Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
1903-05-19 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1903:108, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
Dokumentets text
Statsutskptffä Memorial R(;o 108.
1
i
If:o 108.
Ank. till Riksd. kansli den 19 maj 1903, kl. 11,30 f. m.
Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som
böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
(R. A.)
Statsutskottet far härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden
i det nya reglementet för riksgälds.kontoret, hvilka stadganden angå: på
riksgäldskontoret anvisade kreditiv; samt från riksgäldskontoret utgående
riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; äfvensom
förslag till aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning
samt pensionsstat vid riksgäldskontoret.
De föreslagna §§ 25, 26 och 27, angående kreditiven, grunda sig på
Riksdagens bifall till utskottets memorial n:o 74, och § 35, angående dyrtidstillägg
åt tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen, är affattad
i enlighet med det beslut, Riksdagen efter gemensam votering fattat i anledning
af utskottets utlåtande n:o 12.
I § 84 har beträffande aflöningen för den vid justitieombudsmansexpeditionen
anställda vaktmästaren införts den ändring, som föranledts af Riksdagens
bifall till utskottets utlåtande n:o 32. — Då något skäl ej synes föreligga,
hvarför icke justitieombudsmannen och den hos honom anställda kansli- och
vaktbetjäning kunde få, såsom numera allmänt tillkommer tjänsteinnehafvare
vid statens ämbetsverk äfvensom i riksbanken och i riksgäldskontoret,
Bih. till Riksd. Prot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 71 Höft. (N:o 108). 1
2
Statsutskottets Memorial N:o 108.
månadsvis uppbära sin aflöning, har utskottet i förslaget till nyssnämnda
paragraf uteslutit den nuvarande bestämmelsen, att berörda aflöning skall
utbetalas uuder sista månaden af hvarje kvartal.
I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande
stadganden i nu gällande reglemente.
I staterna har ej företagits annan ändring, än att vaktmästaren A. G.
Malmberg, som under nästlidna år erhållit afsked från sin tjänst, uppförts
å pensionsstaten, samt att i anledning af dödsfall från samma stat afförts
förre kontorsskrifvaren A. A. Stridsberg.
Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemställer
utskottet,
att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
samt aflönings- och pensionsstater vid riksgäldskontoret
må af Eiksdagen godkännas.
Stockholm den 19 maj 1908.
På statsutskottets vägnar:
CHE. LUNDEBERG.
Statsutskottets Memorial N:o 108.
3
4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 25.
Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
bhfvit i allmänna tidningarna kungjord.
§ 26.
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem
hundra tusen kronor.
§ 27.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,
de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets
obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsigt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.
4
Statsutskottets Memorial N:o 108.
§ 28.
Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel
därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
af högst 150,000 kronor.
5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och rerisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.
§ 29.
Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,
må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade
verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.
§ 30.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn såväl af den för riksgäldskontoret anvisade som
af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för
de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering,
skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till
så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.
För vaktmästaren vid Riksdagens hus gälla beträffande aflöning samt
i fråga om pensions erhållande samma bestämmelser, som för vaktmästare
vid riksgäldskontoret finnas upptagna i riksgäldskontorets aflöningsstat och
reglemente, och må för vaktmästaren vid Riksdagens hus i den tjänstgöringstid,
som för erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jämväl
Statsutskottets Memorial N:o 108.
5
den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjäntbefattning
vid Riksdagen eller dess verk. Aflöning och pension till bemälde vaktmästare
skola i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för
Riksdagens hus.
§ 31.
Riksdagen har till fullmäktiges i riksgäldskontoret disposition anvisat
ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901
bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen
fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas
den person, som därunder haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen
att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket
utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än äfven andra tryckta
handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets
förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas
; hörande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet däraf vara
skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,
som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland
riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga
antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt,
äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning
hittills varit eller hädanefter enligt därom meddelade föreskrifter varda
förenade.
§ 32.
För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed
förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med
däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.
Riksdagen har meddelat följande bestämmelser att från och med år
1901 tillämpas:
a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:
lön.......................................................................... kronor 3,000: —
och tjänstgöringspenningar................................ » 1,500: —
kronor 4,500: —;
6
Statsutskottets Memorial N:o 108.
att lönen må kunna, efter fem års tjänstgöring i befattningen, ökas
med 500 kr. och, efter tio års tjänstgöring, med ytterligare 500 kronor;
att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i riksgäldskontorets
reglemente finnas för detta verks tjänstemän angifna;
att bibliotekarien äger, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, utan afdrag å den för honom fastställda aflöning, åtnjuta
semester under en och en half månad årligen a tid, som fullmäktige bestämma;
att
bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;
b) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att vid Riksdagens
bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:
lön............................................................................. kronor 600: —
tjänstgöringspenningar............................................. » 200;
kronor 800: —;
dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för
denna förmån, 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, hvilken aflöning
må kunna efter fem års ordinarie tjänst höjas, lönen med 100 och tjänstgöringspenningarna
med 100 kronor;
att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anställda vaktmästare,
som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid
detta verk angifna;
c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;
och
d) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att under riksdag vid
Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50
öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans
ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.
