Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder mot de olägenheter, som förorsakas genom vissa slag af fabriksdrift.

1903-03-24 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1903:6, Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder mot de olägenheter, som förorsakas genom vissa slag af fabriksdrift.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

1

N:o 6.

Ank. till Riksd. kansli den 24 mars 1903, kl. 2 e. m.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 3,

med anledning af de af herrar S. Söderberg och

A. Olsson i Mårdäng väckta motioner om skrifvelse

till Kungl. Maj:t angående åtgärder mot de olägenheter,

som förorsakas genom vissa slag af fabriksdrift.

Med anledning af inom Andra Kammaren af herrar S. Söderberg och

A. Olsson i Mårdäng väckta motioner har Andra Kammaren för sin del, i enlighet

med sitt andra tillfälliga utskotts hemställan, beslutat: »att Riksdagen

måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda,

i hvad mån lagstiftning kan och bör förebygga de olägenheter, som industriella

verk ofta förorsaka kringliggande bygd genom förorenande af luft och

vatten, samt för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill denna utredning

kan gifva anledning».

Sedan detta beslut blifvit Första Kammaren delgifvet, har denna hänvisat

ärendet till sitt tillfälliga utskott n:o 2.

Andra Kammarens utskotts yttrande i ärendet är af följande lydelse:

»Såsom bägge motionärerna framhållit, har Riksdagens uppmärksamhet

förut varit påkallad å förevarande fråga genom en af herr J. Wahlgren

till 1902 års Riksdag ingifven motion, afseende en skrifvelse till Kungl. Maj:t

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. G Käft. (N:o 6). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

med anhållan om sådana förändringar i kungl. hälsovårdsstadgan den 25

september 1874, i hvad densamma afser allmänna hälsovården på landet,

att kommunalnämnden blefve tillerkänd rätt att med kraftigare och mera

effektiva medel, än nu stode den till buds, ingripa till skydd mot de faror

för hälsotillståndet hos människor och djur, som särskildt genom vissa på

senare tider uppkomna slag af fabriksdrift uppstått. Andra Kammarens

tillfälliga utskott n:o 2, till hvilket motionen hänvisades, erkände obetingadt,

att svåra olägenheter förorsakades genom det sätt, hvarpå vissa

industrier bedrefves i vårt land, samt uttalade såsom sin åsikt, att ett snart

och kraftigt ingripande från statsmakternas sida erfordrades till undanröjande

af dessa olägenheter. Särskildt framhöllos såsom hälsovådliga de

kemiska trämassefabrikerna, hvilka dels förorenade luften genom illaluktande

gaser, dels fördärfvade vattendragen genom utsläppande af affallslut, som

innehölle svafvelsyrlighet och ofta äfven fibrösa ämnen. Utom dess omnämndes

äfven järnverken och sockerbruken, såsom medförande liknande

olägenheter som trämassefabrikerna.

»Icke förty fann dock utskottet sig böra hemställa till kammaren

om afslag å motionen, enär utskottet icke kunde komma till den öfvertygelsen,

att någon väsentlig förbättring i nu bestående förhållanden skulle

vinnas genom den åtgärd, motionären föreslagit. Kommunalnämnd hade

redan nu både rätt och plikt att genom upplysningar, råd, uppmaningar

och varningar söka åstadkomma rättelse i missförhållanden af den art,

motionen afsåg, samt äfven att genom lämpliga viten göra sig hörsammad.

Dessa viten finge dock tillhopa ej öfverstiga 20 kronor. Men äfven om

nämnden lämnades rätt att vid förseelser af här förevarande art ålägga

högre viten än för närvarande, skulle dock en sådan befogenhet uppenbarligen

ändock blifva kraftlös, då de affärsföretag, hvarom här vore fråga,

ofta vore grundade på aktiekapital, uppgående till millioner kronor, och

de viten, kommunalnämnd skulle få ålägga, väl näppeligen kunde ifrågasättas

få öfverskrida det högsta belopp, hälsovårdsnämnd i stad äger tillgripa,

eller 100 kronor.

»Vid sina bemödanden att gå de önskningar till mötes, för hvilka

motionen var ett uttryck, tog utskottet äfven den frågan under ompröfning,

huruvida ej åt kommunalnämnd skulle kunna lämnas en befogenhet,

liknande den, som § 16 i hälsovårdsstadgan tillerkänner hälsovårdsnämnd,

nämligen att genom lämpliga åtgärder söka förekomma våda för människors

hälsa och egendom till följd af fabriksdriften. Utskottet kom dock till

det resultat, att icke heller på denna väg någon förbättring vore att förvänta,

hufvudsakligast på den grund, att kommunalnämnderna i allmänhet

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o G.

knappt kunde vara så sammansatta, att de voro rustade att uppbära en

så väsentligt vidgad befogenhet, och att därför den ifrågasatta maktutvidgningen

kunde få betänkliga följder.

