Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4

1903-03-12 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1903:4, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ant. till Riksd. kansli den 14 mars 1903, kl. 2 e. m.

Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 2 i

anledning af väckt motion angående skrifvelse till Konungen

i fråga om användning af torf till eldning vid statens

järnvägar och statens ofriga verk.

Till utskottet liar hänvisats en af herr P. E. Lithander in. fl.

inom Första Kammaren väckt motion, hvari hemställes, att Riksdagen

i skrifvelse till Kung!. Maj:t anhåller att Kungl. Maj:t täcktes förordna:

att vid statens järnvägar användning af torf till eldning af godstågslokomotiv

må utsträckas till alla linjer, där medelgod torf kan köpas

till högst 9,50 kronor per ton vid statens järnvägsstationer;

att statens järnvägars väntsalar må eldas med torf i den mån

sådan finnes att tillgå i stället för med ved eller kol, och att statens

öfriga verk likaledes uppvärmas medelst eldning med torf, när i dessa

bägge fall torf kan köpas till ett med ved efter vikt konkurrerande

pris, därvid kostnaden för sågning och huggning medräknas; samt

att Kungl. Maj:t må, om så finnes lämpligt, till ledning lämna

don föreskriften att med medelgod torf menas sådan bränntorf, som

por hektoliter väger minst 30 kg., och ej innehåller öfver 30 procent

hygroskopiskt vatten och ej mer än 6 procent. a,ska.

Genom uppgifter angående torfindustrin i främmande länder, dess

utveckling och omfattning, angifva motionärerna den årliga tillverkningen

af bränntorf i hela världen till ett sammanlagdt belopp af 9

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 4 Höft (N:o 4) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

å 10 millioner ton och finna redan af den ansenliga tillverkningen af

detta bränsle ett bevis för varans användbarhet, hvilken därjämte bestyrkes

genom angifvande af vissa fabriker, där torf med framgång begagnas

såsom enbart bränsle för eldning af äfven de största ångpannor

likasom ock för lokomotiveldning samt i ganska stor utsträckning till

bostäders uppvärmande och andra hushållsändamål. Motionärerna anföra

vidare, att torfmossar finnas i Sverige till omfång och godhet

öfverträffande hvad de flesta andra länder kunna framvisa, varande

dessa mossar utspridda öfver hela landet, så att hvarje del af vårt land

äger betydande tillgångar däraf, till följd hvaraf torf bränsle skall kunna

tillhandahållas på de allra flesta platser utan hinder af allt för långa

transporter. Mossarne äro jämväl af den mäktighet, att vår nuvarande

stenkolsimport skulle kunna ersättas med torf under loppet af flera

hundra år och att en flerdubbelt större industri än den nu befintliga

jämte det vanliga hushållsbehofvet skulle kunna erhålla behöfligt bränsle

ur våra torfmossar under minst ett par sekler. De klimatiska förhållandena

inom Sverige uppgifvas jämväl vara lika fördelaktiga som i

andra länder, hvarest under samma breddgrad och likartade fuktighetsförhållanden

en lönande torfberedning kunnat drifvas, hvarför bevis

äfven torde kunna hämtas däraf, att torf kunnat under det exceptionellt

väta året 1902 med framgång uppptagas och beredas, om också mängden

blifvit något mindre än under den torra och varma sommaren år 1901.

I afseende på prisförhållandena har redan 1893 års kommitté visat,

att torfven från effektens synpunkt är det billigaste bränsle, och i närvarande

stund ställer sig jämförelsen mellan torf och annat bränsle

ännu fördelaktigare, alldenstund tekniken utvecklats, tillverkningskostnaden

och fraktafgifterna minskats, den förra med cirka 35 procent och

de senare med 20 procent; i bränslevärde motsvarar 1 ton torf

1,3 3 ton ved och 0,5 5 ton stenkol, hvadan ett pris af 5 å 6 kronor

per ton torf motsvarar, då bränslevärdet lägges till grund, ett pris af

omkring 4 kronor för en famn (6’ x 6’ x 3’) barrved och 10 kronor för

en ton stenkol, .till hvilka pris dessa varor ej lära erhållas å platser

inne i landet, hvaremot medelpriset å stenkol, 16 kronor per ton, motsvarar

9 kr. 50 öre per ton medelgod torf.

