Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster.
1903-05-14 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1903:100, Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 100.
1
N:o lOO.
Ank. till Riksd. kansli den 14 maj 1903, kl. 3 e, m.
Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets ordinarie
inkomster.
(I. A.)
Efter det statsutskottet till behandling förehaft Kungl. Maj:ts proposition
angående statsverkets tillstånd och behof i hvad densamma afser
beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster, får utskottet nu jämlikt
§ 58 regeringsformen och § 39 riksdagsordningen uppgifva och föreslå
de belopp, hvartill dessa inkomster under nästkommande statsregleringsperiod
för närvarande anses kunna upptagas.
Till en början får utskottet erinra om att inkomsttitlarna grundskatt,
kavalleriregementenas hästvakansspannmål, afgifter för persedelunderhållet
vid rusthallsinfanteriet, trosspassevolansafgift, tillfälliga rotevakansafgifter,
soldatvakansafgift samt båtsmansvakansafgift kunna och böra såsom särskilda
inkomsttitlar ur riksstaten för år 1904 uteslutas. Beträffande dessa
inkomsttitlar meddelas i den af statskontoret den 11 december 1902 afgifna
berättelsen angående statsverkets tillstånd och förvaltning följande.
»Hvad^ först grundskatten angår förordnades i lagen den 2 december
1892, angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter och
Dih. till Riksd. Prot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 63 Häft. (N:o 100). 1
2
Stalsntskottets Utlåtande N:o 100.
hvad därmed äger sammanhang, att de skatter och utlagor, som med
tillämpning af bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 5 juni 1885,
angående nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter, samt § 4
i förordningen den 11 september samma år, angående inlösen af skattefrälseräntor,
kronotionde, som innehafves under enskild äganderätt, in. in.,
blifvit nedsatta med trettio procent, skulle afskrifvas under loppet af
tolf år, räknadt från och med år 1893. Afskrifningen skulle äga rum i
sådan ordning, att, under iakttagande i tillämpliga delar af föreskrifterna
i berörda kungörelse, omförmälda skatter och utlagor nedsattes från
och med år 1898 med tio procent af det belopp, hvarå nedsättningen
enligt kungörelsen den 5 juni 1885 beräknats, samt därefter från och
med hvart och ett af åren 1894, 1896, 1898, 1900 och 1902 med ytterligare
tio procent af nämnda belopp, hvarefter återstoden af skatterna
och utlagorna från och med år 1904 skulle eftergifvas.
Åtskilliga grundskattebelopp hafva emellertid icke på grund af nu
omförmälda bestämmelser varit underkastade afskrifning och lära alltså
jämväl efter 1904 års ingång utgöra en tillgång för statsregleringen.
Sådana grundskattebelopp äro i främsta rummet de, hvilka såsom
anordnad grundskatt’ i form af ''friheter’ åtnjutas, och hvilka i 1903
års riksstat äro beräknade med nedannämnda belopp under följande anslag,
nämligen:
5:e hufvudtiteln:
lots- och fyrinrättningen...
7:de hufvudtiteln:
städers friheter.....................
8:de hufvudtiteln:
kleresistaten ........................
9:de hufvudtiteln:
hästafvelns förbättrande ...
gästgifvares friheter............
färjor och färjekarlar.........
eller tillsammans kronor 10,665: —
kronor 405: —
» 30: —
» 2,500: —
» 1,070: —
» 6,635: —
» 25: —
Enligt 1901 års räkenskaper hafva dessa inkomster, respektive utgifter,
belöpt sig till sammanlngdt 9,343 kronor 86 öre, enligt fördelning
på län och anslag på sätt bifogade tabell utvisar.
Statsutskottets Utlåtande N:o 100.
