Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvud titel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

1903-04-17 · 214 sidor, varav 210 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 210 av 214 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:6, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvud titel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

I

N:o 6.

Ank. till ltiksd. kansli don 17 april 1903, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

femte hufvud titel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Departementet och Öfverstyrelsen.

Departementets afdelning af Kungi. Maj:ts kansli samt

kommandoexpeditionen.

l:o) Under åberopande af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 12 sistlidne januari har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

under femte hufvudtiteln, punkten 1, föreslagit Riksdagen att,

för höjning af det i staten för sjöförsvarsdepartementet upptagna anslag

till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktmästare från 4,100 kronor

till 7,100 kronor, i riksstaten för år 1904 höja anslaget till sjöförsvarsdepartementets

afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen

från 26,800 kronor till 29,800 kronor, eller med 3,000 kronor.

Föredragande departementschefen har beträffande denna framställning

anfört följande:

))I jämnbredd med sjöförsvarets betydande utveckling under de senare

åren har gått eu väsentlig ökning af göromålen inom sjölörsvars
Bih.

Ull Rik sd. Prat. 1303. 4 Samt. 1 AfJ. 6 Haft. (N:o C.) 1

Ang. ökning

af anslaget till

sjöförsvarsdepartementets

afdelning

af Kungl.

Majits kansli

samt kommandoexpeditionen.

[1-]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

departementets afdelning af Eders Ivungl. Maj:ts kansli. Stat för departementet

godkändes af Riksdagen år 1878 och har sedan dess beträffande

anslagsbeloppen icke undergått någon förändring. Af den

omflyttning af vissa grupper af ärenden från ett departement till ett

annat, som ägde rum i sammanhang med jordbruksdepartementets upprättande

och hvarigenom för flera departement bereddes en lättnad, berördes

icke sjöförsvarsdepartementet.

Enligt den nyssnämnda, år 1878 fastställda staten utgöres tjänstemannapersonalen

i sjöförsvarsdepartementets kansliafdelning af, förutom

expeditionschefen, tre ordinarie tjänstemän, nämligen två kanslisekreterare,

af hvilka den ene, som förordnats att handlägga en del sådana

göromål, hvilka i andra statsdepartements expeditioner tillhöra byråchef,

därför åtnjuter ett i staten upptaget årligt arfvode af 1,000 kronor,

samt en registrator. Därjämte upptager staten ett anslag af 4,100 kronor

till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktmästare, från hvilket

anslag jämväl bestridas förekommande vikariatsersättningar.

Ehuru visserligen antalet af inkomna mål icke i och för sig torde

utgöra en tillförlitlig mätare af arbetets kvantitet inom ett ämbetsverk,

anser jag mig dock böra meddela följande uppgift i detta hänseende,

därvid målen fördelats på två grupper, nämligen de i allmänhet mindre

arbete kräfvande understödsansökningarna och öfriga mål. Inkommit

hafva sålunda:

År.

Under-

stöds-

ansök-

ningar.

Öfriga

mål.

Summa.

År.

Under-

stöds-

ansök-

ningar.

Öfriga

mål.

Summa.

| 1877 ....................

146

580

726

1890 ..................

604

494

1,098

1878 .....................

205

468

673

1891 ...................

614

560

1,174

1879 .....................

194

435

629

1892 .....................

575

569

1,144

1880 .....................

171

462

633

1893 .....................

613

583

1,196

1881 .....................

221

471

692

1894 ....................

678

572

1,250

1882 .....................

220

435

655

1895 .....................

714

607

1,321 1

1883 ...............

245

418

663

1896 ............

732

626

1,358 1

1884 .....................

357

378

735

1897 .....................

754

644

1,398

1885 ..............

365

420

785

1898 .....................

733

562

1,295

1886 .....................

405

425

830

1899 ...............

735

673

1,408

1887 .....................

564

410

974

1900 .....................

661

692

1,353

1888 .....................

555

461

1;016

1901 ............

691

731

1,422

1889 .....................

558

468

1,026

1902 .....................

706

931

1,637 |

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

3

Under år 1902 hafva, utöfver nyss angifna antal mål, äfven inkommit

152 ansökningar om tillstånd för värnpliktiga att från riket

utflytta.

De sålunda anförda siffrorna utgöra emellertid, såsom jag redan

erinrat, icke någon fullt tillförlitlig mätare för arbetets tillväxt inom

departementet. Denna tillväxt framträder tydligare, då man tager i

betraktande ärendenas beskaffenhet. Genom flottans utveckling under

de senare åren och det organisationsarbete, som därunder pågått, särskilt

uppsättningen af kustartilleriet, som från och med 1902 års ingång

trädt i verksamhet, äfvensom genom den nya värnpliktslagen har

tillkommit ett betydande antal ärenden af synnerligen både invecklad

och vidlyftig art, hvarom bland annat bilagorna till statsverkspropositionerna

för de senare åren bära vittne; och det finnes icke anledning

att antaga, att detta förhållande skall i framtiden undergå någon afsevärd

ändring.

Med hänsyn härtill anser jag möjlighet böra beredas för någon

ökning af arbetskrafterna inom departementet.

Härvid kunde väl i första hand ifrågasättas genomförandet af eu

verklig byråindelning inom departementet, hvilket nu utgör en enda

byrå med expeditionschefen såsom den egentlige byråchefen, i byråchefsgöromålen

delvis biträdd af den ene kanslisekreteraren. Jag anser

mig emellertid icke nu böra göra någon framställning i sådant syfte,

emedan det dessförinnan torde böra afvaktas, hvilket inflytande kustartilleriets

tillkomst, sedan det första organisationsarbetet afslutats, kan

komma att medföra för arbetet inom departementet.

Däremot torde åtgärd böra vidtagas för att kunna vid departementet

anställa två amanuenser med sådant arfvode, att af dem kan

fordras ett ständigt och ej alltför obetydligt deltagande i arbetet; hvarjämte

arfvodets storlek lärer böra bestämmas med hänsyn till önskvärdheten

däraf, att en duglig tjänsteman må finna med sin fördel förenligt

att, oaktadt föga gynnsamma befordringsutsikter, någon längre

tid kvarstanna vid sin amanuensbefattning.

Den ersättning, som nu kan erbjudas amanuenserna i sjöförsvarsdepartementet,

är ingalunda sådan som nyss antydts såsom önskvärd.

Af anslaget till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktmästare kunde

ännu år 1892 ett belopp af tillhopa 1,900 kronor användas till två fast anställda

amanuenser, men år 1893 måste detta belopp nedsättas till 1,400

kronor, hvarmed det utgick till och med utgången afår 1897, då vid den

ena fast anställda amanuensens afgång endast en sådan amanuens bibe
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

hölls, med ett arfvode af 1,000 kronor. Ifrågavarande anslag disponerades

under år 1902 på följande sätt:

till

en fast anställd amanuens................

........................... kronor 1,000: —

»

vikariatsersättningar ............................

........................... » 875: -t

»

gratifikationer .......................................

............................ » 357: —

»

extra ordinarie vaktmästare .............

............................. » 400:50

»

renskrifning ..........................................

» 1,467:50

Summa kronor 4,100: —-

En följd af dessa förhållanden har blifvit, att amanuenserna måst

påläggas ett arbete, som icke kunnat från ifrågavarande anslag ersättas

med skäliga belopp, utan har under de senaste åren femte hufvudtitelns

anslag till extra utgifter måst för ändamålet anlitas. ''

Då det synes mig billigt, med hänsyn till omfattningen af det arbete,

som bör fordras af en fast anställd amanuens och i verkligheten

också utföres af den inom sjöförsvarsdepartementet fast anställde amanuensen,

att årsarfvodet för en sådan amanuens bestämmes till 1,800 kronor,

oafsedt den vikariatsersättning, som under semester för ordinarie tjänstemän

kan komma honom till del, och då anlitande af anslaget till extra

utgifter för att lämna ersättning för ett arbete af ifrågavarande art

synes mig vara en nödfallsutväg, hvilken icke längre bör användas,

torde det i staten för sjöförsvarsdepartementets afdelning af Eders Kungl.

Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen upptagna anslag till amanuenser,

skrifbiträden och extra vaktmästare böra ökas med 3,000 kronor.

Äfven efter en sådan höjning blir hvad af anslaget återstår utöfver

två amanuensarfvoden å tillhopa 3,600 kronor väl behöflig! för öfriga

med anslaget afsedda ändamål.»

Utskottet finner sig visserligen, på grund af hvad i statsrådsprotokollet

i detta ämne anförts, böra förorda, att ifrågavarande anslag må i

någon mån ökas, men anser ökningen kunna sättas till ett lägre belopp

än Kungl. Maj:t’föreslagit. Enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid

handen, skulle af denna ökning 2,600 kronor afses till fasta amanuensarfvoden,

så att med inräknande af det nu för dylikt ändamål använda

belopp, 1,000 kronor, två dylika arfvoden om 1,800 kronor hvartdera

skulle kunna disponeras, hvarjämte återstående 400 kronor af ökningen

skulle erfordras för öfriga utgifter under denna anslagspost. Då utskottet

emellertid anser sig höra utgå från att berörda amanuens
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

5

arfvöden bestämmas endast till 1,500 kronor hvartdera, hvilket skulle

föranleda en anslagsökning, af 2,000 kronor, får utskottet, som icke

velat, göra någon erinran mot den afsedda ökningen med 400 kronor

för andra ändamål, hemställa,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen, för

höjning af det i staten för sjöförsvarsdepartementet

upptagna anslag till amanuenser, skrifbiträden och

extra vaktmästare från 4,100 kronor till 6,500 kronor,

höjer anslaget till sjöförsvarsdepartementets afdelning

af Kungl. ''Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen

från 26,800 kronor till 29,200 kronor eller med 2,400

kronor.

Flottan.

Aflöning'' till flottans kårer och stater.

2:o) Under punkten 2 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maja föreslagit

Riksdagen

dels att godkänna stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår,

för flottans sjömanskår samt å dagaflöning till officerare

och underofficerare vid flottan, af den lydelse bilagorna n:is 1—4 vid

statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 sistlidne januari

utvisade;

dels att godkänna stat för flottans marinintendenturkår af den

lydelse bilagan n:o 6 vid samma statsrådsprotokoll utvisade, att genomföras

i mån af afgång från flottans civilstat;

dels att godkänna följande villkor för åtnjutande af aflöning å

marinintendenturkårens stat:

a) att den, som innehade tjänst med lön å denna stat, ej finge därmed

förena annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, ej

heller annan tjänstebefattning, med mindre den funnes icke vara hinderlig

för fullgörande af tjänsten vid flottan;

b) att en hvar, som tillhörde personalen vid marinintendcnturkåren,

Angående

höjning af

anslaget till

aflöning till

flottans kårer

och stater.

[2.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

skulle vara skyldig att tjänstgöra vid flottan och kustartilleriet såväl i

land som ombord å fartyg i den befattning, hvartill han kommenderades,

dock att auditör, advokatfiskal, vice auditör, väbel och vaktmästare endast

skulle vara skyldiga att förrätta en hvar den tjänst, hvartill han

blifvit utnämnd eller förordnad;

c) att en hvar af marinintendenturkårens personal, med undantag

af auditör, advokatfiskal och vice auditör, finge årligen åtnjuta

semester, marinöfverintendenten, förste marinintendent och maianintendent

af l:a graden under en och en half månad samt öfriga under en

månad, då sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kunde ske;

d) att en hvar, som tillhörde marinintendenturkåren, skulle, då han

uppnått 65 lefnads- och 35 tjänsteår, vara förpliktad att med pensionsrätt

enligt därom gällande bestämmelser afgå från tjänsten, Kungl.

Maj:t dock obetaget att med hans begifvande låta honom i tjänsten

kvarstå, så länge han funnes på ett tillfredsställande sätt gagna det

allmänna; samt

e) att enahanda förpliktelse skulle åligga tjänsteman af kåren, hvilken

efter uppnådda 60 lefnads- och 30 tjänsteår varit af sjuklighet under

minst sex månader af ett år hindrad att förrätta sin tjänst samt icke

med läkarebetyg styrkte, att han ägde utsikt till återvinnande af sin

tjänstbarhet;

dels att för genomförandet af marinintendenturkårens organisation

godkänna följande öfvergångsbestämmelser:

a) att med fullmakt eller konstitutorial försedd tjänsteman vid flottans

civilstat, auditör, advokatfiskal, väbel eller vaktmästare, som inom

den tid, Kungl. Maj:t bestämde, hos Kungl. Maj:t anmälde sin önskan

att öfvergå till marinintendenturkåren, skulle vara därtill berättigad;

b) att auditör, väbel eller vaktmästare, som öfvergått till marinintendenturkåren,

måtte för rätt till erhållande af ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid, han innehaft motsvarande befattning vid flottans civilstat;

samt

c) att innehafvare af tjänst på stat med värdighet lika med kapten

eller löjtnant, hvilken från civilstaten öfverginge till marinintendenturkåren,

icke skulle, så länge han bibehölle den värdighet hall sålunda

innehaft vid civilstaten, vara underkastad förflyttning till annan station

än den han vid öfvergången tillhörde;

dels att medgifva, att marinintendent eller marinunderintendent i

flottans, reserv, hvilken fullgjort den tjänstgöringsskyldighet, som vore

eller kunde varda stadgad, måtte efter uppnådda femtiofem års ålder under

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

7

sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af trehundra

kronor;

dels ock att i riksstaten för år 1904 höja anslaget till aflöning för

flottans kårer och stater från 3,313,469 kronor till 3,809,824 kronor,

eller med 496,355 kronor.

Departementschefen har beträffande denna framställning anfört

följande:

»I anförande till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den

13 januari 1900, bifogadt statsverkspropositionen till samma års riksdag,

framlade dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet en på utförliga

beräkningar rörande mobiliseringsbehofvet grundad plan för ökning af

flottans stampersonal under åren 1901—1912. Vid beräkningarnas uppgörande

hade, på sätt af nämnda anförande framgår, förutsatts, att ökningen

af flottans materiel skulle under berörda tidrymd fortgå på visst,

tillika närmare angifvet sätt.

Den sålunda framlagda planen har hittills blifvit i hufvudsak följd,

allenast med de jämkningar, som påkallats dels däraf, att rekryteringen,

särskildt af officerskåren, icke kunnat ske med sådan snabbhet, som

planens fullständiga genomförande skulle hafva kraft, dels ock af kustartilleriets

tillkomst, hvaremot, såsom framgår af dåvarande departementschefens

yttrande till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 7 januari 1901, utsträckningen af de värnpliktigas öfningstid icke

ansetts kunna, åtminstone under öfvergångstiden, medföra någon minskning

i flottans behof af stampersonal.

Emellertid har, sedan den för 1900 års Riksdag framlagda planen

för ökning af flottans stampersonal uppgjordes, den därvid förutsatta

planen för ökningen af flottans krigsfartygsmateriel undergått vissa

jämkningar, i det att anslag beviljats för anskaffande af en jagare, ett

ballongfartyg, en pansarkryssare och en undervattensbåt, hvilka fartyg

icke voro i den ursprungliga planen upptagna. Med anledning häraf

anmodade jag chefen för flottans stab att inkomma med uppgift ej mindre

å den stampersonal, som — utöfver den personal, hvilken enligt den

för 1900 års Riksdag framlagda beräkning ansetts erforderlig för bemanning

af flottans materiel under tiden till år 1912 — skulle blifva vid mobilisering

behöflig för bemanning af hvarje särskildt af följande fartyg, nämligen

en jagare, ett ballongfartyg, en pansarkryssare och en undervattensbåt,

än äfven å kostnaden för ifrågavarande ökning af stampersonalen.

Vid meddelandet al de sålunda infordrade uppgifterna anförde

s. 8 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

8

chefen för flottans stab, att, då enligt den för 1900 års riksdag framlagda

beräkningen en l:a kl. kanonbåt från och med år 1902 antagits

blifva utrangerad hvarje år och på grund häraf bemanning för

någon sådan kanonbåt från och med år 1909 icke funnes beräknad,

men ballongfartyget icke skulle förses med egen drifkraft utan vara

afsedt att bogseras af rekognosceringsfartyg, exempelvis en l:a kl.

kanonbåt, hade chefen för flottans stab ansett sig äfven böra angifva

bemanningsbehofvet för en l:a kl. kanonbåt, använd för nämnda

ändamål, samt lämnat en beräkning öfver kostnaden för den därför

behöfliga stampersonalen.

Behofvet af militär stampersonal för ifrågavarande 5 fartyg beräknades

af chefen för flottans stab till 19 officerare, 42 underofficerare

och 294 manskap. Årliga kostnaden för denna personalökning beräknades

till 389,956 kronor 65 öre, fördelad på anslagen till aflöning

för flottans kårer och stater, till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna

samt till naturaunderhåll åt personal vid flottan; hvartill

komme den kostnad för en gång, som erfordrades för utvidgning af

kasernutrymmet, därvid antalet, som kunde ifrågakomma att inkaserneras,

ansågs böra beräknas till 200 man.

För att utbilda denna stampersonal och bereda den samma tillfälle

till sjökommendering som stampersonalen i öfrigt, borde, enligt stabschefens

mening, anslaget till flottans öfningar ökas med 150,000 kronor;

därvid dock erinrades, att den erforderliga ökningen af sistnämnda anslag

icke kunde noggrannt angifvas, förrän erfarenhet vunnits rörande

expeditionskostnaderna för ifrågavarande fartyg.

Med ämbetsskrifvelse den 22 september 1902 öfverlämnade jag til''

marinförvaltningen de af chefen för flottans stab sålunda verkställda

beräkningarna för att, så vidt anginge behofvet af underbefäl och manskap,

tjäna till ledning vid uppgörande af beräkningar angående utgifterna

under riksstatens femte hufvudtitel för år 1904; hvariämte

marinförvaltningen anmodades att vid uppgörande af sistnämnda beräkningar,

i hvad de afsåge den för år 1904 erforderliga ökning af

flottans stampersonal, samråda med chefen för flottans stab.

I en den 26 september 1902 till marinförvaltningen aflåten skrifvelse

anförde chefen för flottans stab följande.

