Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckta motioner rörande tullen å skap t och melass m. m.

1903-04-30 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1903:51, Betänkande, i anledning af väckta motioner rörande tullen å skap t och melass m. m.

Dokumentets text

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande Ko 51.

N:o 5I.

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1903, kl. 4 e. m.

Betänkande, i anledning af väckta motioner rörande tullen å skap

t

och melass m. m.

(l:a A,)

Tullen å sirap och melass utgår enligt gällande tulltaxa med

10 öre för kilogram. I två vid innevarande riksdag väckta, till bevillningsutskottet

hänvisade motioner, n:o 41 inom Första Kammaren af

herr K. Tillberg samt n:o 190 inom Andra Kammaren af herrar C. J.

Jakobson och S. Nordström i Höglunda, med Indika sju af kammarens

ledamöter instämt, föreslås nu höjning af denna tullsats, af herr Tillberg

till 23,5 öre för kilogram samt af herrar Jakobson och Nordström till

22,3 öre för kilogram; hvarjämte sistbemälde motionärer vidare hemställa,

att, i händelse deras förslag om höjning af ifrågavarande tull

bifalles, en skatt af 5 öre för kilogram måtte påläggas all inom landet

producerad sirap, samt att under samma förutsättning åt Kung]. Maj:t

måtte uppdragas att fastställa gränsen mellan skattepliktig sirap och

melass.

Herr Tillberg anför till stöd för sitt förslag följande:

»Den, som närmare iakttagit de senare årens importsiffror, bär ej

kunnat undgå att särskildt uppmärksamma, att öfver 3 millioner kronor

årligen utgå ur landet för ett närings- och njutningsmedel, som lätteligen

skulle kunna inom landets gränser framställas, nämligen sirap.

På den tid, då den nuvarande tullsatsen å sirap, 10 öre pr kilogram,

bestämdes, utgjorde sirap uteslutande den sista produkten från

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 51. 25

rörsockrets raffinering; och eftersom af inhemskt råmaterial sirap då ej

kunde framställas, var tullen endast att betrakta såsom finanstull.

Efter den tiden hafva emellertid förhållandena väsentligt ändrat

sig, och man kan numera tillverka sirap af såväl bättre som sämre

kvalitet af hvitbetor. Det är i Tyskland denna metod uppfunnits och

kommit till vidsträckt användning. Från eu ringa början har denna

fabrikation därstädes raskt utvecklat sig, och nya fabriker byggas fortfarande.

För närvarande tillverkas i Tyskland 10,000 å 12,000 ton

sådan sirap. Den konsumeras förnämligast af den mindre bemedlade

befolkningen, som ej har råd att köpa det dyrare sockret.

Det är under skyddet af en klok lagstiftning, som denna industri

i Tyskland kunnat komma till stånd och utveckla sig. Sirap åtnjuter

nämligen i nämnda land ett tullskydd af 40 pfennige per kilogram, och

tillverkningen är fullkomligt skattefri. Visserligen har »Bundesrath»

erhållit befogenhet att, om »Bundesrath» så finner lämpligt, för tillfället

tillämpa en större eller mindre beskattning, hvilken åtgärd dock fortast

möjligt skall underställas Biksdagens pröfning; men af denna rätt har

»Bundesrath» hittills icke gjort något bruk, såvidt angår af hvitbetor

framställd sirap.

Det är klart, att genom det i Tyskland rådande tullskyddet all

import af sirap där är utesluten, men fabrikernas försäljningspris å

varan äro därför ingalunda höga, de växla emellan 25 och 30 pfennige

per kilogram. Vid ett högre pris få fabrikerna ingen afsättning för

sin vara.

Fabrikationen är jämförelsevis mycket enkel och fordrar hvarken

något betydligare kapital eller några större tekniska insikter, hvarför

det är möjligt att utan igångsättande af någon större apparat börja

en dylik fabrikation. Också finnas i Tyskland sirupsfabriker af de mest

skilda storlekar ända ned till sådana, som endast afverka några få

deciton betor per dag. Så små fabriker drifvas i regel endast för tillgodoseendet

af ägarens eget behof af sirap.

Oftast äges en sirupsfabrik af någon större jordägare, eller af

några mindre landtbrukare, som sammanskjutit kapital för affärens

gemensamma bedrifvande.

