Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring af tulltaxans bestämmelser rörande Kautschuk och Guttaperka.

1903-03-30 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1903:39, Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring af tulltaxans bestämmelser rörande Kautschuk och Guttaperka.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

1

N:o 39.

Ank. till Riksd. kansli den 6 april 1903, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring af tulltaxans

bestämmelser rörande Kautschuk och Guttaperka.

(l:a A.)

Gällande tulltaxas bestämmelser rörande Kautschuk eller Gummi

elasticum samt Guttaperka äro af följande lydelse:

»Kautschuk eller Gummi elasticum, vulkaniserad eller

icke, samt Guttaperka:

oarbetad........................................................................... — — fri
arbetad:
i

skifvor utvalsad:

af 1 mm. tjocklek eller däröfver, med eller

utan väfinlägg ................................................ — — fri
af

mindre tjocklek än 1 mm.:

utan väfinlägg ................................................ — — />**•

med väfinlägg; tullbehandlas såsom Väfnader,

vattentäta.

tråd, rör, slangar, buffers, maskinremmar och

packningar, äfvensom knifskaft och ämnen

därtill ..................................................................... — — fria.

andra slag, ej specificerade, härunder inbegripna

skodon och i trähylsa infattad kautschuk... 1 kilogram 1: 20

Anm. Intet afdrag i vikten medgifves för askar, kartor och

pappersomslag.»

Bill. till Riksd, Prof, 1903. 5 Sami. 1 Afd. 33 Höft. (N:o 39).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

I eu till bevillningsutskottets behandling hänvisad motion, n:o 23,

Andra Kammaren föreslår nu herr O. Trapp,

»att den rubrik i tulltaxan, hvarom här är fråga, måtte erhålla

följande förändrade lydelse:

Guttaperka:

Oarbetad ................................................................................... fri.

Arbetad, plattor, rör, tråd och stänger eller i form af

packningar för industriellt behof l/;............................... fria.

Kautschuk:

Oarbetad .................................................................................... fri.

Arbetad:

a) s. k. patentkautschuk utvalsad i skifver af %—2

mm. tjocklek ..................... fri.

b) hårdgummi eller ebonitplattor, rör, stänger äfvensom

andra slag............................................................... fria.

c) i skifvor utvalsad af 10 mm. tjocklek eller däröfver

med eller utan inlägg af annat material

eller yttre väfbeklädnad, häri äfven inbegripna

buffers, packningar, ringar med rundt eller platt

gods, ventiler med eller utan hål; allt af 10 mm.

tjocklek och däröfver ............................................... 80 öre pr kilo

af mindre tjocklek än 10 mm. och i öfrigt lika

näst föregående moment................................40 öre pr kilo

d) maskinremmar med väfinlägg, packningar i långa

banor, tråd, stänger med eller utan förening af

annat material samt blockpackning ........................ 50 öre pr kilo

e) slangar, rör med eller utan inlägg eller omlägg

af väf............;................................l;..............:......... 50 öre pr kilo

med järn-eller metallspiraler in-eller utvändigt 40 öre pr kilo

utvändigt bestående af bomulls-, hamp- eller

linväfnad med eller utan impregnering och invändigt

belagda med ett tunnare, cirka IV2 mm.

tjockt lager af kautschuk och synbarligen afsedda

att nyttjas såsom eldsläckningsslangar .................. fria

f) valsar med inre järnkärna .......15 % af värdet.

9) andra slag ej specificerade, härunder inbegripna

skodon, vagnsgummiringar, ändlösa eller i långa

banor, samt i trähylsa infattad kautschuk ............ 1,20 pr kilo

Anm. Intet afdrag i vikten medgifves för askar, kartonger och

pappersomslag.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

Till stöd för detta förslag anför motionären följande:

»Vid 1901 års riksdag väcktes af undertecknad motion om sådan

ändring i gällande tulltaxa, att nu från införselafgift befriade s. k. tekniska

gummivaror skulle beläggas med sådan afgift. Motionen rönte

välvillig behandling i bevillningsutskottet, hvilket utskott i anledning

af densamma för Riksdagen framlade förslag till ändrade tullbestämmelser

för gummivaror, hvilket emellertid icke vann Riksdagens bifall.

T hvad mån denna utgång föranleddes af en under motionens behandling

bedrifven, mot motionärens förslag riktad agitation eller af

ärendets behandling samtidigt med utredning af den stora försvarsfrågan,

hvilken tog en stor del af riksdagsmännens odelade intresse i

anspråk, är väl omöjligt att afgöra. Mig synas emellertid de skäl, som

förefinnas för bevillningsutskottets förslag, hvilket jämväl af Första

Kammaren bifölls, synnerligen talande, och har jag med anledning däraf

funnit ärendets vikt böra framkalla en förnyad pröfning af detsamma.

Vår tullagstiftning bjuder skydd åt i det närmaste all sådan inhemsk

industri, inom hvars område utländsk konkurrens kan ifrågakomma, och

den belägger med tull äfven en hel del artiklar, som icke kunnat tillverkas

här hemma, eller åtminstone icke äro föremål för svensk företagsamhet.

Redan från denna synpunkt måste det anses oegentligt, att

en industri, som i allt fall besväras af befintliga tullar å i densamma

använda förbrukningsartiklar, för egen del är utan skydd. Tydligt är

ock, att om någon näring är i verkligt behof af det skydd tullen erbjuder,

så är det i främsta rummet en ny sådan, som söker amma upp en

ny inhemsk inkomstkälla, och som därför arbetar under mera ogynnsamma

förhållanden än äldre näringar, hvilka redan vunnit stadga. Ingalunda

kan det heller vara likgiltigt för ett land, om industrialster, af hvilka

förbrukas för milliontals kronor årligen, tillverkas inom landet eller om

de skola införas från främmande land. Men är i allmänhet en ny industri

i behof af skydd, så gäller detta ännu mer om en sådan, hvars tillverkning

omfattar en stor mängd olika artiklar, och där hvarje artikel kan

framställas i snart sagdt huru många kvaliteter som helst. Då härtill

kommer, att kvaliteten hos tekniska gummivaror först efter deras användande

någon tid kan med full säkerhet afgöras, och däraf följer, att

underhaltig vara lätt genom mindre nogräknade försäljare kan hållas i

marknaden, blir konkurrensen ännu svårare för den inhemska producenten.