Af eu jämförelse mellan, å ena sidan, antalet fartyg af olika certer,

efter hvilket stampersonalens styrka beräknades för år 1902, och, å

andra sidan, det antal fartyg, som beräknades år 1904 vara färdiga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

9

eller under byggnad, framginge, att bemanning ytterligare behöfde

afses för

en l:a kl. pansarbåt,

tre l:a kl. torpedbåtar,

en 2:a kl. torpedbåt,

en pansarkryssare,

en jagare,

ett ballongfartyg och

en undervattensbåt.

Dessa fartyg beräknades samtliga vara färdiga inom 1904 års

utgång, med undantag af pansarkryssaren, som icke torde blifva färdig

förrän under år 1905, och undervattensbåten, hvars byggnadstid ännu

ej kunde uppgifvas.

Enär verkställda beräkningar gifvit vid handen, att mobiliseringsbehofvet

för bemanning af ofvan omförmälda tre l:a kl. torpedbåtar,

en 2:a kl. torpedbåt, en jagare och en undervattensbåt ungefärligen

motsvarades af den minskning i mobiliseringsbehofvet af personal från

flottan, som uppkommit, sedan bemanningen af de till sjöfästningarna

hörande minpositionerna öfvértagits af kustartilleriet, skulle den ökning

i stampersonalen, hvilken på grund af tillkomst af materiel vore erforderlig,

kunna inskränkas till bemanning för:

en l:a kl. pansarbåt,

en pansarkryssare och

ett ballongfartyg.

Den af Riksdagen för år 1903 godkända staten för flottans officerskår

upptoge tillsammans 220 officerare, under det att behofvet vid

mobilisering för den år 1902 befintliga materielen vore beräknadt till

minst 250.

Då sedan dess tillkommit ny materiel, för hvilkens bemanning

en ytterligare ökning af officerskåren vore erforderlig, vore det af

synnerlig vikt, att ökningen af flottans officerskår finge fortgå äfven

under år 1904. Som emellertid under sistnämnda år omkring 25 sjökadetter

beräknades komma att utexamineras från sjökrigsskolan och

utnämnas till officerare, hvadan antalet vakanser bland stamofficerarna

under år 1904 skulle komma att ej oväsentligt nedgå, syntes — med

hänsyn till angelägenheten däraf, att den nu rådande stora bristen på

befäl såväl för flottans mobilisering som för öfningarna i fredstid blefvc,

så snart ske kunde, afhjälpt — ökningen af officerskåren under år 1904

icke böra understiga 15.

Dill. till Riksd. Drot. VJ03. 4 Sand. 1 A/d. ti imf t.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande ]\'':o 6.

Denna ökning syntes böra fördelas på de särskilda graderna så,

att ökningen så nära som möjligt motsvarade halfva skillnaden mellan

den för år 1903 godkända staten af 220 officerare och den i 1900 års

statsverksproposition föreslagna staten å 250 officerare.

Ökningen år 1904 skulle då blifva:

1 flaggman,

1 kommendörkapten af l:a graden,

1 » )) 2:a )) ,

4 kaptener af l:a klassen,

1 kapten af 2:a klassen,

6 löjtnanter och

1 underlöjtnant.

Behofvet af officerskårens ökning med en flaggman gjorde sig särskilt

kännbart från år 1904, enär från sagda år antalet pansarbåtar

i den under en flaggman såsom högste befälhafvare stående kustflottan

skulle uppgå till 11, och under sådant förhållande ytterligare en flaggman

borde afses till kustflottan för att tjänstgöra såsom befälhafvare

för en af dess pansarbåtsdivisioner.

Hvad underofficers- och sjömanskårerna beträffade, upptoge de

för år 1903 godkända staterna den styrka, som beräknats erforderlig för

år 1902 befintlig materiel, nämligen 390 underofficerare och 3,000 man.

För bemanning af förutnämnda tre fartyg: en l:a kl. pansarbåt,

en pansarkryssare och ett ballongfartyg, erfordrades enligt verkställd

beräkning en ökning i staterna af 55 underofficerare och 319 man af

sjömanskåren, hvilket sistnämnda antal lämpligen syntes böra afrundas

till 320.

ökningen af underofficerarna borde enligt chefens för flottans stab

tanke fördelas sålunda:

flaggunderofficer (styrman, konstapel eller skeppare)............................. 9

» (maskinist).......................................................... g

^a£i&UI1derofficer (rustmästare, torpedmästare eller kvartersman) 1

underofficer af 2:a graden (styrman, konstapel eller skeppare) ......... 18

» >’ » » (maskinist) ....................................................... 17

® ® ® (rustmästare, torpedmästare eller kvartersman)

.................................................................... 2

Summa 55

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

11

Fördelningen på sjömanskårens särskilda lönegrader af den för

denna kår föreslagna ökningen skulle blifva följande:

l:a lönegraden ...............................................................................

2:a

3:e

3:e

4:e

4:e

6 månader )

» » j

55

100

65

50

50

Summa 320

Såsom framginge af det vid 1901 års statsverksproposition fogade

statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 11 januari samma år,

skulle af ekonomiska skäl ballongfartyget icke förses med egen maskin,

utan vara afsedt att bogseras af rekognosceringsfartyg, exempelvis en

l:a kl. kanonbåt, i hvars besättning hela den för ballongfartyget erforderliga

personalen borde ingå. Den nu verkställda beräkningen öfver

bemanningsbehofvet för ballongfartyget afsåge fördenskull endast den

personal, som erfordrades för ballongtjänsten, hvaremot behofvet af

personal för det bogserande fartyget vore inberäknadt i bemanningsbehofvet

för l:a kl. kanonbåtarna, hvarför, om dessa framdeles komme

att såsom stridsfartyg utrangeras, bemanning för en af dem fortfarande

borde för nyssnämnda ändamål beräknas.

Ehuru den pansarkryssare, till hvars påbörjande medel beviljats af

1902 års Riksdag, icke antoges blifva färdig under loppet af år 1904,

ansåge chefen för flottans stab det icke böra ifrågasättas att till ett följande

år uppskjuta äskande af medel till uppsättning af underofficerare

och stammanskap för sagda kryssare, alldenstund den utbildningstid,

som erfordrades, innan personalen blefve kompetent att fylla de poster

ombord, för hvilka den vore afsedd, i hvarje fall öfverstege den tid,

inom hvilken fartyget kunde beräknas blifva färdigt.

Vidtoges icke denna åtgärd, komme pansarkryssaren, då densamma

blefve färdig, att sakna bemanning, eller ock måste bemanningen uttagas

bland den för öfrig materiel afsedda, redan synnerligen knappt tillmätta

stampersonalen, hvaraf skulle följa, att denna materiel erhölle en

underhaltig bemanning.

Därjämte syntes böra tagas i betraktande, att, ehuru visserligen,

såsom redan nämnts, en del af flottans personal beräknades blifva disponibel

för annan tjänstgöring, sedan kustartilleriet öfvertagit tjänsten

vid de permanenta minpositionerna, måste dock under den tid, kust
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

artilleriets uppsättning påginge, en del af flottans personal för sagda tjänst

fortfarande afses, och beräknades, enligt den för 1901 års Riksdag framlagda

planen, kustartilleriets uppsättning först år 1908 blifva fullt genomförd,

hvartill hänsyn måste tagas vid bedömandet af den för flottans

mobilisering erforderliga personalstyrkan.

Chefen för flottans stab ansåge sig i detta sammanhang jämväl

böra påpeka vikten däraf, att, då medel till nyanskaffning af fartyg

eller fast försvarsanordning äskades, behofvet af däraf betingad ökning

af personalen samtidigt framlades, samt att framställning nu borde göras

om den af chefen för flottans stab föreslagna personalökningen, hvilken

redan från år 1904 syntes oundgängligen nödig. Någon ytterligare

ökning af underofficers- och sjömanskårerna utöfver den sålunda föreslagna

ansåge chefen för flottans stab icke lämpligen kunna genomföras

inom utgången af år 1904.

I ämbetsskrifvelse den 17 nästlidne oktober har marinförvaltningen,

med öfverlämnande af chefens för flottans stab sist anförda skrifvelse

i ämnet, afgifvit förslag i fråga om ökning af flottans personal år 1904

jämte förslag till stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår,

för flottans sjömanskår och å dagaflöning för officerare och

underofficerare vid flottan, samtliga för år 1904, jämte beräkning af

medelsbehofvet för samma år under anslagstitlarna aflöning för flottans

kårer och stater, beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna samt

naturaunderhåll åt personal vid flottan.

Marinförvaltningen har icke ansett sig böra göra någon anmärkning

vid chefens för flottans stab beräkning af den för år 1904 behöfliga

personalökningen. Därjämte har marinförvaltningen erinrat, dels

att marinförvaltningen i särskild underdånig skrifvelse den 23 september

1902 föreslagit en ökning af mariningeniörstaten, hvilken ökning

föranledde en ökad utgift från aflöningsanslaget af 12,000 kronor, dels

ock att marinförvaltningen i underdånigt utlåtande den 14 oktober 1902

tillstyrkt bifall till det af särskilda kommitterade afgifna förslag angående

organisationen af flottans marinintendenturkår, hvarför marinförvaltningen

ansett sig böra i beräkningen införa det belopp, hvartill den

nya kårens aflöning skulle enligt det tillstyrkta förslaget komma att för

år 1904 uppgå.

Enligt sålunda angifna grunder har marinförvaltningen uppgjort

följande beräkning af medelsbehofvet under anslagstiteln aflöning för

flottans kårer och stater för år 1904:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

13

För år 1903

anvisadt.

För år 1904

beräknadt

behof.

Ökning.

Officerskåren....................................................

562,860

_

605,080

_

42,220

_

Reservofficersaspiranter.......................................

26,700

—

26,700

—

—

—

Underofficerskåren .............................................

369,600

—

422,120

—

52,520

—

Sjömanskåren ...................................................

1,305,090

—

1,444,972

—

139,882

—

18,706

100,500

25

18,706

112,500

25

Mariningeniörstaten ..........................................

12,000

—

Marinintendenturkåren (Civilstaten) .....................

139,000

—

279,000

—

140,000

—

8,550

77,635

46,900

179,840

8,550

77,635

46,900

200,960

Poliskåren ..................................................

Inkvarteringsbidrag för officerare och underoffice- rare, förslagsvis ..........................................

21,120

Reserv- och indragningsstater samt båtsmanskom-

panierna förslagsvis ....................................

Dagaflöning till officerare och underofficerare ......

66,300

411,787

50

66,300

452,145

05

40,357

55

I riksstaten afrundadt med .................................

—

25

—

—

—

Summa kronor

3,313,469

—

3,761,568

30

448,099

30

hvadan således enligt marinförvaltningens förslag den för år 1904 erforderliga

ökningen i anslaget till aflöning för flottans kårer och stater

skulle utgöra i jämnadt tal 448,100 kronor.

Marinförvaltningen har i sina förslag till stater för sjömanskåren

och å dagaflöning åt officerare och underofficerare vid flottan beräknat

dagaflöning för 366 dagar, med hänsyn till det förhållande, att året

1904 är skottår. En sådan beräkningsgrund synes mig emellertid vara

oegentlig, då fråga är om stater, hvilka böra anses vara afsedda att

gälla för flera år. Att dagaflöning kommer att utgå för hela året till

de därtill berättigade, lärer lika litet år 1904 som föregående skottår förhindras

af den omständighet, att dagaflöning i staterna beräknats endast

för 365 dagar, då besparingar å aflöningsanslaget utan tvifvel komma

att därtill lämna tillgång.

Att den nu föreslagna personalökningen kommer att kräfva en ökning

af anslaget till flottans öfningar, anser jag, i likhet med chefen

för flottans stab, vara otvifvelaktigt men då denna ökning icke synes

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Officerskåren.

Underofficers
kåren.

vara oundgängligen erforderlig förr än år 1905, anser jag mig icke nu

böra föreslå höjning af sistnämnda anslag. Likaså torde äskande åt

särskilt anslag för beredande af ökadt kasernutrymme kunna uppskjutas

till ett följande år, då utrymme utan sådant anslag lärer kunna beredas

för den nu föreslagna manskapsökningen, hvarjämte frågan om

nya kasernbyggnader icke lämpligen synes böra upptagas, förrän frågan

om flyttning af flottans station i Stockholm hunnit närmare sin lösning.

Hvad först angår den af chefen för flottans stab och marinförvaltningen

föreslagna ökningen af flottans officerskår, anser jag, lika med

dessa myndigheter, att 15 nya officersbeställningar böra upptagas i staten

för år 1904 och att bland dessa bör ingå en flaggmansbeställning.

Enligt den för 1900 års Riksdag framlagda planen för ökning af flottans

officerspersonal skulle en sådan beställning tillkomma redan år 1902,

och synes mig, af skäl, som blifvit af chefen för flottans stab anförda,

tiden nu vara inne att begära anslag till densamma. Beträffande de

öfriga 14 officersbeställningarna anser jag mig böra föreslå den jämkning

i deras föreslagna fördelning på särskilda grader, att i stället för

en kommendörkapten af l:a graden och en af 2:a graden upptagas två

kommendörkaptener af förstnämnda grad, och betingas denna ändring

af önskvärdheten att, med hänsyn till befattningens vikt, kunna å

hvarje l:a kl. pansarbåt till fartygschef afse kommendörkapten af l:a

graden.

Denna jämkning skulle medföra en ökning af 500 kronor i den af

marinförvaltningen i dess beräkning af anslagsbehofvet under aflöningsanslaget

för år 1904 upptagna posten officerskåren.

Vid den af chefen för flottans stab och marinförvaltningen föreslagna

ökningen af flottans underofficerskår har jag icke funnit något

att erinra, likasom jag också funnit den föreslagna fördelningen på

grader och stater vara efter behofvet riktigt afpassad.

I sammanhang härmed anhåller jag emellertid få fästa Eders Kungl.

Maj:ts nådiga uppmärksamhet på behofvet af en lönereglering för underofficerarna

vid flottan.

Vid en jämförelse mellan, å ena sidan, de år 1876 af Riksdagen

godkända staterna för flottans underofficerskår, för flottans maskiniststat

och för flottans handtverksstat samt, å andra sidan, den för innevarande

år gällande, af 1902 års Riksdag godkända staten för flottans

underofficerskår framgår, att såväl fasta lönen som beklädnadsersättnin
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

15

gen förblifvit oförändrade för samtliga underofficerare, äfvensom att

dagaflöningen för flaggmaskinist och för underofficer af 2:a graden,

icke maskinist, fortfarande utgår med de år 1876 fastställda beloppen,

under det att dagaflöningen till flaggunderofficer, icke maskinist, och

maskinistunderofficer af 2:a graden höjts med 15 öre. Med hänsyn

till dessa förhållanden torde man icke kunna säga, att flottans

underofficerare erhållit sådan löneförbättring, som betingats af de förändringar,

ej mindre lefnadskostnaderna än äfven anspråken på underofficerarnas

utbildning och arbete undergått under den långa tidrymd,

som förflutit, efter det den sista verkliga löneregleringen ägde rum.

De förbättringar i underofficerarnas aflöningsförhållanden i öfrigt, som

under de senare åren kommit till stånd, hufvudsakligen genom ändrade

bestämmelser rörande inkvarteringsbidrag, kunna icke förringa giltigheten

af detta omdöme.

De nuvarande aflöningsfönnånerna äro följande:

Fast lön.

Dagaflö-

ning.

Bekläd-

nads-

ersätt-

ning.

Portions-

ersätt-

ning.

Inkvarte-

rings-

bidrag.

Summa.

Plaggunderofficer, maskinist,

å 2 kr.

Stockholm ..........................

960

—

730

—

200

—

226

30

300

—

2,416

30

Flaggunderofficer, maskinist,

Karlskrona ........................

960

—

730

—

200

—

226

30

240

—

2,356

30

Flaggunderofficer, annan än

å 1: 65

maskinist, Stockholm .........

Flaggunderofficer, annan än

720

602

25

200

—

226

30

300

—

2,048

55

maskinist, Karlskrona .........

720

—

602

25

200

—

226

30

240

—

1,988

55

Underofficer af 2:a graden, ma- skinist, Stockholm ...............

Underofficer af 2:a graden, ma-

720

—

602

25

200

—

226

30

240

—

1,988

55

skinist, Karlskrona...............

720

—

602

25

200

—

226

30

180

—

1,928

55

Underofficer af 2:a graden, an-

å 1 kr.

nan än maskinist, Stockholm

Underofficer af 2:a graden, an-

720

—

365

—

200

—

226

30

240

—

1,751

30

nan än maskinist, Karlskrona

720

—

365

-

200

—

226

30

►—i

ce

o

—

1,691

30

Den löneförbättring, som med afseende på underofficerarnas ställning

och ansvar synes mig böra dem tillkomma, anser jag, som i denna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

SjÖmans
kåren.

fråga samrådt med chefen för landtförsvarsdepartementet, böra bestå i

höjning af fasta lönen och göras lika stor för samtliga underofficerare,

på det att den nuvarande proportionen mellan aflöningsförmånerna för

flaggunderofficerare och underofficerare af 2:a graden samt maskinister

och andra underofficerare måtte i hufvudsak bibehållas. Hvad beloppet

af löneförhöjningen angår, torde detsamma icke böra sättas lägre än

180 kronor, hvarigenom fasta lönen skulle blifva:

för flaggunderofficer, maskinist .......................................... kronor 1,140: —

b b , annan än maskinist ..................... » 900: —

» underofficer af 2:a graden.......................................... » 900: —

Sammanlagda aflöningsförmånerna skulle efter löneförhöjningen

blifva:

för flaggunderofficer, maskinist,

Stockholm ................

kronor

2,596: 30

»

»

1 » 5

Karlskrona .................

B

2,536: 30

b

b

, annan än

maskinist, Stockholm

B

2,228: 55

b

b

, » B

b , Karlskrona

B

2,168: 55

b

underofficer af

2:a graden,

maskinist, Stockholm

B

2,168: 55

»

b »

B B

b , Karlskrona

B

2,108: 55

b

b »

B B ,

annan än maskinist,

Stockholm ..............

B

1,931: 30

b

b »

B B ,

annan än maskinist,

Karlskrona...............

B

1,871: 30

Genom att lägga den nu ifrågasatta löneförhöjningen till fasta

lönen vinnes ock en mycket välbehöflig förbättring i underofficerarnas

pensionsförmåner.

