Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om anvisande af medel till o äling slånefonden.

1903-04-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:56, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om anvisande af medel till o äling slånefonden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

1

N:o 56.

Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1903 kl. 2 e. in.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om anvisande

af medel till o äling slånefonden.

(R. A.)

I en till Riksdagen den 23 sistlidne januari aflåten proposition

(n:r 38) har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bifogadt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag

föreslagit Riksdagen,

att till odlingslånefonden må under hvart af åren 1904- 1908 ej

mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än

äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af

Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en

million kronor årligen;

att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för

riksgäldskontoret förorsakas;

att fullmäktige i riksgäldskontoret må bemyndigas att, för beredande

af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar

till ifrågavarande fond, som kan erfordras utöfver hvad enligt

särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret

öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt

ltih. till liifad Prat. 1003. 4 Samt. 1 Aftl. 40 ILift. (.N:is 50—61). 1 ’

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

ouppsägbara från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss

kortare tid efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning med rätt

tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot

och uppsägningstid;

samt att de villkor och bestämmelser, som för närvarande gälla

för lån frän ifrågavarande fond, fortfarande må blifva gällande.

Åberopade statsrådsprotokollet innehåller följande anförande af

statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet:

»År 1883 beslöt Riksdagen, i anledning af Eders Kungl. Maj:ts

därom till Riksdagen aflåtna nådiga proposition, att en särskild fond

skulle bildas med ändamål att genom lån understödja odling af sanka

trakter. Å denna fond, till hvilken under åren 1884—1888 skulle ingå

de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, och till hvilken

riksgäldskontoret skulle under samma tid, i mån af behof och uppå

rekvisition af Eders Kungl. Maj:t, öfverlämna medel till så stort belopp,

som jämte nyssnämnda till fonden ingående annuiteter å odlingslån

erfordrades till fyllande af högst en million kronor, skulle Eders Kungl.

Maj:t äga att, i den mån fondens kapital och sedermera inflytande

låneafbetalningar och räntebehållningar därtill lämnade tillgång, anvisa

lån för odling af sanka trakter att utgå med högst ofvanberörda belopp

enligt vissa af Riksdagen antagna och af Eders Kungl. Maj:t enligt

nådig kungörelse den 23 september 1883 till efterrättelse utfärdade

allmänna villkor och bestämmelser.

Sedermera har Riksdagen åren 1888, 1893 och 1898, hvarje gång

för en tid af fem år, anvisat medel till fonden. I sådant afseende

beslöt Riksdagen år 1898, med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t i

nådig proposition därutinnan föreslagit, att till nämnda fond finge under

hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof

och uppå rekvisition af Eders Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så

stort belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kunde erfordras

till fyllande af högst en million kronor årligen, att riksgäldskontoret

skulle af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som

genom berörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret

förorsakades, samt att fullmäktige i riksgäldskontoret skulle äga att,

för beredande af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar

till ifrågavarande fond, som kunde erfordras utöfver hvad

enligt särskilda beslut kunde blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret

öfveriämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt

mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men ställda att återbetalas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

3

viss kortare tid efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med

rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer,

räntefot och uppsägningstid.

De nu gällande allmänna villkor och bestämmelser för lån från

odlingslånefonden innehållas i Riksdagens skrifvelse den 31 maj 1901

(n:o 116) och blefvo till allmänhetens kännedom meddelade genom nådig

kungörelse den 14 juni samma år (svensk författningsamling 1901, n:o 44).

Uti underdånig skrifvelse den 8 oktober 1902 hafva nu väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen — under anförande

att odlingslånefonden visserligen ej hittills till hela sitt belopp tagits i

anspråk, men att lånefrekvensen, antagligen till följd af de gynnsamma

villkor, som blifvit af 1901 års Riksdag medgifna, under år 1902 högst

väsentligt ökats, i det att den beräknade vattenafledningskostnaden vid

odlingsföretag, rörande bvilka låneansökningar under samma år antoges

komma att behandlas, uppginge till mer än en million kronor samt att

i öfrigt ingen anledning förelåge att nedsätta det årliga tillgängliga

beloppet — hemställt om framställning till Riksdagen i enlighet med

de grunder för fonden, som förut varit gällande, eller att till odlingslånefonden

skulle under hvart och ett af åren 1904—1908 ej mindre

ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven

af riksgäldskontoret, i mån af behof, öfverlämnas medel till så stort

belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kunde erfordras

till fyllande af högst en million kronor.