Det är ock hufvudsakligen emot den underhaltiga, merendels tyska varan,

som i stor mängd sprides öfver landet, och hvilken ofta är så dålig, att

en svensk fabrikant hvarken vill eller vågar föra dylik i marknaden, ett

verksamt skydd är af nöden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

Huru underhaltig denna vara ofta är, bedömes bäst af ett par

exempel. Ett kilogram para-gummi, tvättadt och torkadt, kostar omkring

10 kronor, och ett kilogram afrikanskt gummi omkring 6—8,50

kronor, beroende på produktionsort och varans renhet. Under tiden

kan tysk s. k. gummiduk med inlägg af 1V8—4 mm. tjocklek köpas

till pris af ej fullt en krona per kilogram. Tyska assuranssprutslangar

införas till så lågt pris som två kronor per kilogram, och vanliga grå

slangar med tyginlägg till 1,7 5 krona per kilogram. Manhålspackning

importeras till kronor 1,50 per kilogram, men så innehåller

den icke heller mer än 6,5 procent ren gummi. Att ett sådant fabrikat,

som är tillverkadt hufvudsakligen af krita, bariumsulfat, billiga mineraloljor

och affall, efter en kort tid blir odugligt, brytes och spricker, kan

ej förundra, men då konsumenten ej kan bedöma orsaken härtill och

ofta ej känner till en bättre vara, kan densamma dock af återförsäljare

hållas i marknaden.

Det är mot dylik konkurrens den inhemska fabrikationen mest behöfver

skydd, och mot sådana kvaliteter bör ock allmänheten skyddas,

ty det låter sig ej förnekas, att de ändamål, hvartill tekniska gummivaror

brukas, ofta äro sådana, att en viss fara är förbunden med användningen

af ett dåligt fabrikat. Häraf är ock utan vidare ty^dligt, att en

värdetull ingalunda skulle vara lämplig, ty genom en sådan skulle införseln

af goda gummivaror blifva mycket försvårad, på samma gång

som underhaltigt fabrikat utan egentligt hinder af tullen fortfarande

kunde införas. Jämte nu påpekade förhållanden framträda såsom skäl

till skydd äfven de dryga anläggnings- och driftkostnader, hvarmed en

gummifabrik har att räkna. Behofvet af en betydande tillgång på kraft

och värme, dyrbara råmaterialier, mellan hvilkas inköpande och den

färdiga varans försäljning ganska lång tid förflyter, hvarför ock stort

förlagskapital erfordras, brandförsäkringspremier uppgående till icke

mindre än 15 pro mille, dyrbar teknisk ledning med flera omständigheter,

allt detta bereder denna fabrikation svårigheter, för hvilka blott

få andra industrier äro utsatta.

Frågar man nu, om de svenska fabrikerna kunna framställa ett sådant

fabrikat, att konsumenterna med fördel kunna begagna sig däraf,

torde de redan sedan flera år tillbaka från dessa fabriker fullgjorda leveranserna

till statens järnvägar, till kungl. flottan och till flertalet af de

större industriella verken därom lämna betryggande vittnesbörd. Dessa

leveranser af gummivaror utaf inhemsk tillverkning torde utvisa, att

varorna kunna med framgång täfla med utländskt fabrikat, så länge det

gäller ett godt sådant. Och utan fara för misstag vågar jag uttala den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39. 5

förvissning, att om konkurrensen med underhaltig utländsk tillverkning

upphörde, kunde de svenska gummifabrikerna ganska snart fylla landets

behof, i hvad det gäller de viktigaste till denna fabrikation hörande

artiklarna.

Det har mot tull å tekniska gummivaror blifvit invändt, att dessas

priser skulle genom tullen blifva högre och att därigenom de industrier,

som hafva behof af sådana varor, blefve tryckta af ej oväsentligt ökade

omkostnader, hvilket förhållande korame att gälla äfven sådana statens

inrättningar som järnvägarne och marinen. Denna invändning har dock

ganska litet berättigande. Statens järnvägar och kungl. flottan, som

köpa endast goda varor, komma att genom konkurrensen de svenska

fabrikerna emellan få lika billiga varor som hittills. För öfriga afnämare,

som icke genom infordrande af leveransanbud eller genom stora order

kunna försäkra sig om så låga pris, kommer eventuell tull att vålla

någon ringa prisstegring, men då samma afnämare i gengäld få tillförlitligare

varor, så kan med tämligen stor visshet förutsägas, att prisstegringen

blir blott skenbar.

Att frågan om tull å tekniska gummivaror är en fråga af nationalekonomisk

betydelse, synes tydligt framgå af den agitation mot sådan

tull, som år 1901 här i landet bedrefs af utländska tillverkare. Det

är ju bekant, hurusom tyska industrimän, under påvisande af den

kolossala stegring i importen till Sverige af tekniska gummivaror, under

år 1900 vände sig till rikskanslern med anhållan om diplomatisk hjälp

mot den för dem hotande faran af högre tull i Sverige. Ett dylikt

intensivt arbete, igångsatt af utlänningar mot en rörelse här hemma,

måste gifva vid handen, att de anse något vara att förlora. Men förlora

de något, så blir det Sverige och det svenska arbetet, som har att

upphämta vinsten. Sig själfva skydda tyskarne genom att ytterligare

höja t.ullarne på utländska produkter.

