Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående försäljning af till förra militiébostället Wirshult n:o 1 och Kålshult n:o 1 i Kronobergs län hörande jordområden jämte hemmanet Wirshult n:o 1 tillhörig andel i vattenkraft.

1903-03-13 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:33, Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående försäljning af till förra militiébostället Wirshult n:o 1 och Kålshult n:o 1 i Kronobergs län hörande jordområden jämte hemmanet Wirshult n:o 1 tillhörig andel i vattenkraft.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 33.

1

Efl:o 33.

Ankom till Riksd. kansli den 13 mars 1903, kl. 6 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående försäljning

af till förra militiébostället Wirshult n:o 1 och

Kålshult n:o 1 i Kronobergs län hörande jordområden

jämte hemmanet Wirshult n:o 1 tillhörig andel i vattenkraft.

(!• A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden

för den 19 december 1902 har Kungl. Maj:t uti en till

"Riksdagen aflåten proposition (n:o 11) föreslagit Riksdagen medgifva,

dels att de till förra sergeantsboställena 1 mantal Wirshult n:o 1

och J/2 mantal Kålshult n:o 1 i Linneryds socken och Konga härad af

Kronobergs län hörande och å en af vice kommissionslandtmätaren Sven

Svensson år 1901 upprättad karta angifna områden, i areal innehållande

24,5 ar af hemmanet Wirshult n:o 1 och 80 ar af hemmanet Kålshult

n:o 1, må från hemmanen afsöndras och tillika med den hemmanet Wirshult

n:o 1 tillhöriga andel i vattenfallet i Ronnebyåu vid Skogsholm till

Lessebo aktiebolag försäljas mot köpeskilling, som skall på bolagets bekostnad

bestämmas i den ordning, som, i fråga om jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof är föreskrifven i kungl. förordningen den 14

april 1866, under iakttagande därvid, att köpeskillingen för statens andel

i vattenfallen vid Skogsholm icke må understiga 5,250 kronor, samt under

villkor i öfrigt:

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 22 Höft. (N:o 33.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 83.

att, sedan köpeskillingen för berörda jordområden och andel i vattenfall

blifvit till landtränteri i länet inbetald, desamma må af köparen

tagas i besittning vid utgången af nu löpande arrendeperioder, för hemmanet

Wirshult n:o 1 den 14 mars 1915 och för hemmanet Kålshult

n:o 1 samma dag år 1917, eller dessförinnan å tid, hvarom köparen kan

med nuvarande arrendatorer af hemmanen och andelen i vattenfallen

öfverenskomma;

att, därest sådan öfverenskommelse träffas, köparen skall, utan något

bidrag från kronan, till vederbörande arrendatorer erlägga den godtgörelse,

som bör dem tillkomma för mistning af jordområdena och andelen i vattenfallet;

samt

att köparen skall vara skyldig att, om så påfordras, uppsätta och

för framtiden underhålla stängsel i gränsen mellan jordområdena och

kronans mark;

dels och att köpeskillingen för ifrågavarande jordområden och andel

i vattenfall må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre

kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af skogbärande

eller till skogsodling tjänlig mark.

Till nämnda statsrådsprotokoll har departementschefen i förevarande

ärende anfört följande:

»Ronnebyån, hvari icke finnes kungsådra eller allmän farled, bildar

emellan sjöarna Yedden och Skogsrydssjön inom Linueryds socken och

Konga härad af Kronobergs län två vattenfall, det ena vid hemmanet

Öljeholm ej långt från åns utlopp ur sjön Yedden och det andra vid

hemmanet Skogsholm vid åns inlopp i Skogsrydssjön. Yattenkraften i

båda dessa fall är medelst dammbyggnader tillgodogjord för drifvande af

de s. k. Öljeholms eller Öljemåla samt Skogsholms kvarnar. Intill vattendraget

vid Skogsholm gränsa förra sergeantsboställena 1 mantal Wirshult

n.o 1 och !/2 mantal Kålshult n:o 1, hvilka hemman äro utarrenderade,

det förra genom domänstyrelsens kontrakt den 18 augusti 1893 på tjugu

års tid från den 14 mars 1895 och det senare genom samma styrelses

kontrakt den 19 juli 1895 och transportresolution den 5 februari 1897,

likaledes på tjugu år, räknadt från den 14 mars sistnämnda år. Af det

vid Skogsholm befintliga vattenfallet tillhör hälften hemmanet Wirshult

n:o 1 ; och har i arrendekontraktet rörande nämnda hemman föreskrifvits,

bland annat, att vissa uppgifna personer skulle äga intill arrendetidens

slut bruka och begagna viss mark jämte vattenkraften i ån därinvid mot

en årlig afgift till hemmanets arrendator af 100 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 33. 3

