Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ägoutbvte emellan Kronan och Landskrona stad.

1903-02-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:23, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ägoutbvte emellan Kronan och Landskrona stad.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

13

\:o 23.

Ank» till Riksd. kausli den 10 februari 1903, kl. 4 c. m.

Utlåtande,

i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ägoutbvte

emellan Kronan och Landskrona stad.

(I. A.)

Uti en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 27) har Kungl. Maj:t,

under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

för den 31 december 1902 föreslagit Riksdagen medgifva,

att de kronan tillhöriga, å en af förste landtmätaren C. M. Carlquist

år 1898 upprättad karta med ägofigurerna 1, 2, 3 och 4 betecknade

områden om tillhopa 2 hektar 20 kvadratmeter, som upplåtits till

Landskrona—Eslöfs järnvägsaktiebolag, måtte utbytas mot Landskrona

stad nu tillhöriga, å samma karta med figurerna 6, 7, 8, 9 och 10

betecknade ägor om tillhopa 1 hektar 43 ar 85 kvadratmeter, samt att

därefter sistnämnda område måtte af järnvägsbolaget få innehafvas under

samma villkor, som med upplåtelsen af förberörda kronan nu tillhöriga

område vore förenade.

Till åberopade statsrådsprotokoll har departementschefen beträffande

denna fråga anfört följande:

»Sedan Landskrona stad och Landskrona—Eslöfs järnvägsaktiebolag

öfverenskommit att genom ägoutbyte reglera stadens och järnvägens

till hvarandra gränsande områden för utläggande af nya gator och

tomter samt järnvägsspår å bangårdens och hamnens utvidgade områ
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

den, blef vid en af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus

län på begäran anbefalld, af förste landtmätaren C. M. Carlquist

med biträde af godemän den 20 juni 1898 påbörjad förrättning såsom

ostridigt antecknadt, att den jord, som järnvägsbolaget disponerade

inom stadens område, och hvarom vore fråga, till stor del vore kronan

tillhörig och utgjorde en del af förutvarande befästningsområdet.

Vid förrättningens fortsättning den 24 påföljande oktober anfördes

å kronans sida, att den af kronan till järnvägsbolaget upplåtna mark,

som enligt uppgjordt förslag skulle afträdas till staden, vore efter

arealen icke obetydligt större än den stadens mark, som skulle tilläggas

det upplåtna området; men som staden och järnvägsbolaget, hvilka

saken närmast rörde, för sin del gillat berörda förslag och funnit detsamma

för sig fördelaktigt, och då större delen af den upplåtna marken

framför stationshuset, som af bolaget enligt detta förslag skulle till

staden afträdas, redan förut enligt den 29 oktober 1805 fastställd plan

för Landskrona nya stad varit till allmän gata och publik trädgård

utlagd och således icke för kronan kunde äga något synnerligt värde,

borde någon anmärkning ej heller af kronan framställas mot förslaget.

Enligt den öfver förrättningen författade karta med beskrifning

skulle till staden öfverlämnas af den kronan tillhöriga mark, som disponerades

af järnvägsbolaget:

ägofiguren n:o 1, utgörande en del af Järnvägsgatan med

»

»

v

därintill varaude plantering.,

» 2, söder om järnvägsstationen

» 3, » » )j

1,17 hektar

0,3 8 »

0,35 »

0,102 »

eller tillhopa 2 hektar 20 kv.-mtr.

Därjämte skulle af järnvägens egen mark öfverlämnas ägofiguren

u:o 5 om 45 ar.

Staden skulle för reglering af det till järnvägsbolaget från kronan

upplåtna område afstå:

ägofiguren n:o 6 vid Lilla Strandgatan......................................... 0,36 hektar

» » 7, söder om järnvägsstationen .......................... 0,os »

» 8, » » » ....................... 0,0126 »

)) 9, )> )) » ......................... 0,166 »

)) 10, » )'' »........................... 0,84 »

eller tillsammans 1 hektar 43 ar 85 kv.-mtr.