Af synnerlig vikt är ock, att under fredstid sådana industrier uppmuntras,

hvilkas alster äro för krigsmakten oumbärliga. Såväl nutida

kommunikationsanstalter som krigsflottor äro lör sitt behöriga fungerande

i så hög grad beroende af gummivaror, att afbräck i deras verksamhet

i händelse af krig kunde uppstå, om sådana varor, hvilka vid längre

tids lagring försämras, icke stode att erhålla vid inhemska fabriker.

Att en ändring i tulltaxan beträffande do artiklar, bär äro i fråga,

är af behofvet påkallad, har ock vid flera tillfällen erkänts. När af

kautschuk tillverkade varor utgöra tillbehör till maskiner, draga de en

tull af 10 procent af värdet, men då gränsen mellan tillbehör och icke

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

tillbehör är ytterst svår att uppdraga, blir följden den, att, såsom redan

vid 1901 års riksdag konstaterades, knappast några varor torde vid de

särskilda tullkamrarne sa olika tullbeliandlas som gummivaror. Borttagandet

af detta osäkerhetstillstand skulle förvisso äfven för importörerna

— utom för sådana, som genom diverse mer eller mindre bedrägliga

manipulationer söka undandraga statsverket stadgad tullafgift. —

bereda fördelen af säkrare kalkylering, för att icke tala om den lättnad,

som härigenom beredes tullverket.

Intet af det ofvan sagda är likväl tillämpligt på varor af horniserad

kautschuk. Dels hafva sådana ännu ej tillverkats inom landet,

dels kunna konsumenterna icke på långt när så lätt vilseledas med

afseende på dessa varors kvalitet, och dels kan deras tullbehandling

icke föranleda någon ovisshet.»

Ifrågavarande tulltaxerubrik har erhållit sin nuvarande hufvudsakliga

affattning genom 1892 års tulltaxa. De nya bestämmelser,

som då infördes och hvilka samtliga upptagits från 1888 års tullkommittés

förslag, voro följande.

Tullfrihet bestämdes för arbetad kautschuk, utvalsad i skifvor af

mindre tjocklek än 1 millimeter, utan väfinslag, hvilken artikel förut

dragit en tull af 1 krona för kilogram. Vidare gjordes knifskaft och

ämnen därtill tullfria, hvilka artiklar jämte maskinremmar och packningar,

redan förut tullfria i sin egenskap af maskindelar, nu sammanfördes

med de jämväl tillförene tullfria artiklarna rör, slangar och

buffers. För öfriga enligt förut gällande tulltaxa tullpliktiga artiklar

af arbetad kautschuk höjdes tullen från 1 krona för kilogram till 1 krona

20 öre för kilogram, motsvarande tullsatserna för arbeten, andra slag,

af celluloid och horn. I sammanhang härmed ansågs särskild rubrik

öfverflödig för artikeln i trähylsa infattad kautschuk, hvarför denna

artikel, förut belagd med en tullsats af 1 krona för kilogram, i stället

upptogs bland nyssnämnda under rubriken »andra slag» innefattade

varor och i likhet med dessa åsattes tull af 1 krona 20 öre för kilogram.

Efter år 1892 har med afseende på ifrågavarande tulltaxerubrik

ej vidtagits annan ändring, än att år 1895 äfven för tråd af kautschuk

ansågs böra föreskrifvas tullfrihet, i öfverensstämmelse hvarmed nämnda

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

artikel infördes bland de såsom tullfria särskildt uppräknade artiklar af

kautschuk. Vid 1901 års riksdag väcktes visserligen förslag om

åsättande af tull å sådana så kallade tekniska gummivaror, som för närvarande

åtnjuta tullfrihet, samt förhöjning i tullen för åtskilliga dylika

varor, hvilka nu hänföras till andra tulltaxerubriker, hvaremot någon förändring

i gällande tullsats för andra slag af gummivaror icke ifrågasattes.

Detta förslag, som i hufvudsak tillstyrktes af nämnda Riksdags bevillningsutskott,

blef likväl efter gemensam omröstning af Riksdagen förkastadt.

I fråga om Sveriges import och export af kautschuk och guttaperka

får utskottet hänvisa till följande efter Sveriges officiella statistik

upprättade tabeller.

’ '' = * ’ • r '' - r-;" | *>>• I

, V. < I r* . . > 1 \i r ■ <

• • » O. > *-1 i - . ■ .''r: . , . - i }, i I < v •. i - . J s
Sveriges

import under åren 1890 — 1902 af kautschuk

samt guttaperka, oarbetad.

År

Kilogram

Värde i kronor

1890

1,410

4,653

1891

7,698

25,403

1892

44,096

145,517

1893

76,027

250,889

1894

124,892

412,144

1895

182,538

602,375

1896

213,043

703,042

1897

335,926

1,108,556

1898

370,125

1,369,463

1899

405,291

1,803,545

1900

310,112

1,473,032

1901

402,791

2,094,513

1902

280,819

Uppgift saknas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

Sveriges import af arbetad kautschuk åren 1890—1902.

År

i skifvor ut- valsad af 1 mm.

och däröfver.

i skifvor af

mindre tjock- lek än 1 mm.

träd, rör, etc.

i trähylsa

infattad.

andra slag, ej

spec. etc.

1890

kg.

10,665

386

31,473

28

313,280

kr.

37,328

1,814

188,838

266

1,566,400

1891

kg.

14,586

51,051

226

38,023

61

333,515

kr.

1,062

228,138

580

1,667,575

1892

kg.

19,103

692

53,046

—

300,267

kr.

66,861

3,252

265,230

—

1,651,469

1893

kg.

21,022

1,289

74,519

—

279,091

kr.

73,577

6,058

372,595

—

1,535,001

1894

kg.

27,245

2,023

87,966

—

279,154

kr.

95,358

9,508

439,830

—

1,535,347

1895

kg.

31,591

2,508

91,057

—

302,470

kr.

