Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående upp låtelse till Växjö hospital af mark från indragna hospitalshemmanet 3/4 mantal Växjö hospitalsgård i Kronobergs län m. m.

1903-04-17 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:51, Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående upp låtelse till Växjö hospital af mark från indragna hospitalshemmanet 3/4 mantal Växjö hospitalsgård i Kronobergs län m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Ko 51.

1

N:o 51.

Ank. till Riksd. kansli den 17 april 1903, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående upp

låtelse till Växjö hospital af mark från indragna hospitalshemmanet

3/4 mantal Växjö hospitalsgård i Kronobergs

län m. m.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden

för den 30 januari 1903 bar Kungl. Maj:t i en samma dag till

Riksdagen aflåten proposition (n:o 35) föreslagit Riksdagen medgifva

dels att af indragna bospitalsbemmanet sf mantal Yäxjö hospitalsgård

i Yäxjö socken och Konga härad af Kronobergs län de å en af

kommissionslandtmätaren H. B:son Gierup år 1902 upprättad karta med

n:is 28, 27, 21—26, 29, 31, 5 och 5 a, 4 och 18 betecknade lägenheter

finge afsöndras och, hvarje lägenhet till sin innehafvare, försäljas med

tillträdesrätt den 14 mars 1906 mot de af arrendeuppskattningsmännen

beräknade köpeskillingar att erläggas under loppet af tio år med en

tiondedel årligen samt i öfrigt på de i 6:te momentet af nådiga brefvet

angående bestämmelser att tjäna till efterrättelse i fråga om lägenheters

upplåtande från kronans jordbruksdomäner den 25 september 1896 stadgade

grunder, med rätt för köparen af ägofiguren n:o 4 till utfartsväg å ägofiguren

n:o 6,

dels att staden Yäxjö finge mot ersättning, som på stadens bekostnad

bestämdes i den ordning, hvarom stadgades i förordningen angående jords

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sand, 1 Afä, 37 Höft. (N:is 51—53.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866, från ofvan

omförmälda hemman till sig lösa och med full äganderätt disponera de å

ofvan nämda karta med n:is 1, 2 och 3 samt 7—16 betecknade ägofigurer

om tillsammans 77,7 ar, med rätt för staden till väg å ägofiguren

n:o 6 och med skyldighet för staden att jämväl till sig lösa de å lägenheten

n:is 2 och 3 uppförda, arrendatorerna af samma lägenhet tillhöriga

byggnader mot ersättning, som i händelse af tvist skulle bestämmas uti

den i lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 stadgade ordning, samt

med tillträdesrätt under nu angifna villkor den 14 mars 1906 eller dessförinnan,

därest öfverenskommelse därom kunde med vederbörande jordinnehafvare

träffas,

dels att återstoden af egendomen finge från den 14 mars 1906 upplåtas

till Växjö hospital för att disponeras för hospitalets räkning,

dels ock att omförmälda köpe- och löseskillingar för jord skulle, på

samma sätt som köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar,

användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsodling

tjänlig mark.

Till åberopade statsrådsprotokoll har chefen för civildepartementet,

efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet, i förevarande

ärende anfört följande:

»Växjö hospital är beläget på det kronan tillhöriga hemmanet 3/4

mantal Växjö hospitalsgård i Växjö socken och Konga härad af Kronobergs

län; oeh är af hemmanet ett område af 12 hektar 28,8 ar upplåtet

till hospitalet, som för närvarande är afsedt för 220 patienter. Emellertid

har 1902 års Riksdag beviljat medel för uppförande vid hospitalet af en

nybyggnad, afsedd att inrymma 100 s. k. kriminalpatienter.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har redan

1895 års Riksdag medgifvit, att från hemmanet ytterligare ett jordområde

om 5 hektar 25 ar 70 kvadratmeter finge upplåtas till hospitalet,

att tillträdas den 14 mars 1906, då nuvarande arrende angående hemmanet

upphörde, eller dessförinnan, därest öfverenskommelse med hemmanets

arrendator kunde i sådant afseende träffas på villkor, som af

Kungl. Maj:t pröfvades antagliga. Detta område, som å en af komissionslandtmätaren