Sedan Lessebo aktiebolag, för anläggning i närheten af Öljeholm vid

Hesslekullen af en elektrisk kraftstation, för hvars behof skulle användas

vattenkraften i Ronnebyån emellan förutnämnda sjöar och hvarifrån elektrisk

kraft skulle öfverföras till det på ett afstånd från kraftstationen af 8

kilometer belägna Lessebo pappersbruk, förvärfvat eganderätten till omförmälda

två kvarnar med tillhörande utmål och andel i vattnet samt hos

domhafvanden i orten begärt tillstånd att på angifvet sätt förändra och

höja den vid Öljeholms kvarn befintliga dammbyggnaden, har af vederbörande

häradssynerätt, jämlikt bestämmelserna i nådiga förordningen om

jordägares rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880, den

8 juli 1901 å platsen förrättats syn, hvarefter synerätten genom utslag

samma dag, hvilket vunnit laga kraft, på vissa villkor meddelat det sökta

tillståndet.

På grund af berörda utslag har på bolagets föranstaltande af löjtnanten

vid väg- och vattenbyggnadskåren Ingemar Petersson under år

1901 uppgjorts förslag och ritningar för anläggning af den tillämnade

kraftstationen vid Hesslekullen. I detta förslag, enligt hvilket vattnet

skulle i en kanal ledas från den ombyggda dammen vid Öljeholm till

kraftstationen och därifrån åter till ån, som i loppet mellan kanalens inflöde

däri och Skogsrydssjön skulle upprensas, har den hemmanet Wirshult

n:o 1 tillhörande andel af vattenkraften i fallet vid Skogskolm beräknats

till 42 hästkrafter för hela fallhöjden och åsatts ett värde af

2,500 kronor. Emellertid skulle enligt förslaget för kraftanläggningen

icke tagas i anspråk den vid Skogsholm befintliga, mellan 3,22 meter och

2,22 meter varierande fallhöjden i dess helhet, utan skulle ett fall af 1

meter därstädes reserveras för drifvande af kvarn och såg till allmänhetens

bruk i stället för de nuvarande kvarnarna vid Öljeholm och Skogsholm,

hvilka skulle utrifvas.

I en till Eders Kungl. Maj:t ingifven skrift har nu berörda bolag

— med förmälan att bolaget för att söka minska de höga kostnaderna

för den vid Lessebo pappersbruk använda vatten- och ångkraften sett sig

nödsakadt att utbyta densamma mot elektrisk kraft samt att det för anläggning

af omförmälda kraftstation i enlighet med det uppgjorda förslaget

vore nödigt att jämväl kronans andel i vattenfallet vid Skogsholm af

bolaget förvärfvades — i underdånighet anhållit, att Eders Kungl. Maj:t

måtte medgifva bolaget rätt att medelst expropriation i laga ordning till

sig lösa ej mindre den till hemmanet Wirshult n:o 1 hörande hälft af

nyssnämnda vattenfall än äfven den invid Ronnebyån belägna, hemmanen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 83.

Wirshult n:o 1 och Kålshult n:o 1 tillhöriga mark, som funnes angifven

å en af vice kommissionslandtmätaren Sven Svensson år 1901 upprättad

karta med beskrifning, utgörande af hemmanet Wirshult n:o 1 24,5 ar

betesmark och af hemmanet Kålshult n:o 1 80 ar, däraf 26,i ar betesmark,

27,3 ar hårdvallsäng och 26,6 ar sidvallsäng; varande vid den

underdåniga ansökningen fogade, bland andra handlingar, förklaringar dels

af hemmanens arrendatorer, att de mot den sökta expropriationen icke

hade något att erinra, dels af de personer, hvilka för närvarande innehade

den i arrendekontraktet rörande hemmanet Wirshult n:o 1 särskildt upplåtna

rätt till hemmanets vattenkraft vid Skogskolm jämte viss mark, att

denna rätt finge af bolaget på vissa villkor öfvertagas, dels ock af arrendatorn

af Wirshult, att han medgåfve, att sagda arrenderätt till vatten och

mark finge å bolaget öfverlåtas.

