Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Memorial N:o 43

1903-04-21 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1903:43, Bevillningsutskottets Memorial N:o 43

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 43.

5

N:o 43.

Ank. till Riksd. kansli den 22 april 1903, kl. 12 midd.

Memorial, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut rörande bevillning

sidskottets betänkande n:o 26, i anledning af Kungl.

Maj:ts proposition angående förändrad lydelse af §§ 3, 4,

6, 7, 8, 10, 11 och 25 i förordningen angående villkoren

för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887, såvidt

sagda proposition icke blifvit i bevillningsutskottets betänkande

n:o 1 behandlad, äfvensom i anledning af en i sammanhang

med nämnda proposition väckt motion.

Vid behandlingen af bevillningsutskottets ofvannämnda betänkande

n:o 26 hafva Riksdagens kamrar, enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag,

stannat i olika beslut, på sätt här nedan vidare förmäles.

l:o.

I en till innevarande Riksdag aflåten proposition, n:o 22, hade

Kungl. Maj:t

dels föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen bilagdt förslag

till förändrad lydelse af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 10, 11 och 25 i förordningen

angående villkoren för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887,

dels ock i sammanhang härmed föreslagit,

att hvad sålunda i afseende å förhöjningen af brännvinsskatten

stadgas skall lända till efterrättelse från och med dag, som, efter af

Riksdagen därom fattadt beslut, af Kungl. Magt kungöres;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Memorial N:o 43-

att bestämmelserna angående särskild afgift för brännvin, som

tillverkas vid bränneri under tid, då majs där användes, samt angående

användningen af malen spannmål skola träda i kraft från och med dag,

som, efter det Riksdagen fattat beslut om upphäfvande af majstullen,

af Kungl. Maj:t kungöres;

att skatt vid denaturering af brännvin skall intill den 1 oktober

1903 restitueras med 50 öre för litern;

att bestämmelserna angående den förhöjda restitutionen vid utförsel

skola tillämpas från och med den 1 januari 1904; samt

att öfriga bestämmelser skola träda i kraft den 1 oktober 1903.

I anledning af denna proposition hade i en inom Andra Kammaren

väckt motion, n:o 124, herr N. Jönsson i Gammalstorp föreslagit,

»att Riksdagen ville besluta, att brännvin, tillverkadt af stärkelse

och gråstärkelse efter utländsk potatis och majs samt af alfabet vid

pressjästfabriker, hvarvid i tillverkningen af pressjäst ingått produkter

af nämnda slag, äfven måtte åsättas en särskild afgift af 5 öre pr liter

50 procent, samt att de bestämmelser i öfrig!., som äro föreslagna att

gälla vid tillverkning af brännvin af majs och utländska potater, äfven

må blifva gällande vid brännvinstillverkning i af mig nu föreslagna

hänseende».

Med föranledande häraf hade utskottet i sitt ofvannämnda betänkande,

n:o 26, hemställt,

l:o) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition, såvidt densamma

afser ändring af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 11 och 25 i förordningen angående

villkoren för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887, icke måtte af

Riksdagen bifallas;

2:o) att, vid bifall till hvad utskottet under l:o) hemställt, Kungl.

Maj:ts förslag angående tiden för tillämpningen af dels bestämmelserna

angående särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid bränneri under

tid, då majs där användes, samt angående användningen af malen spannmål,

dels ock öfriga föreslagna ändringar i omförmäida §§ af brännvinstillverkningsförordningen

måtte anses hafva förfallit; samt

3:o) att herr Jönssons omförmäida motion angående förhöjd skatt

å brännvin, tillverkadt af stärkelse efter utländsk potatis och majs m. fl.

ämnen, måtte anses besvarad genom hvad utskottet under l:o) hemställt.

Vid betänkandet fanns fogad en af herr J. Bromée m. fl,. afgifven

reservation, i hvilken yrkats, bland annat, att utskottets hemställan

i stället bort hafva följande lydelse:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Memorial N:o 43.

l:o) att Riksdagen måtte besluta, att 3, 4, 6, 7, 8, 11 och 25 §§

i förordningen angående villkoren för tillverkning af brännvin den 13

juli 1887 skola erhålla den förändrade lydelse, som i ifrågavarande

proposition blifvit af Kungl. Maj:t föreslagen;

2:o) att, vid bifall till hvad utskottet under l:o) hemställt, Riksdagen

tillika måtte besluta,

a) att bestämmelserna angående särskild afgift för brännvin, som

tillverkas vid bränneri under tid, då majs där anväudes, samt angående

användningen af malen spannmål skola träda i kraft från och

med dag, som, efter det Riksdagen fattat beslut om upphäfvande af

majstullen, af Kungl. Maj:t kungöres;

b) att öfriga bestämmelser skola träda i kraft den 1 oktober

1903; samt

3:o) att Riksdagen, i anledning af herr Jönssons ifrågavarande

motion, ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl.

Maj:t låta verkställa utredning i de af motionären angifna afseenden

samt, så fort ske kan, till Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill

en dylik utredning må föranleda.

Utskottet, som tillåter sig erinra därom, att såväl lydelsen af

§ 10 i brännvinstillverkningsförordningen som därtill hörande tidsbestämmelser

redan blifvit genom kamrarnas sammanstämmande beslut

afgjorda, har, för vinnande af öfverskådlighet, ansett lämpligt att vid

införande här nedan af Kungl. Maj:ts förslag till förändrad lydelse af

återstående paragrafer i förordningen jämsides upptaga äfven den nuvarande

lydelsen af ifrågakomna paragrafer.