H. B.son Gierup år 1902 upprättad karta motsvaras

af ägofigurerna nås 121 —131, 227, 52, 53 och 58—64, har ännu ej tilllagts

hospitalet, men ägofiguren n:o 63, hvarå nyssnämnda byggnad för

kriminalpatienter är afsedd att uppföras, lär redan den 14 mars innevarande

år komma att för detta ändamål öfvertagas af hospitalet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

3

Nu liar emellertid medicinalstyrelsen uti underdånig skrifvelse den

31 maj 1901 hemställt om åtgärders vidtagande för upplåtelse af hela

omförmälda hemman till hospitalet vid tiden för det nuvarande arrendets

utlöpande eller den 14 mars 1906.

Till stöd för denna sin framställning anför medicinalstyrelsen följande.

Direktionen för Yäxjö hospital hade i skrifvelse till medicinalstyrelsen

väckt förslag om hela hospitalshemmanets upplåtelse till hospitalet och

därvid framhållit, hurusom behofvet af ökadt antal sjukplatser vid hospitalet

blifvit allt mer trängande, hvarom det ständigt stigande antalet ansökningar

om sinnessjukes intagande bure vittne, men att. tillfälle till en eventuell

utvidgning för närvarande icke förefunnes, samt att jämväl för de sjukes

sysselsättning kräfdes, att hospitalet erhölle ett större jordområde än det

nuvarande, hvilket äfven efter tillägg af ofvannämnda jordområde, som

senast år 1906 skulle tillfalla hospitalet, vore för berörda ändamål otillräckligt.

Sedan frågan härom upptagits vid en af generaldirektören K.

Linroth den 13 och den 14 april 1901 verkställd inspektion å hospitalet,

hade uti den rörande nämnda inspektion till medicinalstyrelsen ingifna

berättelse anförts, att hemmanets mellersta del, som omedelbart sammanhängde

med hospitalets område, ägde den största betydelse för hospitalet.

En del däraf, belägen väster om hospitalets infartsväg, skulle jämlikt

Riksdagens ofvanberörda beslut tillfalla hospitalet senast den 14 mars 1906.

Återstoden vore skild från kospitalsområdet genom landsvägen, men det

vore lätt att omlägga denna, och därigenom skulle en välbehörig och

synnerligen passande utvidning af hospitalsområdet kunna erhållas likasom

jämväl ökade tillfällen till patienters sysselsättning med jordbruksarbete

och ladugårdsskötsel. Någon särskild kostnad för sistnämnda ändamål

skulle icke uppkomma, då åbyggnaderna befunno sig i ett mycket godt

skick. På samma gång skulle möjlighet jämväl vinnas att vid behof kunna

utvidga hospitalet, hvartill tillfälle knappast funnes med dess nuvarande

mycket begränsade område. Den sydligast belägna afdelningen af hospitalshemmanet

utgjordes af ett mycket långt och smalt stycke skogsmark jämte

ett mindre, intill sjön Trummcn gränsande, delvis odladt område. Sistnämnda

plats, som läge på vid pass en kilometers afstånd från hospitalet,

lämpade sig synnerligen väl för anläggande af en så kallad koloni för

lugna, arbetsdugliga hospitalspatienter. Skogsmarken skulle väl icke vara

af något särskild värde för hospitalet, men å andra sidan skulle dess skötsel

icke heller medföra några som helst svårigheter. Äfven denna del af

hospitalshcmmanet borde således tilläggas hospitalet. Sista och nordligaste

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

stycket af hospitalshemmanet vore af mindre ytvidd. Det gränsade omedelbart

intill Växjö stad, och en hel mängd lägenheter vore därpå uppförda.

För hospitalet såsom sådant hade detta ägostycke icke något särskildt värde,

och Växjö stad torde eftersträfva att komma i besittning af en del däraf.

Skulle emellertid öfriga delar af hospitalshem manet upplåtas åt hospitalet,

syntes denna del icke böra undantagas.

Jämte hvad uti inspektionsberättelsen sålunda blifvit anfördt till förmån

för det ifrågasatta förvärfvet af hospitalshemmanet ville medicinalstyrelsen

framhålla följande synpunkter, som syntes vara af vikt för bedömande af

denna fråga.