»Ehuru utskottet sålunda icke ansåg det vara möjligt att på den af

motionären föreslagna vägen af hjälpa ifrågavarande missförhållanden, ville

dock utskottet uttala den önskan, att ändamålsenliga bestämmelser till

undanröjande af desamma snarast möjligt måtte komma till stånd, och i

denna mening syntes äfven Andra Kammaren allmänt instämma, att döma

af de uttalanden, som där under öfverläggningen i frågan från flera håll

fälldes. Man fann sig dock icke kunna fatta något afgörande beslut i

detta viktiga ärende utan en föregående allsidig utredning, och utskottets

ofvanberörda hemställan blef därför af kammaren utan votering bifallen.

»Vid sådant förhållande synas emellertid goda skäl hafva förelegat

för ärendets upptagande till ny ''behandling af Riksdagen. De båda motionärerna,

herrar Söderberg och A. Olsson, hvilkas förslag i all hufvudsak

öfverensstämma med hvarandra, hafva också tagit till utgångspunkt för sina

framställningar den mening, som vid 1902 års riksdag syntes hafva allmänna

sympatier, nämligen att en anhållan borde göras hos Kungl. Maj:t

om föranstaltande af utredning, hvilka åtgärder må anses erforderliga till

skydd mot de faror för hälsotillståndet hos människor och djur, som genom

vissa slag af fabriksdrift uppstått, samt om framläggande af de förslag,

hvartill denna utredning må kunna föranleda.

»Enligt utskottets förmenande lider det ej heller något tvifvel, att kraftiga

och effektiva åtgärder verkligen erfordras för att snarast möjligt råda bot

på de menliga förhållanden, som af motionärerna angifvits. Med industriens

fortgående utveckling hafva allt flera slag af fabriker uppstått, af hvilka

många medföra stora olägenheter för den omgifvande trakten. Om industriidkaren

än kan göra anspråk på fri utöfning af sin verksamhet, höra dock

dessa anspråk rimligen icke sträcka sig så långt, att andra människor därigenom

utsättas för våda till hälsa och egendom eller ens för obehag af

stank och elak lukt. I gällande hälsovårdsstadga § 16 finnas därför också

noggranna bestämmelser angifna, hvilka afse att i stad förekomma olägenheter

genom vissa slag af fabriksdrift. För landsbygden saknas motsvarande

stadganden, sannolikt beroende därpå, att vid hälsovårdsstadgans utfärdande,

1874, fabriksdriften icke nått den omfattning och utveckling, att

särskilda skyddsåtgärder mot industriella missförhållanden då ansågs erforderliga

annat än i städerna.

»Sedan dess äro emellertid förhållandena väsentligt förändrade. Talrika

stora fabriksanläggningar hafva småningom uppstått äfven på lands
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

bygden, och många bland dessa drifvas onekligen på det sätt, att de klagomål,

som anförts mot dem, äro fullt berättigade. Genom utsläppande från fabrikerna

af väldiga rökmassor samt af osunda och illaluktande gaser förorenas

i många fall luften i olidlig grad, men ännu mera besväras tvifvelsutan

fabrikernas omgifning i följd af att vattendragen blifva fördärfvade

genom det affall, som uppkommer vid flera slag af industrier. På alldeles

särskildt sätt gör sistberörda missförhållande sig märkbart, då fabrikerna

förlagts invid smärre vattendrag, hvarvid naturligtvis affallsvattnet får

tillfälle att göra sitt menliga inflytande på vattendraget relativt mera

gällande.

»Fjolårets tillfälliga utskott n:o 2 framhöll i sin förberedande utredning

i anledning af herr Wahlgrens ofvan berörda motion, att det isynnerhet

var de kemiska trämassefabrikerna, som vid fråga om vattendragens förorening

spelade »en bedröflig roll». Onekligt är också, att dessa fabriker

lämna ett af de svåraste affallsvattnen och därför äfven i vårt land gjort

sig särskildt illa beryktade. Men utom dessa finnas för visso en hel del

andra industrier, hvilka äfvenledes äro i sanitärt afseende till stort förfång

för allmänheten och öfver hvilka därför tid efter annan bittra klagomål

förspörjas. Till utskottets kännedom har sålunda, bland annat, kommit,

att under senaste åren sockerfabrikerna i södra Sverige gifvit anledning

till afsevärda olägenheter för kringliggande bygder och att vederbörande

hälsovårdsmyndigheter för den skull nödgas ingripa mot ett flertal fabriksägare,

utan att dock ännu något afgörande resultat därigenom vunnits.

