Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9

1903-02-12 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1903:9, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

V,

N:o 9.

Ånk. till Riksd. kansli den 12 febr. 1903, kl. 7 e. m.

Betänkande, i (inledning af väckt motion om tull å kaustikt

natron, kaustikt kali och klorkalk.

(l:a A.)

I eu inom Andra Kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, n:o 107, har herr J. E. Biesért föreslagit, att de nu tullfria

artiklarna kaustikt natron, kaustikt kali och klorkalk måtte beläggas

med en tull af 15 procent af värdet.

Till stöd härför anför motionären följande:

»Enhvar, som med uågon grad af uppmärksamhet följt utvecklingen

under de senare åren af industrien i olika länder, har icke kunnat undgå

att lägga märke till åtskilliga företeelser, hvilka äro ägnade att, åtminstone

hos de små folken, väcka känslor af allt annat än odeladt angenäm

art. — Då ordet »trust» nämnes, riktas allmänhetens uppmärksamhet i

främsta rummet på »det stora landet i väster», och likväl hafva vi svenskar

i själfva verket all anledning att vid ljudet af detta ord tänka fullt ut

så mycket på oss närmare liggande länder. Förhållandet är nämligen

det, att sammanslutningar industriidkare emellan kommit till stånd äfven

i europeiska länder, särskildt sådana, där tullskyddssystemet drifvits till

höjden af fulländning. Sådana sammanslutningar äro visserligen i många

fall fullt lojala, och således intet annat än godt att säga om, men i andra

fall, och de äro tyvärr många, hafva sammanslutningarna ägt rum i

syfte att med konstlade medel skapa ett tillstånd, under hvilket utom

sammanslutningen stående fabrikanter icke kunna fortsätta sin verksamhet.

Sådana »ringar» hafva i allmänhet tillkommit på följande sätt: I ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. IT»

land, där eu vara är onaturligt högt tullskyddad, har på grund häraf

så småningom denna vara blifvit föremål för öfverproduktion med

åtföljande prisfall under tillverkningskostnaden. Fabrikanterna hafva

då bildat »ring» under mer eller mindre fast form för att hålla

priset uppe på en för dem fördelaktig höjd. På grund af stort tullskydd

äro de befriade från all besvärande konkurrens från utlandet,

kunna således diktera priset i hemlandet och exportera öfverskottet åt

tillverkningen till för mindre tullskyddade länders fabrikanter af samma

vara ruinerande pris. Det är sådana resultat, det onaturligt höga tullskyddet

skapar, resultat, hvilka äro af beskaffenhet att mana vårt land,

såsom ung industristat, till allvarlig eftertanke, hur det under sådana

förhållanden bör förhålla sig. Äfven den mest principfaste frihandlare

kan med sådana fakta för ögonen börja vackla i sin tro på slutlig seger

för den, som bygger sitt hopp hufvudsakligen på kunskap, intelligens

och energi. Han måste, om ock med missmod, finna sig uti att vädja

till andra vapen för att göra striden mera jämn.

Eu till mig från Elektrokerniska aktiebolaget i Bengtsfors insänd

skrifvelse synes mig vara ett så belysande exempel på de förhållanden,

jag här antydt, att jag anser mig böra anföra den i dess helhet. Elektrokemiska

aktiebolaget skrifveri

»En af de förhoppningar, som fästats vid användningen af vår

rikliga vattenkraft, har baserats på den elektrokemiska industrien, för

hvars bedrifvande eu af de förnämsta betingelserna just är billig drifkraft.

Att denna förhoppning ej i nämnvärd mån förverkligats, är tydligt

för enhvar, som följt utvecklingen af denna industri i Sverige.

Orsakerna härtill äro flere. Huru enkla än grunderna för elektrokemien

synas vara, så hafva dock tillhörande industrier att kämpa med

störa praktiska svårigheter, när det gäller att i stor skala tillämpa teorierna.