3
Af nådiga kungörelsen den 5 juni 1885, angående nedsättning i de
på viss jord hyllande grundskatter, inhämtas, att från den i kungörelsen
föreskrifna nedsättning skulle undantagas hospitalens med ingången af år
187 7 till statsverket indragna frälseräntor och andra afgälder af fast
egendom; att grundskatt å statens utarrenderade egendomar skulle, där då
gällande arrendekontrakt sådant föreskrefve, oafkortadt utgöras, intill dess
vid upprättandet af nya kontrakt om dessa egendomar eller deras disponerande
på annat sätt grundskatten kunde utan förlust för statsverket upphöra;
att den kronan behållna grundskatt af civila boställen endast skulle upphöra,
såvida densamma kunde statsverket ersättas genom en motsvarande
minskning i vederbörande ämbets- eller tjänstemans penningaflöning;
samt att någon lindring icke inedgåfves i de skogsräntor, som utgjordes
för områden, hvilka i ersättning för privilegierad stockfångst blifvit åtskilliga
sågverk i de norra länen upplåtna.
En förteckning å egendomar, för hvilka, på grund af hvad nu omförmälts
samt af annan, å förteckningen i särskild kolumn angifven orsak,
grundskatt bör utgöras äfven efter 1904 års ingång, finnes denna skrifvelse
bilagd, utvisande denna förteckning ett satnmanlagdt grundskattebelopp
af 6,492 kronor 80 öre.
De grundskatter, som efter 1904 års ingång kunna beräknas fortfarande
statsverket tillgodokomma, belöpa sig alltså till omkring 15,800
kronor årligen.
Då skäl emellertid torde saknas att upptaga detta på statsregleringen
i sin helhet icke väsentligt inverkande belopp under särskild titel, hemställer
statskontoret, att de grundskatter, som efter 1904 års ingång komma
statsverket till godo, må få uppdebiteras under titel extra uppbörd.
Hvad därefter angår inkomsttiteln kavalleriregementenas hästvakansspanmnål,
har denna erlagts af rusthållen vid det afsuttna kavalleriet.
Dessa rusthålls antal uppgick den 1 januari innevarande år till 2,989,
däraf vid samma tid 2,308 utgjorde rustningsbesväret effektivt, under det
att 312 erlade vakansafgift till vederbörande regemente och 369 till
statsverket.
I fråga om de effektiva rusthållen har Eders Kungl. Maj:t uti nådiga
kungörelsen den 29 november 1901, ined föreskrifter i fråga om indelningsverkets
upphörande in. in., förordnat, att den dem åliggande skyldighet
att erlägga hästvakansspanninål skall från och med ingången af år
] 904 upphöra. Af samma nådiga kungörelse inhämtas vidare, att rusthåll,
som vid början af år 1904 äro vakanta och till statsverket erlägga
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 100.
vakansafgift, skola vara befriade från de af rustningsbesväret härledande
förpliktelser, hvadan icke heller dessa rusthåll efter ingången af nämnda
år komma att erlägga hästvakansafgift. Vidkommande därefter de för
indelta truppförbands egna ändamål vakanssatta rust- och rotehållsnuinmer
har Eders Ivungl. Maj:t genom nådiga kungörelsen den 4 januari innevarande
ar förordnat, att de nummer, som hållas vakanta för volontärers
aflönande, skola afträdas i den mån de från vakansafgifterna aflönade
volontärerna afgå, med ett nummer för hvarje afgång, dock senast vid
utgången af ar 1903, da dessa nummer befrias från de på grund af rustnings-
eller roteringsbesväret dem- åliggande skyldigheter, äfvensom att af
de nummer, hvilkas vakansafgifter ingå till musikkassorna, skola afträdas,
de till fältmusikanter och stabstrumpetare anslagna från 1902 års ingång,
de till trumslagare, spel i nummer och skvadronstrumpetare anslagna i
den man motsvarande löner blifva å aflöningsstaterna tillgängliga, samt de
till musikens underhåll indragna vid 1903 års utgång, då sistnämnda nummer
befrias från de skyldigheter, som på grund af rustnings- och roteringsbesväret
dem åligga. Alltså skall icke heller för nu omförmälda
rusthåll hästvakansspannmal utgöras efter 1904 års ingång; och bland de
nu för truppförbandens egna ändamål vakanssatta rust- och rotehållsnummer
kunna endast de, hvilkas vakansafgifter utbetalas direkt till löntagare,
komma att efter nämnda tidpunkt erlägga sådan spannmål, ity att i åberopade
nådiga kungörelse den 4 sistlidne januari är föreskrifvet, att sådana
rusthåll skola frångå truppförbanden och till statsverket afträdas
först vid vederbörande löntagares afgång eller inträde på ny stat. Enligt
uPPg*fter, som hit inkommit från vederbörande regementsförvaltningar,
kunna^ sammanlagdt endast 18 rusthåll antagas vid 1904 års ingång
kvarstå såsom för truppförbandens egna ändamål vakanta. Då de belopp,
dessa rusthåll komma att under kortare tid erlägga i hästvakansafgift,
äro allt för ringa för att i riksstaten beräknas under särskild inkomsttitel,
hemställer statskontoret, att de må få i räkenskaperna uppdebiteras
under extra uppbörd.