Då den af chefen för flottans stab och marinförvaltningen föreslagna

staten för flottans underofficerskår år 1904 upptager 445 underofficerare,

skulle en ökning i fasta lönen med 180 kronor för en hvar

af dessa underofficerare medföra en ökad utgift från aflöningsanslaget

af 80,100 kronor och således den i marinförvaltningens ofvan anförda

beräkning af utgifterna under detta anslag upptagna posten underofficerskåren

ökas med detta belopp till 502,220 kronor, hvarigenom

den af såväl personalökningen som löneförhöjningen föranledda ökningen

af denna post skulle uppgå till 132,620 kronor.

Mot den af chefen för flottans stab och marinförvaltningen föreslagna

ökningen af sjömanskårens personal har jag icke funnit något

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

17

att anmärka. Den medför, med iakttagande af att dagaflöning beräknas

för 365 dagar, en ökning i den nu gällande statens slutsumma af

138,502 kronor.

Det af marinförvaltningen uppgjorda förslaget till stat å dagaflöning

för officerare och underofficerare har jämkats med hänsyn till det förut

af mig omförmälda förhållandet, att i marinförvaltningens förslag upptagits

dagaflöning för 366 dagar. I öfrigt har jag mot förslaget, som,

med nyssnämnda jämkning, medför en ökning i den nu gällande statens

slutsumma af 38,838 kronor 25 öre, icke funnit något att erinra.

Marinförvaltningen har i underdånig skrifvelse den 23 september

1902 upprepat sin redan år 1901 gjorda framställning om mariningeniörstatens

ökande med två torpedingeniörer och därutöfver föreslagit

äskande af medel till aflöning åt en miningeniör. Öfverdirektören

och chefen för mariningeniörstaten har emellertid äfven nu varit af

skiljaktig mening och ansett någon framställning härom icke för närvarande

böra göras hos Riksdagen; och då jag delar denna hans mening,

anser jag marinförvaltningens nu gjorda framställning icke böra

till någon åtgärd föranleda.

Jag anhåller nu att få öfvergå till den viktiga frågan om en omorganisation

af flottans civilstat.

I mitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 11 januari 1902, bilagdt statsverkspropositionen till

samma års Riksdag, erinrade jag, att behofvet af eu ökning af personalen

vid flottans civilstat under de senare åren synnerligen starkt framhållits

såväl åt stationsmyndigheterna som ock af marinförvaltningen; och

behagade Eders Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåta nådig proposition om

beviljande af extra anslag för år 1903 till tillfällig förstärkning af arbetskrafterna

vid nämnda stat, hvilken proposition sedermera blef af

Riksdagen bifallen. Tillika omnämnde jag, det jag hade för afsikt

att inom den närmaste framtiden föreslå åtgärder för åstadkommande

af en utredning rörande omorganisation af flottans civilstat.

Det syntes mig nämligen, som om det, då man nu maste vara betänkt

på att tillgodose behofvet ej blott af eu ökning af civilstatens

personal, utan äfven af förbättring i denna personals aflöningsförmåner,

hvilka reglerades år 1874 och sedermera förblitvit i hufvudsak oförändrade,

jämväl borde tagas i öfvervägande, huruvida icke själfva organisationen

af ifrågavarande stat borde undergå någon förändring, för att personaUih.

till Riktd. Frat. 1903. 4 Samt. / A/d. 6 Höft. a

Stat å dagaflöning

för

officerare

och underofficerare.

Marin
ingeniör
staten.

Omorganisation

af flottans

civilstat.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

len vid staten skulle kunna på ändamålsenligaste sätt fylla de kraf,

som ställdes på densamma af tjänsten i land och till sjöss, i freds- och

krigstid.

Då jag i statsrådet den 31 januari 1902 tillät mig att ånyo göra

denna fråga till föremål för Eders Kung]. Maj:ts uppmärksamhet, anförde

jag ytterligare, att vid den utredning, som i nyss angifna syfte

borde göras, följande frågor särskildt syntes böra upptagas till besvarande,

nämligen:

1) huruvida icke flottans civilstat lämpligen borde, vare sig i sin

helhet eller till större eller mindre de!, organiseras såsom en kår,

fördelad på vissa tjänstegrader och löneklasser, hvilken kårs personal

särskildt skulle fördelas till tjänstgöring i olika befattningar i land och

till sjöss;

2) huruvida, under förutsättning att civilstaten på nyss angifvet

sätt organiserades, personalen borde ställas under en särskild chef;

3) huruvida marinförvaltningens civila personal och personalen vid

flottans civilstat lämpligen borde organiseras såsom en gemensam

kår; samt

4) i hvad mån vid beräkning af personalbehofvet vid civilstaten

hänsyn borde tagas till möjligheten att använda värnpliktiga skrifbiträden.

I enlighet med min underdåniga hemställan behagade Eders Kungl.

Maj:t sistnämnda dag uppdraga åt en kommitté att ej mindre verkställa

utredning rörande behofvet af ökning och omorganisation af flottans

civilstat samt förbättring af aflöningsförmånerna för personalen

vid samma stat än äfven afgifva de förslag, hvartill samma utredning

kunde föranleda.

Kommitté- Denna kommitté har den 27 augusti 1902 afgifvit underdånigt be
forsiag.

tänkande, åtföljdt af förslag till stater och bestämmelser i ämnet. Öfver

kommitténs betänkande och förslag hafva infordrade underdåniga utlåtanden

afgifvits af vederbörande stationsmyndigheter, marinförvaltningen

och chefen för flottans stab samt, i hvad pensioneringen af hithörande

personal angår, jämväl af direktionen öfver flottans pensionskassa.

Behofvet af I öfverensstämmelse med det i mitt anförande till statsrådsprotoom°tionmsa

kollet den 31 januari 1902 angifna program för kommitténs verksamhet

har kommittén först till besvarande upptagit frågan om behofvet af

en omorganisation af den svenska flottans civilstat.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

19

Kommittén har ansett sig därvid kunna såsom en inom flottan

enstämmigt rådande mening uttala, att den nuvarande organisationen

af flottans civilstat icke kan med afseende å tjänsten vare sig ombord

eller i land anses tillfredsställande; och då det borde åligga kommittén

att angifva skälen för en sådan mening, hade det blifvit kommitténs

närmaste uppgift att uppvisa de brister med hänsyn till den krigsmaritima

tjänstens kraf, hvilka berörda organisation företedde.

Flottans civilstat består för närvarande af:

sekreterare,

kamrerare,

intendenter,

advokatfiskal,

auditörer,

kammarförvanter,

proviantmästare,

beklädnadsförvaltare,

sjukhusförvaltare,

inventarieförvaltare,

materialförvaltare,

kassörer,

revisorer,

regementsskrifvare,

regementsskrifvare och bokhållare,

bokhållare och

kammarskrifvare

till det antal och med den fördelning mellan flottans stationer,

som i gällande stat bestämmas.

Till civilstaten räknas vidare auditörer öfver stat, vice auditörer

och extra ordinarie kammarskrifvare till det antal vid hvardera stationen,

som för ärendenas gång erfordras, äfvensom de vid stationerna

anställda väblar, första vaktmästare och vaktmästare till det antal, som

i gällande stat finnes upptaget, jämte extra vaktmästare. Vid Stockholms

station utöfvas advokatfiskalsbefattningen af den tjänsteman, som

handlägger advokatfiskalsgöromålen inom marinförvaltningen.

Såsom utmärkande drag för den nuvarande organisationen framträder,

dels att civilstatens personal antages för tjänstgöring antingen

uteslutande vid Karlskrona station eller uteslutande vid Stockholms

station, dels att efter ansökan utnämning sker till viss befattning,

hvars innehafvare genom fullmakt eller konstitutorial tillförsäkras bibehållande

af befattningen med åtföljande förmåner, samt att följakt
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ligen ändring i personalens placering å de två stationerna eller dess

fördelning mellan de olika ofvannämnda befattningarna icke kan ske

annorledes än efter ansökningar af tjänstemännen själfva.

Den enda inskränkningen i denna civilstatstjänstemännens orubblighet,

hvad beträffar den en gång erhållna tjänstebefattningen, utgöres

af skyldigheten för hvar och en att — likväl endast å den station,

han tillhör — efter förordnande bestrida högre befattning vid staten,

dock ej längre än tre månader under ett kalenderår, äfvensom att efter

erhållen kommendering tjänstgöra ombord å flottans fartyg.

Efter att hafva anfört dessa förhållanden, yttrar kommittén vidare.

Den omständigheten, att civilstatens personal antoges till tjänstgöring

uteslutande vid endera af flottans stationer, medförde en alltmera

framträdande olägenhet för tjänstens behöriga gång. Det arbete,

personalen hade att utföra, vore nämligen i hufvudsak beroende af

storleken af den flottans rörliga materiel, d. v. s. af antalet och beskaffenheten

af de fartyg, som förlädes vid respektive stationer, och

denna förläggning vore ovillkorligen underkastad förändring, beroende

som den vore af materielens utveckling och därmed följande förändringar

i stridskrafternas fördelning i och för försvarsändamål.

Ifrågavarande olägenhet blefve ännu kännbarare, ifall rörlig materiel,

såsom antagligt vore, inom närmaste framtid komme att förläggas

å flera punkter af rikets kuster än vid de två stationerna; och handhafvande!;

af såväl denna materiel som ock den fasta materiel, hvilken

erfordrades för den rörliga materielens underhåll och utrustning, komme

att kräfva civilstatstjänstemäns förflyttning till dessa särskilda punkter.

Behofvet af tjänstemän af civilstaten vid flottans stationer och å

andra orter kunde således vid skilda tidpunkter vara olika. För tillgodoseende

af tjänstens kraf borde, vid sådant förhållande, tjänstemännen,

i likhet med officerarna, kunna kommenderas till tjänstgöring å

olika stationer eller orter, d. v. s. efter behof kunna förflyttas

mellan stationerna, hvilket med civilstatens nuvarande organisation icke

läte sig verkställas.

Betraktade man åter personalens fördelning till vissa befattningar,

å hvilka fullmakt erhölles, skulle man likaledes finna, att denna omständighet

medförde afsevärd olägenhet för tjänstens upprätthållande.

Likasom förut blifvit framhållet, att behofvet af civilstatstjänstemän

vid stationerna vore växlande och beroende på storleken af den

rörliga materiel samt den i och för dennas underhåll och utrustning

erforderliga fasta materiel, som å hvarje station förelunnes vid olika

tidpunkter, så vore ock myckenheten af det arbete, som skulle utföras

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

21

af personalen inom de olika befattningarna, vid skilda perioder högst

olika. För att tjänsten skulle fortgå på fördelaktigaste sätt, borde således

antalet tjänstemän inom de olika befattningarna kunna efter behof

ökas eller minskas, eller, med andra ord, personalen borde ej vara

bunden vid vissa befattningar, utan kunna användas på sätt tjänsten

kräfde. En organisation, som medgåfve personalens kommenderande

eller förordnande till bestridande af olika tjänstebefattningar, skulle

ock till båtnad för tjänsten möjliggöra tjänstemannens placering å den

post, för hvilkens skötande hans individuella egenskaper bäst lämpade

sig. Den omständigheten, att en tjänsteman erhållit fullmakt å viss

befattning, från hvilken han ej kunde annorlunda än efter laga rannsakning

och dom afskedas och i allmänhet icke förflyttas, måste äfvenledes

medföra, att tjänsten understundom ej blefve skött på sätt önskligt

vore. Blotta medvetandet, att i händelse af försumlighet eller

vårdslöshet en förflyttning till annan befattning kunde ske, syntes vara

ägnadt att sporra sträfvandet att på bästa möjliga sätt uppfylla de fordringar,

som tjänsten ställde på innehafvaren. Ett särskildt förhållande,

som belyste de olägenheter, hvilka kunde följa af de nuvarande civilstatstjänstemännens

oskiljaktighet från de befattningar, till hvilka de

utnämndes, funne kommittén förtjäna att anföras. Flottans civila angelägenheter

handhades vid stationerna dels af en stationsbefälhafvare,

dels af en varfschef, hvardera med sitt kansli, för hvilket en sekreterare

stode i spetsen. Med nämnda tjänsteman af civilstaten hade

vederbörande stationsbefälhafvare eller varfschef ständigt det intimaste

samarbete, och vore det för tjänstens rätta skötande i högsta grad

önskvärdt, att en personlig öfverensstämmelse mellan dem vore rådande.

Skulle dylik öfverensstämmelse saknas mellan dessa personer, hvilka

stode i daglig och stundlig beröring med hvarandra, måste tjänsten

däraf blifva lidande. I regel innehades stationsbefälhafvare- och varfschefsämbetena

af de därtill förordnade under flera år i följd. Sekreterarebefattningen,

med hvilken följde högsta värdighet och högsta

löneförmåner inom nuvarande civilstaten, innehades med fullmakt, och

ombyte af innehafvare kunde, äfven ifall antydda, för tjänsten menliga

förhållande skulle förefinnas, icke äga rum. Ett ombyte skulle under

dylika omständigheter dock ovillkorligen lända till fördel för tjänsten,

och detsamma blefve äfvenledes förhållandet, om tjänstemannen af en

eller annan orsak skulle visa sig mindre lämplig för fyllandet af den

ansvarsfulla och fordrande befattningen.

Ytterligare syntes böra erinras om det behof, som med flottans

fortgående utveckling allt mer och mer gjorde sig gällande, att kunna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

inom marinförvaltningen och flottans stab använda civila tjänstemän

med detaljkännedom om tjänsten vid stationerna, ett behof, som med

civilstatens nuvarande organisation icke läte sig, på sätt önskvärdt vore,

fyllas.

Men icke blott ur flottans synpunkt, utan äfven med hänsyn till

den behöfliga utvecklingen af civilstatstjänstemännens duglighet, måste

det, enligt kommitténs tanke, anses såsom en brist, att dessa tjänstemän

icke kunde mellan stationer och befattningar förflyttas oftare, än

nu vore förhållandet. Den erfarenhet, som vunnes i utöfningen af den

ena befattningen, vore nämligen alltid af värde, ofta oundgängligen

behöflig för ett rätt skötande af den andra, emedan den civila administrationen

inom flottan icke omfattade ett antal sinsemellan fristående

uppgifter, utan vore ett nät, hvars trådar på det närmaste grepe

in i hvarandra.

Den förnämsta bristen i nuvarande organisation vore likväl saknaden

af en systematisk, för flottans tjänst afsedd, teoretisk och prak

tisk utbildning af civilstatens tjänstemän. En jämförelse med förhållandena

i detta hänseende inom främmande mariner visade, att svenska

flottan därutinnan vore verkligt efterblifven. En utbildning af nyss

antydda slag skulle, efter kommitténs förmenande, medföra, utom andra

mera direkta fördelar, en afsevärd besparing i kostnaderna för sjöexpeditionerna.

Huru än frågan om civilstatens omorganisation komme att

lösas, måste dock något göras för afhjkipande af nu påpekade, betänkliga

brist.

Gentemot ofvan antydda olägenheter af civilstatspersonalens antagning

till tjänstgöring uteslutande i viss befattning vid viss station hade

å andra sidan till försvar för den nuvarande organisationen framhållits,

att genom besättande af de olika befattningarna vid civilstaten med

den som lämpligast ansedde bland kompetenta sökande och därigenom,

att viss befattning under längre tid, ja, kanske under hela tjänstetiden,

innehades af samma person, tjänsten blefve bättre tillgodosedd, enär

större rutin skulle förvärfvas af tjänstemännen och arbetets kontinuitet

bättre befordras, än därest ombyte af personal inom de olika befattningarna

skulle äga rum, äfvensom att, då med viss befattning följde

en viss bestämd inkomst, individens ekonomiska intressen därigenom

bäst skulle blifva tillgodosedda.

Enligt kommitténs åsikt vore dock dessa fördelar mera skenbara

än verkliga. Genom införandet af en i enlighet med tjänstens

fordringar väl afvägd, systematiskt bedrifven utbildning, innan inträde

på flottans civilstat stode att vinna, samt genom därpå följande prak
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

23

fisk tjänstgöring inom de olika tjänstegrenarna torde utan tvifvel

personalen i sin helhet blifva mera kompetent att sköta hvarje civilstaten

tillhörande befattning. Att af en på dylikt sätt utbildad, jämförelsevis

talrik personal kunna vid behof kommendera till skötandet

af mera ansvarsfulla poster de därtill lämpligaste skulle, enligt kommitténs

förmenande, möta mindre svårighet än att bland ett fåtal sökande finna

någon för befattningen fullt lämplig; och ifall genom kommenderingen

en tjänst blifvit på bästa sätt tillgodosedd, funnes ingen anledning till

alltför snart ombyte, äfven om dylikt enligt gällande bestämmelser finge

verkställas. I sådant fall vore ock kontinuiteten i arbetet betryggad,

vare sig organisationen medgåfve förflyttning af personalen mellan

olika tjänstebefattningar eller icke. Skulle däremot med endera organisationen

ett mindre godt val af person till en gifven befattning blifva

gjordt, torde den organisation, som medgåfve ett ombyte, vara att föredraga

framför den, som hindrade förflyttning af en för en viss befattning

mindre lämplig tjänsteman till en annan befattning, för hvilken

hans begåfning vore mera passande. Ett afbrott i arbetets kontinuitet

syntes härvidlag utan tvekan vara att föredraga framför den kontinuitet,

som bestode i befattningens fortsatta skötande af en därtill mindre

lämplig tjänsteman.

Hvad åter beträffade fördelen däraf, att, såsom enligt nu gällande

organisation, innehafvaren af viss befattning vore tillförsäkrad en därmed

åtföljande viss löneförmån, kunde denna förmån bibehållas lika

väl, om organisationen skulle förändras i riktning af att medgifva personalens

beordrande till bestridande af olika befattningar vid olika tillfällen.

Gjordes nämligen individens inkomster beroende af tjänstegraden,

som innehades, och ej af tjänstebefattningen, såsom nu vore

fallet, bevarades ifrågavarande fördel, och den med nuvarande organisation

förenade faran, att genom olika förordnanden den ene tjänstemannen

skulle kunna beredas ekonomisk fördel eller olägenhet i förhållande

till den andre, skulle helt och hållet bortfalla. Endast undei

den förutsättning, att tjänstemannens inkomster förblefve oberoende al

de förordnanden, det skulle ligga i myndigheters hand att meddela,

kunde kommittén förorda en organisation, som gåfve myndigheterna en

jämförelsevis obegränsad befogenhet att mellan de särskilda befattningarna

förflytta flottans civila tjänstemannapersonal.

