Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vackt motion om ändring af § 2å riksdagsordningen m. m.

1903-02-27 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1903:2, Utlåtande, i anledning af vackt motion om ändring af § 2å riksdagsordningen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

1

ST:© 2.

Ank. till Riksd. kansli den 3 Mars 1903, kl. 3 e. ni.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af vackt motion om

ändring af § 2å riksdagsordningen m. m.

Vid val af riksdagsmän eller af elektorer för utseende af riksdagsmän

åligger det, jämlikt § 24 riksdagsordningen, den röstande att, om

hans röstsedel skall kunna godkännas, personligen aflämna densamma. I

ändamål att bereda valberättigad, som af en eller annan orsak är förhindrad

att vid valtillfälle komma personligen tillstädes, möjlighet att

ändock utöfva sin rösträtt, har herr Carl J. Ödman i en inom Andra

Kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion, n:o 28, hemställt,

att Riksdagen ville till godkännande i grundlagsenlig ordning

antaga

dels följande förslag till ändrad lydelse af § 24 riksdagsordningen:

Riksdagsordningen.

§ 24.

De röstberättigade, som vistas inom riket, men på grund af sjukdom,

militär tjänstgöring eller annat laga förfall icke kunna personligen inställa

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 3 Sami. 2 Häft. (N:o 2). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

sig vid valtillfälle, äga att skriftligen sända sina röster till valförrättaren,

innan valet hållits.

Samma rätt äga de röstberättigade, som af resa eller vistande utomlands

äro förhindrade att vid riksdagsmannaval iakttaga personlig inställelse.

För utöfvande af rösträtt, när därtill berättigad icke personligen infinner

sig vid valförrättningen, skola iakttagas de föreskrifter, som äro i

särskild lag gifna;

dels och ett vid motionen fogadt »förslag till lag angående hvad iakttagas

skall, när röstberättigad, hindrad att personligen inställa sig vid

riksdagsmannaval, ändock vill sin rösträtt utöfva», af följande lydelse:

§ 1. Röstberättigad, som på grund af förfall, hvarom i § 24 riksdagsordningen

omförmäles, är förhindrad iakttaga personlig inställelse vid

riksdagsmannaval, äger att med iakttagande af i denna lag gifna föreskrifter

insända sin röstsedel till valförrättaren.

§ 2. Om den röstberättigade, som vill begagna sig af den honom

enligt föregående paragraf medgifna rätt, vistas inom riket, skall han inlägga

sin röstsedel i ett särskildt kuvert, som därefter slutes och inlägges i ett annat

kuvert, som därjämte skall innehålla ett handbref, hvari den röstande

upplyser om anledningen till hans personliga uteblifvande. Sistnämnda

kuvert skall därefter tillslutas, adresseras och öfversändas till vederbörande

valförrättare.

Röstsedeln skall vara af hvitt papper, omärkt och icke underskrifven.

Innan omröstningen afslutats och öppnandet af valsedlarna börjats,

skall frånvarande röstandes förfallsanmälan af valförrättaren uppläsas, och

om det uppgifna förhindret af de närvarande valmännen godkännes, öppnas

det kuvert, som innehåller röstsedeln, och nedlägges densamma oläst

i valurnan.

Godkännes däremot icke det uppgifna förhindret, förvaras röstsedeln

i dess kuvert, som i sådan händelse icke öppnas.

§ 3. Om den röstberättigade, som vill begagna sig af den i § 1

här ofvan honom medgifna rätt, vistas utom riket eller ämnar begifva

sig utomlands, äger han att skriftligen insända sin röstsedel till valförrättaren,

antingen före afresan från riket, eller från utrikes ort, därest han

på den tid valet sker icke hur varit frånvarande från riket längre tid än

3 G månader.

§ 4. Röstberättigad, hvarom i § 3 omförmäles, skall hos mantalsskrifvaren

i den kommun, han tillhör, förskaffa sig mantalspass enligt

nedanstående formulär.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

3

§ 5. Röstsedel, afgifven af i § 3 omförmäld röstberättigad, skall för

att vara gällande

a) vara af hvitt papper och utan underskrift eller vidhäftadt eller

åsatt märke,

b) icke vara afgifven tidigare än tre månader före valförrättningen.

