Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21
1903-05-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 1TU 1903:21, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21
Dokumentets text
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21.
1
tf:o 21.
Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1903, kl. 1 e. m.
Första Kammarens tillfälliga utskotts n:o 1 utlåtande n:o 10 i anledning
af Andra Kammarens beslut om skrifvelse till
Konungen med begäran om ändrade bestämmelser för
handeln med svagdricka m. m.
Andra Kammaren har med föranledande af sitt tillfälliga utskotts
n:o 2 betänkande n:0 31 för sin del beslutat,
att Riksdagen må i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj it täcktes dels låta utarbeta och för Riksdagen snarast möjligt framlägga
förslag till lag angående handeln med vin och de starkare maltdryckerna,
dels ock, efter Riksdagens hörande, så snart ske kan, utfärda ny förordning
angående handeln med svagdricka samt kokadt. kaffe och andra i
nu gällande maltdrycksförsäljningsförordning omförmälda icke spirituösa
drycker, i syfte att denna handel frigifves och icke underkastas andra
inskränkningar än dem, som i gällande näringsfrihetsförordning finnas
stadgade i fråga om vanlig handel.
För bifall till ifrågavarande förslag torde det vara erforderligt att
känna den gräns, som uppställes att gälla emellan så kallade rusgifvande
maltdrycker och svagdricka, vare sig att extrakthalten hos drycken blir den
för praktiken afgörande grunden eller att alkoholhalten ensam skall blifva
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 20 Bläft. (N:o 21). 1
2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21.
bestämmande, men någon sådan gräns är icke ännu fastslagen. Visserligen
är det alltid alkoholhalten, som skall blifva i sista hand afgörande, men
utrönande af densamma skall ske efter olika grunder, om Kungl. Maj:ts
förslag till maltdryeksbeskattning varder af Riksdagen godkändt eller om
åtskilliga motionärers yrkanden komma att bifallas, yrkanden som afse, att
alkoholsvaga maltstarka drycker skola anses såsom svagdricka.
Sättet för utrönande af alkoholhalten sammanhänger nämligen så
nära med de för hvardera metoden erforderliga kontrollföreskrifter, att man
icke kan före ett sådant afgörande uttala sig om lämpligheten af att vid
handel med maltdrycker fritaga svagdricka från de inskränkningar i afseende
på försäljningen, hvilka öfriga starkare maltdrycker kunna behöfva
underkastas.
Den kommitté, som år 1898 tillsattes för att revidera gällande stadganden
angående försäljning af vin och maltdrycker m. m., har i sitt år
1900 afgifna betänkande anfört, att kontrollen öfver alkoholhalten hos maltdrycker
bör utföras vid tillverkningen och ej vid försäljningen, samt därvid
förordat alkoholhaltens utrönande genom profning af vörtens extrakthalt,
och utskottet ansluter sig till denna kommitténs mening, i synnerhet som
för en dylik profning en lägre grad af kunskaper och enklare instrument
äro tillräckliga i jämförelse med hvad som erfordras, om alkoholhalten skall
bestämmas genom pröfning af själfva drycken.
Kungl. Maj:ts proposition till innevarande års Riksdag angående beskattning
af maltdrycker innehåller jämväl förslag i sådan riktning, och
motioner hafva framkommit med förslag af annan innebörd, men vederbörande
utskott har icke ännu yttrat sig i detta ärende, och ännu mindre
föreligger något Riksdagens beslut. Vid sådant förhållande och då icke
gränsen blifvit utstakad för åtskiljande af starkare och svagare maltdrycker,
finner utskottet tiden ännu icke vara inne att framställa någon anhållan
om ändring i bestämmelserna om handel med drycker af dessa båda slag,
och någon tidsutdräkt synes i allt fall icke vara att befara, då chefen
för kungl. finansdepartementet i sitt yttrande till statsrådsprotokollet förklarat
sig anse, att införande af en sådan maltdryeksbeskattning, som Kungl.
Maj:t föreslagit, bör föranleda förändringar angående föreskrifterna för
handeln med maltdrycker i den af motionärerna antydda riktning. Utskottet
har sålunda full anledning antaga, att förslag om ordnande af handeln med
maltdrycker äro att från Kungl. Maj:t emotse, sedan ofvan berörda beskattningsärende
blifvit i behörig ordning afgjordt.
Ehuru utskottet finner Andra Kammarens på grund af i ämnet väckta
motioner gjorda hemställan värd att under vissa förutsättningar vinna af
-
3
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21.
seende, kan utskottet dock icke anse densamma för närvarande böra vinna
Eiksdagens bifall, hvadan utskottet föranlåtes hemställa,
att Andra Kammarens ifrågavarande beslut icke
må till någon Första Kammarens vidare åtgärd föranleda.
Stockholm den 8 maj 1903.
På utskottets vägnar:
GUST. TAMM.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.