Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjände hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvaret.

1903-03-13 · 172 sidor, varav 166 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 166 av 172 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:5, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjände hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvaret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ant till Riksd. kansli den 13 mars 1903, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

fjände hufvudtitel, omfattande anslagen till

landtförsvaret.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Departementet.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har, under

åberopande af det propositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden den 12 i samma månad, Kungl. Maj:t under fjärde

hufvud titeln uti punkten 1 föreslagit Riksdagen att öka anslaget till

departementet, nu 50,250 kronor, med 4,750 kronor till 55,000 kronor.

Statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet har beträffande

denna framställning till åberopade protokollet anfört följande.

»Sedan Eders Kungl. Maj:t don 28 november 1873 godkänt ett af

dåvarande statsrådet och chefen för civildepartementet framlagdt förslag

rörande arbetets ordnande inom statsdepartementens kansliexpeditioner

Bih. till Riked. Prat. 11)03. 4 Sand. 1 A/d. 0 Iliift. (N:o 3.) 1

Ang. höjning

af anslaget

till landtförsvarsdepartementet.

[1-]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

på afdelningar eller byråer m. m., blef, uppå Eders Kungl. Maj:ts hemställan,

af 1874 års Riksdag ny stat antagen för »Landtförsvarsdepartementets

kansliexpedition», upptagande, bland annat, en post å 10,000

kronor, afsedd för amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjänte. —

Uti statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet anförande

till statsrådsprotokollet den 9 januari sistnämnda år, angående reglering

af utgifterna å fjärde hufvudtiteln för år 1875, framhölls i detta

ämne, bland annat, hurusom uppsättningen af enklare expeditioner,

biträde vid kollationering och expeditionernas afsändande besörjdes af

3 kanslister, hvar och en med 1,800 kronors lön, 2 kopister, hvardera

med lön af 1,000 kronor, samt extra ordinarie tjänstemän, till hvilkas

aflönande funnes tillgängliga en kopistlön samt ett särskildt årligt anslag

af 1,000 kronor. Kostnaderna härför uppginge således till 9,400

kronor, med afdrag endast af ett ringa belopp, som kunde till extra

vaktbetjänte utgifvas. Enligt Eders Kungl. Maj:ts ofvan nämnda beslut

af den 28 november 1873 skulle detta arbete utom den egentliga renskrifningen,

hvilken i allmänhet borde emot lega besörjas, utföras af

extra biträden antingen i något fastare anställning såsom amanuenser

eller i mindre fast förbindelse med expeditionen. För dessas aflöning

äfvensom till godtgörelse, om så skulle erfordras, åt extra vaktbetjänte,

borde ställas till departementschefens förfogande en rund summa underbenämning

»till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjänte».

Vid beräkning af de medel, som inom landtförsvarsdepartementets

kansliexpedition blefve för ifrågavarande ändamål erforderliga, hade

beaktats, att till följd af såväl ärendenas mängd som arten af desamma

antalet af de från departementets kansli utgående expeditioner för det

dåvarande vore högst betydligt, och att någon förminskning i detsamma

icke vore att förvänta. De arbeten, som af kanslister och kopister förrättats,

skulle öfvertagas af amanuenser, utan att dessa blefve genom

fullmakt försäkrade om orubblig besittning af sina platser eller om vissa

i stat bestämda inkomster; en anordning, som med de öfvervägande

förmåner den medförde, dock icke syntes komma att frambringa någon

direkt nedsättning i kostnaden. Under sådana förhållanden ansåg

departementschefen sig icke kunna föreslå, att till amanuenser, skrifbiträden

och extra vaktbetjänte ställdes till hans förfogande mindre

elopp än 10,000 kronor.

År 1878 höjdes denna anslagspost med 800 kronor för beredande

af vikariatsersättning åt tjänstemän, som under öfverordnades semester

ålades tjänstgöring i högre grad, men har sedermera hvarje år upptagits

med oförändradt belopp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

3

Af det belopp 10,800 kronor, som alltså står till departementschefens

förfogande till amanuenser, vikariatsersättningar, renskrifning

m. in., gäldas i första rummet renskrifningskostnader äfvensom vikariatsersättningar

under semester samt under de tider, då någon tjänsteman

för beredande af särskilda större ärenden åtnjuter ledighet från

öfriga till departementet hörande göromål, hvarjämte därifrån utbetalas

tre fasta årsarfvoden om 1,800, 1,500 och i,200 kronor tilläde tre

äldsta amanuenserna, anställda en å expeditionschefens och en å hvardera

af departementets öfriga båda byråer. Återstoden af anslaget användes

till aflöning i form af gratifikationer åt öfrige extra ordinarie

tjänstemän inom departementet.

De för sådant ändamål tillgängliga medel, som år 1875 uppgingo

till 4,350 kronor, hafva sedermera i medeltal årligen utgjort:

under femårsperioden 1876—1880

» » 1881 — 1885

yr » 1886—1890

» » 1890—1895

» » 1896 — 1900

kronor 3,929: —

» 3,131: —

» 3,060: —

» 2,770: —

» 2,706: —

År 1901 nedgick beloppet till 2,350 kronor och år 1902 till 1,975

kronor.

Häraf måste i första hand utgå ersättning för visst arbete, som

uppdragits åt särskilda för året bestämda extra amanuenser, hvilka därför

stå i ansvar och förty måste hafva att påräkna en godtgörelse, som,

ehuru den med hänsyn till de knappa tillgångarna måste blifva ringa,

dock icke får stå i allt för stort missförhållande till arbetets omfattning

och vikt. Sådana arbeten utgöras af expedierande af alla från departementet

utgående fullmakter och konstitutorial m. m., registrering och

expedierande af handlingar rörande beväringsmäns ansökningar att få

utflytta ur riket, uppsättande och afsändande af s. k. aviser till vederbörande

militärmyndigheter angående skedda utnämningar, sammanföring

och renskrifning af föredragningslistorna till konseljer och regeringssammanträden

o. s. v. Därjämte utbetalas årligen ett mindre belopp till

extra vaktmästare. Hvad därefter kunnat återstå har utbetalts såsom

gratifikationer till amanuenser för annat arbete än det ofvan nämnda.

Men i samma mån som härför tillgängliga medel minskats, har nedsättning

af gratifikationsbeloppen måst ske. Då under år 1901, efter utbetalning

af förberörda bestämda ersättningsbelopp samt godtgörelse till extra

vaktmästare, departementets anslag icke lämnade någon tillgång till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

dyiika gratifikationer, nödgades jag att hos Eders Kungl. Maj:t begära

tillskott med 900 kronor från fjärde hufvudtitelns anslag till extra utgifter

för att bereda tillgång till mindre gratifikationer åt de yngre

amanuenserna, hvilka eljest icke skulle kommit i åtnjutande af någon

som hälst ersättning för sin tjänstgöring inom departementet. Dylika

gratifikationer utgingo under år 1901 med 275 kronor till en, 150 kronor

till hvardera af två samt 125 kronor till en hvar af fyra amanuenser.

Åt amanuenser med uppdrag att ombesörja särskildt arbete utgingo

gratifikationer för samma år åt två med 550 kronor och åt två

med 450 kronor till hvardera. Nämnda belopp måste anses såsom en

alltför ringa godtgörelse för ett helt års tjänstgöring, särskildt i betraktande

af den ökning af göromålen, som isynnerhet till följd af de

under åien 1892 och 1901 beslutade ändrade härordningar inträdt.

Diarienumrens antal, som under femårsperioden 1886—1890 utgjorde

2,484 i medeltal för år, uppgick under femårsperioden 1891—1895 till

3,092 och^ 1896 1900 till 4,401. År 1901 utgjorde antalet 4,872 och

nästlidet år 5,308. Härtill kominer från värnpliktige ingifna ansökningar^

om utflyttning ur riket, hvilka antecknas i särskildt diarium

och i årligt medeltal utgjort:

åren 1886 — 1890 ........................ 5 004

» 1891—1895 ...................................................il 4437

» 1896—1900 ......................................................... 2*539 samt

år 1901 uppgått till 3,489 och år 1902 till 7,653.

Samtliga de å departementet under år 1902 behandlade ärenden

uppgå sålunda till 12,961.

. Ställningen å förevarande anslag för år 1902 var, enligt en åt

registratorn uppgjord redogörelse, vid årets slut sådan, att ett tillskott

af 1,650 kronor erfordrades, för att därifrån skulle kunna utbetalas

förut omförmäld ersättning till amanuenser för visst arbete och andra

gratifikationer till samma ringa belopp, som under år 1901 utgått.

I anledning häraf och då, med hänsyn till det jämförelsevis ringa

antal ordinarie tjänster, som finnas i departementets stat uppförda,

utsikterna till. befordran icke äro för de extra tjänstemännen lockande’

samt, därest icke ökning skulle ske af departementets ordinarie personal,

hvarom jag anser mig ej böra nu väcka förslag, det för uppehållande

pa tillfredsställande sätt af de viktiga och mångtaliga göromål, som

tillhöra departementet, är af yttersta vikt att äga tillgång till ett erforderligt

antal pålitliga och dugliga extra ordinarie biträden, anser jag

det vara min plikt att för Eders Kungl. Maj:t framhålla behofvet åt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

5

att hos Riksdagen uti ifrågavarande anslagspost äska förhöjning. I

sådant afseende erfordras i första rummet nyss angifna belopp 1,650

kronor. Det torde emellertid på grund af förut omförmälda förhållanden

och särskildt med hänsyn till den ökning i göromålen, som under flera

år successivt pågått och otvifvelaktigt kommer att ytterligare stegras,

vara nödvändigt att tillgodose amanuenserna med högre gratifikationsbelopp

än under de sistförflutna åren kunnat ske. För sådant ändamål

anser jag minst 2,500 kronor erfordras, hvarigenom såväl ersättningen

till amanuenser med särskildt arbete skulle kunna ökas som ock en

välbehöflig höjning af de gratifikationer, Indika utgå såsom godtgörelse

och uppmuntran för annat arbete, blifva möjlig. Därjämte måste beräknas

den stegring i andra utgifter från denna anslagspost, hvilken

med visshet är att motse, såsom för renskrifning, för extra vaktbetjänte

m. m. Denna ökning kan icke beräknas till lägre belopp än 600

kronor, och erfordras sålunda förhöjning af anslagsposten i dess helhet

med 4,750 kronor.»

Hvad i statsrådsprotokollet meddelats har synts utskottet gifva vid

handen, att detta anslag bör ökas med det af Kungl. Maj: t föreslagna

belopp. Utskottet anser det emellertid böra i beslutet tydligt uttryckas,

att anslagsökningen gäller den å departementets stat upptagna anslagsposten

till amanuenser, vikariatsersättniugar, renskrifning m. m. vid

kansliexpeditionen.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må öka den i staten för landtförsvarsdepartementet

upptagna anslagsposten till amanuenser,

vikariatsersättningar, renskrifning m. in. vid

kansliexpeditionen, nu 10,800 kronor, med 4,750 kronor

till 15,550 kronor.

Vid bifall härtill kommer anslaget till departementet, nu 50,250

kronor, att upptagas till ett med 4,750 kronor förhöjdt belopp eller till

55,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang. anslaget

till arméförvaltningen.

[2.]

Ang. anslaget

till generalitetsstaten.

[3.]

Arméförvaltningen.

2:o) Uti punkten. 2 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen, att nu gällande stat för armé förvaltningen tillsvidare

måtte få lända till efterrättelse, samt att anslaget till nämnda ämbetsverk

måtte med oförändradt belopp i 1904 års riksstat upptagas.

Beträffande denna framställning bar departementschefen omförmält,

att någon höjning af det för innevarande år å detta anslag anvisade

belopp väl ej vore behöflig till betäckande af de utgiftskraf, som därå

komme att ställas för år 1904, men då den senast fastställda staten för

armé förvaltningen gällde endast år 1903, erfordrades en förklaring,

att denna stat fortfarande skulle tillämpas.

Utskottet, som icke käft något att häremot erinra, hemställer,

att nu gällande stat för arméförvaltningen tillsvidare

må få lända till efterrättelse, samt att anslaget

till nämnda ämbetsverk må med oförändradt

belopp i 1904 års riksstat upptagas.

Generalitetsstaten.

3:o) Kungl. Maj:t bar uti punkten 3 af fjärde liufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att, vid bifall till hvad under punkt 6 i denna liufvudtitel

föresloges rörande förhöjd dagaflöning under viss tjänstgöring, med

godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för

generalitetsstaten, höja förevarande anslag, nu 155,233 kronor, med

1,225 kronor till 156,458 kronor.

Departementschefen bar i fråga om detta anslag till åberopade

statsrådsprotokollet anfört följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Uttåtande N:o 5.

7

»Det af Eders Kungl. Maj:t till nästlid et års Riksdag afgifna förslag

till ny lönereglering för arméns militäre och civilmilitäre ämbetsoch

tjänstemän afsåg, bland annat, att bereda officer dagaflöning till

ett med hälften af vanlig dagaflöning förhöjdt belopp vid de tillfällen,

då han, utan att vara berättigad till dagtraktamente, vore skyldig att

tjänstgöra utom sin garnisons- eller bostadsort. Enligt hvad jag till

statsrådsprotokollet den 11 januari sistlidet år i sammanhang med denna

fråga anförde, kräfde följdriktigheten, att dylik förmån tillerkändes jämväl

samtliga generalspersoner, hvilka enligt bestämmelse i staten icke

under sina vanliga tjänsteresor finge uppbära dagtraktamente. Efter

beräkning af den tid, som under närmast föregående år af fördelningsgeneraler

användts för dylika tjänsteresor, fann jag sammanlagda antalet

resedagar för år 1903 höra upptagas till 350. Med anledning häraf

skulle i detta anslag erfordrats en ökning af 350 X 3,50 = 1,225 kronor.

Enär emellertid Riksdagens båda kamrar stannade i skiljaktiga

beslut beträffande den ifrågasatta förhöjda dagaflöningen, förföll förslaget

i denna del. Af skål, för hvilka jag i det följande kommer

att utförligt redogöra, anser jag dock, att denna fråga nu bör återupptagas,

hvarom jag under punkt [6.] här nedan torde få framlägga

förslag. Under förutsättning att detta varder gilladt, bör alltså förevarande

anslag ökas med 1,225 kronor.»

Då utskottet, på sätt i punkten 6:o här nedan närmare utvecklas,

icke anser sig kunna förorda Kungl. Maj:ts förslag om rätt för officerare

med vederlikar att vid viss tjänstgöring åtnjuta förhöjd dagaflöning,

följer däraf, att utskottet icke heller kan biträda Kung]. Maj:ts, under

förutsättning af bifall till berörda förslag, uti nu förevarande punkt

gjorda framställning, hvadan utskottet hemställer,

att nu gällande stat för generalitetsstaten tills

vidare må få lända till efterrättelse, samt att förevarande

anslag, nu 155,233 kronor, må i 1904 års

riksstat upptagas med oförändradt belopp.

Generalstaben.

4:o) Uti punkten 4 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden den 12 sistlidno januari fogade förslag till stat

Ang. Ökning

af anslaget

till generalstaben.

[4-]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

för generalstaben, öka detta anslag, nu 320,505 kronor, med 16,110

kronor till 336,615 kronor.

Enligt hvad i nämnda statsrådsprotokoll meddelas, skall jämlikt

Kungl. Maj:ts af 1901 års Riksdag godkända förslag generalstabens

personal tillökas med

1 öfverstebeställning,

2 majorsbeställningar,

4 kaptensbeställningar af 1. klassen samt

2 löjtnantsbeställningar af 1. klassen.

Uti generalstabschefens öfvergångsförslag, som i denna del af departementschefen

i allo biträdts, hade förordats, att ifrågavarande beställningar

borde tillsättas, så snart detta med iakttagande af villkoren för

lämplig personals anställande läte sig göra, eller

1. öfvergångsåret: 1 kapten och 1 löjtnant;

2- b 1 major, 1 kapten och 1 löjtnant;

3. » 1 öfverste och 1 kapten samt

4. » 1 major och 1 kapten.

_ Detta förslag hade uti de till Riksdagen gjorda framställningar om

ökning af personalen under 1. och 2. öfvergångsåren blifvit följdt och

af Riksdagen godbändt. Med hänsyn till de högst betydligt ökade göromål

vid generalstaben, hvilka föranledts af den nya härordningens genomförande,

funnes ej heller nu anledning att frångå nämnda förslag.

Departementschefen hade därför låtit upprätta förslag till ny stat för

generalstaben (bil. 2 vid statsrådsprotokollet), upptagande aflöning för

ytterligare en öfverste- och en kaptensbeställning.

Då utskottet icke funnit något att emot denna framställning erinra,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med godkännande af det vid

statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 12

januari innevarande år fogade förslag till stat för

generalstaben (bil. 2 vid berörda statsrådsprotokoll),

öka detta anslag, nu 320,505 kronor, med 16,110

kronor till 336,615 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

9

Kommendantsstaten.

5:o) Under fjärde hufvudtiteln i punkt 5 har Kungd. Maj:t föreslagit

Riksdagen, att nu gällande stat för kommendantsstaten tills vidare

måtte få lända till efterrättelse, samt att ifrågavarande anslag måtte få

i 1904 års riksstat upptagas med oförändradt belopp.

Beträffande denna framställning tiar departementschefen åberopat

enahanda skäl, som under anslaget till arméförvaltningen bli 1 vit anfördt

i fråga om bibehållande af den nu gällande staten jämväl för år 1904.

Utskottet hemställer,

att nu gällande stat för kommendantsstaten tills

vidare må få lända till efterrättelse, samt att anslaget

därtill må få i 1904 års riksstat upptagas med oförändradt

belopp.

Aflöning och rekrytering m. m.

6:o) Kungl. Maj:t har uti punkten G af fjärde hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att, med godkännande af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden den 12 sistlidne januari bilagda kostnadsberäkning

och förslag till stater för infanteriet, kavalleriet, artilleriet, artilleriets

tygstater, fortifikationen och trängen, höja anslaget till aflöning och

rekrytering m. m., nu 13,833,029 kronor, med 1,889,767 kronor till

15,722,796 kronor, samt

att, vid godkännande af förslag till stater för Boden-Karlsborgs

artilleriregemente och positionsartilleriregementet, medgifva, att uppkommande

besparingar å de till hvartdera af nämnda regementen anvisade

anslagsmedel måtte få under öfvergangstiden användas till bestridande

af förekommande utgifter för regementets uppsättning och

utrustning.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 73) bar herr A.

Hedin föreslagit, att Riksdagen i skrifvelse till Kung!. Maj:t måtte begära,

1) dels att nya grunder utarbetades för det indelta manskapets

pensionering i syfte att höja pensionerna, särskildt för de instruktörer,

Bih. till Kiksd. Brot. UJOU. 4 Sami. 1 Afd. f) Halt. ^

Ang. anslaget

till kommendantsstaten.

[5.]

Ang. höjning

af anslaget till

aflöning och

rekrytering

m. m.

[6.]

Ang. en inom

Andra Kammaren

väckt

motion.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Förhöjning a

dagaflöning.

som varit eller blefve inkallade till en eller flera beväringsrekrytskolor

efter den nya härordningens tillämpning, samt att framflytta den för

pensions erhållande stadgade åldersgränsen;

2) dels att full dagaflöning måtte tilldelas det inom de indelta

kompaniexpeditionerna under mellanmötesperioden tjänstgörande underbefälet.

Det i momentet 1) af denna hemställan upptagna ämne berör regleringen

af riksstatens tionde hufvudtitel, och kommer -utskottet i sammanhang

med utlåtande angående sistnämnda hufvudtitel att yttra sig

i fråga om sagda moment. Yrkandet i momentet 2) upptager utskottet

till behandling under denna punkt af föreliggande hufvudtitel.

Beträffande Kungl. Maj:ts ofvan först omförmälda framställning har

statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet till åberopade statsrådsprotokollet

anfört följande.

»1 det af Dders Kungl. Maj:t till 1902 års Riksdag afgifna förslag

till lönereglering för officerare och i vissa fall jämväl för underofficerare

ingick, bland annat, framställning om förhöjning af dagaflöning med

hälften af vanligt belopp vid tjänstgöring utom garnisons- eller boningsorten.

Under det den föreslagna löneregleringen i hufvudsak af Riksdagen

gillades, blef likväl förslaget om förhöjd dagaflöning icke bifallet.

Då jag sådant oaktadt nu åter upptager frågan härom, sker detta

därför, att jag är öfvertygad om det rättvisa däruti, att officerare och

underofficerare vid tjänstgöring i vissa fall utom garnisonsorten komma

i åtnjutande af godtgörelse för de ökade utgifter för eget uppehälle,

som med sådan tjänstgöring äro förenade.

För hvar och en, som har sitt bestämda hemvist och lefver under

ordnade förhållanden, medför uppehållet å annan ort ökade kostnader.

Särskildt gäller detta om dem, som bildat familj. Familjefaderns bortovaro

_ medför nämligen icke någon afsevärd besparing i utgifterna för

familjehuskallet och hemmet, hvadan för den officer eller underofficer,

som bildat eget hem, de personliga lefnadskostnaderna under den tid,

han nödgas för tjänstgöring vistas å annan ort, blifva ren förlust och

medföra, att han varder i aflöningshänseende mindre tillgodosedd än

sin like vid annat truppförband, som gör samma tjänst i garnisonseller

boningsorten. Men äfven den ogifte, som i hemorten kan träffa

aftal om hyra och kost till visst billigt pris, drabbas af ökade utgifter

härför, då hans tjänstgöring föranleder honom att uppehålla sig å annan

ort. Därför skulle i synnerhet beträffande flertalet af befäl vid den

förutvarande indelta delen af armén, som ännu har sina mötes- och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

11

öfningsplatser aflägset från hemorten, den förhöjda dagaflöningen blifva

en förbättring, som rättvisa och billighet kräfva för detta befäl i förhållande

till det garnisonerade, som i regel icke rycker ut från garnisonsorten

i andra fall än vid fält- eller fälttjänstöfningar. Vid dylika

öfningar, som äro gemensamma för alla, men vanligen af endast några

dagars varaktighet, torde förhöjd dagaflöning jämväl böra utgå, då öfningarna

bedrifvas utom garnisonsorten, dock endast då de fortgå så lång tid,

att åtgärder, som kräfva särskild utgift, måste af officerare och underofficerare

vidtagas för tillgodoseende af deras underhåll. Därför har

jag, om förslaget angående ifrågavarande aflöningsförmån varder bifallet,

ärnat föreslå Eders Kungl. Maj:t såsom aflöningsregel bestämma,

att förmånen ej skall utgå i annat fall, än att vederbörande löntagare

för tjänstgöring måst vara borta under mera än en natt. Jag anser

mig böra särskildt framhålla behofvet af förhöjning i dagaflöningen vid

dessa öfningar af kortare varaktighet utom garnisonsort. Vederbörande

befäl har härvid att på egen bekostnad medföra eller på annat sätt anskaffa

lifsförnödenheter, understundom ersätta logis m. m. dylikt; och

häraf föranledda utgifter kunna ofta uppgå till belopp, vida öfverstigande

dagaflöningen med däri afsedda förhöjning. Det kan icke vara

annat än obilligt att betunga här ifrågavarande löntagare vid tjänsteutöfning

med dylika personliga ekonomiska uppoffringar, utan böra dessa

ersättas åtminstone i så stor mån, som med ökningen af dagaflöningen

är afsedd. Det förhållande, att dylika öfningar för de däri deltagande

medföra förlust, torde dessutom hos vederbörande chefer väcka betänkligheter

mot öfningarnas anordnande till så stor utsträckning, som är

önskligt och nyttigt.

Detta torde särskildt gälla om den icke garnisonerade delen af

armén, som i vissa sådana fall drabbas af en två gånger återkommande

förhöjning af utgifterna för sina lefnadskostnader, nämligen dels för

sådana, som utgå å den utom boningsorten befintliga öfningsplatsen,

såsom för föda, logis, betjäning in. in., dels ock för de större utgifter,

som blifva eu följd af öfningarnas bedrifvande utanför denna plats.

På grund af nämnda och andra förhållanden är därför den ifrågasatta

förhöjningen af dagaflöning, såsom jag förut antydt, en förmån, hvaraf

hufvudsakligen befälet vid den icke garnisonerade delen af armén är i

behof, och detta desto mera, som nämnda befäl i följd af den numera

utsträckta öfningstiden i väsentlig grad beröfvats de möjligheter till

andra inkomster, som förut kunde stå detsamma till buds. Huru kännbar

en ökning af kostnaderna för uppehället skall vara för dessa löntagare,

som för sig och sina familjer icke hafva annan tillgång än de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

från staten utgående löneförmåner, torde vid betraktande af nämnda

förmåners belopp vara lätt att inse. 1 all synnerhet drabbas underofficerarne,

som i vanliga fall äro familjefäder, hårdt af denna ökning.

Med nu gällande pris på lifsmedel torde den utgående dagaflöningen

tillgripas för att fylla de lefnadsbehof för familjen, hvartill själfva lönen

ej förslår, och sålunda blifver föga eller intet öfver för bekostande af

familjefadrens uppehälle utom hemmet. De vid nästlidet års lönereglering

bestämda aflöningsbelopp hade ock beräknats under förutsättning

af bifall jämväl till det förslag, hvartill jag nu återkommit.

Mot förslaget anmärktes i Riksdagen nästlidet år, bland annat, att

den förhöjda dagaflöningen skulle kunna framkalla missbruk, om densamma

godtoges utan bestämd begränsning, samt att med hänsyn till det

läge, hvari frågan om kasernbyggnaderna befunne sig, det icke vore möjligt

att afgöra, huruvida det för förhöjningen erforderliga belopp i framtiden

komme att ökas eller minskas. Vidkommande förstnämnda anmärkning

har jag redan angifvit, när ifrågavarande förmån skulle utgå, samt

vill till fullständigande häraf framhålla, att densamma ej må åtnjutas samtidigt

med dagtraktamente, ej häller vid skolor, som afse befälets egen

utbildning för vinnande af kompetens till befordran. I öfrigt torde

regler af Eders Kungl. Maj:t gifvas i vederbörande aflöningsreglemente

om denna såväl som om andra aflöningsförmåner, hvilka ingå i anslaget

till aflöning och rekrytering m. m. Hvad angår den uttryckta ovissheten

om ökning eller minskning i framtiden af det belopp, som

för förhöjning i dagaflöningen nu kan erfordras, kan med bestämdhet

påstås, att minskning inträder i samma mån, som de nya kasernetablissemangen

varda färdiga och vederbörande regemente därigenom

får sin garnisonsort med därinom eller i närheten befintlig öfningsplats

och sålunda blifver likställdt med ett nuvarande garnisoneradt

truppförband. Af de i vidfogade beräkning (bil. 3, sid. G och följ.)

uppförda belopp böra sålunda, efter det kasernetablissemangen kommit

till stånd, de för längre tid än 6 dagar beräknade försvinna och

således endast omkring 12,000 kronor för ifrågavarande ändamål blifva

erforderliga. Däremot torde under de närmaste åren, innan kasernetablissemangen

varda färdiga, ökning i någon ringa mån ske, beroende

på den ökning af befäl, som organisationsplanens genomförande under

öfvergångstiden kommer att föranleda.

Slutligen vill jag beträffande merberörda aflöning sförmån framhålla,

hurusom med den under nästlidet år samtidigt föreslagna lönereglering

för löntagare vid armén och vid flottan afsågs, bland annat, att åstadkomma

likformighet och likställighet i aflöningsbänseende mellan nämnda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

löntagare. Denna likställighet, som i förevarande afseende ansågs kunna

ernås genom beredande åt löntagare vid armen af förhöjd dagaflöning

i vissa fall eller samma förmån, som i form af sjöaflöning redan förut

tillkom löntagare vid flottan, blef emellertid förryckt därigenom, att

Riksdagen genom särskilda gemensamma voteringar med 199 röster mot

172 afslog framställningen beträffande armén, men därefter med 194

röster mot 175 afböjde väckt förslag om nedsättning af den tillförene

utgående sjöaflöningen. — Sistnämnda förmån utgår enligt bestämmelser

i gällande reglemente för flottan till officerare, underofficerare och

civilmilitära tjänstemän vid tjänstgöring å fartyg från och med den dag,

besättningens spisning om bord börjar, med belopp utgörande hälften

mer än vanlig dagaflöning, hvilka belopp under månaderna december,

januari och februari vid expedition i farvatten norr om 50:de parallellen

''nordlig bredd fördubblas. Dessutom erhållas samtidigt diet- eller mässpenningar,

hvartill någon motsvarighet för armens officerare och undei - officerare ej blifvit ifrågasatt. Då emellertid desse senares tjänstgöring

utom garnisonsorten är fullt jämförlig med sjötjänstgöringen, torde

likställigheten härutinnan liksom de särskilda löntagarnas inbördes likställighet

i öfrigt fordra, att den förmån, som åtnjutes af löntagare vid

flottan, skall tillkomma motsvarande löntagare vid armén i den utsträckning,

som i vanliga fall tillkommer de förre.

Den förhöjning af dagaflöning, hvarom jag nu anhåller, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning i sammanhang

med öfriga i förevarande anslag till aflöning och rekrytering jn. m.

inberäknade utgifter, är enligt här bilagda tabell beräknad till 377,098

kronor 75 öre (bil. 3, sid. 9). ^ .

Förslagen om den förhöjda dagaflöningen och om halt dagaflöning

under tid, då löntagare ej vore till effektiv tjänstgöring kommenderad,

samt ökning af inkvarteringsbidragen voro, beträffande underofficerare,

hvilka genom 1901 års Riksdags beslut erhållit reglerade aflöningsförmåner,

ägnade att, såsom i statsrådsprotokollet den 11 januari 1902

anföres, förverkliga den af Riksdagen i skrifvelse den 1 juni 1901 omförmälda

ytterligare reglering af afiöningsförmåner, hvilken kunde anses

behöflig med hänsyn till den olika utbildningstiden för de värnpliktige.

Ehuru den förbättring i afiöningen, som förstnämnda förslag innebar,

icke blef af Riksdagen godkänd, framhölls likväl under diskussionen

om aflöningsanslaget i Andra Kammaren behof af ökad aflöning åt undei - officerare. Därvid anfördes, bland annat, att den under nästföregående

år fastställda lönereglering för dessa löntagare i vissa fall medfört eu

löneminskning. För det stora flertalet utgjorde dock löneregleringen

Löneförbättring

för underofficerare.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

en afsevärd förbättring'', och att densamma i enstaka fall kunde föranleda

en minskning i förhållande till de belopp, som under år 1901 med

beviljade tillfälliga löneförbättring och dyrtidstillägg utgått, var beroende

på de olika förhållanden och aflöningssystem, som vid olika

truppförband voro rådande. För sådan löntagare, som för sig befarade

minskning, stod det dock alltid, jämlikt vid vederbörande stat fogad

anmärkning, öppet att bibehållas vid förutvarande förmåner.

Löneregleringen medförde den minsta fördelen för de ständigt garnisonerade

underofficerarne och för underofficerare vid kavalleriet samt

den största för sådana underofficerare vid den icke garnisonerade delen

af armén, som ej hade tjänstgöringspenningar.

För jämförelse mellan de under åren 1901 och 1903 utgående aflöningsförmåner

får jag hänvisa till här bilagda tabeller (bil. 60 och 61).

Såsom synes är i tabellerna aflöningen beräknad för år 1901 efter det

antal tjänstgöringsdagar, hvarunder löntagare vid de särskilda truppslagen

enligt gällande stater då vanligen togos i anspråk, liksom aflöningen

för år 1903 beräknats efter de för detta år bestämda tjänstgöringsdagar.

Tillika vill jag fästa uppmärksamheten därå, att 1901 års aflöningsförmåner

äro beräknade å ena tabellen med och å den andra

utan dyrtidstillägg. Anledningen härtill är, att jag velat åskådliggöra

förhållandet i båda fallen mellan de under omförmälda år utgående förmåner.

Men vid bedömande af de nya aflöningsförmånerna i förhållande

till de äldre bör, enligt min åsikt, hänsyn icke tagas till förmånen

af dyrtidstillägg, som till sin natur är af tillfällig beskaffenhet

och tillkommit i ändamål att tillgodose det behof, som jämväl löneregleringen

var afsedd att fylla. Därför har ock i fråga om rätt till

åtnjutande af dyrtidstillägg stadgats, att sådan rätt ej tillkommer de

löntagare, livilkas aflöningsförmåner undergått reglering.

Otvifvelaktigt är likväl, i betraktande af underofficerarnes tjänstegöromål,

deras samhällsställning och det förhållande, att de efter uppnådd

fanjunkaregrad ej hafva att förvänta vidare befordran, den nu

bestämda aflöningen ringa och torde med hänsyn till tjänstgöringens

omfattning särskilt för underofficerare i garnisonsorter med ständig

tjänstgöring vara knapp, helst om de hafva att draga försorg om familj.

Med beaktande häraf och af hvad under nästlidet års Riksdag anförts i afseende

å föreliggande behof af ökade aflöningsförmåner för underofficerare,

vill jag, efter samråd med statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet,

föreslå Eders Kungl. Maj:t att hos Riksdagen göra framställning

om ytterligare löneförbättring för denna kår.

För dylik löneförbättring, som må anses såsom ett fullständigande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

15

af den förut beslutade regleringen och fördenskull ej bör vara af tillfällig

beskaffenhet, torde någon annan af de nu befintliga aflöningsformerna

än själfva lönen ej komma i fråga. Den skala, som genom

förlidet års reglering blef fastställd för beloppen af dagaflöning till

officerare och underofficerare af olika grader, synes mig nämligen ej

böra ändras, och beträffande inkvarteringsbidragen torde ökning häri

icke vara lämplig, då sådan för dem, som hafva inkvartering in natura,

ej skulle medföra någon förbättring.

Hvad då angår det belopp, hvarmed årslönen bör ökas, hemställer

jag, jämväl efter samråd med statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet,

att detsamma måtte för hvarje underofficer, utan afseende

å grad, föreslås till 180 kronor, hvarigenom lönen, på sätt af

vidfogade förslag till stater framgår, för år skulle komma att uppgå

för fanjunkare och styckjunkare till 1,200 kronor, för sergeant af 1.

klassen till 900 kronor samt för sergeant af 2. klassen och med denne

numera likställd gevärshandtverkare till 780 kronor. Genom sådan löneökning

skulle de, som stanna i sergeantsgraden, dessutom vinna förmån

af ökning i pension med samma belopp. Genomförandet af dylik löneförbättring,

som omfattar 2,327 löntagare från förevarande anslag, föranleder

behof af förhöjning i anslaget med 418,860 kronor.

I särskilda sins emellan lika lydande underdåniga skrivelser hafva

21 regementspastorer vid infanteriregementen, tillhörande den icke

garnisonerade delen af armén, gjort framställning om löneförbättring.

Val synas de af dem härför anförda skäl beaktansvärda, men vid det

förhållande, att Eders Kungi. Maj:ts hos nästlidet års Riksdag gjorda

framställning om höjning af regementspastorsarfvodet från 800 till

1,200 kronor endast i den mån vann Riksdagens bifall, att berörda

arfvode bestämdes till 1,000 kronor, anser jag mig icke kunna nu

föreslå Eders Kungl. Maj:t att hos Riksdagen göra förnyad framställning

om förbättring af arfvodena för nämnda beställningsinnehafvare.

Vid granskning af nu föreliggande förslag till stater för de särskilda

trupp förbanden framgår, att i fråga om såväl beställningarnas

antal som beräknad tjänstgöringstid följts de grunder, som i förslaget

till ny härordning angifvits, jämkade efter hvad Riksdagen enligt underdånig

skrifvelse den 2 juni 1901 beslutat. Med tillämpning af nämnda

beslut har jag sålunda vid bestämmandet af volontärsbeställningar vid den

icke garnisonerade delen af armén tagit hänsyn till det antal indelta

menige, som enligt infordrade uppgifter beräknats kvarstå den 1 januari

1904, så att, exempelvis vid ett vanligt infanteriregemente, summan af

volontärer icke blifvit högre än den vid första öfvergångsperiodens

Ifrågasatt

löneförbättring

för

regementspastorer.

Förklaringar

till staterna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

slut beräknade summan af volontärer eller 207, för så vidt den indelta

nummerstyrkan icke understigit det i Riksdagens berörda skrifvelse

uppgifna antal 520, hvarvid städse tillsetts, att sammanlagda antalet

volontärer och indelta menige uppgått till 670 eller det antal, som

i öfvergångsplanen uppförts för 3. öfvergångsåret. Likaledes har befälsantalet

blifvit efter öfvergångsplanen och berörda riksdagsbeslut

bestämdt, därvid jag likväl af besparingsskäl icke uppfört befäl till så

stort antal, som däri afsetts, i de fall, då jag funnit inskränkning i antalet

tills vidare kunna ske. Om tillsättandet af nya befälsplatser vid

fältartilleriet har generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet

genom en till mig öfverlemnad promemoria den 5 december 1902 afgifva

yttrande, hvarjämte han i en af arméförvaltningen å artilleridepartementet

den 16 förutgångne oktober öfverlämnad skrifvelse

framhållit det behof af ännu en tygförvaltarebeställning, som genom

förslaget till stat för artilleriets tygstater (bil. 50) blifvit tillgodosedt.

I afsikt att indelt manskap i minsta möjliga mån skall kommenderas

till tjänstgöring, och att, så vidt ske kan, volontärer skola vid skolor

och öfningar kommenderas såsom instruktörer eller beställningsmän,

samt med hänsyn till tiden för erforderliga skolor till volontärers egen

utbildning, har jag ansett tjänstgöringsdagarnas antal för samtliga

volontärer böra beräknas till 365. Jämväl befälets tjänstgöringstid

har beräknats med hänsyn till tiden för skolor och öfningar, därvid

jag af sett, att de yngre skulle företrädesvis anlitas, för att såmedelst

deras egen utbildning måtte förkofras, hvarför högsta antalet tjänstgöringsdagar

inom officersklassen, med undantag för de staben tillhörande,

som skola vara i ständig tjänstgöring, beräknats för underlöjtnanter.

Till förklaring af de i staterna för de icke ständigt garnisonerade

truppförbanden uppförda antal tjänstgöringsdagar torde endast

behöfva meddelas, att, i de fall antalet öfverstiger 146 vid infanteriet

och 174 vid kavalleriet, Överskjutande delen är afsedd för annan

tjänstgöring än vid beväringsrekrytskola och vanlig repetitionsöfning,

hvilkas sammanlagda tid vid respektive truppslag, med inberäkning

af in- och utryckningsdagar, utgör omförmälda dagantal.

Där i beräkningen öfver den förhöjda dagaflöningen sådan förmån

upptagits för 6 dagar, hafva dessa afsetts för fält- eller fälttjänstöfningar

eller längre fältmarscher med fältskjutningar o. s. v.

Af anledning att, enligt Riksdagens merberörda skrifvelse, dels vid

hvart och ett af de sex fördelningskavalleriregementena, eller Lifgardet

till häst, Lifregementets dragoner, Lifregementets husarer, Smålands

husarregemente, Kronprinsens husarregémente och Norrlands dragonrege
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

17

mente, skall finnas en öfverstelöjtnant eller major, dels ock vid truppförband

tillhörande trängen chefen skall vara öfverstelöjtnant eller

major, med iakttagande däraf, att af nämnda löntagare hälften skulle

innehafva öfverstelöjtnants- och andra hälften majorsbeställning, har jag

ansett lämpligt att utrycka omförmälda beställningar från staterna för

vederbörande truppförband och för dem upprätta särskilda stater, nämligen

en för öfverstelöjtnanter och majorer vid de sex fördelningskavalleriregementena

(bil. 40) och en för cheferna vid trängkårerna (bil. 59).

Till följd af nu befintliga tillhopa fem majorer vid nämnda kavalleritruppförband

har till staten, upptagande dessa beställningar, fogats anmärkning,

afseende att öfvertaliga två maj orsbestäIlningar skola i mån

af afgång indragas. Jämväl de anmärkningar, som i öfrigt angående

vissa beställningar äro vidfogade de särskilda staterna, afse reglering

af nu befintliga förhållanden till öfverensstämmelse i den män, sådant

kan ske, med Riksdagens beslut i fråga om beställningar som vid den

nya härordningens genomförande skola förefinnas. Ofriga anmärkningar

till staterna torde ej tarfva förklaring.

Vidkommande musikpersonalen torde jag få erinra om 1901 års

Riksdags beslut, att indelningsverket i sin helhet skulle från och med

år 1904, så vidt ske kunde, upphöra. Under erinran om de föreskrifter

i fråga om indelningsverkets upphörande m. m., som meddelats i nådig

kungörelse den 29 november 1901, samt hvad i nådiga kungörelsen

den 4 januari 1902 bestämts angående afträdande till statsverket af

de för indelta truppförbands egna ändamål vakanssatta rust- och rotehållsnummer,

vill jag framhålla, att, till förverkligande af Riksdagens

omförmälda beslut, i hvad angår de för musiken anslagna rusthåll och

rotar, den musikpersonal af manskapsklass, som i föregående års stater

förekommer under benämningen »indelt» med löneförmåner såsom sådant,

öfverförts till volontäraflöning. I de fall antalet af sådan personal

öfverstiger det, som vid genomförd härordning skall förefinnas, är detta

beroende däraf, att gällande kontrakt icke medgifva afskedande af den

öfvertaliga personalen, i hvilket förhållande rättelse sålunda endast i

mån af afgång kan ske.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att för musikens underhåll,

hvartill hittills användts utgående vakansafgifter och dessutom före

1902 de i de särskilda trupp förbandens stater härför uppförda belopp,

erfordras särskilda medel. Förslag härutinnan har införväntats från den

af Eders Kungl. Maj:t den 12 september 1902 förordnade kommitté för

afgifvande af yttrande angående musikpersonalens organisation och i

sammanhang därmed stående frågor. Denna kommitté har emellertid,

Bill. till Riked. Prot. 1003. 4 Sam/. 1 Afd. 5 Iliift. 3

Musik
personalen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Andra

kostnader

under

anslaget.

Diverse

kostnader.

enligt hvad densamma i underdånighet anmält, icke ännu kunnat fullborda

sitt uppdrag, men har i fråga om musikens underhåll och hvad

utöfver i stat uppförda medel kan i vissa fall erfordras till aflöning

hemställt, att, i afvaktan på kommitténs slutliga betänkande, Eders

Kungl. Maj:t täcktes af Riksdagen härför äska ett tillfälligt anslag.

Härtill anhåller jag få återkomma vid föredragning af de extra anslag,

som kunna för år 1904 erfordras [punkt 46.].

De i vidfogade beräkning öfver anslaget uppförda belopp för dagaflöning

åt indelt manskap; kostnader för hyra, eldning, belysning och

och städning; kostnader för skrifmaterialier, blanketter, öfriga tryckalster,

underhåll af expedition samt inbindning; rekryteringskostnader samt

arfvoden äro beräknade efter enahanda grunder som nästföregående år.

Skillnaden i beloppen för det indelta manskapets dagaflöning och rekryteringskostnaderna

är beroende på det i förhållande till föregående

år mindre eller större antal af nu beräknade sådant manskap och volontärer.

Den till 500 kronor uppgående ökningen af kostnaden för

skrifmaterialier, blanketter m. m. föranledes däraf, att ett belopp af

250 kronor uppförts för ytterligare en expedition dels vid artilleriet

i anledning af positionsartilleriets organisation och dels vid fortifikationen

för rättelse af ett ursprungligen i särskilda utskottets n:o 1 vid

1901 års Riksdag utlåtande (n:o 4 bil. n:o 32) förekommande tryckfel,

bestående däri, att för fälttelegrafkompanierna upptagits ett belopp af

»250 kronor», beräknadt å »500 kronor» per kompani, i stället för att

250 kronor beräknats för hvarje kompani med tillhopa 500 kronor.

Sistnämnda belopp torde vara för fälttelegrafkårens tyg- och parkafdelning

samt 2 kompanier desto mera behöfligt, som fälttelegrafkåren

redan nu har egna expeditionshandlingar i kårexpeditionen.

Såsom af vidfogade beräkning af förevarande anslag (bil. 3)

framgår, har under titel »diverse kostnader» upptagits ersättning för

vakansafgifter från de för regementenas egna ändamål hel- eller halfvakanta

rusthåll eller rotar till belopp af 5,551 kronor 10 öre. Detta belopp

utgör till största delen fyllnadsersättning till sådana volontärer, som

varit aflönade med vakansafgifter och på grund af bestående kontrakt

komma att kvarstå under år 1904. Uti de från vederbörande regementschefer,

för beräkning af erforderligt antal volontärlöner nämnda

år, lämnade uppgifter om antalet menige af indelt manskap, som antagits

kvarstå vid samma års början, hafva de med vakansafgifter aflönade

volontärer icke inberäknats. Enligt uppgift från arméförvaltningen utgör

emellertid antalet af sådana volontärer, hvilkas legotid omfattar äfven

år 1904, ej mindre än 177, hvilkas sammanlagda, genom kontrakt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

19

bestämda årslöner utgöra 31,670 kronor 72 öre. Då nu staterna för de

särskilda truppförbanden i fråga om menige uppgjorts sålunda, att däri

upptagits löner för volontärsbeställningar till så stort antal, att detta

tillsammans med antalet kvarstående indelta menige utgör den nummerstyrka,

som enligt vederbörlig öfvergångsplan skall förefinnas, hafva

följaktligen omförmälda, nu med vakansafgifter aflönade volontärer

inberäknats bland öfriga volontärer och sålunda för en hvar af dem i

stat uppförts volontärslön till belopp af 150 kronor, utgörande för

samtliga tillhopa 26,550 kronor. Som det icke kan förväntas, att desse

volontärer, hvilka genom bestående kontrakt tillerkänts högre lön,

skola komma att ingå på ny lönestat, erfordras till fyllnad i deras

aflöning 5,120 kronor 72 öre. Arméförvaltningen har visserligen föreslagit,

att detta belopp skulle uppföras å anslaget till ersättning åt

vissa löntagare i följd af arméns omorganisation; men som, enligt

hvad förut uppgifvits, den väsentliga delen af deras aflöning, på sätt

arméförvaltningen jämväl hemställt, upptagits i aflöningsanslaget, har

jag ansett, att äfven nämnda fyllnadsbelopp bör i detta anslag ingå,

desto hällre som den vid hvarje stat fogade anmärkning om rätt för

löntagare att bibehållas vid förutvarande löneförmåner förutsätter just

sådant fall, som det nu omförmälda. Enligt hvad arméförvaltningen

upplyst förefinnas två sergeanter af 1. klassen vid Skånska husarregementet,

som kvarstå på 1892 års stat, samt på äldre stat en sergeant

(med boställe) och en skvadronshästläkare vid Skånska dragonregementet,

hvilka antagas icke komma att ingå på ny stat. För nämnda sergeanter

vid berörda husarregemente, hvilka äro medräknade i det uti

förslag till stat för regementet uppförda antal sergeantsbeställningar,

torde emellertid de för dem i förslaget beräknade löneförmåner lämna

tillgång till utbetalande af såväl sergeants af 1. klassen aflöningsförmåner

enligt 1892 års stat som ock den dem frångående nummervakansafgiften.

Till särskild anvisning erfordras således endast medel till

vakansafgiftsersättning åt de två öfvertaliga i underofficersklassen vid

Skånska dragonregementet eller, enligt arméförvaltningens uppgift, för

sergeanten 79 kronor 50 öre och för skvadronshästläkaren 350 kronor,

hvilka belopp jag ock ansett böra här uppföras. Lägges härtill förberörda

till volontärsaflöning erforderliga fyllnadsbelopp, uppstår en

summa af 5,550 kronor 22 öre eller med tillägg af 88 öre, för att i

hela anslagets summa erhålla jämnt krontal, det belopp som för diverse

kostnader i beräkningen öfver aflöningsanslaget uppförts.»

Beträffande den senare af Kungl. Maj:ts under denna punkt gjorda

framställningar har departementschefen yttrat sig sålunda.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottets

yttrande.

»Under erinran att på framställning af Eders Kungl. Maj:t dels

1898 års Riksdag i fråga om då föreslagen organisation af Gottlands

trupper medgaf, att under öfvergångstiden å staten uppkommande besparingar

finge användas till erforderlig nyuppsättning af munderingspersedlar

och anskaffning af stamhästar m. m., dels ock 1900 års Riksdag

medgaf, att under öfvergångstiden för organisationen af Karlsborgs

artillerikår uppkommande besparingar å de till kåren anvisade anslagsmedel

finge användas till bekostande af den nybildade delens af kåren

första uppsättning och utrustning, vill jag framhålla lämpligheten däraf,

att liknande bestämmelser varda gällande beträffande de nu under organisation

varande Boden-Karlsborgs artilleriregemente och positionsartilleriregementet,

enär organisationen därigenom väsentligt underlättas.»

I fråga om de till stöd för ofvan berörda motion åberopade skäl

tillåter sig utskottet att hänvisa till själfva motionen.

Mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i hvad det angår dels ytterligare

förbättring af underbefälets aflöningsförmåner dels ock de af

1901 års härordnings genomförande föranledda förändringar af staterna

för arméns truppförband, har utskottet icke något att erinra och får

alltså tillstyrka bifall till framställningen i dessa delar.

Däremot har utskottet, som nästlidna år afstyrkte bifall till Kungl.