På frågan, huruvida torf kan användas för lokomotiveldning, hafva

motionärerna från ingeniör E. von Friesen erhållit del af det meddelande,

han efter verkställda försökseldningar med torf vid statens

järnvägar lämnade vid trettonde nordiska järnvägsmannamötet i augusti

1902, hvaraf framgiuge, att »såsom en sammanfattning af resultaten

af försökseldningarna med torf kan sägas, att det är fullt möjligt att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

framföra ett godståg med detta bränsle, förutsatt att man kan la torf

af åtminstone medelgod beskaffenhet. Någon större förändring behöfver

därför icke göras med lokomotiven. Medförandet af ett tillräckligt

stort förråd möjliggöres genom att något öka tenderns sidor. En bekväm

och föga tidsödande lastning af torfven kan ske etc. Vid eldning

med torf skulle pannorna af anförda skäl säkert komma att få

större varaktighet.)) Efter att hafva påpekat den nationalekonomiska

fördelen af torfeldning säger slutligen herr von Friesen, att »detta

synes vara en anledning så god som någon annan att önska framgång

åt sträfvandena att skaffa användning för våra vidsträckta torfmossar,

och om järnvägarne med sina jämförelsevis svåreldade rörliga eldstäder

giuge före, så är det troligt, att många andra bränsleförbrukare, hvilka

nu ställa sig något tveksamma, snart skulle följa efter.»

Med anledning af detta meddelande uttala motionärerna såsom

sin åsikt, att det är svenska statens oafvisliga plikt att föregå med

godt exempel, helst sedan Riksdagen tydligen visat, att den vill den

goda sakens framgång och ådagalagt detta icke allenast i ord utan

äfven i handling.

Motionärerna framhålla därefter vikten och betydelsen af en inhemsk

bränsletillverkning och vådan af att med afseende på tillgången

af nödigt bränsle vara beroende af utlandet, i synnerhet sedan det

visat sig, att värdet af den ständigt ökade importen däraf, som under

de senaste 12 åren i medeltal utgjort cirka 40 millioner kronor om

året. ett år, 1900, uppnått en siffra af 85 millioner kronor, en våda,

som kan uppkomma dels genom arbetsinställelser i de stenkolsproducerande

länderna, hvarom den senaste strejken i Nord-Amerikas Förenta

Stater lämnar det kraftigaste vittnesbörd, och dels genom utbrott af

krig, äfven om vi icke blefve tvingade att däri deltaga, då stenkol

betraktas såsom krigskontraband. Efter att hafva uppvisat, hurusom

torfmossarnes torrläggning och öfriga bearbetning skulle bereda oss

tillgång till vidsträckta odlingstillfällen och lämna sysselsättning samt

arbetsförtjänst åt många personer, som därigenom skulle kvarhållas

inom och bevaras åt fosterlandet, hurusom skogarnes redan nu värdefulla

och för hvarje år allt värdefullare afkastning skulle kunna dels

besparas och dels användas för dyrbarare ändamål än att uppbrännas

såsom ved, hvaraf förbrukningen uppgifves variera mellan 7 och 20

millioner kubikmeter om året, sammanfatta motionärerna sålunda sin

uppfattning om torffrågan:

I det föregående har visats:

1.) att torf är ett godt bränsle för husbehof och fabriksdrift;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

2. ) att torf kan i Sverige tillverkas i tillräcklig mängd för landets behof;

3. ) att vi icke sakna arbetskraft för en stor torftillverkning;

4. ) att vi hafva outtömliga, goda och välbelägna bränntorfsmossar;

5. ) att torf hos oss kan tillverkas till ett med ved och stenkol i de

flesta fall konkurrerande pris;

6. ) att torf med fördel och besparing kan användas för godstågs
lokomotivs

eldning, utan att våra lokomotiv behöfva afsevärdt

ändras;

7. ) att vi, utom oberoende af utlandet, skulle direkt och indirekt vinna

minst 100 millioner kronor om året genom en stor torffabrikation.