Efter erhållen nådig remiss har domänstyrelsen inhämtat och med

eget underdånigt utlåtande af den 13 december 1901 öfverlämnat öfver

berörda ansökning afgifna underdåniga yttrande af domänintendenten i

Kronobergs län, vederbörande kronofogde och öfverjägmästare samt Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet.

Domänintendenten har därvid tillstyrkt, att, då arrendatorn af hemmanet

Wirshult n:o 1 ej kunde tillgodogöra sig hemmanets andel i vattenfallet

vid Skogsholm, hvilket vore beläget 0,3 mil från kufvudgården, på

annat sätt än genom vattenkraftens utarrendering, samt denna krafttillgång

icke heller kunde komma till någon direkt användning för hemmanet, den

underdåniga ansökningen måtte bifallas beträffande expropriation af såväl

kronans andel i vattenkraften vid Skogsholm som af ifrågavarande obetydliga

områden från hemmanen Wirshult n:o 1 och Kålshult n:o 1.

Jämväl kronofogden och öfverjägmästaren hafva förordat ansökningen,

kronofogden under framhållande, att vattenkraften vid Skogsholm vore af

jämförelsevis ringa värde och i allt fall icke af den betydelse, att någon

själfständig fabriks- eller annan rörelse därstädes skulle kunna anläggas

och med fördel drifvas; och har öfverjägmästaren, som anfört, att skiljandet

från hemmanen af omförmälda områden icke hade något inflytande på

skogshushållningen, såsom villkor för bifall till ansökningen föreslagit, att

arrendatorerna af hemmanen förbehölles rätt att mot skälig ersättning erhålla

husbehofsmalning och sågning.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande har i sitt underdåniga yttrande,

med öfverlämnande af ett utaf berörda bolag den 1 december 1901

afgifvet förklarande, att bolaget vore villigt att för kronans vattenrätt vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 33. °

Skogsholm erlägga 3,000 kr., därest nämnda vattenrätt tillerkändes bolaget

utan expropriation, tillstyrkt bifall till ansökningen under villkor:

att köpeskillingen för ifrågavarande områden jämte kronans andel i

vattenkraften vid Skogsholm bestämdes i den ordning, nådiga förordningen

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april

1866 stadgade, dock ej understigande 3,000 kronor för vattenkraften;

att den sålunda bestämda köpeskillingen till landtränteriet i länet

inbetalades, innan vattenkraften och jordområdena finge af bolaget tagas i

besittning;

att desamma finge af bolaget med äganderätt tillträdas vid utgången

af nu löpande arrendeperioder eller dessförinnan å tid, hvarom bolaget

kunde med nuvarande arrendatorer af hemmanen öfverenskomma;

att, därest sådan öfverenskommelse träffades, bolaget skulle utan

något bidrag från kronan till arrendatorerna årligen erlägga den godtgörelse,

som borde tillkomma dem för mistningen af vattenkraften och

jordområdena; samt

att bolaget skulle vara skyldigt att, om så påfordrades, uppsätta

och för all framtid underhålla stängsel i områdenas gräns mot kronans

mark.

För egen del har domänstyrelsen anfört, att, då af handlingarna i

ärendet kunde anses utredt, att ifrågavarande vattenkraft och jordområden

vore för industriellt ändamål bchöfliga och utan olägenhet kunde från

hemmanen afsöndras, styrelsen ansåge den underdåniga ansökningen vara

förtjänt af bifall samt att, beträffande de villkor, som därvid borde fästas,

styrelsen icke kunde biträda det af öfverjägmästaren väckta förslaget, att

hemmanens arrendatorer skulle förbehållas rätt att mot skälig ersättning

erhålla husbehofsraalning och sågning å bolagets kvarn och såg vid Skogsholm,

såsom efter styrelsens förmenande obehöfligt, men att styrelsen icke

hade något att erinra mot förut angifna, af Eders Kungl. Majits befallningshafvande

föreslagna villkor.

