Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62

1903-05-16 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1903:62, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

JX:o 62.

Ank. till Riksd. kansli den 16 maj 1903, kl. 8 e. m.

Betänkande, angående beräkning af vissa bevillning ar

för år 1901.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen får bevillningsutskottet härmed afgifva

förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnas belopp för år

1904; innefattande detta förslag icke blott tull-, post-, stämpel-, brännvinstillverknings-

och hvitbetssockertillverkningsmedlen, utan äfven afkastningen

af bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter, äfvensom

afkastningen af ej mindre den inkomstskatt och punschskatt, som

Riksdagen för år 1904 sig åtagit, än äfven den af Riksdagen beslutade

maltskatten.

1 :o.

Tullmedlen.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades

till 48,500,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sarnl. 1 Afd. 50 Häft. (N-o 62).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 62.

år 1899.......................................... kronor 60,051,428: —

» 1900.......................................... » 57,360,266:

» 1901.......................................... » 49,341,561: —

eller i medeltal för dessa tre år » 55,584,418: —

samt år 1902 .............................. » 55,859,717: —

I underdånig skrifvelse den 11 december 1902 angående inkomstberäkningen

för år 1904, hvilken skrifvelse finnes bilagd Kungl. Maj:ts

till innevarande Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof, har statskontoret, under anförande, att ifrågavarande statsinkomst

icke kunde tillförlitligen bedömas för den tid, 1904 års statsreglering

afsåge, likväl ansett nämnda inkomsttitel kunna för år 1904

upptagas till enahanda belopp, med hvilket statskontoret uppförde densamma

i sitt år 1901 afgifna förslag till inkomstberäkning för år 1 903,

eller 49,000,000 kronor.

Af det den 12 januari innevarande år hållna statsrådsprotokoll öfver

finansärenden, hvilket protokoll finnes bilagdt Kungl. Maj:ts förberörda

proposition angående statsverkets tillstånd och behof, inhämtas, att chefen

för finansdepartementet, vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t,

under erinran, hurusom tullmedlen i medeltal för åren 1899—1901 ingått

med 55,584,418 kronor och för år 1902, enligt meddelande från

generaltullstyrelsen, utgjort 55,856,727 kronor 28 öre, vidare anfört, att

oafsedt såväl den minskning i tullinkomst, som, i händelse af bifall

till väckt förslag om borttagande af tullen å omalen majs, beräknats

uppstå med 550,000 kronor, som ock den omständigheten att i tullbeloppet

för år 1902 till följd af förändrad bokföring inginge ett belopp af

1,818,650 kronor 86 öre, hvilket belopp under föregående år bokförts framför

linjen såsom deponerade tullmedel, men på grund af nådig föreskrift vid

1902 års ingång uppdebiterats inom linjen, inkomsten af gällande tullsatser

kunde beräknas 2,000,000 kronor högre än statskontoret föreslagit,

eller till 51,000,000 kronor. I enlighet härmed och under förutsättning

af bifall till jämväl föreslagen höjning af tullsatserna för brännvin, sprit

och likörer samt vin af viss alkoholhalt, hvilken höjning, med ledning af

införseln af sagda varor under åren 1897 —1901, beräknats inbringa en

ökad inkomst för brännvin, sprit och likörer af omkring 748,000 kronor

och för vin af omkring 649,000 kronor, ansåg chefen för finansdepartementet

tullmedlen för innevarande år böra beräknas till 52,397,000 kro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62■ 3

nor. Kungl. Maj:t har ock i statsreglering^! upptagit inkomsterna af

denna skattetitel till nyssnämnda belopp, 52,397,000 kronor.

Ehuruväl Kungl. Maj:ts proposition om borttagande af tullen å omalen

majs blifvit af Riksdagen afslagen, samt vid sådant förhållande en

ökning af tullinkomsterna utöfver det belopp, Kungl. Maj:t föreslagit,

torde vara att påräkna, anser likväl utskottet, med hänsyn särskildt till

den minskade införsel af brännvin, sprit och likörer samt vin, som kan förväntas

blifva en följd af de för dessa varor höjda tullsatserna, försiktigheten

bjuda, att tullinkomsterna upptagas med något lägre belopp, än

det Kungl. Maj:t föreslagit.