Nuvarande lydelse. Af Kungl. Maj:t föreslagen lydelse.

Art. I. Art. I.

Om rättighet till brännvins tillverkning Om rättighet till brännvins tillverkning

och destillering. och destillåring.

§ 3. § 3.

För brännvinstillverkning må be- För brännvinstillverkning må begagnas

redskap af hvilken storlek gagnas redskap af hvilken storlek

och beskaffenhet som helst med och beskaffenhet som helst med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Memorial N:o 43.

Nuvarande lydelse. Af Kungl. Maj:t föreslagen lydelse.

allenast de inskränkningar, som för allenast de inskränkningar, som för

kontrollens handhafvande äro eller kontrollens handhafvande äro eller

varda föreskrifna. varda föreskrifna. Äfven må an
vändas

alla slags råämnen, majs och

utländsk potatis dock endast i den ordning

här nedan sägs samt malen spannmål

allenast under den särskilda kontroll,

som af Kungl. Maj:t föreskrifves.

§ 4-

Den, som vill idka brännvinstillverkning,

skall minst fjorton dagar

före den, då tillverkningen är afsedd

att begynna, skriftligen anmäla

sådant hos Kungl. Maj:ts Befallningshafvande,

med uppgift å så

väl stället för tillverkningens bedrifvande

som ock dagen, då den

skall taga sin början, samt därvid

aflämna bevis, att han är behörig

att utöfva brännvinstillverkning. Af

bolag tillämnad brännvinstillverkning

skall anmälas af den, som enligt

gällande lag äger för bolaget

föra talan, och skall därvid lämnas

uppgift om samtlige delägare i bolaget.

Finner Kungl. Majrts Befallningshafvande

hinder icke möta

för handteringens utöfvande, varde

tillståndsbevis utfäi’dadt. Dock må

sådant bevis icke utfärdas för den,

hvilken blifvit dömd till ansvar för

brott, som om förmälas i §§ 23 och

25 i denna förordning.

§ 4.

1. Den, som vill idka brännvinstillverkning,

skall minst tio dagar

före den, då tillverkningen är

afsedd att begynna, skriftligen anmäla

sådant hos Kungl. Maj:ts Befallningshafvande,

med uppgift å så

väl stället för tillverkningens bedrifvande

som ock dagen, då den

skall taga sin början, samt därvid

aflämna bevis, att han är behörig

att utöfva brännvinstillverkning. Af

bolag tillämnad brännvinstillverkning

skall anmälas af den, som enligt

gällande lag äger för bolaget

föra talan, och skall därvid lämnas

uppgift om samtliga delägare i bolaget.

Finner Kungl. Maj:ts Befallningshafvande

hinder icke möta

för handteringens utöfvande, varde

tillståndsbevis utfärdadt. Dock må

sådant bevis icke utfärdas för den,

hvilken blifvit dömd till ansvar för

brott, som omförmälas i §§ 23 och

25 i denna förordning.

2. Vill tillverkare för brännvinstillverkning

använda majs eller utländsk

potatis, göre därom skriftlig anmälan

hos den vid bränneriet anställde kon
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 43. 9

Nuvarande lydelse. Af Kungl. May.t föreslagen lydelse.

trollören minst tre dagar, innan den

första inmäskningen där af är af sedd

att ske. Kontrollören åligger att dels

lämna tillverkaren bevis om gjord anmälan

dels ock ofördröjligen därom

underrätta Kungl. Maj ds Befallningshafvande

och öfverkontrollören.

§ 6.

1. Vill brännvinstillverkare före

den allmänna tillverkningstidens utgång

afstå från tillverkningsrätten,

skall lian därom göra skriftlig anmälan

hos den kontrollör, som är

anställd vid bränneriet, minst fem

dagar före utgången af det tillverkningsdygn,

med hvilket han anmäler

sig vilja afsluta tillverkningen;

dock att, om bränneri eller däri begagnad

redskap genom vådeld eller

annan olyckshändelse blifvit väsentligen

städadt, tillverkningsrätten

må upphöra omedelbart efter det

tillverkaren gjort skriftlig anmälan

därom. Kontrollören åligger att dels

lämna tillverkaren bevis om gjord

anmälan, dels ock ofördröjligen underrätta

Kungl. Maj:ts Befallningshafvande

och öfverkontrollören om

tiden för tillverkningsrättens upphörande.

2. I bränneri, där tillverkningen

sålunda blifvit anmäld att upphöra,

må den ej efter den utsatta

tiden äga rum utan förnyad anmälan,

som i § 4 sägs.

3. Med tillverkningsdygn förstås

i denna förordning tiden från

Bill. till liiksd 1’rot. 1903. 5 Samt.

§ 6.

1. Vill brännvinstillverkare före

den allmänna tillverkningstidens utgång

afstå från tillverkningsrätten,

skall han därom göra skriftlig anmälan

hos den kontrollör, som är

anställd vid bränneriet, minst tre

dagar före utgången af det tillverkningsdygn,

med hvilket han

anmäler sig vilja afsluta tillverkningen

; dock att, om bränneri eller

däri begagnad redskap genom vådeld

eller annan olyckshändelse blifvit

väsentligen skadadt, tillverkningsrätten

må upphöra omedelbart

efter det tillverkaren gjort

skriftlig anmälan därom. Kontrollören

åligger att dels lämna tillverkaren

bevis om gjord anmälan

dels ock ofördröjligen underrätta

Kungl. Maj:ts Befallningshafvande

och öfverkontrollören om tiden för

tillverkningsrättens upphörande.

