Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster.

1903-05-14 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:100, Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 100.

1

N:o lOO.

Ank. till Riksd. kansli den 14 maj 1903, kl. 3 e, m.

Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets ordinarie

inkomster.

(I. A.)

Efter det statsutskottet till behandling förehaft Kungl. Maj:ts proposition

angående statsverkets tillstånd och behof i hvad densamma afser

beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster, får utskottet nu jämlikt

§ 58 regeringsformen och § 39 riksdagsordningen uppgifva och föreslå

de belopp, hvartill dessa inkomster under nästkommande statsregleringsperiod

för närvarande anses kunna upptagas.

Till en början får utskottet erinra om att inkomsttitlarna grundskatt,

kavalleriregementenas hästvakansspannmål, afgifter för persedelunderhållet

vid rusthallsinfanteriet, trosspassevolansafgift, tillfälliga rotevakansafgifter,

soldatvakansafgift samt båtsmansvakansafgift kunna och böra såsom särskilda

inkomsttitlar ur riksstaten för år 1904 uteslutas. Beträffande dessa

inkomsttitlar meddelas i den af statskontoret den 11 december 1902 afgifna

berättelsen angående statsverkets tillstånd och förvaltning följande.

»Hvad^ först grundskatten angår förordnades i lagen den 2 december

1892, angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter och

Dih. till Riksd. Prot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 63 Häft. (N:o 100). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stalsntskottets Utlåtande N:o 100.

hvad därmed äger sammanhang, att de skatter och utlagor, som med

tillämpning af bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 5 juni 1885,

angående nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter, samt § 4

i förordningen den 11 september samma år, angående inlösen af skattefrälseräntor,

kronotionde, som innehafves under enskild äganderätt, in. in.,

blifvit nedsatta med trettio procent, skulle afskrifvas under loppet af

tolf år, räknadt från och med år 1893. Afskrifningen skulle äga rum i

sådan ordning, att, under iakttagande i tillämpliga delar af föreskrifterna

i berörda kungörelse, omförmälda skatter och utlagor nedsattes från

och med år 1898 med tio procent af det belopp, hvarå nedsättningen

enligt kungörelsen den 5 juni 1885 beräknats, samt därefter från och

med hvart och ett af åren 1894, 1896, 1898, 1900 och 1902 med ytterligare

tio procent af nämnda belopp, hvarefter återstoden af skatterna

och utlagorna från och med år 1904 skulle eftergifvas.

Åtskilliga grundskattebelopp hafva emellertid icke på grund af nu

omförmälda bestämmelser varit underkastade afskrifning och lära alltså

jämväl efter 1904 års ingång utgöra en tillgång för statsregleringen.

Sådana grundskattebelopp äro i främsta rummet de, hvilka såsom

anordnad grundskatt’ i form af ''friheter’ åtnjutas, och hvilka i 1903

års riksstat äro beräknade med nedannämnda belopp under följande anslag,

nämligen:

5:e hufvudtiteln:

lots- och fyrinrättningen...

7:de hufvudtiteln:

städers friheter.....................

8:de hufvudtiteln:

kleresistaten ........................

9:de hufvudtiteln:

hästafvelns förbättrande ...

gästgifvares friheter............

färjor och färjekarlar.........

eller tillsammans kronor 10,665: —

kronor 405: —

» 30: —

» 2,500: —

» 1,070: —

» 6,635: —

» 25: —

Enligt 1901 års räkenskaper hafva dessa inkomster, respektive utgifter,

belöpt sig till sammanlngdt 9,343 kronor 86 öre, enligt fördelning

på län och anslag på sätt bifogade tabell utvisar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 100.