Sinnessjukvården tenderade för närvarande mot allt friare behandlingsformer.

Erfarenheten hade nämligen visat, att en stor del sinnessjuke

kunde och från sjuk vårdssynpunkt lämpligast borde åtnjuta ett större mått

af frihet, än som hittills i vårt land kommit dem till del. Men för att

möjliggöra en vidsträcktare tillämpning af ofvannämnda friare vårdformer

kräfdes oundgängligen, att de sjuke, i stället för att som hittills vara

samlade i eu stor sluten anstaltskomplex, tvärtom spredes öfver ett större

område i ett flertal mindre byggnader, samt framför allt att tillräckligt

jordområde vore förenadt med anstalten, så att de sjuke i största möjliga

omfattning kunde sysselsättas med till landthushållningen hörande arbeten,

såsom trädgårdsskötsel, jordbruksarbeten samt sysslor i ladugård, stall och

svinhus med mera.

Vid anläggningen af de under senare år tillkomna anstalterna för

sinnessjuke hade också med tanke på en framtida utveckling i antydd

riktning stora jordområden för dessa anstalters räkning anvisats. Men

äfven för de äldre anstalterna vore det angeläget, att småningom, där så

vore görligt, så stora jordområden förvärfvades, att "friare vårdformer där

i en framtid hade möjligheter att vinna insteg och utveckla sig.

Växjö hospital vore en af de äldre anstalter, som, enligt medicinalstyrelsens

uppfattning, från åtskilliga synpunkter hade förutsättningar att

kunna utvecklas till en tidsenlig anstalt för vård af sinnessjuke, för så

vidt det nu otillräckliga området blefve väsentligen utvidgadt. Den tillökning

i område af omkring 120 hektar, som kospitalshemmanets förvärfvande

skulle hafva till följd, kunde icke betraktas såsom större, än

behofvet kräfde. Därest en kriminalafdelning komme att uppföras vid

hospitalet, torde en utvidgning af hospitalets jordområde blifva trängande

nödvändig. Det kunde väl icke antagas, att särdeles många af de sjuke

å denna kriminalafdelning skulle visa sig lämpliga för friare vårdformer

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

5

och för arbete i trädgård och jordbruk. Men om ej å hospitalet i öfrigt

tillfälle kunde beredas till ett friare behandlingssätt af där vårdade, icke

kriminella sjuke, vore det fara värdt, att hela anstalten finge ett visst

sken af kriminalanstalt. Kriminalafdelningen kräfde med andra ord en

motvikt däri, att å anstaltens öfriga afdelningar friare Vårdformer tillämpades.

Eljest kunde det lätteligen hända, att Yäxjö hospital af allmänheten komme

att alldeles oförtjänt åtnjuta mindre förtroende än öfriga hospital.

Medicinalstyrelsen hemställde därför, det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga

åtgärder för upplåtelse till Yäxjö hospital af s/i mantal Yäxjö hospitalsgård

från och med den 14 mars 1906.

Sedermera har medicinalstyrelsen uti underdånig skrifvelse den 30

september 1901 afgifvit förslag till åtskilliga nybyggnader vid Yäxjö

hospital, innefattande, bland annat, uppförandet af en kolonibyggnad med

29 platser för manliga hospitalspatienter, och därvid betonat, att berörda

hospitalshemmans upplåtelse till Yäxjö hospital utgjorde förutsättning för

det föreslagna uppförandet vid hospitalet af en dylik kolonibyggnad, enär

byggnaden vore ämnad att läggas å en del af Yäxjö hospitalsgård, som

ej tillhörde hospitalet. Dessutom har medicinalstyrelsen uti sistberörda

skrifvelse framhållit några andra för Yäxjö hospital betydelsefulla frågor,

som stå i samband med spörsmålet om öfverlåtelse till hospitalet af hela

hemmanet Växjö hospitalsgård.

Sålunda hade det hus, som nu innehades af hospitalshemmanets

arrendator, beräknats till bostad för cn ny, underordnad läkare vid

kriminalafdelningen.