Vidkommande därefter afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet
förekommer, att statsverket, enligt 1885 års Riksdags beslut och
nådiga kungörelsen den 23 december samma år, från och med år 1886
öfvertog den effektiva rusthåll vid infanteriet åliggande skyldighet att
anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlar, under
villkor att till staten med äganderätt samtidigt öfverlämnades af rusthållarne
anskaffade motsvarande persedlar till det antal och i det skick,
Statsutskottets Utlåtande N:o 100.
5
som för godkännande vid generalmönstring erfordrades, och att rusthållare
för besvärets upphörande erlade en årlig ersättning af 20 kronor af hvarje
rusthållsnummer att af Eders Kungl. Majrt för persedlarnas anskaffande
och underhåll användas. Dessa ersättningsbelopp hafva sedan år 1890
vant under inkomsttiteln utgifter för persedelunderhållet vid rusthållinfanteriet
i riksstaten beräknade. Då emellertid, enligt åberopade nådiga
kungörelse den 29 november 1901, med föreskrifter i fråga om indelningsverkets
upphörande in. m., Eders Kungl. Maj:t förordnat, att den
effektiva rusthåll vid infanteriet åliggande skyldighet att erlägga afgift för
beklädnad, remtyg och beväpning skall från och med 1904 års Ingång
upphöra, lärer inkomsttiteln icke vidare böra i riksstaten upptagas.
Beträffande trosspassevolansafgiften förekommer, att på grund af med
vederbörande rusthållare träffade och genom särskilda resolutioner fastställda
aftal, enligt hvilka Kungl. Maj:t och kronan åtagit sig att både i
freds- och krigstid ombesörja anskaffandet, underhållandet och fortskaffningen
af rusthållsregementenas och kårernas tross äfvensom tillhandahållandet
af trosskuskar och trosshästar, fullt munderade, emot en viss, från
hvarje helt rusthåll utgående passevolansafgift, erlägges af rusthållare
vid nedannämnda regementen sådan afgift till följande belopp, nämligen:
o ^ kronor 75 öre i fredstid och 4 kronor 37 öre i krigstid vid de
skånska indelta kavalleriregementena enligt kungl. resolutionen den 18
december 1775, vid Västgöta regemente enligt kungl. resolutionen den
18 mars 1776 och vid Smålands husarregemente och Smålands grenadjärkår
enligt kungl. resolutionen den 2 maj 1776;
4 kronor 37 öre både i freds- och krigstid vid Östgöta kavalleriregemente
(andra lifgrenadjärregementet) entigt kungl. resolutionen den
21 maj 1776; och
4 kronor 75 öre för alla tider vid Lifregemente! till häst (lifregementets
dragon-, husar- och grenadjärkårer) enligt kontrakt den 15 januari
1778.