110,569

11,788

455,285

—

1,663,585

1896

kg.

46,281

2,900

92,570

—

272,850

kr.

161,984

13,630

462,850

—

1,500,675

i 1897

i

kg.

39,659

2,937

121,296

—

254,840

kr.

138,807

13,804

606,480

—

1,401,620

1898

kg.

47,160

6,393

139,589

—

305,803

kr.

165,060

30,047

697,945

—

1,681,917

1899

kg.

50,286

2,291

130,242

—

347,802

kr.

226,287

11,455

716,331

—

2,086,812

1900

kg.

kr.

71,666

354,747

4,437

22,185

133,377

733,574

-

347,653

2,085,918

1901

kg.

54,779

295,807

3,004

18,024

118,997

—

315,814

kr.

773,481

—

1,894,884

1902

kg.

kr.®)

63,563

4,819

115,052

—

271,240

) Uppgifter saknas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39. 9

Sveriges export af arbetad kautschuk åren 1890—1902.

År

Tråd, rör, slangar

Andra slag, ej speci-

m. m.

ficerade

kg-

kg-

1890

230

945

1891

797

503

1892

1,226

1,625

384

1893

29,049

1894

3,430

59,371

1895

2,554

113,157

1896

3,904

140,160

1897

5,570

270,800

1898

3,428

126,021

1899

5,774

75,394

1900

12,439

103,279

1901

5,412

186,613

1902

7,767

289,225

Vid behandlingen af denna fråga har utskottet ansett nödigt att

från generaltullstyrelsen erhålla förslag till en sådan förändrad uppställaf

ifrågavarande tulltaxerubrik, som, under förutsättning att utskottet

skulle tillstyrka en ändring af tulltaxan i motionens syfte, från tullteknisk

synpunkt ansåges riktig och lämplig; och har utskottet fördenskull

i vederbörlig ordning utverkat Kungl. Maj:ts befallning till nämnda

styrelse att afgifva sådant förslag.

I anledning häraf har chefen för finansdepartementet till utskottet

öfverlämnat ett af generaltullstyrelsen i denna fråga afgifvet utlåtande

jämte ett vid samma utlåtande fogadt yttrande af packhusinspektionen

i Stockholm; och anföres i packhusinspektionens berörda yttrande följande:

»I anledning af Kungl. Maj:ts härhos återgående skrifvelse, åtföljd

af herr O. Trappa motion om ändring af tulltaxerubriken »Kautschuk

eller Gummi elasticum, vulkaniserad eller icke, samt Guttaperka», får

inspektionen vördsammast anföra:

att, med hänsyn till svårigheten att vid tullbehandling skilja

mellan kautschuk och guttaperka, dessa varuslag böra i hufvudrubriken

sammanföras;

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 33 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

att då i mom. a) ej förtydligats hvad som förstås med »patentkautschuk)),

detta moment bör utgå;

att, i öfverensstämmelse med hvad Riksdagens bevillningsutskott

den 26 mars 1901 föreslog, endast plattor, rör, stänger och tråd af

ebonit torde blifva tullfria, men däremot andra ej specificerade ebonitarbeten

beläggas med tull af 1 krona 20 öre per kilogram;

att till förenkling och förtydligande af mom. c) detta torde erhålla

lydelsen:

i skifvor utvalsad samt buffers, ringar och ändlösa packningar,

ventiler och ventilplattor, allt i eller utan förening med annat material:

af 10 mm. tjocklek eller däröfver ..................... 1 kilogram 80 öre

af mindre tjocklek ................................................... 1 kilogram 40 öre.

att vid slutet af sistbemälda moment bör införas en anmärkning

därom, att skifvor af mindre tjocklek än 1 mm. i förening med väf

skola tullbehandlas såsom väfnader, vattentäta;

att i mom. d):

de efter maskinremmar intagna orden »med väfinlägg» böra utgå,

men däremot »och» införes mellan »tråd-stänger» och »allt» efter

»stänger», och orden

»samt blockpackning» uteslutas, enär denna vara är hänförlig under de

i momentet upptagna »packningar i långa banor»;

att i mom. e) bör:

efter »slangar» införas »och»;

den första underafdelningen intagas efter de båda andra, samt, för att

momentet skall blifva uttömmande, de i sagda underafdelning förekommande

orden »med eller utan inlägg eller omlägg af väf» utbytas

mot »andra, i eller utan förening med annat material»;

framför »bomulls-, hamp- eller linneväfnad» insättas »rundväfd»; och,

då alla sådana med rundväfnad försedda slangar lära kunna användas

såsom eldsläckningsslangar, torde orden »och synbarligen afsedda

att nyttjas såsom eldsläckningsslangar» böra, såsom eljest vid tullbehandlingen

vilseledande, utgå; men i sammanhang härmed och

till förekommande af tvister, i fråga om huruvida ej dylika slangar

böra förtullas såsom tillbehör till sprutor, torde i tulltaxerubriken

»Sprutor: brand- och trädgårds-, äfvensom tillbehör» böra efter

sistnämnda ord införas »ej specificeradt»;

att i mom. f) »inre järnkärna» förändras till »kärna af järn eller

annan metall»;

att i mom. g) »andra slag» utbytas mot »andra arbeten»;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39. 11

att, i anmärkningen vid slutet af tulltaxerubriken, ordet »kartonger»

utbytes mot »kartor»;

och föreslår inspektionen, på grund af hvad sålunda anförts, att,

om en ändring af tulltaxan i motionens syfte skulle af Riksdagens bevillningsutskott

tillstyrkas, den ifrågavarande tulltaxerubriken måtte

erhålla följande lydelse:

Kautschuk och guttaperha:

oarbetad ............................................................................. — — fri
arbetad:
hårdgummi

eller ebonit:

plattor, rör, stänger och tråd........................... — — fria.