2. I bränneri, där tillverkningen

sålunda blifvit anmäld att upphöra,

må den ej efter den utsatta

tiden äga rum utan förnyad anmälan,

som i § 4 mom. 1 sägs.

3. Om tillverkare, som anmält sig

ämna vid brännvinstillverkning använda

1 Afd. 35 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Memorial N:o 43.

Nuvarande lydelse.

klockan tolf på dagen den ena till

samma timme å nästföljande helgfria

dag.

§ 7.

Om anmäld brännvinstillverkning

ej företages inom fem tillverknings

dj^gn efter den i anmälan

uppgifna tid eller brännvinstillverkning

afbrytes utan sådan anmälan,

som i § 6 mom. 1 omförmäles,

eller utan Kung]. Maj:ts därom meddelade

föreskrift och ej inom fem

tillverkningsdygn, det oräknadt,

hvarunder afbrottet inträdde, ånyo

företages, åligger det brännvinstillverkaren

att för de tillverkningsdygn,

under hvilka tillverkningen

sålunda icke utöfvats, gälda på bränneriet

belöpande kontrollkostnader.

§ 8.

Förteckning öfver anmälningar

och uppgifter enligt §§ 4 och 5

skall af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande

öfversändas till öfverkontrollör

sist dagen efter det sådan

anmälan skett och till finansdeparte
-

Af Kungl. May.t föreslagen lydelse.

majs eller utländsk potatis, vill upphöra

med användningen af dylika råämnen

före den allmänna tillverkningstidens

utgång, göre han därom anmälan

på sätt i mom. 1 sägs; och skall,

då sådan anmälan sker, förfaras på

sätt i samma mom. föreskrifves.

4. Med tillverkningsdygn förstås

i denna förordning tiden från

klockan tolf på dagen den ena till

samma timme å nästföljande helgfria

dag.

§ 7.

Om anmäld brännvinstillverkning

ej företages inom tre tillverkningsdygn

efter den i anmälan uppgifna

tid eller brännvinstillverkning

afbrytes utan sådan anmälan, som

i § 6 mom. 1 omförmäles, eller

utan Kung]. Maj:ts därom meddelade

föreskrift och ej inom tre tillverkningsdygn,

det oräknadt, hvarunder

afbrottet inträdde, ånyo företages,

åligger det brännvinstillverkaren

att för de tillverkningsdygn,

under hvilka tillverkningen sålunda

icke utöfvats, gälda på bränneriet

belöpande kontrollkostnader.

§ 8.

Förteckning öfver anmälningar

och uppgifter enligt § 4 mom. 1

och § 5 skall af Kung], Maj:ts Befallningshafvande

öfversändas till

öfverkontrollör sist dagen efter det

sådan anmälan skett och till finans
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Memorial N:o 43.

Nuvarande lydelse.

mentets kontroll- och justeringsbyrå

första lielgfria dag i hvarje vecka.

Art. II.

Om brännvins beskattning och uppläggande

på nederlag.

§ ii
1.

Har tillverkningen icke uppgått

till 8,000 liter beskattningsbart

brännvin för hela den tid tillverkningsrätten

gällt, då skall förutom

stadgad skatt erläggas eu afgift af

10 öre för hvarje liter, hvarmed

det tillverkade litertalet understiger

nämnda belopp; och likaledes skall,

i händelse tillverkningen ei uppgått

till 500 liter eller öfverstigit

5,000 liter i medeltal för hvarje

tillverkningsdygn, utgå en afgift af

10 öre för hvarje liter, hvarmed

det tillverkade brännvinet understiger

ett efter en medeltillverkning

af 500 liter beräknadt tillverkningsbelopp

eller öfverstiger

eu medeltillverkning, beräknad efter

5,000 liter för hvarje tillverkningsdygn.

Dessa afgifter skola dock

ej utgå, då tillverkningsrättens upphörande

grundar sig på anmälan

efter olyckshändelse, hvarom i § 6

sägs, eller Kungl. Maj:ts därom

meddelade föreskrift; och ankomme

på Kungl. Maj:ts pröfning, huruvida

eller i hvad mån befrielse från

desamma må medgifvas, då brännvinet

erhålles såsom biprodukt vid

annan tillverkning.

Af Kungl. Maj:t föreslagen lydelse.

departementets kontroll- och justeringsbyrå

första helgfria dag i

hvarje vecka.

Art. II.

Om brännvins beskattning och uppläggande

på nederlag.

§ ii
1.

Har tillverkningen icke uppgått

till 8,000 liter beskattningsbart

brännvin för hela den tid tillverkningsrätten

gällt, då skall förutom

stadgad skatt erläggas en afgift

af 10 öre för hvarje liter, hvarmed

det tillverkade litertalet understiger

nämnda belopp; och likaledes

skall, i händelse tillverkningen ej

uppgått till 500 liter i medeltal för

hvarje tillverkningsdygn, utgå en afgift

af 10 öre för hvarje liter, hvarmed

det tillverkade brännvinet understiger

ett efter en medeltillverkning

af 500 liter beräknadt tillverkning

sbelopp. Dessa afgifter skola

dock ej utgå, då tillverkningsrättens

upphörande grundar sig på anmälan

efter olyckshändelse, hvarom i

§ 6 sägs, eller Kungl. Maj:ts därom

meddelade föreskrift; och ankomme

på Kungl. Maj:ts pröfning,

huruvida eller i hvad mån befrielse

från desamma må medgifvas, då

brännvinet erhålles såsom biprodukt

vid annan tillverkning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Memorial N:o 43.

