Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående Kungi. Maj.ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillägg för år 1903 åt en del tjänstemän och betjänte m. m.

1903-04-28 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:12, Utlåtande, angående Kungi. Maj.ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillägg för år 1903 åt en del tjänstemän och betjänte m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

1

N:o 12.

Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1903, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående Kungi. Maj.ts i statsverkspropositionen under

andra, tredje, fjärde, femte, sjette, sjunde, åttonde och

nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar om anslag

för beredande af dyrtidstillägg för år 1903 åt en del

tjänstemän och betjänte m. m.

(S. A.)

I don af Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t föreslagit, att,

till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden

den 12 sistlidne januari angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande

år åt en del tjänstemän och betjänte, å extra stat för år 1904 måtte

anvisas såsom förslagsanslag under:

audra

hufvudtiteln

(punkt

1 7:o) .........

kronor

63,000

tredje

(

»

12:o) ..........

»

4,200

fjärde

(

»

45:o)

»

15,000

femte

(

»

49:o) ..........

120,000

sjette

»

(

»

39:o) .........

900,000

sj unde

(

»

21:oj ..........

200,088

åttonde

>

(

123:o) .

450,000

nionde

»

(

»

37:o) ........

Summa

kronor

85,000

1,837,288

Bill. till Riksd. Prot.

1903. 4

Sami. 1 Afd.

12 Haft.

(N:o 12).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 12

Tillika liar Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under femte

Imfvudtiteln, punkten 50:o, föreslagit Riksdagen medgifva, att dyrtidstillägg

i enlighet med samma grunder måtte för innevarande år utgå till

tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

af justitieombudsmannen i dennes ämbetsberättelse (sid. 57) gjord framställning,

att Riksdagen, under förutsättning att dyrtidstillägg innevarande

år beviljades statens ämbets- och tjänstemän, måtte tillerkänna

enahanda förmån jämväl åt tjänstemännen i justitieombudsmansexpeditionen.

Till åberopade statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12

januari innevarande år har statsrådet och chefen för finansdepartementet

anfört följande:

»Sedan Eders Kungl. Maj:t i den till nästlidet års Riksdag aflåtna

nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof äskat beviljande

af dyrtidstillägg för år 1902 åt en del tjänstemän och betjänte,

anmälde Riksdagen i underdånig skrifvelse den 13 maj samma år, att,

i anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t under andra, tredje, fjärde,

femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne föreslagit i fråga

om beviljande af anslag till dyrtidstillägg, Riksdagen, för beredande af

dyrtidstillägg för år 1902 enligt vissa angifna grunder åt en del

tjänstemän och betjänte inom de olika departementen jämte därtill hörande

ämbetsverk, kårer och stater, under nedannämnda hufvudtitlar på extra stat

för år 1903 anvisat särskilda förslagsanslag till följande belopp, nämligen:

under andra hufvudtiteln............................................. kronor 80 00

»

tredje »

....................... »

4,200

_

fjärde »

»

532,417

_

»

femte »

........................ »

170,000

—

7>

sjette »

........................ »

1,200,000

—

»

sjunde »

»

200,000

åttonde »

450,000

_

»

nionde »

....................... »

85,000

—

Angående dyrtidstillägg för år 1902 åt en del tjänstemän och

betjänte utfärdades den 23 maj 1902 nådig kungörelse.

Under erinran, hurusom i anledning af därom af Eders Kungl.

Maj:t gjorda framställningar 1901 års Riksdag beviljat dyrtidstillägg

för samma år åt en del tjänstemän och betjänte och då, under förutsättning

att de förhållanden, som framkallat behofvet af dyrtidstillägg,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

3

korame att fortvara någon längre tid framåt, sagda behof syntes böra

tillgodoses på mera stadigvarande sätt än genom ett år för år beviljadt

dyrtidstillägg, anbefallde Eders Kungl. Maj:t genom nådigt cirkulär den

25 oktober 1901 statens vederbörande ämbetsverk och myndigheter att

hvar för sin förvaltningsgren inkomma med utredning, huruvida under

angifua förutsättningen för tiden efter år 1902 ändringar i vederbörande

lönestater kunde anses böra äga rum. Sedan de sålunda infordrade utredningarna

till största delen inkommit, uppdrog Eders Kungl. Maj:t,

jämlikt nådigt beslut den 3 sistlidne oktober, åt en kommitté att afgifva

underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering af statens ämbetsverks

och myndigheters löneförhållanden, därvid kommittén skulle hafva

att taga under öfvervägande, huruvida genom förenklingar i förvaltningen

tillfälle kunde beredas till indragning af tjänster, som genom de förändrade

anordningarna kunde undvaras.