Maj:ts då gjorda framställning om förhöjd dagaflöning till officerare och

underofficerare under tjänstgöring utom garnisons- eller förläggningsort

— i enlighet hvarmed Riksdagen äfven afslog Kungl. Maj:ts berörda

framställning —, icke af hvad till åberopade statsrådsprotokollet nu

blifvit anfördt, funnit, att denna fråga kommit i ett så förändradt läge,

att utskottet och Riksdagen böra frångå sin förra ståndpunkt till densamma.

Utskottet får därför äfven nu i denna del afstyrka bifall till

Kungl. Mapts förevarande framställning. Ifrågavarande anslag bör alltså

enligt utskottets mening minskas med det belopp af i helt krontal

377,099 kronor, hvartill ifrågavarande förhöjda dagaflöning af Kungl.

Maj:t beräknats komma att uppgå.

Hvad angår de förändringar i öfrigt i vissa särskilda stater och

anslagsposter, som innefattas i Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning,

har utskottet icke emot desamma funnit sig böra göra någon

erinran.. De af Kungl. Maj:t föreslagna specialstater för infanteriet,

kavalleriet, artilleriet, artilleriets tygstater, fortifikationen och trängen,

Indika finnas såsom bilagorna n:ris 4—59 fogade vid ofvanberörda statsrådsprotokoll,

varda således af utskottet oförändrade tillstyrkta.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

21

Hvad herr Hedins ofvanberörda motion vidkommer, i den del den

nu af utskottet upptages till behandling, vill utskottet meddela, att, enligt

hvad utskottet inhämtat, underbefälets tjänstgöring i kompaniexpeditionerna

alltid ansetts tillhöra »tjänsten på roten», hvarför tillförene

tjänstgöringspenningarne utgjort ersättning, men numera, enligt Riksdagens

beslut år 1902, i stället beviljats half dagaflöning. På grund häraf

har ock i det af Kungl. Maj:t med anledning af Riksdagens ifrågavarande

beslut den 31 oktober 1902 utfärdade nya aflöningsreglementet

för armén uttryckligen stadgats, att hel dagaflöning icke får utgå

för tjänsten på roten. Att redan nu medgifva en förändring i de allmänt

gällande reglerna för hel och half dagaflönings åtnjutande torde

icke vara lämpligt. I den mån nya kasernetablissement för de hittills

indelta truppförbanden blifva färdiga, och all expeditionstjänstgöring

äfvensom underbefälets bostäder dit förläggas, upphör i allt fäll

den af ifrågavarande skyldighet understundom föranledda nödvändigheten

för det till tjänstgöring i kompaniexpeditionen inkallade underbefälet

att kortare tider vistas utom hemmet. Det synes ej heller

böra lämnas obeaktadt, att, vid bifall till det af Kungl. Maj:t nu framlagda

och af motionären omförmälda samt af utskottet härutinnan under

denna punkt tillstyrkta förslag, ytterligare löneförbättring medgifves underbefälet.

Utskottet kan därför icke förorda bifall till motionärens nu

ifrågavarande framställning.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen må, med godkännande af den

vid detta utlåtande fogade kostnadsberäkning (bil. 1),

på det sätt bifalla Kungl. Majrts i ämnet gjorda framställning,

att Riksdagen, med godkännande af de vid

statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 12

sistlidne januari fogade förslag till stater för infanteriet,

kavalleriet, artilleriet, artilleriets tygstater, fortifikationen

och trängen (bil. 4—59 vid berörda statsrådsprotokoll),

höjer anslaget till aflöning och rekrytering

m. m., nu 13,833,029 kronor, med 1,512,668

kronor till 15,345,697 kronor, samt

att Riksdagen må, vid godkännande af förslag

till si åter för Boden-Karlsborgs artilleriregemente och

positionsartilleriregementet, medgifva, att uppkommande

besparingar å de till hvartdera af nämnda

regementen anvisade anslagsmedel få under öfver
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

gångstiden användas till bestridande af förekommande

utgifter för regementets uppsättning och utrustning;
b)

att hvad herr Hedin uti momentet 2) af sin ofvan

berörda motion hemställt icke må vinna Riksdagens

bifall.

Intendenturkåren.

Ang. höjning 7:o) Under punkten 7 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t företal

fntenden- slagit Riksdagen dels att medgifva., att från och med år 1904 vid intenturkåren.

denturkåren finge inrättas en ny intendentsbeställning af 1. klassen, fem

[7.] nya underintendentsbeställningar och sex nya förvaltarebeställningar,

dels ock att, vid bifall härtill och till hvad Kungl. Maj:t under

punkten 6 föreslagit beträffande förhöjda aflöningsförmåner, med godkännande

af den åberopade statsrådsprotokollet bifogade stat för intendenturkåren,

öka detta anslag, nu 552,679 kronor, med 37,628 kronor till

590,307 kronor.

Departementschefen har i fråga om denna framställning anfört

följande.

»Enligt den år 1901 beslutade nya härordningen skola, bland andra,

följande nya beställningar tillkomma vid kåren, nämligen:

8 intendentsbeställningar af 1. klassen,

24 underintendents- och

22 förvaltarebeställningar, hvaremot, bland andra, de i staten förut

uppförda extra intendentsbeställningar, aflönade med arfvoden till sammanlagdt.

belopp af 25,000 kronor, skola indragas.

I 1902 års stat för kåren uppfördes af nämnda beställningar 1 intendent

af 1. klassen och 5 förvaltare.

Af 1902 års Riksdag äskade Eders Kungl. Maj:t medel för tillsättande

under år 1903 af följande nj?a beställningar, nämligen: 3 intendenter

af 1. klassen samt 4 förvaltare.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet den 11 januari 1902 angående

hufvudtitelns reglering för år 1903 uttalade jag beträffande

underintendentsbeställningarna den åsikt, att dessa under de för inten
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

23

denturkårens tillökning föreslagna fem återstående öfvergångsåren borde

tillsättas sålunda, att 4 af dem uppfördes i 1903 års stat och sedermera

i hvar och en af de följande fyra årens stater upptoges fem nya dylika

beställningar, hvaremot samtidigt de å staten uppförda arfvoden till

extra intendenter och intendentsaspiranter borde minskas med motsvarande

antal. Riksdagen biföll i allo Eders Kungl. Maj:ts, i öfverensstämmelse

med hvad sålunda blifvit anfördt, framställda förslag i hvad

angick 1903 års stat.

Redan i mitt nyssberörda yttrande till statsrådsprotokollet erinrade

jag därom, att intendenturkårens utveckling, i följd af de betydande anslagskrafven

under fjärde hufvudtiteln, icke kunnat i allo ske enligt den

i generalstabschefens i öfvergångsförslaget till ny härordning framlagda

plan. Jag nödgades därför förklara mig ej kunna biträda generalintendentens

hos Eders Kungl. Maj:t gjorda hemställan om inrättande af

dels 1 intendentsbeställning af 1. klassen, afsedd för militärbefälhafvarens

å Gottland stab, dels ytterligare 3 förvaltarebeställningar, afsedda

för tjänstgöring vid de särskilda arméfördelningarnes utbildningskurser

i intendenturtjänst.

Beträffande nyssnämnde intendentur tjänsteman i militärbefälhafvarens

på Gottland stab anförde jag vidare, det jag funnit, att de för honom

afsedda göromål skulle kunna genom öfverflyttning af dylik tjänsteman

från truppförbanden tillsvidare tillgodoses, och att den därigenom

ledigblifna befattningen borde kunna uppehållas af extra intendent eller

annan med arfvode å kårens stat aflönad person.

Detta har ock skett, i det att den vid Gottlands infanteriregemente

anställde regementsintendenten nästlidet år öfverflyttats till militärbefälhafvarens

stab och regementsintendentsbefattningen tillfälligtvis anförtrotts

åt en officer.

Då emellertid denne sistnämnde naturligtvis icke under längre tid

bör undandragas sin rent militära tjänstgöring och ej heller regementsintendentsbefattningarna

vid armén för längre tid böra bestridas af

annan än intendenturutbildad personal, måste förändring af omförmälda

provisoriska anordning af intendenturgöromålen å Gottland så snart som

möjligt ske, hvadan jag hemställer, att en ny intendentsbeställning af

1. klassen, afsedd för Gottlands infanteriregemente, måtte uppföras å

intendeuturkårens stat för år 1904.

Enär det är synnerligen önskvärd!, att intendenturkåren ju förr

desto hellre uppnår sin fastställda organisation, för att kunna motsvara

sina uppgifter, hvilka särskild! under öfvergångstiden med dess växlingar

och förändringar i förvaltningshänseende äro stora och betungande, torde

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

tillsättandet af de tre återstående för arméfördelningarnas utbildningskurser

i intendenturtjänst afsedda förvaltarne icke längre böra uppskjutas. Därjämte

måste, då hvarje af arméns förråd bör anförtros åt en därför i första

hand . ansvarig förvaltare, under år 1904 inrättas tre nya förvaltarebeställningar,

afsedda en för positionsartilleriregementet och en för hvardera

af Vaxholms och Karlskrona fästningsingenjörkompanier.

Med tillämpning af ofvan omförmälda plan för underintendentsbeställningarnas

tillsättande, böra i 1904 års stat fem nya dylika beställningar

tillkomma och samtidigt det till arfvoden åt extra intendenter eller

intendentsaspiranter å staten uppförda belopp minskas med 5,475 kronor,

motsvarande 5 sådana arfvoden å 1,095 kronor.

Därest mitt under punkt [6.] här ofvan framställda förslag angående

beredande af förhöjd dagaflöning åt officerare och vederlikar under

tjänstgöring utom vanlig garnisons- eller förläggningsort vinner bifall,

fordrar följdriktigheten, att dylik förmån beredes jämväl intendenturkårens

personal. Kostnaderna härför hafva beräknats till samma belopp,

som i Eders Kungl. Maj:ts förslag i detta ämne till föregående års

Riksdag upptogs för samma ändamål eller 2,168 kronor.»

Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning om inrättande å intendenturkårens

stat för år 1904 af vissa nya beställningar samt om

förhöjning af förvaltames aflöningsförmåner till likhet med dem, hvilka

enligt Kungl. Maj:ts af utskottet uti nästföregående punkt tillstyrkta förslag

skola tillgodokomma fanjunkare, har utskottet icke något att erinra.

Men då utskottet under nästföregående punkt afstyrkt bifall till

Kungl. Majrts förslag att bevilja officerare och underofficerare jämte

vederlikar förhöjd dagaflöning under viss tjänstgöring, följer däraf att,

enligt utskottets mening, det för beredande af dylik förmån åt intendenturkårens

personal i staten upptagna belopp af 2,168 kronor bör

därifrån afgå, hvadan statens slutsumma minskas till 588,139 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må

dels medgifva, att från och med år 1904 vid intendenturkåren

inrättas en ny intendentsbeställning af

1. klassen, fem nya underintendentsbeställningar och

sex nya förvaltarebeställningar;

dels ock, vid bifall till hvad utskottet under punkt

6:o här ofvan föreslagit beträffande förhöjda aflöningsförmåner,

samt med godkännande af det vid detta

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

25

utlåtande fogade förslag till stat för intendenturkåren

(bil. 2), öka anslaget till intendenturkåren, nu 552,679

kronor, med 35,460 kronor till 588,139 kronor.

Ökad aflöning för de till tjänsteåldern äldste bataljonsläkarne.

8:o) Kung! Maj:t har under punkten 8 af fjärde hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att öka detta anslag, nu 68,592 kronor, med 2,949

kronor till 71,541 kronor.

Departementschefen har i fråga härom erinrat, att jämlikt 1902

års Riksdags beslut rörande aflöning åt bataljonsläkarne vid armén,

skulle de till tjänsteåldern äldste af dessa intill halfva antalet i tur och

ordning, under förutsättning att deras tjänstgöring blifvit väl vitsordad,

utöfver dem enligt stat tillkommande aflöningsförmåner, från

nu förevarande anslag komma i åtnjutande af tillägg i lönen med 1,380

kronor och i dagaflöningen med 1 krona.

Enär, vid bifall till hvad departementschefen under punkt 6 föreslagit,

dels bataljonsläkarnes antal komme att ökas med två, nämligen

en vid positionsartilleriet och en vid fästningsingenjörkåren i Boden,

dels ock nämnde tjänstemän skulle blifva berättigade till förhöjd dagaflöning

under tjänstgöring utom vanlig garnisons- eller förläggningsort,

erfordrades jämväl i detta anslag någon förändring.

Departementschefen hade därför låtit utarbeta en statsrådsprotokollet

bifogad beräkning af de å anslaget för år 1904 behöfliga medel,

hvaraf framginge, att detsamma borde upptagas till, i jämnadt tal, 71,540

kronor.

Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet icke haft

annat att erinra, än att, då utskottet under punkt 6:o här ofvan afstyrkt

bifall till Kungl. Maj:ts förslag om förhöjd dagaflöning till officerare

med vederlikar under viss tjänstgöring, däraf följer, att utskottet icke

kunnat biträda förevarande förslag, i hvad det afser att bereda äldre

bataljonsläkare sådan förmån. Af den vid statsrådsprotokollet fogade

beräkning af anslagets belopp inhämtas, att däruti ingå 1,216 kronor

75 öre, i beräkningen för jämnhetens skull upptagna till 1,217 kronor,

Indika afsetts för dylikt ändamål, och sistnämnda summa bör alltså,

enligt utskottets mening, fråndragas det af Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet,

som därför torde böra bestämmas till 70,324 kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1303. 4 Sami. 1 Afd. 5 lläft.

Ang. höjning

af anslaget

till ökad aflöning

för de

till tjänsteåldern

äldste

bataljonsläkarne.

[8-]

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottet hemställer sålunda,

att Riksdagen må, med anledning af Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, höja anslaget till

ökad aflöning för de till tjänsteåldern äldste bataljonsläkarne,

nu 68,592 kronor, med 1,732 kronor till

70,324 kronor.

Stipendier för fältläkarekåren och veterinärstaten.

Ang. höjning 9:o) Uti statsverkspropositionen under fjärde hufvudtiteln, punkten

anslag1* har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, med godkännande af det

j-g j vid åberopade statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för anslaget

till stipendier åt fältläkarekåren och veterinärstaten, höja detta anslag,

nu 27,000 kronor, med 4,200 kronor till 31,200 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen anfört

följande.

»Uti förslaget till ny härordning hemstälde chefen för generalstaben,

att fältläkarestipendiaternas antal, hvilket alltsedan 1811 utgjort 47,

måtte ökas till 60, så fördelade, att 20 skulle tillhöra 1. klassen med

stipendium af 600 kronor och 40 tillhöra 2. klassen med 500 kronors

stipendium. Fältveterinärstipendiaternas antal skulle ökas från 5 till

8 med bibehållande af det till en hvar af dem hittills utgående stipendium

af 400 kronor.

Detta förslag, mot hvilket jag, enligt mitt anförande till statsrådsprotokollet

den 7 januari 1901, icke hade något att erinra, blef af Eders

Kungl. Maj:t och Riksdagen godkändt. Uti min underdåniga framställning

hos Eders Kungl. Maj:t rörande regleringen af 4:de hufvudtitelns utgifter

för år 1902 hemställde jag, att medel måtte beredas till aflönande

af 15 fältläkarestipendiater af 1. klassen med 600 kronor och 32 fältläkarestipendiater

af 2. klassen med 500 kronor, hvaremot jag icke ansåg

mig för det dåvarande böra ifrågasätta någon ökning af stipendiaternas

sammanlagda antal. Detta förslag blef af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen

godkändt.

Uti sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 15 september 1902

har medicinalstyrelsen emellertid nu upptagit frågan om ökande af an
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

27

talet fältläkarestipendier och anför till stöd för sin uppfattning om behofvet

däraf i hufvudsak följande:

Till följd af den nja härordningens genomförande hade antalet

kommenderingar af extra läkare till armén betydligt tilltagit, och enär

flere af stipendiaterna måst på grund dels af sjukdom och dels af omedelbart

förestående examen befrias från kommendering, hade de fleste

öfriga fått fullgöra i medeltal två kommenderingar årligen. Härtill

komme att flere af dessa kommenderingar vore ganska långvariga,

hvarför den tid, fältläkarestipendiaterna numera måste på grund af sådana

kommenderingar vara beredda att undandraga studierna eller, hvad

medicine licentiaterna beträffade, den enskilda läkareverksamheten, mer

än fördubblats. Till följd häraf hade det under de båda senaste åren,

oaktadt aflöningsförbättring, visat sig allt svårare att på ett tillfredsställande

sätt rekrytera ifrågavarande kår. De flesta under år 1902

antagna fältläkarestipendiaterna hade sålunda utgjorts af nyblifna medicine

kandidater, hvilka på grund af otillräcklig klinisk tjänstgöring icke

kunnat anses kompetente att på egen hand sköta en miltärläkarebefattning.

En annan olägenhet, som hade sin grund i det för närvarande allt

för ringa antalet fältläkarestipendiater, vore, att de stipendiater, som

efter aflagd medicine licentiatexamen vunnit anställning såsom underläkare

vid större sjukhus, måst entledigas ur fältläkarekåren af den

anledning, att medicinalstyrelsen icke ansett sig kunna medgifva dem

ovillkorlig befrielse från afl militärkommendering, och vederbörande

lasarettsdirektioner icke i något fall velat bevilja sådana underläkare

tjänstledighet under ens sex veckor årligen för fullgörande af ifrågakommande

tjänstgöring såsom militärläkare. Ett sådant förhållande

vore emellertid att beklaga, då en af de största bristerna hos vårt nuvarande

militära sjukvårdsväsende bestode däri, att armén saknade

nödigt antal läkare med sjukhusutbildning. Mycket skulle emellertid

kunna vinnas genom en afsevärd tillökning i fältläkarestipendiaternas

antal, då härigenom befrielse från militär tjänstgöring årligen kunde

meddelas åt några äldre stipendiater och möjlighet sålunda dem beredas

att vinna anställning såsom underläkare vid större sjukhus, utan att

nödgas entlediga dem ur kåren.

I anledning häraf hemställer medicinalstyrelsen, att fältläkarestipendiaternas

antal måtte ökas med 5 af 1. klassen och 8 af 2. klassen.

Denna framställning har arméförvaltningen i underdånigt utlåtande

tillstyrkt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

I likhet med medicinalstyrelsen anser jag en tillökning af fältläkarestipendiaternas

antal behöflig. Ett särskildt stöd för en dylik ökningförefinnes

däruti, att antalet på stat anställda militärläkare och fältläkarestipendiater,

militärläkare i reserven och värnpliktige läkare

icke på långt när är tillräckligt för att, i händelse af mobilisering,

fylla behofvet af läkare vid fältarmén och etappväsendet. Huru

önskvärdt det, särskildt med hänsyn härtill, vore, att fältläkarestipendiaternas

antal redan nu ökades i den mån medicinalstyrelsen föreslagit,

anser jag mig emellertid icke för närvarande kunna tillstyrka,

att steget tages så långt, utan hemställer, då kostnadsstegringen i anledning

af den nya härordningen blott må ske gradvis, att ökningen

inskränkes till fyra stipendiater, två af hvardera klassen, hvadan de

inom 1. klassen skulle komma att uppgå till 17 och inom 2. klassen till

34. Härigenom ernås ock den proportion mellan båda klassernas stipendiater,

som enligt 1901 års Riksdags beslut skall efter genomförd

härordning förefinnas.

Hvad angår fältveterinärstipendiaterna, finner jag högst behöfligt

att redan nu öka antalet till det, som enligt Riksdagens beslut skall

efter genomförd organisation förefinnas, eller åtta. Erfarenheten under

de senare åren har visat, att brist på dylika rådt vid flera tillfällen, då

behof däraf uppstått. Därjämte tillkommer, att bristen på utbildade

veterinärer, som kunna förmås att åtaga sig tillfälligt upprätthållande

af hästsjukvården vid armén, är synnerligen stor. Anledningen härtill

torde vara att söka såväl i nödvändigheten att till följd af stipendiaternas

ringa antal ålägga en hvar af dem större tjänstgöring, än som är

förenligt med hans öfriga intressen, som ock i de jämförelsevis låga

aflöningsförmåner, som komma stipendiaterna till del, och jag anser

därför oundgängligen nödvändigt, att dessa stipendier ökas jämväl hvad

angår beloppet. Detta utgör för närvarande 400 kronor, hvartill kommer

dyrtid sti Hägg af 40 kronor, hvilket dock vid en reglering af stipendiebeloppet

bortfaller. Skäligt torde få anses, att ifrågavarande stipendier

bestämmas till 500 kronor, eller samma belopp, som utgår till 2. klassens

fältläkarestipendiater.

I öfverensstämmelse med hvad jag sålunda anfört, har jag låtit

upprätta bifogade förslag till stat för anslaget till stipendier åt fältläkarekåren

och veterinärstaten (bil. 64) slutande å 31,200 kronor.»

Hvad sålunda anförts har för utskottet utgjort anledning tillstyrka,

att ifrågavarande anslag måtte ökas med det föreslagna beloppet. Utskottet

vill dock i sammanhang härmed framhålla önskvärdheten af att

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

29

truppförbandens å stat upptagne läkare må i så stor utsträckning, som

kan finnas lämplig och möjlig, anlitas vid tjänstgöringen, hvartill så mycket

större anledning torde förefinnas, som deras aflöningsförmåner blifvit

under de senaste åren afsevärdt förbättrade.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag och med godkännande af det vid statsrådsprotokollet

öfver landtförsvarsärenden den 12 sistlidne

januari fogade förslag till stat för statsanslaget till

stipendier för fältläkarekåren och veterinärstaten (bil.

64 vid berörda statsrådsprotokoll), höja detta anslag,

nu 27,000 kronor, med 4,200 kronor till 31,200 kronor.

Inkvarteringskostnader.

10:o) Kungl. Maj:t har under punkten 10 af denna hufvudtitel Ang.

föreslagit Riksdagen att höja anslaget till inkvarteringskostnader, nu d^am^slaaf

1,161,880 kronor, med 25,795 kronor till 1,187,675 kronor. [10] ?

Departementschefen har i fråga om detta anslag erinrat att, enär

antalet af de i förslag till stater för år 1904 uppförda löntagare, som

vore till inkvarterings- och servisbidrag berättigade, vore större än motsvarande

antal för innevarande år, erfordrades förhöjning af anslaget

till inkvarteringskostnader. Under hänvisning till de beträffande anslaget

gjorda beräkningar (bil. 66—72 vid statsrådsprotokollet) och affattadt

sammandrag (bil. 65 vid samma protokoll), utvisande ett anslagsbehof

af 1,187,674 kronor 50 öre, utjämnadt till 1,187,675 kronor,

har departementschefen hemställt om framställning till Riksdagen för

anslagets ökning.

U tskottet hemställer,

att Riksdagen må höja anslaget till inkvarteringskostnader,

nu 1,161,880 kronor, med 25,795 kronor

till 1,187,675 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang. fortfarande

beviljande

af

detta anslag.

[Hd

Inkvarteringens ordnande i Stockholm.

ll:o) Uti punkten 11 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att fortfarande till inkvarteringens ordnande i Stockholm

bevilja ett reservationsanslag å 21,450 kronor.

Åberopade statsrådsprotokollet innehåller härom följande.

»Enligt den för Stockholms stad den 28 februari 1856 fastställda

inkvarteringsordning, skola till bestridande af kostnaderna för den

inkvartering, som åligger staden, utgå, bland annat, inkvarteringstolagen

samt det för ändamålet å riksstaten uppförda reservationsanslag

å 21,450 kronor. Sedan Eders Kungl. Maj:t den 15 april 1902 uppdragit

åt öfverståthållareämbetet att hos stadsfullmäktige i Stockholm

anhålla, det staden måtte medgifva, att såsom inkvarterings- och servisbidrag

från och med år 1903 för de beställningar vid Svea och Göta

lifgarden, Lifgardet till häst och Första Svea artilleriregemente, hvilkas

innehafvare nu vore berättigade till inkvarterings- och servisersättning af

staden, finge utbetalas samma belopp, som enligt Riksdagens beslut från

och med nämnda år skulle af statsmedel utgå för andra innehafvare af

motsvarande beställningar i Stockholm, hafva stadsfullmäktige enligt

beslut den 26 november 1902 till berörda framställning lämnat bifall,

men vid medgifvandet fästat det villkor, att den förhöjda ersättningen

skulle utgå tills vidare och så länge den staden tillkommande inkvarteringstolagen

därtill lämnade tillgång och någon nedsättning icke vidtoges

i det för ordnandet af inkvarteringsväsendet i hufvudstaden anvisade

statsbidrag af 21,450 kronor.»

Med anledning af hvad i statsrådsprotokollet sålunda meddelats

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må fortfarande till inkvarteringens

ordnande i Stockholm bevilja ett reservationsanslag

å 21,450 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

31

Ålderstillägg.

12:o) Kungl. Maj:t liar under punkten 12 af fjärde hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att öka detta anslag, nu 37,500 kronor, med 1,650

kronor till 39,150 kronor.

Beträffande detta anslag har departementschefen anfört följande.

»Enligt vedertagen grund för beräknande af detta anslag, bör dess

belopp motsvara hälften af den summa, hvartill utgifterna å anslaget

skulle uppgå, därest alla, för hviika ålderstillägg finnes å stat under

fjärde hufvudtiteln uppfördt, åtnjöte denna förmån.

Under punkterna [6 och 7] har jag förut gjort framställning om

inrättande af åtskilliga nya beställningar, med hviika rätt till ålderstillägg

är förenad, nämligen en förvaltarebeställning å artilleriets tygstater

och en fortifikationskassörsbeställning, för hviika båda finnes i stat

anslaget ålderstillägg af 500 kronor, äfvensom sex förvaltarebeställningar

med rätt till ålderstillägg om 300 kronor. I punkt [22] här

nedan ärnar jag föreslå anställande af en fabriksingenjör vid Åkers

krutbruk, hvilken tjänsteman i likhet med öfrige fabriksingenjörer bör

komma i åtnjutande af ett ålderstillägg af 500 kronor. Därest dessa

framställningar varda af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen bifallna,

kommer alltså sammanlagda beloppet af nyanvisade ålderstillägg att

uppgå till 3,300 kronor, och förevarande anslag bör alltså, enligt nyssnämnda

beräkningsgrund, ökas med 1,650 kronor.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må öka anslaget till ålderstillägg,

nu 37,500 kronor, med 1,650 kronor till 39,150

kronor.

Reservbefälet.

13:o) Kungl. Maj:t har i punkten 13 under denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen, att den till reservunderlöjtnant utgående ekiperingshjälp

måtte höjas från 500 till 700 kronor, samt att det i anslagets

rubrik förekommande ordet »högst» måtte därifrån utgå.

Ang.

höjning af

detta anslag.

[12.]

Ang. anslaget

till reservbefälet.

[13-]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Statsrådsprotokollet innehåller härom följande yttrande af departementschefen.

»Sedan 1898 års Riksdag, med bifall till Eders Kungl. Maj:t därom

framställda förslag, medgifvit förbättrade aflöningsförmåner för reservbefälet,

åtnjuter, jämlikt förordningen den 30 december 1898 angående

ersättning åt personal, tillhörande arméns reserver, sådan denna förordning

lyder enligt kungörelsen den 29 november 1901, dylik personal

af officers- och underofficers rangklass för färd i och tjänstgöring

med trupp, lön och dagaflöning eller dagtraktamente, där sådant utgår,

med samma belopp, som fast anställd personal af motsvarande grader

i lägre löneklassen inom graden vid liknande tjänstgöringstillfällen äger

åtnjuta, dock att lönen beräknas och utgår för dag med ‘/ses, vid

skottår med Vsec af årsbeloppet. Personal af manskapsklassen med

vederlikar åtnjuter vid dylik tjänstgöring, förutom underhåll in natura,

lön och dagaflöning eller dagtraktamente till samma belopp, som för

fast anställd personal af motsvarande grad är bestämdt. Vid alla slag

af personliga tjänsteuppdrag åtnjuter reservernas personal för resa reseersättning

och dagtraktamente samt under förrättningstiden dagtraktamente,

allt enligt de bestämmelser, som för dylik ersättning åt arméns

fast anställda personal äro meddelade.

Här förutom äger reservunderlöjtnant att vid utnämning erhålla

ekiperingshjälp af 500 kronor, hvarjämte reservofficer samt reservintendent

och reservunderintendent, under förutsättning af viss fullgjord

tjänstgöring, efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående lifstid

åtnjuta en årlig pension till belopp af 300 kronor.

Den för reservbefälet medgifna förmånen att under tjänstgöring

med trupp åtnjuta lön och dagaflöning i likhet med motsvarande personal

å stat har medfört, att den af 1901 och 1902 års Riksdagar beslutade

löneregleringen för armén kommit jämväl reservbefälet till godo,

liksom samma befäl jämväl kommer i åtnjutande af förhöjd dagaflöning

i vissa fall, därest den under punkt [6] här ofvan gjorda framställningom

sådan dagaflöning till befälet på stat vinner bifall. Förevarande

anslag kommer naturligtvis till följd af dessa förhållanden att få vidkännas

något större utgifter än förut, men då — såsom jag här nedan

under punkt [18] ärnar än ytterligare framhålla — ett villkor för erhållande

af så många reservofficers- och reservunderofficersaspiranter som

möjligt är, att reservpersonalen beredes sådana förmåner, att dess utbildning

icke kommer att medföra personliga ekonomiska uppoffringar,

torde dessa ökade utgifter i sin mån bidraga till ett gynnsammare resultat

än hittills i afseende å reservbefälets rekrytering.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

33

Nödvändigheten att tillse, det reservbefälets utbildning och anställning

icke ådrager detsamma någon ekonomisk förlust, föranleder mig

ock att bos Eders Kungl. Maj:t göra framställning om beredande åt

reservofficerarne af något högre ekiperingshjälp. Denna utgår, såsom

nyss är nämndt, med 500 kronor, men detta belopp är icke tillräckligt

för bestridande af de kostnader nyanskaffning af en officers hela utrustning

medför. Detta bidrag bör därför enligt mitt förmenande icke

bestämmas lägre än till 700 kronor. De ökade utgifter, som uppkomma

såväl häraf som af den till följd af löneregleringen för armén böjda

aflöningen till reservbefälet torde emellertid icke för närvarande behöfva

påkalla någon förhöjning af detta anslag, som årligen lämnat afsevärda

besparingar, för år 1901 uppgående till 31,564 kronor 5 öre, hvilka

till statsverket återgått; men lärer dock för beredande af visshet om

tillgång till betäckande af de utgifter, hvilka af anslaget skola bestridas,

den genom tillägget »högst» i anslagets benämning gifna begränsning

för medelns utgående böra försvinna.»

Då utskottet anser det vara för försvaret af mycket stor betydelse,

att tillgång finnes till utbildadt reservbefäl i tillräckligt antal, och då

erfarenheten synes hafva gifvit vid handen, att unge män hittills icke

i den utsträckning, som ur försvarets synpunkt varit önsklig, tagit

anställning såsom reservofficerare, oaktadt de förmåner, som genom en

dylik anställning beredas dem, blifvit såväl direkt på grund af beslut

vid 1898 års Riksdag som indirekt till följd af de vid Riksdagarna

åren 1901 och 1902 företagna löneregleringar afsevärdt förbättrade,

anser utskotter den af Kungl. Maj:t nu föreslagna åtgärden att med

200 kronor höja ekiperingshjälpen lämpligen böra vidtagas. Härigenom

torde nämligen kunna vinnas, att de kostnader för en gång, som påkallas

af officersutrustningen, blifva i sin helhet eller åtminstone till

allra största delen ersatta af statsmedel, hvarigenom den enskilde beredes

lättnad i de af reservofficersanställningen orsakade utgifterna.

Utskottet, som icke har något att erinra mot att under sådana

förhållanden ordet »högst» vid detta förslagsanslag i riksstaten borttages,

får därför hemställa,

att Kung]. Maj:ts förevarande framställningar må

af Riksdagen bifallas.

Bih. till Jtiksd. Prot. 1003. 4 Barn!. 1 Afd. 5 Halt.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang. minskning

af anslaget

till

ersättning åt

vissa löntagare

i följd af arméns

omorganisation.

[14.]

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation.

14:o) Kung!. Maj:t har under punkten 14 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att minska ifrågavarande anslag, nu 36,939 kronor,

med 12.122 kronor till 24,817 kronor.

Departementschefen har beträffande detta anslag anfört följande.

»Uti sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 21 november 1902

har arméförvaltningen å civila departementet, med hänvisning till bifogade

uppgift å de för år 1903 å ifrågavarande anslag uppförda löneersättningar

och beräkning af de för år 1904 å anslaget erforderliga

medelsbelopp (bil. 74 och 75), anfört, bland annat:

att i följd af den år 1902 beslutade löneregleringen för armén den

åt nuvarande chefen för generalstaben förut upptagna ersättning för en

tredje tjänstehäst borde från anslaget afföras;

att, enär de regementspastorer vid den icke garnisonerade armén, hvilka

kvarstode å de år 1892 gällande stater, åtnjöte lön med 800 kronor

och dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 60 dagar, eller tillhopa 980

kronor, men å staterna för dessa truppförband från och med innevarande

år vore uppförda arfvoden till regementspastorer med 1,000 kronor,

funnes å aflöningsanslaget medel tillgängliga till utbetalande af

dagaflöning åt dessa löntagare, därest de ej öfvergingo till den nya

aflöningsstaten, hvadan alltså den till dem från nu förevarande anslag

hittills utbetalade dagaflöningen kunnat från detsamma afföras;

att de å detta anslag för regementspastorer vid den garnisonerade

armén och auditörer, båda kvarstående å 1892 års stat, uppförda löneersättningsbelopp

hade i följd af den nya löneregleringen kunnat minskas

med 200 kronor för de förra och 300 kronor för de senare, motsvarande

de arfvodesförhöjningar, som genom den nya löneregleringen

blifvit för regementspastorer och auditörer uppförda;

att enär den servisersättning till Kronprinsens husarregementes personal,

hvilken förut erlagts af vederbörande kommun, numera bestredes af

statsverket, dylik ersättning till den å gammal stat kvarstående regementspastorn

och sadehnakaren vid nämnda regemente å ifrågavarande

anslag upptagits med sammanlagdt belopp af 42 kronor; samt

att, enär vid Karlskrona grenadjärregemente för närvarande tjänstgjorde

en öfvertalig auditör samt vid Vaxholms grenadjärregemente en

öfvertalig regementspastor och en öfvertalig auditör, hvilka samtliga endast

erhållit konstitutorial att tillsvidare uppehålla sina befattningar, och för

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

35

hvilkas aflönande medel ej funnes anvisade å 1908 års stater, arméförvaltningen

trott sig kunna utgå från den förutsättningen, att dessa

öfvertaliga befattningsinnehafvare icke komme att kvarstå i tjänst vid

1904 års ingång och för den skull ej tagit hänsyn till desamma vid

uppgörande af nu ifrågavarande beräkning.

På grund häraf och med uteslutande af de ersättningstagare, hvilka

afgått eller under år 1903 med visshet komme att afgå från sina beställningar,

hade arméförvaltningen enligt bifogade tablå (bil. 75) beräknat

utgifterna å detta anslag till 24,816 kronor 25 öre.»

Då utskottet icke haft något att mot förevarande framställning

erinra, hemställer utskottet,

att Riksdagen må minska ifrågavarande anslag,

nu 36,939 kronor, med 12,122 kronor till 24,817

kronor.

Remontering och skoning m. m.

15:o) Under punkten 15 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att, med godkännande af det vid åberopade

statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för remonteringsstyrelsen,

öka anslaget till remontering och skoning in. m., nu 751,328 kronor,

med 211,235 kronor till 962,563 kronor.

Departementschefen har i fråga om denna framställning anfört

följande.

»Jämlikt Eders Kungl. Maj:ts med 1901 års Riksdag fattade beslut

skall antalet af arméns hästar vid öfvergångstidens slut uppgå till 9,396,

hvaraf vid kavalleriet 6,000, vid artilleriet 2,929, vid ingenjörtrupperna

143 och vid trängen 324. Till detta antal skulle häststammen uppbringas

genom inköp af erforderligt antal remonter utöfver det, som

vore behöfligt för att ersätta störtade eller utrangerade hästar.

Den för 1901 års Riksdag framlagda plan för ökning af antalet

hästar vid armén har på grund af bristande utrymme i såväl remontdepoter

som regementenas stallar icke kunnat följas vid uppgörandet

af vare sig 1902 eller 1903 års statsregleringar, utan den beräknade

ökningen har måst väsentligt nedbringas.

Enligt de beslut angående ökning af hästantalet vid armén, som

Ang. höjning

af anslaget till

remontering

och skoning

m. in.

[15.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Eders Kungl. Maj:t med Riksdagen fattat de två sistförflutna åren, skola

nämligen vid utgången af år 1903 vid armén finnas 6,225 hästar, af

hvilka 4,880 vid kavalleriet, 1,130 vid artilleriet, 97 vid ingenjörtrupperna

och 118 vid trängen.

Af hvad ofvan är anfördt framgår, att antalet hästar vid armén

kommer att vid 1903 års utgång understiga det, som är afsedt att finnas

vid den nya härordningens slutliga genomförande, med 3,171, hvaraf

1,120 vid kavalleriet, 1,799 vid artilleriet, 46 vid ingenjörtrupperna

och 206 vid trängen. Enligt öfvergångsförslaget skall stamhästantalet

vara fylldt vid kavalleriet och ingenjörtrupperna under 6., vid artilleriet

under 8. och vid trängen under 10. öfvergångsåret. Häraf följer, att

den årliga ökningen, jämnt fördelad, skulle från och med år 1904

i jämnade tal behöfva utgöra 280 hästar vid kavalleriet, 300 vid artilleriet,

12 vid ingenjörtrupperna och 26 vid trängen eller tillhopa 618

hästar, för att inom bestämd öfvergångstid det erforderliga antalet vid

armén skall ernås.

Då emellertid en så betydlig ökning af hästantalet skulle för år

1904 nödvändiggöra undanskjutandet af andra viktiga anslagskraf,

samt dessutom bristande depot- och stallutrymme fortfarande utgör

hinder för en enligt planen fortgående ökning af stamhästarnes antal,

har jag efter noggrann undersökning af alla på frågan inverkande omständigheter

ansett, att det antal hästar, som för ökning af häststammen

skall under år 1904 inköpas, icke må öfverstiga 235, fördelade med

100 till kavalleriet, 100 till artilleriet, 8 till ingenjörtrupperna och 27

till trängen.

Kostnaderna för remontering och skoning af arméns hästar under

år 1904 har jag enligt bilagda beräkning (bil. 76) funnit komma att

uppgå till 952,708 kronor, hvarvid jag följt de af Riksdagen förut godkända

beräkningsgrunder för anslaget, nämligen att den årliga omsättningen

af stamhästarne uppgår till 9 procent af hästantalet, att medelpris

för remont utgör 800 kronor, samt att utrangerade hästar betinga

ett medelpris af 100 kronor.

Härtill kommer den under anslaget jemväl ingående kostnaden för

aflöning åt remonteringsstyrelsen. 1901 års Riksdag beslutade, att till

chefen för nämnda styrelse skulle från ordinarie stat utgå ett arfvode,

motsvarande majors aflöningsförmåner, och — med hänsyn till det

maktpåliggande uppdrag, remonteringschefen innehar, särskildt i fråga

om det år från år ökade inköpet af remonter, äfvensom den honom

åliggande tillsynen af de numera ganska mycket tillökade och delvis

nyorganiserade remontdepoterna, — torde tidpunkten nu vara inne att

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:0 5.

37

hos Riksdagen gorå framställning om anslagets höjande för beredande

af medel till detta arfvode. Jag har med anledning däraf låtit uppgöra

bifogade förslag till stat för remonteringsstyrelsen (bil. 77), slutande å

9,855 kronor, hvaruti chefens arfvode ingår med 7,355 kronor. Anslagets

slutsumma skulle alltså komma att uppgå till (952,708 4- 9,855)

962,563 kronor.»

Mot de till grund för den äskade an slagsförhöjningen liggande

beräkningar af den under år 1904 erforderliga ordinarie remonteringen

vid armén har utskottet icke något att erinra; och då uppförande å

remonteringsstyrelsens stat af en chef för denna styrelse med arfvode,

motsvarande majors aflöningsförmäner, står i öfverensstämmelse med

Riksdagens år 1901 i denna fråga fattade beslut, får utskottet förorda

bifall till Kungl. Maj:ts förslag jämväl i denna del. Hvad beträffar de

å samma stat upptagna posterna 1,500 kronor, arfvode till en redogörare,

och 1,000 kronor till skrifbiträde och expenser, har utskottet,

vid det förhållande, att, enligt hvad utskottet inhämtat, sistberörda belopp

redan för år 1902 måst af Kungl. Maj:t af tillgängliga medel anvisas

för att bereda tillgång till anställande af dylikt biträde och bestridande

af expenser, samt då redogörarens arfvode, nu 800 kronor, torde

tarfva någon förhöjning för att motsvara det ökade arbete, som genom

statens öfvertagande af all remontering vid armén blifvit honom ålagdt,

icke haft anledning att frångå Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer

därför,

att Riksdagen må, med godkännande af det vid

statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 12

sistlidne januari fogade förslag till stat för remonteringsstyrelsen

(bil. 77 vid berörda statsrådsprotokoll),

öka anslaget till remontering och skoning m. m., nu

751,328 kronor, med 211,235 kronortill 962,563 kronor.

Lega af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och

trängens exercis.

16:o) Kungl. Maj:t har under punkt 16 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att öka anslaget till lega för hästar till artilleriets,

ingenjörtruppernas och trängens exercis, nu 643,857 kronor, med 36,263

kronor till 680,120 kronor, äfvensom medgifva, att anslaget måtte under

förändrad benämning: »lega af hästar till kavalleriets, artilleriets,

ingenjörtruppernas och trängens exercis» i riksstaten uppföras.

Ang. höjning

af anslaget till

lega af hästar

till kavalleriets,

artilleriets,

ingenjörtruppernas

och

trängens

exercis.

[16.]

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Beträffande detta anslag har föredragande departementschefen erinrat,

hurusom på sätt han i sitt anförande till statsrådsprotokollet rörande

fjärde hufvudtitelns reglering för innevarande år anfört, ifrågakomme

efter genomförandet af den nya härordningen legning af hästar endast

vid artilleriet och ingenjörtrupperna under repetitionsöfningarne. Under

öfvergångstiden ställde sig emellertid förhållandena helt annorlunda, ty

i samma mån behofvet, af stamhästar icke blifvit tillgodosedt måste

bristen ersättas med legda hästar, och, då denna brist vore störst under

de första, öfvergångsåren, erfordrades, att under dessa år ett betydligt

antal hästar legdes icke blott vid artilleriet och ingenjörtrupperna utan

äfven vid trängen.

Under år 1904 och närmaste år uppstode behof af legda hästar

jämväl vid kavalleriet, enär antalet af kronans egna hästar ej blefve

tillräckligt för de värnpliktiges utbildning vid en del af f. d. indelta

kavalleriet, d. v. s. lifregementets dragoner och husarer samt Smålands

husarregemente. För detta ändamål blefve nödigt att med rusthållarne,

hvilka icke vore skyldiga att utan ersättning tillhandahålla hästar vid

de värnpliktiges vapenöfningar, träffa aftal om hästarnes inkallande

under dessa öfningar, men i samma mån härorganisationen utvecklades

och rusthållshästarne vid berörda tre regementen ersattes med kronans

egna hästar, komme naturligtvis denna utgiftspost att minskas och upphöra.

Beloppet af legan för rusthållshäst hade beräknats uppgå till 75 öre

per dag, och då, enligt gjord utredning, 300 hästar komme att erfordras

under 137 dagar, belöpte sig kostnaderna i sin helhet för detta

ändamål under år 1904 till 30,825 kronor.

Beträffande lega af hästar för öfriga vapen- och truppslag hafva

enligt en statsrådsprotokollet bifogad tablå (bil. 78) utgifterna härför

beräknats uppgå

vid artilleriet.................................................................. till kronor 499,089: —

)) ingenjörtrupperna ............................................. » » 62,451: —

» trängen.................................................................. » » 87,756: —

hvadan hela anslaget för år 1904 borde upptagas till ett för utjämnande

af slutsumman å de ordinarie anslagen lämpadt belopp af 680,120

kronor.

Utskottet hemställer på grund af den förebragta utredningen,

att Riksdagen må öka anslaget till lega af hästar

till artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens exercis,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

39

nu 643,857 kronor, med 36,263 kronor till 680,120

kronor,

äfvensom medgifva, att anslaget må under förändrad

benämning: »lega af hästar till kavalleriets,

artilleriets, ingenjörtruppernas ocli trängens exercis»

i riksstaten uppföras.

Krigshögskolor.

17 :o) Uti punkten 17 under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t Ang

föreslagit Riksdagen att, med godkännande af det vid statsrådsprotokol- ti]{

let fogade förslag till stat för artilleri- och ingenjörhögskolan, höja anslaget

till krigshögskolor, nu till 68,725 kronor, med 17,785 kronor till

86,510 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen anfört följande.

»I sitt den 13 november 1900 afgifna förslag till ny härordningframhöll

chefen för generalstaben beträffande skolor för officerare, underbefäl

och militärläkare, hurusom det läge i sakens natur, att med

den nya härordningens utveckling äfven krigshögskolorna (krigshögskolan

samt artilleri- och ingenjörhögskolan) blefve i behof af ökadt anslag.

Uti kostnadsberäkningarna hade detta behof blifvit uppmärksammadt,

ehuruväl förhållandena icke medgifvit att uppgöra förslag till skolornas

ömorganisation och utarbeta däraf påkallade förändrade stater. I sina

approximativa beräkningar öfver land försvarets årliga kostnad enligt

förslaget till ny härordning upptog emellertid chefen för generalstaben

kostnaderna för ifrågavarande skolor till 100,000 kronor, eller 32,140

kronor mer än dåvarande anslagsbeloppet 67,860 kronor.

Hvad särskild! angår beliofvet af artilleri- och ingenjörhögskolans

ombildning, har detsamma med försvarsväsendets utveckling allt mera

gjort sig gällande. Denna fråga har därför af vederbörande myndigheter

ägnats mycken uppmärksamhet. För att vid dess lösning draga

nytta af andra länders erfarenheter, sattes chefen för artilleri- och

ingenjörhögskolan i tillfälle att under år 1902 med understöd åt statsmedel

företaga en studieresa till Preussen, Bayern och Österrike-Ungern.

Efter återkomsten från denna resa har skolchefen dels i allmänhet lämnat

eu redogörelse för artilleri- och ingenjörofficerarnes teoretiska ut
-

höjning

anslaget

krigshög
skolor.

[17.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

bildning i Tyskland och Österrike in, m., dels ock utarbetat ett af krigsundervisningskommissionen

den 11 sistlidne oktober till Eders Kungl.

Maj:t öfverlämnadt förslag till ifrågavarande högskolas omorganisation,

hvilket torde få vidfogas detta protokoll såsom bil. 96.

Innan jag redogör för det liufvudsakliga innehållet af detta'' förslag,

anhåller jag att i korthet få erinra om grunddragen af artilleri- och

ingenjörhögskolans nuvarande organisation.

Undervisningen meddelas därstädes uti 4 ungefär samtidigt pågående

kurser, nämligen: en allmän artillerikurs, en högre artillerikurs,

en allmän fortifikationskurs och en högre fortifikationskurs. Samtliga

kurser börja på hösten hvarje jämnt år samt afslutas på våren näst

därpå följande jämnt år, med 4—5 månaders uppehåll under sommaren

de udda åren, under hvilket uppehåll eleverna återgå till tjänstgöringvid

respekti va regementen.

De båda allmänna kurserna, hvilka äro föreskrifna såsom villkor

för vinnande af befordran till löjtnant vid respektiva truppslag, hafva,

med en till omkring 151 /2 månader uppgående arbetstid, nästan helt

och hållet gemensam undervisning.

De båda högre kurserna, hvilkas arbetstid uppgår till omkring 13Va

månader, hafva äfven i vissa ämnen gemensam undervisning och för

öfrigt ungefär lika indelning af tiden för lektioner och examina. Högre

artillerikursen är frivillig, hvaremot genomgåendet af den högre fortifikationskursen

är kompetensvillkor för befordran till kapten vid fortifikationen.

Undervisningen meddelas hufvudsakligen i form af föreläsningar,

som pågå de första två tredjedelarna af den årliga arbetstiden, under

det att den sista tredjedelen är anslagen till examina.

För att förmå eleverna att på egen hand bedrifva studier äfven

under föreläsningstiden och ej uppskjuta studierna till examensperioden,

anordnas i hvarje ämne en eller flera s. k. repetitioner, hvilka återkomma

hvarannan eller hvar tredje vecka under hela föreläsningstiden.

Samtliga kurser, äfven de allmänna, hafva en öfvervägande teknisk

anläggning.

Denna organisation lider framförallt af den olägenheten att ej vara

afpassad efter den nya härordningens kraf, uppgjord som den är under

en tid, då långt mindre hänsyn än nu togs till den praktiska trupp
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

41

tjänstens kraftiga och följdriktiga bedrifvande och då de värnpliktiges

öfningar vid artilleri- och ingenjörtrupperna — i motsatts till hvad

framdeles kommer att äga rum — uteslutande bedrefvos under sommartid.