Vidare borde en del af allmänna landsvägen mellan Yäxjö och

Ronneby omläggas. Denna väg framgingo nämligen omedelbart utmed den

plats, där den nya kriminalpaviljongen vore afsedd att uppföras. Detta

förhållande förorsakade obehag för vägfarande och slöra olägenheter för

sjukvården å kriminalafdelningen, hvars patienter naturligen både för egen

och andras skull borde vara afskilda från obehörig kommunikation med

yttervärlden. Styrelsen hade därför förutsatt, att vägen borde omläggas.

Denna åtgärd kunde visserligen åvägabringas, äfven om hemmanet fortfarande

skulle för statsverkets räkning utarrenderas, men torde med minsta

svårighet kunna utföras, om hospitalet finge full dispositionsrätt till marken,

där den nya vägen borde framgå. Därest förslaget om Yäxjö liospitalsgårds

införlifvande med hospitalet godkändes, blefvc vägens omläggning en

oafvislig nödvändighet, enär i annat fall en allmän landsväg skulle framgå

mellan hospitalets olika byggnader. Enligt en af löjtnanten vid väg- och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

vattenbyggnadskåren Ingemar Petersson utförd arbetsplan och kostnadsberäkning

skulle kostnaden för ifrågavarande vägomläggning belöpa sig till

10,200 kronor. I denna summa inginge emellertid 655 kronor för jordlösen,

som dock icke skulle ifrågakomma, då vägen i hela sin sträckning

skulle framgå öfver mark, tillhörande Växjö hospitalsgård. Fråndroges

denna kostnad och iakttoges äfven andra af förslagsställaren angifna

besparingsmöjligheter, kunde kostnaden för vägomläggningen nedbringas

till 7,000 kronor, hvilket belopp, såsom utgörande kostnad för ändringsarbete,

enligt förut vid tillbyggnad och ändring af äldre hospital tillämpad

grundsats, borde utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Slutligen hade, efter verkställda undersökningar, på hospitalshemmanets

område anträffats en källa med riklig tillgång på godt grundvatten,

livilket voro af stor betydelse, enär vatten för hospitalets behof

hittills måst hämtas dels ur den lilla sjön Trummen, hvars vatten dock

behöfde omsorgsfullt renas, innan det användes till dryck och matlagning,

dels ock ur en i närheten af nämnda sjö upptagen brunn, som

emellertid icke vore tillräckligt gifvande.

Öfver medicinalstyrelsens ifrågavarande framställning om upplåtelse

till Växjö hospital af hela hemmanet Växjö hospitalsgård har domänstyrelsen,

efter det yttranden inkommit från öfverjägmästaren i Smålands

distrikt samt t. f. domänintendenten och Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Kronobergs län, den 20 juni 1902 afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande, därvid domänstyrelsen meddelade, bland annat,

att å Växjö hospitalsgård funnes åtskilliga med enskilda boningshus bebyggda

lägenheter, hvilkas innehafvare genom nådiga brefvet den 25

september 1896 angående bestämmelser att tjäna till efterrättelse i fråga

om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner tillförsäkrats

en viss rätt att vid inträffande arrendeledighet friköpa de jordområden,

hvarå byggnaderna blifvit uppförda; och syntes denna fråga böra blifva

föremål för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning i sammanhang med medicinalstyrelsens

framställning om hospitalsgårdens upplåtande till hospitalet.

Med anledning häraf förordnade Kungl. Maj:t genom nådigt bref

den 25 juli 1902, att arrendeuppskattning å egendomen skulle under år

1902 förrättas, samt anbefallde domänstyrelsen att vidtaga därför erforderliga

åtgärder.

Efter det sådan uppskattning å egendomen under år 1902 förrättats,

har domänstyrelsen med underdånig skrifvelse den 22 december 1902

öfverlämnat af Kungl. Maj:ts befallningshafvande med skrifvelse till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

7

styrelsen insändt instrument öfver arrendeuppskattningen samt förenämnda

af kommissionslandtmätaren Gierup år 1902 upprättade karta jämte beskrifning

öfver egendomen.

