Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

1903-04-02 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1903:6, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

1

N:o 6.

''•» I i<l i !> jj i _> C !''! *)0i t.lii

Ank. till Kiksd. kansli den 3 april 1903, kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

Uti en från Andra Kammaren till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, n:o 140, har herr D. Holmgren hemställt, att Riksdagen måtte

såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling antaga följande

förslag till ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen:

§ 60.

När ärende — — — därom tillåtas. Omröstningen skall ske

Öppet och medelst namnupprop. Befinnas i mål, där Mott enkel pluralitet

erfordras, de afgifna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en därtill

af sedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika samt hvar för sig

slutna och hoprullade, och afgöres då omröstningens utgång genom den sedel,

som en af kammarens ledamöter på anmodan af talmannen ur rösturnan

upptager.

§ 65.

När i fråga — — — Riksdagens beslut. Om vid sammanräkningen

af de afgifna rösterna dessa befinnas lika delade, nedlägge Andra

Bill. till

s. 2 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

2

Kammarens talman i en därtill afsedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel,

häda lika samt hvar för sig slutna och hoprullade, och afgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som en af Andra Kammarens ledamöter på

anmodan af talmannen ur rösturnan upptager.

§ 75.

Vid alla val, hvilka alltid skola ske med slutna sedlar, iakttages

— — — erfordras.

Därjämte har motionären anhållit, att, för den händelse den af

honom föreslagna formuleringen af berörda paragrafer i riksdagsordningen

ej skulle anses fullt lämplig eller utgöra ett riktigt uttryck för hans i

motionen framställda mening, utskottet ville vidtaga de förändringar i

formuleringen, hvartill förhållandena kunde föranleda.

I föreliggande motion, hvilken afser att åvägabringa sådana ändringar

i riksdagsordningen, hvarigenom det nu vid ärendenas afgörande

i Riksdagens kamrar föreskrifna voteringssättet med slutna sedlar skulle

utbytas mot öppen omröstning medelst namnupprop, erinrar motionären,

att han vid 1901 års riksdag inom Andra Kammaren väckt en motion

af enahanda innehåll som den nu förevarande, att denna motion visserligen

blifvit, liksom vid flere föregående tillfällen i samma syfte framställda

förslag, af konstitutionsutskottet afstyrkt och af kamrarne afslagen,

men att i Andra Kammaren afgifvits 98 röster för motionen mot 110,

som varit för utskottets hemställan om afslag. Med framhållande, att

en ringa majoritet sålunda vid nämnda riksdag vållade förslagets fall i

Andra Kammaren, anför motionären vidare, bland annat, att det öppna

omröstningssättet, hvilket blifvit antaget i nästan alla konstitutionellt

styrda länder, hvilade på en teoretiskt riktig princip samt ägde åtskilliga

företräden framför den slutna omröstningen. Det senare omröstningssättet

åter medförde praktiska olägenheter dels för riksdagsarbetet, dels

för den enskilde riksdagsmannen och dels för valmännen. Detta omröstningssätt

innebure nämligen en omständlig och tidsödande procedur

och medförde till följd däraf för riksdagsarbetet en ej ringa olägenhet i

jämförelse med den öppna omröstningen, som fungerade med önskvärd

snabbhet. Den öppna omröstningen erbjöde dessutom den enklaste utvägen

att uttala den mening, man hyste, och skulle därigenom äfven

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

3

säkerligen och i många fall vara ett sätt att högst betydligt förkorta

debatterna. För den enskilde riksdagsmannen medförde den slutna omröstningen

den olägenheten, att den beröfvade honom möjlighet att styrka,

huru han röstat, och att han sålunda, äfven om han under debatten tillkännagifvit

sin anslutning till en viss mening eller efter voteringen reserverat

sig mot det fattade beslutet, ändock kunde, derest ej af särskilda

orsaker hans ståndpunkt i en viss fråga ansåges fullt bestämd, blifva

utsatt för misstanken att hafva röstat annorlunda än han verkligen gjort.

Slutligen innebure det slutna omröstningssättet för valmännen en beaktansvärd

olägenhet, hvilken endast genom införandet af öppen omröstning

kunde undanröjas. Den öppna omröstningen vore nämligen det onda

fullt tillförlitliga medel, hvarigenom valmännen kunde erhålla fullständig

kännedom om en representants ståndpunkt för att med ledning af hans

verksamhet inom Riksdagen bedöma, huruvida de borde förnya hans

mandat eller ej; och det vore utan all gensägelse valmännens rätt att

erhålla kännedom om sin representants sätt att fullgöra sitt förtroende

uppdrag.

Beträffande hvad motionären härutöfver anfört till stöd för sitt

förslag, tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen, däri han jämväl

till bemötande upptagit åtskilliga mot införande af öppen omröstning

gjorda invändningar.