Af hvad jag framhållit angående högskolans organisation framgår,

att hvarje artilleriofficer under minst 2 och hvarje ingen]örofficer under

sammaniagdt 4 vintrar för högskolestudier är bortkommenderad från

sitt truppförband, hvarigenom därstädes ofta uppstår eu brist på officerare,

som, redan nu kännbar, säkerligen skulle med inträdande nya utbildningsförhållanden

komma att medföra stora olägenheter.

Då därjämte under den närmaste tiden beväringsrekrytskolorna vid

ifrågavarande truppslag komma att taga sin början redan under vintern,

torde det hvarken för regementena eller för de vid högskolan kommenderade

officerarna innebära någon fördel, att kurserna, såsom nu är

förhållandet, afslutas redan på våren eller att sommaruppehållet göres

så långt som 4—5 månader. Den årliga arbetstiden, nu 6V2—8 månader,

bör således kunna utsträckas.

Genom att låta verksamheten vid högskolan fortgå till tiden för

repetitionsöfningarnas början på hösten kunde antalet vintrar, under

hvilka eleverna skola vistas vid högskolan, nedbringas till afsevärdt

gagn för trupptjänstgöringen.

I mån af den nya härordningens genomförande kommer antalet

officerare vid artilleriet och fortifikationen att väsentligt ökas. Med en

motsvarande ökning af elevantalet i de nuvarande allmänna kurserna

skulle, under förutsättning att ingen förändring i högskolans organisation

göres, nuvarande lärarekrafter på långt när ej blifva tillräckliga,

isynnerhet om en ny, mera kräfvande undervisningsmetod varder genomförd.

Den vid högskolan sedan gammalt tillämpade undervisningsmetoden

är nämligen numera föråldrad och har visat sig mindre lämplig. Särskild!

kunna de många s. k. repetitionerna och den långa examenstiden

anses hafva ett mindre gynnsamt inflytande på arbetsprodukten,

hvarjemte i de allmänna: kurserna väl mycken tid anslagits till undervisning

i de tekniska ämnena, hvarigenom det militära mål, som med

dessa kurser borde afses, i själfva verket icke torde i behörig grad

ernås.

De svagheter, som sålunda vidlåda högskolans nuvarande organisation,

och dess bristande anpassning efter den nya härordningens fordringar

har man tänkt sig kunna på ett ändamålsenligt sätt afhjälpa

genom artilleri- och ingenjörhögskolans ombildning i enlighet med

skolchefens förslag, för hvilket jag anhåller att nu få redogöra.

nät. till lliLid. Prat. 1003. 4 Sami. 1 Afd. ö Uäft.

0

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Undervisningen skulle, enligt detta förslag, fördelas på två linjer:

en artillerilinje och en fortifikationslinjc, hvardera bestående af en

allmän, obligatorisk, och en högre, frivillig, kurs.

Den allmänna artillerikursen skulle börja hvarje år den 1 oktober

och fortgå utan afbrott under 10 månader.

Den högre artillerikursen skulle anordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med nuvarande grunder för motsvarande kurs med den

ändring, som betingas af sommaruppehållets förkortande från 5 till 2

månader.

Den allmänna fortijikationskursen skulle fördelas på två år med

början den 1 oktober hvarje udda år och med afsilning till repetitionsöfningarna

påföljande udda år. Under första året skulle undervisningen

anordnas i anslutning till den samtidigt pågående allmänna artillerikursen.

Den högre forlijikationskursen skulle taga sin början den 1 oktober

hvarje udda år och pågå under 8 månader till den 1 juni påföljande år.

Undervisningen skulle göras i möjligaste mån applikatorisk. Vid

slutet af hvarje undervisningsår skulle anordnas en kort, omkring

6 veckors, examenstid. Inga s. k. repetitioner skulle ega rum, utan

skulle genom ofta återkommande förhör, bestående i frågor till och

tankeutbyte med eleverna, dessa föranledas att dag för dag genom

själfstudier följa föreläsningarna.

Studieplanen skulle uppgöras så, att uti de båda allmänna kurserna

vikten hufvudsakligen komme att läggas på de militära ämnena,

under det att de tekniska ämnena först i de högre kurserna skulle

göras till föremål för ingående studier.

Utöfver högskolans nuvarande undervisningsprogram skulle ämnet

»fästningskrig» ingå i högre artillerikursens studieplan, hvarjämte å

ingenjörlinjen »Utlära» samt »väg- och vattenbyggnadskonst» skulle

upptagas såsom nya ämnen. I samtliga kurser skulle tillfälle beredas

till undervisning i ryska språket. De praktiska öfningarna skulle förläggas

till högsommaren och gifvas ökad omfattning.

I fråga om skolans personal innebär förslaget den ändringen, att

chefen, hvilkens löneförmåner hittills utgått från vederbörligt regementes

stat med tillägg af ett arfvode af 1,500 kronor, hädanefter

skulle uppföras på högskolans stat, samt att nya lärareplatser skulle

tillkomma för ämnena »väg- och vattenbyggnadskonst» samt »ryska

språket».

Förslaget afser således en förkortning af den obligatoriska vistelsen

vid högskolan från två till en vinter (från 15 Va månader till omkring

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N.-o 5.

43

10 månader) för artilleriets och från fyra till två vintrar (från 29 månader

till omkring 20 månader) för fortifikationens officerare utan att

därigenom — i följd af förändrad undervisningsmetod, afkortad examenstid

och högskolans fortsättande ända till repetitionsöfningarnas

början — antalet undervisningstimmar i någon afsevärd grad minskas.

Under nuvarande obligatoriska vistelse vid högskolan deltager artilleriofficeren

uti 915 och fortifikationsofficeren i 1,855 undervisningstimmar.

Enligt det uppgjorda förslaget skulle dessa siffror ändras till respektive

910 och 1,785 — en ringa nedsättning i jämförelse med den afsevärda

tid, hvarmed kominenderingarna vid högskolan blifvit förkortad.

Under det att ett fullständigt genomgående af högskolan för närvarande

kräfver 4 vintrars bortovaro från regementet, skulle enligt förslaget

skoltiden upptaga allenast 3 vintrar, med i vissa fall snarare

ökad än minskad arbetsprodukt.

Genom att göra allmänna artillerikursen ettårig och låta ny kurs

hvarje år taga sin början skulle endast i medeltal en årgång underlöjtnanter

samtidigt komma att deltaga i denna kurs. Härigenom skulle trupptjänsten

komma att tillgodoses bättre än för närvarande äger rum, då

2 årgångar underlöjtnanter ständigt äro bortkommenderade från regementena.

Likaledes skulle vid fortifikationen ett större antal subalternofficerare

kunna afses till tjänstgöring vid trupp än hittills varit fallet.

Det genom den nya härordningen framkallade intensiva utbildningsarbetet

vid trupp skulle således blifva väl tillgodosedt genom en omorganisation

i föreslagen riktning.

Genom att låta ny allmän artillerikurs börja hvarje år skulle äfven

den fördelen vinnas, att högskolan kunde mottaga det större antal af

officerare, som hädanefter skola genomgå densamma, utan att elevantalet

blefve större än lokaler och föreslagna lärarekrafter medgåfve.

Enligt gjorda beräkningar skulle med årligen återkommande kurser

sammanlagda antalet elever i de allmänna kurserna kunna nedbringas

till omkring 25, hvilken siffra dock snarare torde kunna anses för hög

än för låg för undervisning i ett lärorum.

Den föreslagna undervisningsmetoden skulle, enligt erfarenheter

från såväl andra svenska som ock från utländska liknande läroanstalter,

gifva bättre resultat än den nuvarande. Då hittills för mycken tid ansetts

ägnad åt de tekniska ämnena i högskolans allmänna kurser, har

det föreliggande förslaget däremot tagit behörig hänsyn till denna olägenhet,

i det att nära Vs af tiden anslagits till föreläsningar i allmänt

militära ämnen, under det att hufvuddelen af de tekniska studierna för
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

lagts till de högre frivilliga kurserna, hvarjemte ryska språket upptagits

på undervisningsprogrammet.

Med nuvarande organisation hafva de praktiska öfningarna måst

förläggas till senhösten, således före de teoretiska profvens afläggande.

Då, enligt förslaget, kurserna äro afsedda att pågå äfven sommartid,

skulle ifrågavarande öfningar bedrifvas sommartid och efter aflagda

teoretiska prof. Detta liksom den ökade omfattning, som i förslaget

gifvits de praktiska öfningarna, skulle innebära en väsentlig och af

behofvet påkallad förbättring.

Angående ny stat för artilleri- och ingenjörhögskolan anföres i förslaget

hufvudsakligen följande:

Sedan numera samtliga öfriga skolor för utbildning af officerare,

nämligen krigshögskolan, krigsskolan, ridskolan och infanteriskjutskolan,

stå under befäl af chefer med aflöning på respektiva skolors stat, funnes

intet skäl, hvarför icke artilleri- och ingenjörhögskolan också skulle erhålla

chef på sagda skolas stat, isynnerhet som enligt artilleriets och fortifikationens

nya organisation några öfvertaliga regementsofficerare icke

finnas att för ändamålet tillgå, då numera artilleriets samtliga majorer

och öfverstelöjtnanter äro beräknade för divisionsbefäl och fortifikationens

officerare af dessa grader äro upptagna för fortifikationsändamål.

Med anledning häraf upptager förslaget till stat enahanda löneförmåner

för artilleri- och ingenjörhögskolans som för krigshögskolans chef eller

öfverstelöjtnants aflöning, nämligen:

lön ............................................................................................... kronor 4,500: —

dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar................................. )> 1,825: —

lönetillägg och furageersättning för två tjänstehästar » 1,530: —

tillhopa kronor 7,855: —

Med den föreslagna undervisningsmetodens införande och med årligen

återkommande allmän artillerikurs skulle i afsevärd grad lärarnes

arbete ökas. För lärarne i vissa ämnen upptager därför förslaget förhöjning

af arfvodena, hvilken i förening med arfvoden åt lärare i de nya

ämnena skulle orsaka en ökning af anslaget till »lärare och repetitörer»

med 3,100 kronor.

Uppförandet å högskolans stat af chefens löneförmåner och af nyssnämnda

ökning i anslaget till »lärare och repetitörer» jämte öfriga, af

större antal elever, längre arbetstid per år, oftare återkommande kurser

och mer omfattande praktiska öfningar orsakade ökade utgifter till betjäning,

underhåll, inventarier, resor m. in. skulle enligt de uppgjorda

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

45

beräkningarna medföra en sammanlagd höjning af anslaget till artillerioch

ingenjörhögskolan med tillhopa 17,785 kronor.

Krigsundervisningskommissionen har, efter verkställd granskning,

tillstyrkt ifrågavarande förslag, hvarjämte arméförvaltningen å civila

departementet afgifvit underdånigt utlåtande öfver den förslaget bifogade

staten för högskolan. Mot den sålunda föreslagna staten har arméförvaltningen

endast erinrat, att med anledning af vissa föreskrifter i gällande

aflöningsreglemente, hvilket af Eders Kungl. Maj:t blifvit fastställdt

efter det den föreslagna staten uppgjordes, den vid staten fogade

anm. 5 angående reseersättning och dagtraktamente under färder till

och från högskolan måtte ur densamma få utgå.

Det förslag, för hvilket jag nu inför Eders Kungl. Maj:t i underdånighet

redogjort, synes mig vara af beskaffenhet att kunna på ett

tillfredsställande sätt lösa frågan rörande omorganisationen af den ena

af de båda militära högskolor, hvilkas ombildning i enlighet med den

nya härordningens kraf framhållits såsom önskvärd i det af chefen för

generalstaben den 13 november 1900 afgifna förslaget till ny härordning,

och får jag därför tillstyrka samma förslag, dock med iakttagande

af den ändring, som betingas af arméförvaltningens underdåniga utlåtande.

Den erforderliga höjningen af anslaget till artilleri- och ingenjörhögskolan

skulle, enligt hvad jag förut framhållit, uppgå till 17,785

kronor.»

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag angående ändringar i staten

för artilleri- och ingenjörhögskolan har hufvudsakligen sin grund i de

ändrade förhållanden, som inträdt genom antagandet af den nya härordningen.

De närmare motiven till förändringarna äro utförligt utvecklade

i det förslag, som af skolans chef afgifvits och som finnes

såsom bilagan n:o 96 fogadt vid statsrådsprotokollet, och hvartill utskottet

får hänvisa. Såväl uppförandet å skolans stat, i likhet med hvad för

krigshögskolan och krigsskolan redan äger rum, af chefens hela aflöning,

hvilken här föreslagits till likhet med öfverstelöjtnants aflöningsförmåner,

som ock öfriga föreslagna förändringar finner utskottet dels i och för

sig välgrundade, dels betingade af det ändrade arbetssätt, som föreslagits,

och hvilket synes vara väl afpassadt efter de nya kraf, som

måste ställas på skolan, för att tillräckligt antal elever må kunna där

erhålla nödig utbildning, utan att trupptjänstgöringen blifver genom

deras frånvaro från truppen allt för mycket åsidosatt.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang. höjning

af anslaget

till krigsskolan.

[18.]

Utskottet, som alltså finner sig böra i allo tillstyrka Kungl. Maj:ts

nu föreliggande förslag, hemställer,

att Riksdagen må, med godkännande af det vid

statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 12

sistlidne januari fogade förslag till stat för artillerioch

ingenjörhögskolan (bil. 79 vid berörda statsrådsprotokoll),

höja anslaget till krigshögskolor, nu 68,725

kronor, med 17,785 kronor till 86,510 kronor.

Krigsskolan.

18:o) Kungl. Maj:t ha^ uti punkten 18 under fjärde hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet

fogade förslag till stat för krigsskolan, öka anslaget till krigsskolan,

nu 88,350 kronor, med 22,150 kronor till 110,500 kronor, samt

att, med godkännande af förslag till stat för reservofficerskurser, anordnade

vid skolan, ytterligare öka nämnda anslag med 25,000 kronor

till 135,500 kronor.

Beträffande ifrågavarande förslag innehåller åberopade statsrådsprotokollet

följande af departementschefen afgifna yttrande.

»Den nu gällande staten för krigsskolan, fastställd den 9 juni 1899

samt i viss mån ändrad genom nådiga brefvet den 13 juni 1902, är,

såsom i det statsverkspropositionen till 1899 års Riksdag åtföljande protokoll

öfver landtförsvarsärenden omförmäles, beräknad för ett antal af

högst 100 elever i hvarje kurs. Om antalet i någon kurs skulle blifva

större, förutsattes såsom nödvändigt, att Eders Kungl. Maj:t, på sätt

dittills ägt rum, skulle anvisa särskilda medel till bestridande af de

ökade kostnader, som häraf kunde föranledas. Då elevantalet år 1900

uppgick till 113 och, efter att ej under år 1901 hafva öfverskridit

beräknadt antal, för år 1902 utgjorde 126, visade sig ock skolans anslag

under nämnda år 1900 och 1902 otillräckligt, hvarför, på sätt i

anförda statsrådsprotokoll förutsatts, särskilda medel efter framställningar

af skolans chef blifvit af Eders Kungl. Maj:t anvisade. I följd

häraf att under tiden för genomförande af den nya härordningen officersbeställningarna

på stat komma efter hand att ökas, är en motsvarande

tillväxt af elevantalet vid krigsskolan att motse, föranledande

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

47

behof af ökade utgifter för skolan. Anledning till fastställande af ny stat

för krigsskolan föreligger ytterligare i det förhållande, att sättet för bedrifvandet

af elevernas praktiska öfningar numera nödvändiggör, att vissa af

där antända officerare göras beridna. Härtill kommer, att, jämlikt Eders

Kungl Maj:ts nådiga kungörelse den 14 mars 1902, angående sättet för

officers- och reservofficersvolontärs antagning och utbildning, för reservofficersvolontärer

skola årligen vid krigsskolan anordnas två utbildningskurser,

hvardera om tre månader, med början för den ena omkring den

15 januari och för den andra under senare hälften af maj månad. För

inredning af lokaler och anskaffande af erforderliga inventarier m. in.

för de i nämnda kurser deltagande elever anvisade Eders Kungl. Maj:t

den 25 juli 1902, efter framställning af chefen för krigsskolan, 47,055

kronor 75 öre, hvilka medel kunde utgå från fjärde hufvudtitelns allmänna

besparingar; men utom dessa för'' en gång förekommande utgifter,

erfordras medel för årligen återkommande aflöning och omkostnader,

som lämpligen böra å stat anvisas.

I anledning af anförda förhållanden har chefen för krigsskolan med

underdånig skrifvelse den 8 november 1902 insändt af honom upprättadt

förslag till ny stat för krigsskolan, omfattande anslag till kurs för

utbildande af fast anstälda officerare, i stället för den nu gällande

staten, samt därvid fogat förslag till särskild stat för kurser till utbildande

af reservofficerare.

Krigsundervisningskommissionen har i allo tillstyrkt nämnda förslag,

Jämväl arméförvaltningen å civila departementet, som däröfver afgitvit

yttrande, har, dock med anmärkningar i några enskildheter, förordat

desamma.

Ehuru äfven jag i hufvudsak gillar de af chefen uppgjorda förslagsstater,

har jag likväl ansett dem i vissa delar böra omarbetas;

och anhåller jag nu att få till Eders Kungl. Maj:ts pröfning framlägga

de sålunda omarbetade förslagen dels till stat för krigsskolan och dels

till stat för reservofficerskurser, anordnade vid nämnda skola (bil. 80

och 81).

Vidkommande förslaget till stat för krigsskolan, som af chefen

beräknats för ett antal af 125 elever, har jag godkänt denna beräkningsgrund,

under förutsättning att, därest elevantalet i någon kurs

skulle blifva större och ökade utgifter häraf föranledas, Eders Kungl.

Maj:t må, såsom hittills i liknande fall skett, kunna därför anvisa särskilda

model. Förslaget är i öfrigt uppgjordt i hufvudsak efter enahanda

grunder som nu gällande stat, slutande å 88,350 kronor. Oknin
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

gen, uppgående till 22,150 kronor, är beroende af förhållanden, för

hvilka jag nu går att redogöra.

För adjutanten har i förslaget uppförts lönetillägg och furageersättning

för en tjänstehäst med tillhopa 765 kronor. Behof af

tjänstehäst föreligger för denne i lika mån som för andra adjutanter, i

synnerhet som chefen, hvilken adjutanten vid trupptjänst skall vara

följaktig för att inhämta och befordra order m. m., är beriden.

I slottspastorns arfvode, nu uppfördt med 800 kronor eller samma

belopp, som före innevarande år tillkom regementspastor, har föreslagits

höjning till 1,000 kronor eller samma aflöning, som genom nästföregående

Riksdags beslut blifvit för regementspastor bestämdt. Den

i nuvarande stat uppförda läkaren med löneförmåner som bataljonsläkare

har jag ansett böra i allo likställas med sådan, hvarför benämningen

i öfverensstämmelse härmed ändrats.

I staben har föreslagits en ny beställning, nämligen en fanjunkare

såsom förvaltare samt tillika väbel och uppsyningsman öfver kungsgårdens

byggnader, park och utägor. Chefen har för denne tjänsteman

ifrågasatt samma aflöningsförmåner, som tillkomma förvaltare vid intendenturkåren,

och sålunda jämväl förmån af ålderstillägg; men som till

beställningen, enligt hvad äfven chefen anser, helst bör antagas en

fanjunkare vid fortifikationen, synes mig lämpligt att därför äfven uppföra

fanjunkares aflöning med det lönebelopp, som jag under anslaget

till aflöning och rekrytering in. in. föreslagit för dylik beställning.

Ifrågavarande fanjunkare skall, enligt hvad chefen anfört, under omedelbart

befäl af chefen och redogöraren öfvertaga de göromål, som nu

ombesörjas af den under kompanibefälet uppförde fanjunkare, men icke

af denne kunna medhinnas, samt vara uppbördsman i skolans förråd af

furage, bränsle, virke, verktyg, fortifikationsmateriel in. m. och därjämte

hafva att upprätta förslag till samt leda och öfvervaka erforderliga

byggnadsreparationer och arbeten för skogens samt utägor nas förvaltning

och vård.

Liksom för adjutanten har för kompanichefen uppförts lönetillägg

och furageersättning för en tjänstehäst med tillhopa 765 kronor, hvarjämte

arfvodet, nu 1,500 kronor, höjts till 1,800 kronor. Denna befattning,

som är afsedd att uppehållas af en kapten af 2:a klassen, är

synnerligen maktpåliggande samt kräfver af sin innehafvare godt omdöme

och ordningssinne samt i öfrigt framstående militära egenskaper.

Det är ock af stor vikt för elevernas utveckling att, då en sådan person

en gång vunnits för befattningen, denne däri kvarstår så länge

som möjligt; och härtill är en någorlunda god aflöning i synnerhet ägnad

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

49

att bidraga. Förhöjningen af arfvodet torde dessutom få anses såsom

en billig ersättning för den större omfattning af kompanichefens tjänstgöring,

som följer af det ökade elevantalet. Enligt skolans reglemente

skall kompanichefen med biträde af subalternofiicerarne leda trupptjänsten.

Efter nutida fordringar kan han icke utan att vara beriden

på ett tillfredsställande sätt sköta planläggningen och öfvervakandet af

de till nämnda tjänst hörande öfningar, helst då dessa utföras af olika

afdelningar under kompanichefens öfverinseende å vidt skilda områden,

och då de däri deltagande elever, tillhörande kavalleriet, äro beridna.

Vid de under höst- och vintermånaderna ofta förekommande samöfningar

med trupper ur Stockholms garnison m. fl. anlitas kompanichefen

ofta såsom detaschementschef, stridsdomare och dylikt, hvarför han

äfven då måste vara beriden.

Till följd af de för adjutanten och kompanichefen tillkomna hästar

äfvensom på grund däraf, att det ökade antalet elever kräfver, att från

kavalleriet ett större antal hästar än hittills får för skolans behof rekvireras,

har arfvodet för veterinären, hvilken ej kan vara boende å Karlberg,

men måste flera gånger i veckan där inställa sig utan särskild

ersättning för färdkostnad, ansetts böra höjas från 200 till 300 kronor.

I stället för en af de bland betjäningen uppförda förmän, som hittills

inom kompaniet gjort tjänst som fanjunkare, har, i öfverenstämmelse

med chefens förslag, bland kompanibefälet uppförts eu fanjunkarebeställning,

hvars innehafvare är afsedd att omhänderhafva kompaniets gevärsoch

persedelförråd, i första hand ombesörja kompaniets utrustning och

förplägning under fälttjänstöfningar samt tvätt och lagning af småpersedlar

och sängservis, verkställa de dagliga in- och utlämningarna

af persedlar och diverse materialier samt öfvervaka och ansvara för

logementens uppvärmning och städning m. m.

I afseende å lärarne har chefen med hänsyn till det ökade elevantalet

föreslagit dels höjning af lärarens i militärförvaltning och lärarens

i militär sundhets- och förbandslära arfvoden med 200 kronor till hvardera,

hvarigenom desse skulle erhålla samma aflöning, 500 kronor, som

tillkommer läraren i ridning m. m., dels och uppförande af fyra arfvoden,

hvartdera å 500 kronor, åt biträdande lärare i krigskonst, vapenlära,

krigsbyggnadskonst och topografi. Jag kan icke annat än biträda

nämnda förslag; men som emellertid omständigheterna kunna tillfälligtvis

fordra, att biträdande lärare måste anlitas jämväl i andra

iimnen än de af chefen uppgifna, har det synts mig lämpligt, att de

för sådana lärare beräknade arfvoden icke bindas vid vissa ämnen.

Därför har jag sammanfört dem tillika med den i nuvarande stat uppliih.

till lliksd. Prot. 1003. 4 Sami. 1 Afd. 5 lläft. 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

förda aflöning under 90 dagar för en förste och en andre lärare till

en summa, som afrundats till 2,600 kronor.

Hvad betjäningen angår har, såsom förut nämnts, en af förmännen

ersatts med ofvannämnde bland kompanibefälet uppförde fanjunkare.

I enlighet med chefens förslag och i anledning af uppförandet af ett

nytt varmbadhus hafva en maskinist och en baderska tillkommit. Därjämte

har till följd af skolans utvidgning ansetts nödvändigt att ananställa

ytterligare sju drängar, af hvilka likväl en är afsedd att vara

sjukhusdräng och ersätta den i nuvarande stat förekommande sjuksköterska.

För fyra af drängarne har aflöningen beräknats för 185

dagar, hvaremot den för återstående delen af året uppförts å staten

för reservofficerskurserna, för hvilkas skull ökningen af antalet i sådan

mån ansetts erforderlig. Aflöningen har enligt nuvarande arbetspriser,

med särskild hänsyn till Stockholmsförhållanden, beräknats efter högre

dagspenning än förut eller för en förman 2,85 kr., för hvar af de båda

öfrige 2,70 kr., för maskinisten och skogvaktaren hvardera 2,60 kr.,

för tändaren och hvarje dräng 2,35 kr., för baderskan 1,40 kr. och

för städerskan l,io kr. För sjukvårdssoldaten och spelet bär aflöningen

med oförändradt dagsbelopp beräknats för hela året.

För flera af de under omkostnader i nuvarande stat uppgifna ändamål

föranleder den förutsatta utvidgningen af skolan i afseende å såväl

elevantal som antalet betjäning ökade utgifter. I förstnämnda afseende

har beräknats förhöjning af anslaget för praktiska öfningar, som måste

blifva mera omfattande än hittills, med 700 kronor. För bränsle, lyse

och vatten har beräknats 7,000 kronor eller ökning med det belopp,

som härför enligt nådigt bref den 19 september 1902 blifvit tillfälligtvis

särskildt anvisadt. Kaserneringskostnaderna hafva på grund af betjäningens

ökning beräknats till 400 kronor eller 100 kronor mera än

i nuvarande stat. Kostnaderna för byggnadernas underhåll, hvilka vid

uppgörande af förslag till nu gällande stat beräknats till 16,824 kronor

50 öre, men af besparingsskäl nedsattes till 8,000 kronor, hafva hvarje

år därefter öfverstigit sist nämnda belopp och i medeltal uppgått till

14,818 kronor 31 öre. Som emellertid chefen häri föreslagit eu ökning

af allenast 2,000 kronor, anser jag mig för min del icke böra ifrågasätta

större tillägg, hvarför i statsförslaget berörda kostnader uppförts

till 10,000 kronor. Den i öfrigt större staten förutsätter äfven ett

högre belopp för extra utgifter, till hvilka hänföras reseersättning till

officerare, städning och renhållning i vissa fall samt oförutsedda utgifter.

Chefen har för denna titel föreslagit 7,465 kronor 60 öre,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

51

livilket belopp jag för erhållande af eu jämn slutsumma för staten nedsatt

till 7,330 kronor 60 öre.

Af praktiska skäl hafva, i enlighet med chefens förslag, af nu

förekommande titlar sammanförts »bränsle, lyse och vatten» med »kaserneringskostnader

för betjäningen» samt »byggnaders underhåll» med

»parkens vård».

De vid nu gällande stat fogade anmärkningar hafva bibehållits,

med undantag af anm. 2, hvars innehåll numera förekommer som aflöningsregel

i vederbörande aflöningsreglemente.

Vidkommande erforderligt anslag för de i nådiga kungörelsen den

14 mars 1902 bestämda utbildningskurser för reservofficersvolontärer,

har detta af chefen för krigsskolan beräknats under antagande af 30

elever i hvarje kurs. Ehuru det i brist på erfarenhet icke är möjligt

att bestämma elevantalet, hvilket till följd af vederbörandes borgerliga

sysselsättningar och andra omständigheter, hvartill hänsyn måste tagas,

kan komma att blifva väsentligt olika vid de särskilda kurserna, torde

man dock för närvarande kunna utgå från det af chefen beräknade antal.

Jag vill dock äfven i detta sammanhang framhålla nödvändigheten och

önskvärdheten däraf, att så många reservofficerare som möjligt erhållas,

för att i fall af mobilisering vara tillgängliga. Därför torde ock staten

göra allt, hvad på densamma kan bero, för att befrämja och understödja

reservofficersutbildningen och i sådant syfte helt och hållet bekosta

undervisning och underhåll åt reservofficerselever samt befria dem från

sådana afgifter, som under utbildningstiden åligga andra elever vid

krigsskolan.

För ifrågavarande reservofficerskurser torde dels vissa af de å

krigsskolans ordinarie stat uppförda personer tagas i anspråk mot åtnjutande

af skälig ersättning för de därigenom ökade göromålen, dels

ock särskilda för kursen erforderliga officerare och betjäning anställas

mot aflöning, som i likhet med den för motsvarande personal vid krigsskolan

bör utgå i form af arfvodcn. Därjämte torde, i likhet med förhållandet

vid krigsskolans officerskurs, medel erfordras till bestridande

af omkostnader för särskilda ändamål. I öfverensstämmelse härmed är

bilagda förslag till stat upprättadt.

De af krigsskolans ordinarie personal, som komma att för kurserna

tagas i anspråk, äro chefen, adjutanten, bataljonsläkaren och redogöraren.

För chefen liar jag, i likhet med de myndigheter, som yttrat sig

i ärendet, i förslaget till stat uppfört ett arfvode å 400 kronor för

hvarje kurs, hvilket torde anses skäligt i betraktande af de högre

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

fordringar på chefen och det för honom väsentligt ökade arbete, som

ifrågavarande kurser medföra i afseende å såväl undervisningens ordnande

som omfattningen af skolans ekonomi. Såsom ytterligare skäl

för arfvodets bestämmande till nämnda belopp har anförts, att chefens

aflöning genom antagandet af 1899 års stat minskades med 2,800 kronor,

utan att hans verksamhetsfält, som äfven fortfarande såsom tillförene

omfattar förvaltningen af Karlbergs kungsgård samt vård och underhåll

af dess byggnader, blifvit inskränkt. De i statsförslaget för adjutanten

med 150 kronor och redogöraren med 300 kronor uppförda belopp äi’o

desamma, som af chefen föreslagits samt af krigsundervisningskommissionen

och armeförvaltningen tillstyrkts, därvid beträffande den sistnämnde

erinrats därom, att nuvarande redogöraren, som kvarstår på

gammal stat med 2,000 kronors lön utan rätt numera att öfvergå till

nu gällande, är i aflöningshänseende väsentligt sämre lottad än andra

med honom likställde löntagare å intendenturkårens stat. Som emellertid

beställningen som redogörare efter nuvarande innehafvarens afgång

kommer att besättas med en intendenturtjänsteman med lön enligt intendenturkårens

stat, hvilken lön, hälst om intendent af l:a klassen

varder som redogörare placerad, torde utgöra full ersättning äfven för

den ökning af göromålen, som reservofficerskurserna föranleda, har jag,

på sätt i anmärkning till förslagsstaten omförmäles, ansett det för redogöraren

uppförda särskilda arfvode vid nuvarande innehafvarens afgång

höra upphöra. Enahanda bestämmelse synes mig böra gälla för bataljonsläkaren,

hvilkens arfvode, som af chefen föreslagits till 300 kronor

för hvarje kurs, jag nedsatt till 150 kronor. Jag håller nämligen före

att, ehuru den nuvarande läkaren kan hafva anspråk på ersättning för

opåräknad ökning af göromålen, läkarens samtliga göromål vid såväl

officers- som reservofficerskursen icke blifva mera omfattande än bataljonsläkares

vid ett regemente.

I likhet med chefen för krigsskolan och krigsundervisningskommissionen

anser jag, att till reservofficerselevernas utbildning måste särskildt

kommenderas fem officerare. De för dessa, af livilka den ene är afsedd

att vara kapten samt af mig i förslagsstaten uppförts som befälhafvare

och de öfriga böra vara subalternofficerare, upptagna arfvoden äro desamma,

som myndigheterna föreslagit och beräknat i förhållande till

de arfvoden, som äro afsedda för motsvarande befattningar å krigsskolans

ordinarie stat. Aflöningen till fyra drängar, som ansetts höra

anlitas för reservofficerskurserna, har beräknats för den tid, sådan kurs

skall omfatta, efter en dagspenning af 2 kr. 35 öre.

Såsom omkostnader hafva, i öfverensstämmelse med myndigheter
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

53

nas förslag, uppförts för »stående bibliotek och skrifmaterialier» 150

kr., »praktiska öfningar» 500 kr., »inventarier och husgeråd» 250 kr.,

»bränsle, lyse, vatten och betjäningens kasernering» 650 kr. och »extra

utgifter» 504 kronor. Dessa belopp hafva beräknats i förhållande till

motsvarande kostnader för officerskursen.

I fråga om undervisningsmateriel, mathållning, tvätt och lagning,

medikamenter m. m. för eleverna, har chefen ifrågasatt, att Eders Kungl.

Maj:t skulle särskild! anvisa medel till bestridande af härför erforderliga

utgifter. Arméförvaltningen har häremot erinrat, att kostnaderna

för undervisningsmateriel, tvätt och lagning, medikamenter m. m., som

enligt chefens beräkning komme att uppgå till 6,000 kronor för hvarje

kurs, icke lämpligen kunde anvisas å något särskild! af fjärde hufvudtitelns

underhållsanslag, hvarför det syntes arméförvaltningen lämpligt,

att dessa kostnader uppfördes å kursens stat bland öfriga omkostnader.

Kostnaden för mathållning, som af chefen beräknats till 2,700

kronor för hvarje kurs, borde däremot i första hand ersättas krigsskolans

förvaltning med den eleverna tillkommande portionsersättning

och hvad därutöfver erfordrades utgå från anslaget till arméns mathållning.

Biträdande de af arméförvaitningen sålunda uttalade åsikter,

har jag, som anser att reservofficerseleverna icke i någon mån böra

bidraga till ifrågavarande utgifter, låtit i förslaget till stat uppföra beräknadt

belopp, 6,000 kronor, för undervisningsmateriel, tvätt och lagning,

medikamenter m. m. för eleverna, hvarjämte vid staten fogats

anmärkning med bestämmelse, huru kostnaderna för elevernas mathållning

skola utgå.

Af öfriga vid förslaget fogade, förut ej förklarade anmärkningar

hafva 2 och 5 sin motsvarighet i anmärkningar vid staten för officerskursen,

med tillägg dock — i anledning af svårigheten att förutse

elevantalet, som vid en kurs kan varda väsentligt större än vid en

annan — af bestämmelse om rätt att använda vid den ena kursen

under året uppkomna besparingar för den andra kursens behof. Anmärkning

4 afser att tillerkänna ifrågavarande elever, i motsats till

officer sele ve m a, fria resor till och från skolan.

Enligt ofvanangifna beräkningar skulle det anslag, som för hvarje

kurs erfordras, uppgå till 12,500 kronor och sålunda för ett års båda

kurser utgöra 25,000 kronor. Skulle antalet elever komma att något

år blifva större än nu beräknade 30 i hvarje kurs eller 60 i båda årskurserna

och fördenskull nu ifrågasatta anslag ej blifva tillräckligt, torde,

intill dess det kan anses lämpligt att framlägga förslag till ny stat för

dessa kurser, Eders Kungl. Maj:t för sådant år, efter framställning af

chefen för krigsskolan, af särskilda medel anvisa erforderligt tillskott.»

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottet.

På grund af hvad departementschefen sålunda anfört och med

hänvisning i öfrigt till det statsrådsprotokollet bilagda förslag till

stat för krigsskolan jämte förslag till stat för reservofficerskurser,

anordnade vid krigsskolan, samt under förutsättning af bifall till hvad

under punkt 6 föreslagits i fråga om förhöjning af fanjunkares lön,

hemställde departementschefen om aflåtande af nu ifrågavarande framställning.

Hvad först vidkommer den nuvarande krigsskolan, har Kungl.

Maj:t föreslagit ökning af anslaget till densamma dels på grund af att

skolan framdeles, till följd af den nya härordningen, måste lämna undervisning

åt ett större antal elever i hvarje kurs, än som vid fastställandet

af den nu gällande staten för skolan förutsattes, och dels af

anledning, att det ansetts önskvärdt, att vissa där anställde officerare

gjordes beridna. Utskottet har visserligen funnit det vara af angifna

förhållanden påkalladt, att ändringar vidtagas i den nu gällande staten

för krigsskolan, men har icke kunnat i allo biträda Kungl. Maj:ts i

sådant afseende nu framlagda förslag.

Emot förslaget att för adjutanten uppföra lönetillägg och furageersättning

för en tjänstehäst har utskottet icke funnit sig böra göra

annan erinran, än att det synts böra såsom anmärkning till staten stadgas,

att dessa belopp icke skola utgå till adjutanten, därest han å sitt

truppförbands stat åtnjuter dylik ersättning.

Mot öfriga i afseende å staben föreslagna förändringar har utskottet,

som under punkten 6 liärofvan tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om ökning

af fanjunkares lön till 1,200 kronor, icke funnit anledning till

erinran.

Beträffande kompanichefen har föreslagits dels ökning i arfvodet

med 300 kronor och dels uppförande för honom af lönetillägg och furageersättning

för en tjänstehäst. Utskottet, som inhämtat, att kompanichefen

jämväl är lärare i krigskonst och såsom sådan åtnjuter arfvode

å skolans stat, har ansett någon ökning af kompanichefsarfvodet icke

nu böra äga rum. Icke heller bär det synts erforderligt att, i ändamål

att göra kompanichefen beriden, för honom i staten uppföra särskild

ersättning. Utskottet finner väl, att det för öfningarnes ändamålsenliga

bedrifvande och ledande icke sällan kan vara nödigt, att kompanichefen

är beriden, men håller före, att för detta ändamål lämpligen

bör användas någon kronan tillhörig, ditkommenderad häst.

Emot förslaget att bland kompanibefälet upptaga en fanjunkare i

stället för en af de nu bland betjäningen upptagna förmännen har ut
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5. 55

skottet, med hänsyn till livad departementschefen härom anfört, icke

haft något att erinra.

Kungl. Maj:t har i fråga om lärarne föreslagit ökning med 200

kronor i arfvodet för hvardera af lärarne i militärförvaltning och i

militär sundhets- och förbandslära. Af dessa lärarebefattningar uppehållas,

enligt hvad utskottet inhämtat, den förstnämnda af redogöraren och

den senare af läkaren. Utskottet har icke kunnat finna någon ökning

af ifrågavarande arfvoden erforderlig, helst utskottet tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag att för de nuvarande innehafvarne åt dessa befattningar

skulle å staten för reservofficerskurser vid krigsskolan uppföras arfvoden

för hvarje kurs med 150 kronor för bataljonsläkaren och 300

kronor för redogöraren, motsvarande en ökad årsinkomst af resp. 300

och 600 kronor.

Förslaget att för aflönande af biträdande lärare uppföra å krigsskolans

stat ett belopp af 2,600 kronor tillstyrkes af utskottet.

I afseende å betjäningen har Kungl. Maj:t föreslagit förändringar

i åtskilliga hänseenden, hvilka framgå af den föreslagna staten och

som af departementschefen blifvit i statsrådsprotokollet närmare omförmälda.

Utskottet har funnit sig böra emot förslaget i denna del göra

erinran i så måtto, att antalet drängar med hel årslön å krigsskolans

stat, hvilket nu är 15 och af Kungl. Maj:t föreslagits till 20, synes

kunna utan olägenhet inskränkas till 18. Lönen för två drängar i 365

dagar har utskottet, enligt den af departementschefen uppgifna beräkningsgrund

af 2 kronor 35 öre för dag, antagit till 857 kronor 75 öre

för hvardera drängen och alltså för bägge till 1,715 kronor 50 öre, och

har utskottet därför sänkt den af Kungl. Maj:t föreslagna aflöningssumman

för den egentliga betjäningen med sistnämnda belopp eller

från 25,573 kronor 50 öre till 23,858 kronor.

I afseende å omkostnaderna har utskottet icke funnit anledning att

i annan mån frångå Kungl. Maj:ts förslag, än att för jämnande af statens

slutsumma anslaget till extra utgifter sänkts med 19 kronor 50 öre.

Sammanlagda beloppet af de anslagsminskningar, utskottet i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag förordat, utgör 3,200 kronor, och

den föreslagna statens slutsumma nedbringas därigenom till 107,300

kronor, utvisande en ökning af 18,950 kronor i jämförelse med nu gällande

stat.

I afseende på förslaget om reservofficerskurser vid krigsskolan

finner utskottet inrättandet af dylika kurser vara erforderligt och har

icke emot deras föreslagna allmänna anordning funnit sig böra fram
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

ställa någon erinran. Beträffande de ersättningar, som föreslagits skola

för ökade göromål på grund af dessa kurser tillkomma vissa af den

ordinarie personalen vid krigsskolan, finner utskottet väl, att särskilda

arfvoden böra medgifvas chefen, hvilken torde genom desamma få

afsevärdt ökadt arbete, äfvensom för bataljonsläkaren och redogöraren,

så länge de nuvarande innehafvarne af dessa sistnämnda beställningar

kvarstå, men har det synts utskottet dels att arfvodet för chefen kan

inskränkas till 300 kronor för kurs, dels ock att dylikt arfvode icke

torde, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, böra medgifvas adjutanten, hvilkens

aflöning i öfrigt bör kunna anses utgöra skälig ersättning jämväl

för göromålen med dessa kurser.

Då utskottet i fråga om de till reservofficerskurs särskild! kommenderade

officerarne förutsätter, att desse skola för de för dem upptagna

arfvoden tjänstgöra såsom lärare i de vid kursen förekommande

läroämnen, har utskottet icke velat göra någon erinran mot dessa arfvodens

föreslagna belopp.

Den under rubriken »omkostnader» upptagna anslagstiteln »undervisningsmateriel,

tvätt och lagning, medikamenter in. in. för eleverna»,

har Kungl. Maj:t föreslagit till ett belopp af 6,000 kronor. I betraktande

af kursernas korta varaktighet, hvilken föranleder, att undervisningsmaterielen

icke torde för hvarje kurs böra draga lika kostnad för elev

räknad, som vid krigsskolans mångdubbelt längre kurser, från hvilka

beräkningsgrunden till denna anslagstitel tagits, har utskottet ansett

densamma kunna nedsättas till 5,000 kronor för hvarje kurs.

I öfrigt biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag till stat för reservofficerskurser.

Med iakttagande af de förändringar, utskottet sålunda

funnit sig böra föreslå, slutar staten å 11,250 kronor för hvarje kurs,

och, med beräkning af två kurser om året, å 22,500 kronor för år

räknadt.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

att Riksdagen må

a) med godkännande af det vid detta utlåtande

fogade förslag till stat för krigsskolan (bil. 4), öka

anslaget till krigsskolan, nu 88,350 kronor, med 18,950

kronor till 107,300 kronor; samt

b) med godkännande af det vid detta utlåtande

fogade förslag till stat för reservofficerskurser, anordnade

vid krigsskolan (bil. 5), ytterligare öka förenämnda

anslag med 22,500 kronor till 129,800 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

57

Militärläkares undervisning.

19:o) Uti punkten 19 under förevarande hufvudtitel har Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att höja anslaget till militärläkares nndervisning,

nu 6,350 kronor, med 1,650 kronor till 8,000 kronor.

Departementschefen har beträffande denna framställning till statsrådsprotokollet

yttrat följande.

»I sitt förslag till ny härordning anförde chefen för generalstaben,

att uti militärläkarnes utbildning förefunnes en brist, som det vore angeläget

att afhjälpa. Denna brist bestode däri, att blifvande militärläkare

icke före sin anställning finge förvärfva sig nödiga kunskaper i

krigslagar och militära reglementen, skicklighet att undervisa sjukvårdsmanskap

samt förmåga att bedöma värnpliktiges duglighet till krigstjänst

och deras lämplighet för det ena eller andra truppslaget. Äfvenledes

vore någon ridkunnighet erforderlig för militärläkaren. På grund

häraf borde en kurs för militärläkareaspiranter anordnas. Sedan en

sådan kurs under några år pågått, borde den nuvarande militärläkarekursen

kunna i väsentlig mån förkortas och förändras till en repetitionskurs.

Till bestridande af kostnaderna för militärläkarnes undervisning

under dylika förhållanden ansåg generalstabschefen ett anslag af 12,000

kronor erforderligt.

Uti mitt anförande till statsrådsprotokollet den 7 januari 1901

framhöll jag, att alla skäl syntes tala för vidtagande i ofvan angifna

syfte af ändring i militärläkareutbildningen, men ansåg jag mig under

dåvarande förhållanden icke böra göra någon hemställan om aflåtande

till 1901 års Riksdag af nådig proposition därom. Emellertid anmodade

jag medicinalstyrelsen att inkomma med utredning och förslag

samt kostnadsberäkningar angående inrättandet af en kurs för militärläkareaspiranter;

och afgaf medicinalstyrelsen den 11 oktober 1901

yttrande i frågan.

Häri anförde medicinalstyrelsen, att det numera ej rådde mer än

en mening därom, att militärläkaren måste vara i besittning af speciella

kunskaper, därest han skulle kunna rätt utöfva sina tjänsteåligganden

och fylla de kraf, som staten ställde på honom, att det i de flesta kulturstater

vore hufvudsakligen genom kurser af längre eller kortare varaktighet,

som dessa speciella kunskaper bibringades militärläkarne, att

man alltmera insett behofvet af att hvarje militärläkare såväl före sin

Bih. till Jlilsd. Prat, 1902. 4 Sam/. I Afd. f) Tläft. 8

Ang anslaget

till militärläkarea

undervisning.

[19.]

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

anställning genomginge en längre instruktionskurs såsom aspirant, som

ock efter sin anställning erhölle vidare utbildning i de för högre militärläkaregraderna

nödiga ämnen, att den sedan år 1877 i Sverige för

militärläkares utbildning inrättade militäriäkareknrsen, betraktad såsom

instruktionskurs, lede al det hufvudsakliga felet, att den komme bataljonsläkare

till godo först efter flerårig tjänstgöring såsom militärläkare,

under det att den nyanställde militärläkaren saknade hvarje utbildning

i sitt fack, möjligen med undantag af de ofullständiga kunskaper, som

han kunnat förvärfva sig under en eventuell anställning såsom underläkare

vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm, samt att styrelsen

flere gånger fäst uppmärksamheten vid detta missförhållande.

Medicinalstyrelsen hade äfven i skrifvelse den 17 november 1896

angående omorganisation af allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm

påpekat vikten af, att med underläkareinstitutionen förenades en kurs

för blifvande militärläkare, och därvid bland annat yttrat:

»En bland de mäst kännbara brister, som vidlåda militärläkareväsendet

i vårt land, är otvifvelaktigt saknaden af en särskild kurs för

blifvande militärläkare. Sålunda kan hvilken legitimerad läkare som

hälst göra anspråk på att komma i fråga vid tillsättandet af en militärläkareplats,

älven om han är i fullkomlig saknad af hvarje insikt

om de särskilda fordringar, som ställas på en militärläkare under utöfningen

af hans från en civilläkarebefattning i många stycken olika

tjänst. Det kan dock tydligen å ena sidan icke vara fördelaktigt för

staten, att i dess tjänst antagas personer, för hvilka en stor del af de

uppdrag, som tillkomma den tjänstebefattning, dessa skola bekläda, är

fullkomligt främmande, och å den andra sidan är det icke häller fullt

rättvist mot de medicine studerande, som ägna sig åt militärläkarebanan,

att icke för dem, i likhet med hvad förhållandet är för de flesta

vid armén anställda personer, tillfälle är beredt att inhämta de kunskaper

och färdigheter, som tjänstens behöriga upprätthållande kräfva, och

utan hvilka desamma lätt kunna ådraga sig ett drygt ansvar och personliga

obehag af flerfaldig art. Hvilka undervisningsämnen en dylik

kurs för aspiranter till militärläkareanställning torde böra omfatta, framgår

ur de fordringar, som, oafsedt rent medicinska kunskaper, ställas

på den nyblifne militärläkaren. Han måste sålunda äga kännedom om

de delar af strafflagen för krigsmakten, disciplinstadgan och tjänstgöringsreglementet

för armén, hvilka beröra hans verksamhet såsom militärläkare.

Vidare bör han vara väl förtrogen med gällande bestämmelser

och föreskrifter rörande besiktning af värnpliktige samt rekryter

och volontärer. Han bör äga insikt om och någon vana vid trupp
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

59

läkaretjänsten, särskildt i afseende på sj likvidation, sundhetsvisitation och

läkarebesiktning äfvensom beträffande afgifvande af rapporter och sjukbesked.

Han bör vara öfvad i och äga förmåga att undervisa sjukvårdsmanskap

och att leda öfningar med sjukbärare, äfven hvad beträffar bårexercis

m. m. Han bör hafva insikt i gällande fältsjukvårdsreglemente och

fältförvaltningsreglemente, hvad det senare angår hufvudsakligen i afseende

på förvaltningen af militära sjukhus i fält. Slutligen bör han

hjälpligt kunna rida, en fordran som numera, sedan batalj onsförbiuderivagnarna

indragits vid de beridna vapnen, är oafvislig såväl för militärläkare

å stat vid dessa vapen som ock för extra läkare, kommenderade

till tjänstgöring vid desamma.» I slutet af skrifvelsen hemställde

medicinalstyrelsen bland annat, att underläkareinstitutionen vid sjukhuset

måtte omorganiseras till en utbildningskurs för blifvande militärläkare.

