Utlåtande i anledning af väckt motion om användande för Riksdagens bibliotek af de för riksgäldskontor et afsedda lokalerna i det nya riksdagshuset.
1903-04-23 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SBU 1903:5, Utlåtande i anledning af väckt motion om användande för Riksdagens bibliotek af de för riksgäldskontor et afsedda lokalerna i det nya riksdagshuset.
Dokumentets text
Sammansatta Stats- och (Banko-lutskottets Utlåtande N:o 5.
1
Nco 5.
Ank. till Kiksd. kansli den 23 april 1903, kl. 2 e. tti.
Sammansätta stats- och bankoutskottets utlåtande i anledning af väckt
motion om användande för Riksdagens bibliotek af de
för riksgäldskontor et afsedda lokalerna i det nya riksdagshuset.
I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 33) liar herr M.
Höjer hemställt, att Riksdagen behagade besluta, att alla de i det nya
riksdagshuset belägna och för riksgäldskontoret afsedda lokaler skola efter
sakkunniga mäns hörande för riksdagsbiblioteket inredas och af detsamma
för framtiden disponeras.
Till stöd för sitt förslag har motionären hufvudsakligen anfört, att
de lokaler, som i det nya riksdagshuset anvisats för riksdagsbiblioteket,
vore alldeles otillräckliga och med afseende å anordningarna i många fall
otidsenliga. Efter att hafva lämnat en närmare redogörelse för berörda
lokaler har motionären meddelat, att i dem alla tillsammans funnes en
hyllängd af approximativt 1,372 meter, hvarvid dock i den stora läsesalen
beräknats en uppställning af 10 hyllor öfver hvarandra, nödvändiggörande
begagnandet af stege, en möbel, »af alla fackmän utdömd och
säkerligen icke till finnandes i något enda modernt bibliotek». Mot ofvannämnda
siffra hade Riksdagens bibliotekarie uti ett i augusti 1902 afgifvet
memorial ställt det oafvisliga behofvet, vid böckernas fackmässiga
uppställning, af cirka 1,500 meter vid inflyttningen, hvartill sedan komme
den årliga tillväxten, som måste beräknas till mer än 1,000 volymer, så
Bih. till Riksd. Prot. 1903. 4 Sami. 2 Afd. 5 Häjt. (N:o 5) 1
2 Sammansatta Stats- och (Banko-)utskottets Utlåtande N:o 5.
framt ej biblioteket af brist på lokal skulle hindras att följa med sin tid.
— För att åt Riksdagens boksamling bereda ett för den närmaste framtiden
tillräckligt utrymme samt åt Riksdagens medlemmar, andra forskare
och bibliotekets expedition jämförelsevis bekväma och tillfredsställande
lokaler, ansåge motionären lämpligast att för ändamålet taga i anspråk de
för riksgäldskontoret afsedda rummen i det nya riksdagshuset, ehuruväl
man enligt motionärens mening icke heller i dessa rum numera kunde
åstadkomma en anordning för biblioteket i full jämnhöjd med nutidens
fordringar. Hvad anginge riksgäldskontoret, ansåge motionären, att detta
ämbetsverk icke borde inrymmas i riksdagshuset utan kvarblifva i det
hus, det för närvarande innehade.
Sedan det sammansatta stats- och bankutskottet, till hvars förberedande
behandling denna motion blifvit öfverlämnad, anhållit, att fullmäktige
i riksbanken och riksgäldskontoret ville däröfver afgifva yttrande,
hafva fullmäktige med skrifvelse af den 16 nästlidne mars till utskottet
inkommit med ett af riksdagskommittén den 12 i samma månad afgifvet
yttrande i frågan; och hafva fullmäktige i sin skrifvelse förklarat, att de
i hufvudsak anslöte sig till den af kommittén uttalade mening.
I en vid riksdagshuskommitténs yttrande fogad promemoria angående
Riksdagens bibliotek har, bland annat, erinrats, att det årliga anslaget för
bibliotekets komplettering och utvidgande samt därmed förenade utgifter år
1875 bestämdes att utgå med 2,000 kronor samt att detta anslag därefter
af Riksdagen förhöjts år 1891 till 3,000 kronor och år 1899 till
4,500 kronor, med hvilket sistnämnda belopp det fortfarande utgår.
