Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för utvidgning och fördjupning af Albrektsunds kanal.

1903-03-13 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:31, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för utvidgning och fördjupning af Albrektsunds kanal.

Dokumentets text

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

N:o 31.

Ank. till Eiksd. kansli den 13 mars 1903, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om anslag för utvidgning och fördjupning

af Albrektsunds kanal.

(R. A.)

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl.

Maj:t under sjätte hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att till utvidgning och

fördjupning af Albrektsunds kanal bevilja ett anslag af 314,000 kronor

och däraf på extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af 157,000 kronor.

Till det vid statsverkspropositionen fogade protokollet öfver civilärenden

för den 12 sistlidne januari har föredragande departementschefen

anfört följande:

_ »För underlättande af förbindelsen mellan Marstrand och fastlandet

beviljades vid 1840—41 årens riksdag anslag för upprensning af farleden

mellan Koön och Klöfverön, den s. k. Albrektsunds kanal. Arbetet utfördes

så, att kanalens minsta djup utgjorde 7,7 till 7,8 fot eller 2,28 till

2,31 meter under lägsta vattenyta och kanalens bottenbredd upptogs till

25 fot eller 7,42 meter.

I anseende till det mindre goda skick, hvari kanalen under årens

lopp rakade, lät styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader under

år 1877 genom kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren Ph. Otterdahl

uppgöra kostnadsförslag dels för kanalens iståndsättande med bibehållande

af det ursprungliga djupet dels ock för kanalens utvidgning och för
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

21

djupning till ett djup af 9 å 9,3 fot eller 2,G7 ä 2,76 meter under lägsta

vattenyta med bottenbredd af 30 till 50 fot eller 8,9 till 14,8 meter; och

hemställde nämnda styrelse, att Eders Kung!. Maj:t måtte antingen anvisa

medel till kanalens iståndsättande enligt det förra af berörda förslag eller

ock medgifva, att kanalen finge öfverlämnas till enskilda personer eller

bolag, som kunde vilja öfvertaga, iståndsätta och framgent underhålla densamma

mot rättighet att af de enskilda personer tillhöriga fartyg, som

passerade kanalen, uppbära afgifter enligt taxa.

öfver denna framställning hördes vederbörande myndigheter, men

Eders Kungl. Maj:t fann genom nådigt bref den 14 augusti 1890 densamma

icke föranleda till annan åtgärd än att handlingarna i ärendet

öfverlämnades till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med befallning att

låta undersöka i hvad skick kanalen befunnes samt med hänsyn därtill

och öfriga på frågan inverkande förhållanden till Eders Kungl. Maj:t inkomma

med förnyad framställning i ämnet, därest sådant kunde af omständigheterna

påkallas.

Till följd af denna befallning uppdrog väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

åt distriktschefen, majoren E. Atterbom att besiktiga kanalen

samt, om så skulle finnas behöflig!, upprätta nytt förslag jämte kostnadsberäkning

till densammas iståndsättande, äfvensom utröna de förhållanden,

som i öfrigt kunde inverka på kanalens bibehållande såsom

trafikled.

Till fullgörande af detta uppdrag upprättade majoren Atterbom ett

den 30 juli 1892 dagtecknadt förslag dels till kanalens iståndsättande till

2,4 meters djup med bibehållande af ursprungliga bottenbredden 7,42 meter,

utom uti mynningsrännorna, där bottenbredden skulle blifva J 5 meter,

dels ock till kanalens upprensning till 2,7 meters djup med en bottenbredd

af 9 meter i bergspassen och 15 meter i öfrigt.

Öfver det sålunda uppgjorda förslaget inhämtade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

utlåtande af lotsstyrelsen, som å sin sida i ämnet hörde

lotskaptenen i Göteborg.

Sedan lotsstyrelsen därvid i likhet med lotskaptenen tillstyrkt fördjupning

af Albrektsund till 3 meters djup, uppdrog väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

åt dåvarande kaptenen, numera majoren i väg och vattenbyggnadskåren

in. m. C. H. Öhnell att, med ledning af de utaf majoren

Atterbom upprättade förslag och ritningar, utarbeta ett nytt kostnadsförslag

för kanalens upprensning till 3 meters djup under dagligt vatten.

Sedan öhnell till följd häraf upprättat förslag, enligt hvilket. farleden

skulle erhålla ett djup af 3 meter samt en bottenbredd af 9 å 15 meter,

öfverlämnade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med underdånig skrifvelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

den 24 mars 1894 detta förslag till Eders Kungl. Maj:t. Vederbörande

myndigheter hördes öfver förslaget, men föranledde detsamma ej till någon

Eders Kungl. Maj:ts åtgärd.