Befinnes sådan sedel lyda på flera, än som vid valtillfället böra väljas,

skall det eller de pa sedeln sist skrifna namn anses såsom oskrifna.

§ 6- Röstsedel enligt § 5 skall af den röstberättigade personligen

samt i enrum osedd af andra inläggas i ett särskilt kuvert, som likaledes

af honom själf tillslutes.

Kuvertet med inneliggande röstsedel skall därefter tillika med ett

dateradt och af den röstberättigade undertecknadt handbref (missiv) inläggas

i kuvert, som skall adresseras till valförrättaren för den kommun,

som den röstberättigade tillhör.

Om i något kuvert finnas flera röstsedlar, skola, om de sins emellan

äro skiljaktiga, samtliga kasseras och, om de alla äro lika lydande, endast

en af dem godkännas.

§ 7. Det i § 6 omförmälda handbref skall

a) ^meddela upplysning om anledningen till den röstberättigades frånvaro

från riket,

b) innehålla förklaring på tro och heder från den röstberättigade, att

röstsedeln af honom personligen, frivilligt samt i enrum och osedd af

andra inlagts i det kuvert, hvari den öfversändes,

c) vara försedt med påtecknadt vittnesintyg, att underskriften är

egenhändig samt afgifven på tid och ställe, som handbrefvet angifver,

d) vara försedt med påtecknadt vittnesintyg, att det i § 4 omförmälda

dokument (mantalspasset) blifvit för vittnena företedt och att den,

som undertecknat handbrefvet (missivet) och begärt det under här nästföregående

mom. c) föreskrifna vittnesintyg, är densamme, som i mantalspasset

angifves.

§ 8. Vid beräkning af den i § 3 bestämda tidsfrist medräknas den

dag, da afresa ägde rum eller röstsedel utfärdades, hvaremot den dag,

da valförrättningen hålles, icke inberäknas.

Afresan från riket anses, om den röstberättigade icke tillhör besättning

pa svenskt fartyg, hafva skett senast den dag, då mantalspasset

utfärdats, men, om han tillhör besättning på svenskt fartyg, den dag, då

sista påmönstringen eller utklareringen i Sverige ägde rum för resa till

utlandet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N-o 2.

Röstsedeln anses utfärdad den dag, da det åtföljande handbrefvet

underteck d as

§ 9. Vid utfärdande af röstsedel före afresan från riket skall den

röstberättigade personligen förevisa sitt mantalspass för notarius publicus

eller, om han tillhör besättning på svenskt fartyg, för vederbörande sjömanshusombudsman

och i dennes närvaro

a) underteckna handbrefvet, som därefter af notarius publicus eller

sjömanshusombudsmannen erhaller de i § 7 mom. c) och d) pabjudna vittn

esattester

b) inlägga handbrefvet och kuvertet med inneliggande röstsedeln uti

ett annat kuvert, som han därefter tillsluter och adresserar till valförrättaren.

Skrifvelsen till valförrättaren skall af notarius publicus eller

sjömanshusombudsmannen under rekommendation genast öfversändas till

valförrättaren med upplysning om, när och hvar handbrefvet blifvit af

den röstberättigade undertecknadt.

§ 10. Afgifvande af röst från utländsk ort skall, om den röstberättigade

icke tillhör besättning på svenskt fartyg, ske på svenskt könsulatkontor,

hvarest det, som i § 9 mom. a) och b) föreskrifves, skall utföras

i närvaro af den svenske konsuln, som meddelar de i § 7 mom. c) och

d) påbjudna vittnesintyg med tillfogande af upplysning, huruvida den

röstande tillhör besättning på svenskt fartyg eller ej.