Det af riksdagshuskommittén afgifna yttrandet är af följande innehåll:
Yid framläggandet den 31 oktober 1888 till fullmäktiges pröfning
af förslag till program för täflingsritningar till riksbyggnaderna hade
kommittén — med ledning af upplysningar, som inhämtats genom vederbörande
medlemmar i riksgäldskontorets styrelse och med fäst afseende
vid Riksdagens beslut angående bibliotekets ändamål och anslagen för detsamma
— i fråga om bibliotekets behof af utrymme uttalat den uppfattning,
att boksamlingen icke skulle ökas så mycket, att den blefve svårhandterlig
och dess skötsel komme att erfordra eu hel stab af tjänstemän,
hvadan gallringar emellanåt borde försiggå. Med iakttagande häraf hade
kommittén beräknat, att biblioteket, som vid tiden för programförslagets
utarbetande omfattade 16,028 volymer*, upptagande eu hyllängd af 1,539
* Till 1888 års slut hade volymantalet växt till 16,360 samt utgjorde vid 1897 års slut
23,723 och vid 1902 års slut 31,770 (inberäknadt den under 1898 tillkomna Lorénska samlingen).
Sammansatta Stats- (och Banko-)utskottets Utlåtande N:o 5. 3
löp. fot (= 456 meter), under de närmaste 50 åren skulle behöfva en
ökning till 500 löp. fot hyllfack, motsvarande ungefär 4,000 löp. fot (=
1,187 meter), som kunde upptaga 40—45,000 volymer. För de utgallrade
böckerna, d. v. s. sådana, som icke kunde behöfva vara omedelbart
tillgängliga för de egentliga läsrummen, komme godt utrymme att finnas
i riksdagshusets öfre delar. Den enligt programförslaget för biblioteket
beräknade golfytan hade upptagits till 5,450 kv.-fot (= 480 kv.-meter).
Men då, efter företagen granskning i allmänhet af det ursprungliga programmet,
definitiva ritningar skulle uppgöras år 1894, hade äfven anordningen
af biblioteksrummen underkastats förnyad pröfning, hvarvid de
kommitténs medlemmar, som voro ledamöter af riksgäldskontorets styrelse,
lämnade råd och anvisningar. Med afseende särskild! på den höjning i
bibliotekets årsanslag, som 1891 års Riksdag besluta, fann man sig böra öka
golfytan för bibliotekslokalerna till 6,466 kv.-fot (-= 570 kv.-meter). Detta
sistnämnda utrymme var 1,136 kv.-fot (= 100,iv kv.-meter) större än det
i arkitekterna Wickmans, Ringströms och Bobergs år 1895 genom motionärer
i båda kamrarne framlagda förslag beräknade, stort 5,330 kv.-fot
(= 470 kv.-meter), hvarvid dock utrymmet i attikvåningen i nya riksdagshuset,
sådant detta enligt kommitténs förslag skulle blifva, icke medräknades.
Anledning till att ännu en gång upptaga till behandling frågan om
bibliotekets lokaler gafs, då inredningen af lokalerna i riksdagshuset år
1902 skulle slutligt bestämmas. Till kommittén inlämnades därvid ett af
bibliotekarien uppsatt memorial, dagtecknadt den 28 augusti 1902. I
detta memorial, hvars innehåll till stor del refererats i den nu förevarande
motionen, hade den vid inflyttningen behöfliga hyllängden för bibliotek
och arkiv beräknats till 1,500 meter (5,050 fot), och hade beträffande
bibliotekets framtida tillväxt framhållits, att biblioteket, därest
det icke af brist på utrymme skulle hindras från att följa med tiden,
inom en kortare period än 50 år sannolikt skulle hafva vuxit till 100,000
volymer och således behöfva en hyllängd af minst 3,200 meter (= 10,772 fot).