Frågan om införande af öppen omröstning inom Riksdagens kamrar

har efter det nya representationsskickets antagande vid femton särskilda

riksmöten varit föremål för behandling. Samtliga de förslag, som i ämnet

blifvit väckta, hafva emellertid af konstitutionsutskottet afstyrkts och icke

heller vunnit Riksdagens bifall. Vid två tillfällen, nämligen vid riksdagarne

åren 1891 och 1896, blefvo dock de då framställda förslagen

bifallna af Andra Kammaren. Då framställning nu ånyo gjorts i enahanda

syfte, har utskottet ansett sig kunna inskränka sig till att i korthet

angifva de synpunkter, som för utskottet vid frågans bedömande varit

bestämmande.

En grundlagsändring bör enligt utskottets uppfattning öfver hufvud

icke vidtagas, med mindre det kan påvisas, att det stadgande, hvari förändring

ifrågasättes, i tillämpningen visat sig medföra missförhållanden

eller olägenheter samt att ändringen är af beskaffenhet att kunna afhjälpa

desamma eller åtminstone leder till en väsentlig förbättring i de förhållanden,

som genom stadgandet regleras. Så kan emellertid med hänsyn

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

till den nu föreslagna reformen icke anses vara fallet. Såvidt utskottet

förmår döma, har den redan i 1810 års riksdagsordning antagna grundsatsen,

att omröstning inom Riksdagens kamrar alltid skall ske med

slutna sedlar, ingalunda haft någon som helst menlig inverkan vare sig

på det sätt, hvarpå svenska folkets representanter utöfvat Riksdagens

beslutanderätt, eller på våra politiska förhållanden i öfrigt. Icke heller

synes med fog kunna påstås, att det slutna omröstningssättet visat sig i

afsevärd mån hinderligt för riksdagsarhetets snabba och ohehindrade

fortgång. Redan af det skäl, att någon berättigad anmärkning från nu

angifna synpunkter icke torde kunna riktas mot den nuvarande anordningen

vid omröstning inom Riksdagen, anser sig utskottet sakna anledning

att tillstyrka motionärens förevarande förslag. Men utskottet håller

därjämte före, att införandet af den öppna omröstningen skulle, långt

ifrån att erbjuda några fördelar framför den nu använda omröstningsmetoden,

tvärtom medföra skadliga eller mindre goda följder. Ty det är

otvifvelaktigt, att en sådan reform skulle kunna äfventyra representanternas

politiska själfständighet samt vara ägnad att befordra ett för samarbetet

inom Riksdagen menligt partiväsende. Dessutom skulle enligt utskottets

förmenande antagandet af grundsatsen om öppen omröstning leda därtill,

att omröstningar ofta komme att framkallas endast i syfte att få utrönt,

på hvilket sätt de enskilde riksdagsmännen afgifvit sina röster; och den

tidsvinst, som man genom användande af det öppna omröstningssättet

trott sig skola ernå vid riksdagsärendenas afgörande, skulle därigenom

äfven gå förlorad.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att herr Holmgrens ifrågavarande motion ej må

föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 april 1903.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

Reservation

af herrar friherre Barnekow, Elowson, Nydal, Carlson, Bergström, Wavrinsky

och friherre De Geer, hvilka ansett, att statens fördel i vårt land, liksom

i de flesta och mest betydande konstitutionella länder i Europa, bäst

lärer tillgodoses genom största möjliga offentlighet vid Riksdagens förhandlingar,

och därför i anslutning till Andra Kammarens beslut i ämnet

år 1896 hemställt, att Riksdagen måtte såsom Infilande till vidare grundlagsenlig

behandling antaga följande förslag till ändrad lydelse af §§ 60,

65 och 75 riksdagsordningen:

§ 60.

När ärende — — — därom tillåtas. Omröstningen skall ske

Öppet och medelst namnupprop. Befinnas i mål, där blott enkel pluralitet erfordras,

de afgifna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en därtill afsedd

rösturna en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika samt hvar för sig slutna

och hoprullade, och afgöres då omröstningens utgång genom den sedel, som

en af kammarens ledamöter på anmodan af talmannen ur rösturnan upptager.

§ 65.

När i fråga — — — Riksdagens beslut. Om vid sammanräkningen

af de afgifna rösterna dessa befinnas lika delade, nedlägge Andra

Kammarens talman i en därtill afsedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel,

båda lika samt hvar för sig slutna och hoprullade, och afgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som en af Andra Kammarens ledamöter

på anmodan af talmannen ur rösturnan upptager.

§ 75.

Yid alla val, hvilka alltid skola ske med slutna sedlar, iakttages

— »— — erfordras.

Herrar Moberg, Berg, Gustaf Axel, af Callerholm och Johnsson

hafva begärt få här antecknadt, att de icke deltagit i detta ärendes behandling

inom utskottet. _

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.