Då sedermera tvekan uppstått, huruvida det föreslagna djupet af 3

meter kunde anses för framtiden tillräckligt, beslöt Göteborgs och Bohus

läns landsting vid sammanträden åren 1899 och 1900, att nya förslag

skulle på landstingets bekostnad upprättas för farledens fördjupande till

alternativt 3,6 och 4,2 meters djup; och har i anledning häraf dåvarande

kaptenen, numera majoren i väg- och vattenbyggnadskåren E. M. Öhman,

som erhållit dylikt uppdrag af landstinget, efter utförda undersökningar,

uppgjort fyra alternativa förslag, uti hvilka samtliga alternativ ingår

såsom gemensamma tekniska bestämmelser, att å sträckan från och med

Koön till och med den egentliga mellan Halsholmen och Klöfverön belägna

Albrektsunds bergskanal bottenbredden skulle blifva 20 meter samt

kröningsradierna 300 och 600 meter, hvaremot två af alternativen, alternativ

I a) och I b), afse ett farledscljup därstädes af 3,6 meter under hafvets

medelvattenstånd och två af alternativen, alternativ II a) och II b), ett

djup af 4,2 meter vid samma vattenstånd. A sträckan sydost om nämnda

bergskanal i den mera öppna sjön förbi Kommissholmen till en därutanför

å planen angifven slätprick, afses uti alternativ I b) en bottenbredd af

40 meter ocb djup af 4,1 meter samt uti alternativ II b) samma botteribredd

och ett djup af 4,7 meter under hafvets medelvattenstånd. Kanalens

längd uppgår till 1,800 meter, hvarjämte 1 kilometer därutanför erfordras

en särskild muddring på 1,000 meters sträcka.

Arbetsplanerna med deras kostnadsberäkningar äro uppgjorda under

förutsättning att det område, inom hvilket de hufvudsakliga arbetena

med bergsprängning förekomme, skulle indämmas genom anläggande

af tre tillfälliga fångdammar, därefter länspumpas och under arbetstiden

hållas torrlagdt.

Kostnaderna äro beräknade för alternativ I a) till 182,000 kronor,

för I b) till 230,000 kronor, för II a) till 250,000 kronor och för II b)

till 314,000 kronor; och har öhman, enär uti de uppgjorda förslagen

bottendjupen beräknats icke från lägsta förekommande vattenstånd utan

från hafvets medelvattenyta, hvilken visat sig vara 0,6 meter högre än

lägst iakttagna vattenyta, samt då en en stor del af de trafikerande kustbåtarne

läge lastade mellan 3—4 meter djupt, af de fyra alternativen

utan tvekan förordat det med II b) betecknade alternativet.

Med öfverlämnande af berörda förslag har landstinget uti underdånig

skrifvelse den 12 juni 1901 hemställt, det täcktes Eders Kungl.

Maj:t i nåder vidtaga sådana åtgärder, hvarigenom utvidgning och för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

23

djiipning af ifrågavarande farled kunde blifva verkställd på statens bekostnad;

och har landstinget därvid för sin del förordat, att alternativet

med 4,2 meters djup måtte komma till utförande.

Öfver denna landstingets framställning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 20 maj 1902 afgifvit infordradt utlåtande. Då farleden

genom Albrektsund fortfarande och kanske i ännu högre grad än

förut vore af stor betydelse för såväl handels- och sjöfarts- som militära

intressen, hemställde nämnda styrelse, som i likhet med förslagsställaren

och landstinget funnit det med II b) betecknade alternativet böra förordas

till utförande, att Eders Kungl. Maj:t täcktes aflåta nådig proposition

till Riksdagen om anvisande af ett belopp af 314,000 kronor för utvidgning

och fördjupning af kanalen.

Chefen för flottans stab, som den 22 juli 1902 afgifvit utlåtande i

ärendet, anförde därvid, att, som Albrektsunds kanal efter en i enlighet

med förslaget alternativ II b) företagen fördjupning och utvidgning skulle

komma att erbjuda ett djup af 3,0 meter vid lägsta vattenstånd, hvarigenom

kanalen under alla förhållanden skulle med trygghet kunna passeras af

såväl torpedbåtar och jagare som kanonbåtar och torpedkryssare, ehuru

de sistnämnda sannolikt skulle blifva nödsakade att förhala sig förbi den

vid Halsholmens sydvästra udde befintliga delen af kanalen, och som

därtill kornme, att förverkligandet af samma förslag i hög grad skulle

befrämja såväl ångbåtstrafiken som fraktfarten i öfrigt inomskärs till

och från Marstrand, ansage bemälde chef, att det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förordade förslaget vore att betrakta som det i alla afseenden

fördelaktigaste och att dess genomförande kunde anses vara af så stor betydelse,

att statsmedel därtill borde anvisas.

Sedan härefter Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i Göteborgs

och Bohus län yttrande i ärendet infordrats, har Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande uti underdånigt utlåtande den 16 augusti 1902 anfört

följande.

