Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t i fråga om räntenedsättning för vissa från odlingslånefonden utlämnade län.

1903-04-24 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:57, Utlåtande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t i fråga om räntenedsättning för vissa från odlingslånefonden utlämnade län.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

r>

Statsutskottets Utlåtande iV.o 57.

N:o 57.

Auk. till Eiksd. kansli den 24 april 1903 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj:t i fråga om räntenedsättning för vissa från odlingslånefonden

utlämnade län.

(R. A.)

I en inom Första Kammaren vackt, till statsutskottet för förberedande

behandling remitterad motion (n:o 7) har herr J. Kennedy,

hemställt, att Riksdagen behagade uti skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla

om en utredning rörande nedsättning i räntan för alla sådana

lån från odlingslånefonden, å hvilka erlägges en årlig ränta, öfverstigande

tre och sex tiondedels procent, och att på grund af denna

utredning till nästa års Riksdag inkomma med nådig proposition i ämnet.

Motionären har erinrat, att å de från odlingslånefonden utlämnade

lånen räntan, som af 1883 års Riksdag bestämdes till 5 procent, därefter

blifvit nedsatt år 1885 till 47» procent, år 1895 till 4 procent

och slutligen år 1898 till 3,6 procent. Dessa nedsättningar i räntan

hafva tillkommit alla de nya lån, som från fonden utlämnats efter det

beslut om nedsättningen meddelats, samt, hvad angår de åren 1895

och 1898 medgifna nedsättningarna, jämväl de från fonden förut beviljade

lån, angående hvilkas fördelning å vederbörande hemman och

anteckning i jordeboken utslag icke meddelats.

Till statsutskottet har motionären öfverlämnat en i statskontoret

uppgjord förteckning å de lån från nya odlingslånefonden, hvilka före

1901 års slut helt eller delvis lyftats samt vid samma tid icke blifvit

till fullo återbetalda; och framgår af denna förteckning, att vid 1901

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 57.

års slut funuos utestående lån, löpande med 47* procent ränta till ett

belopp af 2,497,014 kronor 85 öre och löpande med 4 procent ränta å

sammanlagdt 925,797 kronor 75 öre.

På sätt i motionen erinrats, hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt landtbruksstyrelsen år 1894 hos Kungl. Maj:t gjort framställning

i fråga om nedsättning af räntan å odlingslån och däruti ifrågasatt,

att denna förmån skulle tillkomma jämväl dem, som redan erhållit

odlingslån. I häröfver afgifvet utlåtande hade emellertid statskontoret,

hvad anginge de lån, som blifvit å vederbörande hemman fördelade,

fäst uppmärksamheten därå, att denna fördelning vore fastställd genom

utslag, i enlighet med hvilka, och i den mån de vunnit laga kraft, den

summa, som till låneandelens och den utfästa räntans likviderande årligen

skulle af hvarje hemman erläggas, blifvit från och med det år,

då betalningsskyldigheten vidtagit, under särskild rubrik med utsättande

af det sista året, då betalningen skulle utgå, såsom ett hemmanet under

sålunda bestämdt antal år åliggande allmänt onus i jordeboken antecknadt.

En förändring i de redan för hvarje hemman eller hemmansdel bestämda

skuldbelopp förutsatte förnyade uträkningar för hvarje lån och därpå

grundad ny fördelning, hvilken, först sedan innehafvaren af de betalningsskyldiga

hemmanen satts i tillfälle att däröfver yttra sig, torde kunna

genom utslag fastställas och i jordeböckerna antecknas, och då antalet

af de hemman eller hemmansdelar, hvilka hade att ansvara för återbetalningen

af odlingslån, vore att räkna i tusental, skulle förändringen

kräfva ett arbete af så betydande omfattning, att detsamma åtminstone

delvis icke kunde verkställas utan vidtagande af särskilda anordningar

därför. I anledning häraf och på i öfrigt anförda skäl hade statskontoret

ansett sig så mycket mindre kunna förorda räntenedsättningens

tillämpning å nu omförmälda lån, som det enligt gällande författning i

ämnet stode öppet för hvarje deltagare i sådant lån att sex månader

efter gjord uppsägning inbetala sin låneandel. I sin till 1895 års Riksdag

aflåtna proposition i detta ämne gjorde Kungl. Maj:t ej heller

framställning om den föreslagna räntenedsättningens tillämpning i vidsträcktare

mån än som af statskontoret förordats.

Vid 1897 och 1898 årens riksdagar väcktes emellertid af enskilda

motionärer förslag om nedsättning i räntan jämväl å de odlingslån, som

redan blifvit å vederbörande hemman fördelade och i jordeboken antecknade.

Dessa förslag hafva dock icke funnits böra till någon Riksdagens

åtgärd föranleda. Med afseende å det vid 1898 års riksdag föreliggande

förslaget i ämnet anförde statsutskottet, att de betydande svårigheter

och kostnader, som, enligt hvad af vederböraude embetsverk blifvit på
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 57.

visadt, skulle vara förenade med den föreslagna förändringen, syntes i

ocli för sig böra utgöra hinder för dess genomförande. Det syntes ock

utskottet vara olämpligt att utan trängande behof vidtaga rubbning i

en gång träffade aftal, och något sådant behof kunde icke anses föreligga,

då deltagare i odlingslån enligt gällande bestämmelser vore

berättigade att efter uppsägning inbetala sina andelar däri.

Hvad i förevarande motion blifvit anfördt har icke gifvit utskottet

anledning frångå den uppfattning, utskottet sålunda förut i denna fråga

uttalat; och anser sig utskottet därför böra hemställa,

att herr Kennedys förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 april 1903.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.