Sedan medicinalstyrelsen vidare anfört, att den i ännu en skrifvelse

den 9 juni 1897 på liknande sätt uttalat sig för önskvärdheten af underläkareinstitutionens

vid nämnda sjukhus förening med en kurs för

militärläkareaspiranter, och att under de år, som förflutit efter ofvannämnda

utlåtandens afgifvande, behofvet af en förberedande militärläkarekurs

alltmera gjort sig gällande, anförde styrelsen såsom sin fortfarande

åsikt, att lämpligaste sättet för anordnandet af en instruktionskurs

för militärläkareaspiranter vore att förena denna med anställningen

såsom underläkare vid allmänna garnisonssjukhuset, hvarigenom, under

förutsättning att liksom hittills sex underläkare anstäldes för 1» år i

sänder, kursen kornme att försiggå två gånger årligen och tolf aspiranter

för hvarje år att erhålla utbildning till militärläkare, ett antal,

som ingalunda vore för högt, då man betänkte, att det vid mobilisering

kräfdes, förutom militärläkare på ordinarie stat, en ganska stor mängd

skolade bataljonsläkare i reserven.

Efter denna motivering redogjorde medicinalstyrelsen i detalj för

den föreslagna kursens undervisningsämnen och lärare samt deras arfvoden

m. m., på följande sätt:

att undervisning borde meddelas i 1) militär hälsovårdslära, omfattande

den sanitära delen af soldatens lefnads- och tjänsteförhållanden,

såsom föda, bostad, beklädnad, utrustning, kroppsvård m. in., 2) metoderna

för besiktning af volontärer och värnpliktige, särskildt med hänsyn

till pröfning af deras syn och hörsel, 3) medicinallagfarenhet, nämligen

gällande reglementen angående militärläkarnes tjänsteåligganden

och de delar af strafflagen för krigsmakten och diciplinstadgan, som

rörde militärläkare, samt uppsättning af tjänsteskrifvelser och afgifvande

af rapporter och sjukbesked, 4) sanitetstjänst såsom kännedom om fält
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

sjukvårdsreglemente, ledning- af sjukbärarnes öfningar i bårexercis och

upprättande af förbandsplatser, hvartill komme undervisning af sjukvårdsmanskapet

m. m., 5) kännedom om den reglementerade sjukvårdsmaterielen,

såväl beträffande fältutrustningslistor som packnin^splaner

samt 6) ridning; r ’

att kursen borde stå under öfverfältläkarens öfverinseende och under

närmaste ledning af chefläkaren vid allmänna garnisonssjukhuset i

egenskap af direktor, hvilken skulle äga samma befogenhet och skyldighet,

som angående den nuvarande militärläkarekursen vore stadgadt;

att genomgående af denna kurs borde utgöra kompetensvillkor för

anställning såsom fältläkarestipendiat eller bataljonsläkare vid armén;

att till lärare vid instruktionskursen kunde förordnas dels sjukhusläkarne

vid allmänna garnisonssjukhuset, dels andra därtill lämplige

militärläkare eller vid behof civila läkare och dels — i ridning och

möjligen sanitetstjänst — officerare vid fortifikationen eller trängen; samt

att arfvodena till lärarne borde beräknas efter det antal timmar,

som åtginge till undervisning i de skilda ämnena.

Enligt medicinalstyrelsens beräkning skulle kostnaderna för kursen

uppgå till 2,700 kronor.

Med ledning af denna utredning och då jag ansåg medicinalstyrelsens

framställning synnerligen beaktansvärd, föreslog jag i mitt anförande

till statsrådsprotokollet den 14 januari 1902, att proposition måtte till

Riksdagen aflåtas i öfverensstämmelse med medicinalstyrelsens förslå ohvilket

Eders Kungl. Maj:t biföll.

Vid ärendets behandling anförde statsutskottet (med 12 ledamöter

mot _ 12), att detsamma »genom den i statsrådsprotokollet lämnade utredning

uti föreliggande fråga icke blifvit öfvertygadt om nödvändigheten

att inrätta kurser af den art och omfattning, som nu föreslagits.

Hvad de medicinska insikterna beträffar, torde de personer, hvilka anförtros

att såsom läkare tjänstgöra vid trupp, i allt fall få anses

under sin långa studietid med därtill hörande tjänstgöring vid sjukhus

hafva för värfvat dem i erforderlig mån. Och hvad de speciellt militära

kunskapsämnena angår, torde det icke möta afsevärda svårigheter fölen

person, som åstundar att blifva militärläkare, att skaffa sig den

kännedom om desamma, som lör ett behörigt utöfvande af sådan tjänst

kan vara nödig. Därest i något fall en yngre militärläkare skulle känna

sig tveksam i afseende å något militärmedicinskt spörsmål, lärer han i

allmänhet kunna utan större omgång eller olägenhet vinna upplysning

af sina förmän, i främsta rummet regementsläkaren, hvilken dels torde

hafva genomgått den redan nu existerande militärläkarekursen — som i

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

61

hvarje fall skulle allt framgent i hufvudsak bibehållas —» dels ock bör

äga en omfattande militärmedicinsk erfarenhet». Med hänsyn härtill

hemställde utskottet om afslag å Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Vid frågans behandling i Riksdagen uttalades hufvudsakligen såsom

skäl mot en förberedande militärläkarekurs, att inom militärläkarekåren

enighet ej rådde angående behofvet af en dylik kurs, att en sådan skulle

förlänga läkarens redan nu alltför långa studiekurs, att den vore alltför

teoretisk, att militärläkarne själfva kunde ur utkommen litteratur tillägna

sig den för deras kall nödiga utbildningen, och att den kunde ske i samband

med de medicine studerandenas värnplikt eller denna senare uppskjutas

till efter aflagd examen.

Första Kammaren biföll och Andra Kammaren afslog Eders Kungl.

Maj:ts framställning i frågan, hvarefter denna blef vid företagen gemensam

omröstning af Riksdagen afslagen.

I skrifvelse den 24 september nästlidet år har medicinalstyrelsen

gjort förnyad framställning om inrättandet af en förberedande militärläkarekurs

och därvid hemställt, det täcktes Eders Kungl. Maj:t till nästinstundande

Riksdag aflåta proposition om förhöjning i det nuvarande

anslaget, 6,350 kronor, till militärläkares undervisning med 1,650

kronor, i ändamål att för sagda anslag måtte enligt af Eders Kungl.

Maj:t lämnade närmare bestämmelser anordnas dels en repetitionskurs

för äldre militärläkare, dels ock en aspirantkurs för blifvande militärläkare.

Såsom stöd för denna sin framställning har medicinalstyrelsen anfört,

att, enligt nådiga reglementet för den nuvarande militärläkarekursen

vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm, denna kurs skall

börja omkring den 20 september och fortgå under 3 månader. Sedan

emellertid regementsöfningar numera torde komma att pågå ända in i

oktober månad, ansåge styrelsen, att nyssnämnda bestämmelser icke vidare

kunde oförändrade tillämpas, och att därför en förändring af den

nuvarande militärläkarekursen vore af behofvet påkallad. Härför talade

äfven den betungande långa tjänstgöring, som mången bataljonsläkare

skulle blifva underkastad genom kommendering under samma år först

till beväringsrekrytskolan, vidare till regementsöfningarna och omedelbart

därefter till kursen, hvarigenom han skulle nödgas vara frånvarande

från sin enskilda praktik, af hvilken dock hans existens i främsta rummet

vore beroende, under omkring 8 månader i en följd. Af dessa skäl

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

ansäge medicinalstyrelsen tiden vara inne att, på sätt styrelsen redan

förut angifvit, förändra den nuvarande militärläkarekursen till en kortare

repetitionskurs under omkring 4 veckor.

En så betydlig förkortning af tiden för kursen skulle emellertid

hafva till följd, att densamma blefve otillräcklig för samtliga nuvarande

läroämnen. Af dessa vore dock flera af den art, att den blifvande

militärläkaren borde med dem vara tillräckligt förtrogen för att utan

risk för alltför stora misstag kunna på egen band sköta en militärläkares

åligganden, och hvilka följaktligen måste inläras före anställningen

såsom militärläkare. Åmnena i repetitionskursen skulle därför

kunna inskränkas till militär hälsovårdslära, kirurgisk operationslära,

militära ämnen och ridning.

Ofriga läroämnen borde förläggas till en aspirantkurs för blifvande

militärläkare. Medicinalstyrelsen ansåge fortfarande en sådan kurs vara

under alla förhållanden af behofvet påkallad och funne ytterligare ett

stöd härför i de uttalanden i frågan, som gjorts under det allmänna

militärläkaremötet i Malmö den 19 juli 1902, därvid af de talrikt församlade

mötesdeltagarne enhälligt antagits följande resolution: »Svenska

militärläkareföreningen anser såsom ett grundvilkor för en tidsenlig

utveckling af militärläkareväsendet i vårt land, att en aspirantkurs för

blifvande militärläkare varder anordnad i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med Kungl. Maj:ts nådiga proposition i ärendet till innevarande

års Riksdag».

De skäl, som anförts mot inrättandet af en dylik kurs, funne medicinalstyrelsen

så godt som utan undantag grundade på felaktiga förutsättningar

och i följd däraf föga bevisande. Vid antagandet, att handledningen

af nya oerfarna militärläkare kunde öfverlämnas åt regementsläkarne,

hade man förbisett, att regementsläkarne icke vore

närvarande hvarken vid beväringsrekrytmötena eller vid beväringsinskrifningarna,

för så vidt, såsom förhållandet i regeln vore, annan

läkare blifvit till dessa kommenderad. Aid flertalet infanteriregementen

ombesörjdes sjukvården och sjukvårdsundervisningen under beväringsrekrytskolan

af fältläkarestipendiater, men betänkligheter måste uppstå

mot denna undervisning, då den nyantagne fältläkarestipendiaten ofta

nog gjorde sin första bekantskap med den reglementerade sjukvårdsmaterielen

vid samma tillfälle, då han skulle undervisa sjukvårdsmanskapet

i dess användning. Då i den medicinska kursen i vårt land icke

inginge någon undervisning i sjukskötare- och sjukbäraresysslor, vore

fältläkarestipendiater och nyantagna bataljonsläkare, praktiskt sedt, häri

ganska obevandrade, äfven om de i medicinskt hänseende vore fram
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

63

stående läkare. Mot förslaget, att de blifvande militär!äkarne skulle

kunna under värnpliktstjänstgöringen inhämta det, som med den ifrågavarande

aspirantkursen åsyftades, kunde invändas, att en stor del af

dessa blifvande läkare vid tiden för sin värnpliktstjänstgöring ännu icke

aflagt medikofilosofisk examen, och att de, som aflagt denna examen,

med få undantag icke hunnit synnerligen långt med sina medicinska

studier samt i hvarje fall vore i saknad af alla förutsättningar för att

kunna med fördel sysselsättas med militär hälso- och sjukvård, undersökning

af ögon, öron m. m. Ifrågasättas kunde äfven, om den vid

beväringsrekrytskolan tjänstgörande fältläkarestipendiaten eller bataljonsläkaren

vore, utan att själf hafva fått någon fackutbildning, kunnig

att undervisa i hithörande ämnen. Det hade slutligen förmenats, att

genomgåendet af en sådan aspirantkurs som den ifrågasatta skulle

blifva högeligen betungande för de blifvande läkarne och oskäligt

öka den redan förut långa studietiden. Härvid hade man emellertid

icke tagit hänsyn till,, att tjänstgöringen under sex månader

såsom underläkare vid allmänna garnisonssjukhuset och genomgåendet

härunder af militärläkarekursen icke vore mera betungande för den

blifvande militärläkaren än tjänstgöringen under ett eller annat år såsom

underläkare vid lasarett eller hospital vore för den läkare, som åsyftade

att vinna anställning såsom lasaretts- eller hospitalsläkare. Mot ett

dylikt förmenande talade äfven den omständigheten, att ett betydligt

antal civilläkare, som aldrig haft för afsigt att inträda på militärläkarebanan,

funnit med sin fördel förenligt att tjänstgöra nämnda tid eller

längre såsom underläkare vid garnisonssjukhuset.

Hvad beträffar de kostnader, anordnandet af ifrågavarande kurser

skulle kräfva, har medicinalstyrelsen gjort följande beräkning:

a) repetitionskursen för äldre militärläkare:

dagtraktamente å 7 kronor för 12 bataljonsläkare under

30 dagar ................................................................................. kr. 2,520: —

arfvode för undervisning i militär hälsovårdslära.............. » 600: —

J> » »i kirurgisk operation slära ......... j> 600: —

» » » i militära ämnen........................... » 600: —

» » T> i ridning........................................ » 200: —

anslag till diverse utgifter ........................................................ » 680: —

summa kronor 5,200: r—

eller, då sådan kurs ej förekommer mer än hvart annat år, för år

räknadt kronor 2,600: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi 4

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

b) aspirantkursen för blifvande militärläkare:

arfvode åt direktor .......................................................................

» för undervisning i militär hälsovårdslära...............

» » »i metoderna för undersökning af

volontärer och värnpliktige ...

» » »i militär medicinallagfarenhet ...

» » »i sanitetstjänst.................................

» » »i kännedom om sjukvårdsmate
riel

................................................

3) » »i ridning ..........................................

diverse utgifter, såsom för ersättning åt examensvittnen,

anskaffande af undervisningsmateriel, skrifmateriel,

ljus, ved, städning, vaktmästare m. m............................

kr.

»

»

»

»

300: —

300: —

300

200

500

100: —

400: —

600: —

summa kronor 2,700: —

eller, då sådan kurs anordnas två gånger årligen, för år räknadt

kronor 5,400: —. Den årliga kostnaden för båda kurserna skulle sålunda

enligt medicinalstyrelsens förslag komma att uppgå till 8,000

kronor eller 500 kronor mindre än det ursprungliga anslaget till militärläkares

undervisning.

öfver denna medicinalstyrelsens framställning har Eders Kungl.

Maj:t täckts infordra arméförvaltningens å civila departementet underdåniga

utlåtande, och har arméförvaltningen till åtlydnad häraf anfört,

att å dess sida icke funnits något att erinra mot bifall till den gjorda

underdåniga framställningen.

Hvad medicinalstyrelsen sålunda hemställt har jag tagit under noggrann

ompröfning. Visserligen har sistlidet års Riksdag ansett sig icke

kunna bifalla den då af Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningen

angående inrättande af en instruktionskurs för militärläkareaspiranter,

och det kunde måhända på grund häraf förefalla mindre lämpligt att

redan nu på nytt underställa frågan härom Riksdagens afgörande, men

dels synes mig de af statsutskottet och förslagets motståndare anförda

skäl mot ifrågavarande kurs hafva blifvit sakrikt bemötta och vederlagda

af medicinalstyrelsen i dess förnyade hemställan om inrättande af en

instruktionskurs, dels är denna hemställan i det afseendet väsentligt olik

styrelsens föregående framställning angående samma sak, att i föreliggande

senare skrifvelse den nuvarande militärläkareknrsen definitivt

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

65

föreslås skola betydligt förkortas, och dels håller jag för nödvändigt,

att, äfven om den under diskussionen om ärendet i fråga inom Första

Kammaren uttalade åsikten, att värnpliktstjänstgöringen borde tagas i

anspråk i och för de medicine studerandenas utbildning för militärläkarefacket,

skulle kunna realiseras, det dock i alla händelser hör snarast

möjligt vidtagas åtgärder för att åtminstone provisoriskt ordna den

viktiga frågan om militärläkareaspiranternas utbildning, enär eljest ett

tiotal år torde förgå, innan verkan af det nya systemet gör sig gällande,

och do unga militärläkarne under tiden fortfarande sakna nödig

fackutbildning. Jag anser därför, att man icke kan afbida resultatet

af kommittéarbetena angående förkortande af den medicinska studietiden

och den därmed i viss mån sammanhängande frågan om de medicine

studerandenas utbildning till militärläkare under värnpliktstjänstgöringen,

utan att man är nödsakad att redan nu vidtaga åtgärder för

att åt vårt land förvärfva en militärläkarekår, fullt rustad till det viktiga

värf, som, i mån af värnpliktstidens förlängning, i allt större omfång

åligger dem, som hafva närmaste ansvaret för den värnpliktiga

ungdomens hälso- och sjukvård.

Om jag sålunda instämmer med medicinalstyrelsen i dess uppfattning

om bekofvet af en instruktionskurs för militärläkareaspiranter och

anser mig böra förorda ärendets föreläggande för instundande Riksdag,

äro mina åsikter likväl skiljaktiga från medicinalstyrelsens i fråga om

repetitionskursen för äldre militärläkare.

Medicinalstyrelsen har nämligen beträffande den nuvarande militärläkarekursen

föreslagit, att densamma, under förutsättning af inrättandet

af en aspirantkurs, omändras till en repetitionskurs för äldre

militärläkare under omkring 4 veckors tid. Åmnena i denna kurs skulle

inskränkas till kirurgisk operationslära, militär hälsovårdslära med besök

i kaserner och sjukhus in. m. samt militära ämnen (vapenslagens formella

taktik, tillämpad taktik i samband med sjukvårdsformationernas deponering

och verksamhet i fält samt militär förvaltningslära), allt så vidt

möjligt i förening med tillämpningsöfningar och ridning, hvilken företrädesvis

borde äga rum i form af taktiska öfningsridter i sammanhang

med fältöfningar rörande sjukvårdsformationernas användning under

förutsatta stridslägen. Kostnaden för denna hvart annat år anordnade

kurs skulle årligen uppgå till 2,600 kronor.

Hvad beträffar dessa i den föreslagna repetitionskursen ingående

ämnen, torde det ej kunna förnekas, att öfningar i kirurgiska operationer,

sär skild t med hänsyn till militärkirurgien, äro för eu militärläkare

särdeles nyttiga; dessa operationsöfningar skulle dock kunna förläggas

Bih. till Riksd. Frot. 11)03. 4 Sami. 1 Afd. 5 Uiift. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

66

till den förberedande kursen, möjligen med någon inskränkning i öfriga

ämnen. De till militära hälsovårdsläran hörande besöken i kaserner

m. in. torde äfven kunna förläggas till den förberedande kursen och

erforderliga högre insikter i den militära hygienen förvärfvas genom

själfstudier, utrikes studieresor m. m.

Återstår undervisning i militära ämnen och i ridning, men i fråga

om dessa synes det mig, att medicinalstyrelsen i sin skrifvelse anvisat

en mer praktisk väg för inhämtande af erforderliga kunskaper och nödigfärdighet

härutinnan än den, som skulle erhålla formen af en kurs.

Medicinalstyrelsen säger nämligen, att undervisningen i tillämpad taktik

borde ske i samband med sjukvårdsformationernas deponering och verksamhet

i fält, såvidt möjligt i förening med tillämpning söfning ar, och

att ridningen borde äga rum såsom taktiska öfningsridter i sammanhang

med fältöfningar rörande sjukvårdsformationernas användning under

förutsatta stridslägen.

Fullföljer man denna plan och anordnar undervisningen i det för

militärläkare af högre grader nödvändiga ämnet sanitetstaktik i form

af för militärläkare afsedda, själfständiga fältöfningar, så synes mig det

med repetitionskursen afsedda ändamålet kunna vinnas på ett enkelt

och praktiskt sätt. Sådana själfständiga fältöfningar äro äfven anordnade

för intendenturkåren under omkring en veckas tid hvarje år och

hafva visat sig synnerligen instruktiva. Komme sådana fältöfningar

för militärläkare till stånd, så kunde en inskränkning ske i kommendering

af militärläkare till respektive arméfördelningars fältöfningar för

officerare.

Därest utbildningen ordnades på sådant sätt, skulle hvarje militärläkare

under sin aspiranttid genomgå en instruktionskurs och efter några

års anställning såsom ordinarie beordras att deltaga i fältöfningar för

militärläkare. Mera framstående militärläkare skulle såsom hittills kommenderas

till deltagande i generalstabens fältöfningar.

Under förutsättning att denna min framställning vinner Eders

Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall, skulle instruktionskurser för militärläkareaspiranter

taga sin början med ingången af år 1904.

Emellertid finnas för närvarande 11 bataljonsläkare jämte en på

förslag till ledig bataljonsläkarebeställning uppförd sökande, hvilka

ännu ej genomgått miiitärläkarekursen. Af dessa skola 12 beordras

till den på 1902 och 1903 års stat upp förda miiitärläkarekursen, som

äger rum hösten 1903 och som icke röner något inflytande af en nu

ifrågasatt ändring af anslaget till »Militärläkares undervisning)). Då

likväl, på sätt medicinalstyrelsen i sin åberopade skrifvelse den 24

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

67

september 1902 anfört, militärläkarekursen svårligen kan hädanefter taga

sin början den 20 september, torde en ändring i tiden för densamma

böra vidtagas, och kan då med skäl ifrågasättas, om icke 1903 års militärläkarekurs

skulle kunna något förkortas, om flere lärotimmar för hvarje

dag än hittills bestämdes, hvarigenom det skulle blifva möjligt att för de

inbesparade dagaflöningarna beordra de återstående 6 batalj onsläkarne

till genomgående af kursen. De nya bataljonsläkare, som tillkomma

från 1903 års början till tiden för aspirantkursens anordnande år 1904,

skulle sedermera antingen såsom extra elever beordras till genomgående

af instruktionskursen eller ock genom kommendering till fältöfningar,

så vidt möjligt, erhålla utbildning för att ersätta genomgåendet af den

nuvarande militärläkarekursen.»

Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning är med det för Riksdagen

år 1902 i samma ämne framlagda och då efter gemensam

votering af Riksdagen afslagna förslaget öfverensstämmande i så måtto,

att den hufvudsakliga utbildningen förlagts till särskild iustruktionskurs

för militärläkareaspiranter, men skiljer sig från förslaget år 1902 därutinnan,

att egentliga repetitionskurser för äldre militärläkare icke

längre skulle ifrågakomma, utan det med dessa kurser afsedda ändamål

i stället i erforderlig mån vinnas genom särskilda fältöfningar för militärläkare,

hvarjämte de mera framstående militärläkarne skulle kommenderas

till generalstabens fältöfningar. Sistnämnda förändring i förslaget

innebär enligt utskottets mening en bestämd förbättring. I afseende

å aspirantkursen håller utskottet visserligen före, att det bör

tagas under öfvervägande, i hvad mån möjligen repetitionsöfningarna

må kunna tagas i anspråk för den speciella utbildningen till militärläkare

af värnpliktige medicine studerande, men då utskottet anser nödvändigt,

att snarast möjligt åt vårt land må förvärfvas en militärläkarekår,

fullt rustad till det betydelsefulla värfvet att hafva ansvaret för

den värnpliktiga ungdomens hälso- och sjukvård, har utskottet funnit

vidtagandet af åtgärder i dylikt syfte icke längre böra undanskjutas.

Utskottet får på grund häraf förorda att anslaget varder i sådant syfte

ökadt med det af Kungl. Maj:t nu föreslagna belopp, och hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

i ämnet gjorda framställning, höja anslaget till militärläkares

undervisning, nu 6,350 kronor, med 1,650

kronor 8,000 kronor,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang. höjning

af anslaget

till arméns

fält- och fälttjänstöfningar.

[20.J

Arméns fält- och fäittjänstöfningar.

20:o) Kung], Maj:t har under punkten 20 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att öka förevarande anslag, nu 300,000 kronor, med

100.000 kronor till 400,000 kronor.

Departementschefen har beträffande detta anslag till statsrådsprotokollet

anfört följande.

»I den kostnadsberäkning, som bifogades det af chefen för generalstaben

uppgjorda härordningsförslaget, hade det förr å riksstaten uppförda

anslaget till det icke garnisonerade infanteriets och det indelta

kavalleriets vapenöfningar icke upptagits, men i dess ställe såsom reservationsanslag

uppförts ett annat anslag under benämning »arméns

fält- och fäittjänstöfningar».

Detta anslag är, såsom jag i mina anföranden till statsrådsprotokollet

den 7 och 11 januari 1901 omförmält, afsedt. att bestrida

kostnaderna dels för årliga fäittjänstöfningar med trupper af alla vapen,

dels för fältöfningar för officerare in. fl. och dels slutligen för en taktisk

utbildningskurs för kaptener och ryttmästare. Med hänsyn till

dessa ändamål med anslaget ansåg jag, att detta borde så beräknas:

280.000 kronor för en större årlig fälttjänstöfning med två arméfördelningar,

116,000 kronor för mindre fäittjänstöfningar vid de fyra

öfriga arméfördelningarna hvar för sig och 60,000 kronor för fältöfningar

årligen inom hvarje arméfördelning samt för officerare af kavalleriet

och för intendenturkåren eller tillsammans 456,000 kronor, hvartill skulle

komma de årliga utgifterna för omförmälda taktiska utbildningskurs,

hvarigenom anslagets belopp borde upptagas i rundt tal till 500,000

kronor. För att emellertid i någon mån begränsa utgifterna för landtförsvaret

under åren 1902 och 1903 förutsatte jag likväl, att ifrågavarande

öfningar ej skulle redan nämnda år anordnas i hela den utsträckning,

som sedermera med det nya härordningsförslagets genomförande

komme att ske, och ansåg jag därför, att anslaget för åren 1902 och

1903 borde bestämmas till allenast 300,000 kr. hvartdera året, under

förutsättning likväl, att den besparing af omkring 73,000 kronor, som

uppstått å det af 1900 års Riksdag beviljade extra anslag för försöksmobilisering,

anvisades att utgå under åren 1902 och 1903 till förstärkande

af anslaget »arméns fält- och fäittjänstöfningar».

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

69

Af den beräknade kostnaden 500,000 kronor å anslaget »arméns

fält- och fäittjänstöfningar» är den ojämförligt största delen eller

396,000 kronor afsedd för fäittjänstöfningar, hvilka skola utgöra afslutningen

af de årliga repetitions- (regements-) öfningaraa. Fälttjänstöfningarnas

utsträckning och kostnad blifva också beroende på repetitions(regements-)

öfningarnas längd och den i dem deltagande styrkan.

Till följd af regementsöfningarnas ökade omfattning kunna också

fälttjänstöfningarna från och med år 1904 hållas efter större måttstock

än tillförene och nästan enligt samma program som efter genomförd

härordning. Då betydelsen af fäittjänstöfningar med alla truppslag

efter mina ofvan nämnda anföranden till statsrådsprotokollet den 7

och 11 januari 1901 icke på något sätt minskats, utan snarare framträdt

med ökad styrka genom erfarenheter från olika länder och ej

minst från fälttjänstöfningarna i Södermanland och Närke förlidet år,

anser jag, att mycken vikt ligger uppå, att redan för år 1904 anslaget

»fält- och fäittjänstöfningar» höjes så, att fäittjänstöfningar nämnda år

kunna anordnas i hela den omfattning, som den ökade längden af repetitions-

(regements-) öfningarna medgifver.

För att hindra budgetens alltför hastiga höjning, måste jag likväl

inskränka mig till att, för närvarande begära en ökning i detta för arméns

fältmässiga utbildning så viktiga anslag med endast 100,000

kronor.»

Utskottet, som icke haft något att mot denna framställning erinra,

hemställer,

att Riksdagen må öka anslaget till arméns fält- och

fäittjänstöfningar, nu 300,000 kronor, med 100,000

kronor till 400,000 kronor.

De värnpliktiges aflöning, inskrifning och redovisning m. m.

21:o) Uti punkten 21 under denna hufvudtitel bär Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att öka förenämnda anslag, nu 1,563,980 kronor,

med 496,512 kronor till 2,060,492 kronor.

I detta ämne har departementschefen till statsrådsprotokollet yttrat

följande.

»Nästlidet års Riksdag uppförde under denna auslagstitel i 1903

års riksstat ett belopp af 1,563,980 kronor, afsedt till betydande af

Ang. höjning

af anslaget till

de värnpliktiges

aflöning,

inskrifning

och redovisning

in. m.

[21.]

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

inskrifningskostnader samt ersättning till rullföringsområdesbefälhafvarne

med biträden äfvensom af färdkostnader, mönstringskostnader och dagaflöning

åt de värnpliktige. Enligt en vid statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden den 11 januari 1902 fogad bilaga vore ifrågavarande

utgifter fördelade på följande poster:

rullföringsväsendet å fastlandet ...

.............................. kronor

181,300: —

» » Gotland........

........................... »

13,000: —

färdkostnader .......................................

.............................. »

500,000: —

mönstringskostnader...........................

.............................. »

25,000: —

dagallöning ..........................................

.............................. »

844,651: —

eller tillhopa kronor

1,563,951: —

hvilket belopp, för utjämnande af slutsumman å de ordinarie anslagen

under fjärde hufvudtiteln, jämkades till ofvannämnda 1,563,980 kronor,

som af Riksdagen anvisades.

Hvad beträffar anslagsbehofvet för år 1904, torde böra iakttagas,

att under nämnda år för första gången de värnpliktige tillhörande infanteriet,

positionsartilleriet, fästningsartilleri, fästningsingenjörtrupperna

och trängen skola, jämlikt 52 § värnpliktslagen, inkallas till en andra

repetitionsöfning om 30 dagars längd, hvadan såväl färdkostnaderna

som penningbidraget till de värnpliktige komma att ökas.

De förra hafva förslagsvis beräknats till 575,000 kronor (bil. 82),

och har, med ledning af bifogade uträkning öfver de värnpliktiges tjänstgöringsdagar

under år 1904 (bil. 83) samt med tillämpning af Riksdagens

beslut rörande penningbidragets belopp, sammanlagda kostnaden

för de värnpliktiges aflöning antagits komma att uppgå

för

1.

årsklassen till............

........................................... kronor

677,654:

—

»

2.

» » ............

............................................ »

330,162:

50

r»

O.

)> » ...........

........................................... )>

258,375:

—

eller tillhopa till kronor

1,266,191:

50

utgörande en ökning af innevarande års dagaflöningskostnad med, i helt

krontal, 421,540 kronor.

Det har under det näst förflutna året befunnits nödvändigt, att

medel funnes tillgängliga för bestridande af åtskilliga kostnader, som

visat sig behöfliga för mobiliseringsverkets fullbordande. Hit höra utgifter

för tryckning af blanketter m. in. icke allenast rörande de värnpliktiges

inskrifning, utan äfven i fråga om utskrifning af hästar och

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

71

fordon, rekvisitionsområdenas tillgångar å vissa förnödenheter o. s. v.

Dylika kostnader hafva synts lämpligast böra bestridas från detta anslag,

men torde någon anslagsökning för berörda ändamål icke behöfva

ifrågasättas.»

Uti eu inom Riksdagens Första Kammare väckt, till statsutskottet

hänvisad motion (n:o 32) har herr P. M. Söderberg hemställt, att Riksdagen

måtte besluta en aflöning till de värnpliktige af 50 öre per dagunder

både rekrytutbildningen och repetitionsöfningarne, att utbetalas

en gång i månaden under öfningstiden.

Uti fyra inom Andra Kammaren väckta motioner hafva nedannämnde

motionärer angående dagaflöningen åt de värnpliktige under

öfningstiden framställt nedan omförmälda förslag.

Herr A. Magnusson i Salstad har uti motionen n:o 16 hemställt,

att Riksdagen behagade besluta, att dagaflöningen till de värnpliktige

bestämmes till 50 öre per dag såväl under rekrytskolan som under

repetitionsöfningarna och oafkortad utbetalas månatligen under öfningstiden.

Herr Carl Johansson i Aflösa har jämte herr W. Bengtsson i Häradsköp

hemställt, uti motionen n:o 22, att Riksdagen måtte besluta, att

de värnpliktiges dagaflöning under såväl rekrytutbildningen som repetitionsöfningarna

bestämmes till 50 öre per dag, som utbetalas en gång

i månaden.

Uti motionen n:o 52 har herr O. G. Eriksson i öfre Odensvi, med

hvilken herr Carl Jansson i Edsbäcken instämt, föreslagit, att Riksdagen

måtte besluta och bestämma de värnpliktiges dagaflöning till 50

öre för dag under den så kallade rekrytskolan och till en krona om

dagen under repetitionsöfningarna, hvaraf 50 öre om dagen skulle utbetalas

under öfningstiden och det öfriga skulle insättas i postsparbanken

för att efter öfningstidens slut hållas de värnpliktige till banda.

Uti motionen n:o 79 bär herr A. Johanson i Mossebo, med hvilken

fem af kammarens ledamöter instämt, hemställt, att Riksdagen måtte

besluta, att dagaflöningen till de värnpliktige under deras vapenöfning

bestämmes till 50 öre per dag, samt att denna aflöning måtte utgå

äfven innevarande år.

I afseende å de skäl, som uti hvar och en af ofvanberörda fem

motioner anförts till stöd för det i densamma framställda yrkande, tilllåter

sig utskottet hänvisa till själfva motionerna.

Ang. en inom

Första Kammaren

väckt

motion.

Ang. fyra inom

Andra Kammaren

väckta

motioner.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang. höjning

af anslaget

till arméns

vapen, ammunition

och

skjntöfningar

samt artilleriets

öfningar

och materiel.

[22.]

Utskottet finner icke med anledning af hvad uti motionerna anförts

och hemställts skäl att frångå sin vid riksdagen år 1902 uttalade och

med Riksdagens beslut år 1901 öfverensstämmande uppfattning, på grund

af hvilken då i detta ämne och i liknande syfte som nu väckta

motioner af utskottet afstyrktes. Vid gemensam omröstning blef också

utskottets berörda hemställan med stor röstöfvervikt af Riksdagen nästlidna

år bifallen. Under åberopande af hvad förut i detta ämne anförts

får utskottet alltså afstyrka samtliga i ofvan angifna fem motioner framställda

förslag.

Kungl. Maj:ts förslag om anslagets ökning på grund af ökadt antal

tjänstgöringsdagar m. m. får utskottet däremot biträda, och får, på

grund af hvad sålunda anförts, hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till Kung], Maj:ts

i ämnet gjorda framställning samt med utslag å herrar

Söderbergs, Magnussons, Johanssons i Aflösa, Erikssons

och Johansons i Mossebo ofvannämnda motioner, öka

anslaget till de värnpliktiges aflöning, inskrifning och

redovisning m. m., nu 1,563,980 kronor, med 496,512

kronor till 2,060,492 kronor.

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar

och materiel.

22:o) Under punkten 22 af denna hufvudtitel har Ivungl. Majd

föreslagit Riksdagen att, med godkännande af statsrådsprotokollet bifogadt

förslag till ny stat för Åkers krutbruk, öka anslaget till arméns

vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materiel,

nu 1,900,000 kronor, med 280,000 kronor till 2,180,000 kronor.

Departementschefen har i fråga om detta anslag anfört följande.

»Enligt hvad jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet för den

11 januari nästlidet år erinrade, har detta anslag, som i riksstaten för

år 1903 är upptaget till 1,900,000 kronor, beräknats efter genomförd

härordning komma att uppgå till 3,176,000 kronor. Enligt den för

anslaget den 24 oktober 1902 fastställda stat är det uppdeladt i nio

olika titlar med särskilda underafdelningar (se bil. 84).

Hvad först beträffar den under anslagstiteln I Artillerimateriel upptagna

första underafdelningen ''»för fältartilleriet», hvilken post — för

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

73

närvarande uppgående till 112,000 kronor — är afsedd att bekosta

underhållet af fältartillerimaterielen jämte inventarier, materialier och

förbrukningsartiklar samt arbets- och transportkostnader vid tygförråden

i Stockholm, Göteborg, Kristianstad, Östersund, Upsala, Jönköping

och Visby, har arméförvaltningen å artilleridepartementet uti sin ofvannämnda

underdåniga skrifvelse den 11 november nästlidet år anfört,

att, enär fältartilleriets öfningar under de senare åren blifvit allt mer

och mer omfattande och bedrifvits på ett mera fältmässigt sätt, hvaraf

föranledts en ökad slitning af materielen, detta anslagsbelopp numera

visat sig otillräckligt. Under år 1901 hade de kostnader, som från

ifrågavarande undertitel måst bestridas, uppgått till 157,610 kronor,

hvadan redan då det anvisade beloppet öfverskridits med 45,610 kronor,

och med all säkerhet komme det att visa sig, att kostnaderna under år

1902 snarare ökats än minskats. Vid sådant förhållande och då under

år 1904 af ifrågavarande medel skulle bestridas underhåll af äfven den

nya fältartillerimaterielen, som under slutet af år 1903 komme att levereras

och under år 1904 utlemnas till bruk, ansåge arméförvaltningen

48,000 kronor vara det lägsta belopp, med hvilket anslagsposten i fråga

behöfde ökas.

Då jag i likhet med arméförvaltningen anser ökning af denna undertitel

oundgängligen nödvändig samt mot beräkningen af den erforderliga

förhöjningen icke har något att erinra, får jag alltså biträda

arméförvaltningens förslag.

Från samma titels andra underafdelning: »för fästning sar tiller iet))

bestridas utgifter för underhållet af landtfästningsartillerimaterielen

jämte inventarier, materialier och förbrukningsartiklar äfvensom arbetsocli

transportkostnader vid tygförrådet å Karlsborgs fästning. Äfven

denna undertitel har, enligt hvad arméförvaltningen i sin ofvannämnda

skrifvelse anför, visat sig otillräcklig, sedan positionsartilleriets materiel

numera erhållit en mycket omfattande användning. Under år 1902

hade nämligen vid positionsartilleriet utbildats 390 värnpliktige och

under innevarande år blefve de meniges styrka mer än fördubblad.

Undertiteln behöfde alltså ökas med minst 10,000 kronor; och har jag

ej heller mot detta förslag någon erinran att framställa.

Hvad beträffar titeln III Ammunition hade arméförvaltningen,

såsom jag i mitt nyssberörda anförande jämväl erinrade, redan år 1900

ställt i utsikt eu betydligare ökning däraf, men, med hänsyn därtill att

antalet batterier icke komme att för det dåvarande ökas, hade anslagsförhöjningen

vid uppgörandet af statsregleringen för år 1902 begränsats

till ett mindre belopp. Af hufvudsakligen samma skäl ansåg jag

Bih. till Riksd. Prat. 1003. 4 Sand. 1 Afd. 5 Häft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

mig ej häller kunna understödja arméförvaltningens framställning om

förhöjning af ifrågavarande titel för år 1903.

Detta skäl kommer emellertid, såsom arméförvaltningen jämväl framhåller,

att från och med ingången af år 1904 upphöra att äga giltighet,

enär då, på grund af den nya fältartillerimaterielens utlämnande till två

artilleriregementen och den ridande divisionen, antalet batterier komme

att ökas med inalles sju. Med hänsyn dessutom därtill, att under år

1904 mer än Vs af fältartilleriet komme att utföra samtliga sina skjutöfningar

med den nya fältartillerimaterielen, hvars ammunition är mer

än dubbelt så dyr som den hittills använda, anser jag, i likhet med

arméförvaltningen, att anslagsposten till ammunition »för fältpjäsen bör

ökas med minst Vs af dess nuvarande belopp, 277,000 kronor, eller

alltså med 92,000 kronor. Denna anslagspost lärer sålunda böra upptagas

till 369,000 kronor.

Enär positionsartilleriets värnpliktige måste bibringas öfning i

skarpskjutning med positionspjäser, för hvilket ändamål hittills intet

anslag varit beräknadt, är, såsom arméförvaltningen framhåller, en ökning

jämväl af anslagsposten till ammunition »för fästningspjäsen, af behofvet

oundgängligen påkallad, och torde därför denna post, hvars belopp för

innevarande år är bestämdt till 32,000 kronor, böra, förhöjd med 2,000

kronor, i 1904 års riksstat upptagas med 34,000 kronor.

På sätt jag i mitt nyssberörda anförande rörande hufvudtitelns

reglering för år 1903 vidare yttrade, hade arméförvaltningen i underdånig

skrifvelse den 11 november 1901 hemställt, att för bekostande

af den beräknade erforderliga ammunitionsförbrukningen, 7,8 millioner

skarpa och 3,4 millioner lösa patroner, representerande en kostnad af

984,000 kronor, — hvaraf dock 140,000 kronor borde påföras anslagstiteln

»kruttillverkning», — måtte under år 1903 få användas 844,000

kronor, under titel »ammunition för handvapen», enär det för ett rätt

tillgodogörande af den utsträckta öfningstiden vore af vigt, att tillräcklig

ammunitionsmängd kunde tillhandahållas. Då till ifrågavarande

ändamål för år 1902 anslagits 720,000 kronor, utgjorde den önskade

tillökningen 124,000 kronor. Huru behjärtansvärd en så stor ökning

än varit, ansåg jag mig dock icke kunna ifrågasätta anslagets tillväxt

under öfvergångstiden annat än småningom i den mån erfarenheten år

från år gjorde detta oafvisligt, och jag förordade på grund däraf för

innevarande år en ökning i anslaget allenast af 60,000 kronor, hvarigenom

detsamma, sedan Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts i öfverensstämmelse

med mitt underdåniga förslag gjorda framställning, kom

att uppgå till 780,000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

75

Med hänsyn därtill, att anslagstitelns nuvarande belopp icke medgifver

att årligen uppnå det skottantal, som torde vara oundgängligen

nödvändigt för att bibringa de värnpliktige en rationell skjututbildning,

och då sålunda, om erforderliga medel härför icke anvisas, antingen

denna utbildning måste försummas eller ock den för mobilisering afsedda

ammunitionen årligen minskas, torde ett ytterligare undanskjutande

af en förhöjning å denna så viktiga anslagspost icke vara tillrådligt,

utan får jag, med anslutning till arméförvaltuingens i nu föreliggande

skrifvelse därom gjorda framställning, i underdånighet föreslå,

att ifrågavarande undertitel måtte ökas med 64,000 kronor.

Den under titeln ammunition förekommande underafdelningen »för

kruttillverkning», hvars belopp är beroende af den årliga ammunitionsförbrukningen,

bör med hänsyn till den föreslagna förhöjningen af undertitlarne

»för fästningspjäser» och »för handvapen», i enlighet med

hvad arméförvaltningen nu föreslår, höjas med minst 5,000 kronor.

Uti sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 11 november 1901

hade arméförvaltningen framhållit, hurusom behofvet af ökade tillgångar

å titel IV öfning ar, undertiteln ''»för artilleriet», redan från början af

öfvergångstiden lomme att visa sig kännbart dels på grund af ökadt

antal erforderliga stall- och ridskolepersedlar, dels ock af den anledning,

att för ett rätt tillgodogörande af den ökade öfningstiden vidlyftigare

anordningar måste vidtagas å öfningsplatserna såväl med hänsyn

till materielen för skjutöfningarna som för truppens förläggning

och underhåll, hvadan arméförvaltningen föreslog en ökning i denna

undertitel från 60,000 kronor till 92,000 kronor. Med hänsyn till andra

anslagskraf kunde jag för det dåvarande icke förorda större ökning

än med 20,000 kronor. Då emellertid beloppet af de kostnader, hvilka

af dessa medel blifvit bestridda under år 1902, men hvilka ännu ej

kunna med bestämdhet beräknas, enligt hvad arméförvaltningen erinrar,

dock redan nu gifver vid handen, att den för sistnämnda år ifrågasatta

höjningen icke varit för högt beräknad, anser jag mig nu böra

tillstyrka en ytterligare ökning af anslagsposten med 12,000 kronor till

92,000 kronor.

) . °

I fråga om titeln V Fabriker, undertiteln »Åkers krutbruk», erinrar

arméförvaltningen, hurusom Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den

1 augusti 1902 på därom gjord underdånig framställning, — enär med

hänsyn till krutfabrikationens utveckling det vore af behofvet påkalladt,

att en i kemi vetenskapligt utbildad ingenjör anställdes vid Åkers krutbruk,

— medgifvit, att eu dylik ingenjör finge vid Åkers krutbruk

antagas att såsom fabriksingenjör därstädes tjänstgöra tills vidare intill

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

utgången af år 1903, mot åtnjutande af enahanda aflöningsförmåner

som öfrige ingenjörer vid artilleriets fabriker, eller 3,000 kronor i lön

och 4 kronor i dagaflöning.

Enär krutbruket otvifvelaktigt har stort behof af ifrågavarande

fabriksingenjör äfven efter 1903 års utgång och allt framgent, anser

jag, i likhet med arméförvaltningen, denna befattning böra likställas

med öfriga sådana vid artilleriet, och att den således från och med år

1904 bör, på sätt i bil. 85 till detta protokoll angifves, uppföras å krutbrukets

stat, hvilken vid bifall härtill sålunda bör ökas

från.................................................................... 4,165 kronor

med..................................................................... 4,460 »

till........................................................................ 8,625 kronor

samt under titeln »Åkers krutbruk» från 8,500 kronor (jemför bil. 84)

till 12,960 kronor. — Hvad beträffar nu gällande stater för artilleriets

öfriga fabriker torde, vid det förhållande att någon förändring af dem

för närvarande icke erfordras, desamma tills vidare få lända till efterrättelse.

Titeln VII Skjutfält är afsedd att bekosta underhåll och förhyrning

af skjutfält för artilleriet. Vid flera tillfällen har af arméförvaltningen

framhållits, hurusom det vore af stor vikt för artilleriets skjututbildning,

att såväl målanordningarna på skjutfälten blefve på fullt tillfredsställande

sätt tillgodosedda, som äfven att tillfälle lämnades regementena

att omväxlande få utföra skjutöfningar i annan terräng än den, som

skjutfältet erbjöde.

Af fältartilleriets fem skjutfält äro fyra i saknad af fullt tidsenliga

målanordningar, och brist på medel har hittills mer än tillbörligt

inskränkt skjutöfningar na i terräng. Enär det för vapnets utbildning

är af den allra största vikt, att dessa förhållanden snarast möjligt

ändras, anser jag mig, i likhet med arméförvaltningen, icke längre

kunna underlåta att göra framställning om medels beredande för ifrågavarande

ändamål och får alltså hemställa, att ifrågavarande undertitel

måtte, på sätt arméförvaltningen föreslagit, höjas med 25,000 kronor

till 50,000 kronor.

Hvad slutligen angår titeln IX Diverse behof, hafva, enligt arméförvaltningens

uppgift, under nästförflutet år från densamma icke kunnat

bestridas alla de utgifter, hvarmed den betungats. Titeln visade nämligen

den 1 november 1902 en brist af 15,000 kronor för årets tio

föregående månader. Arméförvaltningen, som ansett att en höjning af

denna titel med 20,000 kronor varit önskvärd, hemställer, att för afrundande

af hela anslagets slutsumma ökningen af sistnämnda anslagspost

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

77

måtte bestämmas till 17,540 kronor, hvilket förslag jag jämväl anser

mig böra förorda.

Ökningen af anslaget i dess helhet skulle alltså enligt arméförvaltningens

af mig godkända förslag uppgå till 280,000 kronor (bil. 84).»

Utskottet har funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag i fråga

om uppförande å staten för Åkers krutbruk af aflöning åt en fabriksingenjör.

I sammanhang härmed tillåter sig utskottet, i öfverensstämmelse

med den af Riksdagen i dess skrifvelse till Kungl. Maj:t den 1

juni 1901, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde

hufvudtitel, i punkten 21 uttalade mening, framhålla önskvärdheten af

att staterna för artilleriets fabriker må i så måtto ändras, att å dem

upptagas samtliga nödvändiga utgifter, så att slutsummorna å staterna

öfverensstämma med de enligt den vid statsrådsprotokollet såsom bilagan

84 fogade tabellen å undertiteln »fabriker» beräknade belopp.

Af hvad i statsrådsprotokollet anförts finner utskottet behofvet af

den nu af olika anledningar föreslagna ökningen uti förevarande anslag

ådagalagdt och får på grund däraf hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts i

ämnet gjorda framställning och med godkännande af

det vid statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

den 12 sistlidne januari fogade förslag till stat för

Åkers krutbruk (bil. 85 vid berörda statsrådsprotokoll),

öka anslaget till arméns vapen, ammunition och skjutöfningar

samt artilleriets öfningar och materiel, nu

1,900,000 kronor, med 280,000 kronor till 2,180,000

kronor.

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt

fortifikationens öfningar och materiel.

23:o) Kungl. Maj:t har uti punkten 23 af fjärde hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att öka förenämnda anslag, nu 665,000 kronor, med

95,000 kronor till 760,000 kronor.

Departementschefen har beträffande detta anslag till åberopade

statsrådsprotokollet anfört följande:

»Detta anslag, som i 1903 års riksstat är uppfördt med ett belopp

af ................................................................................. kronor 665,000: —

Angående

höjning af

anslaget till

arméns byggnader,

möteefält

och kommendantekapsutgifter

samt fortifikationens

öfningar

och

materiel.

[23.]

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

är fördeladt i följande poster:

för underhåll af de till truppförband öfverlämnade

kasern- och lägeretablissemang med tillhörande

öfningsfält och skjutbanor .............................. kronor 533,000: —

för underhåll af landtfästningarna och öfriga

under arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet

stående äldre fästningsverk och sådana byggnader,

som icke blifvit till truppförband öfver
lämnade.