Nuvarande lydelse.

2. De enligt mom. 1 utgående

särskilda utgifter skall tillverkaren

inom fjorton dagar efter tillverkningsrättens

upphörande inbetala

till landtränteriet. Sker det ej, läte

Kungl. Maj:ts Befallningshafvande

ofördröjligen utmäta afgifterna; och

skall emellertid det vid bränneriet

tillverkade och vid tillverkningstidens

slut under offentlig vård

kvarvarande brännvinet utgöra pant

för afgifterna.

Af Kungl. Maj:t föreslagen lydelse.

2. Hav tillverkningen vid ett och

samma bränneri under tiden från den

1 oktober till den 1 därpå följande

maj öfverstigit 600,000 liter beskattningsbart

brännvin eller under tiden

från den 1 maj till den 1 oktober

öfverstigit 435,000 liter, då skall förutom

stadgad skatt erläggas en afgift

af 5 öre för hvarje liter, hvarmed det

tillverkade litertalet öfverstiger i förra

fallet 600,000 liter och i det senare

435,000 liter.

3. De enligt mom. 1 och 2 utgående

särskilda utgifter skall tillverkaren

inom fjorton dagar efter

tillverkningsrättens upphörande inbetala

till landtränteriet. Sker det

ej, läte Kungl. Maj:ts Befallningshafvande

ofördröjligen utmäta afgifterna;

och skall emellertid det

vid bränneriet tillverkade och vid

tillverkningstidens slut under offentlig

vård kvarvarande brännvinet utgöra

pant för afgifterna.

4. För brännvin, tillverkadt vid

bränneri under tid, då jämlikt anmälan

enligt § 4 mom. 2 majs eller utländsk

potatis där användes för brännvinstillverkning,

skall tillverkaren påföras en

särskild afgift af 5 öre för hvarje

liter. Denna afgift inbetalas förskottsvis

i landtränteriet, dock hvarje gång

icke för mindre än 10,000 liter; för

mycket erlagd afgift restitueras efter

tillverkningsrättens upphörande på därom

af tillverkaren gjord framställning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 43.

13

Nuvarande lydelse.

Art. IV.

öra ansvar för öfverträdelse af

förordningens föreskrifter.

§ 25.

1. Den, som vid brännvinstillverkning

från beskattning undansnillar

något af det brännvin, som

tillverkas, begagnar tillverkningsredskap,

ledningsrör eller sprithållare

med dold öppning eller afledning,

hvarigenom brännvin kan lönligen

uttagas, eller olofligen bryter

försegling eller öppnar eller borttager

lås, som öfverkontrollör eller

kontrollör i bränneri åsatt, eller gör

åverkan å den i bränneri^ uppsatta

kontrollapparaten, straffes med böter

från och med 500 till och med

5,000 kronor eller dömes till fängelse

från och med en månad till

och med ett år; dock må, där försnillning

skett i större omfattning

eller omständigheterna eljest äro

synnerligen försvårande, dömas till

straffarbete från och med två månader

till och med två år. Den, som

efter detta lagrum dömes, skall ock

utgifva den skatt, som belöper sig

för det undansnillade brännvinet,

samt hafva förbrutit redskapen, det i

bränneriet med därtill hörande förvaringsrum

och nederlagsmagasin

vid beslagstillfället befintliga brännvin

och de kärl, i hvilka det förvaras.

Af Kungl. Maj: t föreslagen lydelse.

Art. IV.

Om ansvar för öfverträdelse af

förordningens föreskrifter.

§ 25.

1. Den, som vid brännvinstillverkning

från beskattning undansnillar

något af det brännvin, som

tillverkas, begagnar tillverkningsredskap,

ledningsrör eller sprithållare

med dold öppning eller afledning,

hvarigenom brännvin kan lönligen

uttagas, eller olofligen bryter försegling

eller öppnar eller borttager

lås, som öfverkontrollör eller kontrollör

i bränneri åsatt, eller gör

åverkan å den i bränneriet uppsatta

kontrollapparaten, straffes med böter

från och med 500 till och med

5,000 kronor eller dömes till fängelse

från och med en månad till

och med ett år; dock må, där försnillning

skett i större omfattning

eller omständigheterna eljest äro

synnerligen försvårande, dömas till

straffarbete från och med två månader

till och med två år. Den,

som efter detta lagrum dömes, skall

ock utgifva den skatt, som belöper

sig för det, undansnillade brännvinet,

samt hafva förbrutit redskapen, det

i bränneriet med därtill hörande

förvaringsrum och nederlagsmagasin

vid beslagstillfället befintliga

brännvin och de kärl, i hvilka det

förvaras.

2. Har tillverkare vid brännvinstillverkning

utan anmälan, sota i § 4

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

BevillningsutskoHets Memorial N:o 43.

Nuvarande lydelse.

2. Varder någon, som begagnar

nederlagsrätt, beträdd med att olofligen

bortföra brännvin från nederlaget

eller bryter lian kronans lås,

som blifvit satt å nederlagsmagasin,

dömes till böter från och med 100

till och med 2,000 kronor eller fängelse

från och med eu till och med

sex månader. Aro omständigheterna

synnerligen försvårande, dömes till

straffarbete från och med två månader

till och med ett år. I fall

det olofligen bortförda brännvinet

återfinnes, vare det förverkadt; kan

det ej tillrättaskaffas, gälde tillverkaren

dess väixle.