Sedan kommittén tagit under sorgfälligt öfvervägande de skäl,

som talade för eller mot civilstatens nuvarande organisation i hvad

anginge personalens anställande vid viss station och i viss befattning,

hade kommittén kommit till den bestämda slutsats, att denna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Personalens

utbildning.

organisations fördelar ingalunda uppvägde dess olägenheter, utan att

flottans tjänst numera oafvisligeu fordrade, att civilstaten erhölle en

ny organisation, hvilken möjliggjorde personalens användning å den

station eller ort samt i den tjänstebefattning, där en hvar kunde göra

den största nyttan, och detta så mycket mera, som personalens numerär

vid ifrågavarande stat af ekonomiska skäl måste inskränkas till det

för tjänstens behöriga gång minsta möjliga antal. Önskemålet att

genom den civila personalens ställande på rörligare fot kunna använda

densamma på hvarje punkt, där dess tjänst behöfdes, syntes på

fördelaktigaste sätt kunna uppnås genom en organisation i så måtto

liknande den militäriska, att personalen indelades i vissa tjänstegrader

med graden motsvarande, bestämda inkomster och med befordran

mellan de olika graderna, på sätt förhållandet vore inom arméns och

flottans officerskårer, och som tilläte, att personal, tillhörande viss

eller vissa tjänstegrader, kunde beordras eller kommenderas till bestridande

af vissa olika tjänstebefattningar.

Genom en dylik organisation tillförsäkrades en hvar en viss bestämd

inkomst, hvilken tjänstebefattning han än bestrede, under det

att personalen på för tjänsten fördelaktigaste sätt kunde användas å

den station eller ort, där dess användning erfordrades.

Inom flera utländska mariner hade man fästat synnerlig vikt vid

den civila tjänstens ordnande så, att nyss antydda önskemål verkligen

måtte kunna uppnås; och de inom vårt eget land under den .senare

tiden verkställda organisationer af kårer och stater, motsvarande flottans

civilstat, dels inom flottan själf af t. ex. marinläkarekåren, dels inom

armén af t. ex. dess intendenturkår, visade, att man äfven hos oss

börjat få öppna ögon för utvecklingens kraf i det hänseende, hvarom nu

vore fråga.

För att personalen vid en stat eller kår, organiserad på nu angifna

sätt, skulle vara i stånd att väl sköta de olika tjänstebefattningar,

som bestredes af tjänstemännen vid flottans nuvarande civilstat,

erfordrades dock, såsom förut framhållits, att densamma före inträdet

vid staten eller kåren erhölle en på själfva yrket riktad, systematisk

utbildning.

För vinnande af inträde vid den nuvarande civilstaten vore kompetensvillkoren

särdeles lindriga. Behörighet till erhållande af tjänst

vid denna stat — utom tjänst såsom sekreterare hos stationsbefälhafvare,

såsom advokatfiskal eller såsom auditör — tillkomme nämligen

en hvar, som aflagt mogenhetsexamen och vid å endera stationen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 6.

25

undergånget förhör ådagalagt nöjaktig insikt i de delar af flottans

reglemente, hvilka handlade om organisationen samt hushållningen och

redogörelsen såväl i land som ombord. Examen, som berättigade till

inträde vid rikets rättegångsverk, fordrades för anställning i någon af

nyss särskildt nämnda befattningar samt grundläde behörighet jämväl

till öfriga tjänster vid civilstaten. Häraf framginge, att för erhållandet

af befordran till de mest ansvarsfulla och bäst aflönade tjänsterna inom

civilstaten endast erfordrades ådagalagd praktisk duglighet under förutvarande

tjänstetid, möjligen i en befattning till arten tämligen olik den,

som genom befordran skulle ernås, och att särskild utbildning till den

senare befattningen icke utgjorde ett villkor för densammas erhållande.

Innan kommittén uttalade sig rörande den utbildning, som syntes

böra fordras af personalen vid flottans omorganiserade civilstat, borde

omfattningen och beskaffenheten af den tjänstgöring, som ålåge civilstatens

personal, närmare skärskådas.

Denna tjänstgöring kunde sägas omfatta:

egentlig intendenturtjänst,

civiltjänst (i befattningar såsom sekreterare, kamrerare, revisor,

regementsskrifvare, bokhållare m. fl.),

förrådstjänst, samt

uteslutande juridisk tjänst (för advokatfiskal och auditör).

För utöfvande af tjänst såsom intendent ombord å flottans fartyg

och äfven i land vid stationerna fordrades erfarenhet i såväl intendentur-

som civil- och förrådsgöromål. För bestridande af befattningar,

omfattande ren civiltjenst eller förrådstjenst, kunde ren intendenturutbildning

icke sägas vara med nödvändighet påkallad. Praktisk tjänstgöring

uteslutande i civil- eller förrådstjänst syntes icke heller medföra

eller bibringa förfarenhet i intendenturtjänst, hvaremot dylik förfarenhet

otvifvelaktigt vore vid förstnämnda tjänstgöring af synnerlig

nytta.

Samtliga tjänstemän vid civilstaten vore, såsom förut erinrats,

skyldiga att tjänstgöra ombord å flottans fartyg, ocli det stora flertalet

af de befattningar, till hvilka de kunde kommenderas ombord, omfattade

icke allenast intendenturgöromål, utan jämväl civil- och förrådsgöromål.

Kommendering ombord såsom intendent borde, enligt kommitténs

förmenande, ovillkorligt föregås af utbildning till dylik tjänst.

Så kunde emellertid icke sägas vara förhållandet för närvarande. Den

tjänstgöring vid station och varf, som vid civilstaten, utan föregående

specialutbildning af något slag, nu anställd personal hade att utföra,

innan sjökommendering såsom fartygsintendent ifrågakommo, bestode

Bill. till Riksd. Blot. 11)03. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

nämligen i de allra flesta fall och hufvudsakligen i utförandet af civileller

förrådsgöromål af enklaste slag. Någon förutsättning för att den

personal, som anställdes vid civilstaten, skulle kunna fullgöra sina

tjänsteplikter, vare sig till lands eller till sjöss, innan densamma genom

längre tjänstgöring hunnit förvärfva kännedom därom, förefunnes således

icke. Detta för tjänsten menliga förhållande fordrade rättelse.

Enligt kommitterades åsikt borde därför behörighet till anställning vid

flottans civilstat, vare sig denna stat blefve omorganiserad eller icke,

förvärfvas först efter genomgången teoretisk och praktisk utbildning,

och borde detta i första hand och ovillkorligen gälla de tjänstemän,

hvilka skulle bestrida tjänster ombord.

Härmed vore man inne på den frågan, huruvida olika utbildad

personal borde atses för de olika tjänstebefattningarna, eller huruvida åt

hela personalen kunde gifvas en likformig utbildning. Skulle fortfarande,

såsom förhållandet nu vore, all personal vara förpliktad till tjänstgöring

ombord å flottans fartyg, borde gifvetvis, på grund af det redan

anförda, hela personalen utbildas till intendenturtjänst. Om däremot

särskild personal kunde afses för intendenturtjänst i land och till sjöss

och särskild personal för bestridande af öfriga befattningar vid civilstaten,

torde lika gifvet en olika utbildning för de särskilda kategorierna

vara att föredraga.

För besvarande af frågan, huruvida den utbildning, som skulle bibringas

civilstatstjänstemännen före deras anställning, borde vara likartad

för alla eller olika för särskilda grupper af personalen, syntes en

undersökning beträffande antalet intendenturtjänstemän, erforderliga för

flottans tjänst, blifva af afgörande betydelse. Detta antal vore olika

under olika förhållanden. Vid mobilisering erfordrades för tjänstgöring

ombord å fartygen ett stort antal stamanställda intendenter. Under

fredstid vore behofvet af dylika tjänstemän växlande och beroende af

antalet rustade fartyg. Vid vanliga förhållanden skulle därför, om

numerären af till sjötjänst behöflig personal vid civilstaten beräknades

efter behofvet vid mobiliseringstillfälle eller blott efter behofvet under

fredstid vid den tidpunkt på året, då största antalet fartyg vore rustade,

ett stort antal intendenturtjänstemän icke kunna under deri öfriga delen

af året komma till användning för egentlig intendenturtjänst i land,

emedan den personal, som erfordrades uteslutande för dylik tjänstgöring

vid stationerna, endast utgjorde ett fåtal. Skulle samtidigt härmed

de civiltjänsten och förrådstjänsten i land tillhörande befattningar

besättas med för dessa tjänster specialutbildad personal, blefve denna

så talrik, att den jämte intendenturpersonalen komme att uppdrifva

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

27

civilstatens numerär till en vida högre siffra, än för ändamålet påräkneliga

tillgångar skulle kunna medgifva.

Till det nu anförda komme ytterligare, att personal, som skulle

användas ombord i egenskap af fartygsintendenter, icke, till följd åt

beskaffenheten af den med dessa befattningar följande tjänstgöring,

borde vara alltför mycket till åren kommen. De äldre, som icke vidare

lämpligen borde kommenderas till sjöss, borde således användas i land,

helst som befordran samt därmed följande ökade inkomster eljest icke

skulle kunna beredas för sjötjänst afsedd intendenturpersonal inom vår

flotta. Slutligen borde bemärkas, att i denna personals utbildning äfven

borde ingå utbildning i hvad här ofvan betecknats såsom civiltjänst

och förrådstjänst, likasom det å andra sidan vore för de båda sistnämnda

slagens tjänst af stor vikt, att utöfvare däraf jämväl ägde förfarenhet

i tjänsten ombord.

Af nu anförda grunder kunde hvarken med hänsyn till gagnet för

tjänsten eller ur ekonomisk synpunkt ifrågasättas, att flottans civilstat

skulle bestå dels af personal, utbildad för tjänsten ombord, och dels af

personal, uteslutande utbildad för tjänsten i land, den förstnämnda personalen

till numerären motsvarande behofvet vid mobiliseringstillfälle

och den senares numerär fyllande behofvet under fredstid. Då emellertid

antalet af vid mobilisering erforderlig, för tjänst ombord utbildad

ordinarie personal vid civilstaten måste finnas jämväl under fredstid,

borde äfvenledes under denna tid tillfälle till tjänstgöring beredas densamma.

Tillfälle till uteslutande tjänstgöring i land måste ock beredas

denna personal, då den uppnådde en ålder eller tjänstegrad, som gjorde

densamma mindre lämplig för användande ombord å flottans fartyg i

egenskap af fartygsintendenter. Häraf följ de omedelbart, att flottans civilstat

måste bestå dels af personal i en ålder, som gjorde densamma lämplig

till intendenturtjänst ombord å flottans fartyg, och dels af personal,

utbildad till dylik tjänst, men af en ålder eller grad, som gjorde densamma

mindre lämplig för användning ombord i jämförelsevis underordnade

befattningar.

Då, såsom förut framhållits, utbildning till intendenturtjänst vid

flottan gjorde personalen lämplig till användning för såväl civil- som

förrådstjänst, men uteslutande utbildning till dessa tjänster icke förskaffade

personalen förfarenhet i intendenturtjänst, ansåge kommittén

på grund häraf och med anledning af hvad ofvan för öfrigt blifvit anfördt,

att det icke vore lämpligt att besätta civil- och förrådstjänsterna

inom civilstaten med för dessa tjänsters bestridande specialutbildad personal,

enär härtill med synnerlig fördel för tjänsten kunde användas för

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Marinintendenturkårens

organisation

och afloningsförhållanden.

intendenturtjänst utbildade tjänstemän. Kommittén ville därför såsom

sin åsikt uttala, att för civilstatens tjänstemän en likartad utbildning

borde företinnas och att denna utbildning borde vara af den beskaffenhet,

att tjänstemannen blefve lämplig för bestridande af tjänsten

såväl ombord å flottans fartyg som vid stationerna. Enligt kommitténs

förmenande kunde detta endast möjliggöras genom intendenturutbildning,

tagen i detta ords vidsträcktaste betydelse och icke i inskränkt mening.

I afseende på beskaffenheten af den teoretiska och praktiska utbildning,

som kommittén ansåge böra utgöra villkor för anställning vid

flottans civilstat, vare sig den af kommittén förordade omorganisationen

komme att företagas eller icke, har kommittén framlagt grunder

för närmare bestämmelser. För hufvuddragen af dessa utaf kommittén

föreslagna grunder för bestämmelser angående utbildning af marinintendentselever

och aspiranter anhåller jag att få lämna följande redogörelse:

För utbildning till tjänstemän vid marinintendenturkåren skulle af

chefen för sjöförsvarsdepartementet antagas marinintendentselever till

det antal, som af Eders Kungl. Maj:t bestämdes. För att kunna antagas

till elev skulle fordras, bland annat, att hafva fyllt 17, men icke

23 år samt att hafva aflagt mogenhetsexamen. De antagna eleverna

skulle sedermera genomgå en ettårig utbildningskurs vid flottan, och

efter dennas afsilande skulle de därvid godkända eleverna af chefen

för sjöförsvarsdepartementet antagas till marinintendentsaspiranter till

så stort antal, som blifvit af Eders Kungl. Maj:t bestämdt. Aspiranterna

skulle därefter genomgå en tvåårig utbildningskurs, efter hvars afslutande

de däruti godkända skulle kunna utnämnas till marinunderintendenter

samt erhålla lön i den ordning sådan vore eller blefve ledig.

De i aspirantkursen godkända, hvilka icke vunne sådan befordran,

skulle erhålla anställning såsom marinunderintendenter i flottans reserv.

Under ifrågavarande kurser skulle elev åtnjuta samma förmåner som

värnpliktig under tjänstgöring vid flottan samt aspirant under första året

samma förmåner som underofficer af 2:a graden vid ekonomistaten,

med undantag af fast lön, och under 2:a året samma förmåner som

flaggunderofficer vid ekonomistateu, jämväl med undantag af fast lön.

Kommittén öfvergår härefter till frågan om den förändrade organisationen

af civilstaten. Personalen vid den omorganiserade civilstaten

borde enligt kommitténs mening utgöras af marinintendenter, och då

vid flottan förut funnes mariningeniörstaten och marinläkarekåren, syntes

marinintendenturstaten eller marinintendenturkåren vara en lämplig

benämning för den omorganiserade civilstaten. Då emellertid den or
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

29

ganisation, som af kommittén framhållits såsom den lämpligaste, kunde

sägas gå i militär riktning, syntes benämningen marinintendenturkår

vara att föredraga.

Personalen vid denna kår borde, såsom kommittén redan i det föregående

anfört, innehafva olika tjänstegrader, motsvarande graderna inom

flottans officerskår. Inom den nuvarande civilstaten ägde innehafvarna

af de särskilda befattningarna olika värdighet, motsvarande kaptens,

löjtnants eller underlöjtnants grad, men med inkomster, hvilka före

den senast vidtagna löneregleringen för officerskåren betydligt öfverstego

officerarnas af motsvarande värdighet. Tjänstegraderna inom marinintendenturkåren

borde enligt kommitténs åsikt blifva motsvarande

dem, som funnes vid mariningeniörstaten och marinläkarekåren, och

syntes äfvenledes benämningarna för marinintendenter af olika tjänstegrader

böra motsvara de för marinläkare nyligen antagna.

Den nya marinintendenturkåren skulle således erhålla följande

sammansättning:

marinöfverintendent och chef af kommendörs värdighet;

förste marinintendenter af kommendörkaptens af 2:a graden värdighet

;

marinintendenter af l:a graden af kaptens värdighet;

marinintendenter af 2:a graden af löjtnants värdighet; samt

marinunderintendenter af underlöjtnants värdighet;

alla till det antal, som genom stat för marinintendenturkåren komme

att bestämmas. Till kåren skulle vidare räknas advokatfiskal, auditörer

och vice auditörer till det antal staten bestämde och en hvar med samma

värdighet som för närvarande, vidare förste marinintendenter, marinintendenter,

marinunderintendenter, advokatfiskal, auditörer och vice

auditörer öfver stat, äfvensom marinintendentsaspiranter och marinintendentselever

samt slutligen väblar och vaktmästare till i stat bestämdt antal.

Då flottans stationer hittills haft hvardera sin särskilda civilpersonal,

men enligt den föreslagna organisationen personalen vore afsedd

att bilda en gemensam kår med skyldighet för en hvar att efter kommendering

tjänstgöra å den ena eller andra stationen och i olika

tjänstebefattningar, vore det enligt kommitténs tanke nödvändigt, att

denna personal ställdes under en gemensam chef; och borde detta chefskap,

åtminstone tills vidare, utöfvas af en i flottans ekonomiska öfverstyrelse,

marinförvaltningen, tjänstgörande ämbetsman. Af ledamöterna

i nämnda ämbetsverk syntes härför kunna ifrågakomma endast amiralitetsrådet

såsom chef för ämbetsverkets civila afdelning eller chefen

för intendentafdelningen, hvilka båda chefer hade att handlägga ärenden

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

berörande marinintend en turen, den förre i hufvudsaklig, den senare i

mindre grad. Då chefens för intendentafdelningen åligganden till eu

stor del vore rent militära, hvarför ock till chef för nämnda afdelning

förordnades en i aktiv tjänst varande sjöofficer, för hvilken de ekonomiska

angelägenheterna vore mera främmande, under det att däremot

amiralitetsrådets befattning omfattade de uteslutande ekonomiska och

civila tjänstegöromålen, ansåge kommittén för sin del, att chefskapet

för marinintendenturkåren lämpligen borde utöfvas af amiralitetsrådet.

Då denne i sin egenskap af amiralitetsråd åtnjöte lön på marinförvaltningens

stat, syntes han i sin egenskap af marinöfverintendent och

chef för marinintendenturkåren böra för de ökade tjänstegöromål, hvilka

blefve eu följd af denna hans befattning, erhålla ett arfvode, uppfördt

å staten för denna kår. Beloppet af detta arfvode syntes kommittén

böra bestämmas till 2,000 kronor, därvid dock kommittén uttalat den

mening, att, för den händelse genom reglering af ämbets- och tjänstemännens

inom marinförvaltningen löner amiralitetsrådets aflöning på

marinförvaltningens stat blefve bestämd till sådant belopp, att den tillsammans

med nyssnämnda arfvode komme att öfverstiga den kommendör,

tjänstgörande vid flottans station i Stockholm, tillkommande aflöning,

arfvodet borde minskas med det kommendörsaflöningen Överskjutande

belopp.