.................................................................................. » 66,000: —

för kommendantskapsutgifter ................................. x> 6,000: —

för fortifikationens öfningar kronor 30,000: —

och materiel.............................. » 30,000: — ^ 60,000: _

Summa kronor 665,000: —

Beträffande den för år 1904 erforderliga ökningen af detta anslag

anför arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet uti sin ofvannämnda

underdåniga skrifvelse den 17 november 1902 hufvudsakligen

följande:

Arméförvaltningen hade redan år 1901 gjort framställning om

ökande af anslagstiteln för underhåll af de till truppförbanden öfverlemnade

kasern- och lägeretablissemang m. m. till 600,000 kronor,

men till följd af andra stora anslagskraf, som under öfvergångstiden

för den nya härordningens genomförande ställdes på statsverket, hade,

enligt Eders Kungl. Maj:ts af Riksdagen godkända förslag, anslagstiteln

i fråga upptagits till allenast 533,000 kronor. Arméförvaltningen

funne sig likväl nu böra förnya sin underdåniga hemställan om höjning

af denna titel till 600,000 kronor. Denna medelstillökning vore behöflig

med hänsyn till ej mindre den mängd anordningar för de värnpliktiges

inkvarterande och öfningarnes rationella bedrifvande, som

måste vidtagas vid de nuvarande etablissemangen, än äfven nödvändigheten

att vidtaga förbättringar å skjutbanorna. Om anslaget beräknades

enligt chefens för generalstaben förslag efter antalet tjänstgöringsdagar

för trupp förbandens manskap och hästar under år 1903,

eller respektive 8,158,847 och 1,849,183, med 7 öre för hvarje manskaps-

och 2 öre för hvarje hästtjänstgöringsdag, skulle anslaget komma

att uppgå till 608,102 kronor 95 öre, och alltså till högre belopp än

hvad nu ifrågasattes.

Anslagstitlarna till underhåll af landtfästningarna och öfriga under

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet vård stående äldre

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

79

fästningsverk och sådana byggnader, som icke blifvit till truppförbanden

öfverlämnade, äfvensom till kommendantskapsutgifter hade arméförvaltningen

upptagit till samma belopp, som för år 1903 blifvit bestämda,

eller respektive 66,000 kronor och 6,000 kronor.

Beträffande anslagstitlarna till fortifikationens öfningar och materiel,

både arméförvaltningen redan för år 1903 föreslagit en ökning af den

förra posten till 48,000 kronor och af den senare till 40,000 kronor,

men af nyss anförda skäl både förhöjningen begränsats till 30,000

kronor å hvardera titeln. Emellertid hade det under år 1902 visat sig,

att de betydligt utsträckta öfningarne för de värnpliktige kräfde vida

större öfnings- och materielanslag än de för år 1903 beviljade. I synnerhet

blefve öfningskostnaderna för fästningskompanierna och bland

dessa särskildt för Bodens ingenjörkår synnerligen stora på grund af

den betydliga materielanskaffning, som för öfningarnas tillfredsställande

bedrifvande vore nödvändig. Arméförvaltningen förnyade därför sin

underdåniga framställning om ökande af titeln för fortifikationens öfningar

till 48,000 kronor och för fortifikationens materiel till 40,000

kronor.

De af arméförvaltningen sålunda förebragta skäl för detta anslags

höjning till samma belopp, som af förvaltningen redan för innevarande

år föreslagits, synas mig fullt tillfredsställande.

Vid bifall härtill skulle anslagets särskilda poster för år 1904 komma

att uppgå till följande belopp:

för underhåll af de till truppförband öfverlämnade

kasern- och lägeretablissemang med tillhörande

öfningsfält och skjutbanor ...................................... kronor 600,000: —

» underhåll af landtfästningarna och öfriga under

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet

vård stående äldre fästningsverk och sådana

byggnader, som icke blifvit till truppförband

öfverlämnade ................................................................. » 66,000: —

» kommendantskapsutgifter .......................................... » 6,000: —

» fortifikationens öfningar kronor 48,000: —

» fortifikationens materiel » 40,000: — ^ 88,000:

Summa kronor 760,000: —

Anslaget i dess helhet behöfver alltså ökas med 95,000 kronor.»

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang. höjning

af anslaget

till arméns

mathållning.

[24.]

Ang. höjning

af anslaget

till furagering

af arméns

hästar.

[25.]

I enlighet med hvad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit hemställer

utskottet,

att Riksdagen må öka anslaget till arméns byggnader,

mötesfält och kommendantskapsutgifter samt.

fortifikationens öfningar och materiel, nu 665,000 kronor,

med 95,000 kronor till 760,000 kronor.

Arméns mathållning.

24:o) Kungl. Maj:t har under punkten 24 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att öka detta anslag, nu 4,242,600 kronor, med

1,377,400 kronor till 5,620,000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att vid beräknande af medelsbehofvet

för bestridande af arméns mathållning under åren 1902 och

1903 hade antagits, att kostnaderna härför uppginge till 52 öre per

man och tjänstgöringsdag.

Någon anledning att för år 1904 frångå denna beräkningsgrund

förefunnes icke, hvadan departementschefen med tillämpning däraf låtit

verkställa en beräkning (bil. 86 vid statsrådsprotokollet), enligt hvilken

det erforderliga anslagsbeloppet för år 1904 komme att uppgå till, i

helt krontal, 5,620,000 kronor.

Utskottet får på grund af den sålunda lämnade utredningen hemställa,

att Riksdagen må öka anslaget till arméns mathållning,

nu 4,242,600 kronor, med 1,377,400 kronor

till 5,620,000 kronor.

Furagering af arméns hästar.

25:o) Under punkten 25 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att öka detta anslag, nu 1,623,342 kronor, med

193,278 kronor till 1,816,620 kronor.

Departementschefen har beträffande detta anslag till statsrådsprotokollet

anfört följande.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

81

Med tillämpning af den utaf Riksdagen förut godkända grund för

beräkning af utgifterna för furagering af arméns hästar, nämligen att

per häst och dag under tjänstgöring åtginge 90 öre, samt med ledning,

hvad anginge kavalleriet, af en statsrådsprotokollet bifogad specificerad

uträkning af underhålls- och tjänstgöringsdagarnes antal under år 1904

vid hvarje särskild! regemente (bil. 88), hade departementschefen låtit

upprätta en jämväl vid statsrådsprotokollet fogad tablå öfver kostnaderna

under samma år för furagering af ej blott kavalleriets utan

äfven artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens hästar (bil. 87).

Däraf framginge, att för furageringen under år 1904 erfordrades ett

anslagsbelopp af i jämnadt tal 1,816,620 kronor. Vid beräkningen af

anslagsbehofvet hade iakttagits att, enär kronans hästar af skäl, för

hvilka departementschefen under punkt 15. redogjort, icke kunnat

uppbringas till det i den ursprungliga planen bestämda antalet, de

stamhästar, hvilka för närvarande funnes disponibla, måste under hela

året tagas i anspråk, hvadan någon depåutfodring för dem, ledande

till nedsättning i furageringskostnaden, icke kunde ifrågakomma.

Under tillstyrkande af denna framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må höja anslaget till furagering

af arméns hästar, nu 1,623,342 kronor, med 193,278

kronor till 1,816,620 kronor.

Arméns munderingsutrustning.

26:o) Kungl. Maj:t har under punkten 26 af fjärde hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att öka detta anslag, nu 2,801,293 kronor, med

902,595 kronor till 3,703,888 kronor.

Beträffande detta anslag har departementschefen erinrat, att vid

uppgörandet af statsregleringarne för åren 1902 och 1903 i fråga om

detta anslag antagits såsom grund, att kostnaderna för arméns munderingsutrustning

uppginge till 33 öre om dagen för hvarje man och

till 10 öre om dagen för hvarje häst i tjänstgöring. Visserligen hade

munderingskostnadorna för häst, som vore uppställd i depå, antagits

uppgå till allenast 5 öre om dagen, men då, såsom departementschefen förut

Bih. till ltikul. IVot. 1303. 4 Samt. 1 A/d. 5 Haft. 11

Ang. höjning

af anslaget

till arméns

munderingsutrustning.

[26.]

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang. höjning

af anslaget till

arméns diverse

intendentur

och sjukvårdsbehof.

[27.]

omförmält, några stamhästar icke kunde under år 1904 sändas till depåerna,

hade vid utrönande af anslagsbehofvet för sistnämnda år den lägre

beräkningssiffran ej kunnat tillämpas, hvadan, på sätt närmare inhämtades

af en statsrådsprotokollet bilagd uträkning (bil. 89), anslagsbeloppet för

år 1904 borde i helt krontal bestämmas till 3,703,888 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot de beräkningar, som

ligga till grund för bestämmandet af ifrågavarande anslagsbehof, hemställer,

att Riksdagen må höja anslaget till arméns munderingsutrustning,

nu 2,801,293 kronor, med 902,595

kronor till 3,703,888 kronor.

Armens diverse intendentur- och sjukvårdsbehof.

27:o) Under punkten 27 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att öka detta anslag, nu 650,153 kronor med

212,138 kronor till 862,291 kronor.

Departementschefen har beträffande denna anslagsökning till statsrådsprotokollet

anfört, att efter enahanda beräkningsgrund, som för

detta anslags bestämmande blifvit följd vid senaste statsregleringar,

eller att till fyllande af de behof, hvarför anslaget vore afsedt, åtginge

8 öre per man och tjänstgöriugsdag, komme, på sätt inhämtades af

den vid åberopade statsrådsprotokollet fogade bil. 90, anslaget att för

år 1904 uppgå i helt krontal till 862,291 kronor.

På grund häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen må öka anslaget till arméns diverse

intendentur- och sjukvårdsbehof, nu 650,153 kronor,

med 212,138 kronor till 862,291 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

83

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.

28:o). Kungl. Maj:t har under punkten 28 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att öka detta anslag, nu 831,307 kronor, med

266,742 kronor till 1,098,049 kronor.

Depatementschefen har i fråga om detta anslag erinrat, att den

grund, hvilken vid beräkningen af detta anslag följts såväl vid Kungl.

Maj:ts framställningar som i Riksdagens beslut rörande statregleringarne

för innevarande och nästlidet år, varit, att utgifterna å detsamma uppginge

till 10 öre om dagen för hvar och en af manskapet samt 1 öre

om dagen för hvarje häst.

Med användning af förut tillämpade beräkningsgrund, som departementschefen

för närvarande saknade anledning att frångå, skulle anslaget

för år 1904 böra bestämmas till, i helt krontal, 1,098,049 kronor (se bil.

91 vid statsrådsprotokollet).

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må öka anslaget till arméns kasernutredning

samt ved, ljus och vatten, nu 831,307 kronor,

med 266,742 kronor till 1,098,049 kronor.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

29:o). Under punkten 29 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att minska detta anslag, nu 3,200,000 kronor, med

300,000 kronor till 2,900,000 kronor äfvensom medgifva, att anslaget

finge under titel »ersättning för rustning och rotering» i 1904 års riksstat

upptagas.

I fråga om denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Beträffande det i 1903 års riksstat under titel »lindring i rustningsoch

roteringsbesvären» upptagna förslagsanslaget har statskontoret, enligt

dess ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 11 december 1902,

Ang. höjning

af anslaget

till arméns

kasernutredning

samt ved,

ljus och

vatten.

[28.]

Ang. minskning

af anslaget

till

lindring i

rustnings- och

roteringsbosvären.

[29.]

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

— med ledning af de utaf landtförsvarsdepartementet från vederbörande

chefsämbeten infordrade uppgifter om det antal nummer, som vid

ingången af år 1904 kunde anses ännu kvarstå i indelningsverket, —

låtit verkställa bifogade beräkning af medelsbebofvet under denna anslagstitel

för sistnämnda år (bil. 92). Då denna beräkning, slutande å

ett belopp af 2,914,760 kronor, hänför sig till förhållandena vid årets

ingång, men ytterligare vakanssättningar med däraf följande upphörande

af statens ersättningsskyldighet under årets lopp kunna förväntas, håller

statskontoret före, att anslaget kan i riksstaten upptagas till 2,900,000

kronor. Statskontoret hemställer tillika, att, enär de utgifter, som från

detta anslag skola bestridas, icke längre, såsom till och med år 1903,

afse »lindring» i rustnings- och roteringsbesvären, utan full ersättning

därför, anslagets benämning måtte förändras till »ersättning för rustning

och rotering.»

Då utskottet icke haft något att erinra mot denna framställning, får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må minska anslaget till lindring i

rustnings- och roteringsbesvären, nu 3,200,000 kronor,

med 300,000 kronor till 2,900,000 kronor äfvensom

medgifva, att anslaget må under titel »ersättning för

rustning och rotering» i 1904 års riksstat upptagas.

Rustnings- och roteringsersättning samt roteringsunderstöd.

Ang. uteslutande

ur

riksstaten af

anslagen till

rustnings- och

roteringsersättning

samt

roteringsun
derstöd.

[30.]

30:o) Uti punkten 30 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att ur riksstaten för år 1904 utesluta dels anslaget till

rustnings- och roteringsersättning, 693,400 kronor, dels ock anslaget till

roteringsunderstöd, 12,500 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen anfört följande.

»Uti underdånig skrifvelse den 11 december 1902 erinrar statskontoret,

att, enligt nådiga kungörelsen den 29 november 1901 med föreskrifter

i fråga om indelningsverkets upphörande m. m., alla af statsverket

utgående rustnings- och roteringsunderstöd äfvensom det Jämtlands

roteringskassa och Västmanlands knektelegomedelskassa förunnade

statsanslag skulle från och med ingången af år 1904 indragas. Då i

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

85

öfrigt de rusthåll och rotar, som efter samma års ingång fortfarande

skola utgöra de af rustnings- och roteringsbesvären härledande förpliktelser,

därefter undfå full ersättning för samma besvär från det anslag,

som hittills benämnts »lindring i rustnings- och roteringsbesvären», anser

statskontoret, att anslagen till rustnings- och roteringsersättning samt

roteringsunderstöd kunna från och med år 1904 ur riksstaten uteslutas.»

Med tillstyrkande af bifall till denna framställning, hemställer utskottet,

att Riksdagen må ur riksstaten för år 1904 utesluta
dels

anslaget till rustnings- och roteringsersättning,

693,400 kronor,

dels och anslaget till roteringsunderstöd, 12,500

kronor.

Ersättning för störtade och skadade nummerhästar vid indeita kavalleriet.

31:o) Kungl. Maj:t har under punkten 31 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att ur 1904 års riksstat utesluta detta anslag, 5,000

kronor.

Departementschefen bär i fråga härom anfört följande.

»Detta anslag, afsedt att bereda ersättning för hästar, tillhörande

indelta kavalleriet, hvilka vid tillfälle, då de genom kommendering varit

från rusthållares vård skilda, störtat eller så skadats, att de blifvit

såsom tjänstehästar obrukbara, blef vid nästlidet års riksdag minskadt

från 10,000 kronor till 5,000 kronor.

Uti sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 4 november 1902

framhåller arméförvaltningen å intendentsdepartementet, att någon dylik

remonteringshjälp numera, sedan statsverket med 1902 års ingång

öfvertagit remonteringen vid hela kavalleriet, icke vidare kunde ifrågakomma,

hvadan, och då några vidare anspråk på dylik ersättning för

skada, som inträffat före år 1902, icke kunde antagas kvarstå, anslaget,

enligt arméförvaltningens åsikt, borde ur riksstaten afföras.»

Utan att ingå i pröfning angående den inverkan, rusthållares rätt

till ersättning af statsmedel för störtade eller skadade nummerhästar

Ang. uteslutande

ur

riksstaten af

anslaget till

ersättning för

störtade och

skadade

nummerhästar

vid indelta

kavalleriet.

[31.]

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

kan röna deraf, att staten öfvertagit remonteringen vid hela kavalleriet,

hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må ur 1904 års riksstat utesluta

förenämnda anslag, 5,000 kronor.

(Kriga ordinarie anslag.

Ang. öfriga

ordinarie

anslag.

32:o) Beträffande öfriga under fjärde hufvudtiteln upptagna ordinarie

anslag har någon förändring icke ifrågasatts, och får utskottet

hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under fjärde

hufvudtiteln, i afseende å hvilka utskottet icke här

ofvan framställt särskilda förslag, må i riksstaten för

år 1904 upptagas till oförändrade belopp, dock att

anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

för departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli

må få till beloppet jämkas i den mån, som för jämnande

af hufvudtitelns slutsumma kan finnas erforderligt.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

87

Extra anslag.

Artilleribehof.

Nya eldhandvapen.

33:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under denna hufvudtitel

uti punkten 32 föreslagit Riksdagen att för fortsatt anskaffning

af eldhandvapen bevilja 3,570,000 kronor samt att af detta belopp

å extra stat för år 1904 anvisa en tredjedel, eller 1,190,000 kronor.

Till ofvanberörda statsrådsprotokoll har departementschefen i detta

ärende anfört följande.

»Riksdagen har under åren

1894—1899 beviljat medel till 95,000 gevär och 15,000 karbiner,

år 1900 .................................... » 55,000 » » 5,000 » och

» 1902 .................................... » — — — 10,000 »

eller sammanlagdt till 150,000 gevär och 30,000 karbiner

af 6.5 mm. kaliber och med repetermekanism.

Med de af Riksdagen sålunda redan anvisade medel kan verksamheten

vid statens gevärsfaktori uppehållas till 1903 års slut.

Uti mitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet den 11

januari nästlidet år framhöll jag, hurusom det förut beräknade behofvet

af eldhandvapen blifvit ändradt, sedan ny härordning antagits, samt

att, enligt approximativ beräkning, chefen för generalstaben uppskattat

det efter fullständigt genomförd härordning erforderliga behofvet af

gevär till 350,000 och af karbiner till 50,000. Af sistnämnda antal

gevär äro 150,000 afsedda för landstormen.

För linietruppernas beväpning och förseende med nödig reserv af

vapen erfordras sålunda 200,000 gevär och 50,000 karbiner eller 50,000

Ang. anslag

till nya eldhandvapen.

[32.]

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

gevär och 20,000 karbiner utöfver det antal, till hvilket Riksdagen hittills

anvisat medel.

Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet anför i sin ofvan

omförmälda underdåniga skrifvelse den 30 oktober 1902, att, så länge denna

brist förefinnes, truppförbandens behof af eldhandvapen måste fyllas dels

med 8 mm. gevär och dels med 12 mm. karbiner, hvilket, bland annat,

medförde den stora olägenheten, att mobiliseringsammunition till handvapen

af tre olika kalibrar måste finnas i förråd. Beträffande särskildt 12

mm. karbinerna vore de dessutom såväl med hänsyn till vapnets mindre

goda verkningsförmåga som med afseende på truppens utbildning allt för

underlägsna tidsenliga vapen för att med fördel kunna användas, och

äfven 8 mm. gevären med enkelladdning vore väsentligt underlägsna

6.5 mm. repetergevären. Det vore därför af synnerligen stor vikt, att

redan vid 1903 års Riksdag anslag beviljades för tillverkning vid statens

gevärsfaktori af ytterligare 50,000 gevär och 20,000 karbiner.

Vid bestämmandet af den tidsperiod, under hvilken dessa vapen borde

tillverkas, ansåge generalfälttygmästaren följande förhållanden böra

beaktas. I sin skrifvelse den 1 juni 1901 hade Riksdagen uttalat önskvärdheten

af att vid inträffande afgång af arbetare vid faktoriet dessa

så småningom inskränktes till det antal, som erfordrades för en årstid

verkning af 20,000 vapen, och i statsverkspropositionen till 1902

års Riksdag hade meddelats, att denna önskan i den mån kunnat förverkligas,

att arbetsstyrkan vid gevärsfaktoriet under de tio första månaderna

af år 1901 nedgått från 518 till 491 man, hvilken arbetsstyrka

dock, på grund af förvärfvad större vana och yrkesskicklighet, vore

omkring 15 man högre än som erfordrades för en jämn årstillverkning

af 25,000 vapen. Arbetsstyrkan vid faktoriet, som den 1 januari 1902

utgjorde 485 man, hade den 15 september samma år ytterligare nedgått

till 456 man, hvilken sistnämnda styrka af styresmannen för faktoriet

äfven ansåges vara fullt tillräcklig för en årlig tillverkning af

25,000 vapen.

Riksdagens uttalade önskan, att genom frivillig afgång bland arbetspersonalen

årliga produktionen vid faktoriet måtte nedbringas till 20,000

vapen, hade således ännu icke kunnat genomföras. Emellertid hade numera

förhållanden inträda på grund af hvilka lämpligheten af ytterligare

minskning i gevärsfaktoriets arbetskrafter kunde sättas i fråga. Dess

produktionsförmåga komme nämligen med all sannolikhet att hädanefter

tagas i anspråk äfven för fyllande af den efterfrågan på tidsenliga

gevär, som allt mer gjorde sig gällande inom de frivilliga skytteföreningarna.

Genom nådigt bref den 26 maj 1899 hade Eders Kungl.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

89

Maj:t medgifvit, att för dessa föreningars räkning finge från utlandet

inköpas 5,000 stycken 6.5 mm. gevär, och i skrifvelse den 10 sistlidne

april hade centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar genom

sitt verkställande utskott anmält, att samtliga dessa 5,000 gevär blifvit

till skytteföreningar och medlemmar däraf försålda. I nådigt bref den

21 december 1900 hade Eders Kungl. Maj:t medgifvit, att 6.5 mm. gevär

finge af centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar på rekvisition

hos arméförvaltningens artilleridepartement från kronans förråd för

rikets frivilliga skytteföreningar och medlemmar däraf inköpas till så

stort antal, som enligt arméförvaltningens bepröfvande kunde utan olägenhet

för armén undvaras. På grund af gevärsfaktoriets i det föregående

omnämnda, jämförelsevis stora produktionsförmåga hade arméförvaltningen

å artilleridepartementet med afseende å den stora vikt,

som ur försvarssynpunkt måste fästas därvid, att skytteföreningar ti 11- handahölles tidsenliga vapen, icke dragit i betänkande att tillmötesgå

de framställningar om köp af 6.5 mm. gevär, som på grund af ofvannämnda

nådiga medgifvande från frivilliga skytteföreningar ingifvits och

hvilka omfattat omkring 2,600 gevär. Under år 1900 hade skytteföreningarna

förvärfvat 2,004, under år 1901 1,698 och under år 1902

3,893 eller tillsammans 7,595 repetergevär, hvaraf, såsom ofvan angifvits,

5,000 inköpts från utlandet. Det vore mycket sannolikt, att

skytteföreningarnas kraf på tidsenliga gevär med hvarje år komme att

ökas. Denna fråga stode dock i nära sammanhang med genomförandet

af landstormens organisation. Sedan denna påbörjats, komme antagligen

skytteföreningarnas behof af vapen att något minskas, dock icke

i samma grad som tillverkningen af gevär för landstormens räkning i

sådant fall behöfde ökas.

Att under sådana förhållanden minska produktionen vid gevärsfaktoriet

kunde icke vara lämpligt, men det vore icke heller tillrådligt att

vid uppgörandet af arbetsplanen förutsätta större rekvisitioner för skytteföreningarnas

räkning, än som med bestämdhet kunde motses, eller,

enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, omkring 2,000 gevär om året.

För sysselsättande af den nuvarande arbetsstyrkan erfordrades således

en årstillverkning för arméns behof af omkring 23,000 vapen, hvaraf

följde, att de, på sätt ofvan angifvits, närmast erforderliga 50,000 gevär

och 20,000 karbiner lämpligen borde tillverkas under loppet af tre år.

Tillverkningspriset för vapen af ifrågavarande slag, hvilket enligt

mitt anförande till statsrådsprotokollet den 11 januari 1902 kundo för

år 1903 nedsättas med 2 kronor för hvarje vapen eller till 54 kronor

45 öre för gevär och 48 kronor 25 öre för karbin, kan nu, enligt af

Bill. till Riksd. Prat. It)03. 4 Sami. 1 Afd. 5 lläft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets Utlåtande N:o 5,

styresmannen för gevärsfaktoriet utförda beräkningar, ytterligare nedsättas,

nämligen till 53 kronor för gevär och 46 kronor för karbin;

dock under förutsättning, att tillverkningen icke nedbringas under 25,000

vapen om året.

Enligt sistnämnda pris erfordras för tillverkning af 50,000 gevär

och 20,000 karbiner 3,570,000 kronor; och har generalfälttygmästare!!

anhållit, att detta belopp måtte af Riksdagen äskas att utgå under tre

år, hvilken framställning af arméförvaltningen förordats.

Genom nådigt bref den 23 maj 1902 har Eders Kungl. Maj:t medgifvit,

att 6.5 mm. gevär må från Carl Gustafs stads gevärsfaktoris

förråd, gevärsförråden i Stockholm, Karlsborg, Kristianstad, Östersund

och Visby samt tygförråden i Göteborg, Upsala och Jönköping för skytterörelsens

behof mot kontant likvid utlemnas till frivillig skytteförening,

skyttegille eller enskild person till pris, som af arméförvaltningen fastställes,

samt enligt de närmare bestämmelser, som af arméförvaltningen

anses erforderliga, äfvensom föreskrifvit, att de af försäljningen inflytande

medlen skola tillgodoföras det anslag, hvaraf kostnaden för gevärstillverkningen

bestrides. Det pris, till hvilket gevären utan bajonett med

balja säljas, är af arméförvaltningen enligt taxa bestämdt till 50 kronor.

Genom sistnämnda nådiga bref är väsentlig lättnad beredd skytteföreningarna

och deras medlemmar i fråga om förvärfvande af arméns nya gevär,

och torde man kunna antaga, att rekvisitionerna från statens förråd af

sådana gevär för det frivilliga skytteväsendets behof icke komma att understiga

hvad generalfälttygmästaren beräknat, utan snarare tvärtom.

På grund af hvad generalfälttygmästaren angående vapentillverkningen

vid Carl Gustafs städs gevärsfaktori anfört, och dä, enligt uppgift af

föreståndaren för faktoriet, priset för hvarje vapen skulle ställa sig icke

oväsentligt högre, om fabrikationen nedbragtes till 20,000 vapen om

året, torde för de närmaste åren tillverkningen böra bedrifvas i den

omfattning, generalfälttygmästaren föreslagit.»

Med hänsyn till hvad sålunda i statsrådsprotokollet meddelats och

anförts finner sig utskottet böra tillstyrka, att, på sätt Kungl. Maj:t

föreslagit, ett belopp af 3,570,000 kronor nu beviljas till bestridande

af tillverkningskostnaden för 50,000 gevär och 20,000 karbiner för

arméns behof; och torde, jämväl i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts

förslag, af sagda belopp böra å extra stat för år 1904 anvisas en tredjedel,

eller 1,190,000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5,

91

att Riksdagen må, för fortsatt anskaffning af

eldhandvapen, bevilja 3,570,000 kronor samt häraf å

extra stat för år 1904 anvisa en tredjedel, eller

1,190,000 kronor.

Mobiliseringsammunition för eldhandvapen.

34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för fortsatt tillverkning

af ammunition för eldhandvapen anvisa utaf det af 1900 års

Riksdag för detta ändamål beviljade belopp till utgående å extra stat

för år 1904 en summa af 594,000 kronor.

Departementschefen har erinrat, hurusom Riksdagen år 1900 beviljade

till anskaffning af ammunition för eldhandvapen ett belopp af

3,090,000 kronor, för hvilka medel 30,000,000 skarpa patroner skulle,

enligt uppgjorda beräkningar, anskaffas under en tid af fem år. Af

den beviljade summan hade för hvartdera af åren 1901 och 1902 anvisats

654,000 kronor och för innevarande år 594,000 kronor, eller tillhopa

1,902,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må utaf det af 1900 års Riksdag

för fortsatt tillverkning af ammunition för eldhandvapen

beviljade belopp, 3,090,000 kronor, å extra

stat för år 1904 anvisa 594,000 kronor.

Ny fältartillerimateriel.

35:o) Uti punkten 34 under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att af det för anskaffning af ny fältartillerimateriel

beviliade belopp, 12,000,000 kronor, eu sjättedel, eller 2,000,000 kronor,

måtte för år 1904 å extra stat anvisas.

Statsrådsprotokollet innehåller härom följande.

Ang. anvisande

å beviljadt

anslag till

mobiliseringsam

munition

för eldhandvapen.

[33.]

Ang. an\isande

å beviljadt

anslag för

anskaffning af

ny fältartillerimateriel.

[34.]

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

»Sedan 1900 års Riksdag för anskaffning af ny fältartillerimateriel

och ammunition beviljat 12,000,000 kronor, afsedda att utgå under

loppet af sex år, samt däraf för år 1901 anvisat 2,000,000 kronor,

har Riksdagen jämväl för hvardera af åren 1902 och 1903 anvisat

enahanda belopp eller sammanlagdt 6,000,000 kronor.

Den 29 december 1900 fastställde Eders Kungl. Maj:t ritningar å

patron, förställare och ammunitionsvagnar för artilleriet i sin helhet

samt å kanon och lavett för de ridande batterierna, hvarefter anskaffningen

af den nya materielen kunde påbörjas. På sätt jag till statsrådsprotokollet

för den 11 januari nästlidet år anförde, hade för framställandet

af en fullt lämplig lavett-typ för det åkande artilleriet försök

anordnats under hösten 1901 med då levererade, af firman Fr.

Krapp i Essen tillverkade lavetter, försedda med hydraulisk rekylanordning

(typ C). Artillerikommittén, som utfört berörda försök, hade

såsom slutomdöme uttalat, att den då pröfvade lavetten af typ C, såvidt

de dittills utförda skjutningarna gifvit vid handen, syntes kunna

genom lätt utförda förändringar så utvecklas, att den kunde antagas

såsom modell för en blifvande fältlavett till åkande fältbatterier. Ofvan

omnämnda försök afslutades under februari månad år 1902, och ådagalades

därigenom riktigheten af omförmälda, utaf artillerikommittén uttalade

omdöme.

Emellertid hade fråga uppstått om användandet af nya, hittills

inom landet opröfvade retmedel, och då det var af största vikt att,

så fort ske kunde, från utlandet erhålla kännedom om de ifrågasatta

nya riktanordningarna, utsändes trenne artilleriofficerare med uppdrag

att ej mindre studera denna fråga än äfven söka åvägabringa utredning

angående den nya materielens bepansring, till skydd mot fiendens

eld, samt rörande vissa andra frågor, som stodo i samband med anskaffningen

af materielen.

Med stöd af den erfarenhet, som genom de verkställda försöken

och från utlandet vunnits, kunde Eders Kungl. Maj:t den 24 juli 1902

fastställa modell jemväl å kanon och lavett för de åkande batterierna.

Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet anför uti sin

ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse den 30 oktober 1902, att,

näst efter Norge, som redan år 1901 afslutat kontrakt om leverans af

kanoner till hela sitt fältartilleri, Sverige blifvit den första stat, som,

sedan iippslaget till fältartilleriets ombeväpning med kanoner i eldrörsrekyllavetter

blifvit gifvet, hvilket system i princip numera allmänt

ansåges vara det för åkande artilleriets kanoner lämpligaste, gjort sitt

val i fråga om fältartillerimateriel. Detta hade fallit på den af firman

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

93

Fr. Krupp i Essen tillverkade fältkanonen, typ C 1902, hvilken särskildt

med hänsyn till den obestridligen mest svårlösta konstruktionsuppgiften

eller lämpligaste vikten af det af bröstade systemet syntes bäst åt

alla pröfvade typer uppfylla de fordringar, som af den svensk-norska

artillerikommittén uppställts.

Enligt mitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet för den

13 januari 1900 hade dåvarande generalfälttygmästaren med afseende

å sättet för anskaffningen af ifrågavarande materiel och ammunition uttalat

den åsikten, att minst en tredjedel af materielen måste beställas

vid den utländska verkstad, hvars konstruktion däraf kunde blifva antagen,

samt att tillverkningen af återstående materiel och all ändring

af äldre fordon borde ske inom landet. Hvad ammunitionen anginge

borde man beräkna, att ett visst antal projektiler samt patronhylsor

och tändhattar måste beställas utomlands, dock möjligen i något mindre

proportion i förhållande till behofvet än för materielen antagits.

Genom nådigt bref den 25 juli sistlidet år har Eders Kungl.

Maj:t uppdragit åt arméförvaltningen å artilleridepartementet att träffa

aftal med firman Krupp om leverans af en del utaf den nya fältartillerimaterielen.

Generalfälttygmästaren anmäler i sin förenämnda skrifvelse,

att på grund häraf kontrakt med firman Krupp angående leverans

af materiel blifvit den 1 augusti 1902 undertecknadt samt att enligt

detta kontrakt, som vore uppgjordt på grundvalen af den utaf

förutvarande generalfälttygmästaren uttalade åsikten, att en tredjedel

af materielen borde tillverkas utom och två tredjedelar inom landet,

firman Krupp skulle under loppet af innevarande år leverera kanoner,

ammunitionsvagnar och delvis ammunition till ombeväpning af två fältartilleriregementen.

Tillverkningen af ammunitionseffekter, såsom krut,

granatkartescher och patronhylsor, hade redan påbörjats inom landet

och leveranskontrakt angående en del häraf afslutats med enskilda

svenska verkstäder. Enligt öfverenskommelse med firman Krupp kunde

tillverkning för statens behof af kanoner, lavetter och öfrig materiel

af Krupps system numera äfven påbörjas inom Sverige, och man hade

goda skäl för, att vår inhemska industri skulle inom den närmaste

tiden lyckas framställa fullgod materiel till fyllande af fältartilleriets

behof.»

Under åberopande af livad sålunda blifvit anfördt, har departementschefen,

i enlighet med generalfälttygmästarens, af arméförvaltningen

tillstyrkta förslag, hemställt om aflåtande till Riksdagen af nu

ifrågavarande framställning.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang.

anslag för

anställande

af fortsatta

försök med

fälthaubitsoch

positionsartillerimateriel

samt

inköp af ammunition

för

positionsartilleriet.

[35.]

Utskottet får, under tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts nu

ifrågavarande förslag, hemställa,

att Riksdagen må af det för anskaffning af ny

fältartillerimateriel beviljade belopp, 12,000,000 kronor,

å extra stat för år 1904 anvisa en sjättedel, eller

2,000,000 kronor.

Anställande af fortsatta försök med fälthaubits- och positionsartillerimaterie!

samt inköp af ammunition för positionsartilleräet.

36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anställande af

fortsatta försök med materiel, afsedd för fälthaubitsdivisionerna och

positionsartilleriet, samt till inköp af ammunition för positionsartilleriet

på extra stat för år 1904 anvisa 238,600 kronor.

Departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet är angående

denna fråga af följande lydelse.

»Hos 1902 års Riksdag äskade Eders Kungl. Maj:t å extra stat för

innevarande år 100,000 kronor för anställande af försök med materiel,

afsedd för fälthaubitsdivisionerna och positionsartilleriet, hvilken framställning

af Riksdagen bifölls. Af berörda belopp beräknades

till inköp af materiel........................................................ 30,000 kronor,

» ammunition ................................................................. 64,000 » och

» transportkostnaders bestridande.............................. 6,000 »

Summa 100,000 kronor.

Med anmälan att åtskilliga firmor såväl inom landet som i utlandet

erbjudit sig att för anställande af ifrågavarande försök tillhandahålla

erforderlig materiel, hemställde generalfälttygmästaren och inspektören

för artilleriet i underdånig skrifvelse den 3 februari 1902, att

behöfliga medel till bestridande af de med försökens anordnande förenade

utgifter för ammunition, transporter m. m., uppgående till omkring

67,000 kronor, måtte anvisas; och medgaf Eders Kungl. Maj:t genom

nådigt bref den 14 i samma månad, att högst sistnämnda belopp finge

för ändamålet af arméförvaltningen förskottsvis utbetalas för att sedermera

hos Eders Kung!. Maj:t till ersättande anmälas. De enligt ofvan

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

95

omförmälda beräkning till ammunition och transportkostnader afsedda

belopp hafva således nästan helt och hållet disponerats, hvaremot det

för inköp af materiel beräknade beloppet ännu icke till någon del tagits

i anspråk.

Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet anför uti

sin underdåniga skrifvelse den 30 oktober 1902, angående behofvet

af extra anslag under år 1904 för arméförvaltningens å artilleridepartementet

räkning, att de i hans förenämnda underdåniga skrifvelse den 3

februari 1902 omförmälda försök; skulle under november månad samma

år äga rum å Marma skjutfält med materiel, som ställdes till förfogande

utan annan ersättning än för transportkostnader och förbrukad

ammunition. Därvid komme att pröfvas fem fälthaubitser, hvaraf tre

från inhemska verkstäder, samt tre positionshaubitser, däraf en tillverkad

inom landet. På grund af den erfarenhet, som genom dessa

försök vunnes, kunde den nya materielens konstruktion sannolikt inom

kort till sina hufvudgrunder bestämmas, och om det likväl ännu vore

för tidigt att framlägga en på tillförlitliga kostnadsberäkningar grundad

plan för inköp af hela den för ifrågavarande trupper erforderliga materielen,

syntes det dock nödigt, att anskaffningen däraf påbörjades.

Enligt den nya härordningen skulle hvart och ett af de nuvarande

fältartilleriregementena förses med en fälthaubitsdivision, bestående af

två batterier om 4 haubitser, hvarjämte skulle uppsättas ett positionsartilleriregemente,

på fältfot ordnadt i sex divisioner, hvar och en bestående

af två kanonbatterier om 4 kanoner, ett haubitsbatteri om 4

haubitser och ett kulsprutebatteri om 6 kulsprutor. För beväpningen af

dessa trupper ansåge generalfälttygmästaren, att materiel till en början

borde anskaffas till en fälthaubitsdivision och till ett positionshaubitsbatteri.

På grund af den stora betydelse, som särskildt vid försvaret af

vissa i strategiskt hänseende betydelsefulla punkter måste tillmätas do

blifvande kulsprutebatterierna, vore det af vikt, att åtgärder, så fort

ske kunde, vidtoges för anskaffning af den för dem erforderliga materielen.

Då emellertid försök med kulsprutor i transportabla lavetter

ännu icke utförts inom Sverige, borde först ett batteri kulsprutor, konstruerade

för arméns nuvarande 6.5 mm. ammunition, inköpas för anställande

af försök i terrängen. Under alla förhållanden kunde detta

batteri ingå bland den för positionsartilleriet erforderliga mobiliseringsmaterielen.

Enligt planen för positionsartilleriets beväpning skulle vid kanonbatterierna

användas 12 cm. kanoner, hvaraf 36 stycken funnes i ar
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

méns ego. Men till dessa kanoner saknades för närvarande ammunition,

däraf fördenskull åtminstone en första uppsättning borde anskaffas.

Med hänsyn till mobiliseringsbehofvet och andra på frågan inverkande

omständigheter kunde det i första hand behöfliga antalet skott beräknas

till 275 för hvarje kanon eller för 36 kanoner till 9,900, hvaraf

6,600 skott, afsedda för sex batterier, borde anskaffas under innevarande

år.

Generalfälttygmästaren hemställer alltså, att följande belopp nu

måtte af Riksdagen äskas, nämligen:

till inköp af materiel

för en fälthaubitsdivision.............................................

» ett positionshaubitsbatteri ................................

» ett kulsprutebatteri ............................................

till inköp af ammunition för 24 stycken 12 cm.

kanoner.....................................................................

556.700 kronor

309.700 »

52,100 » samt

273,000 »

Summa 1,191,500 kronor,

till hvilken hemställan arméförvaltningen å artilleridepartementet tillstyrkt

bifall.

Ehuru det utan tvifvel vore i hög grad önskvärd!, att ifrågavarande

trupper, så fort ske kunde, försåges med de för dem afsedda

nya och tidsenliga vapen, anser jag mig dock icke kunna tillstyrka

Eders Kungi. Maj:t att af innevarande års Riksdag begära medel till inköp

af all den materiel, som i generalfälttygmästarens hemställan afses. I

första rummet tager jag härvid hänsyn till de stora anslag, som för

andra ändamål måste äskas under fjärde hufvudtiteln, och hvari det af

generalfälttygmästaren ifrågasatta beloppet skulle utgöra en högst afsevärd

tillökning. Men äfven af den anledning, att de anställda försöken

ännu icke ledt till afgörande resultat samt att någon tillförlitlig

plan för anskaffningen af hela den till fälthaubitsdivisionerna och positionsartilleriet

erforderliga nya materielen vid sådant förhållande ännu

icke kunnat uppgöras, anser jag, att med beställning i mera afsevärd

omfattning af dylik materiel bör tills vidare anstå.

Anskaffningen af liaubitser för fält- och positionsartilleriet bör på

grund häraf för närvarande inskränkas till hvad som erfordras för fortsättning

af försöken till utrönande af lämpligaste konstruktionen af

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

97

sistnämnda materiel. För dessa försöks ändamålsenliga bedrifvande

anser jag, efter samråd med generalfälttygmästare^ det vara tillräckligt

att inköpa en pjäs af hvartdera slaget, konstruerade med ledning

af den erfarenhet, som vunnits vid senaste försöksskjutningarna å Manna,

hvarefter de ytterligare rön, som under försöken med dessa pjäser göras,

böra blifva bestämmande för de åtgärder, som vidare skola vidtagas.

För inköp af ifrågavarande två haubitser är, såsom ofvan angifvits, af

innevarande års anslag ett belopp af 30,000 kronor disponibelt, men

enligt gjorda beräkningar erfordras härtill och för bestridande af de

med försöken förenade kostnader ytterligare 50,000 kronor, som fördenskull

böra af Riksdagen äskas.

Hvad angår inköp af kulsprutor för anställande af försök därmed

kan någon inskränkning i hvad generalfälttygmästaren i detta afseende

föreslår ej göras, enär försöken icke lämpligen kunna anordnas på fullt

fältmässigt sätt med mindre antal pjäser än som är afsedt för ett fullrustadt

batteri. Enligt generalfälttygmästarens beräkning kräfvas härför

52,100 kronor.

För en första uppsättning af ammunition till ofvan omförmälda 36

12 cm. kanoner, hvilka äro afsedda att användas vid positionsartilleriet,

behöfves, på sätt generalfälttygmästaren uppgifvit, 9,900 skott. Anskaffningen

af ammunition till dessa redan befintliga pjäser synes mig böra

äga rum så fort omständigheterna medgifva. Den beräknade kostnaden

härför uppgår till 409,500 kronor, men torde denna summa kunna

fördelas att utgå under tre år, och skulle således för år 1904 böra af

Riksdagen begäras en tredjedel eller 136,500 kronor.

Enligt hvad jag sålunda anfört borde för ifrågavarande ändamål

följande belopp nu af Riksdagen äskas nämligen:

för inköp- af

haubitser m. m., utöfver hvad därtill redan finnes att

tillgå, .......................................................................................... 50,000 kronor

kulsprutor till ett batteri ....................................................... 52,100 »

ammunition .................................................................................. 136,500 »

eller tillhopa 238,600 kronor.»

Med hänsyn till den i statsrådsprotokollet lämnade utredning finner

utskottet det vara af förhållandena påkalladt, att anslag för nu ifrågavarande

ändamål beviljas till det af Kungl. Maj:t i sådant afseende

begärda belopp, och får utskottet därför hemställa,

Jjth. till Riksd. Fiol. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 5 IJäft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang. anslag

för utvidgning

af Åkers krutbruk.

[36.]

att Riksdagen må, för anställande af fortsatta försök

med materiel, afsedd för fälthaubitsdivisionerna

och positionsartilleriet, samt till inköp af ammunition

för positionsartilleriet på extra stat för år 1904 anvisa

ett anslag å 238,600 kronor.

Utvidgning af Åkers krutbruk.

37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte för utvidgning

af Åkers krutbruk bevilja 248,000 kronor och däraf å extra stat

för år 1904 anvisa hälften, eller 124,000 kronor.

Departementschefen har angående denna framställning till ofvanberörda

statsrådsprotokoll yttrat följande.

»Uti sin berättelse för år 1895 framställde Riksdagens revisorer anmärkning

därom, att den i krutfabrikationen till väsentlig del ingående

beståndsdelen bomullskrut icke tillverkades å statens krutbruk vid Åker,

och detta förhållande föranledde äfven statsrevisorerna att i sin berättelse

af den 30 november 1900 göra följande uttalande: »Vid det

förhållande, att behofvet af bomullskrut alltjämt torde komma att förefinnas

och sannolikt kommer att för framtiden i ännu högre grad än

hittills göra sig gällande, och då statens beroende af en enda fabrik

inom landet för detta behofs tillgodoseende kan särskildt under krigstid

medföra verklig våda, anse revisorerna, att frågan om anläggande

vid Åkers krutbruk af en fabrik för tillverkning af bomullskrut bör

med det snaraste bringas till slutligt afgörande.»

Redan under år 1898 utarbetades ett förslag till anläggning af en

bomullskrutfabrik, hvilket dock af flere skäl ej då blef hos Eders Kungl.

Maj:t till utförande förordadt.

År 1901 verkställdes emellertid en förnyad utredning angående

kostnaderna för den ifrågasatta anläggningen, och då däraf framgick,

att densamma ur ekonomisk synpunkt blefve för staten synnerligen förmånlig,

samt det ur försvarssynpunkt otvifvelaktigt vore af stor vikt,

att kruttillverkningen för statens behof vore så vidt möjligt oberoende

af enskilda fabriker, ansåg dåvarande generalfälttygmästaren och inspektören

för artilleriet lösningen af denna fråga icke böra vidare

uppskjutas. Han föreslog fördenskull, att Åkers krutbruk skulle för

ifrågavarande ändamål utvidgas och äfven en anläggning för destilla
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

99

tion af syror göras, hvarigenom den vid bomullens nitrering uppkommande

affallssyran kunde på bästa sätt tillgodogöras och en icke obetydlig

minskning i tillverkningskostnaden erhållas. Såsom ett ytterligare

skäl för lämpligheten af den föreslagna utvidgningen anfördes,

att fabrikationen vid krutbruket dåmera nått en sådan utveckling, att

krut kunde tillverkas för samtliga kalibrar af såväl landt.försvarets som

flottans pjäser, hvadan man i detta afseende vore af den enskilda industrien

oberoende. Då emellertid i berörda utredning och förslag

gjorda beräkningar angående det ekonomiska resultatet af en dylik

anordning äfvensom åtskilliga andra på frågan inverkande omständigheter

borde underkastas granskning af sakkunnig person, innan ärendet

förelädes Riksdagen, blef någon framställning i ämnet icke till 1902

års Riksdag gjord.

Men uti en inom Riksdagen väckt motion föreslogs, att för anläggning

af en bomullskrutfabrik in. m. vid statens krutbruk i Åker i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med därför upprättadt, vid motionen

fogadt förslag erforderliga medel måtte beviljas. Uti detta förslag

förekommo i hufvudsak enahanda beräkningar beträffande anläggningsoch

driftkostnader m. m. vid den ifrågasatta fabriken som uti den utredning

i ämnet, hvilken under år 1901 genom generalfälttygmästarens

försorg åstadkommits.

I anledning af denna motion anförde Riksdagen i sin skrifvelse

den 15 maj 1902, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

fjärde hufvudtitel, att Riksdagen delade statsrevisorernas och den i

motionen uttalade åsikt om önskvärdheten af att för statens räkning en

bomullskrutfabrik måtte anläggas. Riksdagen ansåge det till och med

kunna ifrågasättas, huruvida icke tillverkningen genom statens försorg

af de för frambringande af krut för försvarets behof erforderliga ingredienser

och råvaror borde utsträckas att omfatta äfven andra ämnen

än bomullskrut, så att staten för sin kruttillverkning blefve så vidt

möjligt oberoende af enskilda fabriker vare sig inom eller utom landet.

Detta skulle förvisso, enligt Riksdagens mening, vara ur flera synpunkter

särdeles önskvärdt. Enligt hvad de i motionen anförda beräkningar

och öfriga Riksdagen tillhandahållna utredningar gåfve anledning

antaga, skulle tillverkningen af bomullskrut ställa sig för staten

ekonomiskt gynnsam. Riksdagen ansåge emellertid, att det ekonomiska

resultatet icke borde tillmätas hufvudsaklig betydelse vid bedömandet

af förevarande viktiga fråga, där det gällde att vinna säkerhet för att

försvaret måtte under alla förhållanden kunna påräkna erforderligt material

för tillverkning af krutsorter af viss bestämd beskaffenhet.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Oaktadt Riksdagen alltså gillade de skäl, som hade föranledt ifrågavarande

framställning, hade Riksdagen dock icke funnit sig böra, på

grund af det då framlagda förslaget, bevilja medel till en bomullskrutfabrik.

Frågan om anläggning af vare sig en dylik fabrik eller andra

för kruttillverkningens betryggande önskvärda inrättningar borde nämligen

underkastas omsorgsfull utredning och skärskådas från många

olika synpunkter, hvilket icke lämpligen kunde verkställas i annan ordning

än af Eders Kungl. Maj:t genom vederbörande myndigheter.

Med hänsyn till frågans vikt anhölle Riksdagen fördenskull, att

Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning och upprätta förslag

i fråga om anordnande af bomullskrutsfabrikation för statens räkning

samt därefter till Riksdagen aflåta framställning i ämnet.

På grund af Riksdagens sålunda uttalade önskan har Eders Kungl.

Maj:t i nådigt bref den 13 juni nästlidet år anbefallt generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet att verkställa utredning och

upprätta förslag i fråga om anordnande af bomullskrutfabrikation för

statens räkning med hänsyn tagen till de i Riksdagens skrifvelse omförmälda

på frågan inverkande omständigheter samt därefter, i sammanhang

med hemställan om extra anslagsmedel för år 1904, göra den

framställning i ämnet, hvartill anledning kunde förefinnas.