Vidare sakna vi bär i Sverige i flere fall råvaror för den kemiska

industrien, hvartill äfven måste hänföras billigt bränsle. Vi sakna äfven

tillräcklig afsättning för dessa produkter inom landet.

Värst är dock, att konkurrensen inom denna industri är så skarp,

att det fordras synnerligen goda betingelser för att kunna bestå i kampen

mot de stora och öfvermäktiga utländska fabrikerna och i all synnerhet

mot det starkt tullskyddade Tysklands öfverproduktion, som för närvarande

hotar att tillintetgöra all kemisk industri i de länder, som tilllåta

fri import af dessa alster.

Till och med de engelska fabrikanterna, som dock äga de bästa

förutsättningar för den kemiska storindustrien, hotas i sin existens, och

för närvarande pågår eu strid på lif och död mellan de äldre klorkalk
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

BeoiUnintjsutakotteti; Betänkande N:o 9.

fabrikerna i England och de moderna elektroniska fabrikerna i Tyskland,

och såsom eu första följd af detta krigstillstånd liar priset å Murkalk

nedsatts till inemot hälften af förut gällande.

En icke mindre ödesdiger prisnedsättning af cirka 25 procent har

drabbat kaustikt kali till följd af inbördes tysk och österrikisk konkurrens.

De tyska fabrikanterna kunna visserligen med ett visst jämnmod

betrakta dessa prisnedsättningar, till stor del deras eget verk, när de,

tack vare ett högt tullskydd och de störa naturliga förutsättningar för

denna industri, som landet äger, kunna sälja dessa produkter med god

förtjänst inom Tysklands gränser.

Men för att nedbringa tillverkningkostnaderna, drifvas de tyska

fabrikerna i stor skala, hvaraf följden blifver öfverproduktion, hvilken

måste till hvad pris som helst afsättas utomlands.

Då nu denna omständighet utgör ett allvarsamt hot för till och

med den kemiska industrien i England, i huru mycket högre grad bör

ej detta vara fallet med eu uppspirande elektrokemisk industri i Sverige,

hvilken icke allenast måste importera sin råvara från Tyskland, utan

därjämte måste, utan att själf äga något tullskydd, under ofvan påpekade

ogynnsamma förhållanden konkurrera med Tysklands öfverproduktion.

Så är förhållandet med den af Elektrokemiska aktiebolaget vid

Bengtsfors grundade elektrolytiska fabrikationen af kaustikt alkali och

Murkalk.

Ett kapital af nära tre kvarts million har blifvit nedlagdt därstädes,

och tillverkningen af dessa produkter har fortgått under loppet

af 2 1/$ år. Ehuru afsedd att tillgodose en stor del af Sveriges behof

af kaustikt kali och klorkalk, har denna fabrik på grund af tysk konkurrens

knappast fått någon afsättning inom landet för den viktigaste

af dessa produkter, det kaustika kalit, utan nödgats exportera större

delen af sin tillverkning däraf till England och dels till Norge.

Under sådana förhållanden har det varit en otacksam uppgift att

bedrifva denna fabrikation, och fara är, att densamma kommer att duka

under för en hänsynslös konkurrens, om ej tullskydd erhålles å dessa

produkter i likhet med öfriga kemiskt-tekniska preparat.

Här är ej fråga om att söka uppamma en för våra förhållanden

onaturlig industri. Sverige äger dock i sin billiga vattenkraft en af de

viktigaste förutsättningarna för elektrokemisk industri, och det linnes

intet skäl, hvarför ej en tillverkning af dessa produkter skulle med fördel

kunna bedrifvas i så stor utsträckning, att landets eget behof kunde

tillgodoses och någon liten export därjämte kunde äga rum.

Sveriges behof af klorkalk uppgår för närvarande till omkring 2,000

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

ton per år, af kaustikt kali till omkring 1,500 ton och kaustik soda till

omkring 900 ton, och under normala prisförhållanden uppgår värdet häraf

till i rundt tal en million kronor.