Da de trosspassevolansafgifter, som efter 1904 års ingång komma
att af ännu effektiva rusthåll vid kavalleriet, som hålla häst och karl,
erläggas, varda för statsregleringen efter hand af allt mindre betydelse,
torde skäl icke förefinnas att vidare upptaga dem i riksstaten under särskild
inkomsttitel, utan lära efter nämnda tid inflytande afgifter af detta
slag lämpligen böra i räkenskaperna upptagas under inkomsttiteln extra
uppbörd.
Enligt 1901 ars Riksdags beslut angående ny härordning och nådiga
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 100.
kungörelsen den 29 november samma år, komma vakanssatta rusthåll och
rotar att med ingången af år 1904 till största delen utträda ur indelningsverket.
Till följd häraf och af upphörandet af skyldigheten att
vidare rekrytera och remontera, kunna efter nämnda års ingång endast
obetydliga belopp beräknas inflyta af ''tillfälliga rotevakansafgifter’, ’soldatvakansafgift’
och ''båtsmansvakansafgift’.
Tillfälliga rotevakansafgifter inflyta:
af de vid 1878 års början till statsverket tills vidare indragna afgifterna
af åtskilliga till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta
rusthåll och rotar;
af rusthåll och rotar vid infanteriet, som jämlikt 1892 års Riksdags
beslut samt nådiga brefven den 2 december 1892, den 28 september 1893,
den 5 oktober 1894, den 15 november 1895 och den 15 april 1898
blifvit vakanssatta för infanteriets omorganisation;
af rusthåll vid Skånska husar- och dragonregementena, hvilka i
mån af ryttarnes afgång, jämlikt samma Riksdags beslut och nådiga brefvet
den 30 maj 1893, blifvit satta på vakans för regementenas ombildning
till värfvade;
af dubbelrotar vid Jämtlands hästjägarkår, hvilka jämlikt nämnda
Riksdags beslut blifvit vakanssatta för kårens ombildning till värfvadt
regemente.
Enligt åberopade nådiga kungörelse den 29 november 1901 komma
samtliga nu omförmälda tillfälliga rotevakansafgifter att upphöra.
Belöpande afgifter för sådana rusthåll och rotar vid båtsmanshållet,
som jämlikt nådiga kungörelsen den 13 juli 1887, angående
båtsmanshållets sättande på vakans, inflyta, skola redovisas under titel
båtsmansvakansafgift. Emellertid hafva, på sätt statskontoret i föregående
berättelser angående statsverkets inkomster meddelat, afgifterna för de år,
hvarunder vakanssättningen medgifvits, i räkenskaperna upptagits under
''tillfälliga rotevakansafgifter1. Särskild föreskrift om upphörande från
och med år 1904 af skyldigheten för rusthåll och rotar vid båtsmanshållet
att erlägga vakansafgifter är visserligen ännu icke, statskontoret veterlig!,
af Eders Kungl. Maj:t meddelad, men då båtsmanshållet är grundad! på
indelningsverket och dettas upphörande med 1904 års ingång är af Riksdagen
beslutadt, lära de belopp, som under titel båtsmansvakansafgift
komma att efter sagda tidpunkt inflyta, icke böra under särskild inkomsttitel
upptagas, utan uppdebiteras under titel extra uppbörd.
Statsutskottets Utlåtande N:o 100.