Yäxjö liospitalsgård, som med en del af sina ägor angränsade Växjö

stad, omfattade numera, enligt livad domänstyrelsen upplyste, sedan därifrån

exproprierats mark till Växjö—Karlskrona järnväg och Växjö—

Tingsryds järnväg, ett ägoområde af 136 hektar 30,5 ar, däraf till hospitalet

vore upplåtet 12 hektar 28,8 ar. De å ofvan omförmälda karta

med n:is 2 och 3 betecknade ägofigurer, om tillsammans 26,4 ar, utgörande

den s. k. Björklundska tomten, vore särskildt för sig utarrenderade

för tiden till den 14 mars 1906 mot en årlig arrendeafgift af 25

kronor, och vore arrendatorerna af tomten ägare till de å densamma

befintliga byggnader. Återstoden af egendomen, 123 hektar 75,3 ar —

däraf 32 hektar 11,8 ar tomt och åker, 13 hektar 97,5 ar äng, 77 hektar

15,5 ar afrösningsjord och 50,5 ar impediment — vore genom domänstyrelsens

kontrakt den 27 juli 1885 utarrenderad till den 14 mars 1906

mot en årlig arrendeafgift af 1,420 kronor; och vore denna del af

liospitalsgård en försedd med nödiga , kronan tillhöriga åbyggnader i godt

skick. Af sistnämnda del utaf egendomen hade arrendatorn upplåtit den

å kartan med n:o 1 betecknade ägofiguren om 4 ar till arrendatorerna af

den s. k. Björklundska tomten; och funnes å samma del tretton med

enskilda bostadshus bebyggda lägenheter, hvilkas innehafvare disponerade

tillsammans 2 hektar 6,24 ar mot afgälders erläggande till arrendatorn.

Uppskattningsmännen hade ansett, att af dessa lägenheter nedannämnda

sex borde från egendomen afsöndras och försäljas till de personer,

hvilka ägde därå uppförda byggnader, mot åsätta arrende värden,

nämligen:

ägofiguren n:o 28 om 5,3 ar mot en köpeskilling af 265 kronor,

ägofiguren n:o 27 om 5,7 ar, kallad Johannesdal, mot en köpeskilling

af 285 kronor,

ägofiguren n:is 21—26 om 13,c ar, kallad Nybygget, mot en köpeskilling

af 544 kronor,

ägofiguren 11:0 29 om 13,8 ar, kallad Klockarelyckan, mot en köpeskilling

af 552 kronor,

ägofiguren n:o 31 om 59,4 ar, kallad Eke, mot en köpeskilling af

712 kronor 80 öre, samt

ägofiguren n:o 46 om 14 ar, kallad Lunden, mot en köpeskilling af

630 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

Dessutom hade uppskattningsmännen, på yrkande af vid förrättningen

närvarande ombud för Yäxjö stad, föreslagit, att från egendomen skulle

ytterligare afsöndras och till staden mot en köpeskilling af 2,007 kronor

60 öre försäljas följande områden, nämligen:

ägofiguren n:o 1 4 ar,

bebyggda lägenheten Jakobsdal, ägofigurerna n:is 5 och 5 a om

tillsammans ......................................................... 9,i »

en bebyggd lägenhet, ägofigurerna n:is 4 och 6—16 om tillsammans

............................................................... 50,5 »

bebyggda lägenheten Grönkulla, ägofiguren n:o 18 om ............ 6,6 »

samt ägofigurerna n:is 17, 17 a, 19, 19 a, 20, 30, 30 a och 30 b,

om tillsammans ...................................................... 70,7 »

hvartill skulle ytterligare läggas den särskild! utarrenderade så

kallade Björklundska tomten, ägofigurerna n:is 2 och 3 om 26,4 »

eller tillsammans 1 hektar 67,3 ar,

hvaremot återstoden af egendomen skulle ställas till hospitalsinrättningens

förfogande.