Handbrefvet med inneliggande röstsedeln skall af konsuln genast

i frankeradt och rekommenderadt skick öfversändas till valförrättaren

med upplysning om, när och hvar handbrefvet blifvit af den röstande

undertecknadt.

I stället för svenskt konsulat kan anlitas en notarius publicus pa

vederbörande utländska plats.

§ 11. Om däremot den röstberättigade tillhör ^ besättning på svenskt

fartyg, sker afgifvande af röst från utländsk ort pa följande sätt:

Den röstberättigade förevisar sitt mantalspass för fartygets befälhafvare,

hvarefter det åligger denne att sammankalla besättningen för

utseende inom sig af två män.

Valet, som sker med slutna sedlar, förrättas af befälhafvare^ och

införes anteckning därom i den i sjölagen föreskrifna skeppsdagbok.

Befälhafvaren och de valde männen skola

a) meddela upplysning om gällande föreskrifter angående röstsedelns

utseende och handbrefvets affattning samt tillvägagåendet vid röstsedelns

insändande,

s. 5 Kontrollera mot PDF

KonstituHonsutskottet8 Utlåtande N:o 2.

5

b) därefter lämna den röstberättigade tillfälle att ombord i enrum

och osedd af andra inlägga sin röstsedel i därför påbjudna, särskilda

kuvert, hvarom anteckning skall göras i skeppsdagboken,

c) därefter tillse, att föreskrifterna i § 9 mom. a) och b) efterkommas,

och på handbrefvet meddela de i § 7 mom. c) och d) påbjudna

vittnesintyg, tillika med upplysning om, när och hvar den röstande senast

påmönstrades eller utklarerades i Sverige på resa till utlandet.

I skeppsdagboken införes, för hvilka röstberättigade vittnesattester utfärdats,

äfvensom upplysning om hvilken valkrets de tillhöra.

d) efter förrättningens afslutande uppläsa hvad som härom blifvit i

skeppsdagboken infördt samt framställa förfrågan, om någon af besättningen

har något att anmärka mot hvad som passerat eller i dagboken antecknats,

i hvilket sistnämnda fall de framställda anmärkningarna äfven

skola införas i dagboken, som därefter undertecknas af befälhafvaren och

de två af besättningen valde män.

Det åligger fartygsbefälhafvaren att genast insända de färdiga skrifvelserna

i frankeradt och rekommenderadt skick till vederbörande valförrättare

jämte upplysning om, när och hvar handbrefvet af den röstande

undertecknats, samt att i dagboken attestera, att så skett.

Om besättningens antal under fartygets vistelse i hamn understiger

4 man, afgifves röst på det i § 10 föreskrifna sätt.

§ 12. Det åligger svenska konsuler och svenska fartygsbefälhafvare

att ofördröjligen telegrafiskt underrätta justitiedepartementet, så snart det

kommit till deras kännedom, att någon, som erhållit vittnesattest i enlighet

med §§ 9, 10, 11, under loppet af de närmast därpå följande tre

månaderna aflidit.

§ 13. Till besättningen räknas, förutom befälhafvaren och manskapet,

jämväl en hvar, som har fast anställning ombord, äfven om han icke är

påmönstrad.

§ 14. Handbref, innehållande röstsedlar, skola, i den mån de inkomma,

af vederbörande valförrättare införas i förteckning, hvartill formulär

af Konungen fastställes.

I den ordning dessa förfallsanmälningar inkommit skola desamma

efter nämnda förteckning vid valtillfället föredragas på sätt tredje och

fjärde styckena af § 2 föreskrifver.

§ 15. Röstsedel, insänd på grund af denna lag, fritager icke den

röstberättigade från skyldighet att iakttaga personlig inställelse vid val
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionmtskottets Utlåtande N:o 2.

förrättningen, därest hans förfall upphört så tidigt, att han kan hinna där

infinna sig.