För vårt land och särskild! under nu rådande förhållanden skulle

införandet af en dylik industri vara af stor betydelse. Oafsedt den

förbättring vår handelsbalans underginge, skulle äfven andra goda

följder framträda. Det kan numera anses som ett faktum, att utom

den areal, å hvilken för närvarande sockerbetor odlas, det finnes såväl

Bill. till lliksd. Prof. 190.1. 5 Sami. 1 Afd. 41 Höft. \

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 51.

i Skåne och på Gottland som i Öster- och Västergötland samt möjligen

äfven andra landskap jord, lämplig för betodling. Genom upprättandet

af sirupsfabriker skulle tillfälle yppas till betodling äfven å en stor del

af denna jord. De tyska fabrikerna erhålla ett utbyte af cirka 18

procent sirap af betvikten. Sista året utgjorde importen af sirap till

Sverige något mera än 16,000 ton. Tillverkades nu hela denna kvantitet

af betor, skulle alltså härtill åtgå cirka 89,000 ton betor. Antages

en skörd af 16 ton betor per tunnland, äro således 5,500 tunnland för

detta ändamål behöfliga. Denna rätt betydande ökning i betarealen

skulle säkerligen mottagas med glädje af vårt lands jordbrukare. Säkei-- ligen skulle ganska snart i skilda delar af landet betodlarne själfva

anlägga dylika fabriker, och med all sannolikhet skulle konsumtionen

ytterligare raskt tillväxa på grand af lättheten att framställa varan.

Det gifves ett annat skäl, som talar för åtgärden att medelst en

lämplig tullsats utestänga den utländska sirupen. Till de halländska,

skånska och blekingska hamnstäderna importeras nämligen betydliga

mängder mycket ljus sirap, som hufvudsakligen i England framställes

af socker och är nästan ren inverterad sockerlösning. Detta är sålunda

ett kringgående af sockertullen, hvarigenom inkomst undandrages staten.

Sådan sirap kostar i detaljhandeln 50 å 55 öre per kilogram och är

alltså nästan lika dyr som socker. Förhindras denna sirnpsimport,

kommer helt säkert sockerkonsumtionen och därigenom statens inkomst

af sockertillverkningsafgiften att i motsvarande grad stiga.

Fn så hög tullsats som i Tyskland, 40 pfennige per kilogram,

torde dock knappast vara nödvändig. Äfven bör vederbörlig hänsyn

tagas därtill, att tullsatsen blir i förhållande till tullen å närställda

artiklar rättvis. Såsom en alldeles likställd produkt bör stärkelsesirup,

som drager en tull af 23,5 öre, betraktas. Den framställes af potatis

(potatisstärkelse) liksom betsirapen af en annan rotfrukt, hvitbetan;

grunddraget i fabrikationen, nämligen stärkelsens, respektive sockrets

behandling med syror är detsamma, och de färdiga produkterna innehålla

till väsentlig grad samma sockerart, drufsocker. Det är sålunda

fullt rättvist att behandla dessa bägge importartiklar lika ur tullfinansiell

synpunkt.

Vid en ändring af tullsatsen för sirap måste, såsom redan är fallet

i tulltaxan, melass beläggas med samma tullsats, emedan annars tullen

skulle kunna kringgås. För melassförbrukarne är detta utan betydelse,

emedan redan nuvarande tullsats, 10 öre per kilogram, är för melass

prohibitiv.))

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 51. 27

Den af herrar Jakobson och Nordström använda motivering är af

följande lydelse:

»I den i Första Kammaren i år väckta motion, n:o 41, yrkar herr

Knut Tillberg, att tullen å sirap och melass måtte höjas till 23,5 öre

per kilogram.

I likhet med denne motionär anse vi det vara ett missförhållande,

att öfver 3 millioner kronor årligen skola utbetalas till utlandet för en

vara, hvars framställande är en för vårt land så naturlig näring. Och

om än de nu gällande tullförhållandena kunde ha ett visst fog för sig,

så länge sirap uteslutande var en affallsprodukt vid sockertillverkningen

och icke i tillräcklig mängd kunde produceras inom landet, så är detta

ej längre fallet, sedan sirup börjat tillverkas direkt af sockerbetor på

liknande sätt som socker. Och så mycket mindre kan det lämpa sig

att bibehålla den nuvarande sirupstullen, som den bättre sirupen, hvilken

importeras utifrån för blott 10 öre per kilo i tull, är så god, att den

i många fall ersätter vanligt socker, hvarigenom alltså staten beröfvas

en tullinkomst.

