Sök i Ratio Lex

Sammansatta Stats- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 3

1903-04-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1903:3, Sammansatta Stats- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 17 april 1903, kl. 12 midd.

Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 2, i anledning af

väckt motion om statsbidrag till aflönande afl lärare vid

småskola eller mindre folkskola in. in.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 47) har herr

P. Zimdahl föreslagit, det Riksdagen måtte besluta, att skoldistrikt, som,

utom in natura prestationer af husrum och vedbrand eller ersättning

därför, till lärare eller lärarinna vid småskola, mindre folkskola samt

till biträdande lärare eller lärarinna vid folkskola utbetalade i årlig

lön till och med fyrahundra kronor, måtte, under förutsättning att de

i kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 i öfrigt föreskrifna villkor blifvit

af skoldistriktet fullgjorda, äga att af statsmedel bekomma ett årligt

bidrag i förhållande till hvad som nu i detta afseende utgår eller högst

tvåhundrasextiosex kronor sextiosju öre.

Till stöd för detta förslag bär motionären anfört följande.

Enligt ofvannämnda kungl. kungörelse den L juni 1900, angående

förändrade bestämmelser i fråga om lönetillskott af allmänna medel i

vissa fall för lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor, ägde skoldistrikt

att, under iakttagande af där föreskrifna villkor, af statsmedel

bekomma ett årligt bidrag till aflöning af lärare eller lärarinna vid

småskola och mindre folkskola samt till biträdande lärare eller lärarinna

vid folkskola, hvilket bidrag, då lönen, förutom föreskrifna naturaförmåner

af bostad och vedbrand eller ersättning därför, utginge med minst

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. 2 Afd. 3 Höft- (N:o 3).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Stats- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 3.

trehundra kronor, belöpte sig till 200 kronor och, om lönen utginge

med tvåhundrafemtio kronor, till 166 kronor 67 öre.

Det borde villigt erkännas, att dessa bidrag af allmänna medel

vore mycket afsevärda, emedan de ju i väsentlig mån underlättade

kommunernas utgifter i och för deras skolväsende.

Emellertid hade det, särskilt inom de norrländska bygderna —

de mest fattiga församlingar därstädes icke undantagna — under de

senare åren visat sig möta stora svårigheter att, äfven med en aflöning

af 300 kronor från och med den dag lärare eller lärarinna för första

gången tillträdde tjänst vid bemälda skolor, kunna erhålla ett tillräckligt

antal lärare och lärarinnor för besättande af alla de erforderliga

platserna inom de olika församlingarna, ett förhållande, som läte lätt

förklara sig, då man tänkte på de numera höga lönerna till vanligt

tjänstefolk och hvad därmed stode i ett visst samband. Följden af

det nu påpekade förhållandet hade emellertid varit den, att det inom

en stor del skoldistrikt blifvit en oafvislig nödvändighet att redan för

dem, som första gången tillträdde lärare- eller lärarinnetjänst vid här

afsedda skolor, höja aflöningen till 350 å 400 kronor. För hvad aflöningen

öfversköte 300 kronor hade skoldistrikt, så länge ej lärarinnan

eller läraren oförvitligt tjänstgjort i tio år, sålunda ej att påräkna något

statsbidrag, ett förhållande som, särskildt inom folkrika församlingar

med ett stort antal lärare och lärarinnor, i ganska väsentlig mån

verkade tyngande på de redan under andra förhållanden nog dryga

utgifterna i och för skolväsendet.

Det syntes därför vara billigt och tillika i full konsekvens med

af Riksdagen förut fattade beslut i hit hörande fall, att, då skoldistrikt

till lärare eller lärarinna vid småskola, mindre folkskola eller biträdande

lärare eller lärarinna vid folkskola i årlig lön utbetalade, förutom föreskrifna

förmåner af husrum och vedbrand eller ersättning därför och

utan afseende på att läraren eller lärarinnan ej tjänstgjort i tio år, ett

lönebelopp utöfver 300 till och med 400 kronor, detsamma i förhållande

därefter erhölle bidrag af allmänna medel.

I likhet med motionären finner utskottet det vara med billighet,

öfverensstämmande, att de kommuner, som nödgas för besättande af

lärare- och lärarinnebefattningarna vid sina småskolor och mindre folkskolor

samt af befattningarna såsom biträdande lärare och lärarinnor

vid sina folkskolor bestämma lönerna för vederbörande lärare och lärarinnor

till belopp, med högst 100 kronor öfverstigande det belopp, 300

kronor, som i kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 förutsättes såsom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-Jutslcottets Utlåtande N:o 3. 3

högsta begyrmelseaflöningen, af staten erhålla bidrag äfven i förhållande

till den del af lönerna, som öfverskjuter 300 kronor. Det förslag

motionären framställt synes emellertid hafva en vida större omfattning

och skulle, därest detsamma blefve af Riksdagen bifallet, tvifvelsutan

föranleda en ganska allmän höjning af de ifrågavarande lärarnes

och lärarinnornas aflöningar, äfven i sådana fall, då höjningen ej

vore nödig för erhållande af kompetenta sökande till befattningarna.

Äfven om utskottet icke vill förneka, att någon förbättring i aflöningen

för ifrågavarande tjänsteinnehafvare, oafsedd ofvan angifna synpunkt,

kan vara af behofvet påkallad, lärer likväl, innan en åtgärd af så

afsevärd ekonomisk räckvidd beslutes, en undersökning böra äga rum

angående lämpligaste sättet för löneförbättringens genomförande äfvensom

angående de kostnader för statsverket, som deraf skulle föranledas,

och den inverkan, som de förändrade aflöningsbestämmelserna skulle

utöfva på bidragen till småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt;

och synes denna utredning böra genom Kung]. Maj:ts försorg

verkställas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t ville ej mindre låta utreda,

på hvad sätt, med afseende å hvad utskottet här

ofvan yttrat, gällande bestämmelser angående statsbidrag

till aflönande af lärare och lärarinnor vid småskolor

och mindre folkskolor samt till biträdande lärare

eller lärarinnor vid folkskolor må böra förändras, äfvensom

hvilken inverkan en sådan förändring skulle utöfva

på statens utgifter för ifrågavarande lärares och

lärarinnors aflöning och på bidragen till småskolelärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, än äfven till

Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill utredningen

må befinnas gifva anledning.

Stockholm den 17 april 1903.

På det sammansatta utskottets vägnar:

GOTTFRID BILLING.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.