Då förhållandet mellan marinöfverintendenten och kårens personal

borde förmedlas genom ett organ vid hvardera af flottans stationer i

Karlskrona och Stockholm, ansåge kommittén vidare, att det närmaste

chefskapet för den kåren tillhörande personalen vid hvardera stationen

borde utöfvas af en souschef, hvartill en förste marinintendent borde

på obestämd tid förordnas, samt att denne souschef borde under den

tid detta förordnande fortfore åtnjuta värdighet af'' kommendörkapten

af l:a graden och uppbära ett arfvode af 500 kronor för år.

Aflöningen för marinintendenterna af olika grader funne kommittén

lämpligen böra vid inträdet i viss grad motsvara det belopp, hvartill

inkomsten för en officer vid flottan af motsvarande värdighet uppginge,

samt fördelas, i likhet med officerarnas, uti lön, dagaflöning och inkvarteringsbidrag.

För införande af dagaflöning i stället för nuvarande tjänstgöringspenningar

förefunnes tillräcklig grund i ordnandet af marinintendenturkårens

tjänstgöring till öfverensstämmelse med officerskårens. Till aflöningens

utfyllande till lämpliga belopp utan att alltför mycket höja den

till grund för pensioneringen liggande fasta lönen hade inkvarterings
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

31

bidraget så mycket hellre kunnat upptagas, som en dylik aflöningsförmån

jämväl under äldre tid ingått i aflöningen för civilstaten.

Då antalet marinintendenter i högre grader icke borde sättas större,

än behofvet kräfde, blefve befordringsutsikterna för personalen vid kåren

ojämförligt sämre än för officerarna. För att i någon mån minska

olägenheterna af detta förhållande, hvilket kunde förorsaka svårighet

att för marinintendenturkåren erhålla duglig personal, ansåge kommittén

en särskild anordning böra vidtagas. Kunde genom ålderstillägg

personalen vid marinintendenturkåren beredas en fortgående, vid bestämda

tidpunkter påräknelig ökning i inkomster, syntes detta i ej

ringa mån utjämna de annars, vid jämförelse med officerskårens, alltför

ofördelaktiga befordringsutsikterna. Kommittén föreslår därför, att två

ålderstillägg, hvartdera å 300 kronor, att utgå efter respektive 5 och

10 års väl vitsordad tjänstgöring inom hvarje löneklass, måtte tilldelas

marinintendenter af l:a och 2:a graden samt marin underintendenter.

Till proviantmästaren vid Karlskrona station utgår för närvarande

aflöningen dels i form af lön å 1,000 kronor, dels såsom arfvode å

1,000 kronor, dels ock genom den å omhänderhafda uppbörder enligt

gällande afskrifningsreglemente honom tillkommande afskrifningsprocent.

Den marinintendent, som skulle beordras att bestrida proviantmästarebefattningen,

anser kommittén böra åtnjuta lön i likhet med öfriga

marinintendenter. För att intresset och omsorgen om de stora och

värdefulla förråden skulle till gagn för staten städse hållas vid makt,

borde dock, enligt kommitténs mening, proviantmästaren fortfarande

erhålla någon afskrifningsprocent å omhänderhafda artiklar, hvilken afskrifningsprocent

det syntes böra tillkomma ett blifvande nytt afskrifningsreglemente

att bestämma.

Vidare anser kommittén, att till de marinintendenter, hvilka förordnades

att förrätta kassörstjänst, borde, i likhet med hvad förhållandet

vore för kassörerna vid marinförvaltningen och öfriga centrala

ämbetsverk, utgå missräkningspenningar; och har kommittén föreslagit

dessa till 500 kronor. Skäl härtill förefunnes, enligt kommitténs tanke,

så mycket mera som utbetalningar af små poster af dem förrättades i

betydligt större omfång än af kassörerna vid de centrala ämbetsverken,

vid hvilket förhållande förluster genom felräkning vore nästan omöjliga

att undvika.

Det mindre lämpliga och för tjänsten mindre fördelaktiga förhållandet,

att befordringsmöjlighcterna för personal, tillhörande samma

vapen, men skilda kårer, vore så ojämna, att efter samma tjänstetid

den ene kvarstode i underlöjtnants grad, under det att den andre kanske

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

uppnått kaptens grad, borde äfvenledes utjämnas. Detta läte sig- göra

genom att tillägga marinunderintendenterna och marinintendenterna af

2:a graden högre värdighet, antingen efter viss bestämd tjänstgöringstid

i endera af nämnda grader eller ock så snart befordran till högre

grad skett inom sjöofficerskåren af den yngste officer af motsvarande

värdighet med lika lång tjänstetid. Marinintendenter af l:a graden borde

ock kunna efter längre tjänstetid och visad framstående skicklighet

tilläggas värdighet lika med kommendörkapten af 2:a graden.

Beträffande aflöningsförhållandena för advokatfiskal-, auditörs- och

vice auditörsbefattningarna anser komitén ofvan angifna aflöningsformer

icke böra för dem tillämpas. För närvarande utgör aflöningen för advokatfiskalen

vid Karlskrona station arfvode af 2,000 kronor om året

och för auditören vid Stockholms station arfvode af 1,000 kronor om

året, under det att auditörens vid Karlskrona station aflöning uppgår

till 3,000 kronor, hvaraf 2,200 kronor lön och 800 kronor tjänstgöringspenningar,

med 2 ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor. Med samtliga

dessa befattningar följer kaptens värdighet.

Kommittén framhåller, att, med de förändrade förhållanden, som

framkallats af flottans kraftiga och alltjämt fortgående utveckling, såväl

advokatfiskal^ som auditörernas göromål ökats i betydlig grad. Hittills

anslagna medel för uppehållande af dessa tjänster måste därför,

enligt kommitténs tanke, anses alldeles otillräckliga. I Karlskrona vore

tillfällena till extra inkomster för innehafvaren af auditörsbefattningen

ganska inskränkta, och denna omständighet måste vid bestämmandet

af hans löneförmåner särskildt tagas i betraktande. För auditören

vid Stockholms station vore förhållandet i detta hänseende helt annat,

förutom det att hans tid för tjänstgöring i egenskap af auditör icke

vore så hårdt anlitad. Aflöningsförmånerna för auditören vid Karlskrona

station borde därför sättas högre än för auditören vid Stockholms station.

För advokatfiskalen vid Karlskrona station funnes, oaktadt hans

göromål numera hade en ganska betydlig utsträckning, dock tillfälle

att med advokatfiskalsbefattningen kunna förena annan statens eller

kommunens tjänst, och kunde därför denne ämbetsmans tjänstgöringsskyldighet

vid flottan närmast likställas med auditörens vid Stockholms

station. Efter att hafva tagit alla hithörande omständigheter i betraktande,

har kommittén kommit till den uppfattning, att sistnämnda två

tjänstemäns aflöning bör bestämmas till 2,500 kronor för hvardera och

att dessa belopp böra utgå i form af arfvoden, af hvilka 700 kronor

skulle motsvara tjänstgöringspenningar och 1,800 kronor utgöra det

fasta arfvodet. För auditören vid Karlskrona station anser kommittén

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

33

åter, på grund af det förut anförda, att, såsom äfven nu är förhållandet,

aflöningen bör utgå i lön, tjänstgöringspenningar och ålderstillägg,

samt föreslår för denne tjänsteman en fast lön af 3,000 kronor, 1,000

kronor i tjänstgöringspenningar samt två ålderstillägg, hvardera å 500

kronor. Aflöning för vice auditörerna anser kommittén böra utgå i form

af arfvoden till belopp af 1,000 kronor.

Aflöningen till stationernas väblar och vaktbetjäning har kommittén

ansett böra bestå i lön, dagaflöning och inkvarteringsbidrag på sådant sätt,

att väbel erhåller i lön 600 kronor, i dagaflöning 1 krona 65 öre

och i inkvarteringsbidrag vid Karlskrona station 240 kronor och vid

Stockholms station 300 kronor, hvarigenom sammanlagda aflöningen för

väbel komme att ungefärligen motsvara den till öfverkonstapel vid

flottans poliskår utgående aflöning, samt

att vaktmästare erhåller i lön 500 kronor, i dagaflöning 1 krona

och i inkvarteringsbidrag, vid Karlskrona station 180 kronor och vid

Stockholms station 240 kronor.

Såväl väbel som vaktmästare föreslås därjämte att komma i åtnjutande

af två ålderstillägg, hvartdera å 100 kronor, efter respektive

5 och 10 års tjänstgöring.

Aflöningsförhållandena vid marinintendenturkåren skulle således

enligt kommitténs förslag blifva följande:

Fast

lön.

Dag-

aflönin

er

3''

Inkvar-

terings-

bidrag.

Arfvode.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Marinöfverintendent ...

—

—

—

—

—

—

2,000

—

—

—

2,000

-

Förste marinintendent

å 5 kr.

i Karlskrona ......

4,000

—

1,825

—

600

—

—

—

—

—

6,425

4,000

___

1,825

__

1,000

_

_

__

_

_

6,825

_

Marinintendent af l:a

graden, l:a

löneklassen

k 4 kr.

i Karlskrona ...

3,400

-

1,460

—

400

—

—

—

—

—

5,260

—

i Stockholm ...

3,400

—

1,460

—

500

—

—

—

—

—

5,360

—

Marinintendent af l:a

graden, 2:a

löneklassen

i Karlskrona ...

2,400

—

1,460

—

400

—

—

—

—

—

4,260

—

i Stockholm ...

2,400

—

1,460

—

500

—

—

—

—

—

4,360

—

Bih. till 1 liksd. Prat. 1903. 4 Sami 1 Afd. 6 Käft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Personal
behofvet.

Fast

lön.

Dag-

aflöning.

Inkvar-

terings-

bidrag.

Arfvode.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Marinintendent af 2:a graden

å 3 kr.

1,500

1,500

1,095

1,095

300

.

2,895

2,995

_

i Stockholm .............. ......

—

—

400

-

—

-

—

—

—

Marinunderintendent

å 3 kr.

i Karlskrona .....................

720

—

1,095

—

300

—

—

—

—

2,115

—

i Stockholm .....................

720

—

1,095

—

400

—

—

—

—

2,215

—

Auditör i Karlskrona...................

3,000

—

—

—

—

—

—

—

1,000

-

4,000

—

Advokatfiskal i Karlskrona ...........

—

—

—

—

—

1,800

—

700

—

2,500

—

1,800

1,000

700

2,500

1,000

__

å kr. 1:65

—

600

602

25

240

1,442

1,502

25

Väbel i Stockholm ........................

600

—

602

25

300

—

—

—

—

—

25

å 1 kr.

Vaktmästare i Karlskrona...............

500

—

365

—

180

—

—

—

—

_

1,045

—

Vaktmästare i Stockholm ...............

500

—

365

240

—

—

—

—

1,105

1

1

Utöfver de sålunda upptagna aflöningsförmånerna skulle tillkomma

arfvoden å 500 kronor för 2 förste marinintendenter, tjänstgörande

såsom chefsintendenter å stationerna, samt missräkningspenningar till

belopp af 500 kronor för 2 marinintendenter, tjänstgörande såsom kassörer

å stationerna. Marinintendenter af l:a och 2:a graden samt marinunderintendenter

skulle vara berättigade till 2 ålderstillägg, hvardera

å 300 kronor efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring.

Likaledes skulle auditör i Karlskrona erhålla 2 ålderstillägg, hvartdera

å 500 kronor efter 5 och 10 år samt väblar och vaktmästare 2 ålderstillägg,

hvartdera å 100 kronor, jämväl efter 5 och 10 år.

Kommittén öfvergår härefter till frågan om antalet af personalen vid

marinintendenturkären.

Med afseende härå hafva för kommitténs räkning åtskilliga upplysningar

infordrats från stationsbefälhafvarna samt chefen för flottans stab;

och har kommittén, med stöd af de sålunda lämnade upplysningarna,

utarbetat en tabell, hvilken torde få biläggas detta protokoll (bil. n:r «5),

utvisande dels år 1902 befintligt antal tjänstemän vid flottans civilstat

dels af stationsmyndigheter samt chefen för flottans stab från år

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o C.

35

1904 föreslaget antal sådana tjänstemän, dels ock af kommittén såsom

från sistnämnda år behöfligt ansedt antal tjänstemän jämte förslag till

dessa tjänstemäns placering inom marinintendenturkårens olika grader.

Af denna tabell framgår, att personalen vid flottans civilstat vid

tiden för uppgifternas afgifvande utgjordes af 55 ordinarie och 26 extra

ordinarie tjänstemän och att således hela antalet af vid staten anställd

personal uppgick till 81, hvaraf 35 ordinarie och 13 extra ordinarie

eller tillhopa 48 vid Karlskrona samt 20 ordinarie och 13 extra ordinarie

eller tillhopa 33 vid Stockholms station. Af stationsbefälhafvaren

i Karlskrona framhålles, att år 1904 en ökning af den ordinarie personalen

från 35 till 49 är af behofvet påkallad, och beräknar stationsbefälhafvaren

i Stockholm, att ökningen vid samma tid bör för Stockholms

station utgöra 7 ordinarie tjänstemän, hvarigenom dessas antal

skulle höjas från 20 till 27. Hela antalet ordinarie tjänstemän vid

civilstaten skulle således komma att utgöra 76 mot det nuvarande

antalet 55. Dessutom anse stationsrnyndigheterna, att af extra ordinarie

tjänstemän bör finnas vid hvardera stationen ett lämpligt antal,

hvarvid dock af stationsbefälhafvaren i Karlskrona särskildt framhållits

den uppfattningen, att där ett obestridligt och stadigvarande behof af

en tjänsteman finnes, där bör icke för befattningens uppehållande afses

extra ordinarie personal.

Det system med användande af ett relativt stort antal extra ordinarie

kammarskrifvare, hvilket den rådande bristen på ordinarie tjänstemän

vid civilstaten nödvändiggjort och hvilket medfört, att extra ordinarie

kammarskrifvare måst vänta 12—15 år på befordran, allt under

det de mot eu skäligen obetydlig ersättning användts till alldeles

samma tjänstgöring som deras kamrater på ordinarie stat, betecknas af

stationsbefälhafvaren i Karlskrona såsom förkastligt. 1 detta uttalande

instämmer kommittén till alla delar och anser, att vid omorganisation

af civilstaten antalet extra ordinarie eller med dylika jämnställda tjänstemän

ovillkorligen bör inskränkas till det minsta möjliga.

Med ledning af det utaf stationsrnyndigheterna beräknade, förut

omnämnda personalbehofvet och i öfverensstämmelse med ofvan gjorda

uttalande angående olämpligheten af att för ordinarie behof använda

extra ordinarie tjänstemän har därför kommittén verkställt en noggrann

utredning rörande antalet af den ordinarie personal, som bör

ingå i den af kommittén föreslagna marinintendenturkåren, hvilken

enligt kommitténs åsikt bör ersätta den nuvarande civilstaten vid flottan.

Vid ifrågavarande utredning hafva granskats de olika tjänsteåligganden,

hvilka dels tillhöra de olika grupperna af tjänstemän vid civilstaten,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

dels tillkomma innehafvarne af de olika befattningarna hvar för sig,

och har kommittén därvid kommit till den iippfattningen, att antalet

ordinarie tjänstemän för skötandet under fredsförhållanden af civilstaten

tillkommande göromål i öfverstyrelsen, vid stationerna och ombord

å flottans fartyg ej kan sättas lägre än 82. Härtill borde, enligt

kommitténs åsikt, vidare komma ett ständigt behöfligt antal af 16 icke

ordinarie tjänstemän för bestridande af de minst maktpåliggande befattningarna,

för hvilkas skötande icke ovillkorligen fordras fullt utbildade

tjänstemän och hvilka befattningar, enligt kommitténs förmenande, hufvudsakligen

borde besättas med för vinnande af inträde vid marinintendenturkåren

under utbildning varande och således tillgänglig personal.

I denna af kommittén såsom ovillkorligen behöflig ansedda

personal ingå chefen för kåren, hvilken emellertid ansetts kunna vara

den civila ledamoten i marinförvaltningen, advokatfiskalen vid Karlskrona

station, 2 auditörer, 2 vice auditörer, 2 väblar och 7 vaktmästare,

eller tillsammans 15 personer, för hvilkas anställning vid mariuintendenturkåren

den för kårens öfriga personal föreslagna obligatoriska

intendenturutbildningen icke skulle vara erforderlig.

Vid jämförelse mellan det af stationsmyndigheterna såsom år 1904

nödvändigt angifna antalet af 76 ordinarie tjänstemän och det af kommittén

för den föreslagna marinintendenturkåren för samma år beräknade

antalet af 82 dylika samt vid granskning af de olika befattningar,

som af personalen inom civilstaten eller marinintendenturkåren skulle

bestridas, framgår, att af kommittén bland kårens personal upptagits

en marinöfverintendent (chef), en i dennes expedition tjänstgörande

marinintendent samt 5 för öfningsfartyg hela året erforderliga marinintendenter,

eller tillsammans 7 personer, hvilka icke finnas upptagna

bland den af stationsmyndigheterna såsom erforderlig ansedda personal.

Fråndragas dessa 7 från antalet 82, kvarstå 75 ordinarie tjänstemän,

till hvilket antal kommittén på grund af förut omnämnd utredning beräknat

behofvet för stationstjänsten, hvilket behof af stationsmyndigheterna

beräknats till 76.

Det behof af minst 5 tjänstemän för bestridande af fartygsintendentbefattningar,

hvilket af kommittén upptagits såsom ordinarie, har

tillkommit på grund af den till 10 månader utsträckta öfningstiden för

värnpliktiga, hvilken nödvändiggör öfningsfartygens användande den

största delen af året dels för öfningsändamål till sjöss, dels för förläggning

vid stationerna med inmönstrade besättningar i och för öfning af

de värnpliktiga vintertiden. Under kortare tider af året skulle antalet

erforderliga fartygsintendenter komma att betydligt öfverstiga 5. Ifråga
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

37

varande tjänstemän hafva icke kunnat af stationsmyndigheterna upptagas

bland den för stationstjänsten af dem beräknade personalen; men

har hittills den ordinarie personal af civilstaten, som från stationerna

utkommenderats på fartygen, ersatts af extra ordinarie tjänstemän; och

att stationsmyndigheterna tänkt sig detta förhållande komma att fortfara,

framgår af den i deras yttranden uttalade förutsättning, att »erforderligt»

antal extra ordinarie tjänstemän fortfarande borde finnas tillgängligt.