De svenska industrier, som skulle beröras af tull å ofvannämnda produkter,

äro, hvad de kaustika alkalierna beträffar, hufvudsakligen tvål- och

såpfabrikerna. Klorkalk användes hufvudsakligen af pappers- och pappersmassefabrikerna

samt därjämte till någon del af blekerier och textilfabriker.

Pappersbruken använda äfven kaustikt natron. Hvad såp- och tvålfabrikerna

beträffar, äga dessa redan ett betydande tullskydd å sina produkter,

och då någon export af de sistnämnda ej äger rum, så kan en tull

å de kaustika alkalierna ej hafva någon menlig inverkan å deras verksamhet.

Kostnaden af de kaustika alkalierna spelar för öfrigt en mera

obetydlig roll vid denna fabrikation.

Förbrukningen af klorkalk vid våra pappersbruk är ganska ringa och

vid blekeri erna och textilfabrikerna så obetydlig, att det torde vara de

sistnämnda fullkomligt likgiltigt, huruvida klorkalken är tullfri eller ej.

Eu tull af 15 procent af värdet skulle, med nu gällande klorkalkpris,

för pappersbruken medföra en ökad tillverkningskostnad af ej mera

än 0,2 procent, säger två tiondedels procent, och då de själfva åtnjuta

tullskydd å hithörande papperssorter och då exporten däraf är ringa,

så torde en sådan tull ej hafva något afsevärdt inflytande på denna industri.

Men något annorlunda ställer sig förhållandet med de få pappersmassefäbriker,

som bleka sin massa för export. För dem, som ej vilja

inrätta sig för elektrisk blekning eller på elektrolytisk väg själfva framställa

sin blekvätska, hvilket torde vara det rationellaste, utan föredraga

att köpa klorkalk, för dem''skulle med nyssnämnda tull tillverkningskostnaderna

af den blekta massan ökas med omkring 2 procent. Då nu

priserna å pappersmassa under de senaste två, tre åren, alldeles oberoende

af klorkalkpriserna, fluktuerat 20 procent och därutöfver, så är det

uppenbart, att ofvannämnda stegring af blekningskostnaderna ej gärna

kan vara af annat än underordnad betydelse för dessa fabriker.

För öfrigt är för dem blekningen af pappersmassan mera eller

mindre en tillfällighetssak och en konjunkturfråga, då, beroende på pris

och efterfrågan, tidtals mera och tidtals mindre massa blekes, utan att

detta bär någon väsentlig inverkan på själfva tillverkningen af massan,

som alltid är hufvudsaken för dessa fabriker, och för hvilka vårt land

erbjuder synnerligen goda betingelser i och för sig.

Den elektrokemiska industrien torde för öfrigt, om densamma får

ostördt utveckla sig, blifva en den bästa bundsförvandt just för den kemiska

pappersmasseindustrien, enär med dess tillhjälp den sistnämnda kan

Bih. till Biksd. Prof. 1903. 5 Samt. J Afd. 5 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

göra sig oberoende af utländska kemiska produkter, hvilka nu i stor

mängd importeras för dess behof.

I samband härmed må äfven påpekas, att man i Tyskland, trots

dess storartade export både af pappers- och textilfabrikat, ej tvekat att

belägga import af klorkalk med en så pass hög tull som M. 3.0 0 per

100 kg.

Kaustikt kali och kaustik! natron draga därstädes en tull af M.

4.00 per 100 kg.

Med normala priser motsvara dessa tullsatser för klorkalken 25

procent och för de kaustika alkalierna respektive 10 och 20 procent af

värdet.

Då nu gällande tullsystem upprättades i Sverige, hvarvid som

regel fastställdes, att kemisk-tekniska preparat skulle vara underkastade

eh tull af 15 procent af värdet, hade man knappast tänkt sig möjligheten

af att kaustikt kali, natron och klorkalk skulle med fördel kunna

tillverkas i landet, och i alla händelser fanns då ej någon sådan industri

i Sverige.