Utskottet hemställer fördenskull,

att tullmedlen måtte för år 1904 beräknas

till...................................................... kr. 52,000,000: —

2:o.

Postmedlen.

Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för

innevarande år till 13,340,000 kronor.

Ifrågavarande medel utgjorde:

år 1899 ............................................... kronor 11,121,372: —

d 1900 ................................................ » 11,883,965: —

j> 1901 ................................................ » 12,842,134: —

eller i medeltal för dessa tre år ... » 11,949,157: —

samt belöpte sig år 1902 till......... » 14,007,635:

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i sin ofvan

omförmälda skrifvelse till Kungl. Maj:t uppgifva, för år

1904 beräknade till 14,715,000 kronor och jämväl af

statskontoret med samma belopp upptagna. I denna beräkning

har Kungl. Maj:t icke vidtagit någon förändring;

och då icke heller utskottet har något att därvid erinra,

hemställer utskottet,

att postmedlen måtte för år 1904

beräknas till ....................................... kr. 14,715,000:

Transport kr. 66,715,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

Transport kr. 66,715,000: —

3:o.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner

och rättigheter.

Dessa afgifter hafva utgjort:

år 1899 ............ kronor 1,105,608: —

» 1900 ............ » 1,113,547: —

» 1901 ............ b 1,184,147: —

eller i medeltal för

dessa tre år ...... » 1,184,344: —

samt år 1902 ... » 975,787: —

Beträffande ifrågavarande inkomsttitel har statskontoret

i sin ofvan omförmälda, den 1 1 december 1902 dagtecknade

skrifvelse anfört följande:

»Då till följd af föreskrift i lagen för Sveriges riksbank

den 2 maj 1897, § 41, samtliga enskilda banker

komma att efter 1904 års ingång hafva upphört med sin

sedelutgifning, kommer största delen af den inkomst, som

bokföres under förevarande titel, att bortfalla, med anledning

hvaraf statskontoret finner sig böra föreslå inkomsttitelns

beräkning för år 1904 till ett till 250,000 kronor

nedsatt belopp.»

Kungl. Maj:t har, i enlighet med statskontorets hemställan,

upptagit bevillningsafgifterna för särskilda förmåner

och rättigheter för år 1904 med ofvannämnda belopp

250,000 kronor.

Då utskottet icke har något att emot denna beräkning

erinra, hemställer utskottet,

att bevillningsafgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter måtte

för år 1904 beräknas till.................. kr. 250,000:__

Transport kr. 66,965,000: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

5

Transp. kr. 66,965,000: —

4:o.

Stämpelmedlen.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till

6,500,000 kronor, hafva utgjort:

år 1899 ................................................... kronor 8,211,686: —

» 1900 ........ » 6,606,207: —

)) 1901 ................................................... » 6,103,024: —

eller i medeltal

för dessa tre år....................................... » 6,973,622: —

samt år 1902.......................................... » 7,311,320: —

Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren

1999, 1900 och 1901 hafva de stämplar, som användts

till nedannämnda handlingar, uppgått till följande belopp:

handlingar till lag-

fartsprotokoll......

d:o till inteck- ningsprotokoll ...

d:o tilläktenskaps- förordsprotokoll

dito till boupp- teckningsproto- koll .....................

1899.

1900.

1901.

2,281,428

435,053

4,440

3,463,047

80

40

33

2,119,793

448,946

4,820

1,788,853

70

36

40

2,030,280

429,856

4,700

1,592,487

25

20

18

summa

6,183,969

53

4,362,413

46

4,057,323

63

Stämpelafgiften för spelkort, som utgår med 50 öre

för hvarje kortlek, har inbragt:

år 1899 ...................................................... kronor 141,984: 50

» 1900 .............................''......................... » 142,635: —

» 1901 ...................................................... » 145,854:—_

Transp. kr. 66,965,000: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

Transp. kr. 66,965,000: —

I sin ofvanberörda skrifvelse har statskontoret — under

erinran att år 1899 i stämpelbeloppet för handlingar

till bouppteckningsprotokoll inginge afgift för en enda bouppteckning

med omkring 1,800,000 kronor—icke funnit

anledning att föreslå någon förändring i inkomsttitelns beräkning

för år 1904.