Några förslag till löneregleringar hafva ännu icke från kommittén

inkommit och med hänsyn till omfattningen af kommitténs uppdrag är

ej heller att förvänta, att några dylika skola inkomma inom sådan tid,

att å dem kan grundas någon framställning till den snart sammanträdande

Riksdagen. Då emellertid, enligt hvad kändt är, hyreskostnaderna

under senaste året icke i nämnvärd mån ändrats, samt lefnadskostnaderna

i öfrigt tordo få anses vara ungefär desamma, som voro

rådande, då 1902 års Riksdag beviljade dyrtidstillägg för det året, anser

jag mig hafva anledning förorda, att Eders Kungl. Maj:t af Riksdagen

äskar dyrtidstillägg äfven för år 1903.

De af 1902 års Riksdag för beredande af dyrtidstillägg anvisade

anslag uppfördes med egenskapen af förslagsanslag å extra stat under

vederbörande kufvudtitlar i 1903 års riksstat. På enahanda sätt torde

dyrtidstilläggen för år 1903 böra uppföras i riksstaten för år 1904,

därvid förutsättes, att Eders Kungl. Maj:t, om anslagen beviljas, anbefaller

statskontoret att under år 1903 utbetala beloppen. De ifrågavarande

förslagsanslagen torde få uppföras till enahanda belopp, med

hvilka de äro upptagna i 1903 års riksstat, dock med undantag för

dyrtidstilläggen under andra, fjärde, femte och sjette hufvudtitlarne, beträffande

livilka påkallas ändring af vid nästlidne riksdag verkställda

löneregleringar. Häraf föranledes, att anslagen under dessa hufvudtitlar

nu böra uppföras med nedan angifna belopp, nämligen:

under andra hufvudtiteln med ............................................. 63,000 kronor

» fjärde » » ........................................... 15,000 »

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

under femte kufvudtiteln med ............................................. 120,000

» sjette » » ............................................ 900,000

1 de grunder för dyrtidstilläggens utgående, som af 1902 års

Riksdag fastställdes, påkallas icke någon annan ändring, än som föranledes

af löneregleringar för landtförsvarsdepartementet tillhörande personal;

och skulle således de grunder, efter hvilka dyrtidstilläggen för år

1903 borde utgå, blifva följande:

l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock

icke i något fall med högre belopp än 500 kronor.

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning ingår bostadseller

boställsförmån in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande

år uppgå till högre belopp än 7,000 kronor;

c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af

arbete, dyrtidstillägget oberäknadt, år 1902 af vederbörande taxeringsmyndigheter

uppskattats till högre belopp än 7,000 kronor;

d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901

eller 1902 års riksdag ny- eller omreglerats efter andra grunder än

dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.

3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,

hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller

eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka

utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock

af andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del däraf, som

utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten

och lärare vid allmänna läroverken, i hvilkas aflöning ingå jämväl andra

medel än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas å hela det belopp,

hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd

att minst uppgå.

5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar, däri inbcräknadt häradsskrifvare tillkommande

tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

beklädningsersättning vid flottan;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N''.o 12.

5

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller

arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa,

nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna

på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först

blifvit befordrad; samt

7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.»

I sin ofvanberörda framställning erinrar justitieombudsmannen,

hurusom med anledning af särskilda af Kungl. Maj:t gjorda framställningar

Riksdagen åren 1901 och 1902 beviljat dyrtidstillägg att till

statens ämbets- och tjänstemän med vissa undantag och under vissa förbehåll

för samma år utgå med tio procent af deras aflöningsförmåner

samt sistlidet år, på framställning af dåvarande justitieombudsmannen,

anvisat medel till erforderligt belopp för beredande af samma förbättrade

löneförmåner åt tjänstemännen i justitieombudsmansexpeditionen.

Då några afse värda förändringar i lefnadskostnaderna icke synts

hafva inträdt under den tid, som förflutit efter det Riksdagen senast

beviljade dyrtidstillägg, och Riksdagen följaktligen torde komma att äfven

under innevarande år pröfva, huruvida medel för sådant ändamål må

anvisas, hemställde justitieombudsmannen, att enahanda förmån måtte för

år 1903 beredas nämnda tjänstemän.