Kommittén anser emellertid, att det ordinarie behofvet af

marinintendenter för tjänst ombord å fartygen bör tillgodoses i minst

samma mån som behofvet af ordinarie tjänstemän för stationstjänsten,

och finner på grund häraf, att antalet tjänstemän för fyllande af detta

senare behof, af kommittén beräknadt till 75, ovillkorligen bör ökas

med 5 ordinarie tjänstemän för det ordinarie behofvet af fartygsintendenter

ombord å öfningsfartygen.

Likaså anser kommittén nödigt, att i marinöfverintendentens expedition

kommer att tjänstgöra en med förhållandena vid stationerna och

tjänsten därstädes fullt förtrogen ordinarie tjänsteman vid den föreslagna

marinintendenturkåren för att städse kunna gå kårens chef till

banda i utöfningen af dennes ansvarsfulla befattning.

Af den förut åberopade tabellen (bil. n:r 5) framgår, att, utöfver det

för stationstjänsten af stationsmyndigheterna beräknade antalet ordinarie

tjänstemän, ytterligare borde vara att påräkna ett antal extra

ordinarie tjänstemän, och att enligt kommitténs utredning behofvet af

icke ordinarie tjänstemän (år 1904) under fredsförhållanden uppginge

till 16, nämligen 9 vid Karlskrona och 7 vid Stockholms station. Af

detta antal anser kommittén 11 böra innehafva tillräcklig utbildningför

bestridande af sådana underordnade befattningar, som nu vanligtvis

uppehölles af yngre extra ordinarie kammarskrifvare, men uti hvilkas

skötande kontinuitet icke vore ovillkorligen erforderlig, under det att

för bestridande af de 5 återstående befattningarna personal med mindre

fullständig utbildning- syntes vara användbar. Ifall den föreslagna

marinintendenturkåren komme till stånd och personalens utbildningordnades

på sätt kommittén föreslagit, skulle, enligt kommitténs åsikt,

för ifrågavarande tjänster lämpligen kunna användas dels marinunderintendenter

öfver stat, dels marinunderintendenter i flottans reserv

omedelbart etter slutad utbildning såsom marinintendentsaspiranter och

därpå följande placering i reserven, dels marinunderintendenter i reserven,

hvilka genomginge repetitionsöfning, dels marinintendentsaspiranter,

dels marinintendentselever, dels slutligen värnpliktiga redogörare och

skrifvare efter afslutad förberedande militärisk utbildning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Enligt af kommittén verkställd beräkning skulle för fyllande af

ifrågavarande 16 platser finnas att tillgå följande personal, nämligen:

1 eller 2 marinunderintendenter öfver stat, 3 marinunderintendenter i

reserven, tjänstskyldiga under 1 år, 3 marinunderintendenter, inkallade

för genomgående af 6 månaders repetitionsöfningar, 6 andra och 6

första årets aspiranter samt 8 elever, således tillhopa 25 eller 26 personer.

Aflöningsförmånerna för marinunderintendenter öfver stat under tjänstgöring

och marinunderintendenter i reserven under det år, dessa efter afslutad

utbildning skulle vara tjänstskyldiga, anser kommittén böra bestå

af dagaflöning och inkvarteringsbidrag. Marinunderintendenter i reserven,

inkallade för genomgående af 6 månaders repetitionsöfningar, borde

däremot under denna tid åtnjuta aflöning till belopp motsvarande den,

som skulle tillkomma marinunderintendent i stammen. Utöfver dessa

aflöningsförmåner borde ingen ersättning utgå, äfven för den händelse

repetitionsöfningarna komme att försiggå vid annan station än den, å

hvilken reservmarinunderintendenten vore placerad.

Enligt kommitténs i förut åberopade tabell upptagna förslag till

tjänstemännens placering inom marinintendenturkårens grader skulle

de i tabellen upptagna olika tjänstebefattningarna bestridas af tjänstemän

innehafvande nedanstående grader, till för hvardera uppgifvet

antal:

marinöfverintendent...................................................... 1

förste marinintendenter eller marinintendenter af

l:a graden........................................................................ 3

förste marinintendenter eller marinintendenter...... 5

marinintendenter ............................................................... 30

marinintendenter af 2:a graden ................................. 6

marinunderintendenter...................................................... 23

summa 68,

hvartill skulle komma

auditörer, advokatfiskal och vice auditörer ............ 5

vaktmästare och väblar................................................... 9,

hvilka senare emellertid skulle erhålla löneförmåner grundade på beskaffenheten

af den innehafda befattningen och således icke efter de

olika grader, som kunde dem tilldelas. Sålunda återstode fördelning

af 68 platser inom de 5 olika grader med olika aflöningsförmåner,

hvilka, enligt kommitténs förmenande, borde förekomma i marinintendenturkåren.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

39

Beträffande denna fördelning anför kommittén följande.

Marinöfverintendenten, tillika chef för kåren, borde, i likhet med

cheferna för mariningeniörstaten och för marinläkarekåren, innehafva

kommendörs grad. Chefsintendenterna, en vid hvardera stationen,

borde under den tid, deras förordnande såsom chefsintendenter varade,

innehafva värdighet af kommendörkapten af l:a graden, men aflöning

i likhet med kommendörkapten af 2:a graden, hvarför de således borde

tillhöra första marinintendentsgraden. Af de 8 platser, som borde eller

kunde innehafvas af tjänstemän med regementsofficers värdighet, återstode

således 6. Kommittén ansåge, att 3 borde innehafvas af tjänstemän

med grad af förste marinintendenter och 3 af tjänstemän tillhörande

marinintendentsgraden. * På grund häraf föresloge kommittén, att

förste marinintendenternas antal skulle utgöra 5.

Såsom af tabellen framginge, borde, förutom de tre nyssnämnda,

ytterligare 30 befattningar bestridas af marinintendenter af l:a eller 2:a

graden, och syntes därför lämpligen hälften af dessa 33, eller 16, böra

tillhöra l:a graden, med hälften, eller 8, i hvardera löneklassen inom

graden, samt de öfriga 17 den 2:a graden. Härtill komme ytterligare

6 platser, hvilka borde besättas med marinintendenter af 2:a graden,

hvadan antalet i denna grad borde utgöra 23.

Af tabellen framginge vidare, att 23 befattningar kunde bestridas

af marinunderintendenter, och borde således detta antal finnas i denna

grad. Enligt ofvanstående beräkning skulle således marinintendenturkå
-

rens stat upptaga:

öfverintendent ...................................................................................................... 1

förste marinintendenter .................................................................................. 5

marinintendenter af l:a graden:

l:a löneklassen .......................................................................... 8

2:a löneklassen .......................................................................... 8 if,

marinintendenter af 2:a graden........................................................................ 23

marinunderintendenter ...................................................................................... 23

~68.

Advokatfiskal vid Karlskrona station samt auditörerna vid båda

stationerna borde innehafva samma värdighet som marinintendent

af l:a graden.......................................................................................... 3

samt vice auditörerna samma värdighet som marinunderintendent 2 5

Transport 73

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Transport 73

Härtill komme

väblar ............................................................................................................... 2

och vaktmästare............................................................................................. 7 9

Summa 82.

Den sålunda af kommittén lämnade utredning har, såsom förut

antydts, afsett antalet behöfliga tjänstemän år 1904 under fredsförhållanden.

Vid inträffande mobilisering ökas dock detta behof högst betydligt.

Enligt förut omförmälda, af chefen för flottans stab i detta ämne

afgifna yttrande erfordras vid mobiliseringstillfälle efter år 1902 för

tjänst i olika befattningar å flottans fartyg, permanenta minpositioner

och befästningar 21 af marinintendenturkårens tjänstemän. Då för tjänstgöring

ombord å fartygen under fredsförhållanden bland ordinarie personalen

endast beräknats 5, skulle således det ökade behofvet vid mobilisering

för tjänst utom stationerna utgöras af 16 tjänstemän. Samtidigt

ökas äfven behofvet vid stationerna af tjänstemän, och har den

därstädes behöfliga ökningen beräknats till 5, hvadan för tjänst ombord

och i land vid mobiliseringstillfälle en ökning af numerären med

21, eller från 98 (82 ordinarie och 16 icke ordinarie) till 119, skulle

vara af behofvet påkallad. För den del af denna styrka, som skulle

utgöras af personal med intendenturutbildning, borde nödvändigtvis

finnas ersättningspersonal, och har dennas storlek af kommittén beräknats

till omkring 5 procent, eller ett antal af 5 utbildade marinunderintendenter.

Antalet af den personal, som vid mobiliseringstillfälle

behöfde tagas i anspråk år 1904, skulle alltså enligt kommitténs

beräkning uppgå till 26 utöfver fredsbehofvet samma år, eller till (98 +

26) 124. Vid mobilisering behöfde för tjänsten utom stationerna tagas

i anspråk ett större antal ordinarie tjänstemän, och borde dessa vid

stationerna kunna ersättas med fullt utbildad personal, hvarför enligt

kommitténs åsikt samtliga ofvannämnda 26 tjänstemän borde utgöras

af marinintendenter af olika grader i flottans reserv.

Beträffande den för tiden 1905—1912 erforderliga personalökningen

anför kommittén följande:

Under denna tid växte ytterligare det behöfliga antalet ordinarie

tjänstemän såväl för uppehållande under fredsförhållanden af tjänsten

vid stationerna som för tjänsten ombord å flottans fartyg vid mobilisering.

Enligt stationsmyndigheternas yttranden utgjorde den behöfliga

tillväxten i personal under nyssnämnda tidsperiod för stationstjänsten

6 ordinarie tjänstemän utom ett antal extra ordinarie dylika. En
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

41

ligt chefens för flottans stab uppgift angående personalbeliofvet vid

mobilisering ökades behofvet af fartygsintendenter hvardera af åren

1905, 1907, 1909 och 1911 med eu, och tillkomme dessutom behofvet

af ytterligare en fartygsintendent för den kryssare, till hvars byggande

1902 års riksdag anvisat medel. Hela ökningen i antalet behöfliga ordinarie

marinintendenter för tjänst ombord vid mobilisering skulle således

intill år 1912 uppgå till 5. Till detta antal borde ock enligt kommitténs

åsikt ökningen i det ordinarie tjänstemannaantalet vid marinintendenturkåren

inskränkas, enär under fredsförhållanden dessa 5 borde under

en stor del af året kunna användas för tjänst vid stationerna.

Det af stationsmyndigheterna såsom behöfligt härutöfver uppgifna antalet

tjänstemän borde kunna fyllas genom användande af icke ordinarie

personal samt värnpliktiga. Ökningen i marinintendenturkårens

ordinarie personal med 5 tjänstemän syntes böra försiggå på det sätt,

att antalet marinunderintendenter år 1905 ökades från 23 till 24 och

år 1907 från 24 till 25, antalet marinintendenter af 2:a graden år 1906

från 23 till 24 och år 1909 från 24 till 25 samt antalet marinintendenter

af l:a graden 2:a löneklassen år 1911 från 8 till 9. Samtidigt

måste ock antalet marinintendenter i flottans reserv ökas med 5 för

att ersätta de 5 ordinarie tjänstemännen, hvilka från stationstjänst under

fredsförhållanden i stället måste vid mobiliseringstillfälle användas

för tjänst ombord. Hela antalet marinintendenter i flottans reserv

måste således uppgå till minst 31 (26 + 5).

Vid sina ofvan anförda beräkningar af personalbehofvet har kommittén,

i den mån sådant kunnat ske, tagit hänsyn till möjligheten af

att i tjänsten använda värnpliktiga ej blott såsom skrifbiträden utan

äfven för utförande af andra, marinintendenturen tillhörande göromål,

hvadan berörda hänsyn varit eu i sin mån bidragande faktor till personalbehofvets

begränsande till förut angifna siffror.

Genom det anförda anser sig kommittén hafva förebragt tillräcklig

utredning angående behofvet af en marinintendenturkår i flottans reserv,

likasom angående det antal tjänstemän en dylik kår borde omfatta. Äfvenledes

finner kommittén af det redan sagda framgå, att reservkårens

uppgift skulle vara dels att i fredstid bereda behöflig förstärkning i

den med hänsyn till ökningen af flottans materiel och militära personal

knappt beräknade numerären af marinintendenturpersonalen i flottans

stam, dels att vid mobilisering lämna tillgång för flottans fartyg på

oundgängligen erforderlig intendenturpersonal.

Med afseende härpå har kommittén utarbetat förslag till grunder

Bih. till Jiihd. Prot. 11)03. 4 Sami. 1 Afd. 0 Haft. G

Marinintendenturkår

i

reserven.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Pensionering

af marininten*

denturkårens

personal.

för organisation af en marinintendentnrkår i flottans reserv, därvid

kommittén tagit till ledning motsvarande föreskrifter rörande reservbefäl

för flottan.

Enligt de sålunda föreslagna grunderna skulle till marinunderintendenter

i reserven utnämnas marinintendentsaspiranter, livilka genomgått

särskildt stadgad utbildningskurs. En sålunda utnämnd marinunderintendent

skulle vara skyldig att, efter erhållen kommendering därtill

omedelbart efter afslutandet af sin kurs vid skolan för marinintendentsaspiranter,

tjänstgöra ett år vid marinintendenturkåren samt att under

åttonde kalenderåret efter afslutandet af förenänmda kurs, på kallelse,

inställa sig till repetitionsöfning, omfattande en tid af högst sex månader.

Beträffande reservkårens aflöning har kommittén ansett densamma

för det på den afslutade aspirantutbildningskursen närmast följande

tjänstgöringsåret kunna inskränkas till ett belopp, motsvarande dagaflöning

och inkvarteringsbidrag till marinunderintendenterna i stammen.

Under all annan tjänstgöring borde däremot, enligt kommitténs mening,

reservpersonalen åtnjuta en aflöning, som fullt motsvarade samtliga de

aflöningsförmåner, hvilka enligt stat tillkomme marinintendenturpersonal

af motsvarande grad i stammen.

Pensioneringen af kårens personal har kommittén ansett böra ordnas

i likhet med hvad som gäller för reservofficerare i flottan och

likasom för dessa böra bestridas af statsverket. I öfverensstämmelse

härmed föreslås af kommittén, att marinintendent eller marinunderintendent

i flottans reserv, som efter fyllda 40 år i vederbörlig ordning

erhållit afsked, skall, därest han fullgjort stadgad tjänstgöringsskyldighet,

vara berättigad att efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående

lifstid åtnjuta årlig pension af 300 kronor.

I afseende på pensioneringen af personalen vid marinintendenturkåren

i stammen anser kommittén, att de för flottans civilstat nu gällande

grunder böra lända till efterrättelse.

Enär emellertid den af kommittén föreslagna aflöningen vid marinintendenturkåren

fördelats på annat sätt, än hvad fallet är vid civilstaten,

i det att fasta lönen jämte ålderstilläggen inom de olika graderna

satts lägre i proportion till löneförmånerna i sin helhet än motsvarande

löneförmåner inom flottans civilstat, skulle det inträffa, att den tjänsteman

af civilstaten, hvilken efter öfvergång till den nya kåren nödgades

från tjänsten med pension afgå, innan han erhållit befordran till marinintendent

af l:a graden eller innan han där kvarstått tillräckligt länge

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

43

för att få åtnjuta pension efter denna grad, skulle erhålla mindre pensionsförmåner

än de, till hvilka han redan på grund af sin vid civilstaten

innehafvande tjänst blifvit berättigad. Kommittén anser det därför

böra stadgas, att den, som från civilstaten öfvergår till marinintendenturkåren,

icke skall lida minskning i de pensionsförmåner, af hvilka

han skolat komma i åtnjutande på grund af redan innehafvande tjänst

vid civilstaten, om han i densamma kvarstått.

Jämlikt nu gällande bestämmelser är personalen vid flottans civilstat

ej förpliktad att vid viss lefnadsålder ur tjänsten afgå, utan kvarstår

en tjänsteman vid denna stat i sin tjänst, intill dess han, efter

att hafva blifvit till pension berättigad, själf finner det vara för sig

förmånligast eller i följd af mycket hög ålder eller sjuklighet nödvändigt

att ur tjänsten afgå. Följden häraf hade — yttrar kommittén —

blifvit, att tjänstemän vid denna stat, fastän de uppnått den lefnadsoch

tjänsteålder, som berättigat dem till fulla pensionsförmåner, kvarstått

i tjänsten långt därutöfver, hvilket icke kunnat vara till gagn

för tjänsten. Kommittén har därför ansett det vara nödvändigt, att,

för vinnande af bättre tjänstbarhet inom kåren, skyldighet stadgades

för personalen vid densamma att vid viss lefnadsålder, i förening med

vissa tjänsteår, från tjänsten afgå, och har kommittén föreslagit denna

lefnadsålder till 65 år, intill hvilken åldersgräns tjänsteduglighet för

marinintendenturtjänster vid stationerna ännu torde förefinnas.

För att dock vinna mesta möjliga användning af den del af

personalen, som efter nämnda åldersgräns ännu må vara tjänstbar,

föreslår kommittén, att en hvar af marinintendenturkårens personal,

som ur tjänsten afgår med fyllnadspension, skall vara förbunden att vid

inträffande krig eller större rustningar, då så påfordras, i befattning,

likartad med den han förut innehaft, tjänstgöra intill fyllda 70 lefnadsår.