Yid insändande till domänstyrelsen af uppskattningsinstrumentet

hade Kung! Maj:ts befallningshafvande jämväl öfverlämnat för klaranden

från innehafvarne af de sex förstnämnda lägenheterna, att de vore villige

att mot de åsätta saluvärdena och i öfrigt på de i förenämnda nådiga bref

den 25 september 1896 stadgade villkor inköpa en hvar sin lägenhet,

hvilka förklaranden jämväl åtföljts af behörigen affattad borgen för köpeskillings

erläggande, hvarförutom Kung! Maj:ts befallningshafvande jämväl

öfverlämnat en till Ivungl. Maj:t ställd underdånig ansökning från Yäxjö

stad om rätt för staden att för beslutad fyllning af en genom en järnvägsbank

afskuren del af Yäxsjösjön, hvilken fyllning af sundhetsändamål vore

af behofvet påkallad, få för det åsätta saluvärdet till sig lösa omförmälda

1 hektar 67,3 ar, med tillträdesrätt redan den 14 mars 1903 och med

skyldighet att derförinnan hafva träffat öfverenskommelse med arrendatorn

af hospitalsgården samt innehafvaren af den med n:is 4 och 6—16

betecknade lägenheten om markens afträdande, i hvad deras rätt anginge.

Emot uppskattningsmännens förslag och stadens underdåniga ansökning

hade Ivungl. Maj:ts befallningshafvande förklarat sig icke hafva

funnit anledning till afvikande uttalande i vidare mån, än att, då något

särskildt skäl icke anförts eller eljest enligt handlingarna förelåge för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

9

afsöndring till innehafvaren af lägenheten Lunden (ägofiguren n:o 46),

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge denna lägenhet kunna lika

mycket som i densammas närhet belägna tvänne lägenheter komma till

förmånlig användning för hospitalets behof, samt att denna lägenhet därför

syntes böra åtfölja det område, som kunde blifva åt hospitalsinrättningen

upplåtet, likasom Kungl. Maj:ts befallningshafvande också ansett,

att för upplåtelse till staden af ägofigurerna n:is 19, 19 a och 20, hvilka

torde vara begärliga och lämpliga för hospitalets utvidgning, tillräckligt

vägande skäl icke'' anförts. Därjämte hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande

uttalat den åsikt, att af billighetsskäl de innehafvare af egna

bostadshus, som icke komme att förvärfva sig äganderätt till deras innehafvande

tomter, genom förbehåll vid upplåtelserna till hospitalet och

staden syntes böra beredas tryggad besittning till tomterna för deras återstående

lifstid mot erläggande af utaf uppskattningsmännen föreslagna

årliga afgälder samt att, i händelse marken måste afträdas eller intrång

förorsakades, full lösen måtte dem beredas efter pröfning i den ordning

lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 bestämde.

Sedermera hade genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande till domänstyrelsen

inkommit dels en underdånig ansökning från arrendatorerna af

den så kallade Björklundska tomten att få inlösa samma lägenhet, i

hvilken underdåniga ansökning de jämväl förbundit sig att ställa fullt

vederhäftig borgen för en blifvande köpeskillings ordentliga erläggande på

därför bestämda tider, dels ock från direktionen för Yäxjö hospital ingifvet

underdånigt yttrande öfver stadens ofvannämnda underdåniga ansökning

jämte utdrag af hos direktionen hållet protokoll, enligt hvilket direktionen

enhälligt afstyrkt bifall till ansökningen om förvärfvande till staden af de

med n:is 19, 19 a och 20 betecknade jordstyckena, och efter omröstning

tillstyrkt bifall till ansökningen i öfrigt, från hvilket beslut öfverläkaren

vid hospitalet Emil Lindell varit i så måtto skiljaktig, att han tillstyrkt

bifall till ansökningen endast beträffande de områden, som låge norr om

gränserna mellan ägofigurerna n:is 16 och 17.