3

Af nådiga kungörelsen den 5 juni 1885, angående nedsättning i de

på viss jord hyllande grundskatter, inhämtas, att från den i kungörelsen

föreskrifna nedsättning skulle undantagas hospitalens med ingången af år

187 7 till statsverket indragna frälseräntor och andra afgälder af fast

egendom; att grundskatt å statens utarrenderade egendomar skulle, där då

gällande arrendekontrakt sådant föreskrefve, oafkortadt utgöras, intill dess

vid upprättandet af nya kontrakt om dessa egendomar eller deras disponerande

på annat sätt grundskatten kunde utan förlust för statsverket upphöra;

att den kronan behållna grundskatt af civila boställen endast skulle upphöra,

såvida densamma kunde statsverket ersättas genom en motsvarande

minskning i vederbörande ämbets- eller tjänstemans penningaflöning;

samt att någon lindring icke inedgåfves i de skogsräntor, som utgjordes

för områden, hvilka i ersättning för privilegierad stockfångst blifvit åtskilliga

sågverk i de norra länen upplåtna.

En förteckning å egendomar, för hvilka, på grund af hvad nu omförmälts

samt af annan, å förteckningen i särskild kolumn angifven orsak,

grundskatt bör utgöras äfven efter 1904 års ingång, finnes denna skrifvelse

bilagd, utvisande denna förteckning ett satnmanlagdt grundskattebelopp

af 6,492 kronor 80 öre.

De grundskatter, som efter 1904 års ingång kunna beräknas fortfarande

statsverket tillgodokomma, belöpa sig alltså till omkring 15,800

kronor årligen.

Då skäl emellertid torde saknas att upptaga detta på statsregleringen

i sin helhet icke väsentligt inverkande belopp under särskild titel, hemställer

statskontoret, att de grundskatter, som efter 1904 års ingång komma

statsverket till godo, må få uppdebiteras under titel extra uppbörd.

Hvad därefter angår inkomsttiteln kavalleriregementenas hästvakansspanmnål,

har denna erlagts af rusthållen vid det afsuttna kavalleriet.

Dessa rusthålls antal uppgick den 1 januari innevarande år till 2,989,

däraf vid samma tid 2,308 utgjorde rustningsbesväret effektivt, under det

att 312 erlade vakansafgift till vederbörande regemente och 369 till

statsverket.

I fråga om de effektiva rusthållen har Eders Kungl. Maj:t uti nådiga

kungörelsen den 29 november 1901, ined föreskrifter i fråga om indelningsverkets

upphörande in. in., förordnat, att den dem åliggande skyldighet

att erlägga hästvakansspanninål skall från och med ingången af år

] 904 upphöra. Af samma nådiga kungörelse inhämtas vidare, att rusthåll,

som vid början af år 1904 äro vakanta och till statsverket erlägga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 100.