Till åtlydnad häraf har generalfälttygmästaren och inspektören

för artilleriet i sin ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse den 30

oktober 1902 till Eders Kungl. Maj:t inkommit med framställning i

ämnet och därvid öfverlämnat ett af styresmannen för Åkers krutbruk,

med beaktande af Riksdagens uttalande, utarbetadt förslag till

utvidgning af krutbruket genom anläggande därstädes af en fabrik

för tillverkning af bomullskrut jämte därför erforderlig salpetersyra.

För egen del ville generalfälttygmästaren i alla hänseenden understödja

detta förslag. Fabriken vore afsedd för en tillverkning af 60,000 kilogram

torrt bomullskrut om året, hvilken tillverkning dock, utan afsevärdt

arbete nattetid, kunde ökas till 100,000 kilogram. För att icke

genom ökadt antal apparater och därför behöfliga större byggnader

onödigtvis fördyra anläggningen och jämväl af andra praktiska skäl

måste emellertid en del apparater hållas i gång under hela dygnet, men

för skötseln däraf under natten erfordrades endast två man. I förslaget

inginge äfven en anläggning för framställande af bomullskrut i pressad

form, afsedt för torped- och minladdningar för flottans behof samt

pioniertjänst m. m. Anläggningen för tillverkning af salpetersyra vore

äfven afsedd för tillgodogörandet af den vid fabrikationen erhållna så

kallade restsyran.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

101

Utom den fördel, som vunnes därigenom, att den med transport

af högprocentig salpetersyra förbundna faran för personal och materiel

undvekes, medförde en anläggning för syrefabrikation äfven stor ekonomisk

vinst. Salpetersyran beräknades nämligen kunna tillverkas för

41 öre per kilogram under det att, enligt anbud från enskilda fabriker,

sådan syra icke levererades till billigare pris än 44 öre, hvartill komme

transportkostnader, 1 öre per kilogram. Denna prisskillnad af 4 öre

per kilogram medförde en sänkning af omkring 10 öre per kilogram i

tillverkningskostnaden för bomullskrut. Genom restsyrans rening vid

syrefabriken uppstode en vinst, som beräknats medföra en sänkning i

tillverkningspriset med 10 öre per kilogram däraf framställdt bomullskrut.

Genom den föreslagna utvidgningen af krutbruket kunde bomullskrut

därstädes framställas till ett pris af 2 kronor per kilogram, hvilket

med 1 krona 10 öre understege det pris, hvartill bomuliskrutet för

närvarande inköptes från fabrik inom landet. Vid normal tillverkning

af omkring 65,000 kilogram om året, kunde man således beräkna, att

utvidgningskostnaderna blefve betäckta af 4 års vinst på bomullskruttillverkningen.

En naturlig följd af de minskade kostnaderna för råvarorna

vore, att det krut, som vid krutbruket därefter komme att tillverkas,

blefve i tillverkningskostnad 1 krona 10 öre pr kilogram billigare

än det nuvarande.

De beräkningar, som utförts af styresmannen för krutbruket och

hvilka läge till grund för ofvan omförmälda i utsikt ställda förmånliga

resultat, hade granskats af professorn vid tekniska högskolan Johan

Peter Klason utan att någon erinran mot deras tillförlitlighet blifvit

gjord, och kunde det således förutsättas, att kalkylerna vore riktiga

och att staten erhölle fördel af den föreslagna utvidgningen af krutbruket.

Anläggningen i sin helhet vore beräknad att medföra följande kostnader,

nämligen:

byggnadsarbeten och planeringar

maskiner och apparater ..................

transmissioner, rörledningar m. m.

ersättningar m. m...............................

.......................... kronor

110,000: —

............................ )>

87,800: —

............................ »

40,200: —

............................ »

10,000: —

eller tillhopa kronor

248,000: —

Efter genomförandet af den sålunda föreslagna utvidgningen af

krutbruket komme båda de viktigaste råmaterialierna för kruttillverk
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

ningen, bomullskrut och eter, att kunna tillverkas vid Åker. Hvad

öfriga för krut- och bomullskruttillverkningen erforderliga materialier,

sprit, svafvelsyra, salpeter och bomull, anginge, förefunnes inga svårigheter

att ständigt inom landet erhålla sprit och svafvelsyra, hvaremot

salpeter och bomull borde i större partier uppläggas i förråd, hvarigenom

fullständigt oberoende af utlandet i detta hänseende vid krigstillfälle

ernåddes.

Med anmälan att chefen för fortifikationen granskat kostnadsförslagen

och ritningarna till de byggnader, som skulle för utvidgningen af krutbruket

uppföras, äfvensom till de ändringar af äldre byggnader, som erfordras,

hemställer generalfälttygmästaren, att den för ifrågavarande ändamål

erforderliga summan, 248,000 kronor, hvilken med hänsyn till den

tid, som erfordrades för arbetenas utförande, kunde till utgående under

två år fördelas, måtte af Riksdagen äskas, hvilken hemställan blifvit af

arméförvaltningen förordad.

Uti en till Eders Kungl. Maj:t den 22 november 1902 inkommen

skrift hafva Aktiebolaget Bofors’ Nobelkrut, Skånska bomullskrutfabriksaktiebolaget

och Nitroglycerinaktiebolaget under anförande, att vid

samtliga nämnda bolags fabriker numera tillverkades bomullskrut och

att statsverket för erhållande af denna vara således icke vidare vore

hänvisadt till endast en fabrik inom landet, erbjudit sig att leverera

statens behof af bomullskrut till ett pris af 2 kronor 75 öre per kilogram,

under förutsättning att aftal träffades på eu gång om leverans

af allt det bomullskrut, staten behöfde under 5 år. Den fördel i ekonomiskt

hänseende, staten kunde vinna genom anläggning af en bomullskrutfabrik

vid Åker, vore tvifvelaktig och blefve äfven i bästa fall

ganska liten. I förslaget vore ränta och amortering å anläggningskapitalet

icke upptagna, hvarjämte arbets- och materialpris vore där angifna

till lägre belopp, än bolagen för sin fabrikation måste beräkna. Enär

dessutom såväl bolagens som deras vid denna industrigren anställda arbetares

intressen skulle på det kännbaraste beröras genom anläggandet af

ifrågavarande fabrik för statens räkning, ville bolagen i underdånighet

anhålla, att generalfälttygmästarens ofvan omförmälda förslag icke måtte

föranleda någon framställning till Riksdagen om beviljande af medel

till den ifrågasatta utvidgningen af krutbruket vid Åker.

Häröfver har arméförvaltningen å artilleridepartementet, efter det

styresmannen för Åkers krutbruk blifvit hörd, den 15 december nästlidet

år afgifvit infordradt yttrande och därvid anfört, att det tyngst

vägande skälet för den ifrågasatta utvidgningen af Åkers krutbruk icke,

såsom bolagen förmenat, vore att söka i den omständigheten, att staten

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

103

ville undvika den risk, som läge däri, att staten för inköp af bomullskrut

varit hänvisad till allenast en fabrik inom landet, utan hade det

hufvudsakligaste skälet snarare fått sitt uttryck i Riksdagens uttalande,

»att staten måtte för sin kruttillverkning så vidt möjligt blifva oberoende

af enskilda fabriker vare sig inom eller utom landet». Att enskilda

fabriker tillkomme, minskade visserligen i viss mån vådan af

att krutbruket under krig skulle sakna tillgång på det för tillverkningen

erforderliga bomullskrutet, men tydligt vore, att härigenom icke på

långt när vunnes samma garanti för kruttillverkningens ostörda fortgång

under krig, som om den ordnades fullt sjelfständigt, oberoende

af leveranser och transporter från enskilda fabriker. Knappast någon

europeisk stat hade vågat att för tillverkning af en för krigföring så

viktig artikel som krut uteslutande anförtro sig åt den enskilda industrien.

Med anledning af de anmärkningar, bolagen riktat mot beräkningen

af det ekonomiska resultatet af krutbrukets utvidgning, ville arméförvaltningen

endast åberopa, hvad styresmannen för krutbruket i detta

hänseende anfört, eller att anläggningskostnaden blefve staten ersatt

under loppet af några år genom vinsten på tillverkningen, att, om de

förmåner in natura, såsom fri bostad, vedbrand, trädgårdstäppa och potatisland

m. in., hvilka arbetarne vid Åker åtnjöte, lades till den kontanta

aflöningen, den inkomst de erhölle icke understege hvad arbetarne

vid andra dylika fabriker bekomme, samt att alla materialpriser

vore grundade på infordrade kostnadsuppgifter och anbud, hvilka icke

under de senaste två åren undergått någon förändring.

I öfrigt ville arméförvaltningen erinra därom, att krutfabriken vid

Åker anlagts, innan tillverkningen af röksvagt krut fabriksmässigt ordnats

af någon enskild firma, vid hvilket förhållande någon skälig anmärkning

icke kunde göras däremot, att tillverkningen därstädes tidsenligt

utvecklades och i ekonomiskt afseende på förmånligaste sätt ordnades,

äfven om sedermera tillkomna enskilda fabrikers intressen därigenom

i någon mån berördes. Arméförvaltningen ansåge fördenskull

hvad bolagen hemställt icke böra vinna afseende.

Då de skäl, hvilka, särskildt beträffande den tilltänkta anläggningens

stora betydelse ur försvarssynpunkt, blifvit anförda för en utvidgning

af krutbruket i nu angifna syfte, fortfarande måste tillmätas afgörande

betydelse, samt af den förebragta utredningen framgår, att

bomullskrut skulle vid den blifvande fabriken kunna tillverkas till betydligt

billigare pris än ofvannämnda bolag erbjudit, hvarförutom, där
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

Ang. anvisande

å beviljadt

anslag

för fortsättande

af arbetena

å rikets

landtbefästningar.

[37.]

104 Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

est staten antoge bolagens nu gjorda leveransanbud, lösningen af denna

viktiga fråga blefve för en längre tid undanskjuten, anser jag mig, med

hänsyn därjämte till hvad Riksdagen i ärendet anfört, böra biträda den

af generalfälttygmästaren gjorda framställningen.»

I öfverensstämmelse med den uti Riksdagens skrifvelse nästlidna

ar uttalade uppfattning anser utskottet det vara ur synpunkten af försvarets

trygghet af stor betydelse, att tillverkning af bomullskrut för

fabrikation af röksvagt krut äger rum vid en staten tillhörig fabrik.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det nu föreliggande

förslaget, hvilket gifver anledning antaga, att en dylik bomullskrutfabrik

jämte därmed förenade anläggningar skall komma att äfven i

ekonomiskt afseende blifva fördelaktig för staten. Hvad tillverkningen

af bomullskrut vid enskilda fabriker inom landet angår, föreställer sig

utskottet, att densamma kommer att i allt fall vinna erforderlig afsättning,

därvid utskottet antager, att jämväl leveranser till staten kunna

ifrågakomma. Det torde nämligen vara af en viss betydelse, att staten,

samtidigt som den äger en egen fabrik, har möjlighet att äfven från

annat håll inom landet anskaffa krut.

Utskottet får med anledning af hvad sålunda anförts hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj:ts

förevarande framställning, för utvidgande af Åkers

krutbruk bevilja 248,000 kronor och däraf på extra

stat för år 1904 anvisa 124,000 kronor.

Artilleri- och fortifikationsbehof.

Landtbefästningar.

38:o) Uti punkten 37 under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att utaf det för fortsättande af arbetena å rikets

landtbefästningar beviljade beloppet, 6,506,300 kronor, å extra stat för

år 1904 anvisa 2,185,400 kronor.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen härom anfört

följande.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

105

»Med bifall till min därom gjorda underdåniga hemställan täcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå nästlidet års Riksdag att för fortsättandet

af arbetena å rikets landtbefästningar under treårsperioden 1903—1905

bevilja 6,506,300 kronor samt däraf å extra stat för innevarande år

anvisa 2,135,500 kronor, hvilken framställning af Riksdagen bifölls.

Af förstnämnda belopp beräknades

för Karlsborg 444,600 kronor, deraf för år 1903 148,200 kronor,

» Tingstäde 250,000 » » » » » 50,000 » och

» Boden. .. 5,811,700 » » » » »en

tredjedel, eller i rundt tal....................................... 1,937,300 »

Summa 6,506,300 kronor, däraf för år 1903 2,135,500 kronor.

Befästningskommittén hade uti sitt underdåniga betänkande hemställt,

att utförandet af de för ordnandet af landets fasta försvar af kommitterade

föreslagna bestycknings- och befästningsanordningarna finge ske under

en tid af tio år, fördelad i tre perioder,

den första omfattande åren 1899 —1902,

» andra » » 1903—1905 och

» tredje » » 1906—1908.

Arbetena å Karlsborgs fästning skulle, enligt kommitténs förslag, under

alla tre perioderna bedrifvas med ett årligt belopp af 200,000 kronor

utom under tredje periodens sista år, då endast 100,000 kronor erfordrades.

Under andra perioden eller åren 1903—1905 skulle således

för arbetena vid Karlsborg utgå sammanlagdt 600,000 kronor, men då,

såsom jag enligt statsrådsprotokollet för den 11 januari nästlidet år i

underdånighet erinrat, utaf de för landets fasta försvar beviljade medel

under första perioden för dessa arbeten användts 155,400 kronor mera

än kommittén beräknat, hvilket förhållande borde under åren 1903—1905

utjämnas, hemställde jag, att för sistnämnda tre år skulle af Riksdagen

begäras allenast 444,600 kronor att utgå med en tredjedel eller 148,200

kronor om året.

Beträffande befästningarna å Gottland skulle sjöbefästningarna vid

Fårösund fullbordas under första perioden. Under andra perioden

skulle Tingstädeställningens befästande taga sin början för att under

tredje perioden afslutas. Utaf det för hela andra perioden till befästningar

vid sistnämnda plats af nästlidet års Riksdag beviljade beloppet,

250.000 kronor, anvisades för år 1903 allenast 50,000 kronor, i första

rummet afsedda att användas till inköp af mark; och torde återstående

200.000 kronor lämpligen böra lika fördelas på åren 1904 och 1905.

Bih. till Rikad. Vrot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 0 luft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Vid Boden skulle arbetena, enligt befästningskommitténs förslag,

fortgå under alla tre perioderna.

Utaf det för Boden begärda beloppet, 5,811,700 kronor, beräknades

enligt Eders Kungl. Maj:ts proposition till 1902 års Riksdag 450,000

kronor för fortsättandet af arbetena med uppförande af kasernbyggnader

för fästningsartilleriregementet.

Rörande dessa byggnader anförde Riksdagen i sin skrifvelse den

15 maj nästlidet år, att då Riksdagen erfarit, att ritningarna till ifrågavarande

kasernetablissemang icke varit öfverlämnade till den särskilda

nämnd, som haft i uppdrag att granska förslagen till ett större antal

kasernbyggnader inom riket, Riksdagen ansåge sig böra framhålla önskvärdheten

af, att de anmärkningar och ändringsförslag beträffande

öfriga kasernbyggnader, hvilka vunnit gillande, blefve iakttagna äfven

hvad ifrågavarande etablissemang anginge. Den af Riksdagen sålunda

uttalade önskan har genom nådigt bref den 13 juni nästlidet år blifvit

bragt till chefens för fortifikationen kännedom.

Med iakttagande af hvad jag här ofvan i fråga om befästningsarbetena

vid Karlsborg och å Gottland anfört samt med jämkning af

det för Boden afsedda årsbeloppet, skulle anslagsbebofvet under år 1904

för landtbefästningarna blifva

för Karlsborg................................ 148,200 kronor

» Tingstäde................................. 100,000 » och

» Boden .................................... 1,937,200 »

eller tillhopa 2,185,400 kronor.

Chefen för fortifikationen samt generalfälttygmästaren och inspektören

för artilleriet hafva ock uti ofvan omförmälda underdåniga

framställning af den 6 oktober 1902, hvilken af arméförvaltningen

tillstyrkts, föreslagit, att sistnämnda summa skulle af näst sammanträdande

Riksdag äskas.»

Emot beräkningen af det belopp, som af ifrågavarande, år 1902

beviljade anslag bör för år 1904 anvisas, har utskottet icke funnit anledning

till erinran och hemställer alltså,

att Riksdagen må af det för fortsättande af arbetena

å rikets landtbefästningar beviljade belopp,

6,506,300 kronor, å extra stat för år 1904 anvisa

2,185,400 kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

107

Fortifikationsb ehof.

Nya byggnader för armén.

39:o) Kungl. Maj:t. har föreslagit Riksdagen att utaf det till uppförande

af nya byggnader för armén beviljade beloppet, 19,950,000

kronor, å extra stat för år 1904 anvisa 6,650,000 kronor.

Departementschefen bär härom yttrat följande.

»Eders Kungl. Maj:t föreslog nästlidet års Riksdag att till uppförande

af nya byggnader för armén på extra stat för åren 1903, 1904

och 1905 bevilja ett belopp af 21,000,000 kronor samt däraf för år

1903 anvisa 7,000,000 kronor.

Dessa medel jämte 1,797,000 kronor, som anvisats af 1901 års

Riksdag, eller sammanlagdt 22,797,000 kronor, skulle, enligt planer och

förslag, som blifvit inom fortifikationen uppgjorda, användas till uppförande

af föreslagna nya kasernetablissemang och till förändringar vid

redan befintliga etablissemang för de truppförband, som i statsverkspropositionen

till 1902 års Riksdag uppgåfvos.

På de i Riksdagens skrifvelse den 15 maj nästlidet år, angående

regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde hufvudtitel, angifna

skäl ansåg Riksdagen emellertid den för ifrågavarande etablissemang

behöfliga anslagssumman kunna nedsättas till 21,747,000 kronor, och

då häraf, såsom ofvan angifvits, redan anvisats 1,797,000 kronor, erfordrades

ytterligare allenast 19,950,000 kronor, hvadan Riksdagen

alltså på det sätt biföll den af Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningen,

att Riksdagen till uppförande af nya byggnader för armén beviljade

ett belopp af 19,950,000 kronor och däraf på extra stat för

innevarande år anvisade 6,650,000 kronor.

Genom nådigt bref den 13 juni 1902 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt

chefen för fortifikationen att inkomma med utredning och förslag

rörande verkställandet af hvart och ett utaf de byggnadsföretag,

till hvilka Riksdagen anvisat medel, och därvid föreskrifvit, att särskild

hänsyn skall fästas vid de önskemål beträffande byggnadernas konstruktion

m. in., Riksdagen i sin förenämnda skrifvelse uttalat.

Ang. anvisande

å beviljadt

anslag

till uppförande

af

nya byggnader

för armén.

[38.]

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang. anvisande

å beviljadt

anslag

till reservupplag

af

kläde m. m.

till arméns

munderingspersedlar.

[39.J

I ofvan omförmälda underdåniga framställning den 10 oktober

1902 har chefen för fortifikationen anhållit, att utaf den af Riksdagen

beviljade summan ytterligare en tredjedel måtte äskas för år 1904,

hvilken framställning blifvit af arméförvaltningen tillstyrkt.»

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att Riksdagen må, af det till uppförande af nya

byggnader för armén beviljade anslag å 19,950,000

kronor, å extra stat för år 1904 anvisa 6,650,000

kronor.

Reservupplag af kläde m. m. till arméns munderingspersedlar.

40:o) Kungl. Maj:t har i punkten 39 föreslagit Riksdagen att af

det för anskaffning af 65,135 meter kläde och 8,390 meter yllefoder,

att användas såsom för truppförbanden vid mobilisering erforderligt

förlag, beviljade anslag på extra stat för år 1904 anvisa 115,000 kronor.

Statsrådsprotokollet innehåller härom följande uttalande af departementschefen.

»Uti den till 1900 års Riksdag atlåtna nådiga propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kung]. Maj:t, bland

annat, att Riksdagen skulle för anskaffning af kläde och yllefoder att

användas såsom för truppförbanden vid mobilisering erforderligt förlag

bevilja 572,000 kronor att utgå under tre år.

Riksdagen, som ansåg, att ifrågavarande anskaffning borde äga rum

under en tid af fem år, beviljade det begärda beloppet samt anvisade

däraf 115,000 kronor för år 1901 och har äfven för hvardera af åren

1902 och 1903 anvisat lika belopp.

Emellertid anförde Riksdagen uti sin skrifvelse den 15 maj nästlidet

år, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde

hufvudtitel, att Riksdagen mot anvisandet af det för år 1903 äskade

beloppet icke haft annat att erinra, än att ifrågavarande anskaffninghelst

icke torde böra åvägabringas, förrän frågan om färgen å det för

armén afsedda klädet vunnit sin lösning; och har Eders Kungl. Maj:t

i anledning häraf genom nådigt bref den 13 juni nästlidet år förordnat,

att ifrågavarande anslag finge utgå endast i den mån Eders Kungl.

Maj:t, på därom gjord framställning, sådant medgåfve.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

109

Enär omdömena rörande resultatet af de försök, som till utrönande

af lämpligaste färgen å kläde till arméns beklädnadspersedlar ägt rum,

icke varit enstämmiga, tiar förslag å färgen ännu icke kunnat till Eders

Kungl. Maj:ts fastställelse afgifvas. Genom nådig generalorder den 26

augusti nästlidet år har Eders Kungl. Maj:t befallt, att försök skulle

anställas jämväl för profvande af lämpligaste form och snitt å vissa

persedlar, tillhörande den personliga fältutrustningen, och torde det

blifva nödigt att i sammanhang med dessa försök anställa ytterligare

undersökningar angående färgen å klädet. Under loppet åt innevarande

år kan dock dessa frågors slutliga lösning med all sannolikhet motses.»

Arméförvaltningen å intendentsdepartementet hade, enligt hvad

departementschefen vidare meddelat, i skrifvelse den 4 november 1902

hemställt, att 115,000 kronor af den beviljade summan måtte för år

1904 hos Riksdagen äskas; och då det vore af största vikt, att ifrågavarande

för mobilisering behöfliga förråd af kläde m. m., sedan färgfrågan

blifvit afgjord, ofördröjligen blefve upplagdt, tillstyrkte departementschefen

arméförvaltningens framställning.

Utskottet har, då lösningen af färgfrågan enligt departementschefens

yttrande med all sannolikhet kan motses under loppet af innevarande

år, icke velat göra någon erinran mot anvisandet å 1904 års stat af

115,000 kronor af det utaf Riksdagen år 1900 för nu ifrågavarande

ändamål beviljade belopp, hvilket afsetts att utgå under en tid af fem

år. Utskottet vill emellertid härvid, i öfverensstämmelse med den af

Riksdagen år 1902 i fråga , om det då anvisade beloppets användningomfattade

mening, uttala önskvärdheten af att, därest färgen å det för

hären afsedda klädet icke under innevarande år hinner blifva behörigen

bestämd, de medel, som nu anvisas, icke böra för de afsedda anskaffningarna

användas, förrän färgfrågan blifvit slutligen afgjord.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, af det för anskaffning af 65,135

meter kläde och 8,390 meter yllefoder, att användas

såsom för truppförbanden vid mobilisering erforderligt

förlag, beviljade anslag, på extra stat för år 1904

anvisa 115,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang.

anvisande å

beviljadt anslag

till

inköp af remonter.

[40.]

Ang.

ifrågasatt

anslag till

ordnande af

landstormsförråd.

[41.]

Inköp af remonter.

41:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att utaf det till inköp

af remonter för arméns behof beviljade belopp, 300,000 kronor, å extra

stat för år 1904 anvisa återstoden, eller 100,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»I enlighet med min underdåniga hemställan föreslog Eders Kungl.

Maj: t 1901 års Riksdag att till inköp af remonter för arméns behof

bevilja 300,000 kronor samt att däraf å extra stat för år 1902 anvisa

100,000 kronor.

Denna framställning bifölls af Riksdagen, som för ifrågavarande

ändamål anvisat 100,000 kronor jämväl för år 1903.

Uti sin ofvanberörda underdåniga skrifvelse bär arméförvaltningen

å intendentsdepartementet hemställt, att återstoden af det beviljade beloppet

måtte för fortsatt anskaffning af remonter utaf Riksdagen begäras.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, utaf det till inköp af remonter

för arméns behof beviljade belopp, 300,000

kronor, å extra stat för år 1904 anvisa återstoden,

eller 100,000 kronor.

Diverse anslag.

Ordnande af landstormsförråd.

42:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till ordnande af

landstormsförråd å extra stat för år 1904 bevilja 161,700 kronor.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen i fråga om denna

framställning yttrat sig på följande sätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

in

»För hufvuddragen af den framställning rörande organisation af

landstormen, som chefen för generalstaben gjort i sitt underdåniga förslag

till ny härordning den 13 november 1900, har jag i mitt

yttrande till statsrådsprotokollet den 7 januari 1901 för Eders Kungl.

Maj:t redogjort. Emellertid var jag då icke i tillfälle att föreslå Eders

Kungl. Maj:t att af Riksdagen äska något särskilt anslag för organisationens

genomförande, enär jag icke kunde med någon bestämdhet

yttra mig angående storleken af därför erforderliga belopp. Visserligen

både chefen för generalstaben, rörande landtförsvarets ordinarie årliga

kostnad efter genomförandet af den nya härordningen, i sitt förslag

upptagit ett approximativt beräknadt belopp af 150,000 kronor för landstormen,

men innan framställning i ämnet kunde till Riksdagen aflåtas,

kräfdes särskilda beräkningar angående kostnaderna för uppförande af

landstormsförrådsbyggnader äfvensom utredning af åtskilliga andra frågor,

som stodo i samband med den ifrågasatta organisationen.

Eders Kungl. Maj:t hade också i generalorder den 31 december

1900 gifvit chefen för generalstaben i uppdrag att, efter samråd med

chefen för fortifikationen, generalfälttygmästaren och inspektören för

artilleriet samt generalintendenten, utarbeta och till Eders Kungl.

Maj:t inkomma med underdånigt förslag till fullständig plan rörande

landstormens organisation, såsom beträffande rikets indelning i landstor

msområd en, platserna för landstormsförråden samt därtill hörande

byggnaders inredning och underhåll, äfvensom angående de med landstormens

organisation förenade kostnader, såväl en gång för alla som

årligen, med hvad mera till ifrågavarande organisation hörde.

Den 18 november 1901 anmälde chefen för generalstaben, att han

fullgjort detta uppdrag, och öfverlämnade till Eders Kungl. Maj:t förslag

till förordning angående organisation af härens landstorm jämte tabell,

utvisande rikets indelning i landstormsområden, undantagandes Gotland,

som redan har sin särskilda landstormsorganisation, plan för anordnandet

af landstormsförråd jämte därtill luffande ritningar och kostnadsberäkningar,

sammandrag af kostnaderna för landstormens organisation,

utvisande dels kostnaden en gång för alla, dels den årliga kostnaden

efter genomförd organisation m. in.

Enligt det af chefen för generalstaben utarbetade förslaget till förordning

angående organisation af härens landstorm skulle hela riket,

utom Gotland, indelas uti 155 landstormsområden. Vid bestämmandet

af dessa områdens antal, storlek och omfattning har så vidt möjligt

tillämpats den grundsatsen, att inom hvarje landstormsområde skulle

kunna uppställas eu landstormsbatnl jon om i regeln fyra kompanier,

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

men på samma gång har behörig hänsyn tagits till det önskningsmålet,

att landstormsområde, i fråga om utsträckning, kommunikationer

och befolkning, skulle bilda ett möjligast sammanhängande helt samt

att landstormsmännen inom detsamma skulle vid behof lätt kunna samlas,

beväpnas och utrustas. I betraktande häraf hafva landstormsområdena,

som i öfrigt afpassats efter inskrifnings- och rullföringsområdesindelningen,

i vissa trakter erhållit större, i andra åter mindre folkmängd,

än som beräknats motsvara det antal landstormsmän, som erfordras

för uppställande af en bataljon om fyra kompanier; och skulle

det sålunda finnas landstormsområden, som kunde uppsätta allenast ett,

två eller tre kompanier, men äfven sådana, som skulle kunna uppställa

två eller flera bataljoner. Förutom landstormsbataljoner och landstormskompanier

skulle för särskilda ändamål kunna uppsättas landstormskavalleri-,

landstormsvelociped- och landstormsskidlöpareafdelningar äfvensom

landstormsarbetsafdelningar.

För hvarje landstormsområde skulle i regeln finnas en landstormsområdesbefälhafvare

samt en landstormsområdesadjutant, hvilken tillika

skulle vara förvaltare vid områdets landstormsförråd. Vid landstormsområde,

som komme att uppsätta allenast ett kompani, skulle finnas

endast befälhafvare.

Förutom åliggandet att, såsom benämningen angifver, föra befälet

öfver områdets landstorm och med biträde af landstormsområdesadjutanten

föra dess expedition samt utöfva uppsikt öfver och ansvara för

förvaltningen af honom underställdt landstormsförråd skulle det tillkomma

landstormsområdesbefälhafvare att verka för de värnpliktiges

deltagande i skjutöfningar genom att förmå dem att ingå uti de frivilliga

skytteföreningarna genom att bilda nya sådana samt genom att

bistå dessa med råd och dåd i fråga om ordnande af skjutbanor m. in.

Landstormsområdesadjutant skulle, såsom redan är antydt, tjänstgöra i

områdets expedition samt under uppbördsmannaansvar handhafva och

förvalta dess landstormsförråd.

För hvarje landstormsområde skulle, såsom af det nyss sagda

framgår, finnas ett landstormsförråd, innehållande i första rummet gevär

och ammunition för områdets landstorm. Vissa landstormsförråd

skulle på grund af sitt läge dessutom innehålla intendenturutrustning

(beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar). Och slutligen skulle

enbart sådan utrustning förvaras i vissa arméfördelning svis ordnade förråd.

Chefen för generalstaben framhåller i sitt förslag den stora betydelsen

däraf, att icke blott land storm en, utan äfven de värnpliktige uti

beväringens andra uppbåd och uti det första uppbådets äldre årsklasser

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

113

komma att underhålla sin under den militära utbildningen förvärfvade

skjutfärdighet genom frivilliga skjutöfningar. För att möjliggöra ett

lifligt deltagande i dessa öfningar vore det enligt hans åsikt nödvändigt,

dels att hvarje bevärings- och landstormsman komme att kostnadsfritt

tilldelas ett visst antal skarpa skott, dels att staten tillhandahölle skytteföreningarna

gevär i större utsträckning, än hittills varit möjligt, och

dels att skjutbanor i erforderligt antal funnes till förfogande. I sådant

syfte framställer chefen för generalstaben, bland annat, följande förslag:

»bevärings- eller landstormsman, som tillhör frivillig skytteförening,

erhåller af staten för hvarje år, då han icke är inkallad till tjänstgöring,

kostnadsfri ammunition, minst 50 patroner, för utförande af

vissa, af Kungl. Maj:t fastställda skjutöfningar;

staten tillhandahåller de frivilliga skytteföreningarna kostnadsfritt

gevär till det antal, som erfordras för skjutöfningarnas ändamålsenliga

bedrifvande, och ersätter kostnaderna för målskjutningsmateriel;

staten understödjer liksom hittills anläggandet och ordnandet af

skjutbanor för nämnda föreningar.»

Jag tillåter mig i underdånighet erinra, att såväl skytteförbundens

allmänna representantmöte som ock centralstyrelsen för Sveriges frivilliga

skytteföreningar inför Eders Kung!. Maj:t uttalat såsom önskemål,

att statsanslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande

måtte, så snart sig lämpligen göra låter, hufvudsakligast användas

till anskaffande af eller till ersättning för vid de frivilliga skjutöfningarna

förbrukad ammunition, till anskaffande af målskjutningsmateriel

och såsom bidrag till ordnande af skjutbanor. Senast utfärdade

nådiga föreskrifter angående användande af de till understöd åt

det frivilliga skytteväsendet tillgängliga anslagsmedel öfverensstämma

med dessa åsikter, och befinner sig denna fråga, enligt mitt förmenande,

i ändamålsenlig utveckling.

Jämlikt chefens för generalstaben underdåniga förslag till landstormens

organisation, är åt landstormsförråden tillämnad eu särskild betydelse

med hänsyn till ofvanberörda frivilliga skjutöfningar. De skulle

ej blott vara mobiliseringsförråd för landstormsbataljoner och landstormskompanier,

utan äfven blifva anstalter för utlåning af gevär till

de frivilliga skytteföreningarna samt förmedla tillhandahållande af ammunition

äfvensom, i den mån så skulle befinnas ändamålsenligt, målskjutningsmateriel.

Med hänsyn härtill skulle i hvarje särskilt landstormsområdes

förråd finnas gevärs- och ammunitionsutrustning.

Hvad kostnaderna för landstormens organisation angår, äro de utgifter,

som en gång för alla skulle vara erforderliga, beräknade sålunda:

Bih. till lliUil. Blot. 11)03. 4 Sami. 1 Afd. f) Haft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

till landstormsförrådsbyggnader jämte tomter

och hägnader..................................................................... kronor 608,700: —

för anordningar till förvaring och vård af

gevär och ammunition i landstormsförråd............... » 8,400: —

till intendenturutrustning för landstormen » 1,000,000: —

Summa kronor 1,617,100: —

Efter genomförandet af organisationen, hvilket ansetts böra ske

under loppet af tio år, skulle den årliga kostnaden utgöra:

landstormsområdesbefälets aflöning m. m................ kronor

underhåll af landstormsförrådsbyggnader .............. »

förvaring och vård af gevär och ammunition i

landstormsförråd...................................................... »

förvaring och vård af intendenturutrustning i

landstormsförråd..................................................... »

Summa kronor

178,610: —

22,000: —

50,400: —

10,000: —

261,010: —

Öfver det förslag till organisation af landstormen, för hvars hufvuddrag

nu blifvit redogjordt, hafva yttranden infordrats från arméfördelningschefer

och regementschefer äfvensom från chefen för flottans stab, och

hafva dessa i allmänhet uttalat sin anslutning till organisationsförslaget,

om än i vissa afseenden erinringar af sådan vikt blifvit gjorda, att de

förtjäna att tagas i noggrant öfvervägande. Särskildt hafva meningsskiljaktigheter

yppats i fråga om det sätt, hvarpå den för landstormsorganisationen

erforderliga befälspersonalen lämpligast borde anskaffas,

och hvilken ställning den borde intaga. Hvad åter landstormsförrådsbyggnaderna

med därtill hörande utrustning beträffar, hafva åsikterna

varit så godt som enhälliga. Endast i fråga om sammansättningen

af intendenturutrustningen hafva vissa särskilda önskningsmål blifvit

uttalade.

I samband med föredragningen af de år 1901 framlagda förslagen

till ny härordning och till ny värnpliktslag hade jag tillfälle att inför

Eders Kungl. Maj:t framhålla vikten af, att landstormen bragtes under

ordnade former och gjordes användbar vid vårt lands försvar, hvadan

det nu icke torde vara behöfligt att åter närmare utveckla den betydelsefulla

roll, som landstormen, ändamålsenligt ordnad, kan komma

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

115

att spela vid ett krig inom våra egna landamären och till värn för

hemorten.

I sin underdåniga skrifvelse i anledning af de nådiga propositionerna

angående den nya härordningen m. m. uttalade sig Riksdagen

rörande denna fråga sålunda:

»Ehuru uti Eders Kungl. Maj:ts förslag till ny härordning någon

framställning angående landstormens organisation icke blifvit gjord —

enär frågan därom är föremål för ytterligare utredning — tillåter sig

dock Riksdagen, i betraktande af landstormsorganisationens stora betydelse

för försvaret, ansluta sig till den tanke, som statsrådet och chefen

för landtförsvarsdepartementet uttalat i denna fråga. Landstormens

organisation synes äfven göra det möjligt att, med anslutning till det

frivilliga skytteväsendet, verka till höjande af skjutskickligheten hos

landets vapenföra befolkning. Enligt Riksdagens förmenande är det

nämligen till synnerligt gagn för försvaret, att den unge vapenföre

mannen före sitt inträde i värnpliktsåldern kan beredas tillfälle till

undervisning i skjutning, liksom äfven att beväringsmannen såväl som

landstormsmannen vidmakthåller och, om möjligt, förkofrar den skjutfärdighet,

som han förvärfvat under sin militära utbildning.»

Enligt min uppfattning är det en för vårt försvar mycket angelägen

sak, att landstormens organisation varder, så fort omständigheterna

medgifva, genomförd. Detta ej minst med hänsyn till förverkligandet

af den utaf Riksdagen uttalade förhoppningen, att i förevarande

afseende måtte åvägabringas samverkan med det i utveckling stadda

frivilliga skytteväsendet, på samma gång som detta komme att ytterligare

främjas. I betraktande häraf hade det varit i hög grad önskvärdt

att nu kunna framlägga förslaget rörande landstormens organisation uti alla

de delar, för hvilkas genomförande Riksdagens medverkan erfordras.

Men då, för åstadkommande af en i möjligaste mån ändamålsenlig lösning

af frågan särskildt angående landstormens befälspersonal och därmed

sammanhängande spörsmål, Eders Kungl. Maj:t enligt beslut den

31 december 1902 funnit skäligt tillsätta en kommitté af tre personer

med uppdrag att verkställa en allsidig granskning och omarbetning af

förslaget, har jag nu kunnat upptaga endast den del däraf, som berör

ordnandet af landstormsförråd.

Såsom i det föregående framhållits, hafva inga afsevärda meningsskiljaktigheter

gjort sig gällande i fråga om uppförandet af förrådsbyggnader

för landstormen och ordnandet af landstormsförråd, och synes det

mig vara särdeles viktigt, att organisationsförslaget i dessa hänseenden

snarast möjligt börjar att bringas i verkställighet, synnerligast som denna

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

del däraf alltid måste föregå organisationens genomförande i öfrigt. Önskvärdt

är ock, att landstormsförråden, så snart lämpligen ske kan, komma

till stånd för att träda i verksamhet såsom förmedlingsanstalter för

tillhandahållande af gevär och ammunition åt de frivilliga skytteföreningarna.

Kostnaden en gång för alla för ordnandet af landstormsförråden

är, enligt hvad redan blifvit sagdt, beräknad till 1,617,100 kronor,

som enligt generalstabschefens förslag skulle utgå under en tid af tio

år. Ehuruväl det vore önskvärdt, att denna summa kunde på kortare

tid ställas till förfogande, anser jag mig dock med hänsyn till de afsevärda

anslagsförhöjningar, som under fjärde hufvudtiteln äro behöfliga

för år 1904, icke för närvarande böra ifrågasätta, att mera än en tiondedel

af sistnämnda belopp af Riksdagen nu äskas.»

Af departementschefens anförande i detta ämne till statsrådsprotokollet

inhämtas, bland annat, att Kungl. Maj:t, för åstadkommande af

en i möjligaste mån ändamålsenlig lösning af frågan rörande organisationen

af landstormens befälspersonal och därmed sammanhängande

spörsmål, den 31 december nästlidna år tillsatt en kommitté med uppdrag

att verkställa en allsidig granskning och omarbetning åt ett genom

chefens för generalstaben försorg utarbetadt förslag till organisation af

landstormen. Utredning af den föreliggande viktiga frågan pågår alltså

ännu. Då det emellertid vore önskvärdt, att Riksdagen, innan den går

att fatta beslut i en del af denna fråga, sattes i tillfälle att, i den mån

omsorgen om försvarsåtgärdernas hemlighållande sådant medgifver, erhålla

kännedom om denna utredning och sålunda bereddes möjlighet

att öfverskåda ärendet i hela dess vidd, har utskottet ansett Kungl.

Maj:ts förslag om beviljande af medel till påbörjande af denna organisation

icke för närvarande böra bifallas. Utskottet antager, att med

anledning af den tillsatta kommitténs arbeten förslag i ämnet må kunna

föreläggas nästkommande års Riksdag, och om anledning därtill förefinnes,

lärer då hinder icke böra möta att af det anslag, som till förevarande

ändamål må kunna blifva å extra stat för år 1905 anvisadt,

rättighet medgifves Kungl. Maj:t att redan under år 1904 använda

en del.

Utskottet får med hänsyn till hvad sålunda anförts, hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

117

Det frivilliga skytteväsendets befrämjande.

43:o) Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel i punkten 42 föreslagit

Riksdagen att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande såsom

extra anslag för år 1904 bevilja 500,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t dels att under år 1903 för ordnande af skjutbanor m. m.

af tillgängliga medel förskjuta 50,000 kronor att af ofvanberörda

anslag för år 1904 ersättas, dels att under följande år använda hvad

af anslaget kunde under år 1904 besparas.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen härom anfört följande.

»Vid 1901 års riksdag beviljades till det frivilliga skytteväsendets

befrämjande såsom extra anslag för år 1902 ett belopp af 400,000

kronor. I enlighet med centralstyrelsens för Sveriges frivilliga skytteföreningar

därom gjorda framställning föreslog Eders Kungl. Maj:t

nästlidet års Riksdag att för ifrågavarande ändamål såsom extra anslag

för år 1903 bevilja 450,000 kronor. Emellertid väcktes inom Riksdagen

motion i ämnet, hvari hemställdes, bland annat, att Riksdagen måtte

medgifva, att, utöfver det för år 1902 redan beviljade anslag, högst

50,000 kronor finge af Eders Kungl. Maj:t under sistnämnda år af tillgängliga

medel anvisas att af anslaget för år 1903 ersättas. På de i Riksdagens

skrifvelse den 15 maj nästlidet år angifna skäl beslöt Riksdagen

att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande såsom extra anslag

för år 1903 bevilja 450,000 kronor, med rättighet för Eders Kungl.

Maj:t ej mindre att hufvudsakligast för ordnande af skjutbanor, anskaffande

af målskjutningsmateriel och beredande af fri ammunition åt det

frivilliga skytteväsendet under år 1902 af tillgängliga medel förskjuta

högst 50,000 kronor, att af ofvanberörda anslag för år 1903 ersättas,

än äfven att under följande år använda hvad af anslaget kunde under

är 1903 besparas.

Sistnämnda 50,000 kronor hafva ock tagits i anspråk till understöd

för ordnande af skjutbanor, hvadan under år 1902 för det frivilliga

skytteväsendet disponerats 450,000 kronor, under det att för innevarande

år endast 400,000 kronor finnas att tillgå förutom möjligen någon

mindre besparing från nästlidet år.

Centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar anför i sin

ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse den 7 november sistlidet år,

Ang. anslag till

det frivilliga

skytteväsendets

befrämjande.

[42.]

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

att äfven under år 1902 det frivilliga skytteväsendet kunde uppvisa en

glädjande tillväxt. Till den 1 november 1902 hade 286 nya föreningar

bildats, och vid tiden för skrifvelsens aflåtande uppgick antalet skytteföreningar

till 1,634 med öfver 100,000 medlemmar, af hvilka omkring

80,000 befunne sig under eller i värnpliktsåldern. Af de till skytteföreningarna

hörande skyttarne hade omkring 60,000 lossat hvar och en

50 skarpa skott eller det antal, som erfordrades för att skytt skulle få

tagas i beräkning vid bestämmandet af statsunderstödet åt föreningarna.

I jämförelse med förhållandena under år 1901 utvisade detta en tillökning

af omkring 13,000 anslagsberättigade skyttar.

Det vore fördenskull behöfligt, att för det frivilliga skytteväsendet

finge äfven under år 1903 disponeras 450,000 kronor. Till godtgörande

af det belopp, som, enligt hvad ofvan angifvits, redan under år 1902

användts af 1903 års anslag, erfordrades således 50,000 kronor; och då

skytteväsendets fortgående utveckling gåfve vid handen, att för år

1904 kräfdes ett anslag af 500,000 kronor, hemställer centralstyrelsen,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes för ifrågavarande ändamål af Riksdagen

äska ett anslag för år 1904 af 550,000 kronor, med rätt att däraf

under innevarande år använda 50,000 kronor.

Centralstyrelsen anför vidare, beträffande användningen af ifrågavarande

anslagsmedel, att skytteförbundens år 1901 hållna allmänna

representantmöte uttalat såsom önskemål, att anslaget till det frivilliga

skytteväsendets befrämjande, frånsedt de för organisationen oundgängligen

erforderliga utgifterna, måtte, så snart sig lämpligen göra läte,

hufvudsakligen användas till inköp af eller ersättning för ammunition,

som vid skjutöfningarna förbrukades, till anskaffning af målskjutningsmateriel

och såsom bidrag till ordnande af skjutbanor.

Den af representantmötet sålunda uttalade åsikt, hvilken, såsom

åt statsrådsprotokollet för den 11 januari 1902 kan inhämtas, blifvit af

centralstyrelsen följd vid uppgörandet af beräkningarna rörande anslagsbeliofvet

för innevarande år, har genom Eders Kungl. Maj:ts nådiga

bref den 21 februari nästlidet år, i fråga om fastställande af plan för

användningen af samma års anslag, blifvit af Eders Kungl. Maj:t

gillad. För erhållande af ökade medel till fri ammunition åt skyttarne

föreskref Eders Kungl. Maj:t i berörda nådiga bref, att det till pris

vid täflingsskjutningar inom föreningarna, till arfvoden åt instruktörer

och till öfriga omkostnader för verksamheten inom föreningarna beviljade

understöd, hvilket under föregående år utgått med 3 kronor för

hvarje skytt under eller i värnpliktsåldern, som lossat ett visst antal

skott, skulle för år 1902 utgå med allenast 2 kronor. Härigenom

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

119

kunde bidraget till ammunition liöjas, och skulle detsamma, som enligt

planen beräknades till sammanlagdt 212,187 kronor 50 öre, användas

för att kostnadsfritt tillhandahålla ammunition åt de skyttar under eller

i värnpliktsåldern, som vunnit inträde i skytteföreningarna under något

af åren 1901 eller 1902.

Centralstyrelsen anser det angeläget att fortgå på den sålunda inslagna

vägen och har fördenskull vid beräkningen af anslagsbehofvet

för år 1904 förutsatt, att de skyttar under och i värnpliktsåldern, som

under år 1902, 1903 eller 1904 inskrifvits i skytteföreningarna och

därstädes kvarstode, skulle kostnadsfritt erhålla 50 skott per man.

Med iakttagande häraf har centralstyrelsen uppgjort följande förslag

för användande af det utaf centralstyrelsen för år 1904 ifrågasatta

beloppet.

Att utgå under år 1903:

Till ordnande af skjutbanor, anskaffande af målskjutnings
materiel

och till fri ammunition ......................................... kr. 50,000

Att utgå under år 1904:

Till centralstyrelsen, att användas till arfvoden, expeditionskostnader,

anskaffande af skyttemärkenm. m. kr. 35,100

» skytteförbunden, att utgå till pris vid allmänna

täflingsskjutningar, till arfvoden åt

skytteförbundens sekreterare och till öfriga

omkostnader för skytteförbundens verksamhet

................................................................. » 43,100

)) skytteföreningarna,

a) årsunderstöd, att utgå med 2 kronor för

förslagsvis 75,000 skyttar och afsedt

att användas till pris vid täflingar inom

föreningarna, till anskaffande af målskjutningsmateriel

och till instruktörsarfvoden.

................................... kr. 150,000

b) för fri ammunition dels till

de medlemmar under eller i

värnpliktsåldern, som under

något af åren 1902 eller 1903

Transport kr. 150,000 kr. 78,200 kr. 50,000

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Transport kr. 150,000 kr. 78,200 kr. 50,000

inträdt i skytteföreningarna

och därstädes kvarstå, dels

till de medlemmar under

eller i samma ålder, som år

1904 ingå i föreningarna,

tillsammans omkring 90,000

skyttar å 50 skott per man

efter ett medelpris af 5 öre

för hvarje skott..................... » 225,000

till skjutbanors ordnande och andra af skytteverksamheten

föranledda utgifter..................

eller tillhopa kr. 550,000

Arméförvaltningen å civila departementet, som öfver centralstyrelsens

ifrågavarande framställning afgifvit underdånigt yttrande, har icke

haft något att däremot erinra.

Ehuru de skäl, centralstyrelsen anfört för höjandet af anslaget till

det af centralstyrelsen ifrågasatta belopp, måste tillmätas betydelse,

anser jag mig dock, särskild! med hänsyn till de stora kraf, som för

andra, landtförsvaret rörande ändamål måste ställas på statskassan, icke

kunna tillstyrka bifall till centralstyrelsens förslag i hela dess utsträckning.

Nästlidet års Riksdag höjde anslaget med 50,000 kronor eller från

400,000 kronor för år 1902 till 450,000 kronor för år 1903. I betraktande

af den hastiga höjningen under senare åren af det numera afsevärda

anslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande synes det mig

önskvärd!, att ökningen för år 1904 jämväl kunde begränsas till 50,000

kronor, då anslaget för sistnämnda år blefve 500,000 kronor. Som

emellertid af 1903 års anslag 50,000 kronor tagits i anspråk redan

under år 1902, är det antagligt, att, utöfver hvad som återstår af det

redan beviljade anslaget för innevarande år, 50,000 kronor blifva behöfliga

för detta år, hvithet dock är beroende på skytteväsendets större

eller mindre utveckling under året. I sådant fall skulle, därest Riksdagen

beviljar 500,000 kronor för år 1904, 450,000 kronor återstå för sistnämnda

år. Om till följd af skytterörelsens utveckling detta belopp

befinnes otillräckligt, torde vid nästa års riksdag åtgärd för bristens

fyllande kunna vidtagas. Då torde äfven frågan om landstormens organisation,

hvaraf det frivilliga skytteväsendets ytterligare utveckling är

nära beroende, kunna, i större utsträckning än vid innevarande års

» 375,000

» 46,800 500.000

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

121

riksdag kan ske, framläggas för Riksdagen, ock således båda dessa

frågor i ett sammanhang tagas under ompröfning.»