Öfver Konungens befallningshafvandes resolutioner i dessa mål hafva

nämligen besvär blifvit anförda, hvarför samtliga dessa ärenden nu äru

underställda Kungl. Maj:ts pröfning. — Utom trämasse- och sockerfabrikerna

gifves det emellertid åtskilliga andra industrier, såsom färgerier, garfverier,

bryggerier, stärkelsefabriker samt soda- och pottaskefabriker m. fl., hvilka

under ogynnsamma omständigheter och, därest de drifvas i någon större

skala, lätt medföra svåra olägenheter genom förorening af vattendragen

eller genom spridande i luften af osunda gaser och ångor.

»Hvad som, enligt utskottets mening, står mest hindrande i vägen

för ett tidsenligt ordnande af här berörda, synnerligen viktiga hälsovårdsfråga

är dels bristen på opartiska personer, kompetenta att sakkunnigt

och praktiskt bestämma hvad i hvarje speciellt fall behöfver åtgöras för

att afhjälpa ett genom industriell anläggning uppkommet missförhållande,

dels, och detta måhända i främsta rummet, saknaden af en klar och verksam

lagstiftning i ämnet. Hälsovårdsstadgans bestämmelser, som, hvad

särskildt landsbygden beträffar, ålägga kommunalnämnderna att bland

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6. 5

annat ägna synnerlig uppmärksamhet däråt, att vatten för dryck och

matlagning icke förorenas genom tillflöden från fabriker, samt att fabrik

eller annan näring icke anlägges, anordnas eller drifves på sådant sätt,

att den blifver menlig för arbetarnes eller närboendes hälsa, äro i detta

afseende långt ifrån tillräckliga, och detta så mycket mindre som, enligt

hvad ofvan redan anmärkts, de maktmedel, hvilka tillerkänts kommunalnämnderna

för att kunna göra sig hörsammade, hvarken äro eller synas

kunna blifva ställda i det förhållande, ’ att de skola utöfva någon verkan

på dem det i förevarande fall gäller att öfvervaka. En tidsenlig fabrikslagstiftning,

omfattande de industrier, med hvilkas drift följa hälsomenliga

verkningar för den kringliggande trakten, och grundad på den i andra

länder tillämpade principen om koncessionsplikt för sådana industrier,

skulle tvifvelsutan vara ägnad att i väsentlig mån förekomma de besvärande

föroreningar af luft och vatten, hvilka på senare tiden visat sig mer och

mer åtfölja fabriksdriften äfven i vårt land.

»En sådan lagstiftning har redan länge funnits i Frankrike (sedan

1810), i Österrike (sedan 1859) och i Tyskland (sedan 1869). Till och

med i England, hvars fria författning så skarpt afspeglar sig äfven i landets

fabrikslagstiftning, äro vissa industrier obetingadt koncessionspliktiga,

om ock i regel de engelska hälsovårdsmyndigheterna i det längsta undvika

att inblanda sig i dessa angelägenheter, för att ej verka hämmande på

industrien.

»Utskottet hyser alltså den uppfattningen, att de af de bägge motionärerna

påvisade missförhållandena böra i möjligaste måtto afhjälpas genom

en af Konung och Riksdag gemensamt stiftad lag.»

Äfven Första Kammarens andra tillfälliga utskott finner det önskvärdt,

att de af de bägge motionärerna påvisade missförhållandena i möjligaste

mån afhjälpas. Till desamma skulle väl utskottet helst velat räkna jämväl

obehag af olika slag, som uppstå för kringboende af vissa mera

störande ljud af fabriksdrift och handtverkerier, men då Andra Kammaren

begränsat sin framställning till att afse endast »förorenande af luft och

vatten», så vill utskottet ej yrka på någon ändring, helst utskottet föreställer

sig, att den föreslagna utredningen i alla fall skall blifva så omfattande

ur hygienisk synpunkt, att den äfven tar hänsyn till dylika

eller andra olägenheter. Däremot vill utskottet framhålla nödvändigheten

Bill. till Riksd. Frat. 1903. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 6 Käft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

af att något hämmande af vårt lands uppblomstrande industri icke genom

de åsyftade bestämmelserna åstadkommes, hvarför det vore önskvärdt, att

målsmän för industrien finge medverka vid uppgörandet af det förslag,

som kan komma att framställas.

Utskottet hemställer alltså:

att Första Kammaren måtte biträda Andra Kammarens

i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 24 mars 1903.

På utskottets vägnar:

GUSTAF BJÖRLIN.

STOCKHOLM, O. I.. SVANBÄCKS BOKTRYCKERI 1009.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.