Röstsedel, som afgifvits utan berättigande i denna lag, blifver icke

giltig därigenom, att den röstberättigade före valet återkommit till riket.

§ 16. Blanketter till de i § 4 föreskrifna mantalspass bekostas af

staten, som äfven återgäldar post- och telegrafporto enligt §§ 9, 10, 11

och 12.

För utfärdande af mantalspass, påskrifter och attester enligt denna

lag skall ingen betalning erläggas till svenska tjänstemän eller andra

svenska undersåtar.

§ 17. Det åligger befälhafvare på svenskt fartyg att hafva denna

lag anslagen ombord i besättningsrummet.

§ 18. Om någon uppsåtligen eller genom grof vårdslöshet åsidosätter

här gifna föreskrifter för utförandet af någon i denna lag omförmäld förrättning

eller underlåter att fullgöra någon honom åliggande skyldighet,

skall han höta från 40 till 800 kronor till hemortens fattigkassa samt

ersätta de genom hans förseelse vållade utgifter.

Vid bötesbeloppets bestämmande skall såsom en försvårande omständighet

anses, om på grund af förseelsen någon röstberättigad icke fått afgifva

sin röst, valförrättning upphäfts eller förseelsen upprepats.

Om någon för tredje gången underlåter utföra hvad honom på ämbetets

eller befattningens vägnar efter denna lag åligger, skall han höta

från 1,200 till 3,000 kronor, eller, där omständigheterna därtill föranleda,

mista innehafvande ämbete eller befattning.

§ 19. Denna lag träder i kraft den

Motionären har därjämte framlagt förslag till formulär för s. k. mantalspass,

hvarom i lagförslaget närmare förmäles.

Till styrkande af behofvet utaf de föreslagna lagstiftningsåtgärderna

har motionären anfört följande.

Hvilken uppfattning man än hyste om lämpligheten af den politiska

rösträttens utvidgning eller gränsen därför, torde hvarje förslag i den ena

eller den andra riktningen likväl böra mötas i den åsikt, att den svenske

medborgare, som fullgjort föreskrifna villkoren för åtnjutande af politisk

rösträtt, icke borde af olämpliga stadganden i grundlagen hindras att denna

sin rösträtt utöfva. Så hade emellertid hittills varit förhållandet med en

talrik klass svenska medborgare, nämligen sjömännen, hvilka, under utöfvande

af sitt yrke, vanligen befunne sig utomlands eller på inländska

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

7

platser, så långt aflägsna från deras hemorter, att de icke utan stor och

gent emot befraktare och redare oförsvarlig tidsförlust i förening med

kännbar kostnad kunde infinna sig vid en valförrättning, hvarför i de

flesta fall icke ens tiden vore dem närmare bekant. I samma ofördelaktiga

ställning i berörda hänseende befunne sig äfven våra storsjöfiskare,

hvilka i veckotal tillbragte sin tid på hafvet. Alldenstund riksdagsordningens

§ 24 med dess nuvarande lydelse stadgade, att rösträtt icke finge

utöfvas af annan valberättigad än den, som vid valtillfälle personligen

sig inställde, skulle sjömännen sålunda, om ingen ändring af detta stadgande

skedde, fortfarande liksom hittills sakna den medborgarrätt, hvarpå

från andra samhällsklassers sida så kraftiga yrkanden under flera år framkommit.

Ju mera afseende dessa yrkanden vunne, desto hårdare måste

sjömännen känna sig tillbakasätta. I samma ställning som sjömännen

hade i här omförmälda hänseende befunnit sig äfven andra, om än icke

så talrika, representanter från andra medborgareklasser, hvilka af en eller

annan anledning varit förhindrade iakttaga personlig inställelse vid riksdagsmannaval,