För öfrigt hade kommittén att taga hänsyn till den höjning af
bibliotekets årsanslag, som af 1899 års Riksdag beslutits; och med
afseende på hvad sålunda förekommit beslöt kommittén undersöka, i
hvilken omfattning och på hvilket sätt utrymmet för biblioteket lämpligen
skulle kunna ökas. Kommittén bemyndigade därför sin arkitekt
att jämte Riksdagens bibliotekarie på annan ort inhämta närmare kännedom
om nyare biblioteks-anordningar. Ungefär samtidigt med biblioteksfrågan
kommo emellertid på tal andra kraf, nämligen utvidgning af stats
-
4 Sammansatta Stats- (och Banko-)utskottets Utlåtande N:o 5.
råds- och talmansrummen. Dessa nya kraf jämte det nu yppade af större
utrymme för biblioteket hade redan föranledt kommittén att taga i öfvervägande,
huruvida icke den för vice-värden afsedda lägenheten delvis eller
hel och hållen tillika med ett par rum af riksgäldskontorets lokal kunde
disponeras för andra ändamål, då den nu förevarande motionen blef väckt
och till kommittén remitterad.
Kommittén hade också nu i ett sammanhang undersökt, hvilka ändrade
anordningar i riksdagshuset ansåges kunna och böra ifrågakomma. Därvid
hade kommittén i fråga om bibliotekslokalerna kommit till följande
resultat.
Såsom ofvan blifvit nämndt, hade år 1888 för bibliotekets dåvarande
och framtida behof — nämligen för den del däraf, som för riksdagsmän
och kommittéledamöter mera ofta och lätt behöfver vara tillgänglig —,
beräknats en hyllängd af cirka 4,000 löp. fot (= 1,187 löp. meter).
Enligt det år 1894 fastställda förslaget skulle hyllängden blifva ytterligare
ökad och om, såsom kommittén för sin del funne utförbart, det nuvarande
biblioteksutrymmet ökades med dels två rum från riksgäldskontoret och
dels vicevärdens våning, skulle, sedan fråndragning skett af ett biblioteksrum
i hufvudvåningen för eventuellt ifrågasatt ökning af talmans- och
och statsrådsrummen, för bibliotekets behof blifva att tillgå i botten- och
hufvudvåningarna, oberäknadt rum åt bibliotekarien och expeditionen,
lokaler, i hvilka, utom det stora läsrummet, där för beredande af större
bekvämlighet åt besökande omkring 337 fot hyllängd kunde anbringas,
komma att finnas en hyllängd af omkring 7,424 löp. fot* (= 2,203
löp. meter) så fördelade, att i bottenvåningen skulle finnas hyllängder:
i ontresolvåningen ............
omkring
1,069 löp.
meter
i 2 rum norr därom .........
»
300 »
»
i korridoren därintill.........
»
164 »
»
i ett läsrum ..................
»
72 »
»
i vicevärdens lägenhet ......
»
298 »
»
-
1,903 »
»
samt i hufvudvåningen, i galleriet
»
300 »
»
summa
2,203 »
» >
Endast 6 ä 8 hyllor i höjd beräknas.
5
Sammansatta Stats- (och Banko/utskottets Utlåtande N:o 5.
motsvarande 7,424 löp. fot, hvartill kunde läggas ett afsevärdt utrymme i
korridoren till vicevärdens lägenhet.
Den sålunda beräknade hyllängden borde kunna upptaga volymer till
ett antal af omkring 60,000. Härtill komme, att attikvåningen i riksdagshusets
midtparti erbjöde ett betydligt utrymme. Om endast halfva
utrymmet därstädes för ändamålet disponerades, vunnes eu hyllängd af
ytterligare omkring 5,021 löp. fot, eller, 1,490 löp. meter för placering
af sådant tryck, som blott undantagsvis och mera sällan efterfrågades. För
öfrigt borde de 562 fot (167 meter) hyllängder, som nu upptoges af
mauuskripterna till riksdagstrycket, i det nya riksdagshuset icke behöfva
belasta biblioteksutrymmet, enär de lämpligen kunde öfverlämnas till
riksarkivet.
