Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5

1903-03-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1903:5, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

N:o 5.

Ank. till Riksd. kansli den 2 april 1903, kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion

om skrifvelse till Kungl. Maj.t angående inrättande af

ett statsdepartement^ för kommunikationer och, allmänna

arheten.

Till konstitutionsutskottets behandling har blifvit öfverlämnad en

inom Andra Kammaren af herr S. Nordström i Höglunda väckt motion,

n:o 126, hvari motionären hemställt, att Riksdagen ville i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och framläggande för Riksdagen

af ett därpå grundadt förslag om inrättande af ett nytt departement

för kommunikationer och allmänna arbeten.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Vårt kommunikationsväsende har under det sist förflutna halfseklet

vunnit en sådan utveckling och omfattar nu sådana proportioner,

att man därom vid dess början icke kunde göra sig någon aning.

Detsamma är allt fortfarande stadt i en rask och stadigt fortgående

utvidgning. Jämsides därmed fortgår den för statens räkning bedrifna

byggnadsverksamheten i en utsträckning, som årligen slukar millioner,

för att nu icke tala om den verksamhet, som‘fl samma syfte bedrifves

utaf bolag, korporationer, kommuner eller enskilde, och som står under

statens öfverinseende och kontroll. Och likväl äga vi ännu icke något

särskildt departement eller chef för denna viktiga och maktpåliggande

gren utaf statsförvaltningen, som inför Konung och Riksdag kan göra

reda och räkning. Det torde få erkännas, att detta utgör en brist,

som med det snaraste bör fyllas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

13

Inom de civiliserade staterna tinnes det numera knappast någon,

äfven ibland de mindre, som icke har sitt särskilda departement för

denna gren af statsförvaltningen. Om vårt land år 1809, med en befolkning

af allenast två millioner, i dess dåvarande betryckta läge och

outvecklade förhållanden på snart sagdt alla områden, hade behof af

och kunde ge sysselsättning åt sju departement, så borde detsamma

numera, snart hundra år därefter, med en befolkning af mer än fem

millioner människor och med den grad af utveckling, som vi numera

uppnått, sannerligen kunna ha användning för nio sådana. Visserligen

är det icke så många år sedan, som vi erhöllo ett nytt departement

särskildt för jordbruket och dess binäringar, hvarigenom eu ny uppdelning

kunde verkställas beträffande göromålen de olika departementen

emellan. Men man torde likväl få erkänna, att det departement,

civildepartementet, hvarunder kommunikationsväsendet sorterar,

likväl i själfva verket är belastadt med en sådan mångfald af olikartade

ärenden, att det utgör en absolut omöjlighet för någon, äfven utrustad

med den mest mångsidiga utbildning och den mest utvecklade arbetsförmåga,

att på ett nöjaktigt sätt kunna sätta sig in uti, än mindre

kunna utreda och sammanhålla alla de ärenden, som lyda under detta

departement.

Om för flertalet utaf de nuvarande departementen det anses nödvändigt,

att fackligt tränade män böra väljas till chefer för desamma,

så torde detta kraf icke minst vara behöfligt lör den man, som skall

administrera en så mångsidig, så omfattande och så maktpåliggande

gren utaf den allmänna förvaltningen som våra kommunikationer och

allmänna arbeten. En mängd andra skäl, förutom de nu antydda,

skulle ju kunna anföras för nyttan och nödvändigheten utaf denna

grundlagsförändring. Men för närvarande, och intill dess motsatsen

visat sig vara fallet, har iag ansett öfverflödifft att inlåta mig- på

vidare detalj er.»

Utskottet underskattar för sin del ingalunda vikten af den utaf

motionären väckta frågan att söka åstadkomma ett mera omsorgsfullt

tillvaratagande inom statsförvaltningen af de intressen, som äro förbundna

med främjandet af kommunikationsväsendet och de allmänna

arbetena inom landet. Men utskottet anser sig böra erinra, att en omorganisation

af statsrådet och statsdepartement^! så nyligen som år

1900 ägt rum, hvilken ombildning''järn väl medfört en väsentlig förbättring

med afseende å enhetlig ledning af kommunikationsväsendet. Redan af

detta skäl synes det mindre lämpligt att nu ånyo ifrågasätta inrättandet

Bill. till JUksd. Vrot. 1903. 3 Sami. i Höft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

af ett nytt statsdepartement. Dessutom vill utskottet framhålla, att utskottet

i memorial denna dag (n:o 4) hemställt, att Riksdagen måtte i

skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t ville efter verkställd

utredning och pröfning af frågan om inrättande af en särskild administrativ

högsta domstol äfvensom af frågan om de förändringar i afseende

å statsrådets och statsdepartementens organisation, Indika i samband

därmed funnes påkallade, till Riksdagen afgifva de förslag till grundlagsändringar,

hvartill denna utredning och pröfning kunde föranleda.

Vid sådant förhållande och då utskottet håller före, att det af motionären

åsyftade målet skulle kunna ernås genom en på grund af inrättandet

af en dylik administrativ högsta domstol möjliggjord förändrad anordning

i afseende å statsrådets sammansättning eller ärendenas fördelning

mellan departementen, får utskottet, under hänvisning till hvad

utskottet i förberörd a memorial anfört, hemställa,

att herr Nordströms motion icke må föranleda

någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 mars 1903.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

Herrar Moberg, Berg, Gustaf Axel och Trygger hafva begärt få

här antecknadt, att de icke deltagit i detta ärendes behandling inom

utskottet.

STOCKHOLM, I3AAC MARCU8’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.