Få grund af nådig remiss har härefter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i skrifvelse den 30 september 1902 i ärendet afgifvit underdånigt

utlåtande och därvid fäst uppmärksamheten därå, att enligt den

handlingarna bifogade profilritningen visserligen större delen af vattenfallet

vid Skogsholm vore belägen på hemmanet Wirshults n:o 1 ägor,

men att en mindre del däraf läge å ägorna till hemmanet Kålshult n:o 1.

Styrelsen har vidare erinrat, att styrelsen uti förut afgifna underdåniga

utlåtanden öfver liknande ansökningar angående vattenfall af ungefär

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 33.

samma storlek som det nu ifrågavarande uttalat den uppfattningen, att,

enär förhållandena i en framtid kunde göra det för staten önskvärdt att

kunna förfoga öfver sin vattenkraft och i allt fall värdet af sådan kraft icke

ännu kunde anses hafva vunnit nödig stadga, statens vattenfall icke borde

under äganderätt försäljas utan mot årlig afgift och för begränsad tid till

enskilde upplåtas; och har styrelsen, med fäst afseende vid den ifrågavarande

vattenkraftens belägenhet inom mindre än eu mils afstånd från

två järnvägsstationer, föreslagit, att den årliga arrendeafgiften för densamma

måtte bestämmas till minst 5 kronor för hästkraft eller till 210

kronor. Skulle emellertid Eders Kungl. Maj:t anse sig böra bifalla den

nu ifrågavarande ansökningen, ansåge styrelsen, att det minsta värde, som

borde åsättas berörda vattenkraft, vore ett mot förenämnda för densammas

begagnande af styrelsen föreslagna årliga arrendeafgift af 210 kronor, kapitaliserad

efter 4 procent, svarande belopp, eller 5,250 kronor, i synnerhet

som den del af fallhöjden, hvilken skulle reserveras för drifvande vid

Skogsholm af kvarn och såg i stället för do nuvarande kvarnarna därstädes

och vid Öljeholm, till följd af den stora vatten variationen vid det

endast en meter höga fallet ej syntes hafva sådant värde, att någon

minskning af sagda belopp borde därför göras. Beträffande sättet för ersättningsbeloppets

utgående, i händelse af nådigt bifall till ansökningen,

instämde styrelsen i hvad Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

ärendet anfört.

Sedan Eders Kungl. Maj:t, i anledning af hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i ärendet sålunda anfört, den 13 sistlidne oktober anbefallt

domänstyrelsen att däri afgifva förnyadt underdånigt utlåtande, har

domänstyrelsen afgifvit sådant utlåtande af den 28 nästlidne november

och vid detsamma fogat underdåniga yttranden af Lessebo aktiebolag och

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet.

Bolaget har därvid upplyst, att den andel i vattenfallet vid Skogsholm,

som tillhört hemmanet Kålshult n:o 1, till följd af en den 26 juni

1901 i laga ordning beslutad och sedermera utförd vattenreglering blifvit

utgräfd och sålunda icke kunde skattas till något värde.

Eders Kungl. Majits befallningshafvande har i sitt sist omförmälda

yttrande förklarat sig vara af hufvudsakligen samma mening, som af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen uttalats i fråga om upplåtande i allmänhet

med äganderätt af staten tillhöriga vattenfall, särskildt i fall, då förhandenvarande

förhållanden gjorde sannolikt, att staten framdeles kunde själf

vilja förfoga öfver ifrågakommande vattenkraft, hvarför med kronans fördel

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

7

vore förenligt, att staten i regeln i sin ägo åtminstone tills vidare behölle

sådana vattenfall, som genom större mäktighet eller gynnsammare belägenhet

eller annan mera framträdande orsak redan ägde eller kunde antagas

framdeles erhålla en afsevärd betydelse. Uet syntes emellertid innebära

en möjligen för långt drifven försiktighet från statens sida att utestänga

den enskilda företagsamheten från förvärf af kronans obetydligare vattenfall,

när någon mera bestämd eller påtaglig anledning till deras bibehållande

i kronans ägo icke förelåge eller kunde påvisas, under det att å

andra sidan deras tillgodogörande för enskilda industriella eller andra

lofliga och gagneliga intressen kunde få en för dessa vidtgående betydelse.