En höjning af sirups- och melasstullen är sålunda i hög grad af

behofvet påkallad.

Det finnes äfven eu annan omständighet, som gör, att den numera

så ofantligt stora sirupsafsättningen i vårt land bör bevaras åt landets

egna jordbrukare. Endast importen — utom hvad som tillverkas af

Skånes med flera sockerfabriker — uppgår till ungefär 16,000,000 kilo

per år. Under de senare åren har potatisodlingen inom landet blifvit

mindre lönande tack vare den stora importen af tysk potatis till kustbränn

erierna i Skåne och Blekinge. De rotfruktsodlande trakterna af

landet lida betydligt af denna konkurrens och behöfva en ersättning

därför. En sådan skulle de få genom att mindre sirupsfabriker, i likhet

med hvad fallet är i utlandet, anlades här och där, till hvilka sockerbetor

från orten kunde afsättas. Med användande af på lämpligt sätt

kultiveradt betfrö kunna sockerbetor med fördel odlas i större delen af

(Sverige söder om Dalarne, ehuru det ej kan ske i så stor utsträckning

som t. ex. i Skåne. Men just det att odlingen sker i mindre skala gör,

att det ej rätt väl lämpar sig att anlägga sockerfabriker på alla respektive

orter, och dessutom skulle därigenom snart uppstå en öfverproduktion

af socker. Sirupsfabrikerna kunna däremot anläggas i betydligt

mindre skala ocli nöja sig med den betodling, som lämpligen kan äga

ram i de flesta af mellersta Sveriges provinser. På det sättet skulle

landtmännen äfven i dessa trakter kunna draga nytta af denna rotfruktsodling,

hvilken i södra Sverige gjort så ofantligt mycket för att upp
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 51.

drifva jordbrukets afkastning, och sockerbetodlingen icke längre utgöra

ett monopol endast för de bäst lottade bygderna i riket. Att det ej

är fråga om småsaker framgår däraf, att till framställande endast af

den sirupskvantitet, som importeras, åtgår ungefär 5,500 tunnland god

betjord. Därtill kommer, att i mellersta och norra Sverige finnas mycket

skogsbär, som nu säljas för en spottstyfver till export. I samband med

den till olika platser förlagda sirupstillverkningen kunde uppstå en

viktig industri med skogsbärens inkokning med sirap, som kan beräknas

blifva högst betydlig och gifva ett helt annat pris äfven åt skogsbären

i mellersta och norra Sverige.

Om denna betodling fördelades på alla därför lämpliga trakter,

skulle det göra landtmännen betydligt mer oberoende af den numera

mindre lönande potatisodlingen, på samma gång det skulle underlätta

sockerbetsodlingen för utfodringsändamål, något, som de senare årens

försök visat vara den allra största nytta och lämnar ett vida högre

utbyte än utfodring med majs och de flesta andra kraftfodermedel.

En utveckling af betodlingen i Sverige skulle således betydligt lätta

vår handelsbalans dels genom minskad sirupsimport, cirka 3 miljoner

kronor årligen, och dels indirekt genom att möjliggöra äfven en minskad

import af kraftfodermedel.

Vi instämma således till fullo med motionären i Första Kammaren

angående behofvet af en höjd sirupstull. Däremot dela vi ej lians uppfattning

om rätta sättet för lösningen af denna fråga.