Vid afgifvande af vår motion stödja vi oss alltså på dessa förhållanden,

på samma gång vi utgå från den uppfattningen, att vårt

laude oberoende af utlandet för erhållande af bränsle, besparandet af

hundratal millioner kronor årligen, användningen af elektrisk kraft

genom torfeldning för industri och järnvägsdrift samt beredande af

arbetstillfälle för dem, som eljest emigrera, äro så enormt viktiga villkor

för svenska folkets framtid, att statsmakterna knappast kunna hafva

mera maktpåliggande frågor att ägna sitt intresse åt, utan böra väl

därföre med all kraft gemensamt arbeta på att utan uppskof vidtaga

alla de mått och steg, som behöfvas, för uppkomsten af eu vidt utbredd

torfindustri.

Användandet af torf till bränsle är förvisso ej nytt inom vårt

land, i det att man inom skogfattiga orter redan länge till hushållsändamål

begagnat torf till bränsle, men så länge den uppfattningen

fått gälla såsom en trosartikel, att våra skogstillgångar äro outtömliga,

har man helt naturligt gifvit företräde åt eldning med ved, alldenstund

anskaffningen däraf är billigare och bekvämare, men i samma mån som

insikterna om skogens värde vunnit insteg och luckorna i de glesnado

skogarna visat sig och blifvit allmännare uppmärksammade har intresset

vaknat för vedbränslets ersättande med annat inhemskt bränsle. Den

storartade utvecklingen af industrien och ångkraftens användning för

kommunikationerna till lands och sjös hafva framkallat behofvet af

ett, bränsle med större intensitet och med obegränsad tillgång, och ett,

sådant har erbjudits i stenkolen, hvaraf på grund af Sveriges ringa

tillgång däraf, den allra största delen har måst importeras från utlandet

mot en sammanlagd utgift af milliarder kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Så länge torfhandteringen inskränkte sig till anskaffande af bränsle

för eget behof till bostädernas eldning, användes de enklaste metoder

för torfvens upptagande och beredande, men i samma mån som industriens

målsmän fingo öppet öga för värdet å det rikhaltiga brännmaterial,

som torfmossarna innehålla, har ingeniörsvetenskapen tagit

saken om hand och ägnat sig åt såväl konstruktion af maskiner som

ock åt ett rationellt bedrifvande af arbetet med beredningen; dock hafva

mer än 25 år åtgått för att uppdrifva torfindustrien till eu årstillverkniug

af ungefär l million ton torf.

Motståndet mot denna industri har haft olikartade men mångfaldiga

grunder, och det torde kunna sökas ej mindre i bristande insikt

om torfvens värde, likgiltighet och bekvämlighetshänsyn, orsakade

af lättheten att anskaffa stenkol, kännedomen om misslyckade försök

att använda torf till industriella behof, allt detta hos ledarne, än äfven

hos eldarne, hvilka af förklarliga skäl lämnade företräde åt det renligare

materialet »ved» eller åt det mindre skrymmande och därför

lätthandterligare materialet »stenkol». Särskilt, gäller för en industrigren

nämligen järnhandteringen, att den först i och med dess öfvergång

i många fall från härdfärskning till framställning af götmetall och ett

allmännare användande af gas kunnat använda torf i stället för träkol,

hvarför ock bruksocieteten genom anställande af en särskildt anställd

torfingeniör verkat för denna industris utveckling.

Det är dock först från år lttOl som torffrågan kan sägas hafva ådragit

sig en allmännare uppmärksamhet och ett i vidare kretsar gående intresse,

då ej allenast en statens torfingeniör blifvit anställd utan ock

på offentligt uppdrag ingeniören Alf Larson och löjtnant E. Wallgren

sattes i tillfälle att företaga en studieresa, om hvars resultat en tryckt

berättelse afgifvits, och det är till stor del ur denna berättelse, som ej

mindre motionärerna än äfven utskottet bibringats förstärkt uppfattning

om fördelarna af torfindustriens utveckling på de vägar, som stå

till buds, nämligen: kunskap, erfarenhet och goda exempel.