vakansafgift, skola vara befriade från de af rustningsbesväret härledande

förpliktelser, hvadan icke heller dessa rusthåll efter ingången af nämnda

år komma att erlägga hästvakansafgift. Vidkommande därefter de för

indelta truppförbands egna ändamål vakanssatta rust- och rotehållsnuinmer

har Eders Ivungl. Maj:t genom nådiga kungörelsen den 4 januari innevarande

ar förordnat, att de nummer, som hållas vakanta för volontärers

aflönande, skola afträdas i den mån de från vakansafgifterna aflönade

volontärerna afgå, med ett nummer för hvarje afgång, dock senast vid

utgången af ar 1903, da dessa nummer befrias från de på grund af rustnings-

eller roteringsbesväret dem- åliggande skyldigheter, äfvensom att af

de nummer, hvilkas vakansafgifter ingå till musikkassorna, skola afträdas,

de till fältmusikanter och stabstrumpetare anslagna från 1902 års ingång,

de till trumslagare, spel i nummer och skvadronstrumpetare anslagna i

den man motsvarande löner blifva å aflöningsstaterna tillgängliga, samt de

till musikens underhåll indragna vid 1903 års utgång, då sistnämnda nummer

befrias från de skyldigheter, som på grund af rustnings- och roteringsbesväret

dem åligga. Alltså skall icke heller för nu omförmälda

rusthåll hästvakansspannmal utgöras efter 1904 års ingång; och bland de

nu för truppförbandens egna ändamål vakanssatta rust- och rotehållsnummer

kunna endast de, hvilkas vakansafgifter utbetalas direkt till löntagare,

komma att efter nämnda tidpunkt erlägga sådan spannmål, ity att i åberopade

nådiga kungörelse den 4 sistlidne januari är föreskrifvet, att sådana

rusthåll skola frångå truppförbanden och till statsverket afträdas

först vid vederbörande löntagares afgång eller inträde på ny stat. Enligt

uPPg*fter, som hit inkommit från vederbörande regementsförvaltningar,

kunna^ sammanlagdt endast 18 rusthåll antagas vid 1904 års ingång

kvarstå såsom för truppförbandens egna ändamål vakanta. Då de belopp,

dessa rusthåll komma att under kortare tid erlägga i hästvakansafgift,

äro allt för ringa för att i riksstaten beräknas under särskild inkomsttitel,

hemställer statskontoret, att de må få i räkenskaperna uppdebiteras

under extra uppbörd.

Vidkommande därefter afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet

förekommer, att statsverket, enligt 1885 års Riksdags beslut och

nådiga kungörelsen den 23 december samma år, från och med år 1886

öfvertog den effektiva rusthåll vid infanteriet åliggande skyldighet att

anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlar, under

villkor att till staten med äganderätt samtidigt öfverlämnades af rusthållarne

anskaffade motsvarande persedlar till det antal och i det skick,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 100.

5

som för godkännande vid generalmönstring erfordrades, och att rusthållare

för besvärets upphörande erlade en årlig ersättning af 20 kronor af hvarje

rusthållsnummer att af Eders Kungl. Majrt för persedlarnas anskaffande

och underhåll användas. Dessa ersättningsbelopp hafva sedan år 1890

vant under inkomsttiteln utgifter för persedelunderhållet vid rusthållinfanteriet

i riksstaten beräknade. Då emellertid, enligt åberopade nådiga

kungörelse den 29 november 1901, med föreskrifter i fråga om indelningsverkets

upphörande in. m., Eders Kungl. Maj:t förordnat, att den

effektiva rusthåll vid infanteriet åliggande skyldighet att erlägga afgift för

beklädnad, remtyg och beväpning skall från och med 1904 års Ingång

upphöra, lärer inkomsttiteln icke vidare böra i riksstaten upptagas.

Beträffande trosspassevolansafgiften förekommer, att på grund af med

vederbörande rusthållare träffade och genom särskilda resolutioner fastställda

aftal, enligt hvilka Kungl. Maj:t och kronan åtagit sig att både i

freds- och krigstid ombesörja anskaffandet, underhållandet och fortskaffningen

af rusthållsregementenas och kårernas tross äfvensom tillhandahållandet

af trosskuskar och trosshästar, fullt munderade, emot en viss, från

hvarje helt rusthåll utgående passevolansafgift, erlägges af rusthållare

vid nedannämnda regementen sådan afgift till följande belopp, nämligen:

o ^ kronor 75 öre i fredstid och 4 kronor 37 öre i krigstid vid de

skånska indelta kavalleriregementena enligt kungl. resolutionen den 18

december 1775, vid Västgöta regemente enligt kungl. resolutionen den

18 mars 1776 och vid Smålands husarregemente och Smålands grenadjärkår

enligt kungl. resolutionen den 2 maj 1776;

4 kronor 37 öre både i freds- och krigstid vid Östgöta kavalleriregemente

(andra lifgrenadjärregementet) entigt kungl. resolutionen den

21 maj 1776; och

4 kronor 75 öre för alla tider vid Lifregemente! till häst (lifregementets

dragon-, husar- och grenadjärkårer) enligt kontrakt den 15 januari

1778.