På anmodan af dom än styrelsen hade uppskattningsmännen vid förnyad

behandling af ärendet åsatt de områden, som föreslagits att försäljas till

Yäxsjö stad, nedannämda saluvärden, nämligen:

den så kallade Björklundska tomten med ägofiguren n:o 1 å kartan

sålunda ägofigurerna n:is 1, 2 och 3 om tillsamman 30,4 ar, ett värde af

608 kronor,

ägofigurerna n:is 5 och 5 a om tillsammans 9,i ar, benämnda Jailih.

till Itiksd. Vrot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 37 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

kobsdal, hvars innehafvare ägde därå uppförda byggnader, ett värde af

273 kronor,

ägofiguren n:o 4 om 1,7 ar, hvarå vore uppförd en innehafvaren af

lägenheten tillhörig byggnad, ett värde af 34 kronor,

obebyggda områdena n:is 7—16 om tillsammans 47,3 ar ett värde

af 283 kronor 80 öre,

ägofiguren n:o 18 om 6,6 ar, kallad Grönkulla och bebyggd med en

lägenhetsinnehafvaren tillhörig byggnad, ett värde af 198 kronor,

obebyggda områdena n:is 17 och 30 om tillsammans 47,9 ar ett

värde af 353 kronor 30 öre;

samt obebyggda områdena n:is 19, 19 a och 20 om tillsammans

22,8 ar ett värde af 456 kronor,

hvaremot ägofiguren n:o 6 om 1,5 ar, som i beskrifningen upptagits

såsom impediment och begagnades såsom väg till ägofigurerna

n:is 4 och 7 —16, icke åsatts något värde. Yid insändande till domänstyrelsen

af det vid sistberörda förrättning förda instrument hade Kungl.

Maj:ts befallningshafvande jämväl öfverlämnat förklaranden från innehafvarne

af lägenheterna n:is 5 och 5 a samt n:o 4, att de önskade

mot de åsätta saluvärdena inköpa en hvar sin lägenhet, och för köpeskillingens

erläggande ställd behörigen affattad borgen, hvarefter styrelsen

fått emottaga dylikt förklarande och borgen jämväl från innehafvaren

af lägenheten Grönkulla, betecknad med n:o 18.

För egen del ansåge domänstyrelsen, att afsöndring af annat egendomens

område icke borde ifrågakomma än sådant, som för hospitalsändamålet

kunde vara obehöfligt. Dit kunde, efter styrelsens uppfattning,

räknas de bebyggda områden, som af uppskattningsmännen vid

första sammanträdet föreslagits till afsöndring, dock med undantag af

lägenheten Lunden, äfvensom de vid senaste sammanträdet saluvärderade

lägenheterna n:is 5 och 5 a, n:o 4 och n:o 18. Hvad beträffade

den så kallade Björklundska tomten, så hade densammas arrendatorer

lika litet som arrendatorn af annan kronoegendom någon författningsenlig

rätt att före någon annan inköpa den af dem arrenderade jorden,

och som Yäxjö stad, enligt hvad af handlingarna syntes framgå, hade

behof af marken och densamma icke vore lämplig att i kronans ägo

bibehållas för att allt fortfarande utarrenderas, ansåge styrelsen hinder ej

böra läggas mot att staden finge expropriera denna tomt med tillägg af

ägofiguren n:o 1, därvid dock borde fästas det villkor, att staden skulle

vara skyldig att, utom expropriationssummans erläggande till kronan,

tillösa sig de å området uppförda, arrendatorerna tillhöriga byggnader

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

11

till deras fulla värde, hvilket i händelse af tvist torde böra bestämmas

i den ordning lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 bestämde. Likaledes

syntes staden böra lämnas tillfälle att genom expropriation förvärfva

äganderätt till de med n:is 7—16 betecknade områdena om tillsammans

47,3 ar, hvilka områden för hospitalsändamålet kunde anses obehöfliga,

hvaremot all annan jord borde till hospitalet öfverlämnas.

Styrelsen hemställde således,

att af ifrågavarande egendom de å ofvan omförmälda karta med

n:is 28, 27, 21—26, 29, 31, 5 och 5 a, 4 och 18 betecknade lägenheter

finge, hvarje lägenhet till sin innehafvare, försäljas med tillträdesrätt

den 14 mars 1906 mot förenämnda af arrendeuppskattningsmännen beräknade

köpeskillingar att erläggas under loppet af tio år med en tiondedel

årligen samt i öfrigt på de i 6:te momentet af nådiga brefvet angående

bestämmelser att tjäna till efterrättelse i fråga om lägenheters upplåtande

från kronans jordbruksdomäner den 25 september 1896 stadgade grunder

med rätt för innebafvaren af ägofiguren n:o 4 till utfartsväg å ägofiguren

n:o 6;