Utskottet har därjämte från do mest tillförlitliga håll förskaffat

sig upplysningar i hithörande ämnen och däraf funnit anledning att

uttala den uppfattning om torfs användbarhet i allmänhet:

att de svenska torfmossarne äro minst lika göda’’ som de utländska,

att de förefinnas i de flesta delar af landet och att do med fördel kunna

afdikas och bearbetas;

att de klimatiska förhållandena ej lägga hinder i vägen för torfs upptagande

och torkning, då tiden för detta arbetes utförande kan

beräknas till ungefär 100 dagar för de sydligaste och 45 dagar

för de nordligaste provinserna, allt per år räknadt;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

att maskintekniken numera är så utvecklad, att torf i erforderlig mängd

kan anskaffas inom kort tid efter det behof däraf framträda i

det att hvarje maskin årligen kan frambringa omkring 3,000 ton

maskiutorf, som i torrt tillstånd kan levereras till ett pris, som

ej anses böra öfverstiga 8 kronor 50 öre per ton fritt å järnvägsvagn

;

att bränslevärdet i torf enligt samstämmiga uppgifter mot stenkol slår

i förhållandet: 1 till 1,8, samt att den mängd torf, som i bränslevärde

motsvarar 1 ton stenkol, upptager 3 å 4 gånger rymden

af 1 ton stenkol, och vidare att torf i de flesta fäll kan ersätta

stenkol, men därvid bör observeras, att blandning i lika delar

af stenkol och torf visat sig åstadkomma en besparing af 20

procent i bränsleförbrukningen;

att hvarken kolning eller brikettering ännu vunnit praktisk lösning, då

båda operationerna hittills blifvit för dyrbara, hvarvid särskildt

angående kolning uppgifves, att villkoret för ett godt resultat

däraf beror på möjligheten att tillvarataga och tillgodogöra därvid

fallande biprodukter;

att lagring af torf under bar himmel med fördel kan ske, i det att

endast yttersta lagret tager skada af regn och frost, men att för

vissa fall torde vara skäl att täcka stackarna eller uppföra lador

eller skjul.

Därefter har utskottet, då motionen särskildt syftar till torfs användande

i järnvägsdrift, sökt erfara i hvad mån försöken vid statens järnvägar

blifvit fortsatta och, för sådan händelse, med hvilket resultat,

och utskottet har haft förmånen att sammanträffa med chefen för kung],

järnvägsstyrelsen, hvilken välvilligt meddelade, att styrelsen på nådig

befallning fortsatt och fortsätter de härofvan omförmälda försöken, hvarom

en i dagarne aflåten underdånig skrifvelse närmare redogör; hvarjemte

styrelsen utfärdat en kungörelse angående anbud å bränntorf att levereras

till statens järnvägar.

Den underdåniga skrifvelsen och kungörelsen lyda sålunda:

»Till Konungen.

Angående försök med eldning af torf eller däraf framställda

produkter.

Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 5 juli 1901

anbefallt järnvägsstyrelsen att låta anställa försök i lämplig omfattning

med eldning af torf eller däraf framställda produkter till utrönande,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

huruvida och i hvilken mån sådant bränsle skulle kunna användas vid

statens järnvägar, samt att inkomma med underdånig anmälan rörande

utgången af de försök, som med anledning häraf komme att anställas,

får järnvägsstyrelsen till åtlydnad häraf i underdånighet anföra

följande.

Vid flera tillfällen under de senare åren hafva försök blifvit

gjorda att elda med förädlade torfprodukter af olika slag, nämligen

torfbriketter (Furst Bismarck, Peters), kolade torfbriketter (Peters) s. k.

pressko], som framställas ur torf genom samtidig brikettering och

kolning (tillverkade i Trollhättan) samt torfkol, framställda genom

torfvens förkoksning (från bolaget Turba). Dessa försök hafva dock

icke gifvit gynnsamma resultat. I de fall, då det varit möjligt att

erhålla tillräckligt liflig ångbildning, har bränslevärdet likväl varit så

ringa, att det pris, som kunde ifrågakomma, syntes alltför högt i förhållande

till den alstrade ångmängden.

Försöken att elda med torf å lokomotiv togo sin början den 12

december 1901 och fortgingo då till den 19 december för att återupptagas

den 24 januari 1902, då de fortsattes till midten af februari. Vid alla

dessa försök användes ett lokomotiv litt. Kd, och det konstaterades,

att med användande af synnerligt god torf så tunga tåg kunde framföras

som lokomotivets maskineri öfverhufvud tillät. I slutet af maj

och början af juni 1902 gjordes försök med ett lokomotiv litt. Mb,

som för ändamålet erhållit särskildt stor eldstad. Tågen voro därvid

så stora, att de tämligen nära motsvarade maskinens största dragförmåga.