Da de trosspassevolansafgifter, som efter 1904 års ingång komma

att af ännu effektiva rusthåll vid kavalleriet, som hålla häst och karl,

erläggas, varda för statsregleringen efter hand af allt mindre betydelse,

torde skäl icke förefinnas att vidare upptaga dem i riksstaten under särskild

inkomsttitel, utan lära efter nämnda tid inflytande afgifter af detta

slag lämpligen böra i räkenskaperna upptagas under inkomsttiteln extra

uppbörd.

Enligt 1901 ars Riksdags beslut angående ny härordning och nådiga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 100.

kungörelsen den 29 november samma år, komma vakanssatta rusthåll och

rotar att med ingången af år 1904 till största delen utträda ur indelningsverket.

Till följd häraf och af upphörandet af skyldigheten att

vidare rekrytera och remontera, kunna efter nämnda års ingång endast

obetydliga belopp beräknas inflyta af ''tillfälliga rotevakansafgifter’, ’soldatvakansafgift’

och ''båtsmansvakansafgift’.

Tillfälliga rotevakansafgifter inflyta:

af de vid 1878 års början till statsverket tills vidare indragna afgifterna

af åtskilliga till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta

rusthåll och rotar;

af rusthåll och rotar vid infanteriet, som jämlikt 1892 års Riksdags

beslut samt nådiga brefven den 2 december 1892, den 28 september 1893,

den 5 oktober 1894, den 15 november 1895 och den 15 april 1898

blifvit vakanssatta för infanteriets omorganisation;

af rusthåll vid Skånska husar- och dragonregementena, hvilka i

mån af ryttarnes afgång, jämlikt samma Riksdags beslut och nådiga brefvet

den 30 maj 1893, blifvit satta på vakans för regementenas ombildning

till värfvade;

af dubbelrotar vid Jämtlands hästjägarkår, hvilka jämlikt nämnda

Riksdags beslut blifvit vakanssatta för kårens ombildning till värfvadt

regemente.

Enligt åberopade nådiga kungörelse den 29 november 1901 komma

samtliga nu omförmälda tillfälliga rotevakansafgifter att upphöra.

Belöpande afgifter för sådana rusthåll och rotar vid båtsmanshållet,

som jämlikt nådiga kungörelsen den 13 juli 1887, angående

båtsmanshållets sättande på vakans, inflyta, skola redovisas under titel

båtsmansvakansafgift. Emellertid hafva, på sätt statskontoret i föregående

berättelser angående statsverkets inkomster meddelat, afgifterna för de år,

hvarunder vakanssättningen medgifvits, i räkenskaperna upptagits under

''tillfälliga rotevakansafgifter1. Särskild föreskrift om upphörande från

och med år 1904 af skyldigheten för rusthåll och rotar vid båtsmanshållet

att erlägga vakansafgifter är visserligen ännu icke, statskontoret veterlig!,

af Eders Kungl. Maj:t meddelad, men då båtsmanshållet är grundad! på

indelningsverket och dettas upphörande med 1904 års ingång är af Riksdagen

beslutadt, lära de belopp, som under titel båtsmansvakansafgift

komma att efter sagda tidpunkt inflyta, icke böra under särskild inkomsttitel

upptagas, utan uppdebiteras under titel extra uppbörd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 100.

7

Soldatvakansafgift erlägges för närvarande af rotar, hvilka ålagts ny

ordinarie rotering, af tre rotar i Särna, Idre och Hede byar i Kopparbergs

län, hvilka förut utgjort rotevakansafgift till Älfdals socknemän,

samt af bergslagsrotar. Samtliga dessa rotevakansafgifter komma, jämlikt

nådiga kungörelsen den 29 november 1901, att med 1904 års ingång

upphöra. Under denna inkomsttitel uppdebiteras jämväl ''knekterotefrihetsmedel’