7
Soldatvakansafgift erlägges för närvarande af rotar, hvilka ålagts ny
ordinarie rotering, af tre rotar i Särna, Idre och Hede byar i Kopparbergs
län, hvilka förut utgjort rotevakansafgift till Älfdals socknemän,
samt af bergslagsrotar. Samtliga dessa rotevakansafgifter komma, jämlikt
nådiga kungörelsen den 29 november 1901, att med 1904 års ingång
upphöra. Under denna inkomsttitel uppdebiteras jämväl ''knekterotefrihetsmedel’
till obetydliga belopp, under de tvenne senaste åren uppgående
till sammanlagdt endast 32 kronor 82 öre årligen. Enär ifrågasättas kan,
huruvida dessa ''knekterotefrihetsmedel'' rätteligen böra vidare statsverket
tillkomma, har statskontoret under denna dag ansett sig böra hos Eders
Kungl. Maj:t göra särskild underdånig framställning om föreskrift om desammas
upphörande. Då emellertid såväl dessa belopp som de retroaktiva
afgifter’, som i öfrigt uppdebiteras under denna inkomsttitel, äro alltför
obetydliga att såsom särskild titel vid statsregleringen beräknas, torde
desamma böra för framtiden upptagas under extra uppbörd.»
Hvad beträffar beräkningen af de inkomsttitlar, hvilka skola uppföras
såsom oi’dinarie inkomster för år 1904, har statsrådet och chefen för finansdepartementet,
enligt hvad i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den
12 januari innevarande år meddelas, med hänvisning till statskontorets
ofvannämnda berättelse hemställt, att dessa inkomster måtte upptagas på
sätt statskontoret föreslagit och till de af statskontoret beräknade belopp.
Angående dessa inkomsttitlar har statskontoret i samma berättelse
meddelat följande:
»Arrendemedlen, som för år 1903 beräknats till 2,100,000 kronor,
hafva under senaste femårsperiod influtit med i medeltal 2,232,390 kronor
med en årlig minskningstendens af 39,046 kronor. Då inkomstbeloppet
sistlidet år endast uppgick till 2,153,805 kronor och en ytterligare förminskning
till följd af den fortgående försäljningen af mindre kronolägenheter
är att förutse, anser sig statskontoret böi’a hemställa, att denna
inkomsttitel må för år 1904 beräknas till 2,000,000 kronor.
Mantalspenningarna, som i riksstaten för nästkommande år äro beräknade
att inflyta med 750,000 kronor, belöpte sig sistlidet år till 757,509
kronor och utvisa en årlig stegringstendens under senaste femårsperiod af
10,134 kronor, och statskontoret anser fördenskull denna inkomsttitel
kunna för år 1904 beräknas till 780,000 kronor.
Bötesmedel. Beräkningen af denna inkomsttitel, som under en följd
af år befunnit sig i en konstant stegring med en årlig ökning under
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 100.
senaste femårsperiod af 26,659 kronor, höjdes nästlidet år med 50,000
kronor till 400,000 kronor. Då densamma emellertid redan år 1901
influtit med 426,306 kronor och någon minskning icke synes vara att
förvänta, anser statskontoret bötesmedlen kunna för år 1904 beräknas
inflyta med 450,000 kronor.
Kontrollstämpelmedlm, i 1903 års riksstat upptagna med 60,000
kronor, befinna sig jämväl sedan flera år i en konstant stegring med eu
årlig medelökning af 4,461 kronor. Med hänsyn härtill och då dessa
medel år 1901 inflöto med 66,058 kronor, finner statskontoret sig böra
föreslå deras beräkning för år 1904 till 70,000 kronor.
Fyr- och båkmedlen torde för år 1904 böra upptagas till enahanda
belopp som under en följd af föregående år, eller 1,500,000 kronor, ehuru
desamma under senaste femårsperiod influtit med 1,690,000 kronor i
medeltal årligen.
Telegrafmedlen äro i riksstaten för år 1903 upptagna till 6,500,000
kronor och hafva, enligt hvad statskontoret inhämtat, af telegrafstyrelsen
beräknats för år 1904 till 7,000,000 kronor.
Järnvägstrafikmedlen. Enligt hvad statskontoret inhämtat, har järnvägsstyrelsen
beräknat denna inkomsttitel för år 1904 till 9,203,000
kronor, varande detta belopp upptaget i bifogade tabell.