Arbetet för eldareu var emellertid i båda fallen betydligt,

och hjälp af handtlangare åt eldaren kunde ej undvaras. Försök

gjordes å det senare lokomotivet med en i Amerika använd automatisk

eldningsapparat, hvilken skulle skötas af endast en person, men

ehuru åtskilliga ändringar vidtagits, hafva dessa försök icke utfallit

så gynnsamt, att fördelarna med en sådan apparat befunnits uppväga

de obestridliga olägenheterna med densamma. Till detta mindre tillfredsställande

resultat bidrager icke oväsentligt torfetyckenas oregelbundna

och olämpliga form.

Under sommaren 1902 gjordes försök att elda med torf, blandad

i ungefär lika viktspropotiorier dels med engelska stenkol, dels med

briketter, tillverkade af svenska kol. Resultatet af dessa försök var

mycket tillfredsställande. Eldningen sköttes af eu man, och dennes

arbete tycktes vara endast obetydligt större än vid eldning med den

vanliga blandningen af engelska och svenska kol.

Förhållandet mellan bränslevärdet hos god torf och goda engelska

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

stenkol har genom försöken erhållits =1:1.8, då man räknar med afdunstade

vattenmängder per kilogram bränsle. Beräknas bränsleförbrukningen

i förhållande till tågvikt och väglängd, så kommer man

till ett för torfven något gynnsammare resultat, livilket kan förklaras

af detta bränsles speciella egenskaper.

De kostnadsberäkningar som, vid försöken blifvit gjorda, synas

ådagalägga, att eldning med torf, såväl enbart som i blandning med

annat bränsle, ställer sig ungefär lika billig som eldning med engelska

stenkol, om man utgår från ett pris af kronor 9.5 0 för torfven och

kronor 16 för engelska kol, och ej fäster afseende vid transportkostnaden

för vare sig torf eller kol, eller vid det ökade arbetet med

torfvens ifyllande i korgar och inlastning på lokomotivens tendrar.

De förändringar, som för torfeldningen visade sig nödvändiga å

äldre lokomotiv, voro oväsentliga och hade nästan uteslutande till

ändamål att öka tenderns bränsleförråd och underlätta tillförseln af

bränslet från tendern till maskinen. Men nödvändigt blifver att vidtaga

någon anordning för att under den varma årstiden minska den

ökade gnistbildningen från skorstenen.

De erforderliga förändringarna äro emellertid icke af den beskaffenhet,

att de göra lokomotiven mindre användbara för stenkolseldning,

åtminstone hvad angår den lokomotivtyp lit. Kd, med hvilken

hufvudsakligen experimenterats och af hvilken statens järnvägar äga

öfver 100 stycken.

Sedan försöken med torfeldning sålunda gifvit ett i det hela

gynnsamt resultat, föreskref järnvägsstyrelsen i december 1902, att

eldning med torf skulle införas på 4 godståg å III distriktet. För att

härvid komma ifrån olägenheten med två eldare, bestämdes, att torfven

skulle blandas med engelska stenkol i ungefär lika viktsförhållande.

Eldning med denna blandning började den 9 sistlidna december å två

tåg på linien Alfvesta—Malmö och den 8 sistlidna januari å ytterligare

två tåg mellan Elmhult och Malmö, och har sedan fortgått utan nämnvärd

olägenhet. Styrelsen har därför för afsikt att under den närmaste

framtiden införa eldning med samma bränsleblandning å tvenne tåg

mellan Nässjö och Elmhult samt å fyra tåg på linien Falköping—

Nässjö, hvarjämte styrelsen anordnat försök med torfbränning äfven

å blandade tågs lokomotiv. Som den hittills vunna erfarenheten ådagalagt,

att kvaliteten hos olika torfsorter är högst varierande, har styrelsen

uppställt vissa fordringar angående torfvens beskaffenhet, hvilka

framgå af bilagda kungörelse angående leveransanbud å bränntorf, som

inom kort kommer att utfärdas.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Såsom af ofvanstående redogörelse framgår, befinner sig införandet

af torf såsom bränsle på statens lokomotiv för närvarande i ett

utvecklingsskede, som_ låter utsikterna för ett ganska vidsträckt

användande af torfven i en snar framtid synas ganska ljusa, De svårigheter,

som därvid kunna möta, sammanhänga hufvudsakligen med

torfvens magasinering och dess transport på längre sträckor, hvarigenom

kvaliteten lätt försämras och kostnaden ökas. I Skåne och Småland

hafva emellertid dessa svårigheter hittills ej varit af allvarsammare

art och de torde äfven i andra delar af vårt land kunna öfvervinnas,

i den mån intresset för torfvens användande hinner medföra ett allt

större uppsving af torfindustrien och framkalla allt flera anläggningar

för torffältets exploaterande.