Om än Albrektsunds kanal numera förlorat den betydelse, den

förr ägde såsom förbindelseled emellan Göteborg och Karlstens fästning

pa Marstrandsön, vore den dock fortfarande, såsom handlingarna nogsamt

utvisa och Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande också vore i

tillfälle vitsorda, af stor vikt för segelfarten och ångbåtstrafiken mellan

Göteborg och Marstrand samt andra, bortom sistnämnda stad belägna

orter utefter hela den bohuslänska kusten. För att kunna vara till fullt

gagn för denna kustfart och persontrafik vore emellertid den under årens

lopp betydligt uppgrundade kanalen i behof af upprensning och utvidgning

till nödigt omfång. Af de förslag till sådana åtgärder, som fram
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

kommit, syntes det Eders Kungl. Maj:ts befallninghafvande, som om

företrädet obetingadt borde lämnas åt det af de senast utaf Öhman upprättade

alternativa förslag, som betecknats med II b). Detta förslag syntes

i önskvärd grad tillgodose de fordringar, som från den allmänna trafikens

sida kunde ställas på den ifrågavarande farleden, och, eldigt hvad som

framginge af chefens för flottans stab förenäinnda yttrande, skulle farledens

upprensning och utvidgning i enlighet med samma förslag också varda

till stort gagn för flottan i strategiskt hänseende. Då någon utsikt icke

funnes att genom enskild företagsamhet få till stånd en upprensning af

den viktiga farleden, tillstyrkte Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

nådigt bifall till landstingets framställning.

Därjemte har till Eders Kungl. Maj:t inkommit en skrifvelse i ämnet

från stadsfullmäktige i Marstrand af den 4 oktober 1902, däruti stadsfullmäktige

framhållit, att ifrågavarande farled, som för hela länets kust

vore af den största betydelse, då densamma utgjorde den måhända viktigaste

delen af inomskärsfarleden längs Bohuslän, dessutom för staden

Marstrand hade ett alldeles särskildt värde. År för år hade kanalen allt

mera uppgrundats, och härigenom hade trafiken med Göteborg mer och

mer blifvit hänvisad att gå väster om Klöfverön genom Sillesund. För

lastade jakter uppstode härigenom mången gång ett hinder af flera dagar.

Ångfartygen hade visserligen mera sällan blifvit hindrade, men det vore

dock vid stormigt väder förenadt med en viss risk att gå genom Sillesund.

Äfven för gången öfver Marstrandsfjorden vore Albrektsunds kanal

af stor vikt, ty sjögången på vägen norrifrån i riktning mot Sillesund

vore mycket svårare än om kursen ställdes mot Marstrands hamn.

På grund af dessa skäl instämde stadsfullmäktige i landstingets anhållan,

att Eders Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för upprensande af

Albrektsunds kanal.

Slutligen hafva 1,771 personer, hufvudsakligen fiskare inom Göteborgs

och Bohus läns skärgård, uti en till Eders Kungl. Maj:t ingifven petition

förklarat sig instämma i landstingets framställning, under framhållande

att kanalen vore af allra största vikt för hela Bohusläns kust, ty endast

om kanalen blefve tillgänglig, uppstode en skyddad inomskärsled. Det

hände ofta, att jakter finge ligga flere dagar i Marstrands hamn i afvaktan

på godt väder, då det för en lastad jakt vore otänkbart att vid stormigt

väder passera väster om Klöfverön. De farleder, som blifvit eller framdeles

kunde blifva upprensade norr om Marstrand, erhölle icke sitt rätta värde,

förrän Albrektsunds kanal, som utgjorde grunden i hela farledsbyggnaden,

blifvit användbar.

På min anmodan har chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

25

lämnat närmare upplysningar om behofvet af den föreslagna fördjupningen

af kanalen, och tillåter jag mig med anledning af dessa meddela följande.

En allt lifligare kustfart har numera uppstått längs Bohusläns kust

till följd dels af den stora passageraretrafik, som tillkommit mellan de

lifligt besökta badorterna och jämväl mellan grannländerna, dels af den

ökade handelsomsättningen och fiskebedriften, hvilken rörelse är i stort

beroende af oafbruten inomskärsled för att icke tillskyndas väsentliga tidsoch

materialförluster. I den mån kustfarten med ångbåtar tilltagit, har

icke blott dessas tonnage och storlek ökats, utan äfven en stor del af den

äldre fiskeflottan af sillbåtar ersatts af större båtar och fartyg för fiske i

öppna hafvet, af hvilka en del i lastadt tillstånd draga större djup än att

de kunna passera Albrektsunds kanal vid lägsta vatten. Efter hvad vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen har sig bekant, lära för närvarande af hela