men genom utsträckningen af de värnpliktiges öfningstid

tillkomme ytterligare ett stort antal röstberättigade, tillhörande svenska

armén och flottan, hvilka af sina militära plikter nödgades under nu gällande

grundlagsstadgande afstå från utöfvande af den medborgarrätt, hvaraf

de eljest vore i besittning. Detsamma kunde sägas om personer, anställda

vid järnvägar, post- och telegrafverken m. fl. Då nu påpekade missförhållande

icke kunde stå väl tillsammans med den grundtanke, som borde

bilda underlaget för hvarje rättvist afvägande af medborgerliga rättigheter

och plikter, hade motionären funnit sig uppfordrad att föreslå en ändring

af berörda § 24 riksdagsordningen i ändamål att såvidt möjligt förekomma,

att ingen röstberättigad måtte genom obilligt lagstadgande hindras

från utöfvande af sin rösträtt eller med andra ord från fullgörande af

sin medborgerliga plikt. Den föreslagna förändringen innebure icke någon

nyhet, eftersom de bestämmelser, hvilka motionären tagit till mönster,

vore gällande i Norge för inrikes vistande ända från 1884 och för utrikes

vistande sedan införandet af lagen af den 5 juni 1897; och tillämpades

enahanda princip i Nordamerikas förenta stater och Schweiz, likasom

förslag om liknande rätts införande varit å bane i brittiska parlamentet.

Därjämte har motionären anhållit, att konstitutionsutskottet behagade

vid de af honom framlagda förslagens pröfning vidtaga den ändring i formuleringen,

som möjligen kunde finnas lämplig.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

Utskottet vill till en början anmärka, att ofvan intagna, af motionären

förordade lagförslag icke är af grundlags natur och således icke är

underkastadt utskottets omedelbara pröfning.

Vid 1902 års riksdag väcktes af motionären och herr W. T. Lundgren

en motion af enahanda innehåll som den nu förevarande. Motionen

blef då af utskottet afstyrkt och af Riksdagens båda kamrar afslagen.

Konstitutionsutskottet vid innevarande års riksdag har icke funnit

anledning att frångå den uppfattning i föreliggande fråga, som utskottet

vid nästföregående års riksdag uttalat och som Riksdagen genom sitt då

fattade beslut i frågan visat sig godkänna. Enligt utskottets åsikt har

nämligen den i §j 24 riksdagsordningen stadgade grundsats, att rösträtt

vid val af riksdagsmän eller af elektorer för utseende af riksdagsmän ej

må utöfvas af annan valberättigad än den, som vid valtillfälle inställer

sig personligen, synnerligen goda skäl för sig och är af stor vikt för en

tillfredsställande anordning af nämnda val. Också är denna grundsats

antagen inom de allra flesta utländska staters valordningar. Det enda

egentliga undantaget härifrån bildas af den norska lagstiftningen i ämnet,

hvilken tjänat motionären såsom förebild vid affattandet af hans motion;

visserligen innehålla äfven schweiziska och nordamerikanska vallagar vissa

modifikationer af förevarande princip, men dessa äro af jämförelsevis ringa

betydelse.

Ifrågavarande grundsats innebär, dels att den val berättigades rösträtt

icke får genom annan utöfvas och dels, att den måste göras gällande

genom personlig inställelse. Liksom det för tryggandet af de väljandes

frihet och själfständighet vid valrättens utöfvande är af vikt, att deras

röster ej få genom ombud afgifvas, är ock enligt utskottets förmenande

grundlagens fordran på de valberättigades personliga närvaro vid valtillfället

ägnad att väcka och stärka desses känsla af, att de såsom väljare

utföra ett offentligt värf och i denna sin egenskap hafva att fylla en

medborgerlig förpliktelse samt bör för dem innebära en särskild maning

att göra sig väl förtrogna med de förhållanden, som äro att i afseende

å valet taga i öfvervägande. En valberättigad, som från annan ort insänder

sin röstsedel, torde i de flesta fall sakna den kännedom om valsituationen

och öfriga därmed sammanhängande omständigheter, hvilken

för honom möjliggör ett rätt utöfvande af valrätten.