I och med den elektrokemiska industriens utveckling har dock

en betydande förändring af förhållandena inträffat, och då nu en tillverkning

af ifrågavarande kemisk-tekniska preparat faktiskt bedrifves

i Sverige, och då, såsom ofvan påpekats, denna industri är väl i behof

af skydd, synes det, som en tull af 15 procent af värdet, i likhet med

öfriga kemisk-tekniska preparat, väl är det minsta, som bör ifrågakomma

å dessa produkter, för att den elektrokemiska industrien må kunna med

hopp om framgång bedrifvas i Sverige.»

Så långt Elektrokemiska aktiebolaget.

Efter att hafva mottagit denna skrifvelse, vände jag mig till en

del förbrukare af anförda varor här i landet med begäran om utlåtande,

huruvida den ifrågasatta tullen skulle i väsentlig mån skada deras verksamhet.

Af de erhållna svaren har jag fått det intryck, att så icke

skulle blifva fallet. Visserligen anse några af förbrukarne, att tullen

i viss mån skulle vara dem till men, men andra åter, och bland dem

de ojämförligt största förbrukarne af klorkalk, finna den föreslagna

tullen berättigad under förmenande, att en industri, som för vårt land

måste betraktas som mycket naturlig, bör hafva hjälp, då en onaturlig

konkurrens från andra länder söker bringa den om lifvet.»

Af ifrågavarande artiklar hänfördes före år 1892 kaustikt;kali till

kemiskt tekniska preparater, ej specificerade, och drog förty den för

dessa varor då stadgade tullafgift eller 5 procent af värdet. I enlighet med

1888 års tullkommittés förslag till tulltaxa beslöt emellertid 1892 års

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Riksdag, att kaustikt kali skulle få i riket tullfritt införas. Artiklarne

kaustikt natron och klorkalk hafva äfven före år 1892 varit tullfria.

Införseln af kaustikt kali, kaustikt natron och klorkalk har enligt

siffror, hämtade från den officiella statistiken, under nedannämnda år

utgjort:

År

Kaustikt kali

kilogram.

Kaustikt natron

kilogram.

Klorkalk

kilogram.

1893...........

51,403

143,662

1,072,153

1894...........

57,787

244,849

1,101,922

1895...........

90,734

1,042,951

1,249,582

1896...........

284,619

908,344

1,599,901

1897...........

1,381,303

625,257

1,675,658

1898...........

. 1,451,281

575,263

1,667,786

1899...........

1,266,093

928,732

2,402,236

1900...........

1,914,570

1,037,657

2,943,199

1901...........

1,435,289

800,196

1,521,987

svarande

ämnen, hvilka

användas inom åtskillig:

grenar i ej obetydlig mängd, torde för närvarande icke kunna framställas

i vårt land till så stor myckenhet, som för industriens behof

erfordras. Vid sådant förhållande och då de föreslagna tullsatserna alltså

skulle öka produktionskostnaderna för åtskilliga svenska industrigrenar,

särskildt pappers- samt tvål- och såpfabrikationen — något, hvarom talrika,

i anledning af motionen till utskottet inkomna protester bära vittne

— har utskottet funnit sig icke kunna biträda hvad motionären föreslagit,

utan hemställer,

att Riksdagen, med afslag å herr Biesérts förevarande

motion, måtte besluta:

l:o, att gällande''tullfrihet för kaustikt kaliskall

bibehållas;

2:o, att gällande tullfrihet för kaustikt natron

skall bibehållas; och

3:o, att gällande tullfrihet för klorkalk likaledes

skall bibehållas.

Stockholm den 12 februari 1903.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Reservation

af herr friherre Kling spor, mot viss del af motiveringen.

Herr Lithander har begärdt få antecknadt, att han icke deltagit i

behandlingen af detta ärende inom utskottet.

STOCKHOLM ISAAC MARCU8’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1003.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.