»

D

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

15

Ehuru staden sålunda skulle från kronan erhålla mera mark, än

staden komme att afstå, men med hänsyn till villkoren för markens

upplåtande till järnvägsbolaget, i hvilka ändring ej vore ifrågasatt,

äganderätten till mera eller mindre mark icke vore af betydelse för kronan,

samt ägoutbytet vore för gränsregleringen förmånligt, hemställde arméförvaltningen

i underdånig skrifvelse den 9 augusti 1899, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes godkänna ägoutbytet samt medgifva, att det därigenom

kronan tillkommande område finge i stället för den utbytta

marken af järnvägsbolaget iunehafvas under samma villkor, som med

upplåtelsen af sistnämnda mark varit förenade.

Om dessa villkor upplyste arméförvaltningen, att vid fastställelse

genom nådigt bref den 15 mars 1864 af plan för järnvägsanläggningen

mellan Landskrona och Eslöfs station å södra stambanan Kungl. Maj:t

medgaf upplåtelse till jäimvägsbolaget af den kronans mark, som erfordrades

för järnbanans inledande till staden och den därstädes afsedda

bangård; men som inkomsten af denna mark vore anslagen till ingenjörkårens

besparingskassa, skulle järnvägsbolaget vara pliktigt att för all

framtid till nämnda kassa erlägga en mot kassans inkomst af marken

svarande årlig afgift.

Såsom af nyssnämnda nådiga bref inhämtas, hade upplåtelsen skett

efter framställning af Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 25 juli

1863 och efter chefens för ingenjörkårens hörande. — Den årliga afgiften,

som Kungl. Maj:t förklarat sig efter utredning angående den

frångångna markens omfång och beskaffenhet vilja bestämma, blef genom

nådigt bref den 4 juli 1865 fastställd till 813 rdr rmt.

Sedan särskilda skrifter inkommit dels från stadsfullmäktige och

dels från järnvägsbolaget med tillkännagifvande, att de hvar för sig

godkände ifrågavarande förslag till ägoutbyte, samt medgifvande tillika

från järnvägsbolaget, att det område om 1,4385 hektar, som staden afstode

åt bolaget, skulle i bolagets hand erhålla samma natur, som den

öfriga mark invid Landskrona station, hvilken Eders Kungl. Maj:t förut

åt bolaget upplåtit, anbefalldes Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Malmöhus län att i ärendet afgifva underdånigt yttrande och tillika

meddela uppgift å värdet af den mark, som inginge i ägoutbytet. Efter

att hafva uppdragit åt magistraten i Landskrona att låta värdera marken,

öfverlämnade Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande med underdånig

skrifvelse den 23 mars 1901 magistratens protokoll den 4 samma

månad, enligt hvilket värdet af den mark, som skulle genom bolaget

af kronan till staden öfverläinnas, utgjorde 60,563 kronor och af den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

mark, som staden härför skulle lämna i utbyte, 66,011 kronor 25 öre,

livarjämte Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, enär värdet å den

mark, kronan erhölle, vore högre än värdet å den mark, kronan

lämnade i utbyte, samt ägorna genom bytet samlades i en formligare

ägofigur, förmälte sig icke hafva något att erinra mot ägoutbytet.

Arméförvaltningen, som erhållit befallning att låta genom ojäfviga

personer värdera den mark, som inginge uti det ifrågasatta ägoutbytet,

har med underdånig skrifvelse den 5 denna månad öfverlämnat ett vid

dylik värdering den 18 nästlidne oktober upprättadt instrument, enligt

hvilket värdet af den jord, kronan skulle afstå till staden, beräknats

för

ägofiguren

n:o

1 till .............

kr. 21,600: —

»

»

»

2 )> .........

» 7,885: —

»

»

»

3 » ...........

» 1,500: —

»

)>

»

4 )> .........

» 770: —

eller tillhopa

kr. 31,755: —

samt värdet af den jord, staden skulle afträda till kronan, utgjorde

för

ägofiguren n:o 6 .....................

kr.