andra arbeten, ej specificerade .......................... 1 kilogram 1: 2 o

andra slag:

i skifvor utvalsad samt buffers, ringar och

ändlösa packningar, ventiler och ventilplattor,

allt i eller utan förening med annat material:

af 10 mm. tjocklek eller däröfver............ 1 kilogram 80 öre

af mindre tjocklek ....................................... 1 kilogram 40 öre

Anm. Skifvor af mindre tjocklek än 1 mm. i förening

med väf tullbehandlas såsom väfnader, vattentäta.

maskinremmar, packningar i långa banor, tråd

och stänger, allt i eller utan förening med

annat material...................................................... 1 kilogram 50 öre

slangar och rör:

med järn eller metallspiraler, in- eller utvändigt

.......................................................... 1 kilogram 40 öre

utvändigt bestående af rundväfd bomulls-,

hamp- eller linneväfnad, med eller utan

impregnering och invändigt belagda med

ett tunnare, cirka 1 Vs mm. tjockt lager

af kautschuk .................................................. — — fria.

andra, i eller utan förening med annat material

.................................................................. 1 kilogram 50 öre

valsar med kärna af järn eller annan metall 100 kronor 15: —

andra arbeten ej specificerade, härunder inbegripna

skodon, vagnsgummiringar, ändlösa

eller i långa banor, samt i trähylsor

infattad kautschuk .......................................... 1 kilogram 1: 2 0

Anm. Intet afdrag i vikten medgifves för askar kartor och

pappersomslag;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

äfvensom att den i nu gällande tulltaxa intagna hänvisningen

»gummi elasticum; se kautschuk» utgår, samt att i tulltaxerubriken

»sprutor: brand och trädgårds-, äfvensom tillbehör» insättes »ej specificeradt»

efter ordet »tillbehör».»

Generaltullstyrelsen har i sitt omförmälda, den 2 mars innevarande

år dagtecknade utlåtande anfört, att styrelsen icke hade något att erinra

mot det af packhusinspektionen afgifna förslag.

Såsom ofvan omförmälts, väcktes vid 1901 års riksdag motion,

likaledes af herr Trapp, om höjning af tullen å åtskilliga kautschuksvaror,

hvilken motion med vissa ändringar af bevillningsutskottet tillstyrktes.

Då utskottet trott det vara af intresse att lämna en öfverskådlig

jämförelse mellan dels de tullsatser, som föreslogos i nämnda

motion och bevillningsutskottets däröfver afgifna betänkande, dels ock

de af motionären nu föreslagna tullsatser och de, hvilka upptagits i

generaltullstyrelsens och packhusinspektionens ofvan omförmälda i motionens

syfte uppgjorda förslag till tulltaxerubrik, har utskottet ansett

sig böra vid detta betänkande foga en sådan jämförande öfversigt,

uppställd i tabellform (se Bil. I).

Vidare tillåter sig utskottet vid detta betänkande foga ytterligare

en i tabellform uppställd jämförelse mellan de i generaltullstyrelsens

utlåtande upptagna tullsatser för olika slag af gummivaror och de tullsatser,

hvilka enligt gällande tulltaxas tillämpning påföras samma varor

(se Bil. II).

Med nu ifrågavarande motion afses dels åsättande af tull å en del

s. k. tekniska gummivaror, som nu äro tullfria, dels ock en närmare specificering

af nu gällande tulltaxerubrik i syfte att åstadkomma önskvärd

likformighet vid tullbehandlingen af kautschuksvaror.

Hvad nu beträffar det ifrågasatta skyddet för vissa tekniska gummivaror,

anser utskottet goda skäl för beviljandet af ett sådant skydd

föreligga. Förbrukningen af tekniska gummivaror har i mån af industriens

uppsving tagit allt större omfattning. Eu inhemsk industri

för tillverkning af dessa varor har ock uppstått, i det att vid de svenska

gummifabriker, som till en början hufvudsakligen tillverkat galoscher,

upptagits fabrikation äfven af tekniska gummivaror, samt andra fabriker

anlagts för bedrifvande af sådan fabrikation. Tillverkningen af tekniska

gummivaror har dock på grund af en öfvermäktig konkurrens från utlandets

stora fabriker haft att kämpa med betydliga svårigheter, som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39. 13

haft till följd, att ifrågavarande tillverkning icke kunnat uppdrifvas till

någon större omfattning och, åtminstone vid en fabrik, måst nedläggas.

Det är fara värdt, att, därest icke denna fabrikation kommer i åtnjutande

af skydd mot utländsk konkurrens, densamma kommer att gå

mer och mer tillbaka och måhända till slut helt och hållet upphöra;

och då det torde vara af vikt, att en inhemsk tillverkning af tekniska

gummivaror upprätthålles, kan utskottet icke undgå att finna motionärens

framställning synnerligen beaktansvärd. Mot det begärda skyddet har

invändts, att detsamma skulle fördyra ifrågavarande fabrikat för de

industrigrenar, som vore i behof däraf; men åt denna invändning synes

icke behöfva tillmätas någon synnerlig betydelse, då dels nämnda industrigrenar

i allmänhet sjkifva åtnjuta skydd, dels det icke är antagligt att

— äfven om priset skulle höjas med tullens hela belopp, något som dock

motsäges bland annat af den erfarenhet, man vunnit om prisförhållandena

i fråga om en annan gummivara, nämligen galoscher, sedan tull åsattes

sådana — förhöjningen skulle utöfva något nämnvärdt inflytande på de

industrigrenar, som använda tekniska gummivaror. Vid behandlingen af

den år 1901 väckta motionen upplystes inom utskottet, att den årliga

förbrukningen af gummivaror i medeltal nppginge för hvarje

af råsockerfabriker..................... till omkring 3,000 kronor

» pappersfabriker .................... y> » 2,000 »

» trämassefabriker ................. » 500—1,000 »

)> bryggerier.............................. » 100— 300 »

» ångbåtar ................................. » 100— 300 »

» valskvarnar............................. » 50— 200 »

» sågverk................................... » 50— 150 »

» brännerier ............................. » omkring 50 »

» mejerier.................................... » » 25 »

Äfven om dessa siffror kunna vara för små i fråga om särskilt

stora fabriksanläggningar eller ångbåtar af mycket stor dräktighet,

torde de dock vara riktiga såsom uttryck för behofvet vid fabriker och

å ångbåtar af den för våra förhållanden vanliga storlek; och ehuru den

af de föreslagna tullsatserna betingade förhöjningen i konsumenternas

omkostnader icke kan bestämdt angifvas, torde dock med säkerhet

kunna antagas, att densamma icke kan blifva synnerligen betungande.