Då emellertid erfarenheten rörande personalen vid civilstaten gifvit

vid handen, att i ej få fall tjänstemän vid denna stat redan före 65

års ålder blifvit genom mångårig sjuklighet urståndsätta att förrätta

tjänst, hvarvid de likväl — till stor skada för tjänsten, som under en

längre följd af år måst upprätthållas af vikarier — af pensioneringsliänsyn

måst kvarstå i tjänst, intill dess de uppnått en lefnadsålder af

65 år, hvilken är den tidigaste ålder, då tjänsteman vid civilstaten är

berättigad att med fulla pensionsförmåner afgå, har kommittén funnit

sig böra föreslå, att i fråga om personalen vid marinintendenturkåren

må ej blott lämnas rättighet för den, som efter uppnådda 60 lefnadsoch

30 tjänsteår med läkarebetyg styrker sin sjuklighet med däraf föl
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

jande nedsatt tjenstbarhet, utan äfven stadgas skyldighet för den, som, efter

det han uppnått sistnämnda lefnads- och tjänsteålder, af sjuklighet hindrats

att under minst sex månader af ett år förrätta sin tjänst samt

icke med läkarebetyg styrker, att han äger utsikt till återvinnande af

sin tjenstbarhet, att ur tjänsten afgå, i båda fallen mot åtnjutande af

sådan pension och fyllnadspension, hvartill han på grund af vid afgången

innehafvande löneförmåner kan vara berättigad.

Vidare har kommittén ansett det vara såväl för vinnande af något

ökad omsättning inom marinintendenturkåren fördelaktigt som äfven

skäligt, att åt den tjänsteman, som fullgjort den i gällande pensionsbestämmelser

för fulla pensionsförmåners åtnjutande stadgade tjänstetiden

af 35 tjänsteår, lämnades tillfälle att ur tjänsten afgå, då han

uppnått 60 lefnadsår, dock att han därvid skulle komma i åtnjutande

blott af 75 procent utaf den pension, honom skolat tillkomma, därest

han uppnått 65 lefnadsår, samt att denna lägre pension borde utgå

intill fyllda 65 år, hvarefter han skulle erhålla den pension, honom

bort tillfalla, om han vid afskedstagande! uppnått sistnämnda ålder.

Enär vid flottans civilstat befordringsförhållandena, i all synnerhet

under de senaste tio åren, varit för personalen särdeles ogynnsamma

— hvilket framginge däraf, att sedan ingången af år 1893 till kammarskrifvare

befordrats blott sex e. o. kammarskrifvare, med en medelålder

vid utnämningen till ordinarie tjänsteman af mera än 36 år —

har tillträde till ordinarie tjänst för en del af denna personal skett vid

så framskriden lefnadsålder, att de vid uppnådda 65 lefnadsår ej komme

att innehafva det antal af 35 tjänsteår, som erfordrades för rätt till

tull pension, för såvidt de ej finge i pensionshänseende såsom tjänsteår

beräkna den tid de varit såsom e. o. kammarskrifvare vid flottan anställda.

Jämlikt gällande bestämmelser hade de varit berättigade att i

sådant hänseende beräkna denna sin tjänstetid, om de, inom ett år efter

det de tillträdt ordinarie lön, efter egen anmälan erlagt retroaktiva

pensionsafgifter, beräknade efter den tillträdda lönen, för den förflutna

tiden. Detta hade emellertid, enligt hvad kommittén inhämtat, uraktlåtits,

dels af ekonomiska skäl, enär den lön de tillträdt varit i sig själf

alltför otillräcklig att medgifva utbetalandet af den dryga retroaktiva

afgiften, dels därför att de ej funnit någon större olägenhet däri, att

de först vid mycket framskriden ålder komme att blifva pensionsberättigade,

emedan de föreställt sig, att de vid uppnådd högre ålder

skulle kunna på grund af läkarebetyg om sjukdom blifva fria från

tjänstgöring med bibehållande af så stor del af sina löneförmåner, att

den ej understege hvad de skulle erhållit i pension. Öfverginge nu

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

45

dessa tjänstemän till marinintendenturkåren, så organiserad som af kommittén

föreslagits, skulle de vid uppnådd hög ålder och dåra!'' möjligen

följande otjänstbarhet icke kunna förpliktas att afstå något af sin lön

med ålderstillägg, hvarigenom de väl icke själfva skulle lida någon

större olägenhet, men deras innehafvande tjänster däremot icke kunna

på ordinarie stat besättas, hvilket komme att lända tjänsten till skada

och verka ogynnsamt på den, enligt kommitténs åsikt, nödiga omsättningen

inom marinintendenturkåren. Likasom flottans underofficerare

finge i pensionshänseende tillgodoräkna sig sin tjänstetid vid sjömanskåren,

oaktadt pensionsafgifter för samma tid ej erlagts, syntes, enligt

kommitténs tanke, äfven de, som från flottans civilstat öfverginge till

marinintendenturkåren, böra få njuta liknande förmån i afseende på

sin extra ordinarie tjänstetid. Kommittén anser alltså dem böra medgifvas

att för erhållande af pension såsom tjänstetid räkna den tid, eu

hvar varit såsom extra ordinarie kammarskrifvare vid flottan anställd,

oaktadt pensionsafgifter för samma tid icke blifvit erlagda.

Med tillämpning af de grundsatser, hvilka, på sätt jag nu anfört,

blifvit af kommittén uttalade, har kommittén uppgjort följande

Grunder för organisationen af flottans marinintendenturkår.

i i
Flottans

civilstat ersättes med flottans marinintendenturkår, som

äfven är en civilmilitär kår.

Marinintendenturkår ens sammansättning.

§ 2.

1. Marinintendenturkåren består af:

en marinöfverintendent och chef,

förste marinintendenter,

marinintendenter af l:a graden,

marinintendenter af 2:a graden och

marinunderintendenter.

Grunder för

marinintendenturkårens

organisation.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

2. Till marinintendenturkåren räknas:

marinintendentsaspirantor och

marinintend ent, sele ver

äfvensom vid endera af flottans stationer anställda

auditörer,

vice auditörer,

väblar och

vaktmästare,

samt advokatfiskal vid flottans station i Karlskrona.

Advokatfiskalsbefattningen vid Stockholms station utöfvas fortfarande

af advokatfiskal en i marinförvaltningen.

3. I stammen utgör den i mom. 1 och 2 omförmälda personalen,

med undantag af marinintendentsaspiranterna och eleverna, det antal

gällande stat upptager jämte det antal öfver stat, hvithet Konungen

bestämmer.. Antalet marinintendentsaspiranter och elever bestämmes af

Konungen i kommandoväg.

4. Den personal, som i mom. 1 omförmäles, tillhör öfverstyrelsen

eller .endera af flottans stationer enligt den fördelning, hvilken Konungen

i kommandoväg fastställer efter förslag af marinöfverintendenten.

Af den vid hvardera stationen anställda personalen skall en af förste

marinintendents grad efter Konungens, uppå enahanda förslag, som nyss

är nämndt, meddelade förordnande för viss tid eller tillsvidare vara

chefsintendent.

Af den i mom. 2 omförmälda, vid flottans stationer anställda personalen

tillhör en hvar den station, vid hvilken han blifvit anställd.

§ 3.

bill marinintendenturkåren i flottans reserv höra dels den pensionerade

personal af kåren, som enligt gällande pensioneringsgrunder är

tjänstskyldig, dels den personal af kåren, som före uppnådd pensionsålder

erhållit afsked med tillstånd att kvarstå i reserven, dels ock de,

som blifvit utnämnda i marinintendenturkåren i flottans reserv.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

47

Angående marinintendenturkåren i flottans reserv meddelar Konungen

närmare bestämmelser.

Anställning m. m.

§ 4.

Vid marinintendenturkåren utnämner Konungen marinöfverintendent

genom förordnande tills vidare, förste marinintendent, marinintendent,

marinunderintendent och auditör vid Karlskrona station medelst

fullmakt. Auditör vid Stockholms station och advokatfiskal vid

Karlskrona station förordnas af Konungen.

Vice auditör och väbel antagas af marinöfverintendenten medelst

förordnande efter förslag af vederbörande auditör.

Vaktmästare tillsättes af vederbörande stationsbefälhafvare eller

varfschef.

Angående antagning af marinintendentsaspirant och marinintendentselev

samt om deras utbildning och om villkoren för utnämning till

marinunderintendent meddelas nödiga föreskrifter af Konungen.

§ 5.

Ledig beställning såsom auditör eller advokatfiskal kungöres och

sökes medelst underdånig ansökan, som ingifves till marinöfverintendenten,

hvilken öfverlämnar densamma jämte eget yttrande till

Konungen.

Examen, som berättigar till inträde vid rikets rättegångsverk, fordras

för anställning såsom auditör eller advokatfiskal. Villkor för anställning

såsom väbel fastställes af Konungen

§ 6-

Med tjänst vid marinintendenturkåren må icke förenas annan tjänst

å rikets, riksdagens eller kommuns stat och ej heller annan tjänstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af

tjänsten vid flottan.

Marinintendenturkårens personal är skyldig att tjänstgöra såväl i

land i öfverstyrelsen, å flottans stationer eller vid kustartilleriet som

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ombord å flottans fartyg i den befattning, till hvilken en hvar erhållit

kommendering. Auditör, advokatfiskal, väbel och vaktmästare äro dock

endast skyldiga att förrätta en hvar den tjänst, till hvilken han blifvit

utnämnd eller förordnad.

§ 7.

En hvar af marinintendenturkårens personal, med undantag af

auditör, advokatfiskal och vice auditör, är berättigad att njuta semester

årligen, marinöfverintendenten, förste marinintendent och marinintendent

af l:a graden under en och en half månad samt öfriga under en

månad, då sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske.

A flåning sfär man er.

§ 8-

Aflöningsförmånerna bestämmas i stat. För marinöfverintendent och

chefsintendent i denna deras egenskap samt för vice auditör utgöres

aflöningen endast af arfvode;

för auditör i Karlskrona af lön och tjänstgöringspenningar och för

auditör i Stockholm samt advokatfiskal i Karlskrona af fast arfvode

och tjänstgöringspenningar;

börande samtliga nu nämnda aflöningsförmåner enligt reglementet

för flottan utgå i samma ordning som enligt hittills gällande bestämmelser;

samt

för kårens öfriga personal af lön, dagaflöning och inkvarteringsbidrag,

hvilka aflöningsförmåner böra utgå enligt de i reglemente för

flottan gifna bestämmelser i afseende på samma aflöningsförmåner för

motsvarande militära grader.

Marinunderintendent öfver stat äger, då han är inkallad till tjänstgöring,

uppbära dagaflöning och inkvarteringsbidrag till samma belopp,

som om han åtnjöte lön på stat.

Beträffande aflöningsförmånerna till personal af marinintendenturkåren

i flottans reserv böra meddelas bestämmelser analoga med de för

öfrig reserv redan gällande.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

49

Afgång.

§ 9.

En hvar, som tillhör marinintendenturkåren, skall, då han uppnått

(55 lefnads- och 35 tjänsteår, vara förpliktad att med pensionsrätt enligt

därom gällande bestämmelser afgå från tjänsten, såvida icke

Konungen med afseende å tjänstens fördel finner honom böra i densamma

kvarstå. Enahanda förpliktelse åligger tjänsteman af kåren,

hvilken efter uppnådda 60 lefnads- och 30 tjänsteår varit af sjuklighet

under minst sex månader af ett år hindrad att förrätta sin tjänst samt

icke med läkarebetyg styrker, att han äger utsikt till återvinnande af

sin tjänstbarhet.

Marinöfverintendent och chefsintendenter.

§ io.

Såsom chef för personalen utöfvar marinöfverintendenten tillsyn

häröfver, att personalen fullgör de skyldigheter och åtnjuter de rättigheter,

som en hvar enligt reglementet för flottan tillhöra.

Han äger i sagda sin egenskap att föra fullständiga rullor öfver

personalen, att afgifva underdånigt förslag till personalens placering

vid stationerna, kommendering till tjänstgöring i land och ombord å

flottans fartyg samt till befordran och löneuppflyttning, att föreslå

nådebevis samt att i enlighet med de närmare föreskrifter, som meddelas

af Konungen, handlägga ärenden angående semester, tjänstledighet

och afsked för personalen, äfvensom vidtaga förberedande åtgärder i

afseende å tillsättning af tjänster, som efter underdånig ansökan besättas.

Chefsintendent är chef för marinintendenturkårens personal vid

den station han tillhör och har beträffande denna personal att utöfva

enahanda tillsyn, som ofvan är nämnd, samt i öfrigt hufvudsakligen

att förbereda eller i första hand åtgärda de ärenden, som sedermera

skola af marinöfverintendenten handläggas, äfvensom att meddela

vederbörande räkenskapskontor för aflöningens uträknande erforderliga

uppgifter angående kårens personal.

Bih. till Riksd. Prat. 1903. 4 Sami. 1 Afd. tl Häft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutslcottets Utlåtande N:o 6.

Öfvergångs
bestämmelser
-

§ il
De

för tillämpning af nu angifna grunder i öfrigt erforderliga föreskrifter

meddelas af Konungen.

Vid affattningen af förslag till bestämmelser rörande den nuvarande

personalens vid flottans civilstat öfvergång till marinintendenturkåren har

kommittén i första rummet tagit hänsyn till önskvärdheten däraf, att

organisationen af den nya marinintendenturkåren måtte blifva så snart

som möjligt genomförd. I sådant syfte har med afseende på öfvergången

till kåren blifvit uppställd den grundsats, att den, som öfvergår,

därigenom icke må lida minskning vare sig i värdighet eller i löneförmåner.

Men då ingen torde finna anledning att öfvergå från civilstaten,

därest han icke vid marinintendenturkåren erhölle ökade förmåner,

har åt berörda grundsats gifvits det uttryck, att en hvar, som

öfvergår, skall erhålla minst samma värdighet, som han innehade vid

civilstaten, och minst de i staten för marinintendenturkåren upptagna

förmåner af lön, dagaflöning och inkvarteringsbidrag, hvilkas summa

närmast öfverstiger summan af hans före öfvergången innehafvande

löneförmåner, däri dock ej inbegripna dyrtidstillägg eller afskrifningsprocent.

Då emellertid den fördel i aflöningshänseende, som härigenom

skulle uppnås, vore för de flesta civilstatens tjänstemän så ringa, att

den åtminstone icke skulle locka dem att öfvergå till marinintendenturkåren,

har kommittén funnit det blifva nödvändigt att söka finna formen

för en löneförhöjning, som, på samma gång därmed främjades det syfte,

hvarom här vore fråga, tillika utgjorde en verklig förbättring i aflöningen

för civilstatens personal. Én sådan form har kommittén trott

sig finna uti de i staten för marinintendenturkåren upptagna ålderstillägg,

för hvilkas erhållande civilstatens personal borde vid öfvergången

få tillgodoräkna sig sin föregående tjänstetid. Dylik rätt har

af kommittén jämväl föreslagits för extra ordinarie kammarskrifvare

med afseende å den tid de varit anställda vid civilstaten, dock med

afdrag af fem år; och har kommittén med afseende därå anfört, att,

då man besinnade, att den yngste af dessa tjänstemän vore öfver 29

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 6.

51

år, den äldste öfver 45 år gammal, att de tjänat flottan från 10 intill

20 år med i allmänhet samma dagliga tjänstgöringstid som de ordinarie

tjänstemännen och att de därunder njutit ingen eller ytterst ringa aflöning,

till dess under senaste året dem kunnat beredas en godtgörelse

under vikariat af 100 kronor i månaden, ett stadgande sådant som det

nu föreslagna endast borde anses som en gärd af sen rättvisa åt denna

tjänstemannaklass, hvars biträde likväl varit af den vikt, att ty förutan

den civila administrationen vid flottan helt enkelt icke skulle hafva

kunnat uppehållas.

Kommittén har ansett obilligt, att civilstatens äldre tjänstemän

skulle efter öfvergång till marinintendenturkåren vara underkastade

möjligheten af förflyttning till annan station. Den personal, som icke

öfverginge till marinintendenturkåren, skulle räknas till densamma, dock

utan förändring i öfrigt af dess nuvarande ställning.

Kommittén har härefter till besvarande upptagit frågan, huruvida

marinförvaltningens civila personal och personalen vid marinintendenturkåren

lämpligen borde organiseras såsom en gemensam kår, och har

kommittén därvid uttalat den mening, att det icke borde ifrågakomma,

att någon del af marinförvaltningens civila tjänstemannapersonal skulle

uppgå i marinintendenturkåren, men att befordran från den sistnämnda

till vissa civila tjänster i marinförvaltningen icke borde vara utesluten.

Kommittén har uppgjort följande förslag till stater för flottans

marinintendenturkår, å dagaflöning för samma kår, för marinintendenturkåren

i flottans reserv och för flottans marinintendentskola:

Statförslag.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Förslag till stat

för flottans Marinintendenturkår år 1904.

--------------------

Tjänst-

1

Miss-

Antal

;

Fast lön.

görings-

j Arfvode.

räknings-

Summa

penningar.

penningar.

kronor.

1

Marinöfverintendent och chef..........

1

2,000

—

2,000

—

1

Chefsintendent vid Karlskrona station, til-

lika förste marinintendent ..................

—

—

—

—

500

—

—

_

500

_

1

Chefsintendent vid Stockholms station, til-

lika förste marinintendent ..................

—

—

—

—

500

—

—

500

1

Förste marinintendent....................

4,000

—

—

—

—

—

—

—

4,000

—

4

Förste marinintendenter..............

16,000

—

—

—

—

—

—

—

16,000

1

Marinintendent af l:a graden, l:a löneklass

3,400

—

—

—

—

—

—

—

3,400

7

Marinintendenter af l:a graden, l:alöneklass

23,800

—

—

—

—

—

—

—

23,800

—

1

Marinintendent af l:a graden, 2:a löneklass

2,400

—

—

—

—

—

—

—

2,400

—

7

Marinintendenter af l:a graden, 2:alöneklass

16,800

—

—

—

—

—

—

—

16,800

_

1

Marinintendent af 2:a graden......

1,500

—

—

—

—

—

—

1,500

22

Marinintendenter af 2:a graden ...............

33,000

—

—

—

—

—

—

33,000

1

Marinunderintendent ............

720

—

—

—

—

—

_

_

720

22

Marinunderintendenter ..........................

15,840

—

—

—

—

—

—

—

15,840

_

1

Marinintendent, tjänstgörande såsom kassör

vid Karlskrona station............

—

—

—

—

—

—

500

—

500

_

1

Marinintendent, tjänstgörande såsom kassör

vid Stockholms station...........

—

—

—

—

500

—

500

1

Auditör vid Karlskrona station................