Uti en inom Första Kammaren väckt, till statsutskottet hänvisad Ang. en inom

motion (n:o 37) har herr E. Hägglund föreslagit Riksdagen att till frivilliga

skytteväsendets befrämjande såsom extra anslag för år 1904 motion,

bevilja 550,000 kronor.

Motionären har till stöd för den af honom gjorda framställningen

anfört följande.

»Sedan centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar

gjort framställning om ett statsanslag af 550,000 kronor för år 1904,

däraf 50,000 kronor skulle användas för betäckandet af förskottsanslaget

för innevarande år — emot hvilken framställning arméförvaltningen å

civila departementet icke haft något att erinra — så har Kungl. Maj:t

i och för berörda ändamål hos Riksdagen äskat allenast 500,000 kronor,

hvaraf 50,000 kronor skola betäcka hvad af 1903 års anslag redan

tagits i anspråk.

Då, enligt min åsikt, den af centralstyrelsen för Sveriges frivilliga

skytteföreningar gjorda framställningen torde endast motsvara det minsta

möjliga behofvet för att kunna i någon mån mera verksamt understödja

och befrämja det öfver allt inom landet förefintliga lifliga intresset för

den frivilliga skytterörelsen, synes det mig vara en oafvislig plikt för

Riksdagen att lämna så stort statsanslag, som centralstyrelsen sålunda

begärt.

Det begärda anslaget torde i allt fall få anses hellre för litet tilltaget

än tvärtom, med tagen hänsyn till den omständigheten, att centralstyrelsen

i sitt förslag icke beräknat mera än 2 kronor 50 öre för

hvarje skytt i och för anskaffande af ammunition vid skjutöfningarna.

För hvarje med skytterörelsen i någon mån förtrogen person måste

detta lilla bidrag 2 kronor 50 öre per man förefalla högst otillräckligt

för att fylla det därmed afsedda ändamålet; och så är också helt säkert

förhållandet.

Vid det förhållandet, att skyttekåren till hufvudsaklig del rekryteras

ifrån den arbetande klassen och den mindre bemedlade jordbrukande

befolkningen, som saknar ekonomisk bärkraft att en ä två gånger i

veckan vid skjutöfningstillfällena förbruka för skjutöfningen nödig ammunition,

omkring en krona för hvarje gång, är det en oafvislig nödvändighet

att se till, att icke skyttemedlemmarna betungas med större

utgifter, än hvad de förmå bära, ty endast en öfveransträngning i detta

hänseende verkar slappande och kommer, om den upprepas eller blir

Bill. till lliksd. Prat. 1UU3. 4 Sami. I Afd. <5 Höft. 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang. anvisande

& beviljadt

anslag till

ökade utgifter

för krigshögskolan.

[43.]

allt för stor, att rent af döda den för vårt fosterland så nödvändiga

och nyttiga samt för öfrigt så vackra idé, som skytterörelsen i sig

innebär.

Arbetarne och den mindre bemedlade jordbrukande befolkningen

kunna icke, huru fosterlandsälskande de än månde vara, i längden offra

mer än sin tid. De med skytterörelsen förenade direkta omkostnaderna

måste staten eller den enskilde kapitalstarke lämna.»

Utskottet bebjärtar till fullo önskvärdheten af att den glädjande

utveckling, som den frivilliga skytterörelsen inom vårt land på senare

tid kunnat uppvisa, må alltjämt i oförminskad grad fortfara, så att den

för försvaret så viktiga skjutskicklighetens förvärfvande och vidmakthållande

med allt större intresse omfattas af befolkningen inom alla

delar af landet. I betraktande af den ganska hastiga stegring, det

för detta ändamåls befrämjande afsedda anslag de senare åren undergått,

samt med hänsyn till öfriga nu föreliggande viktiga anslagsk.raf

anser sig utskottet emellertid icke böra tillstyrka Riksdagen att nu bevilja

högre anslag för ifrågavarande ändamål, än Kungl. JVlaj:t äskat.

Utskottet hemställer därför,

att Riksdagen må, med afslag å herr Hägglunds

ifrågavarande motion, i hvad den skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag, till det frivilliga skytteväsendets

befrämjande såsom extra anslag för år 1904 bevilja

500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t dels

att under år 1903 för ordnande af skjutbanor m. m.

af tillgängliga medel förskjuta 50,000 kronor att af

ofvanberörda anslag för år 1904 ersättas, dels att

under följande år använda hvad af anslaget kan under

år 1904 besparas.

Ökade utgifter för krigshögskolan.

44:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att utaf det af nästlidna

års Riksdag till ökade utgifter för krigshögskolan beviljade anslaget

på extra stat för år 1904 anvisa återstoden, eller 6,600 kronor.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

123

Departementschefen har yttrat följande.

»1 enlighet med Eders Kungl Maj:ts därom gjorda framställningbeviljade

nästlidet års Riksdag 13,200 kronor till ökade utgifter för

krigshögskolan. Detta belopp var, såsom af mitt yttrande till statsrådsprotokollet

för den 11 januari 1902 framgår, afsedt att utgöra en

tillökning för arbetsåren 1902— 1903 och 1903 —1904 i det enligt fastställd

stat till högskolan utgående ordinarie anslaget.

Af det beviljade beloppet, 13,200 kronor, anvisade Riksdagen hälften

eller 6,600 kronor å extra stat för år 1903».

Emot anvisande af ifrågavarande belopp har utskottet icke funnit

anledning till erinran och hemställer,

att Riksdagen må utaf det af Riksdagen år 1902 till

ökade utgifter för krigshögskolan beviljade anslag å

13,200 kronor å extra stat för år 1904 anvisa återstoden,

eller 6,600 kronor.

Ersättning för förskott.

45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till täckande af

vissa utaf arméförvaltningen utgifna förskott på extra stat för år 1904

anvisa ett belopp af i jämnadt tal 27,078 kronor.

Statsrådsprotokollet innehåller härom följande yttrande af departementschefen.

»Uti sin ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse den 28 november

1902 har arméförvaltningen å civila departementet till ersättande anmält

följande af arméförvaltningen förskottsvis utbetalda belopp, nämligen:

2.446 kronor 85 öre, enligt nådiga brefvet ,den 13 september 1901

erlagd godtgörelse till särskildt sakkunniga biträden för uppgörande

inom generalstaben af förslag till ny inskrifningsförordning m. m.; 1,789

kronor 25 öre, som jämlikt nådiga brefven den 1 november och den 31

december 1901 utgått till kommittén för omarbetning af bestämmelserna

i fråga om undersökning af de värnpliktiges duglighet till krigstjänst;

9.446 kronor 65 öre, utgörande ersättning enligt nådiga brefven den 8

november 1901 och den 14 februari 1902 ej mindre åt de personer,

hvilka af Eders Kungl. Maj:t utsetts att afgifva utlåtande öfver de inom

fortifikationen utarbetade förslag till uppförande af nya och utvidgning

Ang. anslag

till ersättning

för förskott.

[44.]

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets Utlåtande K:o 5.

Ang. dyrtidstillägg.

[45.]

af redan befintliga kasernetablissemang för åtskilliga truppförband än

äfven åt biträden, som af dem anlitats, samt expenskostnader; 8,759

kronor 30 öre, hvilket belopp på grund af nådiga brefven den 8 april,

den 30 maj och den 19 september 1902 utbetalts till kommitterade för

afgifvande af yttrande och förslag rörande försäljning af vissa delar

utaf den så kallade Norra Djurgården och till kommitténs sekreterare;

3,070 kronor 60 öre, som enligt nådiga brefven den 12 och den 19

september 1902 utgått dels till kommittén för afgifvande af yttrande

öfver ett inom landtförsvarsdepartementet upprättadt förslag angående

harmonimusikens vid armén sammansättning, musikpersonalens organisation

och därmed i sammanhang stående frågor, dels för bestridande

af åtskilliga med förslagets utarbetande förenade kostnader; samt slutligen

1,565 kronor, på grund af nådiga brefven den 12 september och

den 31 oktober 1902 utbetalda till kommittén för omarbetande af reglementen

och instruktioner för infanteriets utbildning äfvensom till särskilt

sakkunniga personer, som af kommittén tillkallats.»

Då ersättning för dessa förskott, tillhopa 27,077 kronor 65 öre,

icke kunde beredas från anslag under fjärde hufvudtiteln, hemställde

departementschefen om framställning till Riksdagen i sådant syfte.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till ersättande af ifrågavarande

förskott, å extra stat för år 1904 anvisa ett belopp

af 27,078 kronor.

Dyrtidstillägg.

46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande, i

enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12

januari 1903 angifna grunder, af dyrtidstillägg innevarande år åt

en del af den personal, som åtnjöte aflöning från fjärde hufvudtitelns

medel, å extra stat för år 1904 anvisa såsom förslagsanslag i jämnadt

tal 15,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva

utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

125

Ersättning för förlorade vakansafgifter, afsedda för musikens underhåll.

47 :o) Kungl. Maj:t tiar föreslagit Riksdagen att till beredande af ersättning

åt indelta truppförband för förlorade vakansafgifter, afsedda för

musikens underhåll, å extra stat för åi 1904 anvisa ett för jämnande

af hufvudtitelns slutsumma till 80,022 kronor jämkadt belopp.

Till ofvanberörda statsrådsprotokoll har departementschefen i afseende

på nu förevarande fråga uttalat sig på följande sätt.

»Genom nådig kungörelse den 4 januari nästlidet år, angående afträdande

till statsverket af de för indelta truppförbands egna ändamål

vakanssatta rust- och rotehållsnummer, har Eders Kungl. Maj:t förordnat,

att af de nummer, hvilkas vakansafgifter inginge till musikkassorna,

skulle afträdas:

de till fältmusikanter och stabstrumpetare anslagna från 1902 års

ingång,

de till trumslagare, spel i nummer och skvadronstrumpetare anslagna

i den mån motsvarande löner blefve i aflöningsstaterna tillgängliga,

samt

de till musikens underhåll indragna vid 1903 års utgång, då sistnämnda

nummer befriades från de skyldigheter, som på grund af rustnings-

och roteringsbesväret dem ålåge.

Ifrågavarande truppförband skulle alltså från ingången af år 1904

förlora musikkassorna förut tillkommande vakansafgifter till afsevärda

belopp, i anledning hvaraf andra medel böra till ersättande däraf beredas.

Genom nådigt bref den 12 september 1902 har Eders Kungl. Maj:t

uppdragit åt eu kommitté af fyra personer att afgifva yttrande i anledning

af ett inom landtförsvarsdepartementet utarbetadt förslag rörande

musikpersonalens vid armén organisation samt därmed i sammanhang

stående frågor angående aflöning och underhåll m. m. önskligt

hade varit, att kommitténs betänkande i så god tid inkommit till Eders

Kungl Maj:t, att ett därpå grundadt, fullständigt förslag till ordnande

af nämnda angelägenheter kunnat föreläggas innevarande års Riksdag,

men uti sin ofvan omförmälda skrifvelse den 15 november 1902 anmäler

kommittén, att dess arbeten tagit längre tid i anspråk, än från början

kunnat förutses, och att kommitténs slutliga utlåtande, som dock vore

Ang. anslag

till ersättning

för förlorade

vakansafgifter,

afsedda

för musikens

underhåll.

[46.]

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets Utlåtande K:o 5.

att inom kort förvänta, fördenskull icke kunnat inom den beräknade

tiden afgifvas.

Sammanlagda beloppet af de vakansafgifter från rotar och rusthåll,

som under innevarande år finge af musikkassorna uppbäras, men från

och med ingången af år 1904 frånginge dem, utgjorde enligt verkställda

beräkningar 308,260 kronor, för hvilken summa ersättning således borde

beredas musikkassorna. I den mån nya löner uppfördes å 1904 års

stater för den genom nya härordningens antagande till antalet bestämda

musikpersonalen samt för kvarstående öfvertalig personal kunde dock

denna summa minskas.

För fyllande af ifrågavarande behof läge det nära till hands att

föreslå anlitande af de tillgångar, som funnes i musikkassorna, hvilkas

sammanlagda behållning den 31 december 1901 uppgått till 858,513

kronor 92 öre. Kommittén hade dock kännt sig tveksam i fråga om

användningen af dessa medel. Utan tvifvel utgjordes de, åtminstone

till största delen, af statsmedel, men en fullständig utredning härom

syntes dock önskvärd, innan någon del däraf toges i anspråk. Endast

i sådana fall, då för fullgörandet af redan afslutade kontrakt större

tillgångar kräfdes, än å stat eller eljest vore anvisade, borde tillstånd

meddelas regementsförvaltning att använda någon del af musikkassans

tillgångar för uppfyllandet af de ingångna förbindelserna.

Uti en sedermera till landtförsvarsdepartementet inkommen, till

mig ställd skrifvelse har ordföranden i kommittén afgifvit. definitivt

förslag å storleken af det belopp, som för musikens underhåll erfordras

för år 1904 i stället för de vakansafgifter, som då frångå musikkassorna.

De i detta hänseende verkställda beräkningarna, Indika äro uppgjorda

under den förutsättningen, att till mitt anförande angående ordinarie

anslaget till aflöning och rekrytering för år 1 904 hörande stater, i hvad

de afse musikpersonalens aflöning, vinna Eders Kungl. Maj:ts samt

Riksdagens gillande, finnas upptagna i en vid skrifvelsen fogad tabell,

hvilken torde få detta protokoll bifogas (bil. 94).

I de till hvarje kolumn i denna tabell hörande rubriker äro generellt

angifna de särskilda ändamål, hvartill de för musikpersonalens

aflöning och till musikens underhåll i öfrigt beräknade medel skulle

användas, äfvensom från hvilka anslag de skulle utgå. Härom har dock

kommitténs ordförande ytterligare anfört följande:

Kolumn 1. De i denna kolumn upptagna belopp utgjorde hvar för

sig summan af de medel, som i de föreslagna staterna för år 1904

upptagits för musikpersonalens aflöning.

Kolumn 2. De belopp, som återfunnes i denna kolumn, hade åt

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

127

kommittén ansetts skäligen böra för instrumentering m. m. tillkomma

vederbörande musikanförare, hvilka hittills i allmänhet åtnjutit större

eller mindre arfvoden därför från musikkassorna.

Kolumn 3. För de härunder omförmälda befattningar hade till

särskild! förordnad officer ersättning vid åtskilliga truppförband utgått,

ehuru med olika belopp, under det att vid andra ingen särskild godtgörelse

därför åtnjutits. Kommittén, som visserligen ansåge, att dessa

befattningar borde efter genomförd organisation af musikpersonalen

indragas, hade dock ansett, att, intill dess fullt kompetente musikanförare

kunde erhållas, ifrågavarande befattningar borde bibehållas vid infanteriet

och kavalleriet samt för deras uppehållande arfvoden utgå till belopp

af 200 kronor, i medeltal ungefärligen motsvarande hittills utbetalda

arfvoden därför.

Kolumn 4. I förslagsstaterna för år 1904 vore vid fältinfanteriregementena

5 musiksergeanter af första och 6 af andra klassen upptagna.

Enligt 1901 års härordning skulle dock ytterligare en musiksergeant

af första klassen på stat uppföras, och då denne vore afsedd att

utföra en af de ansvarsfullare stämmorna i harmonimusiken, måste han

tills vidare ersättas med en annan i musik skicklig person, för hvilken

godtgörelse till samma belopp som sergeants aflöningsförmåner beräknats

i denna kolumn. Dessutom inginge därunder för hvarje regemente

arfvoden till 14 man af musikpersonalen, hvilka jämte de för harmonimusiken

tillgängliga 11 musiksergeanterna behöfdes för att nämnda

regementens musikkårer skulle bestå af det antal stämmor, kommittén

ansåge erforderligt. Dylika arfvoden funnes ej för närvarande på staterna

uppförda, men genom kontrakt, som i många fall endast från

personalens sida kunde uppsägas, hade vid de flesta truppförband

sådana tilläggsarfvoden tillförsäkrats musikpersonalen. Detta behof

måste därför fyllas, intill dess andra förhållanden inträdde. Beräkningen

af arfvodenas storlek hade skett enligt den af kommittén hysta

åsikten, att vid hvarje truppförband borde i stället för nummerspel, anställda

medelst kontrakt mot hittills utgående arfvoden för tjänstgöring

vid harmonimusiken, inrättas fasta underbefälsbeställningar af manskapsklass,

efter samma grunder som för regementenas öfriga därmed likställda

personal.

Kolumn 5. Beloppen i denna kolumn vore beräknade med ledning

af: medelkostnaden för de i rubriken angifna ändamål under 5 år

vid samtliga regementen, inhämtade kostnadsuppgifter från musikinstrumentfabrik,

samt arméförvaltningens beräkningsgrund vid bestämmande

af slitningstid för mässings- och träinstrument.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Kolumn 6. För att icke behöfva öka den fast anställda personalen,

sådan den enligt 1901 års härordning blifvit bestämd, men likväl kunna

afhjälpa den brist, som inom harmonimusikkårerna vid infanteriet skulle

uppstå genom förlusten af omkring 270 spel, hvilka enligt samma härordning

skulle indragas, hade kommittén ansett, att vid detta vapenslag

all musikpersonal på stat borde vara utbildad, samt att fördenskull

ett visst antal elever utom stat borde anställas, en åtgärd, hvilken dock

synts kommittén ej behöflig vid de öfriga vapnen, där spelet genom den

nya härordningen icke blefve reduceradt. De i kolumnen ingående beloppen

hade beräknats enligt de grunder, kommittén ansett böra för

dessa elevers antagande och utbildning vinna tillämpning.

Beträffande kostnadernas fördelning mellan ordinarie anslaget till

arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof och det ifrågasatta extra

anslaget för år 1904 hade kommittén, enär det extra anslaget vore afsedt

allenast för de indelta truppförbanden, upptagit denna fördelning

i tabellen på det sätt, att vid truppförband af indelt natur hela

kostnaden lagts på extra anslaget, vid truppförband af delvis indelt natur

ena hälften på extra anslaget och andra hälften på anslaget till

arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof samt vid öfriga truppförband

hela kostnaden på sistnämnda anslag.

Arméförvaltningen å intendents- och civila departementen, som den

12 december nästlidet år afgifvit infordradt utlåtande i detta ärende,

har däri vitsordat riktigheten af kommitténs uppgift angående storleken

af det belopp, 308,000 kronor, som på grund af indelningsverkets afveckling

komme att år 1904 frångå musikkassorna. Huru mycket, som

häraf kunde erfordras såsom extra anvisning för sistnämnda år, berodde,

såsom kommittén anmärkt, på antalet af de kontanta löner för trumslagare

och hornblåsare, som komme att i 1904 års stater anvisas utöfver

dem, som redan funnes uppförda i staterna för år 1903. Därest,

enligt den upplysning i detta hänseende, som kommit arméförvaltningen

till del, i statsverkspropositionen till innevarande års Riksdag

komme att begäras 587 njm sådana löner om 150 kronor eller tillsammans

88,050 kronor, kunde förenämnda summa minskas med detta

belopp och det extra anslaget för musiken under år 1904 begränsas

till 220,000 kronor. Om detta belopp anvisades, uppkomme därigenom

icke någon ny utgift för statsverket. Omförmälda 308,000 kronor

utgjorde nämligen summan af de till regementena ingående vakansafgifterna

från 1,619 rust- och rotehåll, men till dessa nummer, hvilkas

prestationer enligt uppskattningsvärde uppginge till 301,370 kronor,

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

129

skulle, så länge de kvarstode i indelningsverket, utgå full ersättning,

hvilken genom deras utträdande därur besparades.

Beträffande musikkassornas kontanta behållningar ville det synas

arméförvaltningen, som om betänkligheterna rörande deras användande

borde inskränkas till kapitalbehållningen, hvaremot räntan, som väl alltid

tagits i beräkning vid uppgörandet af kassornas årliga inkomstsoch

utgiftsförslag, borde få för årsutgifternas bestridande i mån af behof

användas, på sätt jämväl kommittén ansett böra åtminstone undantagsvis

medgifvas.

Såsom af det anförda framgår, skulle de inkomster från rotar och

rusthåll, som år 1904 frångå de indelta truppförbanden, uppgå till omkring

308,000 kronor, för hvilket belopp full ersättning dock icke

skulle behöfva beredas musikkassorna. Arméförvaltningen har för sin

del ansett, att det kunde minskas med summan af de i förslagsstaterna

för år 1904 uppförda nya aflöningsmedel för trumslagare och hornblåsare

eller till 220,000 kronor. Riktigare synes mig dock vara att, i

likhet med kommitténs ordförande, vid beräknandet af det behöfliga

extra anslaget utgå från det verkliga bebofvet vid de särskilda truppförbanden.

Enligt denna beräkningsgrund skulle, sedan andra för ändamålet

tillgängliga medel tagits i anspråk, den därutöfver erforderliga

summan uppgå enligt det i förenämnda tabell upptagna alternativ I till

102,620 kronor 40 öre och enligt alternativ II till 80,023 kronor.

Intill dess frågan om musikpersonalens organisation och därmed

sammanhängande spörsmål hunnit fullständigt utredas och erhållit sin

lösning, torde någon annan ändring rörande de till musikanförare för

instrumentering m. m. samt musikbefälhafvare hittills utgående arfvoden

icke böra ifrågasättas än den af kommittén föreslagna jämkningen

af beloppen i de fall, där icke befintliga kontrakt med musikanförare därför

lägga hinder i vägen. Vid de truppförband, där de i 1902 och

1903 års stater uppförda musikfanjunkarebeställningarna redan innehafvas

af äldre musikunderofficerare, och musikanförarne således ännu icke

kunnat vinna fast anställning på stat, måste nämligen med dessa ingångna

aftal fortfarande utan förändring fullgöras.

Den slutliga utgången af frågan om antagande af musikelever vid

infanteriet lärer visserligen blifva beroende på ytterligare utredning angående

behofvet däraf, men med hänsyn till ej mindre det skäl,

kommittén anfört härför, än äfven det jämförelsevis obetydliga belopp,

som för ändamålet ifrågasättes, synas mig några betänkligheter mot

Bih. till Rikxd. Prot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 5 Käft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

godkännandet af beräkningen i detta hänseende icke kunna förefinnas,

så mycket mindre som de elever, hvilka möjligen komme att under år

1904 antagas, under alla förhållanden kunna i mån af afgång bland

personalen inom kort tid öfverflyttas till ordinarie stat.

Såsom jag förut anfört, har kommittén ansett, att för fyllande af

ifrågavarande medelsbeliof musikkassorna icke borde anlitas. Visserligen

utgjordes de, enligt kommitténs uppfattning, åtminstone till största

delen af statsmedel, hvarom dock utredning borde åstadkommas. För

detta ändamål måste nödiga upplysningar infordras, men innan dessa

hunne inflyta och undergå vederbörlig granskning samt frågan därefter

föreläggas Eders Ivungl. Maj:t till pröfning, komme emellertid någon

tid att förflyta, under hvilken frågan om kassornas natur till större

eller mindre del af allmän eller enskild egendom måste lämnas oafgjord.

Under denna tid borde några statsmedel icke vidare i kassorna

ingå, men dessa ej heller utom möjligen i särskilda undantagsfall

tagas i anspråk för musikens underhåll. Den sålunda af kommittén

uttalade åsikt har, i hvad den afser musikkassornas kapitaltillgångar,

blifvit af Eders Kungl. Maj:t gillad. Enligt nådigt bref den 31

december nästlidet år har nämligen Eders Kungl. Maj:t, uppå gjord

underdånig framställning, funnit godt förordna, att den i musikkassorna

vid armén befintliga kapitalbehållning vid samma års slut

tills vidare icke finge utan Eders Kungl. Maj:ts i särskilda fall meddelade

tillstånd användas; och lärer vid pröfningen af möjligen inkommande

ansökningar om tillstånd att använda någon del af musikkassas

tillgångar i första hand komma att tagas hänsyn till, huruvida

Riksdagen beviljar här ifrågavarande medel till ersättande af de inkomster,

som genom indelningsverkets afveckling frångått kassorna.

Hvad åter angår afkastningen af musikkassornas kapital, torde vid

det af arméförvaltningen angifna förhållande, att densamma städse tagits

i anspråk för. bestridande af de årliga utgifterna, skälig anledning

att hädanefter på annat sätt förfara icke förefinnas. I anslutning till

arméförvaltningens åsikt i detta afseende anser jag mig böra förorda

det af kommitténs ordförande ifrågasatta andra alternativet för beräkningen

af den behöfliga anslagssumman, enligt hvilket de af musikkassornas

behållningar inflytande räntor skulle under år 1904 användas

för musikens underhåll; och anser jag mig härtill hafva så mycket

större skäl, som det icke kan vara välbetänkt att, under det berörda

räntor skulle besparas, af Riksdagen begära större extra anslag, än

beliofvet kräfver, om de, såsom tillförene skett, jämväl under år 1904

tagas i anspråk för musikens underhåll, hvartill de egentligen äro afsedda.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

131

Slutligen anser jag mig böra anmärka, att det vid ytterligare utredning

af denna fråga möjligen kan visa sig, att det nu ifrågasatta

beloppet, särskildt med hänsyn till de förbindelser, musikkassorna

hafva, bland annat, till musikanförare in. fl., i någon mån understiger

det verkliga behofvet, men för den brist, som i sådant fall uppstår,

torde genom framställning till 1904 års Riksdag ersättning kunna vinnas.))

Utskottet bär af statsrådsprotokollet inhämtat, att Kungl. Maj:t åt

en kommitté uppdragit att afgifva yttrande rörande musikpersonalens

vid hären organisation samt därmed i samband stående frågor, äfvensom

att denna kommitté icke före statsverkspropositionens aflåtande

hunnit afgifva fullständigt förslag. Kungl. Maj:ts framställning lärer

alltså få anses afse endast ett provisoriskt ordnande af förhållandena

under år 1904, för hvilket ändamål särskildt statsanslag befunnits nödvändigt

af den anledning, att från och med början af sagda år de vakansafgifter

vid indelta regementen komma att indragas, hvilka förut

varit anslagna till musikens underhåll. Utskottet, som finner behofvet

af ett dylikt statsanslag ådagalagdt, anser nödiga medel böra för detta

ändamål af Riksdagen beviljas, men har, med hänsyn därtill att den

definitiva organisationen ännu är föremål för utredning genom Kungl.

Maj:ts försorg, och enär Riksdagen framdeles torde blifva i tillfälle att

efter utredningens afslutande på grund af framställning af Kungl. Maj:t

fatta beslut i denna fråga, ansett sig icke böra nu ingå i närmare

pröfning af hvad statsrådsprotokollet i sådant hänseende innehåller liksom

ej häller angående musikkassornas karaktär och deras framtida

disposition, eller huruvida den i tabellen följda beräkningsgrund för

anslagets fördelning på de olika truppförbanden i omvändt förhållande

till musikkassornas storlek bör för framtiden tillämpas.

I afseende å medelsbehofvet för år 1904 har utskottet uppmärksammat,

alt departementschefen beräknat, att från det ifrågasatta extra

anslaget skulle åtgå medel till gratifikationer och dagaflöning åt elever.

Utskottet finner det emellertid mindre lämpligt att för närvarande,

innan organisationsfrågan blifvit fullt utredd och i skick att kunna afgöras,

afse medel till en dylik elevinstitution från nu ifrågavarande

extra anslag. I hvarje fall lärer, då fullständigt förslag torde vara att

snarast möjligt från Kungl. Maj:t förvänta, en minskning i det för år

1904 beräknade anslaget icke behöfva medföra någon större olägenhet

i fråga om dessa elevskolor. Utskottet har, med hänsyn till frågans

närvarande läge, icke ansett det lämpligt att söka med ledning af de

i statsrådsprotokollet och den därvid fogade tabellen meddelade upp
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

gifter uträkna något visst belopp, hvarmed det begärda anslaget borde

minskas, utan har ansett sig böra föreslå, att anslaget nedsättes till en

jämn summa af 60,000 kronor.

Med anledning af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen, till beredande af

ersättning åt indelta truppförband för förlorade vakansafgifter,

afsedda för musikens underhåll, å extra stat

för år 1904 anvisar ett anslag å 60,000 kronor.

Dagaflöningstillägg åt indelt manskap.

Ang. anslag

till dagaflöningstillägg

åt indelt

manskap.

[47.]

48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för utbetalande

af tillägg till dagaflöning åt indelt manskap med 1 krona till korpral,

vice korpral och menig beställningsman samt 1 krona 20 öre till annan

menig för tjänstgöring i egenskap af underbefäl, instruktör eller beställningsman

vid skolor och öfningar utom vanliga repetitionsöfningar

under innevarande och nästinstundande år, å extra stat bevilja ett förslagsanslag

å 300,000 kronor, samt medgifva, att däraf må utbetalas

under innevarande år det belopp, som kan varda behöflig!.

Departementschefen har härom anfört följande till ofvanberörda

statsrådsprotokoll.

»Efter framställning af Eders Kungl. Maj:t medgaf Riksdagen år 1899

tillägg till dagaflöningen under tjänstgöring åt, bland andra, korpraler

och vice korpraler vid den icke garnisonerade delen af armén med 25

öre till de förre och 40 öre till de senare, hvarigenom dagaflöningen

för hvarje sådan korpral och vice korpral blef 50 öre. Såsom tillfällig

löneförbättring beviljades enahanda tillägg till dagaflöningen för nämnda

beställningar af 1900 års Riksdag att utgå under år 1901. I sammanhang

med förslaget till ny härordning föreläde Eders Kungl. Maj:t

sistnämnda års Riksdag till pröfning förslag till lönereglering för underofficerare

och manskap, hvilket jämväl vann Riksdagens bifall. Detta

förslag var utarbetadt i öfverensstämmelse med de af Riksdagen i underdånig

skrifvelse den 14 maj 1899 uttalade önskningar i afseende å erhållande

af förenkling och likformighet i härens aflöningssystem. Genom

denna lönereglering inskränktes formerna för den från statsverket utgå
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

133

ende aflöning åt allt underbefäl och manskap till lön ocli dagaflöning

samt bestämdes för innehafvare af enahanda beställningar vid de särskilda

truppförbanden till samma belopp utan afseende därå, huruvida

löntagare tillhörde den garnisonerade eller den s. k. indelta delen af

armén. För menig blef lönen 150 kronor och dagaflöningen 10 öre,

men för beställningsman 30 öre, för vice korpraler lönen 180 kronor

och dagaflöningen 30 öre, för korpraler lönen 240 kronor och dagaflöningen

40 öre samt för distinktionskorpraler lönen 300 kronor och dagaflöningen

50 öre, hvartill för samtliga kom underhåll in natura. Med

tillämpning af den i allmänhet följda grundsatsen, att enahanda tjänst

medför samma aflöning, syntes häri så mycket mindre någon orättvisa

föreligga mot det indelta manskapet — hvilket. af statsmedel erhåller i

kontant endast dagaflöning, utom vice korpraler och korpraler, hvilka

därutöfver hafva lön, vice korpral 60 kronor och korpral 120 kronor

— som dess från vederbörande rusthåll eller rotar utgående förmåner

vare sig i kontant eller in natura i allmänhet i värde öfverstego den

af statsmedel utgående manskapslön. Något statsskäl att, mot den

önskvärda likställigheten, föreslå högre dagaflöning åt indelt än åt öfrigt

manskap förelåg i allt fall icke då, helst afsikten var, att under öfvergångstiden

det indelta manskapet skulle i minsta möjliga mån betungas

med tjänstgöring utöfver så lång tid, som det jämväl före den nya

härordningens antagande måst årligen ägna åt tjänsten, och sålunda

endast undantagsvis kommenderas till skolor och öfningar under längre

tid. Dock förekommo jämväl före den nya härordningens tillkomst

skolor och kommenderingar af lång varaktighet, utan att anspråk på

ökad aflöning framställdes. Då emellertid på grund af brist på utbildade

volontärer under första öfvergångsåret indelt manskap i ganska

stor utsträckning måste anlitas såsom instruktörer eller beställningsmän

vid beväringsrekrytskolorna, inkommo från åtskilliga regementschefer,

af vederbörande arméfördelningschefer tillstyrkta framställningar, att

till sålunda kommenderadt indelt menigt manskap måtte få utbetalas

vice korprals dagaflöning. Sedan arméförvaltningen förordat bifall härtill,

behagade Eders Kungl. Maj:t den 23 maj 1902 förordna, att vice

korprals dagaflöning finge utgå till alla såsom instruktörer eller beställningsmän

vid dessa skolor kommenderade menige af indelt manskap.

Ehuru några officiella framställningar från de militära myndigheterna

om ytterligare lönetillägg för det indelta manskap, som kommenderats

till beväringsrekrytskolorna, icke ingingo, förspordes inom kort från vissa

orter, särskildt från sådana, där i manskapets aflöningsförmåner af rustoch

rotehållen ej ingick besittning af torp, hvars skötsel under sol
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets Utlåtande X:o 5.

datens bortovaro åligger rust- eller rotehållare, klagan däröfver, att

det manskap, som hade familj att försörja i hemorten, i följd af tjänstgöringen

och den därför utgående ringa aflöningen icke vore i stånd

att bidraga till familjens underhåll. Desså klagomål understöddes af

en stor del af pressen och gåfvo sig uttryck i enskilda framställningar

till mig från skilda håll. I den sålunda uppkomna allmänna meningen

fann jag skäl att den 12 augusti 1902 föreslå Eders Kungl. Maj:t

medgifva, att till en hvar af indelt manskap, som vore tjänstgörande

vid årets beväringsrekrytskolor, finge utbetalas en gratifikation till belopp

af 15 kronor för distinktionskorpral och korpral, 30 kronor för vice

korpral och 60 kronor för menig. Vid bestämmande af dessa belopp

togs hänsyn till de särskilda förmåner, som dels enligt vederbörande

stater tillkommo korpraler och vice korpraler, dels ock enligt nyssnämnda

nådiga beslut tillerkänts menige. Hvad jag sålunda hemställt

vann Eders Kungl. Majrts bifall. Då uti riksstaten ej fanns något

anslag uppfördt, från hvilket nämnda utgifter lämpligen kunde anvisas,

föreskref Eders Kungl. Maj:t, att härför erforderliga medel skulle utgå

från besparingarna å anslaget till aflöning och rekrytering eller i den

mån, dessa visade sig icke vara tillräckliga, af arméförvaltningen förskjutas

för att framdeles till ersättande anmälas.

För att komma i tillfälle att bedöma, hvilka åtgärder i förevarande

afseende ytterligare kunde varda erforderliga, aflät jag skrifvelse till

samtlige arméfördelningschefer med anmodan ej mindre att efter

vederbörande chefers hörande afgifva yttrande, huruvida någon gratifikation

borde beredas jämväl sådant indelt manskap, som tjänstgjort

vid andra skolor under året än beväringsrekrytskolorna, än äfven att

dels från truppförbanden infordra uppgifter å approximativa antalet af

de till indelt manskap hörande underbefäl och beställningsmän i särskilda

grader, som kunde komma att till de under år 1903 pågående

särskilda skolor och öfningar, utom de vanliga repetitionsöfningarna,

kommenderas såsom befäl, instruktörer eller beställningsmän, dels ock

efter samråd med bemälde chefer afgifva förslag å beloppet af den aflöning,

som utöfver den ordinarie kunde anses skäligen böra tillkomma

nämnda manskap för berörda tjänstgöring, äfvensom å formen för sådan

aflöning och sättet för dess utbetalande.

De yttranden, som i förstnämnda fråga inkommo, gåfvo till känna,

att olika åsikter om behofvet af gratifikationer voro hos regementscheferna

rådande; men fann Eders Kungl. Maj:t skäligt på min framställning

den 31 oktober 1902 åt nämnda manskap bevilja ersättning,

motsvarande den, som enligt beslutet den 12 augusti tillerkänts de vid

beväringsrekrytskolorna tjänstgörande.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Å:o 5.

135

Däremot hafva samtliga chefer, som yttrat sig angående behof af

särskild aflöning under innevarande år, förordat, att sådan aflöning till

ifrågavarande manskap borde utgå, men angående beloppet af och

formen för sådan aflöning hafva olika meningar uttalats. Af regementscheferna

hafva cheferna för Västmanlands regemente och Lifregementets

dragoner föreslagit minsta aflöning eller tillägg till dagaflöningen

med 13 öre för korpral, 25 öre för vice korpral och 50 öre för

menig, samt chefen för Hallands regemente den högsta eller ökning af

dagaflöningen med 1,60 kr. för korpral, 1,70 kr. för vice korpral och

1,90 kr. för menig, så att sammanslagna dagaflöningen komme för en

hvar att utgöra två kronor. Chefen för Västgöta regemente föreslår

ökad aflöning dels i form af tillägg till dagaflöning med 60 öre för

korpral, 70 öre för vice korpral och 90 öre för menig, dels ock i form

af gratifikation, beräknad efter 10 öre till korpral, 50 öre till vice

korpral och 1 krona till menig, allt för dag. Chefen för Dalregementet

har i sitt yttrande utgått därifrån, att dagsverksersättningen i orten

utgjorde tre kronor, hvarefter och sedan han beräknat värdet af de

särskilda aflöningsförmånerna för dag, han föreslår fyllnad till nämnda

belopp såsom arfvode, hvithet efter nämnda beräkning skulle utgöra

för dag till korpral 1,58 kr., för vice korpral 1,54 kr. och för menig

1,90 kr. Förhöjning i dagaflöning med respektive l,io kr., 1,20 kr. och

1,40 kr. föreslås af cheferna för Skaraborgs och Bohusläns regementen.

Ett tillägg till dagaflöningen af eu krona för alla utan afseende

å grad synes flertalet af cheferna för truppförband inom I arméfördelningen

lämplig. Detta belopp har ock föreslagits af arméfördelningschefen,

som anser, att den å stat anvisade högre aflöning till korpral

och vice korpral utgör en ersättning för förvärfvad större skicklighet

och en i allmänhet ansvarsfullare och längre årlig tjänstgöring samt

därför ej bör verka förminskande på den extra ersättningen.

Chefen för II arméfördelningen föreslår, att aflöning utöfver den

ordinarie må utbetalas såsom gratifikation med 50 öre till korpral, 75

öre till vice korpral och 1 krona till menig.

Samma form föreslås af chefen för III arméfördelningen, som anser

skäligt, att den extra ersättningen bestämmes för dag för korpral

till 60 öre, för vice korpral till 70 öre och för menig till 90 öre, hvarförutom

chefen, med hänsyn därtill, att befordran icke vidare förekommer

för det indelta manskapet, finner billigt att åt vice korpral tillerkännes

korprals och åt menig vice korprals lön, i bådadera fallen 60

kronor, fördeladt å 114 tjänstgöringsdagar eller för tjänstgöringsdag 50

öre, hvadan sålunda hela tillökningen för dag skulle blifva för vice

korpral 1,20 kr. och för menig 1,40 kr.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Såsom förhöjd dagaflöning föreslår chefen för IV arméfördelningen

60 öre för distinktionskorpral och korpral, 70 öre för vice korpral och

sjukvårdssoldat samt 90 öre för menig, hvarigenom sammanlagda dagaflöningen

skulle för en hvar blifva en krona.

Chefen för V arméfördelningen har framhållit, hurusom för beräkning

af den ifrågasatta tillfälliga aflöningen, därest denna skulle hålla

manskapet skadeslöst för den förlust, detsamma lede i arbetsförtjänst

genom kommendering till de särskilda skolorna, hänsyn måste tagas å

ena sidan till beloppet af nu gängse arbetspriser och å andra sidan till

de åt manskapet nu utgående förmåner. Härvid har chefen ansett, att

rotelön eller förmåner från roten icke borde beräknas annorlunda än

såsom ersättning för skyldighet att städse vara disponibel, och att dessa

förmåner oafkortade borde komma löntagarens familj till godo under

den tid, hans tjänstgöring vid regementet varade. Efter angifna beräkningsgrunder

finner fördelningschefen extra aflöning böra tillkomma

korpral med 55 öre, vice korpral med 85 öre och menig med 1 krona

15 öre för dag. Genom erhållande af nämnda belopp jämte ordinarie

aflöning skulle, enligt fördelningschefens beräkning, dagsförmånen utgöra

för korpral 2 kronor 30 öre, för vice korpral 2 kronor 20 öre

och för menig 2 kronor eller ungefär medeltalet af den ersättning, som

kan antagas utgå för enskildt arbete.

Chefen för VI arméfördelningen tillstyrker en dagaflöning af 60

öre för hvar man, däri inräknad dagaflöning enligt stat, hvarföre under

form af tillägg till dagaflöning skulle utgå till korpral 20 öre, till vice

korpral 30 öre och till menig 50 öre.

Då alla de i ärendet hörda cheferna för truppförbanden och för

arméfördelningarna samstämmigt tillstyrkt, att aflöning utöfver den ordinarie

måtte tillerkännas det indelta manskapet för den ökade tjänstgöring,

som i följd af den nya härordningen kan af dem fordras, synes

mig uppenbart, att behof af sådan tillfällig aflöning förefinnes, hvarom

äfven förhållandet under nästlidet år gifvit erfarenhet.

Såsom af min redogörelse framgår, hafva flera af cheferna föreslagit

olika ersättningsbelopp för menig, vice korpral och korpral.

Härutinnan är jag med dem endast i den mån ense, att jag anser menig

med dagaflöning af 10 öre, hvilken kommenderas till tjänstgöring i

egenskap af instruktör eller beställningsman, böra i första rummet hafva

fyllnad i dagaflöning med 20 öre till det belopp, som är bestämdt för

vice korpral. Sådan förmån tillkom honom enligt 1898 års aflöningsreglemente

för tjänstgöring vid vapenöfningar och utgick från vederbörligt

då befintligt vapenöfningsanslag. Sedan menig i omförmälda

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

137

hänseende blifvit likställd med vice korpral, synes mig vidare icke

någon olikhet i fråga om åtnjutande af tillfällig aflöning för menig

samt vice korpral och korpral böra ifrågakomma, utan ansluter jag mig

i detta afseende till chefens för I arméfördelningen åsikt. Vice korprals

och korprals särskilda aflöning som sådana bör nämligen anses utgöra

ersättning för den förvärfvade större utbildningen, som fordrats för erhållande

af den högre värdigheten och därmed följande högre anspråk

på detta befäl i afseende å såväl utsträckningen som beskaffenheten af

deras tjänstgöring. Sådana anspråk komma i förevarande fall att visa

sig i det förhållande, att korpraler och vice korpraler före menige skola

anlitas för den tjänstgöring, hvarom nu är fråga.

Vid bestämmande af det belopp, som bör till en hvar utgå, anser

jag den af chefen för V arméfördelningen in. fl. angifna utgångspunkt

för beräkningen häraf vara riktig. Med nyss uttalade åsikt i afseende

å innebörden af de indelta vice korprals- och korpralslönerna, kan jag

vid berörda beräkning bortse från dessa och således taga hänsyn allenast

till menigs aflöningsförmåner. Under antagande, att sistnämnde

arméfördelningschefs uppskattning af nämnda förmåner äfvensom af

gällande arbetspris är riktig, erfordras ett tillägg af 1 krona 15 öre, för

att menigs sammanlagda dagsinkomst skulle uppgå till två kronor.

Detta af bemälde chef uppgifna pris för dagsverke torde anses vara såsom

medelpris för hela riket väl afvägdt och desto mindre till nackdel för

ifrågavarande manskap, som detta, i motsats till annat arbetsfolk,

vid tjänstgöring ej begagnar egna kläder och dessutom har fritt underhåll.

Dragés från nämnda belopp skillnaden emellan vice korprals och

menigs dagaflöning eller 20 öre, som enligt hvad jag nyss omförmält

bör i första hand tillkomma en som instruktör eller beställningsman

tjänstgörande menig för erhållande af dagaflöning till samma belopp

som vice korpral, återstår ett belopp af 95 öre, hvilket sålunda efter

nu angifna beräkningsgrunder skulle utgöra det tillskott, som till en

hvar för dag erfordrades.

Om härtill för erhållande af jämn penning lägges 5 öre, skulle

ifrågavarande tillskott utgöra för hvarje man och tjänstgöringsdag en

krona, som ock i det närmaste torde utgöra medelvärdet af de utaf

cheferna föreslagna ersättningsbelopp.

Då någon ökad tjänstgöring, utöfver hvad indelt manskap hittills

fått underkasta sig, icke under några förhållanden kan anses föreligga

genom repetitionsöfningarna, torde någon tillfällig aflöning för deltagande

i dessa icke böra förekomma. Behofvet af sådan aflöning föreligger naturligen

mest för den ökade tiden af de värnpliktiges första öfning. Till

B i It. till 11 ikml. Prut. 1D(JU. 4 Sami. 1 A/d. J lld/t. '' IS

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

förekommande af obillighet mot det fåtal, som ej tjänstgöra vid beväringsrekrytskola,

men tilläfventyrs hafva motsvarande tjänstgöringstid

vid andra skolor eller öfningar, torde emellertid enahanda aflöning utgå

till desse. Då jag i förevarande fråga talat om indelt manskap, anhåller

jag, att däri måtte anses inbegripet jämväl det manskap vid

Vaxholms grenadjärregemente, som förut tillhört Värmlands fältjägarekår

och genom kontrakt anställts, innan det bestämts, att nämnda kår

skulle ingå i Vaxholms grenadjärregemente, enär detta manskap var i

afseende å tjänstgöringsförhållanden likstäldt med det indelta.

Beträffande formen och sättet för utbetalande af ifrågavarande aflöning

anser jag det medföra största enkelhet och reda, att densamma

utgår i form af tillägg till dagaflöning och utbetalas på sätt som i

detta afseende är om dagaflöning stadgadt.

Vid beräkning efter de af cheferna lemnade uppgifter af det antal

indelt manskap, som under innevarande år antagits blifva kommenderadt,

skulle beviljandet af ifrågavarande tillägg till dagaflöning eller

1 krona till korpral, vice korpral och menig beställningsman samt 1

krona 20 öre till annan menig, medföra en kostnad för innevarande år

af omkring 230,000 kronor. Genom bestämmelse om afsittande af pågående

underofficers- och korpralsskolor redan den 1 maj blifver det

dock möjligt, att till ej ringa antal i stället för de af cheferna till tjänstgöring

beräknade menige härför anlita från skolorna utgående volontärer,

hvarigenom kostnaden torde kunna begränsas till 200,000 kronor

för detta år, och för nästa år, då, med befintlig ökad tillgång på utbildade

volontärer, behofvet af indelta såsom instruktörer eller beställningsmän

vid skolor och andra öfningar utom vanliga repetitionsöfningar

kan anses vara minskadt till hälften, inskränkas till 100,000 kronor,

eller för båda åren tillhopa 300,00 0 kronor.

För att anskaffa härför erforderliga medel synes mig lämpligt att

hos Riksdagen begära ett extra anslag, hvilket, enär behofvet kunnat

endast tillnärmelsevis och efter sannolikhet beräknas, torde få natur af

förslagsanslag.»

Ehuru utskottet icke anser sig kunna till alla delar biträda hvad

departementschefen i detta ärende anfört, har utskottet likväl icke velat

motsätta sig beviljandet af anslag för nu ifrågavarande ändamål. Utskottet

förutsätter emellertid, att sådana förfoganden komma att vidtagas,

att volontärer i så stor utsträckning som möjligt blifva till tjänstgöring

af ifrågavarande slag kommenderade i stället för indelte korpraler,

vice korpraler och menige. Emot. den föreslagna aflöningens

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

139

belopp för olika tjänstegrader samt anslagets slutsumma har utskottet

icke funnit sig böra göra någon erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må, för utbetalande af tillägg till

dagaflöning åt indelt manskap med 1 krona till korpral,

vice korpral och menig beställningsman samt 1 krona

20 öre till annan menig för tjänstgöring i egenskap

af underbefäl, instruktör eller beställningsman vid

skolor och öfningar utom vanliga repetitionsöfningar

under innevarande och nästinstundande år, å extra

stat för år 1904 bevilja ett förslagsanslag å 300,000

kronor samt medgifva, att däraf må utbetalas under

innevarande år det belopp, som kan varda behöflig!.

49:o) Uti en inom Andra Kammaren väckt, till utskottet hänvisad Ang. en inom

motion (n:r 55) har herr D. Holmgren hemställt, att Riksdagen ville be- m”r™ T^t

vilja ett belopp af 2,000,000 kronor att användas till försträckningar på motion,

billigaste villkor till afgående indelta knektar för att sätta dem i stånd

att vid afskedet ur krigstjänsten tillösa sig de af dem innehafda torp.

I afseende å motiveringen för denna hemställan får utskottet hänhänvisa

till sjkifva motionen.

Utskottet, som icke kan undgå att finna, att motionären öfverskattat

antalet af de soldattorp, hvilka ännu äro såsom sådana bibehållna,

samt är förvissadt, att det öfvervägande flertalet af återstående

soldattorp icke kommer att med indelningsverkets upphäfvande upphöra

att blifva hem för därå bosatta familjer, bär icke heller eljest

kunnat godkänna de af motionären till stöd för den nu föreliggande framställningen

anförda skäl och får alltså, under erinran därjämte, att förslag

till åtgärder för underhjälpande af upprättande af egna hem för mindre

bemedlade, bland annat genom egnahemslån, nu är föremål för Kungl.