Utskottet, som sålunda anser stadgandet i § 24 riksdagsordningen

principiellt riktigt, finner sig böra såsom sin mening uttala, att ett medgifvande

af så vidtgående undantag från nämnda stadgande, som innebäras

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N-o 2-

9

i motionärens förslag, eller att en hvar röstberättigad, som på grund af

sjukdom, militär tjänstgöring eller annat laga förfall eller ock af resa eller

vistande utomlands är förhindrad att vid valtillfälle inställa sig personligen,

skulle äga insända sin röst till valförrättaren, komme att leda till

en väsentlig rubbning af den angifna principen samt därjämte helt och

hållet förrycka det sätt, hvarpå utöfvandet af den politiska rösträtten nu

sker. Därtill kommer, att då pröfningen, om anmälda förfall böra anses

giltiga eller ej och huruvida formerna för röstsedelns skriftliga insändande

äro behörigen iakttagna, måste anförtros åt ett stort antal olika valförrättare,

hvilkas uppfattning i nämnda afseenden helt naturligt kunde komma

att i väsentlig mån växla, antagandet af det utaf motionären framställda förslaget

skulle förorsaka betydande svårigheter och betänklig oreda vid valen

samt leda till ett ökadt antal valklagomål.

Utskottet vill däremot icke förneka, att det ur billighetens synpunkt

kunde synas önskvärdt, om åt vissa klasser af valberättigade, hvilka genom

sitt yrke eller sin tjänst i regel äro förhindrade att iakttaga personlig inställelse

vid ifrågavarande val, kunde beredas tillfälle att det oaktadt afgifva

sin röst medelst skriftligt insändande af sin valsedel till valets förrättare.

Såsom sådana klasser nämner motionären sjöman, i tjänst varande

militärer och vid kommunikationsans,talter anställd personal. Men oafsedt

den redan anförda principiella betänkligheten mot hvarje medgifvande af

undantag från ofvanberörda grundsats, böra härvid äfven andra omständigheter

tagas i betraktande. Utskottet vill i detta afseende framhålla svårigheten

att kunna på ett tillfredsställande sätt bestämma och begränsa de klasser

af valberättigade, åt hvilka rätten att skriftligen insända sin röstsedel

borde tillerkännas. Dessutom skulle, därest undantag från föreskriften om

personlig inställelse vid valtillfälle medgåfves någon eller några bestämda

klasser af valberättigade, ett sådant medgifvande helt visst hafva till följd,

att äfven andra grupper af väljare, som kunde anses äga liknande betingelser

för erhållande af nämnda undantagsförmån, skulle göra anspråk på

och få sig tillerkänd densamma, och rättigheten att skriftligen insända valsedel

skulle därigenom småningom komma att utsträckas till alla sådana

väljare, som för sin utevaro vid valtillfället kunde uppgifva giltigt förfall.

Och därmed skulle den enligt utskottets mening riktiga grundsatsen om

personlig inställelse vid ifrågavarande val i betänklig grad blifva rubbad.

Men äfven under förutsättning, att det ifrågasatta medgifvandet att

skriftligen insända valsedel till valets förrättare kunde inskränkas till vissa

bestämdt angifna grupper af valberättigade och i första rummet till de

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 3 Sami. 2 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

af motionären angifna tre klasser, håller utskottet före, att medgifvandet

af ett sådant undantag för dessa klasser icke kan anses praktiskt lämpligt

eller af verkligt behof påkalladt.

Hvad då först sjömännen beträffar, torde deras klass hos oss icke

vara så talrik, åtminstone i jämförelse med den öfriga befolkningen, att

för denna klass ett undantag från en grundsats af sådan vikt som den

ifrågavarande kan anses nödigt eller lämpligt. Härvid är ock att märka,

att sjömännen, särskildt om de tillbragt någon längre tid i utrikes sjöfart,

lätt nog förlora den kännedom om den politiska ställningen inom deras

valkretsar och om riksdagsmannakandidaternas lämplighet för deras kall

såsom riksdagsmän, hvilken bör hos de väljande förefinnas. Öfver hufvud

torde ej heller något större politiskt intresse kunna förutsättas hos de sjömän,

som under längre tid vistats borta från sitt land och sin hemort.