§ 38-
De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
Statsutskottets Memorial N:o 108.
7
utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem
fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda
resor.
Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,
böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.
§ 34.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda
kansli- och vaktbetjening bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen
för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering
kommer att blifva gällande, utgå med 8,000 kronor, eller lika belopp,
som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot
justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, är
skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.
Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500
kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjäning utgår aflöningen med
följande årliga belopp, nämligen:
för sekreteraren med 4,500 kronor;
» en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
» en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m.
använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för
medlens användning redovisa; samt
» en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års
innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor.
8
Statsutskottets Memorial N:o 108.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskilt är stadgadt,
dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innebar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.
§ 35.
Riksdagen har, för beredande af dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid
justitieombudsmansexpeditionen, för år 1903 anvisat 850 kronor att af
riksgäldskontoret utbetalas med iakttagande, att dyrtidstillägg utgår med
tio procent af den för hvarje befattning bestämda kontanta aflöning, dock
icke i något fall med högre belopp än 500 kronor; och äro från åtnjutande
af dyrtidstillägg undantagna:
a) de tjänstemän, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån
in natura;
b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner för inneyarande år uppgå
till högre belopp än 7,000 kronor; samt
c) de tjänstemän, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget
oberäknadt, år 1902 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats
till högre belopp än 7,000 kronor.
§ 36.
Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret
uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid
justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition bör ett årligt belopp
af 500 kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontorets
medel utanordnas.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser
jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den
Statsutskottets Memorial N:o 108.
9
därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt
redovisas.
§ 37.
Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 3,200 kronor, samt
hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom
fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till
och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.
Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med 5,000 kronor till den deputerad, som utöfvar det i § 64
omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af deputerade bestridas, och med
•8,000 kronor till den andre af deputerade.
§ 38.
Aflöningen för riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vaktbetjäning
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat,
hvilken icke får öfverskridas.
§ 39.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarie!'',
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, äga fullmäktige att använda
8,000 kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke
behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.
För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela betjäningen vid riksgäldskontoret
hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten
och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.
Bill. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. I Åfd. 71 Häft.
2
10
Statsutskottets Memorial N:o 108.
§ 40.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontor och f. d. generalassistanskontoret
äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera
en summa af högst 225 kronor.
§ 41.
Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontor afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontors
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma
för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning
af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda
belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän
samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en
fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid
detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.
generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors
tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad
och vederbörligen inbetald.
Statsutskottets Memorial N:o 108.
11
Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman och
vaktbetj‘ening.
Lön
Tjänstgö-
Missräk-
tungspen-
nings-
Summa
Ålderstillägg.
ningar
penningar
kr.
kr.
kr.
kr.
1 sekreterare och ombuds-
man ....................
4,400
2,000
6,400
6,000
j Efter fem års tjänstgöring
1 kamrerare .....................
4,000
2^000
/ inom graden kan lönen
1 höjas med 600 kronor.
1 kassör ..........................
3,000
1,500
500
5,000
1 Efter fem års tjänstgöring
1 kan lönen höjas med 500
J kronor.
1 revisor ...............
2,500
1,500
4,000
Efter fem års tjänstgöring
1 kassabokhållare ............
2,500
2,000
1,500
1,000
.
4.000
3.000
inom graden kan lönen
1 lånebokhållare............
—
• höjas med 500 kronor och
efter tio års tjänstgöring
1 registrator och kanslist
2,000
1,000
—
3,000
med ytterligare 500 kr.
1 kammarskrifvare
1,500
1,000
2,500
1 Efter fem års tjänstgöring
kan lönen höjas med 500
1 kronor.
1 kammarskrifvare .........
1,500
1,000
—
2,500
1 förste vaktmästare ......
700
200
_
900
Efter fem års tjänstgöring
1 vaktmästare..................
600
200
—
800
kan lönen höjas med 100
kronor och tjänstgörings-
2 vaktmästare..................
1,200
400
—
1,600
penningarne med 100
kronor.
Summa
25,900
13,300
500
39,700
Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.
Yaktbetjäningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna
förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjänstgöringspenningar med 200
kronor.
12
Statsutskottets Memorial N:o 108.
Pensionsstat yid riksgäldskontoret.
Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............
4,400
» kamreraren August Leonard Stuart ...........................
4,000
—
b revisorn Per Genserik Hanner ....................................
3,500
» notarien August Neijber ................................................
3,000
—
» registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand
Montell ........................................................................
2,500
b vaktmästaren Anders Gustaf Malmberg .....................
700
Summa kronor
18,100
—
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och
äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade
villkor upphöra.
Centraltryckeriet, Stockholm, 1903.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.