Betänkande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Maj:t i fråga om åtgärder, som kunna föranledas af beslutade tullförhöjningar i främmande länder.
1903-02-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1903:4, Betänkande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Maj:t i fråga om åtgärder, som kunna föranledas af beslutade tullförhöjningar i främmande länder.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
1
N:o 4.
Ank. till Riksd. kansli den 10 februari 1903, kl. 4 e. m.
Betänkande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse
till Kungl. Maj:t i fråga om åtgärder, som kunna
föranledas af beslutade tullförhöjningar i främmande
länder.
(1 :a A.)
I två vid innevarande riksdag väckta, till bevillningsutskottet hänvisade
motioner, n:o 30 inom Första Kammaren af herr J. S. F. Stephens
jemte trettiotvå andra af kammarens ledamöter samt n:o 93 inom Andra
Kammaren af herr A. H. Hammarskjöld tillika med tolf andra af kammarens
ledamöter, har förslag framställts,
»att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Majrt anhålla, det Kungl.
Maj:t, efter verkställd utredning i ämnet, täcktes taga under öfvervägande,
hvilka åtgärder, som kunna vidtagas för att i möjligaste mån mildra de
olägenheter, hvilka skulle komma att förorsakas Sveriges näringar genom
de nyligen beslutade förhöjda tyska tullsatserna, och så snart ske kan,
helst redan innevarande år, till Riksdagen göra den framställning i ämnet,
hvartill omständigheterna kunna föranleda.»
Till stöd för berörda förslag har i båda motionerna användts en så
lydande motivering:
»Af Sveriges officiella statistik framgår, att i fråga om varuutbytet
Bih. till Riksd. Prof. 11)03. r> Sami. 1 Afd. 4 Höft. (N:o 4). 1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:ö 4.
med främmande länder Tyska riket har en synnerligen stor betydelse för
vårt land. Af Sveriges hela varuomsättning med utlandet kommer numera
ej långt ifrån en tredjedel på Tyskland. Under sådana omständigheter
måste naturligtvis hvarje mera afsevärd förändring i detta lands tullpolitik
för oss äga den största betydelse och påkalla vår synnerliga uppmärksamhet.
Som bekant har därstädes under det senast förflutna året beslutats
en ny tulltariff med anmärkningsvärdt förhöjda tullsatser. Det framstår
vid sådant förhållande såsom en angelägenhet för oss af största vikt, att
en skyndsam och tillförlitlig undersökning anställes, i hvad mån dessa förhöjda
tullsatser kunna antagas komma att verka menligt för våra näringar
samt hvilka medel som med hänsyn till den betydelse, vår införsel från
sagda land kan äga för tysk industri och handel, må kunna finnas att undanröja
eller mildra olägenheterna för oss af den nya tyska tulltariffen.
Af kommerskollegii berättelse rörande handeln för år 1901 finner man,
att införseln af varor från Tyska riket till Sverige sagda år omfattade ett
värde af 168,839,000 kronor och vida öfversteg införseln från hvarje annat
land, likasom ock att i detta senare hänseende Tyskland återtagit den
plats, det under 1860-talet innehade, men som under årtiondet 1871—80
intogs af Storbritannien. Hvad angår värdet af Sveriges utförsel till Tyskland,
företer äfven detta, utgörande år 1901 ett belopp af 60,256,000 kronor,
en ansenlig ökning under årens lopp samt står tillbaka endast för
värdet af utförseln till Storbritannien. Vår handelsstatistik är emellertid
i det hänseende ofullkomlig, att densamma icke hänför sig till de in- och
utförda varornas ursprungs- eller destinationsland, utan endast afser sista
afgångsorten från utlandet och första ankomstorten från Sverige. Vill man,
som sig bör, då fråga är om det egentliga varuutbytet med Tyskland, göra
afdrag för det gods, som på väg till eller från Sverige endast transiterar
Tyskland, är man därför hänvisad till den tyska statistiken.
Enligt denna utgjorde år 1901 värdet af vår införsel från Tyskland
111,4 millioner riksmark samt värdet af utförseln härifrån landet till
Tyskland 84,3 millioner samma myntslag. Vid dessa siffror bör dock erinras,
att de grunda sig på varornas pris i tysk hamn, under det att motsvarande
svenska uppgifter afse varornas medelpris i svensk hamn — naturligtvis
med afdrag af tullen för införda tullpliktiga artiklar.