Herr Tillberg har nämligen föreslagit att sätta sirupstullen till samma

belopp som råsockertullen eller 23,5 öre per kilogram. I likhet med

honom anse vi, att staten genom den ökning af sockerskatteinkomsten,

som skulle orsakas därigenom, att icke stora kvantiteter prima sirap

importerades i stället för socker, jämte fördelen att ej till utlandet

behöfva betala pengar för denna vara, skulle i viss grad få en ersättning

för den förlorade sirupstullinkomsten. Men staten behöfver

ej blott de inkomster, den redan har, utan de ökade utgifterna kräfva

äfven höjda inkomster, där dessa kunna åstadkommas. Om sirupsskyddet

blefve proportionsvis ungefär lika stort som sockerskyddet,

lider det ej något tvifvel, att icke den litet hvarstädes i landet uppspirande

sirupsindustrien också lätt kunde bära eu accis, visserligen ej

så hög som sockeraccisen, då sirapens marknadspris ju är betydligt

lägre, men dock något. Enligt vår mening skulle en skatt till staten

af 5 öre per kilo sirap kunna bäras af industrien. Och då den skulle

gälla hela den blifvande sirupstillverkningen, som nu motsvaras dels

af hvad som produceras i Skåne med flere ställen, och dels af den

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 51. 29

stora importen jämte den ökning af sirupskonsumtionen, hvilken kan

påräknas af bärförädlingen, skulle denna skatt säkerligen tillföra staten

en inkomst ungefär motsvarande det nuvarande tullbeloppet för sirap,

eu inkomst, som är så mycket mer anmärkningsvärd, som samtidigt en

inhemsk industri och en för landtbruket synnerligen nyttig näringuppmuntrades

genom tullskydd och rättvisa skipades mellan olika delar

af landet i fråga om eu för landtbruket betydelsefull odlingsgren.

Vid bestämmandet af tullens storlek kan man utgå från flere

synpunkter. Lägger man emellertid den gällande tullsatsen för socker

till grand, hvilket väl är det riktigaste, kommer man till följande

resultat.

Den finaste sirapen, »Golden sirap», brukar hålla 81 å 82 procent

torrsubstans. Till framställning af sådan sirap måste användas socker

af en ljusare färg än n:o 18 holländsk standard, och tullen borde således

utgöra 81/100 af 33,0 0 eller kronor 26,7 3 pr 100 kg.

Den sämsta sirupen, som i allmänhet har eu torrsubstanslialt af

76 å 77 procent och som skulle motsvara socker mörkare än n:o 18

holländsk standard, skulle erhålla en tullsats af kronor 76/100 af 23,50

eller kronor 17,8 G pr 100 kg.

Då nu sirap af snart sagdt alla möjliga kvaliteter mellan dessa

nu angifna importeras, bör sirupstullen utgå med medelresultatet af

kronor 26,73 och 17,86 eller kronor 22,30 pr 100 kg. mot af herr

Tillberg föreslagna 23,5 0 kronor.

Det behöfver här knappast påpekas, att det härigenom ingalunda

uppstår ett »effektivt» skydd af kronor 22,3 0 minskadt med skatten

kronor 5,0 0 eller netto kronor 17,3 0 per 100 kg., då ju erfarenheten

visat, att ett lågt försäljningspris är en nödvändig betingelse för konsumtionens

bevarande, och tullskyddet således på långt när ej kan i

sin helhet nyttjas annat än i afseende å utestängandet af den utländska

varan.

Att lägga sockerhalten till grund för sirupstullsatsens bestämmande

är däremot icke konsekvent, eftersom detta ej skett vid sockertullen.

Om man vid sirupstillverkningen tillämpar produktbeskattningssystemet,

blir icke heller kontrollen synnerligen dyr eller invecklad,

utan kan den försiggå ungefär som bränvinskontrollen, något, som ock

är nödvändigt, då sirupsfabrikerna kunna väntas varda ungefär jämförliga

med brännerierna. Då de icke heller behöfde kosta mycket mer

än dessa, är det själfklart, att det med anlitande af den allt mer i

bruk komna andelsprincipen ej skall möta synnerligen stora svårig
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 51.

heter för jord brukar ne i skilda delar af landet att hvar på sin ort

anlägga en betsirupsfabrik.

Själfva ordnandet af kontrollen torde lämpligen uppdragas åt

lvungl. Maj:t, som jämväl i likhet med Tyskland på administrativ väg

bör fastställa gränsen mellan skattepliktig sirap och melass. Skulle

framtida ändringar af sockerlagstiftningen göra ändringar i det här

föreslagna skattesystemet önskvärda, bör det ej möta hinder att då

verkställa dem. Men intill dess, och då det ej ligger någon mening i

att t. ex. på grund af sockerfrågans pågående utredning uppskjuta den

angelägna reformen i sirupstullen, torde det här föreslagna sättet för

densammas höjning och kombinering med en skatt vid sirupstillverkningen

vara lämpligt.

I detta sammanhang vilja vi äfven påpeka vikten af att den med

denna närsläktade sockerskattefrågan snarligen blir löst i enlighet med

inom Riksdagen förut uttalad mening, på det att staten måtte få den

inkomst af denna industri, som vederbör, och icke endast den sydligaste,

af naturen rikast utrustade landsdelens befolkning komma i besittning

af skyddsfördelar, som borde vara jämnare fördelade å alla håll».