Hvad åter i tjänst varande militärer samt personal, anställd vid kommunikationsanstalter,

angår, torde endast mera undantagsvis svårighet för

dem förekomma att genom personlig inställelse utöfva sin rösträtt. Utskottet

håller för öfrigt före, att frågan om beredande af tillfälle för dessa

grupper af valberättigade att utan hinder af tjänsten utöfva politisk rösträtt

kan, om och när denna fråga kräfver sin lösning, ordnas på sådant

sätt, att grundsatsen om personligt aflämnande af röstsedel icke varder

rubbad.

Slutligen vill utskottet påpeka, att såväl den af motionären föreslagna

lydelsen af § 24 riksdagsordningen som ock de bestämmelser, hvilka innehållas

i det af honom afgifna lagförslag rörande formerna för skriftligt

insändande af valsedel, äfven till fullo visa, hvilka stora svårigheter äro förbundna

med införlifvande i ett utveckladt valsystem som vårt af en för

detsamma främmande anordning af den art, som af motionären åsyftas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att herr Ödmans motion icke må föranleda någon

Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 februari 1903.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

11

Reservationer:

af herrar Elowson, af Galler halm, Barm, Nydal, Carlson, Ernst, Bergström,

David och Wavrinsky i Stockholm, hvilka ansett, att utskottets

utlåtande bort hafva följande lydelse:

»Utskottet, som icke kunnat tillstyrka antagande af herr ödmans inom

Andra Kammaren väckta motion, n:o 28, har dock ej kunnat undgå att

finna den däri å bane bragta frågan synnerligen beaktansvärd.

Visserligen är det af vikt, att den i § 24 riksdagsordningen stadgade

grundsats, att vid elektors- och riksdagsmannaval rösträtt ej må utöfvas

af annan valberättigad än den, som vid valtillfället personligen sig

inställer, såsom allmän hufvudregel upprätthålles. Men det måste medgifvas,

att i följd af denna bestämmelses formulering hinder för rösträttens

utöfvande kunna uppstå af sådan art, att lagstiftaren bör finna angeläget

att undanröja desamma.

Det torde nämligen icke bestridas, att på vissa orter i vårt land hela

grupper af valberättigade medborgare, t. ex. sjömän och storsjöfiskare,

på grund af sitt yrke kunna så godt som fullständigt blifva uteslutna

från möjligheten att deltaga i ett till viss dag utsatt riksdagsmannaval,

liksom ock att inom vissa verksamhetsområden, t. ex. bland järnvägstjänstemän

eller militärer i aktiv tjänst, ett stort antal valmän utöfver hela

landet måste på grund af sin verksamhet i regeln se sig utslutne från

möjligheten att personligen inställa sig vid valtillfället. Dessa medborgare

äga otvifvelaktigt rättmätiga anspråk på, att möjlighet beredes dem att

göra bruk af den rätt, hvaraf de enligt grundlagen äro i besittning.

Billighet och rättvisa fordra fördenskull enligt utskottets mening, att det

göres till föremål för ompröfning, huruvida icke, med bibehållande af den

i § 24 riksdagsordningen uppställda hufvudregeln med afseende å rösträttens

utöfvande, undantag därifrån i vissa fall skulle kunna medgifvas.

Detta borde likväl endast ske under den bestämda förutsättning, att i

dessa undantagsfall, lika väl som vid den såsom regel föreskrifna personliga

inställelsen, betryggande garantier kunna vinnas för att valmannen

själf utöfvar sin rösträtt.