Skogsmedlen, som i riksstaten för år 1903 äro upptagna med 7,000,000
kronor, hafva utgjort:
år 1899 .......................................... kronor 7,001,477: —
» 1900 .......................................... » 8,279,7 18: —
» 1901 .......................................... » 7,830,101: —
eller i medeltal för dessa tre år ...... » 7,703,765: —
Enligt från domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets skogsinedelsinkomster
under innevarande års tre första kvartal belöpt sig till
5,374,449 kronor. I händelse skogsmedelsuppbörden under fjärde kvartalet
k mmer att motsvara uppbörden under samma kvartal af sistlidet
år, 1 5oö,931 kronor, skulle inkomsten af skogsmedel för år 1902 alltså
komma att uppgå till 6,911,380 kronor och i medeltal för åren 1900—
1902 utgöra 7,673,733 kronor.
Inkomstens årliga ökning i medeltal, som under perioden 1896—1900
utgjorde 1,009,398 kronor, belöpte sig under perioden 1897—1901 till
600,947 kronor. Vid beräkningen af statsverkets inkomster år 1903
yttrade statskontoret, att under senaste tiden visserligen försports en viss
tendens till nedgång i virkesprisen, men att då å andra sidan kunde an
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 100.
9
tagas, att den fortgående utvidgningen af statens skogsegendom i förening
med en allt omsorgsfullare skogsskötsel komme att under de närmaste
åren bereda statsverket stegrade inkomster af skogsmedlen, funne statskontoret
sig böra tillstyrka, att beräkningen år 1903 måtte från de föregående
år upptagna 7,000,000 kronor förhöjas till 7,500,000 kronor, med
hvilket belopp inkomsttiteln också af Eders Kungl. Maj:t upptogs i inkomstberäkningen
för år 1903. Af enahanda skäl hemställer statskontoret
jämväl nu, att skogsmedlen må i 1904 års riksstat upptagas till
7,500,000 kronor.
Extra uppbörd. Denna inkomst, som i riksstaten för år 1903 är beräknad
till 100,000 kronor, har under senaste femårsperiod influtit med
i medeltal 179,106 kronor och utvisat en stegringstendens af 23,568
kronor årligen, hvadan statskontoret anser en förhöjning i inkomsttitelns
beräkning till 150,000 kronor kunna förordas.»
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts i anslutning
till statskontorets beräkning framställda förslag i förevarande
ämne, får alltså hemställa,
att Riksdagen må, i enlighet med hvad Kungl. Maj:t
föreslagit, beräkna statsverkets ordinarie inkomster för
år 1904 på följande sätt:
Arrendemedel
Mantalspenningar .....
Bötesmedel .................
Kontrollstämpelmedel
Fyr- och båkmedel
Telegrafmedel ...........
Järnvägstrafikmedel ..
Skogsmedel .................
Extra uppbörd ...........
kronor
2,000,000
780.000
450.000
70,000
1.500.000
7,000,000
9.203.000
7.500.000
150.000
Stockholm den 14 maj 1908.
Summa kronor 28,653,000
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
Bih. till Iliksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 63 Höft.
2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 100.
Tabell öfver statsverkets ordinarie inkomster.
Statskontoret beräknat
för 1904
Arrendemedel ..............................
Mantalspenningar ........................
Bötesmedel....................................
Kontrollstämpelmedel..................
Fyr- och båkmedel .....................
Telegrafmedel ..............................
Järnvägstrafikmedel.....................
Skogsmedel....................................
Extra uppbörd..............................
Statsutskottets förslag
för 1904
Kronor
öre
Kronor
öre
2,000,000
780.000
450.000
70,000
1.500.000
7,000,000
9.203.000
7.500.000
150.000
—
2,000,000
780.000
450.000
70,000
1.500.000
7,000,000
9.203.000
7.500.000
150.000
—
S:a 28,658,000
—
Summa
28,653,000
—
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1903.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1903:150 Skrifvelse till Konungen angående beräkning af statsverkets inkomster. s. 1 i texten