Man har vidare mot tull å tekniska gummivaror anmärkt, att de inhemska

fabrikaten skulle vara af sämre beskaffenhet än de utländska

och att ej alla erforderliga artiklar skulle kunna inom landet tillverkas.

För så vidt med dessa anmärkningar afses, att teknikens ståndpunkt i

opaginerad Kontrollera mot PDF

14: Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

vårt land icke skulle vara tillfredsställande, tilltror sig dock utskottet

att mot dem inlägga sin gensaga. Svenska gummivaror användas i

många industriella anläggningar och torde i allmänhet hafva befunnits

jämförliga med de bättre utländska. Skulle i något fall svenska fabrikat

hafva visat sig underlägsna eller någon viss vara icke kunnat erhållas

inom landet, torde orsaken härtill vara att söka, icke i bristande skicklighet

hos de svenska fabrikanterna, utan fastmer däri, att i följd af

den utländska konkurrensen tillverkningen af dyrbarare kvalitéter och

mera sällan efterfrågade artiklar icke varit ekonomiskt lönande. Utskottet

hyser för sin del den öfvertygelse, att, därest erforderligt skydd

beredes den inhemska fabrikationen, densamma skall blifva i stånd att

tillverka tekniska gummivaror af fullt tillfredsställande beskaffenhet och

af alla behöfliga slag, möjligen med undantag af en eller annan specialartikel,

för hvars lönande tillverkning erfordras större marknad än den,

vårt land har att erbjuda. Och det bör ej förbises, att, om dåligt

fabrikat skulle utlämnas från en inhemsk fabrik, köparen alltid har lättare

att bereda sig utbyte af den underhaltiga varan, än om han erhållit

sådan från utlandet.

Då bevillningsutskottet sålunda finner sig böra i själfva saken

tillmötesgå motionären, återstår för utskottet att uttala sig om de föreslagna

tullsatserna och affattningen af tulltaxerubriken. Af tabellen

bil. I. inhämtas, att de nu föreslagna tullsatserna väsentligt understiga

de tullsatser, som föreslogos år 1901 såväl af motionären som af dåvarande

bevillningsutskott; och af tabellen bil. IT framgår, att många

af de kautschuksvaror, som upptagas i motionärens och packhusinspektionens

på grundval af motionen uppgjorda förslag till tulltaxerubrik,

enligt nu gällande praxis hänföras till andra tulltaxerubriker och draga

den däri bestämda tullafgift, i vissa fall till och med högre än den föreslagna.

Så t. ex. draga s. k. hofbuffers samt paraply- och symaskinsringar,

för hvilka enligt motionen skulle utgå en tull af 80 eller 40 öre

för kilogram, allt efter tjockleken, för närvarande tull af 1 krona 20

öre för kilogram; ventiler, ventilplattor och packningar i förening med

annat material m. fl. varor, för hvilka likaledes föreslagits tull af 80

eller 40 öre, hänföras för närvarande i allmänhet till delar af maskiner

och äro underkastade eu tull af 10 procent af värdet. Maskinremmar

af kautschuk i förening med annat material förtullas nu efter värde

med tull af 10 procent af värdet; i motionen föreslås tull af 50 öre

för kilogram. Slangar och rör tullbeliandlas nu i vissa i tabellen angifna

fall såsom delar till maskiner eller tillbehör till .sprutor och draga förty

eu värdetull af 10 procent; nu ifrågasattes tull af 40 och 50 öre för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39. 15

kilogram och för ett slag tullfrihet. Ett af motionens liufvudsyften är

sålunda att under ifrågavarande tulltaxerubrik inordna en stor del varor,

som nu tullbehandlas efter andra rubriker, hufvudsakligen med värdetull.

Då utskottet hyser den åsikt, att värdetullar böra såvidt möjligt

är undvikas, finner utskottet de föreslagna tullförändringarna lämpliga,

helst desamma ock synas ägnade att undanrödja de svårigheter och

ojämnheter vid tullbehandling af ifrågavarande artiklar, hvilka alltid

måste föranledas af obestämdheten i uttryck sådana som »delar eller tillbehör

till». Då vidare de ifrågasatta tullsatserna synas utskottet synnerligen

måttliga — de lära, enligt hvad inom utskottet uppgifvits, i medeltal

kunna beräknas till omkring 12 procent af varuvärdet och till en

tredjedel till två femtedelar af de år 1901 föreslagna — och under inga

omständigheter högre, än som betingas af det med dem afsedda ändamål

att skydda den inhemska tillverkningen mot en alltför påträngande

utländsk konkurrens, anser sig utskottet böra förorda samma tullsatsers

antagande.

Hvad vidare angår själfva tulltaxerubriken hafva, såsom man finner

af packhusinspektionens ofvan intagna yttrande, i motionärens uppställning

föreslagits vissa förändringar, de flesta af formell natur, men äfven

några af saklig innebörd. I sist nämnda hänseende har sålunda anmärkts,

att med hänsyn till svårigheten att vid tullbehandling skilja

mellan kautschuk och guttaperka, dessa varuslag böra i rubriken sammanföras.