Då emellertid för ett allsidigt bedömande af dessa frågor åtskilliga

ej så lätt öfverskådliga omständigheter behöfva tagas i betraktande, och

da vidare ett eventuellt grundlagsstadgande i nu antydd riktning torde

behöfva fullständigas medelst en särskild lag angående den ordning, i

hvilken vid hinder för personlig inställelse rösträtt ändock kunde få

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

utöfvas, har utskottet på sakens nuvarande ståndpunkt endast ansett sig

böra föreslå en skrifvelse till Kungl. Maj:t i ämnet, med anhållan om

utredning af, i hvad mån och under hvilka villkor undantag må, vid förfall

för valberättigad, kunna göras från den i § 24 riksdagsordningen gifna

bestämmelsen, att rösträtt må ej utöfvas af annan valberättigad än den,

som vid valtillfälle personligen sig inställer, samt att för Riksdagen

måtte framläggas de förslag, hvartill denna utredning kan gifva anledning.

Med afseende å den ifrågasatta utredningen finner utskottet önskvärd!,

att därvid särskild! tages under öfvervägande, huruvida, under

hvilka förhållanden och i hvilken utsträckning dels sjömän och fiskare,

dels den vid våra kommunikationer anställda personal, dels ock valberättigade,

som befinna sig i militär tjänstgöring, må, utan uppgifvande af

den allmänna regel, som innehålles i § 24 riksdagsordningen, kunna

sättas i tillfälle att på särskildt sätt utöfva sin rösträtt.

Hvad beträffar sättet för röstgifningen i de undantagsfall, hvarom nu

är tal, anser utskottet det kunna sättas i fråga, huruvida ett direkt insändande

af valsedlarne, jämte åtföljande intyg, till vederbörande valförrättare

eller valsedlarnes aflämnande hos någon offentlig myndighet,

hvilken i sin ordning har att öfversända dem till vederbörande valförrättare,

är att föredraga. Att härvid kontrollen öfver valsedlarnes afrinnande

af behörig person och under full frihet från obehörigt tryck bör

blifva så noggrann som möjligt, äfvensom att anledningar till valtrassel

böra undvikas, är ett själffallet och oeftergiflig! önskningsmål.

Utan att närmare ingå på frågan om, i hvad mån här omhandlade

förhållanden lämpligen kunna och böra ordnas genom särskild, af Konung

och Riksdag gemensamt stiftad lag, vill utskottet till sist framhålla vikten

af att en dylik lagstiftning, om den kommer till stånd, endast må

innehålla rena ordningsföreskrifter med afseende å tillämpningen af de i

riksdagsordningen gifna bestämmelserna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet med anledning

af herr ödmans motion hemställa,

att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller,

att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en utredning

af, i hvad mån och under hvilka villkor undantag

må, vid förfall för valberättigad, kunna göras från

den i § 24 riksdagsordningen gifna bestämmelsen, att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

13

rösträtt må ej utöfvas af annan valberättigad än den,

som vid valtillfälle personligen sig inställer, samt för

Riksdagen framlägga de förslag, hvartill denna utredning

kan gifva anlednings

af herr Johnsson, som yttrat:

»Enligt min åsikt hade utskottet bort undersöka, huruvida, med bibehållande

af den i § 24 riksdagsordningen stadgade grundsats, att vid

elektors- och riksdagsmannaval rösträtt ej må utöfvas af annan röstberättigad

än den, som vid valtillfälle personligen sig inställer, sådana

bestämmelser om utsträckning af den tid, under hvilken röstsedlar få

aflämnas, kunde i vår valordning införas, att tillfälle bereddes största

möjliga antal valmän att begagna sin valrätt.»

Herrar Möberg, friherre Alströmer, Berg, Gustaf Axel, och Trygger

hafva begärt få här antecknadt, att de icke deltagit i detta ärendes behandling

inom utskottet.

Herr Jansson i Djursätra har anhållit om anteckning å utlåtandet

därom, att han icke deltagit i ärendets afgörande.

Bih. till med. Prof. 1903. 3 Sami. 2 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.