ångbåtsflottan, som med reguljära turer besöka Marstrand, endast ett par

båtar vara så grundgående, att de kunna befara kanalen vid lägsta vattenstånd,

hvarför alla öfriga kustfarare måste hålla yttre vägen, som under

storm på land med hög sjö anses förenad med betydande fara. Inomskärsleden

måste därför anses afbruten på denna punkt för de nu vanliga ångbåtarne,

intill dess Albrektsunds kanal upptages till sådant djup, att fartyg

intill 3,6 m. djupgående vid lägsta vatten kunna passera densamma, såsom

i alternativ II b) är föreslaget, då jämväl all nu i kustfart varande fartygsmateriel

torde vid medelvatten kunna begagna densamma. Albrektsunds

kanal har således ej hittills kommit till den användning och stora betydelse

för underlättande af ångbåtstrafik och segelfart å bohuslänska kusten,

som den i sin egenskap af tryggad och gen inomskärsled bort, och detta

beror dels på dess ringa segeldjup och dels därpå, att den ursprungligen

obetydliga bottenbredden på senare tider ytterligare minskats genom utskjutningar

och uppgrundningar i bottnen, hvilket åter afsevärdt försvårar

navigeringen i en så krokig och trång farled som den ifrågavarande.

Genom hvad i ärendet sålunda förekommit torde få anses utredt, såväl

att ifrågavarande af staten ursprungligen upprensade farled befinner

sig i ett sådant skick, att den numera icke kan nöjaktigt uppfylla sitt

ändamål, som äfven att en utvidgning och fördjupning af densamma kommer

att vara till synnerlig nytta icke blott för sjötrafiken vid ifrågavarande

kust utan äfven i afseende å vårt sjöförsvar. Det synes mig därför föreligga

fullgiltiga skäl att nu verkställa en sådan utvidgning och fördjupning,

därvid med hänsyn till förut anförda omständigheter det af Öhinan med

II b) betecknade alternativ torde böra följas.

Enligt hvad jag inhämtat, skulle utförandet af ifrågavarande arbete

Bih. till Riksd. Prot. 1303. 4 Sami. 1 Afd. ‘21 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 31.

lämpligen kunna, utan att orsaka förlängning af tiden för kanalens afstängning

för allmän trafik, fördelas på två år, då arbetet inom de föreslagna

fångdammarna lär kunna verkställas under ena året och öfrigt

arbete under det andra. Kostnaden för det arbete, som skulle utföras

inom fångdammar, beräknas uppgå till 101,000 kronor, däri emellertid

ingår kostnaden för hyra och amortering af mudderverk, pråmar, bogserbåt

m. m., hvilken kostnad, beräknad till 30,000 kronor, äfven ingår i kostnaden

för det arbete, som måste utföras utanför fångdammarna, hvarför

kostnaden för företaget, därest arbetet utföres under två år, lämpligen kan

fördelas lika på de båda åren.»

Af den utredning, som i detta ärende lämnats, har utskottet väl funnit

ådagalagdt att en utvidgning och förbättring af Albrektsunds kanal

skulle vara till stort gagn för kustfarten inom den bohuslänska skärgården

samt därigenom befordra såväl handelsomsättningen och persontrafiken

som ock fiskerinäringen därstädes. Dock kan enligt utskottets mening

denna farled hvarken ur militär eller handelspolitisk synpunkt anses vara

af den betydelse för det allmänna, att ifrågavarande arbete bör, såsom

nu föreslagits, helt och hållet bekostas af statsmedel. I likhet med hvad

af Riksdagen föreskrifvits i fråga om beviljade anslag för understödjande af,

bland annat, upprensning af åar och farleder, synes det utskottet att jämväl

i nu förevarande fall de menigheter eller andra vederbörande, hvilka

skulle hafva nytta af företagets genomförande, böra genom kontant tillskott,

materialier, arbete eller andra bidrag bestrida minst en tredjedel af

kostnaderna därför. Om öfriga kostnader för ifrågavarande arbetes utförande

skulle bestridas af staten, bör ock enligt utskottets mening

behörig säkerhet ställas därför, att arbetet efter dess fullbordan, utan

ytterligare bidrag af statsmedel, af vederbörande för framtiden underhålles

i fullgodt skick.

På grund af den uppfattning, utskottet sålunda hyser i denna fråga,

och då utredning för närvarande saknas ej mindre, om och i hvad utsträckning

bidrag till kostnadernas bestridande äro att påräkna från de

kommuner, rederier med flere, som af ifrågavarande företags genomförande

skulle hafva största nytta, än äfven huruvida säkerhet för det framtida

underhållet af farleden kan erhållas, anser sig utskottet böra hemställa,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 31. 27

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 13 mars 1903.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Reservation:

af herrar 1. Wij/c och F. E. Pettersson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:49 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för utvidgning och fördjupning af Albrektsunds k s. 11 i texten