Införseln af sirap och melass har enligt den officiella statistiken

under nedannämnda år uppgått till följande belopp:

0

ar

1892....................

................... kg.

11,001,295

kronor

2.200,259

11

1893 ....................

................... 11

11,774,547

11

2,119,418

11

1894....................

................... 11

12,253,315

11

2,205,597

11

1895 ....................

................... 11

13,283,975

11

2,391,116

■n

1896 ....................

................... 11

13,882,463

11

2,637,668

11

1897 .................

................... 11

13,994,695

11

2,658,992

ii

1898....................

.................. 11

15,555,869

11

2,955,615

ii

1899...................

.................. 11

13,763,565

11

2,752,713

ii

1900....................

................... 11

15,113,496

11

3,022,699

ii

1901...................

................... 11

16,224,142

11

3,244,828

ii

1902 ....................

................... 11

17,293,000

11

uppgift sal

I ofvanstående, från den officiella statistiken hämtade uppgifter

är medelpriset på sirap antaget till 20 öre för kilogram, men, enligt

hvad utskottet inhämtat, är partipriset på vanlig mörk sirap, oförtullad,

för närvarande omkring 10 öre för kilogram. Bättre kvaliteter

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 51. 31

betinga ett högre pris, men införseln af sådana är af mindre betydenhet,

hvartill kommer, att sirap stundom lärer utbjudas till ännu

lägre pris än 10 öre för kilogram. Det torde därför utan fara för

misstag kunna antagas, att den nu gällande tullsatsen af 10 öre för

kilogram i genomsnitt motsvarar omkring 100 procent af varuvärdet.

Redan den nu gällande tullen är sålunda afsevärdt hög. Genom en

höjning af tullen till det af herr Tillberg ifrågasatta belopp skulle

således, då sirup endast i ytterst obetydlig mängd produceras inom landet,

priset på den vanliga mörka sirupen åtminstone till en början

komma att ställa sig omkring 33,5 öre för kilogram; och då 100 kilogram

sådan sirup kan antagas hålla omkring 60 kilogram socker, skulle

sålunda — då skrupens öfriga beståndsdelar väl kunna betraktas såsom

i det närmaste saknande värde — priset för sockret i 100 kilogram

sirup blifva omkring 33 kronor 50 öre eller ungefär 56 öre för kilogram,

under det raffineradt socker för närvarande gäller omkring 54 öre för

kilogram. Med den af herrar Jakobson och Nordström föreslagna tullsatsen,

22,3 öre för kilogram, blefve visserligen priset på den värdefulla

beståndsdelen i sirupen, sockret, något lägre, men i allt fall ungefär

lika med priset på raffineradt socker. Sirup konsumeras i öfvervägande

grad af den mindre bemedlade delen af befolkningen i vårt

land såsom ersättning för det dyrare sockret eller för smör; och en

höjning af tullen å sirup synes därför vara berättigad allenast under

förutsättning, att därigenom kunde inom vårt land åvägabringas eu

tillverkning af sirup, tillräcklig att tillfredsställa det stora behofvet af

denna vara, och att konkurrensen mellan de inhemska fabrikanterna

skulle medföra, att priset därå icke oskäligt stegras. Nu hafva samtliga

motionärerna velat ställa i utsikt, att, därest tullen å sirup höjdes, i

vårt land skulle, likasom i Tyskland, uppstå en fabrikation af sirup

direkt ur hvitbetor, och att, då denna tillverkning kunde och borde

bedrifvas i smärre fabriker, spridda i olika delar af landet, detta skulle

medföra odling af hvitbetor i trakter, där sådan odling nu icke äger

rum. Huruvida höjningen af tullen skulle kunna medföra denna verkan,

är en fråga, hvarom något bestämdt omdöme icke torde kunna uttalas.

Det synes dock böra erinras, att § 36 i förordningen angående beskattningen

af hvitbetssockertillverkningen i riket den 19 maj 1893 föreskrifver,

att nämnda författning icke skall äga tillämpning å sådan

tillverkning af sirup, som kan äga rum allenast för eget husbehof med

användande af hvitbetor, dem tillverkaren själf odlat. För annan tillverkning

af sirup skall således accis utgå likasom för tillverkning af

socker. Detta förhållande synes icke hafva blifvit beaktadt af herrar

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 51.