att Växjö stad måtte förklaras berättigad att, på sätt och i den

ordning, som stadgas i nådiga förordningen angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof den 14 april 1866, expropriera ägofiguren

n:o 1 med den så kallade Björklundska tomten, omfattande ägofigurerna

n:is 2 och 3, samt ägofigurerna n:is 7—16 om tillsammans

77,7 ar, med rätt för staden till väg å förenämnda ägofigur n:o 6 samt

med skyldighet att, såsom förut anförts, till sig lösa de å den så kallade

Björklundska tomten uppförda, arrendatorema tillhöriga byggnader och

med tillträdesrätt den 14 mars 1906 eller dessförinnan, om öfverenskommelse

kunde med vederbörande jordinnehafvare träffas; samt

att egendomen i öfrigt från sistnämnda tidpunkt måtte öfverlämnas

till Växjö hospital för att disponeras för därför afsedt ändamål, hvarvid

styrelsen dock ansåge det af Kungl. Maj:ts befallningshafvande föreslagna

förbehåll vid upplåtelse till skydd för lägenhetsinnehafvare, som icke beredts

tillfälle friköpa sina tomter, icke vara af bebofvet påkalladt.

Slutligen har medicinalstyrelsen den 9 innevarande januari afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande i ärendet och därvid anfört, att genom

bifall till domänstyrelsens förslag skulle till Växjö hospital öfverlämnas

hela den sydligaste och hela den mellersta delen af Växjö bospitalsgårds

ägor, hvilka delars förvärfvande, såsom medicinalstyrelsen i sin underdåniga

skrifvelse den 31 maj 1901 framhållit, vore af den största vikten

för hospitalet. Vidare skulle af egendomens nordligaste del för hospitalet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

erhållas några mindre områden, hvilka, enligt hvad hospitalets öfverläkare

uti sitt handlingarna i ärendet bifogade yttrande erinrat, synnerligen väl

lämpade sig till plats för familjebostäder åt hospitalsbetjäning, som borde

med sådana bostäder förses. Hospitalets intressen läte således väl förenasig

med godkännandet af domänstyrelsens förslag. Däremot skulle otvifvelaktigt

försäljning af lägenheter från Växjö hospitalsgård i större omfattning,

än domänstyrelsen förordat, icke kunna ske utan olägenhet för

hospitalet. Alldeles särskildt vore detta händelsen med lägenheten Lunden,

(ägofiguren n:o 46), hvilken läge nära platsen för den beslutade asylen

för kriminalpatienter och, från hospitalet räknadt, ett godt stycke innanför

den punkt på nuvarande landsvägen, där den i hospitalets intresse föreslagna

nya vägen skulle komma att taga af från infartsvägen till hospitalet.

På grund af det sålunda anförda instämde medicinalstyrelsen uti det

af domämstyrelsen senast i ärendet afgifna utlåtande.»

Hvad i ärendet förekommit syntes departemenschefen innefatta full

anledning till den af medicinalstyrelsen föreslagna utvidgningen af den till

Växjö hospital anlagna jord. Under erinran, att Kungl. Maj:t i den till

innevarande års Riksdag aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof föreslagit anvisande af medel till uppförande vid hospitalet af

förut omförmälda kolonibyggnad, som vore afsedd att förläggas vid det å

förenämnda karta angifna torpet Brändeudde, och med åberopande i öfrigt

af hvad medicinalstyrelsen och domänstyrelsen i frågan anfört, hemställde

departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta ifrågavarande

proposition.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende blifvit

hänvisadt, har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts berörda framställning,

hvadan utskottet får, under erinran att Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under sjette hufvudtiteln, punkt 25, gjorda framställning om

anslag för uppförande vid Växjö hospital af ofvan omförmälda kolonibyggnad

blifvit af Riksdagen bifallen, hemställa,

att hvad Kungl. Maj:t i förevarande hänseenden

föreslagit, må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 17 april 1903.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:98 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till Växjö hospital af mark från indragna hospitalshemmanet 3U mantal Väx s. 13 i texten