Då utskottet nu går att yttra sig i denna fråga, anser sig utskottet

ånyo böra erinra därom, att Riksdagen uti skrifvelse den 12 april 1900- framhöll, att, därest Kungl. Maj:t, efter förutgången utredning, skulle

finna vissa statens tjänare eller vissa grupper af statstjänare, hvilkas

aflöning bestämts enligt äldre stater eller enligt stater uppgjorda enligt

samma grunder, som följts vid de äldre staternas fastställande, vara i

behof af någon förbättring i aflöningsvillkoren, en revision af dessa statstjänares

aflöningsförhållanden borde verkställas. Och Riksdagen uttalade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

tillika, att härigenom vunnes jämväl den fördel, att Riksdagen komme i

tillfälle att, där löneförbättring ifrågasattes, taga under ompröfning, om

och till hvilket belopp sådan kunde anses vara af förhållandena i hvarje

särskildt fall betingad. Riksdagen kunde af dessa skäl icke bifalla Kungl.

Maj:ts då gjorda framställning om beredande af dyrtidstillägg åt ämbetsoeh

tjänstemän.

Samma mening omfattades också af 1901 års statsutskott, som

tilläde, att då eu sådan utredning påginge beträffande flere bland de

större staterna, borde denna utredning jämväl afse möjligheten af förenklingar

i administrationen och eventuel indragning af tjänster, som genom förändrade

anordningar skulle kunna undvaras. Riksdagen beviljade emellertid

sistnämnda år anslag till dyrtidstillägg åt vissa statens ämbets- och

tjänstemän samt betjänte.

Jämväl nästlidet år biföll Riksdagen Kungl. Maj:ts framställningar

om beredande af dyrtidstillägg, men statsutskottet, som då förordade

denna framställning, ansåg sig vid behandlingen af denna fråga böra

ytterligare betona, att den enda fullt tillfredsställande lösningen af donna

fråga vore att vinna på den sålunda antydda vägen.

Enligt hvad af åberopade statsrådsprotokollet inhämtas, har Kungl.

Maj:t nu uppdragit åt en kommitté att afgifva utlåtande och förslag

rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden,

därvid kommittén skulle hafva att taga under öfvervägande, huruvida

genom förenklingar i förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning

af tjänster, som genom de förändrade anordningarna kunde

undvaras.

Förberedande åtgärder hafva alltså vidtagits för att tillmötesgå de

i sammanhang med anvisande af medel till dyrtidstillägg under de senare

riksdagarne uttalade önskningsmål om cn allmän lönereglering. Under

sådana förhållanden har utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen

alt jämväl för innevarande år bevilja anslag till dyrtidstillägg åt vissa

statens tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner icke blifvit vid

1901 eller 1902 årens riksdagar reglerade.

Utskottet vill härvid särskildt erinra, att nästlidet års Riksdag,

vid fastställande af nya stater för post- och telegrafverken, utgick från

den uttalade förutsättningen, att, då ny lönereglering företoges, aflöningsförmånerna

skulle så bestämmas, att de utan några ytterligare tillskott

från statsverkets sida blefve med afseende såväl å tjänsteinnehafvarnes

åligganden och tjänsteställning som å de vid tiden för löneregleringen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

7

rådande prisförhållandena tillräckliga. Dyrtidstillägg bör alltså icke utgå

till någon å ny- eller omreglerad stat uppförd löntagare, äfven om i ett

eller annat fall aflöningsförmånernas belopp icke blifvit genom löneregleringen

förändrade, och sålunda bör dylikt tillägg numera icke tillgodokomma,

bland andra, tjänstemän eller betjänte vid post- och telegrafverkens

distrikt- och lokalförvaltningar, för hvilka det ej heller synes

hafva vid anslagets äskande beräknats. Däremot böra nu ifrågavarande

dyrtidstillägg enligt hittills följda grunder utgå till generalpoststyrelsens

och telegrafstyrelsens tjänstemän och betjänte.

Beträffande de af Kungl. Maj:t framlagda grunder för utbetalandet

af dyrtidstillägg — hvilka grunder äro desamma, som af sistlidet

års Riksdag antogos, allenast med de jämkningar, som föranledts af verkställda

löneregleringar för personal tillhörande landtförsvaret — har utskottet

icke haft något att erinra och har alltså icke heller ifrågasatt

någon ändring af de utaf Kungl. Maj:t begärda anslagsbeloppen i annan

mån, än att det under sjunde hufvudtiteln äskade anslag till dyrtidstillägg,

som i Kungl. Maj:ts proposition för jämnande af hufvudtitelns slutsumma

upptagits till 200,088 kronor, af utskottet förslagsvis bestämts till jämnt

200,000 kronor.

