Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 1, 11, 23 och 50 §§ i lagen den 28 juni 1895 om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet.

1903-02-16 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1903:18, Utlåtande, i anledning af Kungl Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 1, 11, 23 och 50 §§ i lagen den 28 juni 1895 om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

1

N:o 18.

Ank. till Riksd. kansli den 17 februari 1903, kl. 3 e. ni.

Utlåtande, i anledning af Kungl Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse af 1, 11, 23 och 50 §§ i

lagen den 28 juni 1895 om registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet.

Genom proposition, n:o 18, af den 31 december nästlidet år,

hvilken blifvit af båda kamrarne till lagutskottet hänvisad, har Kungl.

Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och högsta

domstolen förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande

förslag till

Lag

om ändrad lydelse af I, 11, 23 och 50 §§ i lagen den 28 juni 1895

om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet.

Härigenom förordnas, att 1, 11, 23 och 50 §§ i lagen den 28 juni

1895 om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet skola erhålla

följande ändrade lydelse:

1 §■

Förening för ekonomisk verksamhet med syfte

att åt medlemmarne anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter, eller

att afsätta alster af medlemmarnes verksamhet, eller

att bereda bostäder åt medlemmarne, eller

att på annat därmed jämförligt sätt främja medlemmarnes intressen,

må, där den består af minst fem medlemmar samt i enlighet med

denna lag antagit stadgar och utsett styrelse, kunna, på sätt nedan sägs,

varda registrerad.

Bih. till Riksd. Prof. 1803. 7 Sami. 13 Höft. (N:o 18).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N<o 18.

Ej må den. omständigheten, att förenings medlemmar, uteslutande

eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra

samfälligheter, vara hinder mot föreningens registrering.

u §•

Afgång ur förening skall anses äga rum vid den tid för räkenskapsafslutning,

som infaller näst efter en månad, sedan medlemmen

uppsagt sig till utträde, uteslutits eller aflidit, eller annan omständighet,

som föranledt afgången, inträffat.

Medlem, som blifvit, efter tj i 9 § sägs, ur föreningen utesluten,

vare genast förlustig rättigheten att deltaga i öfverläggningar och beslut

om föreningens angelägenheter.

23 §.

Förening skall företrädas af en styrelse, bestående af en eller flere

ledamöter. Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må,

där bolag eller annan samfällighet är medlem i föreningen, ledamot af

den samfällighets styrelse eller, om sådan styrelse ej finnes, delägare

i samfälligheten vara ledamot af föreningens styrelse.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk

undersåte.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än två år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till

ända, kunna genom beslut å sammanträde från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördröjligen för registrering

anmälas.

50 §.

Om medlems inträde i föreningen eller afgång därur skall styrelsen

ofördröjligen göra anmälan för registrering.

Vid anmälan om inträde eller om afgång på grund af uppsägningskola

fogas bägge exemplaren af den om inträdet eller afgången gjorda

framställning; det ena exemplaret skall, försedt med bevis om registreringen,

till styrelsen återställas. Vid anmälan om inträde skall

ock fogas protokollsutdrag om beslut, hvarigenom inträdesansökningbifallits.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

År afgången föranledd af medlems död eller af hans uteslutande

ur föreningen, efter ty i 9 § sägs, skall anmälan vara åtföljd, i förra

fallet, af vederbörlig dödsattest och, i det senare, af protokollsutdrag

om det beslut, som angående medlemmens uteslutande fattats. Skedde

afgången på grund af annat förhållande, skall vid anmälan fogas handling,

hvarigenom förhållandet styrkes.

Anmälan, hvarom nu är sagdt, må kunna göras af inträdande

eller afgående medlem eller hans rättsinnehafvare.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904 och äga tillämpning

jämväl å då bestående föreningar; dock skola rättigheter och

skyldigheter, som dessförinnan uppkommit, bedömas efter äldre lag.

Efter verkställd granskning af det i propositionen innefattade

lagförslaget får lagutskottet hemställa,

att förevarande proposition må af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 16 februari 1903.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

Reservationer:

af'' lierr friherre Bonde, med hvilken herr A. Olsson i hufvudsak

instämt:

»I likhet med hvad som vid lagförslagets granskning inom högsta

domstolen uttalades, anser jag otvetydigt, att den ifrågavarande lagen

ursprungligen uteslutande tillkommit för att bereda en viss trygghet åt

af enskilde personer gjorda sammanslutningar för beredande af ömsesidiga

fördelar i ekonomiskt afseende, och att således hela lagens karaktär

förändras genom de tillägg, som nu blifvit föreslagna, hvilka, om

de också ej kunna förorsaka särskilda olägenheter, dock kunna misstydas.

