Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för klorzinlc.

1903-02-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1903:5, Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för klorzinlc.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Riksd. kansli den 12 februari 1903, kl. 7 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för

klorzinlc.

(l:a A.)

Artikeln klorzink liänföres enligt gällande tulltaxa till rubriken

kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade, andra slag, och drager

förty en tull af 15 procent af värdet.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 70, hvilken hänvisats

till bevillningsutskottet, föreslår nu herr K. G. Karlsson i Göteborg,

att Riksdagen måtte besluta sådan ändring i gällande tulltaxa,

att ifrågavarande artikel, klorzink, måtte få i landet tullfritt införas.

Till stöd för berörda förslag anför motionären, bland annat, följande:

»En bland de ledande principerna vid uppgörandet af vår nu

gällande tulltaxa kan väl sägas hafva varit den, att sådana importartiklar,

som icke tillverkas inom landet, skola vara tullfria, under

det att tull bör åsättas de artiklar, som äro föremål för någon mera

omfattande inhemsk tillverkning. Måhända ännu mera genomgående

har den åsikten gjort sig gällande, att artiklar, hvilka äro för vissa

industrier nödvändiga, men som icke tillverkas inom landet, vid införsel

icke böra genom tullafgifter fördyras.

Ett undantag, från dessa allmänna regler utgör dock den behandling,

som artikeln klorzink i tullafseende fått röna. Denna artikel, hvilken,

så vidt jag kunnat utröna, icke tillverkas i Sverige, och som under de

Bih. till Biksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 5 Höft. (N:o 5-9). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

senare åren fått en ökad användning inom textilbranschen, förtullas

för närvarande enligt tulltaxe-rubriken »kemiskt-tekniska preparater,

ej specificerade: andra slag» och drar sålunda en tull uppgående till

15 procent af varans värde, under det att t. ex. klortenn, zinkvitt eller

blyhvitt äro tullfria. Att klorzink i tullafseende erhållit en så ogynnsam

ställning torde bero därpå, att densamma ännu vid tiden för vår

nu gällande tulltaxas tillkomst var inom vårt land mindre begagnad

och på grund däraf undandrog sig vederbörandes uppmärksamhet.»

Slutligen tillägger motionären, att uppgift om införseln af klorzink

icke kan erhållas, men att användningen däraf torde vara i stigande.

Klorzink eller zinkklorid användes såsom impregneringsmedel för

järnvägssyllar och trä i allmänhet, men begagnas äfven i tygtryckerier

och färgerier samt såsom desinfektionsmedel och för medicinska ändamål

äfvensom uti lödvatten och lödsalt. Införseln af klorzink kan, på

sätt motionären framhållit, icke uppgifvas, då denna vara icke upptages

särskildt i statistiken, utan hänföres till kemiskt-tekniska preparater;

men förbrukningen däraf torde dock icke kunna antagas vara af någon

större omfattning. Då emellertid tillverkningen af klorzink är synnerligen

enkel, och det i öfrigt kan antagas, att inom den närmaste framtiden,

sedan den påbörjade zinkproduktionen inom vårt land tagit fart,

äfven tillverkning af klorzink här i landet kommer att bedrifvas, anser

sig utskottet icke hafva anledning att biträda motionärens förslag, utan

hemställer,

att Riksdagen måtte, med afslag å herr Karlssons

motion, besluta, att gällande tullsats å klorzink skall

bibehållas oförändrad.

Stockholm den 12 februari 1903.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkatide N:o 5.

3

Reservationer:

Af lierr K. G. Karlsson, som anfört:

»Då klorzink eller zinkklorid har en ganska mångsidig användning

— sålunda användes det som impregneringsmedel för järnvägssyllar,

telegrafstolpar och trävirke i allmänhet äfvensom vid pappfabrikation

för framställandet af ett papp, som är motståndskraftigt mot väta, vidare

användes det i tygtryckerier och färgerier, hvarförutom det begagnas

som desinfektionsmedel och för medicinska ändamål äfvensom uti lödvatten

och lödsalt;

då vidare klorzink icke är föremål för tillverkning inom landet, och

då man i allmänhet vid uppgörandet af vår nu gällande tulltaxa

följt den principen, att sådana importartiklar, som icke tillverkas inom

landet, skola vara tullfria, särskilt om de för vissa industrier äro nödvändiga,

så anser jag, att utskottet bort hemställa om bifall till ifrågavarande

motion.

Som skäl för afslag anför utskottet, att »tillverkningen af klorzink

är synnerligen enkel och att i öfrigt kan antagas, att inom den

närmaste framtiden, sedan den påbörjade zinkproduktionen inom vårt

land tagit fart, äfven tillverkning af klorzink här i landet kommer att

bedrifvas.»

Emellertid torde häremot med fog kunna invändas, att då tillverkningen

af klorzink är så »synnerligen enkel» de möjligen uppstående

tillverkare torde kunna reda sig utan tullskydd. Klokast hade i alla

händelser varit att icke åsätta tull å en inom olika industrier använd

artikel innan tillverkare af denna artikel göra anhållan om skydd.

Beträffande den zinkproduktion, utskottet omförmäler, så har den.

helt nyligen tagit sin början, och för öfrigt är det ju en betydlig skillnad

mellan att på elektrolytisk väg framställa zink och att anlägga en

kemisk fabrik för tillverkning af zinkpreparater.

På grund af hvad jag sålunda anfört har jag icke kunnat biträda

hvad utskottet föreslagit, utan hemställer,

att ifrågavarande motion måtte af Riksdagen

bifallas;»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

af herrar J. Bromée, G. Jansson, Beckman, Pantzarhielm och Höjer,

hvilka ansett, att motionen bort af utskottet tillstyrkas.

Herr Lithander har begärt få antecknad t, att han icke deltagit i

behandlingen af-detta ärende inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.