Maj:ts pröfning, hemställa,

att herr Holmgrens ifrågavarande motion må af

Riksdagen afslås.

Stockholm den 13 mars 1903.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Reservationer:

vid punkten 3:o (angående anslaget till generalitetstaten)

af herrar C hr. Lundeherg, A. G. L. Billing, N. Fosser, I. Wijk,

friherre J. T. Gripenstedt, F. E. Pettersson, grefve P. O. L. Kling spor,

friherre N. A. H. Palmstierna, grefve K. A. Posse, F. G. M. Underbjelke,

grefve C. O. Taube och friherre C. H. Falkenberg, hvilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Då utskottet under punkten 6:o här nedan anser sig böra förorda

Kungl. Majds förslag om förhöjd dagaflöning till officerare och underofficerare

vid viss tjänstgöring, biträder utskottet jämväl Kungl. Maj:ts

nu förevarande förslag och hemställer alltså,

att Riksdagen, under förutsättning att hvad utskottet

här nedan under punkten 6:o föreslår rörande

förhöjd dagaflöning under viss tjänstgöring vinner

Riksdagens bifall, må, med godkännande af det vid

statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 12

sistlidne januari fogade förslag till stat för generalitetsstaten

(bil. 1 vid berörda statsrådsprotokoll), höja

detta anslag, nu 155,233 kronor, med 1,225 kronor

till 156,458 kronor.»

vid punkten 6:o (angående anslaget till aflöning och rekrytering m. m.)

af herrar Chr. Lundeberg, A. G. L. Billing, N. Fosser, I. Wijk, friherre

J. T. Gripenstedt, F. E. Pettersson, grefve P. O. L. Klingspor,

friherre JK. A. H. Palmstierna, grefve K. A. Posse, F. G. M. Ridderbjelke,

grefve C. O. Taube och friherre C. IT Falkenberg, hvilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Mot Kungl. Maj ds--— — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — i dessa delar.

Jämväl hvad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om förhöjd dagaflöning

till officerare och underofficerare vid viss tjänstgöring finner sig utskottet

med hänsyn till den utredning i ämnet, som blifvit i åberopade

statsrådsprotokollet meddelad, böra förorda. Ifrågavarande förhöjning

skulle under den närmaste tiden komma att till största delen utgå vid

tjänstgöring å mötesplatserna. Då emellertid truppförbanden hädan
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

141

efter torde komma att förläggas i fullständiga kasernetablissement,

i den mån sådana hinna uppföras, uti eller invid hvilka den största

delen af trupptjänstgöringen kommer att äga rum och i hvilkas omedelbara

närhet jämväl befäl och underbefäl måste vara bosatta — det

senare inkvarteradt i själfva etablissementen — kommer efter hand

denna dagaflöning att till beloppet minskas för att slutligen nästan

helt och hållet försvinna. Det synes utskottet vara af billighet påkalladt,

att de officerare och underofficerare, som tjänstgöra vid truppförband,

hvilkas etablissement icke hinna blifva färdiga lika snart som

andras, och som därför fortfarande måste betydande delar af året för

sin militära tjänstgöring vistas skilda från hemmet, hvarigenom extra

kostnader för dem uppstå, tilldelas någon godtgörelse för berörda kostnadsökning,

som beror på förhållanden, hvartill de icke äro vållande.

Därigenom skulle också större likhet i förmånerna vinnas mellan

löntagare af samma kategori vid olika truppförband. På grund af

hvad i statsrådsprotokollet vidare anförts och med hänsyn därjämte till

att Riksdagen år 1902 beslöt bibehålla den förut utgående förhöjda

atlöningen för flottans officerare, underofficerare och civilmilitäre tjänstemän

vid tjänstgöring å fartyg, anser utskottet förhöjd dagaflöning

böra, såsom statsrådsprotokollet angifver, jämväl eljest utgå i de där

omförmälda fall, då tjänstgöring äger rum utom garnisons- eller boningsorten.

Hvad angår de förändringar — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — nu ifrågavarande framställning.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa;

%

a) att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

i ämnet gjorda framställning och med godkännande

af de vid statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

den 12 sistlidne januari fogade kostnadsberäkning

och förslag till stater för infanteriet, kavalleriet,

artilleriet, artilleriets tygstater, fortifikationen

och trängen (bil. 3—59 vid berörda statsrådsprotokoll),

höja anslaget till aflöning och rekrytering m. in., nu

13,833,029 kronor, med 1,889,767 kronor till 15,722,796

kronor, samt

att Riksdagen må, vid godkännande af förslag

till stater för Boden-Karlsborgs artilleriregemente och

positionsartilleriregemontet, medgifva, att uppkommande

besparingar å de till hvardera af nämnda

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

regementen anvisade anslagsmedel få under öfver''

gångstiden användas till bestridande af förekommande

utgifter för regementets uppsättning och utrustning;
b)

att hvad — — — — — — — —--

— — — — Riksdagens bifall.»

vid punkten 7:o (angående anslaget till intendenturkåren)

af herrar Chr. Lundeberg, A. G. L. Billing, N. Fosser, L Wijk,

friherre J. T. Gripenstedt, F. E. Pettersson, grefve P. O. L. Kling spor,

friherre N. A. H. Palmstierna, grefve K. A. Posse, F. G. M. Ridderbjelke,

grefve C. O. Taube och friherre C. H. Falkenberg, hvilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Mot Kungl. Maj:ts — — — — — — — — — — — —--

— — — — — — icke något att erinra.

Och då utskottet under nästföregående punkt förordat bifall jämväl

till Kungl. Maj:ts förslag att bevilja officerare och underofficerare jämte

vederlikar förhöjd dagaflöning under viss tjänstgöring, har utskottet ej

heller något att anmärka mot att samma förmån beredes intendenturtjänstemännen.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må

dels medgifva, att från och med år 1904 vid intendenturkåren

inrättas eu ny intendentsbeställning af

1. klassen, fem nya underintendentsbeställningar [och

sex nya förvaltarebeställuingar;

dels ock, vid bifall till utskottets förslag under

punkt 6:o här ofvan beträffande förhöjda aflöningsförmåner

samt med godkännande af det vid statsrådsprotokollet

öfver landtförsvarsärenden den 12 januari

innevarande år fogade förslag till stat för intendenturkåren

(bil. 62 vid berörda statsrådsprotokoll), öka

anslaget till intendenturkåren, nu 552,679 kronor, med

37,628 kronor till 590,307 kronor.»

vid punkten 8:o (angående anslaget till ökad aflöning för de till

tjänsteåldern äldste bataljonsläkarne)

af herrar Chr. Lundeberg, A. G. L. Billing, N. Fosser, I. Wijk,

friherre J. T. Gripenstedt, F. E. Pettersson, grefve P. O. L. Kling spor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

14.5

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

f

friherre M. A. H. Palmstierna, grefve K. A. Possc, F. G. M. Ridderbjelke,

grefve C. 0. Taube och friherre C. H. Falkenberg, hvilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Under erinran, att utskottet uti punkten (ko här ofvan förordat

bifall till Kungl. Maj:ts förslag om förhöjd dagaflöning till officerare

med vederlikar under viss tjänstgöring, får utskottet, som icke haft

något att mot Kungl. Maj:ts framställning under denna punkt erinra,

hemställa

att Riksdagen, vid bifall till hvad här ofvan i

punkten 6:o föreslagits beträffande förhöjd dagaflöning

i vissa fall, må höja anslaget till ökad aflöning för

de till tjänsteåldern äldste bataljonsläkarne, nu 68,592

kronor, med 2,949 kronor till 71,541 kronor.»

vid punkten 13:o (angående anslaget till reservbefälet)

af herrar P. Pehrson, D. Persson, J. A. Sjö, H. Andersson, C. Persson,

A. Petersson, N. Boström, S. O. Nyländer, G. Odqvist, P. Olsson, O. Emthén

och JST. Svensson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hafva följande lydelse:

»Utskottet anser det visserligen vara af stor betydelse för försvaret,

att tillgång finnes till utbildadt reservbefäl i tillräckligt antal, men anser

det ännu vara för tidigt att bedöma, huruvida icke de löneförbättringar,

som af Riksdagen åren 1901 och 1902 beslötos och hvilka inverka

äfven å reservbefälets aflöningar, komma att, när de blifvit allmänt

kända och uppmärksammade, medföra ökadt antal sökande till reservofficerstjänst.

Äfven om det skulle visa sig, att reservofficersinstitutionen

fortfarande komme att få alltför liten tillslutning, torde det enligt utskottets

mening kunna ifrågasättas, huruvida en sådan ökad förmån,

som Kungl. Maj:t nu föreslagit i form af 200 kronors ökning af

ekiperingshjälpen, skulle kunna utöfva någon afsevärd inverkan till

bristens afbjälpande. Det torde ej heller höra lämnas obeaktadt, att

till följd af de ändringar i uniformernas utseende, för hvilka förberedande

undersökningar och prof nu pågå, det är sannolikt, att anskaffningskostnaden

för uniform framdeles kommer att ställa sig billigare

än nu.

Utskottet anser sig på grund häraf icke böra tillstyrka Kungl.

Maj ds förslag om ekiperingshjälpens ökning, och torde vid sådant förhållande

anledning ej heller förefinnas att borttaga ordet »högst» vid

ifrågavarande förslagsanslag.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställningar icke

må vinna Riksdagens bifall.»

vid punkten 17:o (angående anslaget till krigshögskolor)

af herrar P. Pehrson, D. Persson, J. A. Sjö, H. Andersson, C.

Persson, A. Petersson, N. Boström, S. 0. Nyländer, G. Odqvist, P. Olsson,

0. Emthén och N. Svensson, hvilka ansett att utskottets yttrande och

förslag bort hafva följande lydelse:

»Utskottet finner väl, att vissa ändringar i afseende på anordnandet

åt undervisningen vid artilleri- och ingenjörhögskolan äro betingade

af de efter antagandet af den nya härordningen inträdda förhållandena,

och har icke funnit sig böra göra någon erinran mot hvad i statsrådsprotokollet

anförts beträffande själfva kursernas och undervisningens

anordnande. I afseende å de förändringar i den nuvarande staten för

skolan, som Kungl. Maj:t föreslagit, har utskottet däremot funnit sig

böra i vissa hänseenden förorda afvikelse från Kungl. Maj:ts förslag.

Enligt detta skulle, i stället för det nu å skolans stat uppförda arfvodet

å 1,500 kronor till chefen, upptagas för honom öfverstelöjtnants aflöningsförmåner.

Utskottet anser sig emellertid icke kunna tillstyrka en

sådan förändring, hvarigenom en ny öfverstelöjtnantsbeställning inom

armén skulle upprättas, utan håller före, att vid denna skola endast

arfvode för chefen bör med det nuvarande beloppet upptagas i staten.

I afseende å lärarne har Kungl. Maj:t föreslagit, att för lärarne i

två nya undervisningsämnen, nämligen väg- och vattenbyggnadskonst

samt ryska språket, måtte uppföras arfvoden å resp. 400 och 1,800

kronor. Emot förslaget i denna del har utskottet icke funnit anledning

till annan erinran, än att arfvodet till läraren i ryska språket synes

efter beräkning af 10 kronor för undervisningstimme böra bestämmas

till 1,750 kronor. För åtskilliga af lärarne i hittillsvarande undervisningsämnen

hafva arfvodena på grund af ökadt antal undervisningstimmar

föreslagits höjda med tillhopa 1,800 kronor, hvaremot arfvodet

till läraren i matematik och teoretisk mekanik vid allmänna kursen

föreslagits sänkt med 900 kronor. Med hänsyn, bland annat, därtill,

att många af desse lärare och särskildt de, hvilka hafva den största

undervisningsskyldigheten, äro militärer, samt dessa redan till följd af

de vid de senaste årens riksdagar beslutade löneregleringar erhållit

sina aflöningsförmåner afsevärdt förbättrade, har utskottet ansett arfvodestillökningen

för de redan nu befintliga lärarebefattningarna kunna

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

145

begränsas till ett sammanlagdt belopp af 900 kronor, motsvarande

nyssberörda arfvodesminskning för en af dessa lärare, hvarigenom de

nuvarande lärarebefattningarnas totala arfvodessumma blifver oförändrad.

Utskottet har med anledning häraf i sitt förslag till stat höjt arfvodena

för lärarne i artilleri med ritning med 100 kronor till 2,400 kronor;

i befästningskonst och fästningskrig med ritning med 300. kronor till

2,100 kronor; i krigskonst, militärgeografi och krigshistoria med 100

kronor till 1,900 kronor; i fysik med 100 kronor till 1,100 kronor och

i franska språket med 300 kronor till 1,600 kronor, hvaremot ytterligare

arfvodesökningar icke af utskottet förordas. Sammanlagda ökningen

å rubriken »lärare och repetitörer» uppgår alltså enligt utskottets

förslag till 2,150 kronor, beroende på de två nytillkomna arfvodena.

I afseende å rubriken »elever» är ingen förändring föreslagen..

Mot den ökning med 1,550 kronor, som föreslagits under rubriken

»betjäning», har utskottet ej funnit sig böra göra någon erinran.

Beträffande rubriken »omkostnader och underhåll» har Kung!. Magt

föreslagit ökning i åtskilliga poster med tillhopa 6,780 kronor. Häremot

har utskottet funnit sig böra anmärka, att den föreslagna ökningen

af anslagsposten »elevernas praktiska öfningar» m. m. från 4,500 kronor

till 11,000 kronor synts vara alltför stor, och har utskottet ansett, att

densamma lämpligen torde kunna inskränkas därhän, att anslagsposten

fördubblas och alltså uppföres med 9,000 kronor. I öfrigt har utskottet

icke något att invända mot förslaget i fråga om anslagsposterna under

denna rubrik, å hvilken sammanlagda ökningen alltså skulle enligt utskottets

förslag blifva 4,780 kronor.

Efter de sålunda af utskottet föreslagna jämkningarna återstår en

ökning i det nuvarande anslaget till denna skola med tillhopa 8,480

kronor, hvilken ökning utskottet tillstyrker. Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Majtts nu ifrågavarande framställning

må af Riksdagen på det sätt bifallas, att Riksdagen,

med godkännande af det vid detta utlåtande fogade

förslag till stat för artilleri- och ingenjörhögskolan

(bil. 3), höjer anslaget till krigshögskolor, nu 68,725

kronor, med 8,480 kronor till 77,205 kronor.»

vid punkten 19:o (angående anslag till militärläkares undervisning)

af herrar P. Pehr son, D. Persson, J. A. Sjö, II. Andersson, C. Persson,

A. Petersson, N. Boström, S. O. Nyländer, 0. Odqvist, P. Olsson,

lille till Itiksd. Prat. 11)03. 4 Sami. 1 Afd. 5 Haft. 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

0. Ernthén och ÅT. Svensson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hafva följande lydelse:

»Kungl. Majrts nu föreliggande förslag afser förhöjning i anslaget

till militärläkares undervisning för att möjliggöra anordnandet af särskilda

kurser för militärläkareaspiranter. Om än förändringar i vissa

hänseenden kunna i afseende å det nuvarande sättet för militärläkares

utbildning vara önskvärda, kan utskottet icke finna lämpligt, att, då

frågan om, i hvilken mån värnpliktsöfningarna må kunna tagas i anspråk

för den speciella utbildningen till militärläkare af värnpliktige medicine

studerande, är föremål för pröfning, inrätta sådana aspirantkurser, som

nu föreslagits. Någon förhöjning af anslagets nuvarande belopp finner

sig utskottet på grund häraf icke kunna tillstyrka, utan hemställer,

att Riksdagen må, med afslag å Kungl. Maj:ts

framställning om höjning af anslaget till militärläkares

undervisning, i riksstaten för år 1904 uppföra detta

anslag med oförändradt belopp, 6,350 kronor.»

vid punkten 21:o (angående anslaget till de värnpliktiges aflöning,

inskrifning och redovisning m. m.)

af herrar D. Persson, P. Olsson och O. Ernthén, hvilka ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»I likhet med motionärerna anser utskottet, att en något förhöjd

dagaflöning till de värnpliktige under rekrytutbildningstiden bör utgå,

och att utom de billighetsskäl, som tala därför, en sådan åtgärd vore

ägnad att motverka det missnöje, som förspörjes öfver den nya härordningen,

och en i anledning däraf stegrad emigration. Utskottet är

likaledes ense med motionärerna därom, att denna dagaflöning lämpligen

bör bestämmas till 50 öre, såsom Andra Kammaren också två gånger

förut beslutat. Däremot anser sig utskottet icke kunna förorda, vare

sig att förhöjningen skall utgå äfven under innevarande år, ej heller

förhöjning i dagaflöningen under repetitionsöfningarna, hvilken redan

utgår med 50 öre.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts i

ämnet gjorda framställning och ofvanberörda motioner,

må för bestämmande af värnpliktiges dagaflöning till

50 öre öka anslaget till de värnpliktiges aflöning,

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

147

inskrifning och redovisning m. m., nu 1,563,980 kronor,

med 1,512,993 kronor till 3,076,973 kronor.»

vid punkten 37:o (angående anslag till utvidgning af Åkers krutbruk)

af herrar D. Persson och P. Olsson; samt

vid punkten 48:o (angående anslag till dagaflöningstillägg åt indelt

manskap)

af herr C. Persson.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1903 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

Indelning och

därmed jäm- förlig anvis- ning, på för- slag.

Summa.

Ersättningar.

Landtförsvars-

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

8.

Aflöning och expenser samt

17,000

50,250

—

—

—

17,000

50,250

—

Departementschefen ...................................................................

Departementet. Nuvarande belopp...........................................

Okas med ...............................................................................

9,032

158,741

155,233

—

ZE

—

9,032

158,741

155,233

—

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag......

Arméförvaltningen .......................................................................

Generalitetsstaten.......................................................................

320,505

—

—

320,505

—

Generalstaben. Nuvarande belopp.............................................

Ökas med..............................................................................

12.200

14,860

13,833,029

—

—

—

12,200

14,860

13,833,029

—

Artilleristaben ..............................................................................

Kommendantsstaben ...................................................................

Aflöning och rekrytering. Nuvarande belopp...........................

Ökas med............................................................................

552,679

—

—

552,679

—

Intendenturkåren. Nuvarande belopp .......................................

Ökas med.................................................................................

68,592

—

—

68,592

—

Ökad aflöning för de till tjänsteåldern äldste bataljonsläkarne,

Ökas med.................................................................................

27,000

—

—

27,000

—

Stipendier för fältläkarekåren och veterinärstaten. Nuvarande

Ökas med ............................................................................

15,219,121

—|--

—

15,219,121

—

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

149

Litt. A.

riksstatens Fjärde hufvudtitel.

departementet.

inkvarterings- ock resekostnad.

förslagsanslag. Nuvarande belopp ........................

belopp.....................................................................

Förslag till blifvande

riksstat:

50,250: —

4,750: —

320,505

16,110

13,833,029

1,512,668

552,679

35,460

68,592

1,732

27,000

4,200

Tr:pt

Anvisning i

kontant.

Kronor.

Ö.

17,000

—

55,000

9,032

158,741

155,233

—

336,615

12,200

14,860

—

15,345,697

—

588,139

—

70,324

—

31,200

16,794,041

i—

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1903 års riksstat anslår:

Tr:pt

Tr:pt

Anvisning

kontant.

i

Indelning och

därmed jäm- förlig anvis- ning, på för- slag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

15,219,121

_

_

15,219,121

__

1,161,880

—

—

1,161,880

—

21,450

37,500

—

—

21,450

37,500

—

53,516

—

—

53,516

—

36,939

—

—

—

36,939

—

164,376

_

__

164,376

7,000

—

—

—

7,000

—

15,000

—

—

—

15,000

—

2,000

2,000

751,328

_

__

_

751,328

_

643,857

—

—

—

643,857

—

68,725

68,725

44,455

_

__

44,455

60,000

—

—

60,000

—

18,287,147

—

—

-1

81,287,147

—

Inkvarteringskostnader, förslagsanslag. Nuvarande belopp......

Ökas med ................................................................................

Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag .....

Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp....................

Ökas med ................................................................................

Reservbefälet, förslagsanslag, högst...........................................

Rubriken ändras till: Reservbefälet, förslagsanslag.

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation,

Minskas med ...........................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.....................

Resestipendier åt artilleri- och ingeniörofficerare, reservationsResestipendier

åt officerare och intendenturtjänstemän, reserResestipendier

åt militärläkare, reservationsanslag .................

Remontering och

Remontering och skoning m. m., reservationsanslaq. NuvaÖkas

med.............................................................................

Lega af hästar till artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens

Ökas med .................................................................................

hvarjämte rubriken ändras till: lega af hästar till kaval
-

Skolor för officerare, under
Krigshögskolor,

reservationsanslag. Nuvarande belopp............

Ökas med..............................................................................

Ridskolan, reservationsanslag .....................................................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, reservationsanslag

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

151

Förslag till blifvande

riksstat:

Anvisning i

Kronor.

förslagsanslag, högst. Nuvarande belopp ...

anslag .............

vationsanslag .

häst!oga in. m

rande belopp ....

exercis. Nuvarande belopp ...................................................

leriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och triingens exercis.

befäl och militärläkare.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1903 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

i

Indelning ock

därmed jäm- förlig anvis- ning, på för- slag.

Summa.

Ersättningar.

Krono!*.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

18,287,147

27,025

88,350

—

—

—

18,287,147

27,025

88,350

-

Artillerist] utskolor, reservationsanslag .....................................

Krigsskolan, reservationsanslag. Nuvarande belopp ...............

Ökas dels å krigskolans stat med ......................................

dels för anordnande vid skolan af reservnfficerskurser

158,345

6,350

-

158,345

6,350

—

Volontärskolor, förslagsanslag ............................................

Militärläkares undervisning, reservationsanslag. Nuvarande

Ökas med ..............................................................................

Natura un derb all, sjuk vård,

73.808

300,000

—

—

—

73,808

300,000

—

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg, reservations- Arména fält- och. fälttjänstöfningar, reservationsanslag. Nuva- Ökas med.................................................................................

1,563,980

—

—

1,563,980

—

De värnpligtiges aflöning, inskrifning och redovisning m. m.,

Ökas med...........................................................................

1,900,000

—

—

—

1,900,000

—

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar, samt artilleriets

Ökas med .........................................................................

665,000

665,000

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter

raude belopp .........................................................................

Ökas med...........................................................................

4,242,600

—

—

—

4,242,600

—

Arméns mathållning, förslagsanslag. Nuvarande belopp........

Ökas med ................................................................................

1,623,342

—

——

—

1,623,342

—

Furagering af arméns hästar, förslagsanslag. Nuvarande be- Ökas med............................................................................

2,801,293

—

—

—

2,801,293

—

Arméns munderingsutrustning, reservationsanslag. Nuvarande

Ökas med ...............................................................................

650,153

—

—

650,153

—

Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof, reservations- Ökas med..............................................................................

831,307

—

—

—

831,307

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten, reserva- Ökas med..............................................................................

33,218,700

—

-

33,218,700

—

Tr:pt

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

153

......................................................................................................... 18,950=

med ......................................................................................... 22,500:

belopp ...........................................................................................................

öfningar och materiel.

anslag .....................................................................................................

rande belopp ..................................................................................................

förslagsanslag. Nuvarande belopp.........................................................

öfningar och materiel, reservationsanslag. Nuvarande belopp.......................

samt fortifikationens öfningar och materiel, reservationsanslag. Nuva
loPP

.............................................................................................................

belopp ...........................................................................................................

anslag. Nuvarande belopp .....................................................................

tionsanslag. Nuvarande belopp................................................................

Förslag till blif-

vande riksstat:

Anvisning

kontant.

Kronor.

Ö.

Tr:pt

20,142,673

—

27,025

—

88,350: —

— 41,450: —

129,800

_

158,345

—

6,350: —

1,650: —

8,000

—

73,808

300,000: —

100,000: —

400,000

_

1,563,980: —

496,512: —

2,060,492

—

1,900,000: —

280,000: —

2,180,000

_

665,000: —

95,000: —

760,000

_

4,242,600: —

1,377,400: —

5,620,000

—

1,623,342: —

193,278: —

1,816,620

—

2,801,293:

902,595: —

3,703,888

—

650,153: —

212,138: —

862,291

—

831,307: —

266,742: -

1,098,049

—

Tr:pt

39,040,991

—

''JO

Bill. till Riksd. Prat. 1903. 4 Sami. I Afd. 0 Iläft.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1903 års riksstat anslår:

.

Anvisning i

kontant.

Indelning och

därmed jäm- förlig anvis- ning, på för- slag.

Summa.

Ersättningar.

Kronor.

33,218,700

3,200,000

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

33,218,700

3,200,000

Ö.

Skattelimlringar och ersiitt-

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förslagsanslag.

Minskas med ...........................

12,500

5,000

—

693,400

—

693,400

12,500

5,000

—

hvarjämte rubriken ändras till: Ersättning för rustning

Rustnings- och roteringsersättning. Anslaget uteslutes ur

Roteringsunderstöd, förslagsanslag. Anslaget uteslutes ur riks- Störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet,

Diverse

75,000

—

—

75,000

—

Extra utgifter...........................................................................

36,511,200

—

693,400

37,204,600

—

S:ma

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande A.-o 5.

155

Förslag till blifvande

riksstat:

Anvisning i

kontant.

ningar till rust- och rotehållare.

Nuvarande belopp ...........................................

och rotering, förslagsanslag.

riksstaten .............................................................

staten .....................................................................

förslagsanslag. Anslaget uteslutes ur riksstaten

Tr:pt

3,200,000: —

300,000: —

Kronor. ö.

39,040,991—|

2,900,000 —i

anslag.

Summa

75,000

42,015,991

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Fjärde liufvudtitel.

Landtförsvarsdepartementet.

Artilleribehof:

För fortsatt anskaffning af eldhandvapen ............... 1,190,000: —

» fortsatt tillverkning af ammunition för eldhandvapen

............................................... 594,000: --

» anskaffning af ny fältartillerimateriel................ 2,000,000: —

» anställande af fortsatta försök med materiel, afsedd

för fälthaubitsdivisionerna och positionsartilleriet,

samt till inköp af ammunition för

positionsartilleriet............................................... 238,600: —

x utvidgning af Åkers krutbruk .............................. 124,000: —

Artilleri- och fortifikationsbehof:

För fortsättande af arbetena å rikets landtbefästningar .............

Fortifikationsbehof:

Till uppförande af nya byggnader för armén .................................

Intendenturbehof:

För anskaffning af kläde och yllefoder att användas

såsom för truppförbanden vid mobilisering erforderligt

förlag ............................................ 115,000: —

Till inköp af remonter för arméns behof..................... 100,000: —

Tr:pt

Kronor.

4,146,600

2,185,400

6,650,000

215,000

13,197,000 — |

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande K:o 5.

157

Kronor.

Ö.

Tr:pt

13,197,000

—

Diverse anslag:

Till det frivilliga skytteväsendets befrämjande .........

» ökade utgifter för krigshögskolan ....................

» ersättande af vissa utaf arméförvaltningen ut- gift] a förskott ..............................................

» beredande af ersättning åt indelta truppförband

för förlorade vakansafgifter, afsedda för musi- kens underhåll .............................................

» dagaflöningstillägg åt indelt manskap................

500,000: - 6,600: -

27,078: —

60,000: - 300,000: —

893,678

_

1

Summa

14,090,678

_

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. n:o 1.

Beräkning

af statsanslaget för aflöning och rekrytering m. m. år 1904.

l:o. Aflöningsförmåner, upptagna i

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

vederbörliga stater för:

! i

Infanteriet.

Svea lifgarde.............

—

—

389,132

Göta d:o .............

—

—

387,804

50

Lifregemente! till fot..........

—

-

276,174

65

Första lifgrenadjärregementet

—

—

287,416

40

Andra d:o .......

—

—

287,943

15

Västgöta regemente...........

-

276,107

65

Karlskrona grenadjärregemente......

_

—

248,903

10

Upplands regemente..........

—

265,340

35

Skaraborgs d:o ..........

—

289,627

55

Södermanlands d:o ..........

—

277,584

25

Kronobergs d:o ..........

—

—

272,915

50

Jönköpings d:o ..........

—

—

286,751

90

Dalregementet.............

—

-

289,733

90

Hälsinge regemente..........

—

—

291,454

65

Alfsborgs d:o ..........

—

-

272,547

—

•

Hallands d:o ..........

—

—

287,883

95

Bohusläns d:o ..........

—

—

287,605

30

Västmanlands d:o ..........

-

—

290,590

55

Norrbottens d:o ..........

—

—

330,798

80

Västerbottens d:o ..........

—

•-

340,644

75

Kalmar d:o ..........

—

—

270,771

35

*

Värmlands d:o ..........

—

—

266,919

10

Jämtlands fältjägareregemente.......

—

-

319,503

85

Norra skånska infanteriregementet.....

—

-

287,240

35

Södra skånska d:o .....

—

—

302,687

65

Transport

—

—

7,384,082

20

— 1

—

—

-

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

159

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Summa.

kronor.

Transport

—

—

7,384,082

20

—

—

—

Vaxholms grenadjärregemente.......

Militärbefälhafvaren å Gottland med stab samt

298,871

40

Gottlands infanteriregemente......

—

—

337,272

10

Västernorrlands regemente........

—

—

340,983

25

8,361,208

95

Kavalleriet.

Lifgardet till häst...........

—

—

289,599

50

Lifregementets dragoner.........

—

—

198,003

15

Lifregementets hnsarer.........

—

—

187,177

10

Smålands husarregemente........

—

—

183,542

80

Skånska husarregementet.........

—

477,810

35

Skånska dragonregementet........

—

466,287

10

Kronprinsens husarregemente.......

—

—

289,719

50

Norrlands dragonregemente........

Ofverstelöjtnanter och majorer vid de sex för-

■

257,338

delningskavalleriregementena......

—

—

60,340

2,409,817

50

Artilleriet.

Första Svea artilleriregemente.......

—

—

395,116

-

Första Göta d:o .......

—

—

371,084

50

| Wendes d:o ......

—

—

436,395

50

! Norrlands d:o .......

—

—

335,629

—

Andra Svea d:o .......

—

—

335,149

-

i Andra Göta d:o .......

—

—

335,029

—

j Gottlands artillerikår..........

-

-

128,899

50

Boden—Karlsborgs artilleriregemente ....

_

—

220,463

_

Positionsartilleriregementet........

. —

—

87,071

Artilleriets tygstater..........

—

—

146,670

2,791.506

50

Fortifikationen.

Fast anställde officerare och underofficerare med

vederlikar samt betjänte.......

—

-

525,595

Svea ingenjörkår............

—

—

70,303

-

Göta d:o ........ ...

—

—

70,303

-

Fälttelegrafkåren............

—

—

34,874

50

Bodens ingenjörkår...........

—

—

22,919

—

723,994

50

Transport

—

—

-

—

14,286,527

45

—

—

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

;

—

|-

14,286,527

45

-

Trängen.

Första Svea trängkår..........

—

—

130,038

Första Göta d:o ..........

—

—

101,976

—

Norrlands d:o ..........

—

—

102,328 50

Wendes d:o ..........

—

—

128,710

50

Andra Svea d:o ..........

—

—

76,545

—

Andra Göta d:o ..........

—

-

76,545

—

Cheferna vid trängkärerna........

—

—

29,360

—

645,503

—

14,932,030

45!

2:o. Dagaflöning åt indelt menigt

manskap för:

Infanteriet.

Förslagsvis 380,672 dagar å 0,10 krona . . .

—

—

—

—

38,067

20

Kavalleriet.

Förslagsvis 51,985 dagar å 0,10 krona ....

—

—

—

—

5,198

50

43.265

70

3:o. Kostnader för hyra, eldning och

belysning samt städning för:

Infanteriet.

Militärbefälhafvarens å Gottland med Gottlands

infanteriregementes expeditioner tillsam- mans 1,200 kronor samt 25 regementens å

1.000 kronor............

—

—

26,200

Kavalleriet.

Lifregementets husarers och Smålands husar-

regementes regementsexpeditioner å 1,000 ;

kronor .............. 1

_

_

_

2,000

28,200;

Transport 1

—

-

—

-|

— 1

15,003,496

15|

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

161

Transport

4:o. Kostnader för skrifmaterialier,

blanketter, öfriga tryckalster,

underhåll af expeditionsmateriel

samt inbindning för:

Infanteriet.

Militärbefälhafvarens å Gottland jämte regements-

med underlydande expeditioner vid

Gottlands infanteriregemente 1,800 kronor

och för 27 regementsexpeditioner med underlydande

expeditioner å 1,500 kronor . .

Kavalleriet.

Skånska husar- och dragonregementenas expeditioner

å 1,800 kronor och 6 regementens

expeditioner å 1,500 kronor......

Artilleriet.

6 artilleriregementens expeditioner å 1,500 kronor,

Gottlands artillerikårs expeditioner 1,000

kronor, Boden-Karlsborgs artilleriregementes

expeditioner 1,000 kronor samt Positionsartilleriregementets

expeditioner 500 kronor

Ingenjörtrupperna.

2 ingenjörkårers expeditioner å 1,000 kronor

samt fälttelegrafkårens och ingenjörkårens

i Boden expeditioner å 500 kronor. .

Trängen.

4 trängkårers expeditioner å 500 kronor . . .

Transport

Juli. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1. A

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

15,003,496

15

—

—

42,300

—

—

-

—

—

12,600

—

—

—

—

—

11,500

....

—

—

—

—

3,000

—

_

_

_

_

2,000

_

71,400

—

—

—

—

—

15,074,896] 15

5 lläft. 21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Transport

6:o. Rekryteringskostnader för:

Infanteriet.

2,582 volontärer å 50 kronor.......

Kavalleriet.

1,049 volontärer å 50 kronor.......

Artilleriet.

1,041 volontärer å 50 kronor.......

Ingenjörtrupperna.

268 volontärer å 50 kronor........

Trängen.

165 volontärer å 50 kronor . .......

7:o. Arfvoden för:

Fortifikationen.

3 afdelningschefer å 800 kronor......

10 stabsofficerare å 600 d:o......

gratifikationer till biträden å byggnadsafdelningen

in. m............ . .

8:o. Diverse kostnader.

Ersättning för vakansafgifter från för regementenas

egna ändamål hel-eller lialfvakanta

rusthåll eller rotar, enligt arméförvaltningens

utredning. ''...........-

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

-

—

-

—

—

15,074,896

15

—

—

—

129.100

-

i —

• •

-

—

—

52,450

—

! -

•

-

—

—

52,050

—

1

—

—

—

13,400

—

8,250

255.250

2,400

—

—

-

—

6,000

—

_

_

_

_

1,600

—

10.000

5,551

—

—

—

~

—

—

15,345,697 25

Summa kronor

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

163

Bil. n:o 2.

Förslag till stat

för Intenden turkåren år 1904.

Kronor

Summa

Kronor

1 generalintendent, lön......................

dagaflöning å 7 kronor i 365 dagar............

8,000

2,555

—

10,555

1 öfverfältintendent, lön.....................

dagaflöning å 6 kronor i 365 dagar............

6,000

2,190

—

8,190

1 fältintendent af 1. graden, lön.................

dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar............

4,500

1,825

—

6,325

4 d:o..............................

—

—

25,300

—

1 fältintendent af 2. graden, lön.................

dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar............

4,000

1,825

—

5,825

5 d:o..............................

—

—

29,125

—

1 intendent af 1. klassen, lön...................

dagaflöning å 4 kronor i 365 dagar............

3,400

1,460

I

4,860

—

—

213,840

—

1 intendent af 2. klassen, lön...................

dagaflöning å 4 kronor i 365 dagar............

2,400

1,460

—

3,860

—

—

73,340

—

1 underintendent, lön......................

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar............

1,500

1,095

—

2,595

8 d:o ..............................

—

—

20,760

—

1 förvaltare, lön.........................

dagaflöning å 2 kronor i 365 dagar............

1,200

730

—

1,930

1 ålderstillägg å lönen å 300 kronor efter 5 ftrs väl vits- ordad tjänst.

—

—

133,170

—

1 vaktmästare, lön........................

dagaflöning å 0,so krona i 365 dagar...........

underhåll in natura (beklädnad och portionsersättning) å

0,85 krona i 365 dagar................

300

182

310

50

25

792

75

—

—

27,746

25

Transport

--

—

568,214

-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Kronor

Summa

Kronor

Transport

—

—

568,214

—

Arfvode till extra intendenter eller intendentsaspiranter (15 å 1,095 kronor)

—

—

16,425

—

Till skrifmaterialier, blanketter, öfriga tryckalster, underhåll af expeditions- materiel samt inbindning:

för generalintendentens expedition................

» intendenturkårens hufvudstation...............

1,500

2,000

—

3,500

Summa kronor

—

—

588,139

—

Anm. 1. Vid afgång i vaktmästarebeställning återbesättes icke ledig blifven beställning, men

få härigenom uppkomna besparingar användas för upprätthållande af sådan tjänst.

Amu. 2. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ofvan angifna aflöningsförmånerna,

bibehålies vid sina förutvarande aflöningsförmåner, därest han icke själf

önskar öfvergå till de i denna stat för honom upptagna.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

165

jBil. n:o 3.

Förslag till stat

för Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Krön

O

r.

a) Aflöning.

Stab.

1 chef, arfvode .......................

1,500

—

1 adjutant, arfvode .....................

700

—

1 redogörare för medels- och persedeluppbörden, arfvode . . .

900

—

För bibliotekets och samlingarnas vård och redovisning, arfvode

300

—

3,400

_

Lärare och repetitörer.

1 lärare i artilleri med ritning och tillhörande öfningar, arfvode

1 d:o i befästningskonst och fästningskrig med ritning och till-

2,400

—

hörande öfningar, arfvode..............

2,100

—

1 d:o i byggnadskonst med ritning, arfvode..........

1,000

—

1 d:o i väg- och vattenbyggnadskonst, arfvode........

1 d:o i krigskonst och militärgeografi samt krigshistoria jämte

400

tillhörande öfningar, arfvode.............

1,900

—

1 d:o i matematik och teoretisk mekanik, allmän kurs, arfvode .

1,500

—

1 d:o i d:o d:o, högre kurs, arfvode..............

2,000

—

1 d:o i tillämpad mekanik med ritning, arfvode........

800

—

1 d:o i beskrifvande geometri och ritlära, arfvode.......

800

—

1 d:o i fysik, arfvode.................

1,100

—

1 clio i kemi, arfvode..............

1,400

—

1 d:o i franska språket, arfvode..........

1,000

—

1 d:o i ryska språket, arfvode............

1,750

~

Transport

18,750

—

3,400

—

—

—

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Krön

O

r.

Transport

18,750

_

3,400

_

För undervisning i artilleripjäsers och projektilers tillverkning

och besiktning...............

150

—

Till repetitörer, arfvode.............

3,000

—

21,900

Anm. 1. Chefen för högskolan, militäre lärare, adjutanten jämte

repetitörer åtnjuta, såvida de icke i annan egenskap äro

till inkvarteringsförmån berättigade, inkvarterings- och

servisbidrag från anslaget till inkvarteringskostnader en- ligt författningarna, chefen såsom öfverstelöjtnant, de

öfriga i den grad de på stat innehafva.

Elever.

Till stipendier åt elever.........

—

—

3,000

—

Anm. 2. De elever vid högskolan, Indika icke i och för sin tjänst

åtnjuta inkvartering i Stockholm, erhålla inkvarterings- och sorvisbidrag från anslaget till inkvarteringskostnader,

enligt författningarna i den grad de på stat innehafva.

Betjäning.

1 väbel, tillika förste vaktmästare''.

lön ...................kr. 1,000:

tjänstgöringspenningar..........» 300: —

1,300

1 andre vaktmästare, arfvode.......

900

_

1 maskinist, arfvode.............

1,200

—

3,400

31,700

Anm. 3. Tjänstgöringspenningar åtnjutas endast under verklig

. tjänstgöring

Anm. 4. Om någon af betjäningen åtnjuter bostad jämte ved- brand, böra, såvida icke dessa förmåner tillkomma honom

såsom portvakt eller för andra åligganden utöfver tjän- sten, desamma till ett värde af 150 kronor inräknas

under lönen eller arfvodet, och utgår då lönen för förste

vaktmästaren med 850 kronor och arfvodet för andre

vaktmästaren med 750 kronor samt för maskinisten med

1,050 kronor.

Transport

—

—

—

—

31,700

—

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

167

Krön

O

r.

Transport

—

—

—

—

31,700

b) Omkostnader och underhåll.

Biblioteket, fysiska kabinettet och kemiska laboratorium . . .

—

—

2,000

—

Lokalernas uppvärmning och belysning .

—

—

1,600

—

Vattenförbrukningsafgift ....

—

—

100

—

Inventariers underhåll.....

—

—

700

—

Skrifmaterialer för undervisningen, expeditionen och redogörelsen

—

—

400

—

Städning och tvätt..........

—

—

600

—

Renhållning.........

Elevernas praktiska öfningar samt rese- och traktamentskost-

—

—

150

—

1

nader äfvensom handräckning m. m. under öfningarna

—

—

9,000

—

Reseersättningar.......

—

—

1,500

—

Extra utgifter........

—

—

600

—

Anm. 5. Häruti äro inbegripna de enligt kungl. brefvet den 13.

januari 1824 till bestridande af kostnader för tryckning

af lärokurser m. m. anslagna 300 kronor att redovisas

inför inspektören för militärläroverken.

Till underhåll af skolans lokaler ....

—

—

1,000

—

17,650

Anm. 6. I fall å en eller annan titel brist skulle uppstå, må till

betäckande däraf användas de å andra titlar möjligen

uppkommande besparingar, endast anslaget i dess helhet

icke öfverskrides.

Summa kronor

- |

-|

—

-1

49,350

—

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. n:o 4.

Förslag till stat

för Krigsskolan.

K

ron

O

r.

a) Aflöning.

Stab.

X chef, lön.....................

dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar......

lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor . .

furageersättning å 1 kr. om dagen för hvarje häst

5,000

1,825

800

730

—

8,355

1 965

1 adjutant, tillika bibliotekarie, arfvode.......

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor . . .

furageersättning å 1 krona om dagen.....

1,200

400

365

—

1 slottspastor, arfvode...............

—

—

1,000

—

1 bataljonsläkare, lön................

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar......

1,020

1,095

—

2,115

300

1 veterinär, arfvode................

—

-

—

1 redogörare, nppbär sina aflöningsförmåner från in- tendenturkårens stat.............

—

—

—

—

1 fanjunkare, förvaltare samt tillika väbel och upp- syningsman öfver kungsgårdens byggnader, park

och utägor, lön...............

dagaflöning å 2 kronor i 365 dagar......

1,200

730

—

1,930

Kompanibefäl.

1 kompanichef, arfvode...............

—

—

1,500

—

1 subalternofficer af infanteriet, arfvode......

-

—

1,200

—

3 d:o .......................

—

—

3,600

—

1 subalternofficer af kavalleriet, arfvode.......

—

—

1,200

—

1 fanjunkare, lön..................

dagaflöning å 2 kronor i 365 dagar......

1,200

730

—

1,930

Transport

—

—

25,095

_i

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande X:o 5.

169

K r o n

o r.

Transport

_

25,095

Lärare.

1 förste lärare i krigskonst, arfvode........

—

1,500

—

1 andre d:o i d:o , » ;.......

—

—

1,000

—

1 förste d:o i vapenlära och artilleriexercisregle- mente, arfvode..........

_

1,500

1 andre d:o i vapenlära och artilleriexercisregle- mente, arfvode..........

1,000

1 förste d:o i krigsbyggnadskonst, arfvode ....

—

—

1,500

—

1 andre d:o i d:o , » ....

—

—

1,000

—

1 förste d:o i topografi, arfvode.........

—

—

1,500

—

1 andre d:o i d:o , » .........

—

—

1,000

—

1 lärare i gymnastik och vapenföring, arfvode . . .

—

—

1,500

—

1 d:o i krigslagar, tjänstgörings- och infanteriexer- cisreglemente, arfvode.........

1,000

1 d:o i militärförvaltning, arfvode........

—

—

300

—

1 eko i militär sundhets- och förbandslära, arfvode

—

_

300

_

1 d:o i ridning, hästkännedom och kavalleriexercis- reglemente, arfvode...........

500

Biträdande lärare .................

—

—

2,600

—

''

Betjäning.

Förslagsvis: 3 förmän, 1 maskinist, 1 skogvaktare

tillika postbud, 1 tändare och uppsyningsman

öfver ledningarna, 18 drängar, 1 baderska och

1 städerska med i allmänhet hel årstjänst samt

4 drängar för en tid af 185 dagar om året . .

23,858

-

1 sjukvårdssoldat, dagtraktamente å 1,50 krona i 365

dagar ................

munderingsersättning å 0,33 krona i 365 dagar

547

120

50

45

667

667

95

95

''

1 spel, d:o, d:o...................

—

—

66,488

90

b) Omkostnader under nedan-

stående titlar.

Stående bibliotek, tafvelsamlingen och skrifmaterialier

—

—

1,200

_

''

Remontering af 1 häst, underhåll af seltyg, fordon,

redskap för skogsskötsel och åkerbruk m. in.. .

_

1.300

_

Transport

—

2,500 |

—

66,488

90

Bill. till Riksd. Prat. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 5 Raft. 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

i

K

ron

O

r.

Transport

_

_

2,500

_

66,488

90

! Praktiska öfningar.................

—

-

3,700

—

I Bränsle, lyse och vatten samt betjäningens kasemering

—

—

7,400

—

! Byggnadernas och parkens vård samt underhåll . . .

—

—

10,900

—

1 Inventarier och husgeråd..............

—

—

3,000

—

1 Stipendier.....................

-

—

6,000

—

'' Extra utgifter...................

—

—

T—1

CO

10

40,811

10

Summa kronor

—

-

-

—

107,300

—

Amu. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Amu. 4.

Om brist på någon titel uppstår, må till täckande däraf användas å andra titlar

möjligen uppkommande besparingar, under villkor att anslaget i sin helhet icke öfverskrides.

Under samma villkor må besparingar å staten i dess helhet från ett år kunna

få användas till utgifter under kommande år.

Stabspersonalen (slottspastorn och veterinären dock undantagna) samt kompanibefälet

erhålla servisbidrag enligt tariffen i inkvarteringsordningen för Stockholms stad samt

öfrig inkvartering in natura äfvensom kostnadsfritt bostad å Karlberg för hästskötare

och stallrum därstädes för tjänstehästar. Betjäningen åtnjuter inkvartering med servis

in natura samt erforderligt bränsle och lyse I mån af utrymme må chefen upplåta

bostad åt skolans lärare.

Chefen eger dispositionsrätt öfver Karlbergs kungsgård m. m. på sätt i knngl. brefven

den 23. maj 1815, den 26. januari 1894 och den 12. november 1897 blifvit bestämdt;

dock skall all den kontanta uppbörd, som på grund af denna dispositionsrätt inflyter,

till statsverket inlevereras.

Därest adjutant enligt eget truppförbands stat äger rätt till lönetillägg och furageersättning

för tjänstehäst, utgår icke till honom de å denna stat upptagna motsvarande

förmåner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

in

Bil. n:o 5.

Förslag till stat

för reservofficerskurser, anordnade vid krigsskolan.

För en kurs om tre månader.

a) Aflöning.

1) Arfvoden till den ordinarie personalen vid krigsskolan för

ökade göromål:

Chefen...........................

Bataljonsläkaren......................

Kedogöraren..................

2) Arfvoden till särskildt för kursen kommenderade:

1 befälhafvare........................

1 subalternofficer ......................

3 d:o .......................

Förslagsvis 4 drängar....................

b) Omkostnader under nedanstående titlar.

Stående bibliotek och skrifmaterialier.............

Praktiska öfningar............•..........

Inventarier och husgeråd..............

Bränsle, lyse, vatten och betjäningens kasernering

Undervisningsmateriel, tvätt och lagning, medikamentei

eleverna..................

Extra utgifter.........

in. m. för

För ytterligare en kurs om tre månader

Sgr

Summa kronor

K

O

n o r.

300

150

—

300

—

600

500

—

1,500

—

846

—

4,196

150

500

—

250

—

650

—

5,000

—

504

—

7,054

_

—

—

11,250

—

—

11,250

—

—

—

22,500

—

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Amu. 1.

Anm. 2.

Alun. 3.

Anm. 4.

Anm. 5.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

De för bataljonsläkaren och redogörare!! uppförda arfvoden utgå endast så länge nuvarande

innehafvare af dessa beställningar kvarstå.

Om brist på någon titel uppstår, må till täckande däraf användas å andra titlar

möjligen uppkommande besparingar under villkor, att anslaget i sin helhet ej öfverskrides.

Under samma villkor må besparingar för en kurs kunna få användas för

andra kursens behof.

Till bekostande af elevernas mathållning tillsammans med officerskursens elever må

i första rummet användas dem tillkommande portionsersättning samt hvad därutöfver

erfordras utgå från anslaget till arméns mathållning.

Elev äger att för inställelse till och återfärd från kursen åtnjuta rese- och traktamentsersättning

från fjärde hufvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar.

I mån af utrymme må chefen upplåta bostad åt officerarne. Betjäningen åtnjuter

inkvartering och servis in natura samt erforderligt bränsle och lyse.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1903:111 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde liufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvaret. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1903:112 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvud titel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. s. 1 i texten