I allt räknadt skulle, utom vindsvåningen, där i fall af behof lämpligen
eu del utgallrade böcker och arkivalier kunnde förvaras, för biblioteket
minst blifva att tillgå cirka 12,770 löp. fot (3,793 meter) hylllängder.
Dessa motsvarande ett volymantal af mer än 100,000, hvilket borde
kunna för eu längre framtid blifva mer än tillräckligt, så vida bibliotekets
utvidgning icke skulle ske i sådan omfattning, att institutionen i
själfva verket blefve en annan, än Riksdagen tydligen afsett.
Huru ifrågavarande ärende slutligen och i alla sina detaljer skulle
ordnas, hade ännu icke definitivt bestämts. Redan nu syntes dock kunna
såsom säkert framhållas, att för bibliotekets och andra behof kunde sörjas
utan anlitande af riksgäldskontorets lokaler. Hvad dessa anginge, hade ju
från början afsetts, att de skulle vara inrymda i nya riksdagshuset; och
hade för det ändamålet hvalfanordningar redan utförts för en afsevärd
kostnad. För öfrigt hade kontorets nuvarande hus jämte tomt såväl
1888 som senast år 1902 beräknats med ett rätt betydande värde skola
ingå bland de tillgångar, som efter de nya riksbyggnadernas uppförande
skulle vara att disponera för staten.
I betraktande af hvad sålunda anförts har kommittén för sin del ej
funnit anledning tillstyrka fullmäktige att förorda den förevarande motionen.
Såsom motionären närmare utvecklat, måste de lokaler i det nya
riksdagshuset, som ursprungligen afsetts för Riksdagens bibliotek, numera
anses vara otillräckliga för detta ändamål. Sedan planen för anordnande
af bibliotekslokalerna uppgjordes, har nämligen boksamlingen högst väsentligt
ökats dels genom mottagande af betydande gåfvor, dels ock i följd
åt de beslutade förhöjningarna i årsanslaget till bokinköp. Med hänsyn
Bill. till Tliksd. Prat 1903. 4 Sami 2 Afd. ö Bä/l. 2
6 Sammansatta Stats- (och BanJco-)utskottets Utlåtande N:o 5.
till sistnämnda förhållande måste mändock nu beräkna ett större utrymme
för bibliotekets framtida tillväxt. Den uppfattning om bibliotekets utvidgning
och dess blifvande omfång, som i motionen gifvit sig uttryck,
är dock enligt utskottets mening ej så litet öfverdrifven. Lika med riksdagshuskommittén
anser utskottet angeläget, att utvidgningen hålles inom
tillbörliga gränser, så att icke detta, egentligen för Riksdagen och dess
delegationer afsedda fackbibliotek utvecklas till eu storartad institution,
hvars skötsel skulle erfordra en mängd tjänstemän.
Såsom af riksdagshuskommitténs yttrande inhämtas, var kommittén, redan
innan ifrågavarande motion väcktes, betänkt på att med afseende å
dispositionen af vissa lägenheter i riksdagshuset vidtaga ändringar särskildt
för att bereda större lokaler för biblioteket; och har kommittén nu antydt
på hvad sätt berörda ändamål jämte vissa i andra afseenden framställda
kraf på ökadt utrymme skulle kunna tillgodoses. Utan att inlåta sig på
bedömande af de förändrade anordningar, kommittén sålunda ifrågasatt,
vill utskottet endast uttala, att det synes utskottet vara genom kommitténs
utredning ådagalagdt, att på ett fullt tillfredsställande sätt kan sörjas för
bibliotekets behof utan att de för riksgäldskontoret erforderliga lokalerna
i det nya huset behöfva tagas i anspråk. Att riksgäldskontoret skall
inrymmas i det nya riksdagshuset har allt ifrån början ingått i planen
för riksbyggnadernas uppförande å Helgeandsholmen, och utskottet har
icke funnit anledning tillstyrka ändring härutinnan.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,
att herr Höj ers förevarande motion icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 april 1903.
På det sammansatta utskottets vägnar:
L. P. MALLMIN
Stockholm, tryckt hos P. Palmquiats Aktiebolag, 1908.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.