till obetydliga belopp, under de tvenne senaste åren uppgående

till sammanlagdt endast 32 kronor 82 öre årligen. Enär ifrågasättas kan,

huruvida dessa ''knekterotefrihetsmedel'' rätteligen böra vidare statsverket

tillkomma, har statskontoret under denna dag ansett sig böra hos Eders

Kungl. Maj:t göra särskild underdånig framställning om föreskrift om desammas

upphörande. Då emellertid såväl dessa belopp som de retroaktiva

afgifter’, som i öfrigt uppdebiteras under denna inkomsttitel, äro alltför

obetydliga att såsom särskild titel vid statsregleringen beräknas, torde

desamma böra för framtiden upptagas under extra uppbörd.»

Hvad beträffar beräkningen af de inkomsttitlar, hvilka skola uppföras

såsom oi’dinarie inkomster för år 1904, har statsrådet och chefen för finansdepartementet,

enligt hvad i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den

12 januari innevarande år meddelas, med hänvisning till statskontorets

ofvannämnda berättelse hemställt, att dessa inkomster måtte upptagas på

sätt statskontoret föreslagit och till de af statskontoret beräknade belopp.

Angående dessa inkomsttitlar har statskontoret i samma berättelse

meddelat följande:

»Arrendemedlen, som för år 1903 beräknats till 2,100,000 kronor,

hafva under senaste femårsperiod influtit med i medeltal 2,232,390 kronor

med en årlig minskningstendens af 39,046 kronor. Då inkomstbeloppet

sistlidet år endast uppgick till 2,153,805 kronor och en ytterligare förminskning

till följd af den fortgående försäljningen af mindre kronolägenheter

är att förutse, anser sig statskontoret böi’a hemställa, att denna

inkomsttitel må för år 1904 beräknas till 2,000,000 kronor.

Mantalspenningarna, som i riksstaten för nästkommande år äro beräknade

att inflyta med 750,000 kronor, belöpte sig sistlidet år till 757,509

kronor och utvisa en årlig stegringstendens under senaste femårsperiod af

10,134 kronor, och statskontoret anser fördenskull denna inkomsttitel

kunna för år 1904 beräknas till 780,000 kronor.

Bötesmedel. Beräkningen af denna inkomsttitel, som under en följd

af år befunnit sig i en konstant stegring med en årlig ökning under

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 100.

senaste femårsperiod af 26,659 kronor, höjdes nästlidet år med 50,000

kronor till 400,000 kronor. Då densamma emellertid redan år 1901

influtit med 426,306 kronor och någon minskning icke synes vara att

förvänta, anser statskontoret bötesmedlen kunna för år 1904 beräknas

inflyta med 450,000 kronor.

Kontrollstämpelmedlm, i 1903 års riksstat upptagna med 60,000

kronor, befinna sig jämväl sedan flera år i en konstant stegring med eu

årlig medelökning af 4,461 kronor. Med hänsyn härtill och då dessa

medel år 1901 inflöto med 66,058 kronor, finner statskontoret sig böra

föreslå deras beräkning för år 1904 till 70,000 kronor.

Fyr- och båkmedlen torde för år 1904 böra upptagas till enahanda

belopp som under en följd af föregående år, eller 1,500,000 kronor, ehuru

desamma under senaste femårsperiod influtit med 1,690,000 kronor i

medeltal årligen.

Telegrafmedlen äro i riksstaten för år 1903 upptagna till 6,500,000

kronor och hafva, enligt hvad statskontoret inhämtat, af telegrafstyrelsen

beräknats för år 1904 till 7,000,000 kronor.

Järnvägstrafikmedlen. Enligt hvad statskontoret inhämtat, har järnvägsstyrelsen

beräknat denna inkomsttitel för år 1904 till 9,203,000

kronor, varande detta belopp upptaget i bifogade tabell.