Af det vid Kungl. Maj:ts proposition fogade statsrådsprotokollet

öfver finansärenden af den 12 januari innevarande

år inhämtas, att chefen för finansdepartementet vid

föredragningen af detta ärende till en början erinrat, att

med den jämförelsevis ringa omfattning, hvari stämpelskatten

hittills i vårt land tagits i anspråk, erbjöde sig tillfälle

att genom utsträckt användande af denna skatteform

tillföra statsverket ökade inkomster, hvarefter departementschefen

vidare anfört, att det bidrag till fyllande af statens

behof, som redan nu borde uttagas genom ökad stämpelskatt,

syntes lämpligen kunna vinnas genom införande af

stämpelafgift för inrikes växlar, bankanvisningar och postremissväxlar,

samt att enligt verkställda beräkningar statsverket

genom den ifrågasatta utsträckningen af stämpelskatten

skulle beredas inkomst genom stämpel å inrikes

växlar af 650,000 kronor och genom stämpel å bankanvisningar

och postremissväxlar af 300,000 kronor, eller

sammanlagdt 950,000 kronor. Departementschefen hemställde

därför, under förmälan att han icke hade något att

erinra emot statskontorets beräkning af stämpelmedlen till

6,500,000 kronor, att, under förutsättning af bifall till

förenämnda förslag om stämpelbeläggning af inrikes växlar,

bankanvisningar och postremissväxlar, stämpelmedlen måtte

för år 1904 beräknas till 7,450,000 kronor.

I öfverensstämmelse härmed har Kungl. Maj:t föreslagit

beräkningen af ifrågavarande statsinkomst till 7,450,000kronor.

Sedan emellertid den af Kungl. Maj:t framlagda propositionen

angående den här ofvan omförmälda utsträckningen

af stämpelskatten blifvit af Riksdagen afslagen, finner

sig utskottet, som icke har någon erinran att göra mot

Transp. kr. 66,965,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

Transp. kr. 66,965,000: —

den af statskontoret verkställda beräkningen af ifrågavarande

statsinkomst, böra hemställa

att stämpelmedlen måtte för år 1904

beräknas till kronor ................................. 6,500,000: —

5:o.

Brännvmstillverkning-sskatten.

Brännvinstillverkningen i riket har enligt uppgift i

statskontorets ofvanberörda skrifvelse af den 11 december

1902 utgjort:

år 1897 ........................ liter 86,295,172

» 1898 ........................ » 88,654,829

» 1899 ........................ » 46,208,645

» 1900 ........................ » 43,743,887

» 1901 ........................ » 48,084,865

eller i medeltal för dessa fem år » 42,597,479

Medeltalet för femårsperioden 1896—1900 utgjorde

39,541,340 liter.

Enligt hvad utskottet inhämtat från finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå har tillverkningen uppgått

under år 1902 till 43,949,174 liter och under de tre första

månaderna af innevarande år till 15,294,545 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets

nyssnämnda skrifvelse följande öfversikt för femårsperioden

1897—1901.

Influten skatt.

Restitution för

Statsverket

denatureradt

brännvin.

för högt erlagd

skatt.

behållet.

År 1897......

18,438,057

919,989

5,643

17,512,425

»

1898......

20,004,608

992,768

6,481

19,005,359

»

1899......

20,889,190

1,104,593

9,080

19,775,517

»

1900......

21,708,416

1,285,504

8,686

20,414,226

1901......

21,854,169

1,306,523

4,537

20,543,109

Transp. kr. 73,465,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

Transp. kr. 73,465,000: —

Under år 1902 belöpte sig skatten till 19,553,632

kronor, och utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift

för denatureradt och skattefritt brännvin med

1,409,104 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst

af denna skattetitel under år 1902 utgjort 18,144,528 kronor.

I sin omförmälda skrifvelse har statskontoret — under

anförande att ifrågavarande statsinkomst i medeltal för de

senaste tre åren uppgått till 20,244,284 kronor — hemställt,

att brännvinstillverkningsskatten måtte i 1904 års

riksstat upptagas med enahanda belopp som i senast fastställda

stat, eller 20,500,000 kronor.