Mot den af justitieombudsmannen gjorda framställningen om dyrtidstillägg

åt tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen har utskottet

ej heller något att erinra. I likhet med föregående år torde för detta

ändamål böra anvisas ett belopp af 850 kronor, att utbetalas af riksgäldskontoret.

Utskottet får därför hemställa,

I) att Riksdagen, i anledning af hvad Kungl.

Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarne

föreslagit i fråga om beviljande af anslag till dyrtidstillägg,

må, för beredande af dyrtidstillägg för innevarande

år åt en del tjänstemän och betjänte inom de

olika departementen jämte därtill hörande ämbetsverk,

kårer och stater, under nedannämnda hufvudtitlar på

extra stat för år 1904 anvisa särskilda förslagsanslag

till följande belopp, nämligen:

under andra hufvudtiteln kronor 63,000: —

» tredje » » 4,200; —

» fjärde » » 15,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

» femte hufvudtiteln kronor 120,000

» sjette » » 900,000

» sjunde » » 200,000

» åttonde » » 450,000

» nionde » » 85,000

att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af

dyrtidstillägg skola gälla följande grunder:

l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant

aflöning, dock icke i något fall med högre belopp

än 500 kronor.

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning

ingår bostads- eller boställsförmån in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af

statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp

än 7,000 kronor;

c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda

inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknadt,

år 1902 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats

till högre belopp än 7,000 kronor;

d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner

vid 1901 eller 1902 årens riksdagar nyeller

omreglerats efter andra grunder än dem, som

som följts vid de äldre staternas fastställande.

3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän

och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung

och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter

af Riksdagen pröfvade grunder.

4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner,

hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides

dels af statsmedel, dels ock af andra medel,

beräknas dyrtidstillägg endast å den del däraf, som

utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän

vid universiteten och lärare vid allmänna läroverken,

i hvilkas aflöning ingå jämväl andra medel än statsmedel,

dyrtidstillägg må beräknas å hela det belopp,

hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående

moment sägs, bestämd att minst uppgå.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

9

5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af

aflöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare

tillkommande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar

;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

beklädnadsersättning vid flottan;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel

åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar,

utgår endast för en af dessa, nämligen för den,

som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på

mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken

han först blifvit befordrad; samt

7:o) Dyrtid stillägget anses tillhöra lönen.

II) att dyrtidstillägg i enlighet med de af utskottet

föreslagna grunder jämväl må för innevarande

år utgå till tjänstemän och vaktmästare vid flottans

pensionskassa;

III) att, i anledning af hvad justitieombudsmannen

föreslagit, Riksdagen må, för beredande af

dyrtidstillägg enligt ofvanstående grunder åt tjänstemännen

vid justitieombudsmansexpeditionen, för år

1903 anvisa ett belopp af 850 kronor, att utbetalas

af riksgäldskontoret.

Stockholm den 28 april 1903.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 4 Sami. I A/d. 12 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

Reservation

af herrar P. Pehrson, I). Persson, J. A. Sjö, H. Andersson, C. Persson,

A. Petersson, N. Boström, G. Odqvist, P. Olsson, C. G. Johansson, N.

Åkesson och Å. H. Hammarskjöld, hvilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag hort hafva följande lydelse:

»Då utskottet nu — — — — — — — — — — — — —

tjänstemän och betjänte.

De af Kungl. Maj:t nu föreslagna grunder för dylikt tilläggs utgående

öfverensstämma med dem, som af nästlidet års Riksdag fastställdes,

allenast med de jämkningar, som föranledts af verkställda löneregleringar

för personal tillhörande landtförsvaret. Utskottet har dock

funnit skäl nu föreligga att tillse, huruvida icke en förändring, ledande

till nedsättning i de äskade anslagsbeloppen, kunde ske. Den för närvarande

mindre gynnsamma ekonomiska ställningen inom landet gör det

nämligen nödvändigt att söka åstadkomma den minskning i utgifter för

statskassan, som kan låta sig göra. På grund häraf har utskottet velat

föreslå, att maximibeloppet af dyrtidstillägg, hvilket hittills utgjort 500

kronor, måtte nedsättas till 300 kronor, samt att från åtnjutande af dylikt

tillägg måtte undantagas de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst

för innevarande år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor, samt

de, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget oheräknadt,

år 1902 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp

än 5,000 kronor. De ämhets- och tjänstemän, hvilka komma att

beröras af dessa förändringar, äro sådana, som äga en löneinkomst öfverstigande

3,000 kronor, i det att hittills åtnjutet dyrtidstillägg å lön

mellan 3,000 och 5,000 kronor nedsättes och å lön öfver 5,000 kronor

helt och hållet bortfaller. Pör dem, som äro lägst aflönade och sålunda

i allmänhet mest i behof af dyrtidstillägg, kommer däremot någon minskning

af detta icke att äga rum.

Den minskning i utgifter, som genom dessa förändringar i grunderna

för tilläggets utgående uppkommer, utgör enligt verkställda beräkningar

i jämnade tal:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

11

å andra

hufvudtiteln kronor

50,500

s tredje

1,800

» fjärde

5,500

» femte

7>

8,000

» sjette

81,300

3> sjunde

»

38,000

» åttonde

128,500

s nionde

2>

17,100

eller tillhopa kronor

330,700

Mot öfriga grunder för dyrtidstilläggets beräknande och utbetalande

har utskottet icke haft något att erinra.

Hvad angår justitieombudsmannens framställning om dyrtidstillägg

åt tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen — för hvilket

ändamål nästlidet års Riksdag anslog 850 kronor — torde, vid bifall

till utskottets nyss omförmälda förslag, beloppet böra af Riksdagen bestämmas

till allenast 600 kronor.

Utskottet hemställer alltså:

I) att Riksdagen, i anledning af hvad Kungl.

Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarne

föreslagit i fråga om beviljande af anslag till dyrtidstillägg,

må, för beredande af dyrtidstillägg för innevarande

år åt en del tjänstemän och betjänte inom

de olika departementen jämte därtill hörande ämbetsverk,

kårer och stater, under nedannämnda hufvudtitlar

på extra stat för år 1904 anvisa särskilda förslagsanslag

till följande belopp, nämligen:

under

andra hufvudtiteln

kronor

12,500

—

tredje

2,400

—

7>

fjärde

>

9,500

—

femte

112,000

—

y>

sjette

818,700

—

2>

sjunde

162,000

—

åttonde

$

321,500

—

nionde

»

61,900

—

att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af

dyrtidstillägg skola gälla följande grunder:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant

aflöning, dock icke i något fall med högre belopp

än 300 kronor.

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning

ingår bostads- eller boställsförmån in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af

statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp

än 5,000 kronor;

c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda

inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknadt,

år 1902 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats

till högre belopp än 5,000 kronor;

d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner

vid 1901 eller 1902 årens riksdagar nyeller

omreglerats efter andra grunder än dem, som

följts vid de äldre staternas fastställande.

3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän

och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung

och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter

af Riksdagen pröfvade grunder.

4: o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner,

hvilka utgå af statmedel. Där aflöning bestrides

dels af statsmedel, dels ock af andra medel,

beräknas dyrtidstillägg endast å den del däraf, som

utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän

vid universiteten och lärare vid allmänna läroverken,

i hvilkas aflöning ingår jämväl andra medel än statsmedel,

dyrtidstillägg må beräknas å hela det belopp,

hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående

moment sägs, bestämd att minst uppgå.

5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af

aflöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare

tillkommande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar

;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

13

arfvode;

beklädnadsersättning vid flottan;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

6: o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel

åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar,

utgår endast för en af dessa, nämligen för den,

som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på

mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken

han först blifvit befordrad; samt

7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

II) att dyrtidstillägg i enlighet med de af utskottet

föreslagna grunder jämväl må för innevarande

år utgå till tjänstemän och vaktmästare vid flottans

pensionskassa;

III) att, i anledning af hvad justitieombudsmannen

föreslagit, Riksdagen må, för beredande af

dyrtidstillägg enligt ofvanstående grunder åt tjänstemännen

vid justitieombudsmansexpeditionen, för år

1903 anvisa ett belopp af 600 kronor, att utbetalas

af riksgäldskontoret.»

Herr I. Månsson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

förestående ärendes behandling inom utskottet.

Bih. till Biksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 A/d. 12 Raft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:118 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde hufvudti s. 1 i texten