Skogsmedlen, som i riksstaten för år 1903 äro upptagna med 7,000,000

kronor, hafva utgjort:

år 1899 .......................................... kronor 7,001,477: —

» 1900 .......................................... » 8,279,7 18: —

» 1901 .......................................... » 7,830,101: —

eller i medeltal för dessa tre år ...... » 7,703,765: —

Enligt från domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets skogsinedelsinkomster

under innevarande års tre första kvartal belöpt sig till

5,374,449 kronor. I händelse skogsmedelsuppbörden under fjärde kvartalet

k mmer att motsvara uppbörden under samma kvartal af sistlidet

år, 1 5oö,931 kronor, skulle inkomsten af skogsmedel för år 1902 alltså

komma att uppgå till 6,911,380 kronor och i medeltal för åren 1900—

1902 utgöra 7,673,733 kronor.

Inkomstens årliga ökning i medeltal, som under perioden 1896—1900

utgjorde 1,009,398 kronor, belöpte sig under perioden 1897—1901 till

600,947 kronor. Vid beräkningen af statsverkets inkomster år 1903

yttrade statskontoret, att under senaste tiden visserligen försports en viss

tendens till nedgång i virkesprisen, men att då å andra sidan kunde an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 100.

9

tagas, att den fortgående utvidgningen af statens skogsegendom i förening

med en allt omsorgsfullare skogsskötsel komme att under de närmaste

åren bereda statsverket stegrade inkomster af skogsmedlen, funne statskontoret

sig böra tillstyrka, att beräkningen år 1903 måtte från de föregående

år upptagna 7,000,000 kronor förhöjas till 7,500,000 kronor, med

hvilket belopp inkomsttiteln också af Eders Kungl. Maj:t upptogs i inkomstberäkningen

för år 1903. Af enahanda skäl hemställer statskontoret

jämväl nu, att skogsmedlen må i 1904 års riksstat upptagas till

7,500,000 kronor.

Extra uppbörd. Denna inkomst, som i riksstaten för år 1903 är beräknad

till 100,000 kronor, har under senaste femårsperiod influtit med

i medeltal 179,106 kronor och utvisat en stegringstendens af 23,568

kronor årligen, hvadan statskontoret anser en förhöjning i inkomsttitelns

beräkning till 150,000 kronor kunna förordas.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts i anslutning

till statskontorets beräkning framställda förslag i förevarande

ämne, får alltså hemställa,

att Riksdagen må, i enlighet med hvad Kungl. Maj:t

föreslagit, beräkna statsverkets ordinarie inkomster för

år 1904 på följande sätt:

Arrendemedel

Mantalspenningar .....

Bötesmedel .................

Kontrollstämpelmedel

Fyr- och båkmedel

Telegrafmedel ...........

Järnvägstrafikmedel ..

Skogsmedel .................

Extra uppbörd ...........

kronor

2,000,000

780.000

450.000

70,000

1.500.000

7,000,000

9.203.000

7.500.000

150.000

Stockholm den 14 maj 1908.

Summa kronor 28,653,000

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Bih. till Iliksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 63 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 100.

Tabell öfver statsverkets ordinarie inkomster.

Statskontoret beräknat

för 1904

Arrendemedel ..............................

Mantalspenningar ........................

Bötesmedel....................................

Kontrollstämpelmedel..................

Fyr- och båkmedel .....................

Telegrafmedel ..............................

Järnvägstrafikmedel.....................

Skogsmedel....................................

Extra uppbörd..............................

Statsutskottets förslag

för 1904

Kronor

öre

Kronor

öre

2,000,000

780.000

450.000

70,000

1.500.000

7,000,000

9.203.000

7.500.000

150.000

—

2,000,000

780.000

450.000

70,000

1.500.000

7,000,000

9.203.000

7.500.000

150.000

—

S:a 28,658,000

—

Summa

28,653,000

—

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:150 Skrifvelse till Konungen angående beräkning af statsverkets inkomster. s. 1 i texten