Ehuru nämnda svårighet icke torde vara oöfvervinnelig,

kan dock åt densamma tillmätas en viss betydelse, i synnerhet som

blandningar af kautschuk och guttaperka ej sällan förekomma; och då

dessutom samma skäl torde kunna anföras för tull å guttaperkavaror

som för tull å kautschuksvaror, har utskottet icke något att erinra mot

packhusinspektionens ifrågavarande förslag. Vidare har i fråga om

arbeten af s. k. ebonit, hårdgummi eller horniserad kautschuk — ett

hårdt, svart ämne, som erhålles genom särskild behandling af kautschuk,

med tillsats af andra ämnen samt användes såsom surrogat för horn och

fiskben och för åtskilliga andra ändamål — anmärkts, att endast plattor,

rör, stänger och tråd böra vara tullfria, men andra ej specificerade ebonit,- arbeten beläggas med samma tull som ej specificerade arbeten af kautschuk,

eller 1 krona 20 öre för kilogram. Ebonit framställes, såsom

motionären ock erinrar, icke i vårt land. Utskottet anser därför, att

denna vara bör åtnjuta tullfrihet, då den inkommer i plattor, rör, stänger

och tråd, men att inga skäl föreligga att från tull befria andra

färdiga arbeten däraf, såsom kammar, knappar in. in., för hvilka den

nuvarande tullen af 1 krona 20 öro för kilogram synes vara lämplig och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

därför böra bibehållas. Inspektionens förslag, att skifvor af mindre

tjocklek än en millimeter i förening med väf skola tullbehandlas såsom

vattentäta väfnader och alltså med tull af 1 krona 75 öre för kilogram,

är upptaget från nu gällande bestämmelse. Något skäl att borttaga denna

föreskrift torde ej föreligga. — öfriga af inspektionen ifrågasatta förändringar

i tulltaxerubriken äro af mindre betydelse och hufvudsakligen

afsedda att åstadkomma en i tulltekniskt hänseende lämplig och fullständig

uppställning af rubriken; och har utskottet icke något att erinra

i fråga om dessa förändringar liksom icke heller i fråga om det föreslagna

tillägget i tulltaxerubriken »Sprutor: brand- och trädgårds-, äfvensom

tillbehör» eller borttagandet af den nu i tulltaxan förekommande,

obehöfliga hänvisningen »Gummi elasticum; se Kautschuk.»

På grund af det anförda hemställer utskottet:

l:o) att Riksdagen, i anledning af herr Trapps

förevarande motion om ändring af tulltaxans bestämmelser

angående kautschuk och guttaperka, måtte

besluta, att ifrågavarande tulltaxerubrik skall erhålla

följande förändrade lydelse:

Kautschuk och Guttaperka:

oarbetad ......................................... — — fri.

arbetad:

hårdgummi eller ebonit:

plattor, rör, stänger och tråd — — fria.

andra arbeten, ej specificerade.

.................................... 1 kilogram 1:2 0

andra slag:

i skifvor utvalsad samt buffers,

ringar och ändlösa

packningar, ventiler och

ventilplattor, allt i eller

utan förening med annat

material:

af 10 mm. tjocklek eller

däröfver .................... 1 kilogram 0: 80

af mindre tjocklek ...... 1 kilogram 0: 4 0

Anm. Skifvor af mindre tjocklek

än 1 mm. i förening med väf

tullbehandlas såsom Väfnader,

vatt ta.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39. 17

Kautschuk ocli Guttaperka:

arbetad:

andra slag:

maskinremmar, packningar

i långa banor, tråd och

stänger, allt i eller utan

förening med annat material

....................................... 1 kilogram 0: 5 0

slangar och rör:

med järn eller metallspiraler,

in- eller utvändigt

.............................. 1 kilogram 0: 4 0

utvändigt bestående af

rundväfd bomulls-,

hamp- eller linneväfnad,

med eller utan impregnering

och invändigt

belagda med ett

tunnare, cirka 1V2 mm.

tjockt lager af kautschuk

................................fria.

andra, i eller utan förening

med annat material

............................ 1 kilogram 0: 5 o

valsar med kärna af järn

eller annan metall ......... 100 kronor 15: —

andra arbeten, ej specificerade,

härunder inbegripna

skodon, vagnsgummiringar,

ändlösa eller i långa

banor, samt i trähylsa infattad

kautschuk............... 1 kilogram 1: 2 0

Anm. Intet afdrag i vikten medgifves

för askar, kartor och pappersomslag;

samt

2:o) att, vid bifall till hvad utskottet under l:o)

hemställt, Riksdagen tillika måtte besluta,

a) att den i nu gällande tulltaxa förekommande

Bill. till Biksd. Prof. 1903. f, Sand. 1 Afd. 33 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 39.

hänvisningen »Gummi elasticum; se Kautschuk» skall

utgå; och

b) att tulltaxerubriken n:o 595: »Sprutor: brandoch

trädgårds-, äfvensom tillbehör 100 kronor 10: »

skall erhålla följande förändrade lydelse:

Sprutor:

brand- och trädgårds-, äfvensom

tillbehör, ej specificeradt 100 kronor 10: —

Stockholm den 30 mars 1903.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C AV ALLT.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

19

Bilaga 1.

Tulltaxerubriken Kautschuk eller Gummi elastieum, vulkaniserad eller

icke samt Guttaperka jämte å dessa varor vid olika tillfallen

föreslagna tullsatser.

Kautschuk och Guttaperka:

1 oarbetad .............................................

| arbetad:

hårdgummi eller ebonit:

plattor, rör, stänger och tråd

andra arbeten, ej specificerade

andra slag:

i skifvor utvalsad samt buffer

material:

öfver.....................................

af mindre tjocklek...................