En närmare granskning af förhållandena, sådana de af tyska statistiken
framgå, visar, att det är betydande industriella och kommersiella intressen
i de bägge rikena, som beröras af möjligheten till detta varuutby
-
3
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
tes orubbade fortgång. Så är förhållandet med bland annat vår järn-,
trävaru- och stenindustri. Vi exporterade nyssnämnda år till Tyskland:
järnmalm.........................-.....——-i......... för 23,6 millioner- ■ ■, ,
stångjärn ..j...................-.....—... »> 3,1 -v»
järntråd——.................i..... » 1,1 »
tackjärn................................-........—........ ■ * 0,7. »
byggnads- och slöjdvirke..——............. » 24,6 »
snickeriarbeten ...... » 3,1 »
, ,-i - cellulosa ..... » 2,6 l>
slipad trämassa ........................i,......... » 1,9 »
sten.......................................................... » 8,3 »
..v . ; , ,, ; ,3, t‘ ■ l'', ‘ ä-A''
allt i riksmark räknadt. Å andra sidan infördes hit till landet från Tyskland,
bland annat:
t
ylleväfnader ................................
_____________ för
6,5
millioner
ullgarn —..................:............U—.
4,6
. ?
maskiner och maskindelar........
»
3,7
järnvaror, finare--------------------------
2,9
»
järnvaror, gröfre ...................
2,6
»
ångfartyg, af järn och stål.....
»
2,8
,’,f » 1
läder--------------------------------------------
»
1,8
»
hel- och halfsidenvaror...............
»
3,0
»
färgämnen------------------------------------
»
1,5
» O. S. V.
allt likaledes i riksmark räknadt.
Af det nyss anförda och af hvad statistiken för öfrigt gifver vid
handen framgår, att Tyskland i afseende å varuutbytet med Sverige befinner
sig i en vida fördelaktigare ställning än vårt land, ity att, under
det vi hufvudsakligen utföra råvaror eller åtminstone endast produkter af
hos oss förekommande naturliga alster, omfattar den tyska exporten till
Sverige de mest olika varuslag, till största delen af jämförelsevis dyrbarare
beskaffenhet samt i allmänhet bestående af helfabrikat och mera förarbetade
produkter. Häraf följer för oss den nackdelen, att en allmännare förhöjning
af de respektive ländernas tullsatser drabbar oss ojämförligt hårdast.
I den mån våra exportartiklar träffas af tullförhöjning i Tyskland,
måste sålunda detta inverka synnerligen ofördelaktigt på vår betalningsbalans
till utlandet; och ett sådant förhållande, därvid Tyskland söker att
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
i möjligaste mån från sig utestänga svenska bearbetningar för att endast
medgifva införsel af råvaror härifrån, under det att tyska industrien fortfarande
skall äga oförminskade afsättningsmöjligheter på Sverige, måste
gifvetvis i längden blifva för oss ruinerande.
En ytterligare olägenhet af den förändrade tyska tullpolitiken hotar
jämväl i det förhållande, att i den mån syftet med de förhöjda tyska tullsatserna
vinnes, kommer den tillförsel från andra länder, som eljest skulle
gått till Tyskland, att i stor utsträckning söka sig väg till Sverige. Detta
gäller naturligtvis ej blott om industriens, utan ock om landtbrukets alster.
Likaledes skulle den omständighet, att totalimporten till Tyskland komme
att inskränkas, vålla kännbart ökad konkurrens för många svenska artiklar
på den utländska marknaden i öfrigt.
Den utredning af förhållandena i syfte att i möjligaste män afvärja
de från den nya tyska tullpolitiken hotande olägenheterna, hvilken alltså
måste anses vara i högsta måtto påkallad och icke kunna utan fara för
svenska näringsintressen uppskjutas, kan uppenbarligen icke åstadkommas
annorledes än genom Kungl. Maj:ts föranstaltande samt med anlitande af
de utvägar, hvilka för sadant ändamål sta till Kungl. Majits förfogande.»