*Anbud å leverans till statens järnvägar af

bränntorf för lokomotiv eldning.

För statens järnvägar kommer, så framt antagliga anbud ingifvas,

_ bränntorf för lokomotiveldning att upphandlas för leverans

under innevarande år.

■ Torfven skall vara s. k. maskinformtorf (till skillnad från sticktorf

och älttorf) och levereras i så mycket som möjligt regelbundna stycken,

hvilkas längd icke får öfverstiga 180 millimeter.'' Den skall vara väl genomarbetad

och homogen samt hård och fast, så att den kan handteras

utan att smulas sönder. I anbudet skall uppgifvas namnet och läget

af den mosse, hvarest torfven blifvit tillverkad.

Anbudet skall åtföljas af kemisk analys, angifvande ask- och

vattenhalt samt bränslevärdet, bestämdt med bombkalorimeter och

beräknadt per kilogram vatten- och askfritt prof. Torfven skall enligt

denna analys uppfylla följande bestämmelser:

askhalt: högst 6 procent,

vattenhalt: högst 30 procent,

bränslevärde: lägst 5,000 värme-enheter, beräknadt på vatten- och

askfritt prof.

Kungl. styrelsen kan dock medgifva en högre vattenhalt än 30

procent, men i så fall skall bränslevärdet med minst 60 värme-enheter

för hvarje procent ökad vattenhalt öfverstiga 5,000, hvarför torf med

till exempel 33 procent vatten skall hålla minst 5,180 värme-enheter.

Analysen skall utföras å ett s. k. generalprof, som uttages ur

det parti anbudet omfattar och förvaras i lufttätt tillslutet kärl° intill

dess profvet skall undersökas.

Bih. till liiksd. Prof. 1903. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 4 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Den torf, som kan komma att levereras, skall till sin beskaffenhet

öfverensstämma med analysen, och den afvikelse, som härvid medgifves,

är:

för askhalten: + 1 procent,

» vattenhalten + 3 procent,

» bränslevärdet: — 100 värme-enheter, beräknadt på vatten- och

askfritt prof.

Skulle afvikelser under leveransens fortgång visa sig vara större,

så äger kungl. styrelsen att efter godtfinnande antingen låta inställa

vidare leverans eller för den återstående delen af partiet betala ett

pris, som svarar mot torfvens sämre beskaffenhet.

I öfrigt meddelas till spekulanters kännedom:

att prisen skola uppgifvas per 100 kilogram,

att vid bedömande af inkomna anbud vederbörlig hänsyn kommer att

tagas till torfvens effektiva bränslevärde,

att torfven skall levereras vid statsbanestation, fritt å normalspårig

järnvägsvagn och öfverfäckt af pressenning, om öppen vagn

användes,

att leveransen skall verkställas successivt i mån af behof med en å

två vagnslaster af omkring 10 ton för hvarje gång och så lång

tid efter erhållen order, som för hvarje fall med leverantören

öfverenskommes,

att för erhållande af torfanalys spekulant kan hänvända sig till ingeniör

G. von Heidenstam, adress Elmhult, hvilken äger att härför

uppbära af kungl. styrelsen stadgad ersättning,

att en hvar, som afgifver anbud, är därvid bunden under den för anbudspröfningen

bestämda tiden,

att anbudsgifvare och leverantörer äro skyldiga ikläda sig de förpliktelser,

som i Kungl. Maj:ts under den 17 november 1893

utfärdade nådiga förordning angående statens upphandlingsoch

entreprenadväsende m. m. äro stadgade,

att anbudsgifvare skall, för fullgörande af åtagen leverans, senast vid

kontraktets underskrifvande ställa sådan säkerhet, som i § 23

af ofvan nämnda nådiga förordning omförmäles och af den

beskaffenhet, att densamma må af kungl. styrelsen kunna godkännas,

att anbudsgifvare ej må undandraga sig att inom föreskrifven tid aflämna

honom affordrad säkerhet eller att, då hans anbud blifvit

antaget, afsluta kontrakt vid påföljd af ersättningsskyldighet

enligt § 25 af nämnda nådiga förordning för den ökade kostnad,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Btaten tillföljd häraf kan få vidkännas samt vite af 5 procent