Ej heller finner jag dem vara af behofvet påkallade, ty det förtydligande,

man önskat, torde endast hafva afsett att möjliggöra sammanslutning af

enligt lagen bildade föreningar till större sådana af samma natur. Den

anmärkningen, att äfven bolag och andra samhälligheter skulle kunna vara

af behof utaf de fördelar, eu ekonomisk förening erbjuder, finner jag

ej förtjäna afseende, emedan alltid för dylika finnes möjlighet att genom

en eller flere af sina medlemmar eller styrelseledamöter däraf komma i

åtnjutande. Af dessa skäl har jag ej kunnat biträda utskottets mening,

utan anser, att utskottet hade bort föreslå Riksdagen att med förklarande,

att ifrågavarande proposition icke kunnat i oförändradt skick bifallas,

för sin del antaga följande

Lag

om ändrad lydelse af 1, 11, 23 och 50 §§ i lagen den 28 juni 1895

om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet.

Härigenom förordnas, att 1, 11, 23 och 50 §§ i lagen den 28 juni

1895 om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet skola erhålla

följande ändrade lydelse:

1 §•

Förening för ekonomisk verksamhet med syfte

att åt medlemmarne anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter,

eller

att afsätta alster af medlemmarnes verksamhet, eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

att bereda bostäder åt medlemraarne, eller

att på annat därmed jämförligt sätt främja medlemmarnes intressen,

må, där den består af minst fem medlemmar samt i enlighet med

denna lag antagit stadgar och utsett styrelse, kunna, på sätt nedan sägs,

varda registrerad.

Hvad ofvan i denna § är stadgadt om förening, som har till syfte

att på där afsedda sätt främja medlemmarnes intressen, skall ock gälla

om förening, som utgör en af sådana föreningar bildad samfällighet med

syfte att befordra dessa föreningars verksamhet.

11 §•

Afgång ur förening skall anses äga rum vid den tid för räkenskapsafslutning,

som infaller näst efter en månad, sedan medlemmen

uppsagt sig till utträde, uteslutits eller aflidit, eller annan omständighet,

som föranledt afgången, inträffat.

Medlem, som blifvit, efter ty i 9 § sägs, ur föreningen utesluten,

vare genast förlustig rättigheten att deltaga i öfverläggningar och beslut

om föreningens angelägenheter.

23 §.

Förening skall företrädas af en styrelse, bestående af en eller flere

ledamöter. Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; är annan

förening medlem i föreningen, må dock jämväl ledamot af dess styrelse

vara ledamot af föreningens styrelse.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk

undersåte.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än två år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till

ända, kunna genom beslut å sammanträde från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördröjligen för registrering

anmälas.

50 §.

Om medlems inträde i föreningen eller afgång därur skall styrelsen

ofördröjligen göra anmälan för registrering.

Vid anmälan om inträde eller om afgång på grund af uppsägning

skola fogas bägge exemplaren af den om inträdet eller afgången gjorda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

framställning; det ena exemplaret skall, försedt med bevis om registreringen,

till styrelsen återställas. Vid anmälan om inträde skall

ock fogas protokollsutdrag om beslut, hvarigenom inträdesansökning

bifallits.

År afgången föranledd af medlems död eller af hans uteslutande

ur föreningen, efter ty i 9 § sägs, skall anmälan vara åtföljd, i förra

fallet, af vederbörlig dödsattest och, i det senare, af protokollsutdrag

om det beslut, som angående medlemmens uteslutande fattats. Skedde

afgången på grund af annat förhållande, skall vid anmälan fogas handling,

hvarigenom förhållandet styrkes.

Anmälan, hvarom nu är sagdt, må kunna göras af inträdande eller

afgående medlem eller hans rättsinnehafvare.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1904 och äga tillämpning

jämväl å då bestående föreningar; dock skola rättigheter och

skyldigheter, som dessförinnan uppkommit, bedömas efter äldre lag.»

af herr Lindhagen, med hvilken herrar Zetterstrand och Pettersson

instämt:

»Förarbetena till lagen om registrerade ekonomiska föreningar utvisa

oomtvistligt, att lagens ändamål varit att stödja de mera obemedlades

kooperativa sträfvanden och att man därför också tänkt sig endast

fysiska personer såsom medlemmar i dylik förening. Detta framlyser

jämväl ur formuleringen af många ställen i lagtexten.

