Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1903-05-19 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:108, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskptffä Memorial R(;o 108.

1

i

If:o 108.

Ank. till Riksd. kansli den 19 maj 1903, kl. 11,30 f. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som

böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet far härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden

i det nya reglementet för riksgälds.kontoret, hvilka stadganden angå: på

riksgäldskontoret anvisade kreditiv; samt från riksgäldskontoret utgående

riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; äfvensom

förslag till aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning

samt pensionsstat vid riksgäldskontoret.

De föreslagna §§ 25, 26 och 27, angående kreditiven, grunda sig på

Riksdagens bifall till utskottets memorial n:o 74, och § 35, angående dyrtidstillägg

åt tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen, är affattad

i enlighet med det beslut, Riksdagen efter gemensam votering fattat i anledning

af utskottets utlåtande n:o 12.

I § 84 har beträffande aflöningen för den vid justitieombudsmansexpeditionen

anställda vaktmästaren införts den ändring, som föranledts af Riksdagens

bifall till utskottets utlåtande n:o 32. — Då något skäl ej synes föreligga,

hvarför icke justitieombudsmannen och den hos honom anställda kansli- och

vaktbetjäning kunde få, såsom numera allmänt tillkommer tjänsteinnehafvare

vid statens ämbetsverk äfvensom i riksbanken och i riksgäldskontoret,

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 71 Höft. (N:o 108). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 108.

månadsvis uppbära sin aflöning, har utskottet i förslaget till nyssnämnda

paragraf uteslutit den nuvarande bestämmelsen, att berörda aflöning skall

utbetalas uuder sista månaden af hvarje kvartal.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande

stadganden i nu gällande reglemente.

I staterna har ej företagits annan ändring, än att vaktmästaren A. G.

Malmberg, som under nästlidna år erhållit afsked från sin tjänst, uppförts

å pensionsstaten, samt att i anledning af dödsfall från samma stat afförts

förre kontorsskrifvaren A. A. Stridsberg.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemställer

utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden

samt aflönings- och pensionsstater vid riksgäldskontoret

må af Eiksdagen godkännas.

Stockholm den 19 maj 1908.

På statsutskottets vägnar:

CHE. LUNDEBERG.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 108.

3

4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 25.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma

af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af

Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.

Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får

ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen

bhfvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 26.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den

vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem

hundra tusen kronor.

§ 27.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst

föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks

härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,

de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets

obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsigt till de

vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;

dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras

utgifningsdag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 108.

§ 28.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för

uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen

medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel

därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp

af högst 150,000 kronor.

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och rerisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.

§ 29.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader

skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande

af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse

härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande

utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,

som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels

framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,

må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade

verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

§ 30.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn såväl af den för riksgäldskontoret anvisade som

af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för

de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering,

skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till

så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

För vaktmästaren vid Riksdagens hus gälla beträffande aflöning samt

i fråga om pensions erhållande samma bestämmelser, som för vaktmästare

vid riksgäldskontoret finnas upptagna i riksgäldskontorets aflöningsstat och

reglemente, och må för vaktmästaren vid Riksdagens hus i den tjänstgöringstid,

som för erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jämväl

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 108.

5

den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjäntbefattning

vid Riksdagen eller dess verk. Aflöning och pension till bemälde vaktmästare

skola i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för

Riksdagens hus.

§ 31.

Riksdagen har till fullmäktiges i riksgäldskontoret disposition anvisat

ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901

bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen

fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas

den person, som därunder haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen

att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket

utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än äfven andra tryckta

handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets

förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas

; hörande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet däraf vara

skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,

som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland

riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga

antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt,

äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning

hittills varit eller hädanefter enligt därom meddelade föreskrifter varda

förenade.

§ 32.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed

förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola

de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med

däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Riksdagen har meddelat följande bestämmelser att från och med år

1901 tillämpas:

a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:

lön.......................................................................... kronor 3,000: —

och tjänstgöringspenningar................................ » 1,500: —

kronor 4,500: —;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 108.

att lönen må kunna, efter fem års tjänstgöring i befattningen, ökas

med 500 kr. och, efter tio års tjänstgöring, med ytterligare 500 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma

bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i riksgäldskontorets

reglemente finnas för detta verks tjänstemän angifna;

att bibliotekarien äger, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, utan afdrag å den för honom fastställda aflöning, åtnjuta

semester under en och en half månad årligen a tid, som fullmäktige bestämma;
att

bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;

b) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att vid Riksdagens

bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön............................................................................. kronor 600: —

tjänstgöringspenningar............................................. » 200;

kronor 800: —;

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för

denna förmån, 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, hvilken aflöning

må kunna efter fem års ordinarie tjänst höjas, lönen med 100 och tjänstgöringspenningarna

med 100 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma

bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anställda vaktmästare,

som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid

detta verk angifna;

c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;

och

d) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att under riksdag vid

Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50

öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans

ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen

under den tid, Riksdagen är samlad.