Hvad särskildt anginge afliändandet af nu ifrågavarande vattenkraft, vore

Eders Kungl. Maj.ts befallningshafvande af den fulla öfvertygelsen, både

att staten icke komme att för något sitt speciella ändamål disponera densamma

och att högre betalning än den af bolaget i form af expropriation

erbjudna icke kunde vara att påräkna.

På grund af hvad sålunda anförts har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

förnyat sin hemställan om bifall till ansökningen, i hvilken

hemställan jämväl domänstyrelsen i sitt sistberörda underdåniga utlåtande

af den 28 nästlidne november förklarat sig instämma.

Ehuru jag till fullo delar den af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uttalade uppfattning därom, att staten tillhörig vattenkraft med hänsyn

till de statens egna behof, för hvilkas tillgodoseende densamma i en framtid

möjligen kan komma till användning, i allmänhet icke bör med äganderätt

upplåtas, anser jag dock, i likhet med Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Kronobergs län och domänstyrelsen, att afhändandet af

ifrågavarande, till hemmanet Wirshult n:o 1 hörande andel i vattenfallet

i Konnebyån vid Skogsliolm icke kan möta någon betänklighet. Statens

andel i nämnda vattenfall utgör nämligen en så ringa kraftkälla, att dess

tillgodogörande för statens räkning näppeligen kan blifva af afsevärd betydelse.

Därtill kommer, att arrendatorn af hemmanet Wirshult n:o 1

till följd af vattenfallets afskilda läge från hemmanets hufvudgärd icke

lämpligen kan för något i samband med hemmanets brukande stående

ändamål använda vattenkraften, hvarför densamma måst för en jämförelsevis

obetydlig afgift till andra personer på arrende upplåtas, äfvensom att

ortens behof af målning och sågning torde kunna anses nöjaktigt tillgodosedt

genom det til lämnade anordnandet vid Skogsliolm af kvarn och såg,

för hvilkas drifvande erforderlig vattenkraft blifvit besparad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o

Under förutsättning att nöjaktig godtgörelse kronan beredes, anser

jag mig därför ock böra tillstyrka, att såväl ifrågavarande, kronan tillhöriga

vattenkraft, som ock förutnämnda, till afsöndring från hemmanet

Wirshult n:o 1 och Iiålshult n:o 1 föreslagna obetydliga jordområden,

hvilka områden äro att betrakta såsom nödigt utmål för vattenkraftens

tillgodogörando och utan olägenhet för hemmanen kunna därifrån afskiljas,

till Lessebo aktiebolag försäljas; lärande, därest såsom villkor för upplåtelsen

stadgas, att köpeskillingen skall på bolagets bekostnad bestämmas

i den ordning, som i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof är föreskrifven i nådiga förordningen den 14 april 1866, under

iakttagande därvid, att köpeskillingen för vattenkraften icke må understiga

5,250 kronor, kronans intresse få anses behörigen tillgodosedt.

I öfrigt finner jag mig kunna biträda de af Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande för ifrågavarande upplåtelse föreslagna villkor, till

hvilka jag icke har något att tillägga.»

På grund af hvad sålunda anförts och hvad i öfrigt i ärendet förekommit

hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen

aflåta ifrågavarande proposition.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende blifvit

hänvisadt, har icke haft något att erinra emot Kungl. Maj:ts berörda framställning,

hvadan utskottet hemställer,

att hvad Kungl. Maj-.t uti förevarande hänseende

föreslagit må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 13 mars 1903.

På statsutskottets vägnar:

CHR, LUNDEBERG.

Stockholm, tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:69 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungi. Maj:ts proposition angående försäljning af till förra militiebostället Wirshult N:o 1 och Kålshult N:o 1 i Krono s. 14 i texten