Af .Kanyl. Maj:t föreslagen lydelse,

mom. 2 sägs, omvändt majs eller utländsk

potatis, erlägge lian för allt det

brännvin, som vid bränneriet tillverkats

•under den tid, då tillverkning där pågick

på grund af samma tillståndsbevis,

som gällde, när clen oloftiga användningen

af nämnda råämnen ägde rum,

en särskild afgift af 5 öre för hvarje

liter, dock minst 500 kronor.

3. Varder någon, som begagnar

nederlagsrätt, beträdd med att olofligen

bortföra brännvin från nederlaget

eller bryter han kronans lås,

som blifvit satt å nederlagsmagasin,

dömes till böter från och med 100

till och med 2,000 kronor eller fängelse

från och med eu till och med

sex månader. Åro omständigheterna

synnerligen försvårande, dömes till

straffarbete från och med två månader

till och med ett år. I fall

det olofligen bortförda brännvinet

återfinnes, vare det förverkadt; kan

det ej tillrättaskaffas, gälde tillverkaren

dess värde.

I afseende på utskottets ofvanberörda hemställan hafva, såsom redan

antydts, Riksdagens kamrar stannat i olika beslut, i det att Första

Kammaren bifallit utskottets hemställan, men Andra Kammaren, med

afslag å utskottets hemställan, bifallit den af herr Bromée med flere afgifna,

här ofvan intagna reservation.

Vid sådant förhållande åligger det i första hand utskottet att tillse,

i hvad mån omförmälda beslut kunna sammanjämkas eller hvad i desamma

är af beskaffenhet att böra göras till föremål för gemensam omröstning

jämlikt § 65 riksdagsordningen samt till kamrarna afgifva det

yttrande, som häraf må föranledas.

Beträffande då först spörsmålet om eller i hvilken mån gemensam

omröstning bör äga rum, hafva i detta afseende inom utskottet yppats

skilda meningar. I anledning häraf har det synts lämpligt att här lämna

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets Memorial N:o 43.

en redogörelse för hvad i liknande fall förut inom'' Riksdagen förekommit.

Utskottet vill då fästa uppmärksamheten därå, att, ehuru brännvinstillverkning

saf giften, beträffande hvilken afgift torde gälla hvad i § 60

regeringsformen innehålles angående husbehofsbrännerimedlen, är af bevillnings

natur och förty, jämlikt stadgandena i § 65 riksdagsordningen

och § 71 regeringsformen, för den händelse kamrarna äro af olika mening

rörande denna bevillning, grunderna för densamma, sättet för dess

tillämpning eller bevillningens fördelning till utgörande, kamrarnas olika

beslut i dessa delar utgöra föremål för gemensam omröstning, däraf likväl

icke följer, att enahanda förfaringssätt bör tillämpas jämväl i afseende

på stridiga beslut rörande andra bestämmelser, hvilka med nämnda afgift

blifvit ställda i sammanhang och hvilka äro af natur att kräfva

godkännande såväl af Konungen som af Riksdagen. I detta afseende

vill utskottet särskildt erinra om hvad 1884 års Riksdags bevillningsutskott

uttalat i en liknande fråga. Utskottet yttrade då i sitt memorial

n:o 5, bland annat, att brännvinstillverkningsförordningen, som bekant,

innehölle en stor mängd bestämmelser, med afseende å hvilka det aldrig

varit ifrågasatt och aldrig kunde ifrågasättas att tillämpa de konstitutionella

stadganden, som gälla i fråga om svenska folkets rätt att genom

Riksdagen allena sig beskatta. De ord, med hvilka riksdagsordningen

§ 65 inleder sina föreskrifter om gemensam omröstning: »När i fråga

om statsutgifter eller bevillning---kamrarna fatta stridiga beslut

etc.», kunde ej heller, enligt utskottets uppfattning, så uttydas, att

allt, som förekommer i en bevillningsstadga, skall göras till föremål för

gemensam omröstning. I hvarje fall kunde de icke afse bestämmelser,

hvilka tydligen äro af sådan beskaffenhet, att efter hela vårt statsskicks

skaplynne en förändring af dem måste kräfva båda kamrarnas sammanstämmande

beslut. Utskottets berörda memorial blef ock af båda kamrarna

lagdt till handlingarna, af Andra Kammaren likväl »utan gillande»

af utskottets motivering. (Första Kammarens protokoll III: 37, 21 och

Andra Kammarens protokoll IV: 47, 1.)

En liknande uppfattning uttalas äfven afen känd grundlagstolkare0),

som på tal i hvad mån bestämmelserna i brännvinstillverkningsförordningen

kunna blifva föremål för gemensam omröstning yttrar, att så

vore fallet endast med det, som rörde skatten och sättet för dennas utgörande

eller följaktligen hvad som innehölles i förordningens Art. II

om brännvins beskattning och uppläggande på nederlag. Däremot kunde,

*) H. L. Rydin

Svenska Riksdagen — senare delen sid. 342.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Memorial N:o 43.

enligt samma källa, icke göras till föremål för dylik omröstning föreskrifterna

i Art. I om rättighet till brännvinstillverkning och tiden för

dess utöfning, ej heller bestämmelserna om destilleiing och rening, om

tillsyn vid tillverkning och destillering, om ansvar för öfverträdelse eller

föreskrifterna i afseende på verkställighet. Dessa föreskrifter vore nämligen

antingen af ekonomisk eller administrativ natur, i hvilket fall

Konungen ensam ägde att däröfver bestämma, eller ock af civil- eller

kriminallags natur och sålunda föremål för Konungens och Riksdagens

gemensamma lagstiftning, samt borde alltså förfalla, då kamrarna om

dem stannade i olika meningar. Enligt denne författares mening skulle

följaktligen, såvidt angår nu ifrågavarande paragrafer, gemensam omröstning

kunna äga rum rörande §11, men icke beträffande §§ 3, 4, 6,

7, 8 och 25 i förordningen.