Såsom allmänt kändt är och motionärerna äfven erinrat, har i slutet
af nästlidet år i Tyskland antagits en ny tulltariff, genom hvilken stadgats
högst väsentliga höjningar i tullsatserna för mångfaldiga varor, däraf
ett flertal af sådana artiklar, som för närvarande utgöra hufvuddelen af
Sveriges export till nämnda land. Men icke blott i Tyskland, utan äfven
i andra främmande länder hafva höjda tullsatser beslutits eller ifrågasatts,
om än detta icke för vårt land är af samma betydelse som den i Tyskland
genomförda förändringen af tulltariffen. Det vill synas utskottet
uppenbart, att härigenom vissa grenar af vårt lands näringslif hotas af allvarsamma
faror, för hvilkas afvärjande kraftiga och snabba åtgärder äro af
nöden. Det är icke nog med att vår export till främmande länder, särskildt
Tyskland, genom de höjda tullsatserna kommer att försvåras, ja i
fråga om vissa varor kanske omöjliggöras; härtill kommer ock, att, i den
mån genom de höjda tullsatserna i Tyskland marknaden inom sagda land
bevaras åt inhemska producenter, icke blott dessa utan äfven andra länders
från den tyska marknaden utestängda producenter komma att söka
afsättning för sitt tillverkningsöfverskott i länder, hvilkas tullsatser icke
5
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
lägga hinder i vägen därför. Och då våra nu gällande tullsatser äro bestämda
med hänsyn till de förhållanden icke blott inom vårt eget land
utan äfven i våra grannländer, hvilka voro rådande vid tiden för samma
tullsatsers tillkomst, torde det ej vara tvifvel underkastadt, att en stor del
af nämnda produktionsöfverskott kommer att söka sig väg till Sverige,
våra näringar till afse värd skada.
Bedömandet af hvilka åtgärder, som lämpligen torde böra vidtagas för
att i möjligaste mån afvärja de faror, som sålunda hota vår svenska produktion,
förutsätter emellertid en utredning af hithörande förhållanden,
hvilken lämpligast torde böra utföras genom Kungl. Maj:ts försorg. Då
utskottet sålunda förmenar, att det af motionärerna i sådant afseende
väckta förslag är förtjänt af understöd, finner sig dock utskottet böra tilllika
framhålla, att utvägar till understödjande af vårt lands näringar i
konkurrensen med utlandet torde böra sökas icke blott genom vidtagande
af sådana ändringar i vår tulltaxa, hvilka af de i främmande länder beslutade
tullförhöjningarna möjligen kunna påkallas, utan jämväl i åtgärder, ägnade
att underlätta exporten af svenska alster och desammas afsättning i
utlandet. På bevillningsutskottet ankommer det emellertid icke att inlåta
sig på en närmare utveckling af hvilka åtgärder i sist omförmälda syfte
som kunna finnas erforderliga; men det torde dock böra i sådant afseende
erinras därom, att de angående samtrafik mellan Sverige och främmande
länder gällande aftal äfvensom aftal angående rätt till kustfart för Sverige
i främmande länder och för främmande länder i Sverige hafva sin stora betydelse
för vårt lands utrikes handel och sjöfart.
På grund af det anförda hemställer utskottet,
att Eiksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes, efter verkställd utredning,
taga under ompröfning, hvilka åtgärder som
kunna vidtagas för att i möjligaste mån mildra de
olägenheter, hvilka kunna komma att förorsakas Sveriges
näringar i synnerhet genom de nyligen beslutade
förhöjda tyska tullsatserna, och så snart ske kan, helst
redan innevarande år, till Riksdagen göra den framställning
i ämnet, hvartill omständigheterna kunna föranleda.
Stockholm den 10 februari 1903.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. Cavalli.
Bill. till Piksd. Prot. 190,1. 5 Sami. 1 Afd. 4 Höft.
2
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
Reservationer
af herrar J. Bromée, G. Jansson, O. A. Ericsson, K. G. Karlsson,
Beclcman, Pantzarhielm och Höjer, mot vissa delar af motiveringen.
Härjämte har herr Lithander begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i behandlingen af detta ärende inom utskottet.
M
Stockholm 1903. Iduns Kungl. Hofboktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1903:16 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner i fråga om åtgärder, som kunna föranledas af beslutade t ull förhöjning ar i främmande länder. s. 31 i texten