af i anbudet fordrad betalning för leveransen,

att kungl. styrelsen förbehåller sig rätt att antaga anbud äfven för en

del af den erbjudna kvantiteten, såvida ej anbudsgifvare i anbudet

gjort förbehåll att det endast odeladt gäller,

att anbuden böra affattas å anbudsformulär, hvilka tillika med kontraktsformulär

tillhandahållas respektive spekulanter å kung], styrelsens

förrådsbyrå, där äfven närmare underrättelser om leveranserna

meddelas,

att anbuden skola, förseglade och adresserade till kungl. järnvägsstyrelsen

samt försedda med påskrift: »Anbud å bränntorf», vara

inlämnade till kungl. styrelsens registrator före klockan 12 på

dagen den

samt att de, hvilkas anbud antagits, varda därom underrättade efter

klockan 12 på dagen den

Stockholm den 190 .

Kungl. järnvägsstyrelsen.»

Dessutom meddelades på grund af därom framställda frågor, att

försöken omfattat såväl godståg som blandade tåg, men icke snälltåg,

för hvilka ett skrymmande bränsle vore ofördelaktigt i betraktande af

de jämförelsevis långa afstånden mellan de stationer, å hvilka snälltågen

stanna, äfvensom den viktiga upplysningen, att anläggningar af

torffabriker ingalunda skulle vara värdelösa för händelse af införande

af elektrisk drift, alldenstund det just skulle blifva lämpligt att vid

sådana platser anlägga kraftstationer för elektricitetens genererande.

Med tacksamhet och tillfredsställelse erkännes de kraftiga åtgärder,

som genom Kungl. Maj:ts försorg blifvit vidtagna och som

vidare på dess nådiga befallning af järnvägsstyrelsen utförts, och det

har ock därför inom utskottet blifvit ifrågasatt, huruvida under sådana

förhållanden tillräcklig anledning kunde förefinnas att föreslå Riksdagen

att i ämnet aflåta underdånig skrifvelse, men utskottet anser sakens

vikt och fördelen af torffrågans framförande fordra, att Riksdagens

intresse för ämnet ådagalägges inför ej mindre Kung!. Maj:t än äfven

inför vederbörande myndigheter och hela svenska folket.

Utskottet vill slutligen framhålla nödvändigheten af att vårt land

sättes i en oberoende ställning med afseende på en jämn och betryggad

tillgång af bränsle för vår industri och våra kommunikationer, och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

utskottet, som finner järnvägsstyrelsens åtgärd att anskaffa och ständigt

hafva tillgängligt ungefärligen ett års förlag af stenkol vara särdeles

välbetänkt, tror sig hafva fog för den uppfattningen, att ingen åtgärd

skulle bättre och säkrare betrygga förvissningen om oafbruten tillgång

på erforderligt bränsle äfven under pågående krig eller utomlands inträffande

arbetsinställelser än den, som består uti väckandet och framkallandet

af en kraftig torfindustri, grundad på inom landet befintliga

rika tillgångar.

Utskottet föreslår med anledning af hvad sålunda anförts, att

herr Lithanders m. fl. motion må det sätt bifallas, att Första Kammaren

för sin del besluter,

att Riksdagen i underdånig skrifvelse anhåller:

att genom Kungl. Maj:ts försorg den af kungl.

järnvägsstyrelsen redan påbörjade användningen af

torfbränsle till eldning å godstågslokomotiv måtte

i största möjliga utsträckning fullföljas; samt

alt väntsalar och öfriga lägenheter vid statens

järnvägar äfvensom andra för statens verk begagnade

lokaler måtte, där så ske kan, företrädesvis uppvärmas

medelst eldning med torfbränsle, då sådant kan. erhållas

till pris och på de villkor, som af Kungl. Maj:t

bestämmas.

Stockholm den 12 mars 1903.

På utskottets vägnar:

GUST. TAMM.

STOCKHOJ.M, ISAAC MARCUS'' ISOKTJtVCKEIil-AKTIEBOLAG, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.