Utskottet tillåter sig vidare erinra, att, då fråga varit om ändring

af reglementariska föreskrifter, där sådana ostridigt förelegat, den grundsats

städse häfdats, att dylika bestämmelser icke kunna blifva föremål

för gemensam omröstning; och har utskottet ansett lämpligt att bär

nedan lämna en kortfattad redogörelse för några dylika fall.

I anledning af väckta motioner hade 1869 års Riksdags bevillningsutskott

i sitt betänkande n:o 9 hemställt om vissa ändringar af §§ 19

och 20 i brännvinstillverkningsförordningen i syfte, att tillverkare skulle

äga att med posten insända brännvinstillverkningsafgiften. Sedan denna

utskottets hemställan af Första Kammaren afslagits och af Andra Kammaren

återförvisats, yttrade utskottet i sitt memorial n:o 11, bland annat,

att, då Första Kammaren afslagit utskottets hemställan och frågan

således måste anses hafva förfallit, utskottet funne någon åtgärd i anledning

af nämnda återremiss icke kunna af utskottet företagas. Denna

utskottets anmälan lades af båda kamrarna till handlingarna. (Första

Kammarens protokoll II: 476 och Andra Kammarens protokoll III: 158.)

1880 års Riksdags bevillningsutskott hade i anledning af därom

väckt motion i sitt betänkande n:o 12 punkten 14:o) hemställt om ändring

af § 70 mom. 1 i då gällande bevillningsstadga i syfte att förkorta

tiden för anförande af be svär öfver pröfningskommittés beslut.

Utskottets hemställan i denna punkt bifölls med viss förändring af

Första Kammaren, men afslogs af Andra Kammaren. I sitt memorial

n:o 17 anmälde i anledning häraf bevillningsutskottet, att vid sådant

förhållande frågan enligt utskottets mening förfallit, hvilken anmälan

af båda kamrarna lades till handlingarna. (Första Kammarens protokoll

III: 3<S, 31 och Andra Kammarens protokoll V: 54, 27.)

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutslcottets Memorial N:o 43.

17

Vid 1893 års riksdag väcktes af herr A. P. Danielson motion

om ändring af gällande bevillningsförordnings rubrik äfvensom af § 1

i förordningen, men hemställde bevillningsutskottet i punkten 3:o) af

sitt betänkande n:o 18, att herr Danielsons motion icke måtte af Riksdagen

bifallas. Första Kammaren afslog sedermera motionen, hvilken

emellertid af Andra Kammaren bifölls. I anledning häraf yttrade bevillningsutskottet

i sitt memorial n:o 23 punkten 2:o), att, då motionen

icke kunde anses angå vare sig grunderna för fastighetsbevillningen,

sättet för deras tillämpning eller fastighetsbevillningens fördelning till

utgörande, utan allenast afsåge en närmare förklaring af hvad med

den då utgående fastighetsbevillningen vore att förstå utan att denna

förklaidng skulle medföra någon som helst rubbning eller förändring i

nyssnämnda afseenden, utskottet funne de i motionen berörda frågor

icke grundlagsenligen kunna göras till föremål för gemensam omröstning

utan vara att anse såsom förfallna. Utskottets nämnda anmälan

blef af båda kamrarna lagd till handlingarna. (Första Kammarens

protokoll III: 34, 2 och Andra Kammarens protokoll IV: 33, 5.)

I anledning af väckt motion hemställde 1894 års Riksdags bevillningsutskott

i punkten l:o) af sitt betänkande n:o 6 om sådan ändring

af §§ 51, 54 och 65 mom. 1 i då gällande bevillningsförordning,

att dels tiden för anförande af besvär öfver taxeringsnämnds beslut

förkortades, dels tillfälle bereddes ledamöterna i pröfningsnämnden att

före nämndens sammanträde erhålla kännedom om de hos sagda myndighet

anförda besvär, dels ock kostnaden härför skulle bestridas af den

i sistnämnda paragraf omförmälda s. k. bevillningsprocenten. Utskottets

hemställan bifölls af Första Kammaren, hvaremot Andra Kammaren

afslog densamma. Då utskottet ansåg dessa kamrarnas olika beslut

icke kunna sammanjämkas och frågan icke heller enligt utskottets åsikt

vore af beskaffenhet att böra genom gemensam omröstning afgöras,

anmälde utskottet i sitt memorial n:o 13, att frågan förfallit; och blef

detta memorial af kamrarna lagdt till handlingarna. (Första Kammarens

protokoll II: 24, 9 och Andra Kammarens protokoll III: 34, 3.)

Med stöd af hvad här ofvan blifvit uttaladt har utskottet vid

granskning af de särskilda paragrafer, hvarom nu är fråga, funnit sig

icke kunna föreslå, att §§ 3, 4, 6, 7 och 8, hvilka samtliga innefattas

i förordningens Art. I om rättighet till brännvins tillverkning och destillering,

äfvensom § 25, som innehålles i Art. IV om ansvar för öfverträdelse

af förordningens föreskrifter, komma under sådan omröstning,

som omförmäles i § 65 riksdagsordningen. Särskildt med afseende på

Bill. till Pilcsd. Pro t. 1H03. 5 Sami. 1 Afd. 35 Häjt. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutslcottets Memorial N:o 43.

bestämmelserna i § 3 tillåter sig utskottet erinra, att 1887 års Riksdags

bevillningsutskott (mem, n:o 15) ansåg frågan om förbud mot

användning af majs, ris och vissa andra råämnen vid brännvinstillverkning

hafva förfallit, då kamrarna härom fattat stridiga beslut. Denna

utskottets uppfattning godkändes ock af båda kamrarna, som beslöto,

att memorialet skulle läggas till handlingarna. (Första Kammarens

protokoll II: 24, 1 och Andra Kammarens protokoll II: 29, 34.)