Erfarenheten har sedan visat, att för tillgodoseende af förenämnda

sträfvanden kräfves möjlighet för dylika föreningar att sammansluta sig

i centralförbund, som äfven kunna registreras såsom ekonomiska föreningar,

hvilket lagen ansetts icke medgifva.

Den kungl. propositionen har tillkommit för att af hjälpa denna

brist i lagen. Men det befinnes nu, att den för sådant ändamål föreslagna

ändringen i lagen afser att, utom föreningar, jämväl bolag,

kommuner eller andra samfälligheter skola kunna vara medlemmar i en

förening. Och det upplyses, att detta stadgande föranledts af det ganska

öfverraskande förhållandet, att aktiebolag, handelsbolag och andra dylika

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

samfälligheter ingalunda sällan redan tillåtits att. ingå såsom medlemmar

i registrerade föreningar, hvilket äfven skulle kunna försvaras på den

teoretiska grunden, att sådana samfälligheter till skillnad från föreningar

äga själfständiga ekonomiska intressen.

Det spörsmålet framställer sig då först, huruvida föreningarna

i afseende å kreditbasis, förhållandet till tredje man och andra konstitutiva

ämnen af lagen byggts på sådana grundvalar, att på dessa kan

ined trygghet uppföras äfven den nu ifrågasatta nya och obegränsadt

vidtutsväfvande byggnaden. Man frågar sig vidare, i hvilken omfattning

. och för hvilka ändamål bolag redan ingått såsom medlemmar i

föreningar, i hvad mån detta betingats af förhållandena och svårigheter

lör dessa bolag att använda bolagsformen för sammanslutningar, och

hvilken rättslig nödvändighet att fortgå på denna väg kan förefinnas i

följd af det fullbordade faktum, att lagens ursprungliga mening redan

åsidosatts på grund af lagstiftarnes bristande uppmärksamhet för ämnets

praktiska sidor. Och man undrar slutligen, huruvida de sammanslutningar,

som sålunda möjliggöras i nya syften, till äfventyrs kunna

välja ändamål eller utveckla eu verksamhet, som är till skada för det

allmänna.

Alla dessa spörsmål lämnas i den kungl. propositionen utan svar.

Kungl. Maj:t har på högsta domstolens dock ganska sväfvande förord,

sannolikt utan närmare öfvervägande af desamma, gifvit sig in på den

ifrågavarande nyheten i föreningslagstiftningen.

Oaktadt det outredda skick, hvari ärendet sålunda föreligger, lärer

det dock knappast gifvas någon annan utväg än att antaga förslaget i

förhoppning, att det ej skall medföra några större olägenheter.

önskligast hade visserligen varit att för närvarande inskränka lagändringen

till medgifvande för föreningar att vara medlem i annan förening.

I detta afseende är nämligen behofvet utredt, författningens ursprungliga

ändamål kommer därigenom endast bättre till sin rätt, och

inga särskilda äfventyidigheter äro att befara.

Men att sålunda utesluta bolag möter en bestämd svårighet i följd

af den omständigheten, att bolag redan, och detta kanske i stor utsträckning,

ingått såsom medlemmar i föreningar. Möjlighet förefinnes också,

att detta fortfarande är ett verkligt behof för sådana mindre bolag,

hvilka i likhet med föreningar arbeta i kooperativt syfte. Och om man

ej må obetingadt lita på försäkringarna om, att föreuingsformen icke

lämpar sig för större bolags sammanslutningar till truster med äfventyrliga

uppgifter, så måste å andra sidan medgifvas, att dylika sammanslutningar

lika väl kunna komma till stånd på andra sätt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lagutskottets Utlåtande N:o IS.

Ännu mindre låter det sig försvara att förkasta hela lagen eller

äfventyra, att den faller, helst någon utsikt, att den snart kan återkomma

i ett bättre utredt skick, af flera skäl är uteslutet. Därigenom

skulle man åsidosätta ett verkligt trängande behof, och detta blott för

betänkligheter, hvilka icke med visshet kunna påstås hafva någon verklig

grund.

Jag anser således, att man är nödd och tvungen att antaga Kungl.

Mapts förslag, och instämmer af detta skäl i utskottets hemställan.»

Herr StyrJandev har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

ärendets slutliga behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCOS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:22 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse åt 1, 11, 23 och 50 §§ i lagen den 28 juni 1895 om reg a1 i texten