Af det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för den 12 sistlidne januari inhämtas,

att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning

inför Kungl. Maj:t — efter erinran, att det behof af ökade

statsinkomster, för hvilket nya tillgångar måste beredas,

lämpligen syntes böra fyllas genom, bland annat, höjning

af brännvinstillverkningsskatten, en höjning, som påkallades

redan af den jämväl föreslagna maltskatten — anfört, att

han icke hade något att erinra mot statskontorets

beräkning af nu ifrågavarande inkomsttitel för år 1904 till

20,500,000 kronor, hvilket belopp svarade mot en tillverkning

af 41,000,000 liter, samt att med sistnämnda siffra

till utgångspunkt den föreslagna höjningen af brännvinstillverkningsskatten

med 15 öre för liter skulle gifva till

resultat 6,150,000 kronor. I anledning häraf hemställde

departementschefen, att ifrågavarande skatt måtte upptagas

till ett belopp af 26,650,000 kronor.

Med sistnämnda belopp har ifrågavarande statsinkomst

jämväl blifvit uppförd i Kungl. Maj:ts förslag till statsreglering

för år 1904.

Genom beslut den 29 sistlidne januari har Riksdagen

bifallit den af Kungl. Maj:t föreslagna höjningen af brännvinstillverkningsskatten

med 15 öre för liter.

Då emellertid i följd af den ökade skatten någon minskning

i brännvinstillverkningen torde kunna förväntas, bar

Transp. kr. 73,465,000:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

9

Tramp. kr. 78,465,000: —

utskottet ansett lämpligt, att beräkningen af ifrågavarande

statsinkomst icke upptages så högt, som af Kungl. Maj:t beräknats;

utan tillåter sig utskottet föreslå,

att brännvinstillverkningsskatten

måtte för år 1904 beräknas till... kr. 25,700,000: —

6:o.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften.

Inkomsten af denna skattetitel har utgjort:

år 1899

» 1900

» 1901

» 1902

kr. 7,483,948: —

» 9,946,573: —

» 12,605,642: —

» 7,775,960: —

Under nedannämnda år har vid samtliga fabriker inom

landet afverkats följande myckenhet hvitbetor:

1897 — 1898 ..................... 716,141 ton.

1898— 1899 ..................... 480,932 »

1899— 1900 ..................... 622,047 »

1900— 1901 ..................... 875,911 »

1901— 1902 ..................... 903,792 »

1902— 1903 ..................... 553,516 »

För all tillverkning af hvitbetssocker skall enligt gällande

föreskrifter erläggas tillverkningsskatt i förhållande

till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda

hvitbetor antagas lämna, och skall skatten utgöra

hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare

färg än n:o 18 af den i världshandeln antagna holländska

standard, eller, då sagda tullsats är 23,5 öre för

kilogram, 11,75 öre för kilogram.

I sin förut omförmälda skrifvelse har statskontoret

— efter erinran att vid 1901 års riksdag det beräknade

utbytet i råsocker blifvit höjdt från det förut bestämda 10,5

Tramp. kr. 99,105,000: —

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 50 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

Transp. kr. 99,165,000: —

procent till 11,5 procent, hvilken höjning skulle träda i

kraft den 1 september 1901, i sammanhang hvarmed skatten,

i 1901 års riksstat beräknad till 9,000,000 kronor, för

ar 1902 bestämdes till 10,500,000 kronor, äfvensom att

då enligt 1902 års Riksdags beslut, sockerutbytet af betorna

från och med den 1 september sagda år beräknats till 12

procent, skatten beräknats komma att år 1903 inflyta med

11,500,000 kronor —- vidare anfört, att beloppet af ifrågavarande

inkomsttitel naturligen vore i väsentlig grad beroende

af utfallet af betskörden. Statskontoret ansåg dock

den af en svag skörd beroende nedgången i skattens afkastning

i regeln motvägas af en ökning i tullinkomsten

för utifrån infördt socker, där icke, såsom för närvarande

vore fallet, från föregånde kampanjer kvarlåge betydande

lager af socker. Dessa lager kunde dock på grund af 1902

års svaga betskörd antagas inom den närmaste tiden varda

förbrukade; och skulle därför utfallet äfven af 1903 års

betskörd ställa sig ofördelaktigt, torde import af utländskt

socker vara att förvänta. Med afseende härå ansåg statskontoret

hvitbetssockertillverkningsafgiften böra för år 1904

beräknas till 12,000,000 kronor.