§ 38-

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 108.

7

utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem

fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,

kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp

af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda

resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas

berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,

böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 34.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda

kansli- och vaktbetjening bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen

för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering

kommer att blifva gällande, utgå med 8,000 kronor, eller lika belopp,

som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot

justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, är

skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som

hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden

bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500

kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjäning utgår aflöningen med

följande årliga belopp, nämligen:

för sekreteraren med 4,500 kronor;

» en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem

år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

» en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m.

använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för

medlens användning redovisa; samt

» en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års

innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 108.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser

och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,

gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskilt är stadgadt,

dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning

jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen

hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innebar tjänst på rikets

stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda

aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen

vid enahanda fall.

§ 35.

Riksdagen har, för beredande af dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid

justitieombudsmansexpeditionen, för år 1903 anvisat 850 kronor att af

riksgäldskontoret utbetalas med iakttagande, att dyrtidstillägg utgår med

tio procent af den för hvarje befattning bestämda kontanta aflöning, dock

icke i något fall med högre belopp än 500 kronor; och äro från åtnjutande

af dyrtidstillägg undantagna:

a) de tjänstemän, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån

in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner för inneyarande år uppgå

till högre belopp än 7,000 kronor; samt

c) de tjänstemän, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget

oberäknadt, år 1902 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats

till högre belopp än 7,000 kronor.

§ 36.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret

uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande

redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid

justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition bör ett årligt belopp

af 500 kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontorets

medel utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser

jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars

tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 108.

9

därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande

samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser

och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de

till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,

hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af

justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt

redovisas.

§ 37.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 3,200 kronor, samt

hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom

fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till

och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,

som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,

som utgå med 5,000 kronor till den deputerad, som utöfvar det i § 64

omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af deputerade bestridas, och med

•8,000 kronor till den andre af deputerade.

§ 38.

Aflöningen för riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vaktbetjäning

utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat,

hvilken icke får öfverskridas.

§ 39.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarie!'',

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, äga fullmäktige att använda

8,000 kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke

behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.

För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela betjäningen vid riksgäldskontoret

hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten

och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. I Åfd. 71 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 108.

§ 40.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontor och f. d. generalassistanskontoret

äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera

en summa af högst 225 kronor.

§ 41.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontor afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa

riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de

utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,

inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontors

medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma

för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,

och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning

af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda

belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän

samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en

fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid

detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.

generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors

tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad

och vederbörligen inbetald.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 108.

11

Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman och

vaktbetj‘ening.

Lön

Tjänstgö-

Missräk-

tungspen-

nings-

Summa

Ålderstillägg.

ningar

penningar

kr.

kr.

kr.

kr.

1 sekreterare och ombuds-

man ....................

4,400

2,000

6,400

6,000

j Efter fem års tjänstgöring

1 kamrerare .....................

4,000

2^000

/ inom graden kan lönen

1 höjas med 600 kronor.

1 kassör ..........................

3,000

1,500

500

5,000

1 Efter fem års tjänstgöring

1 kan lönen höjas med 500

J kronor.

1 revisor ...............

2,500

1,500

4,000

Efter fem års tjänstgöring

1 kassabokhållare ............

2,500

2,000

1,500

1,000

.

4.000

3.000

inom graden kan lönen

1 lånebokhållare............

—

• höjas med 500 kronor och

efter tio års tjänstgöring

1 registrator och kanslist

2,000

1,000

—

3,000

med ytterligare 500 kr.

1 kammarskrifvare

1,500

1,000

2,500

1 Efter fem års tjänstgöring

kan lönen höjas med 500

1 kronor.

1 kammarskrifvare .........

1,500

1,000

—

2,500

1 förste vaktmästare ......

700

200

_

900

Efter fem års tjänstgöring

1 vaktmästare..................

600

200

—

800

kan lönen höjas med 100

kronor och tjänstgörings-

2 vaktmästare..................

1,200

400

—

1,600

penningarne med 100

kronor.

Summa

25,900

13,300

500

39,700

Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.

Yaktbetjäningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna

förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjänstgöringspenningar med 200

kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 108.

Pensionsstat yid riksgäldskontoret.

Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............

4,400

» kamreraren August Leonard Stuart ...........................

4,000

—

b revisorn Per Genserik Hanner ....................................

3,500

» notarien August Neijber ................................................

3,000

—

» registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand

Montell ........................................................................

2,500

b vaktmästaren Anders Gustaf Malmberg .....................

700

Summa kronor

18,100

—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och

äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade

villkor upphöra.

Centraltryckeriet, Stockholm, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.