28,000

—

»

» »

7 ...............

»

6,400

—

» »

8 ..................

»

212

50

»

)) v

9 ...................

3,120

—

»

» »

10 ..................

39,794

30

eller tillsammans

kr.

77.526

80

Det ifrågasatta ägoutbytet vore, enligt värderiugsmännens åsikt,

så fördelaktigt både för kronan såsom grundägare och järnvägsbolaget

såsom innehafvare, att det efter deras förmenande ovillkorligen borde

af kronan antagas.

I sistberörda underdåniga skrifvelse anför arméförvaltningen, bland

annat, att ägoutbytet hufvudsakligen afsåge dels att å sydöstra sidan

åstadkomma en mera regelbunden gränslinje mellan järnvägens område

och de upplagsplatser, staden hölle på att utfylla, än den brutna linje,

som bildades af de gamla fästningsverkens yttre konturer, dels att undanröja

det oegentliga förhållande, att järnvägsbolaget hade upplåtelse på

en del af stadens gator och offentliga platser; och att bägge nämnda

parter syntes dessutom lika intresserade af att en dylik reglering af

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

17

hvarderas områden komme till stånd. Kronan, som väl kade den

formella äganderätten, kunde svårligen hafva vare sig nytta eller skada

af ifrågavarande jordbyte i andra fall, än att Landskrona—Eslöfs järnvägsaktiebolag

skulle sluta sin verksamhet eller dess egendom genom köp

öfvergå i statens ägo. Det vore emellertid mycket svårt att finna ett

nöjaktigt värde å mark, sådan som den ifrågavarande, hvaraf en del

vore utlagd till gata, en del vid järnvägens anläggning blifvit bortgräfd,

så att endast vatten återstode. Dock torde det kunna påstås,

att kronan icke skulle blifva lidande på detta byte. Och det funnes

dessutom ett särskildt skäl för detsammas godkännande. Då regering

och Riksdag i förening år 1747 beslutit, att Landskrona stad skulle

ånyo befästas och i sammanhang härmed flyttas till grunden söder om

staden närmare hamnrännan, hade nämligen staden i vederlag för det

intrång, den sålunda komme att lida, tillerkänts vissa privilegier, bland

andra, att tomterna i den nya staden skulle vara fritomter och kostnadsfritt

upplåtas till dem, som ville bebygga desamma. Tillika hade

kronan åtagit sig att invalla den nya stadens område från liafvet och

utfylla gator m. m. Den nya stadens område, hvars gränser fastställdes

definitivt först genom den af Kungl. Maj:t den 29 oktober 1805 gillade

»stadsplanta öfver Landskrona, sådan den bör blifva sedan fästningsbyggnaden

ej vidare kommer att fullbordas», kunde därför betraktas

såsom en sorts donationsjord; och redan å nämnda karta vore det område

utanför järnvägsstationen, som bolaget nu skulle afstå till staden,

utlagd till publik trädgård.

Arméförvaltningen vidhölle i anledning häraf sin förut gjorda framställning

om nådigt bifall till ifrågavarande byte.

Som det ägoutbyte, hvarom här är fråga, enligt den i ärendet

åstadkomna utredning, måste anses vara för kronan fördelaktigt, och

då ägoutbytet därjämte är ägnadt att reglera nu ovissa rättsförhållanden

mellan kronan och Landskrona stad, får jag tillstyrka detsamma under

förutsättning likväl, att samma villkor, som med upplåtelse till järnvägsbolaget

af den kronans mark, bolaget nu innehar, äro förenade,

varda gällande, jämväl beträffande den mark, som genom bytet skulle

kronan tillkomma och af järnvägsbolaget nyttjas.»

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende

blifvit hänskjutit, får, efter tagen kännedom af de till detsamma hörande

handlingar och kartor hemställa,

Bill. till Riksd. Prot, 1903. 4 Sarnl 1 Afd. 10 Häjt. 8

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 10 februari 1903.

På statsutskottets vägnar:

OHR LUNDEBERGr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.