Jakobson och Nordström, hvilka föreslagit, jämte höjning af tullen, att

en skatt af 5 öre för kilogram måtte påläggas all inom landet producerad

sirap. Fabriksmässig framställning af sirap direkt ur hvitbetatorde

sålunda icke gärna kunna förekomma inom vårt land, med mindre

ändring i nu gällande bestämmelser om sockerbeskattningen vidtages.

Nyssnämnda, af motionärerna inom Andra Kammaren väckta förslag

om en särskild skatt å sirupstillverkning innebär i själfva verket en

sådan förändring och är därjämte afsedt att motväga den minskning

i statsinkomst, som, därest tullen å sirap höjdes, kunde förväntas genom

bortfallande af största delen al sirupstullen. Mot detta förslag tala

dock åtskilliga skäl, som utskottet icke kan undgå att finna befogade.

Till en början torde då få erinras, att vissa raffinaderier tillverka sirap

af redan beskattadt råsocker, hvarför sådan sirap väl icke kan beläggas

med en ytterligare skatt. Undantages åter denna sirap från beskattning,

skulle följden kunna blifva, att sådana själfständiga sirupsfabriker,

hvilka såsom råmaterial använda hvitbetsmelass och således icke erlagt

skatt, skulle belrias från den särskilda skatten. Olika grenar af sirupstillverkning

skulle sålunda kunna komma i olika läge med afseende å

beskattningen, något som utskottet icke kan finna lämpligt eller riktigt.

Vidare synes det kunna antagas, att en längre tid skulle komma att

åtgå, innan i följd af teknikens utbildning och konkurrensen emellan

de inhemska fabrikerna priset å sirap skulle kunna så nedbringas, att

icke den högre införseltullen komme att verka till varans oskäliga fördyrande.

Och slutligen torde anordnandet af nödig kontroll vara förbundet

med svårigheter och kostnader samt i allt fall icke någon så

enkel sak, som motionärerna synas hålla före. Men äfven om dessa

frågor kunde tänkas lösta på ett tillfredsställande sätt, synes det i alla

händelser synnerligen olämpligt att för närvarande, då frågan om beskattningen

af hvitbetssockertillverkningen är föremål för undersökning

af särskilda kommitterade, vidtaga några åtgärder i fråga om ett därmed

så nära sammanhängande ämne som beskattning af sirupstillverkning.

På grund af det nu anförda hemställer utskottet:

l:o) att herr Tillbergs motion om höjning af

tullen å sirap och melass icke måtte af Riksdagen

bifallas; och

2:o) att herrar Jakobsons och Nordströms motion

i enahanda syfte samt med förslag om en särskild

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 51.

skatt å tillverkning af sirup icke heller måtte af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 30 april 1903.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALL!.

Reservation:

af herrar Nisser, friherre Klingspor, Weinberg, friherre Trolle,

Bergendahl, Petri, Walin och Tillberg, hvilka anfört:

»Då det för vårt jordbruk vore af stor nytta, om den betydande

kvantitet sirup, som nu till riket importeras — för år 1901 angifven

till ett värde af 3,244,828 kronor — i stället kunde tillverkas inom

landet af svenskt råämne, på sätt redan är förhållandet med sockret,

och då tillika vår handelsbalans härigenom skulle vinna en afsevärd

förbättring, hemställa vi,

att Riksdagen i anledning af förevarande motioner

måtte besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, om och under

hvilka villkor i beskattningsafseende eu tillverkning

af sirup skulle inom landet kunna i större omfattning

komma till stånd, särskildt af sådan sirup, som tillverkas

direkt af hvitbetor (i Tyskland kallad Riiben,

sirup), samt för Riksdagen framlägga resultaten af

denna undersökning och förslag till de åtgärder, som

för vinnande af nämnda syfte kunna anses erforderliga.»

. Prof. 1903. 5 Samt. 1 Afd. 41 Höft.

Bih. till Riksd.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Herrar

tecknadt, de

detta ärende

vid ärendets

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 51.

Almström, Lithander och Lindblad hafva begärt få anbåda

förstnämnde, att de icke deltagit i behandlingen af

inom utskottet, och herr Lindblad, att han icke närvarit

afgörande inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.