Beträffande åter § 11 i förordningen, hvilken paragraf innehåller

bestämmelser dels om brännvins beskattning, dels ock om sättet för

inbetalandet af vissa särskilda tillverkningsafgifter, torde dessa föreskrifter,

som afse en bevillning, vara af beskaffenhet att böra göras

till föremål för gemensam omröstning.

På grund af hvad här ofvan blifvit anfördt, får utskottet

a) för afgörande af frågan om ändring af § 11

i brännvinstillverkningsförordningen föreslå följande

voteringsproposition:

»Den, som i likhet med Första Kammaren vill, att Kungl. Maj:ts

proposition, n:o 22, såvidt. densamma afser ändring af § 11 i förordningen

angående villkoren för tillverkning af brännvin den 13 juli

1887, icke måtte af Riksdagen bifallas, röstar

Jäj

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Andra Kammaren beslutit,

att § 11 i förordningen angående villkoren för tillverkning af

brännvin den 13 juli 1887 skall hafva följande förändrade lydelse:

1. Har tillverkningen icke uppgått till 8,000 liter beskattningsbart

brännvin för hela den tid tillverkningsrätten gällt, då skall förutom

stadgad skatt erläggas en afgift af 10 öre för hvarje liter, hvarmed

det tillverkade litertalet understiger nämnda belopp; och likaledes skall,

i händelse tillverkningen ej uppgått till 500 liter i medeltal för hvarje

tillverkningsdygn, utgå en afgift af 10 öre för hvarje liter, hvarmed

det tillverkade brännvinet understiger ett efter en medeltillverkning af

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 43. 19

500 liter beräknadt tillverkningsbelopp. Dessa afgifter skola dock ej

utgå, då tillverkningsrättens upphörande grundar sig på anmälan efter

olyckshändelse, hvarom i § 6 sägs, eller Kungl. Maj:ts därom meddelade

föreskrift; och ankomme på Kungl. Maj:ts pröfning, huruvida eller i

hvad mån befrielse från desamma må medgifvas, då brännvinet erhålles

såsom biprodukt vid annan tillverkning.

2. Har tillverkningen vid ett och samma bränneri under tiden

från den 1 oktober till den 1 därpå följande maj öfverstigit 600,000

liter beskattningsbart brännvin eller under tiden från den 1 maj till

den 1 oktober öfverstigit 435,000 liter, då skall förutom stadgad skatt

erläggas en afgift af 5 öre för hvarje liter, hvarmed det tillverkade

litertalet öfverstiger i förra fallet 000,000 liter och i det senare 435,000

liter.

3. De enligt mom. 1 och 2 utgående särskilda afgifter skall till
verkaren

inom fjorton dagar efter tillverkningsrättens upphörande inbetala

till landtränteriet. Sker det ej, läte Kungl. Maj:ts Befallningshafvande

ofördröjligen utmäta afgifterna; och skall emellertid det vid

bränneriet tillverkade och vid tillverkningstidens slut under offentlig

vård kvarvarande brännvinet utgöra pant för afgifterna. _ ''

4. För brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då jämlikt

anmälan enligt § 4 mom. 2 majs eller utländsk potatis där användes

för brännvinstillverkning, skall tillverkaren påföras en särskild afgift af

5 öre för hvarje liter. Denna afgift inbetalas förskottsvis i landtränteriet,

dock hvarje gång icke för mindre än 10,000 liter; för mycket

erlagd afgift restitueras efter tillverkningsrättens upphörande på därom

af tillverkaren gjord framställning.»

Utskottet, som här ofvan lämnat en fullständig redogörelse för de

skäl, på grund af hvilka utskottet funnit sig icke kunna föreslå, att

§§ 3, 4, 6, 7, 8 och 25 i brännvinstillverkningsförordningen komma under

gemensam omröstning, anser dock, med hänsyn till det samband,

hvari nämnda paragrafer blifvit satta såväl med Kungl. Maj:ts proposition

om tullfrihet för omalen majs som ock med de föreslagna ändringarna

af § 11 i förordningen, att antagandet eller förkastandet af ofvannämnda

paragrafer 3, 4, 6, 7, 8 och 25 i förordningen lämpligen bör

göras beroende af utgången af den omröstning om § 11, som, på sätt

ofvan synes, utskottet funnit sig böra föreslå.

Vid sådant förhållande får utskottet, med stöd af bestämmelserna

i § 63 riksdagsordningen, enligt hvilka det åligger utskottet att såvidt,

möjligt söka att kamrarnas olika meningar sammanjämka, hemställa,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets Memorial N:o 43.

för den händelse omröstningen beträffande § 11 i brännvinstillverkningsförordningen

kommer att utfalla i enlighet med ja-propositionen,

b) att Andra Kammaren ville, med frånträdande af

sitt beslut beträffande §§ 3, 4, 6, 7, 8 och 25 i förordningen

angående villkoren för tillverkning af brännvin

den 13 juli 1887, biträda det beslut, Första Kammaren

härutinnan fattat, eller att Kungl. Maj:ts förevarande

proposition n:o 22, såvidt densamma afser

ändring af nämnda paragrafer, icke måtte af Riksdagen

bifallas.