I denna beräkning har Kungl. Maj:t icke vidtagit någon

förändring; och då icke heller utskottet har något att

därvid erinra, hemställer utskottet,

att hvitbetssockertillverkningsafgiften

måtte i riksstaten för år 1904 upptagas

med ......................................... kr. 12,000,000:

7:o.

Inkomstskatten.

Rörande afkastningen af den inkomstskatt, som Riksdagen

för år 1904 åtagit sig, torde man i saknad af er
Transp.

Kr. 111,165,000: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

Transp. kr. 111,165,000: —

farenhet om verkningarna af de för skattens utgörande bestämda

grunder, i likhet med hvad som ägde rum vid 1902

års riksdag, icke kunna verkställa annat än en approximativ

beräkning. Vid sistlidet års riksdag uttalades af

utskottet den uppfattningen, att nödig varsamhet syntes

kräfva, att ifrågavarande skatt icke torde böra beräknas

högre än Kungl. Maj:t då ansåg för statsverket erforderligt

eller till 10,500,000 kronor; och blef i enlighet härmed

skatten med sistnämnda belopp uppförd i 1903 års statsreglering.

I det förslag till inkomstskatt för år 1901, som af

Kungl. Maj:t för innevarande Riksdag framlagts, hade föreslagits

endast den ändring, att skattskyldighet för inkomst af

fast egendom skulle inträda, så snart fastighetsinkörnsten

uppginge till minst 300 kronor, och skatt utgå för fastighetsinkomstens

hela belopp, såvida skattskyldigs behållna

inkomst i dess helhet uppginge till 300 kronor eller därutöfver.

Den ökade inkomst för statsverket, som häraf

kunde blifva en följd, ansåg chefen för finansdepartementet

icke kunna annat än mycket approximativt beräknas; men

antog likväl departementschefen, att densamma komme att

uppgå till i rundt tal 500,000 kronor. Under förutsättning

af bifall till berörda ändring har Kungl. Maj:t föreslagit

beräkningen af ifrågavarande skattetitel till 11,000,000

kronor.

Då emellertid Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts

ofvannämnda ändringsförslag, beslutit, att den vid 1902

års riksdag för innevarande år antagna förordning om inkomstskatt

skall fortfarande under år 1904 gälla med endast

viss mindre ändring af det vid förordningen fogade

uppgiftsformulär, samt således nyss angifna förutsättning

för ökning af den beräknade inkomsten af skatten icke blifva

uppfylld, anser utskottet denna inkomst icke böra beräknas

högre än som var fallet vid nästlidet års riksdag.

Utskottet hemställer alltså,

Transp. kr. 111,165,000: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

Transp. kr. 111,165,000: —

att inkomstskatten för år 1904

måtte beräknas till ........................... kr. 10,500,000:-

8:o.

Punschskatten.

Röi-ande afkastningen af den särskilda stämpelafgift

för försäljning af punsch, som blifvit genom innevarande

Riksdags beslut bestämd, torde någon säker beräkning svårligen

kunna göras. Chefen för finansdepartementet har

enligt ofvan omförmälda statsrådsprotokoll — efter erinran,

att han funnit sig böra föreslå höjning af ifrågavarande

afgift från det af särskilda kommitterade föreslagna belopp,

30 öre för liter, till 60 öre för liter — rörande den sannolika

afkastningen af samma afgift anfört följande:

»Beräknadt efter det medeltal liter enligt förslaget

skattskyldig punsch, som inom landet afyttrats under femårsperioden

1896—1900, eller omkring 2,600,000, skulle

således skatten årligen inbringa 1,560,000 kronor. Beträffande

de med punschstämpelns införande förenade utgifter

har statskontoret i förenämnda underdåniga yttrande, med

åberopande af en af riksbankens sedeltryckeriföreståndare

uppgjord kostnadsberäkning, meddelat, att statskontoret

sökt göra ett öfverslag öfver nämnda utgifter och därvid

utgått från antagandet af en årlig åtgång af 6,000,000

enkla beläggningsstämplar och 100,000 dubbla beläggningsstämplar

samt af ett papperspris af 30 kronor för

1,000 blad. Förutom kostnaden för första uppsättningen

af tryckmateriel och perforeringsmaskiner, af sedeltryckeriföreståndaren

beräknad till 7,150 kronor, skulle under nyssberörda

antagande den årliga omkostnaden för punschstämplarnas

anskaffande belöpa sig till omkring 24,000 kronor.

Enligt hvad statskontoret jämväl erinrat, böra utgifterna

för punschstämplarnas anskaffande i likhet med utgifterna

för kortkonvolut utgå af det å sjunde hufvudtiteln upp
Transp.

kr. 121,665,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

13

Transp. kr. 121,665,000: —

förda förslagsanslaget till stämpelomkostnader. Vid anmälan

af de frågor, som röra regleringen af utgifterna under

sjunde hufvudtiteln, har jag också för afsikt att föreslå

Eders Kungl. Maj:t att hos Riksdagen göra framställning

om höjning af berörda anslag; och torde afkastningen af

den särskilda afgiften för punsch här böra beräknas till

1,524,000 kronor.

Åberopande hvad jag nu anfört och under förutsättning

af bifall till det förslag om särskild afgift för punsch,

jag ämnar underställa Eders Kungl. Maj:ts pröfning, hemställer

jag i underdånighet, att bland statsverkets inkomster

i förslaget till riksstat måtte upptagas skattetiteln punschskatt

med beräknad afkastning af 1,524,000 kronor.»

Med sistnämnda belopp, 1,524,000 kronor, har ifrågavarande

statsinkomst jämväl blifvit uppförd i propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof för år 1904.

Under erinran, att stämpelafgiften för försäljning af

punsch blifvit, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, af

Riksdagen bestämd till 60 öre för liter, får utskottet, med

hänsyn därtill, att i följd af den ganska betydliga prisförhöjning

å denna vara, som i följd af afgiften kommer

att inträda, någon minskning i konsumtionen däraf torde

kunna förväntas, hemställa, att ifrågavarande inkomsttitel

upptages med ett något mindre belopp än Kungl. Maj:t

föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att stämpelafgiften för försäljning

af punsch för år 1 904 beräknas till kr. 1,300,000: —

9:o.

Maltskatten.

Enligt det af Kungl. Maj:t till innevarande Riksdag

framlagda förslag till förordning angående tillverkning och

Transport kr. 122,965,000: —

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 50 Häft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

Transport kr. 122,965,000: —

beskattning af maltdrycker hade på grund af verkställda

beräkningar ifrågavarande skatt antagits komma att inbringa

ett belopp af omkring 6,300,000 kronor; och har

skatten i statsregleringen upptagits med nämnda belopp.

Då emellertid Riksdagen i väsentlig grad nedsatt de föreslagna

skattesatserna, blifver häraf en gifven följd, att

äfven skatten bör nedsättas. Enligt en af utskottet i dess

memorial n:o 60 i detta hänseende gjord beräkning skulle

en maltskatt, efter de af Riksdagen beslutade skattesatserna,

antagas kunna inbringa något öfver 2,900,000 kronor.

Denna beräkning är emellertid uppgjord på grund af förhållandena

inom bryggeriindustrien under år 1897; men

då, såsom utskottet i sitt ofvannämnda memorial jämväl

framhållit, antagligt är, att maltafverkningen numera öfverstiger

maltafverkningen år 1897, har utskottet ansett, att

denna skatt kan utan fara för misstag beräknas till 3,000,000

kronor.

Utskottet hemställer fördenskull,

att maltskatten för år 1904 måtte

beräknas till........................................ kr. 3,000,000: —

Summa kr. 125,965,000: —

Stockholm den 16 maj 1903.

På bevillningsutskottets vägnar:

J. BROMÉE.

Centraltryckeriet, Stockholm, 1903,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.