Anm. Skifvor af mindre tjocklek

än 1 mm. i förening

med väf tullbehandlas såsom

väfnader, vattentäta

maskinremmar, packningar i langa ;

banor, tråd och stänger, allt i;

eller utan förening med annat

material .........................................! 1; 20

Tullsats pr kilogram, där ej annorlunda

angifves, enligt

[ (

1 motionen ,

år 1901.

i

bevillnings- utskottets

förslag

1901. j

motionen

år 1903.

kungl.

generaltull- styrelsens

förslag den

2 mars 1903.

| Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

fri

|

fri

fri

fri

1

j 1: 2 0 b

fria

fria

fria

1 1: 20

1: 20

fria

1: 20 ]

>j

jl

i

t!

1: 20

1: 20

0: 80 3)

0: 8 0

skifvor2) skifvor2)

1: 7 5

1: 7 5

1: 2 0 4)

0: 4 0 3)

Häri förekommer

icke denna

anm.

0: 4 0

1: 75

!

0:50 1 0: 5 0 6)

1) Plattor af 5 mm. tjocklek eller däröfver.

2) Af 5 mm. tjocklek eller däröfver med eller utan väfinlägg (1: 20

af mindre tjocklek (0: 6o pr kilogram).

3) Hit hänföres ock s. k. patent-kautschuk i skifvor.

4) Utom maskinremmar (0: eu pr kilogram).

ft) Hit skall äfven s. k. blockpackning hänföras.

pr kilogram);

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

Tullsats pr kilogram, där ej annorlunda

angifves, enligt

iKautschuk och guttaperka:

I arbetad:

j andra slag:

slangar och rör:

med järn- eller metallsp

eller utvändigt ..........

annat material

valsar med kärn:

annan metall .....

vagnsgummiringar, ändlösa eller

i långa banor, samt i träh; ''

infattad kautschuk ..............

Anm. Intet afdrag i vikten rr

gifves för askar, kartor och pappersomslag.

! motionen

år 1901.

bevillnings

utskottets

förslag

1901.

motionen

år 1903.

kung],

generaltull- styrelsens

förslag den

2 mars 1903.

1 Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

i

i

! 1: 20

i

1

1: 2 0

0: 4 0

0: 4 0

* (10 % af

[1 (värdet6)

10 % af

värdet6)

fria

fria

1: 20

1: 20

0: 5 0

0: so

"|10 % af

(värdet7)

1

10 % af

värdet7)

15 % af

värdet

15 % af

värdet

. i

1: 20 !

!

1: 2 0

1: 2 0

1: 20

®) Hänföras under sprutor: brand- och trädgårds- äfvensom tillbehör

kilogram) ^ undantag af Valsar med järnkärna till klädvridningsmaskiner

(0: 20 pr

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

21

Bilaga 2.

T ullsatserna

under taxerubriben Kautschuk och Guttaperka, sådana de för närvarande

utgå och sådana de på grund af motion vid 1903

års Riksdag föreslagits skola utgå.

Kautschuk och guttaperka:

oarbetad .......................................................................

arbetad:

hårdgummi eller ebonit:

plattor, rör, stänger och tråd..........................

andra arbeten, ej specificerade .......................

andra slag:

i skifvor utvalsad samt buffers, ringar och

ändlösa packningar, ventiler och ventilplattor,

allt i eller utan förening med annat

material:

Anm. Skifvor af mindre tjocklek än 1 mm.

i förening med väf tullbehandlas* 1

såsom väfnader, vattentäta .........\

Tullsats pr kg., där ej

annorlunda angifves,

enligt

kungl.

generaltull- styrelsens

förslag den 2

mars 1903.

tillämp- ningen af nu

gällande

tulltaxa.

Kronor.

Kronor.

fri

fri

fria

fria 9

1: 20

•

1: 20 2)

0: so

fria3)

0: 40

fria3)

1: 75

1: 75

'') Gäller endast runda stänger af 10 mm. tjocklek^eller därunder.

*) Med undantag af så kallade jenkinsringar — packningar (fria).

3) Med undantag af så kallade Hofbuffers samt paraply- och symaskinsringar (1: 20

pr kg.); ventiler, ventilplattor och packningar i förening med annat material samt skifvor

i förening med annat material än väf, äfvensom så kallade läppventiler (alla dessa draga

för närvarande cn tull af 10 % af värdet.)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

Tullsats pr kg, där ej

annorlunda angifves,

enligt

kungl.

generaltull- styrelsens

förslag den 2

I mars 1903.

tillämp- ningen af nu

gällande i

tulltaxa

1 Kronor.

Kronor, j

0: 50

fria4)

0: 40

Lj

fria1’) i

|

i

fria

t

!

\ 10# 1

(af värdet j

0: 50

fria5)

,!( 15 %

10%

(af värdet af värd et6)

r

’

1: 20

1

1: 20

j Kautschuk och guttaperka:

arbetad:

andra slag:

maskinremmar, packningar

med annat material

slangar och rör:

af kautschuk

andra, i eller

material ........

Anm. Intet afdrag i vikten :

kartor och pappersomslag.

4) Utom: maskinremmar och packningar i förening med annat material (10 % af

värdet); tätningslister till fönster och dörrar samt stänger öfver 10 mm. tjocklek (1: 20 pr kg.).

6) Så framt de icke äro afpassade eller apterade till brand- och trädgårdssprutor

eller till maskiner och dylikt, ty då draga de för närvarande en tull af 10 % af värdet.

6) Med undantag af valsar till klädvridningsmaskiner (0: 20 pr kg.).

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

23

Reservationer:

af herrar J. Bromée och G. Jansson, hvilka ansett, att motionen

bort af utskottet afstyrkas; samt

af herrar Bantzarhielm, Höjer, S. Söderberg och C. J. Hammarström.

Härjämte hafva herrar O. A. Ericsson, Brodin, Almqvist, K. G.

Karlsson och Beckman begärt få antecknadt, att de icke deltagit, herr

Almqvist i behandlingen och de öfrige i den slutliga behandlingen af

detta ärende inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.