För den händelse åter att samma omröstning kommer att utfalla

i enlighet med nej-propositionen, hemställer utskottet,

< c) att Första Kammaren ville, med frånträdande af

sitt beslut beträffande §§ 3, 4, 6, 7, 8 och 25 i förordningen

angående villkoren för tillverkning af brännvin

den 13 juli 1887, biträda det beslut, Andra Kammaren

härutinnan fattat, eller att nämnda paragrafer

skola erhålla den förändrade lydelse, som i ifrågavarande

proposition n:o 22 blifvit af Kungl. Maj:t

föreslagen.

2:o.

I punkten _ 2:o) af betänkandet n:o 26 hade utskottet hemställt,

att, vid bifall till hvad utskottet under l:o) hemställt, Kung]. Maj:ts

förslag angående tiden för tillämpningen af dels bestämmelserna angående

särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid,

då majs där användes, samt angående användningen af malen spannmål,

dels ock öfriga föreslagna ändringar af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 11 och 25

i brännvinstillverkningsförordningen måtte anses hafva förfallit.

Jämväl beträffande denna del af utskottets hemställan hafva, såsom

redan anmärkts, kamrarna stannat i olika beslut, i det att densamma

af Första Kammaren bifallits, hvaremot Andra Kammaren, med

afslag å utskottets hemställan, bifallit ofvan omförmälda reservation, i

hvars punkt 2:o) yrkats, att, därest Riksdagen beslöte, att §§ 3, 4, 6,

7, 8, 11 och 25 i förordningen angående villkoren för tillverkning af

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets Memorial N:o 43.

brännvin den 13 juli 1887 skulle erhålla den förändrade lydelse, som i

Kungl. Maj:t,s proposition n:o 22 blifvit af Kungl. Maj:t föreslagen, Riksdagen

tillika måtte besluta,

att bestämmelserna angående särskild afgift för brännvin, som

tillverkas vid bränneri under tid, då majs där användes, samt angående

användningen af malen spannmål skola träda i kraft från och med dag,

som, efter det Riksdagen fattat beslut om upphäfvande af majstullen,

af Kungl. Maj:t kungöres, samt

att öfriga bestämmelser skola träda i kraft den 1 oktober 1903.

Under hänvisning till hvad förut blifvit anfördt hemställer utskottet,

för den händelse den under l:o) i detta memorial omförmälda omröstningen

beträffande § 11 i brännvinstillverkningsförordningen utfaller

i enlighet med ja-propositionen och under förutsättning därjämte af bifall

till utskottets hemställan under l:o b) här ofvan,

att Andra Kammaren ville, med frånträdande af sitt

beslut rörande punkten 2:o) af bevillningsutskottets

betänkande n:o 26 biträda Första Kammarens härutinnan

fattade beslut, eller att Kungl. Maj:ts förslag

angående tiden för tillämpningen af dels bestämmelserna

angående särskild afgift för brännvin, som tillverkas

vid bränneri under tid, då majs där anyändes,

samt angående användningen af malen spannmål, dels

ock öfriga föreslagna ändringar af §§ 3, 4, 6, 7, 8,

11 och 25 i brännvinstillverkningsförordningen måtte

anses hafva förfallit.

För den händelse åter att samma omröstning utfaller i enlighet

med nej-propositionen och under förutsättning därjämte af bifall till

utskottets hemställan under l:o c) här ofvan, hemställer utskottet,

att Första Kammaren ville, med frånträdande af

sitt beslut rörande punkten 2:o) af bevillningsutskottets

betänkande n:o 26, biträda Andra Kammarens härutinnan

fattade beslut, eller att bestämmelserna angående

särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid

bränneri under tid, då majs där användes, samt angående

användningen af malen spannmål skola träda

i kraft från och med dag, som, efter det Riksdagen

Bill. till Itiksd. Prot. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 35 Raft. 4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets Memorial N:o 43.

fattat beslut om upphäfvande af majstullen, af Kungl.

Maj:t kungöres, samt att öfriga bestämmelser skola

träda i kraft den 1 oktober 1903.

3:o.

I punkten 3:o) af betänkandet n:o 26 hade utskottet hemställt,

att herr Jönssons ofvan omförmälda motion angående förhöjd skatt å

brännvin, tillverkadt af stärkelse efter utländsk potatis och majs in. fl.

ämnen måtte anses besvarad genom hvad utskottet i punkten l:o) af

samma betänkande hemställt.

Äfven i afseende å denna del af utskottets hemställan hafva, enligt

hvad ofvan anmärkts, kamrarna fattat olika beslut, i det att densamma

af Första Kammaren bifallits, hvaremot Andra Kammaren, med

afslag å utskottets hemställan, bifallit ofvan omförmälda reservation, i

hvars punkt 3:o) yrkats, att Riksdagen, i anledning af herr Jönssons

ifrågavarande motion, ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning i de af motionären angifna

afseenden samt, så fort ske kan, till Riksdagen inkomma med

det förslag, hvartill en dylik utredning må föranleda.

Då sammanjämkning af sist omförmälda skiljaktiga beslut synes

utskottet icke kunna äga rum och frågan icke heller kan blifva föremål

för gemensam omröstning, har frågan enligt utskottets åsikt förfallit;

hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 21 april 1903.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

Herr Lithander bär begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:85 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Majits proposition angående förändrad lydelse af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 10, 11 och 25 i förordningen angående villkor s. 5 i texten