Öfver den sålunda gjorda framställningen har statskontoret, till

följd af erhållen nådig remiss, afgifvit underdånigt utlåtande af den

12 december nästlidna år; och har statskontoret därvid anfört, att under

åren 1898—1902 från statskontoret utanordnats odlingslån till belopp af

sammanlagdt 1,829,979 kronor 96 öre, att influtna annuiteter under samma

tid uppgått till 3,429,147 kronor 3 öre, att odlingslånefondens skuld

till riksgäldskontoret alltsedan utgången af år 1896 icke ökats, utan

fortfarande uppginge till 4,542,067 kronor 15 öre, samt att styrelsernas

förslag om anvisning af medel för odlingslånefondens behof under nästkommande

femårsperiod icke gåfve anledning till någon erinran från

statskontorets sida.

Slutligen har genom nådig remiss tillfälle äfven lämnats fullmäktige

i riksgäldskontoret att i ärendet afgifva yttrande; och hafva fullmäktige

uti den 31 december 1902 afgifvet utlåtande tillkännagifvit, att

fullmäktige ur riksgäldskontorets synpunkt icke hade något att erinra

däremot, att på samma villkor, som senast för åren 1899—1903 föreskrifvits,

jämväl under nästkommande femårsperiod från riksgäldskontoret

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

till statskontoret öfverläinnades det belopp, som för hvarje år erfordrades

till fyllande af odliugslånefondens medelsbeliof intill högst en million

kronor.

De skäl, som föranledde bildandet af ifrågavarande fond, torde

fortfarande böra tillerkännas full giltighet. För ärendets bedömande

torde det vara af vikt att tillse, i hvad mån fonden blifvit efter dess

bildande af lånesökande begagnad; och tillåter jag mig i detta afseende

erinra, att under åren 1884—1902 från fonden anvisats låneunderstöd

till följande belopp, nämligen:

kronor 115,400: —

„ 911,100: —

„ 829,730: —

„ 825,090: —

„ 678,400: —

„ 566,600: —

„ 309,460: —

„ 659,700: —

„ 633,700: —

„ 887,370: —

„ 455,300: —

„ 397,880: —

„ 531,000: —

„ 272,230: —

„ 305,630: —

„ 338,950: —

„ 443,450: —

„ 446,350: —

„ 948,650: —

Ehuru fondens årliga belopp sålunda icke under något år till fullo

tagits i anspråk, anser jag dock skäl icke förefinnas att nu ifrågasätta

någon nedsättning i det belopp, som hittills årligen varit till fonden

anvisadt, särskildt med hänsyn därtill, att, såsom förestående tabell utvisar,

de lättnader i förut gällande villkor för lån från fonden, hvilka

af 1891 års Riksdag medgifvits, haft till omedelbar påföljd en sådan

ökning af låneansökningarne, att under år 1902 från fonden anvisats

mera än under något föregående år, och det därför äfven synes kunna

förväntas, att fonden för framtiden skall komma att anlitas i väsentligt

år 1884

1885

1886

1887

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

1895

1896

1897

1898

1899

1900

1901

1902

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

5

högre grad, än i allmänhet varit fallet. Jag anser mig sålunda böra

tillstyrka bifall till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt landtbruksstyrelsens

hemställan om aflåtande af proposition till Riksdagen angående

anvisande af medel till fonden för ytterligare fem år med en million

kronor årligen. Hvad därefter angår villkoren för lån från ifrågavarande

fond, anser jag mig, då hvarken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

landtbruksstyrelsen eller de i ärendet hörda myndigheter i öfrigt ifrågasatt

någon förändring i desamma, ej böra föreslå någon ändring i de

nu gällande villkoren för lån från fonden.»

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t

i denna proposition föreslagit, får därför hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må vinna

Riksdagens bifall.

Stockholm den 24 april 1903.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:120 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts ''proposition om anvisande af medel till odlingslånefonden. s. 7 i texten