3,000

1,000

4,000

■

1

Advokatfiskal vid Karlskrona station........

—

—

700

—

1,800

—

—

—

2,500

1

Auditör vid Stockholms station................

—

—

700

—

1,800

—

—

—

2,500

_,

1

v. Auditör vid Karlskrona station...........

—

—

—

—

1,000

—

—

__

1,000

_!

1

v. Auditör vid Stockholms station............

—

—

—

—

1,000

—

—

—

1,000

Transport)

120,460

—

2.400

-|

8,600

—

1,000

-I

132,460

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

53

Antal.

Fast lön.

Tjänst-

görings-

Arfvode.

Miss-

räknings-

Summa

kronor.

penningar.

penningar.

Transport

120,460

_

2,400

_

8,600

_

1,000

132,460

1

Väbel vid Karlskrona station ..................

600

—

—

—

—

—

—

—

600

—

1

Väbel vid Stockholms station..................

600

—

—

—

—

—

—

—

600

—

1

Vaktmästare vid Karlskrona station.........

500

—

—

—

—

—

—

—

500

—

6

Vaktmästare, däraf 3 vid Karlskrona och 3

vid Stockholms station......................

3,000

—

—

—

—

—

—

—

3,000

—

Kronor

125,160

—

2,400

8,600

—

1,000

137,160

—

Anmärkningar.

l:o. Dagaflöning å 5 kronor till förste marinintendent, 4 kronor till marinintendent af l:a graden,

3 kronor till marinintendent af 2:a graden och marinunderintendent, 1 krona 65 öre till väbel samt 1

krona till vaktmästare tillkommer i den ordning reglemente för flottan bestämmer.

2:o. Till personal, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente

för flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af:

Förste marinintendent, vid Karlskrona station 600: —; vid Stockholms station 1,000: —

Marinintendent af l:a graden, d:o

400: —;

d:o

500:

Marinintendent af 2:a gr. o. marinunderintendent, d:o

300: —;

d:o

400:

Väbel, d:o

240: —;

d:o

300:

Vaktmästare, d:o

180: —;

d:o

240:

3:o. För marinintendenter af l:a och 2:a graden samt marinunderintendent ökas lönen efter 5

års väl vitsordad tjänstgöring i samma grad med 300 kronor och efter 10 års ''sådan tjänstgöring med

ytterligare 300 kronor. För auditör vid Karlskrona station ökas lönen efter 5 års tjänstgöring med

500 kronor och efter 10 års tjänstgöring med ytterligare 500 kronor. För väblar och vaktmästare ökas

lönen efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring med 100 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring med

ytterligare 100 kronor.

I förestående stat bör beräknas såsom erforderlig ökning för nedannämnda år:

1905: 1 marinunderintendent, fast lön.................................

1906: 1 marinintendent af 2:a graden, fast lön ....................

1907: 1 marinunderintendent, fast lön ...............................

1909: 1 marinintendent af 2:a graden, fast lön ....................

1911: 1 marinintendent af l:a graden, 2:a löneklass, fast lön .

kronor 720: —

» 1,500: —

> 720: —

» 1,500: —

> 2,400: —

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Förslag till stat

å dagaflöning för flottans marinintendenturk&r år 1904

Kronor.

5 förste marinintendenter, dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar........................

9,125

—

16 marinintendenter af l:a graden, dagaflöning å 4 kronor i 365 dagar............

23,360

—

23 marinintendenter af 2:a graden, dagaflöning ä 3 kronor i 365 dagar............

25,185

—

23 marinunderintendenter, dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar........................

25,185

—

2 väblar, dagaflöning å 1 krona 65 öre i 365 dagar.......................................

1,204

50

7 vaktmästare, dagaflöning å 1 krona i 365 dagar...................................... .

2,555

_

2 marinunderintendenter öfver stat, dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar, förslagsvis

2.190

—

Summa

88,804

50

Häri bör beräknas såsom erforderlig ökning för nedannämnda år:

1905: 1 marinunderintendent, dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar......................

1,095

—

1906: 1 marinintendent af 2:a graden, dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar.........

1.095

—

1907: 1 marinunderintendent, dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar.....................

1,095

—

1909: 1 marinintendent af 2:a graden, dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar.........

1,095

—

1911: 1 marinintendent af l:a graden, 2:a löneklass, dagaflöning å 4 kronor i 365

dagar .............................................................................................

1,460

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

55

Förslag till stat

för marinintendenturkåren i flottans reserv,

att gälla från och med det år *), då reserven kan komma till stånd.

1 marinunderintendent, dagaflöning ä 3 kronor i 365 dagar............... 1,095: —

2 d:o d:o d:0 ............... 2,190: —

Inkvarteringsbidrag till 3 marinunderintendenter, däraf 2 i Karlskrona

och 1 i Stockholm................................................................... 1,000: —

Tillkommer från och med det år, då repetitionsöfningar kunna taga

sin början* 2) tills vidare:

1 marinunderintendent för 6 månader lön ........................... 360: —

dagaflöning å 3 kronor i 180 dagar............................... 540: — go(): —

2 d:o d:o d:o ............................................. 1,800: —

Inkvarteringsbidrag i 6 månader till 3 marinunderintendenter, däraf

2 i Karlskrona och 1 i Stockholm .......................................... 500: —j

Summa

Kronor.

4,285 -

3,200 - 7,485 |-

*) Tidigast år 1905.

2) Tidigast från och med år 1912.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Förslag till stat

för flottans marinintendentskola,

att gälla från och med år 1904.

Elevskolan.

1 marinintendentselev: dagaflöning i 193 dagar å 50 öre................... 96: 50

naturaportion eller ersättning därför under 193 dagar enligt stationens

medelpris, här förslagsvis beräknadt till 60 öre......... 115: 80

beklädnad eller ersättning därför i 7 månader å 9 kronor pr månad 63: —

inkvarteringsbidrag i 7 månader för icke inkasernerad med det för

stationen gällande belopp, här förslagsvis beräknadt efter 10

kronor pr månad................................................................ 70: —

Kronor.

7 d:o .

= 345: 30

.... 2,417: 10

Aspirantskolan.

lista årets kurs.

1 marinintendentsaspirant, dagaflöning i 365 dagar............ 365

portionsersättning i 365 dagar å 62 öre pr dag............ 226

beklädnadsersättning.................................................. 200

inkvarteringsbidrag med det för stationen gällande belopp,

här förslagsvis upptaget till......................... 240:

30

5 d:o .

2:dra årets kurs.

1 marinintendentsaspirant, dagaflöning å 1,65 ...

portionsersättning.....................................

beklädnadsersättning..................................

lopp, här förslagsvis upptaget till ....

5 d:o.

= 1,031:

30

..... 5,156:

50

6,187: 80

602:

25

226:

30

200:

—

be-

300:

—

1,328:

55

..... 6,642:

75

7,971: 30

2,762

14,159 10

40

Transport] 16,921 |50

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

57

Kronor.

Transport

16,921

50

Lärare.

För l:sta årets aspirantkurs:

språklärare ....................................................

.......... 1,800: —

handelslärare...................................................

.......... 750: —

lärare i varukännedom m. in............................

.......... 600: —

lärareji juridiska ämnen.................................

.......... 400: —

öfriga lärare...................................................

.......... 1,000: — 4.550; _

För 2:dra årets aspirantkurs:

språklärare ....................................................

......... 1,080: —

öfriga lärare...................................................

.......... 1,000: — 2,080: —

6,630

—

Diverse utgifter.....................................................

448

50

Summa

24,000

—

Iiih. till Riksd. Prat. ItJOd.

4 Sand.

1 Afd.

0 Haft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlutande N:o G.

Vidare har kommittén upprättat följande approximativa beräkning

öfver den sannolika utgiften för år 1904 för bestridande af inkvarteringsbidrag

till kårens personal.

Approximativ beräkning

af till flottans marinintendenturkår utgående inkvarteringsbidrag år 1904.

Antal

förslags-

Kronor.

vis.

Vid Karlskrona station:

Kr.

3

Förste marinintendenter å 600 kronor .......................

......... 1,800

—

10

Marinintendenter af l:a graden å 400 kronor..............

......... 4,000

—

14

Marinintendenter af 2:a graden å 300 kronor..............

......... 4,200

—

14

Marinunderintendenter å 300 kronor..........................

......... 4,200

—

1

Väbel.....................................................................

......... 240

—

4

Vaktmästare å 180 kronor........................................

......... 720

—

1

Underintendent öfver stat .........................................

......... 300

—

15,460

—

Vid Stockholms station:

2

Förste marinintendenter å 1,000 kronor................. .....

......... 2,000

—

6

Marinintendenter af l:a graden å 500 kronor.............

......... 3,000

-

9

Marinintendenter af 2:a graden å 400 kronor..............

......... 3,600

—

9

Marinunderintendenter å 400 kronor .........................

......... 3,600

—

1

Väbel......................................................................

......... 300

—

3

Vaktmästare å 240 kronor.......................................

......... 720

—

1

Underintendent öfver stat..........................................

......... 400

—

13,620

—

Summa

29,080

—

Rörande dessa stater och den för deras genomförande erforderliga

kostnad har kommittén anfört följande.

I staten för marinintendentskolan vore för elever och aspiranter

upptagna de aflöningsförmåner, som i grunderna rörande utbildningen

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Ar:o 6.

59

blifvit för hvardera föreslagna. För eleverna hade förmånerna af dagaflöning

och naturaportion eller ersättning därför beräknatsför 193 dagar,

eller den del af året, som återstode efter fråndragande af de 172

dagar, till hvilka flottans värnpliktigas öfningar vore enligt värnpliktslagen

till och med år 1907 begränsade, och hvilka kunde och antagits

för nu ifrågavarande värnpliktiga böra förläggas till ett och samma år.

Liksom beklädnadspenningar och inkvarteringsbidrag till sjömanskårens

manskap beräknades för hel månad, under hvilken manskapet en eller

flera dagar åtnjutit dagaflöning, hade motsvarande förmåner för eleverna

bort beräknas för sju månader. Med afseende på den sålunda beräknade

tiden för aflöningsförmånernas åtnjutande vore dock att märka,

att densamma, när de värnpliktigas öfningar blefve utsträckta till 10

månader, komme att nedgå till återstående 2 månader af året, och att,

om värnpliktsöfningarna skulle komma att utsträckas till 12 månader,

kostnaderna för elevutbildningen skulle ur nu ifrågavarande stat helt

och hållet utgå.

Portionspriset hade kommittén, med kännedom om att det för år

1902 fastställda priset å portion i land med tillagda 10 procent för

portionens tillagning utgjorde vid Karlskrona station 57,2 öre och vid

Stockholms station 59,4 öre, ansett böra i den uti staten upptagna beräkningen

afrundas till 60 öre, hvilket belopp med all sannolikhet

komme att motsvara medelportionspriset för år 1904. Beloppen af beklädnadsersättning

och inkvarteringsbidrag hade upptagits lika som för

sjömanskårens manskap, inkvarteringsbidraget efter det för Stockholms

station fastställda belopp, enär, om elevskolan komme att förläggas till

denna station, det för Karlskrona station stadgade inkvarteringsbidraget

skulle blifva otillräckligt.

Aspirantskolan hade redan från år 1904 antagits kunna upptaga

2 årskurser. Kommittén hade nämligen föreställt sig, att om e. o.

kammarskrifvare, som år 1904 tillhört civilstaten kortare tid än 5 år,

tillätes att öfvergå till marinintendenturkåren — enligt de bestämmelser

och villkor Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt fastställa — det

torde befinnas lämpligt att, hvad anginge dem, som någon längre tid

tillhört civilstaten, anse deras tjänstgöring vid civilstaten uppväga ena

årets aspirantkurs och att för deras utbildning till marinunderintendenter

endast fordra genomgående af ett års aspirantkurs, medan de,

som endast kortare tid tillhört civilstaten, måhända borde genomgå 2

årskurser.

För undervisningen i aspirantskolan fordrades lärare. Blefve skolan

förlagd till Stockholms station, syntes lärare i alla skolan tillhörande

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ämnen kunna utan svårighet anskaffas. Att beräkna kostnaderna därför

med någon grad af visshet vore naturligtvis omöjligt, då en fullständig

plan för ordnandet af skolan och undervisningen därstädes icke

kunnat på denna frågas nuvarande stadium uppgöras. Kommittén hade

därför i statförslaget upptagit lärarearfvodena till belopp, för Indika det

antagits, att med sannolikhet skulle kunna anskaffas lärare för de

ämnesgrupper, i hvilka undervisningen i skolan lämpligen syntes kunna

sammanföras.

Slutligen hado i staten bort upptagas något belopp för anskaffande

af en del undervisningsmateriel m. m. Beloppet hade under namn af

diverse utgifter upptagits till en för afrundning af statens slutsumma

beräknad siffra.

I fråga om det belopp, hvartill utgiften från femte hufvudtitelns

anslag till ålderstillägg kunde antagas komma att uppgå, sedan den

nya marinintendenturkåren kommit till stånd, borde bemärkas, att utgifterna

från detta anslag för närvarande, med hänsyn till ålderstilläggens

belopp och till det förhållandet, att tjänstemännen vid civilstaten

så godt som utan undantag hunne intjäna hvar och en de hans tjänst tillhörande

båda ålderstilläggen, vore mycket drygare än de kunde blifva

vid den nya marinintendenturkåren, inom hvilken dels den högsta graden,

förste marinintendenternas, icke åtnjöte ålderstillägg, dels ålderstilläggens

belopp blefve 40 procent mindre än ålderstilläggen vid civilstaten,

hvartill komme, att befordringsförhållandena inom marinintendenturkåren

måste kunna antagas blifva sådana, att endast en del af personalen

skulle hinna intjäna båda ålderstilläggen. Till sin fulla omfattning

kunde dessa förändrade förhållanden icke göra sig gällande, förrän

någon tid förflutit efter det marinintendenturkåren kommit till stånd

och dess stat börjat tillämpas. Men i afsevärd mån måste utgiften för

ålderstillägg komma att reduceras nästan omedelbart efter nyss antydda

tidpunkt. Om det finge antagas, att civilstatens hela personal öfverginge

till marinintendenturkåren och fortfarande blefve kvarstående i

samma grad och löneförmåner, som en hvar vid öfvergången erhållit,

skulle årliga utgiften för ålderstillägg visserligen uppgå till 26,900

kronor, eller endast 4,890 kronor mindre än den för närvarande, med

tillägg af 10 procents dyrtidstillägg, till 31,790 kronor uppgående utgiften

för ålderstillägg till civilstatens personal. Men då annat icke

kunde antagas, än att den nya marinintendenturkårens grader skulle

fyllas, så snart sådant lämpligen kunde ske, måste det anses såsom en

till visshet gränsande sannolikhet, att befordringar inom den nya kåren

mycket snart skulle förekomma och att fördenskull inom kort tid ett

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

61

icke ringa antal ålderstillägg skulle bortfalla. Den härigenom vunna

nedgången i utgifterna från anslaget till ålderstillägg ansåge sig kommittén

fullt befogad att beräkna till hälften af förstnämnda belopp eller

till 13,450 kronor. Återstående hälften, eller 13,450 kronor, utgjorde

således det belopp, som i kostnadsberäkningen kunde ingå såsom den

förväntade utgiften till ålderstillägg inom marinintendenturkåren.

Enligt nu antydda grunder och med upptagande af den ökning i

kostnaderna, hvilken enligt anteckning å staterna för marinintendenturkåren

och för dagaflöning angifvits såsom under uppgifna år erforderlig,

skulle således kostnaderna för genomförande af marinintendenturkårens

organisation ställa sig på följande sätt:

år 1904

fast lön till kårens personal enligt stat

dagaflöning enligt stat ..............................

inkvarteringsbidrag enligt beräkning ....

ålderstillägg enligt beräkning...................

marinintendentskolan ..................................

...................... kr.

137,160

—

................... »

88,804

50

................. »

29,080

—

................... »

13,450

—

»

24,000

—

Summa kronor

292,494

50

år 1905

ökning:

enligt lönestaten.......................................................... 720: —

» dagaflöningsstaten .......................................... 1,095: —

inkvarteringsbidrag..................................................... 300: —

enligt staten för marinintendenturkåren i flottans

reserv .......................................................... 4,285: — 6,400: _

Summa kronor 298,894: 50

ökning:

enligt lönestaten ............

» dagaflöningsstaten

inkvarteringsbidrag..........

år 1906

1,500: —

1,095: —

400: —

Summa kronor

2,995: —

301,889: 50

Kostnads
beräkningar.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ökning:

enligt lönestaten................

» dagaflöningsstaten

inkvarteringsbidrag............

ingen ökning.

ökning :

enligt lönestaten ..............

» dagaflöningsstaten

inkvarteringsbidrag...........

år 1907

ingen ökning.

ökning:

enligt lönestaten ..............

» dagaflöningsstaten

inkvarteringsbidrag............

ökning:

år 1908

år 1909

år 1910

år 1911

år 1912

........ 720: —

.......... 1,095: —

......... 300: —

2,115: —

Summa kronor

304,004: 50

.......... 1,500: —

1 095- —

........ 400: —

2,995: —

Summa kronor

306,999: 50

......... 2,400: —

......... 1,460: —

....... 400: —

4,260: —

Summa kronor

311,259: 50

flottans reserv

3,200: —

Summa kronor

314,459: 50

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

63

Nuvarande utgifterna för aflöning åt flottans civilstat tillhörande

personal utgjorde:

enligt staten för civilstaten ................................ 189,000: —

dyrtidstillägg, 10 procent därå........................... 13,900: — J52 9001 _

extra anslag för 1903 till förstärkning af arbetskrafterna

vid civilstaten........................................................................ 7,300: —

arfvode af varfvets medel till biträde åt material förvaltaren

i Karlskrona............................................................................. 2,000: —

ålderstillägg enligt stat ......................................... 28,900: —

dyrtidstillägg, 10 procent därå............................. 2,890: — 3^790: —

proviantmästaren i Karlskrona, arfvode af spanmåls- och

proviantförrådets medel ................................ 1,000: —

dyrtidstillägg, 10 procent därå............................. 100: — ^ jqq. _

2 biträden hos beväringsbefälhafvarna å 100 kr. i månaden

under omkring 6 månader....................................... 1,200: —

Summa kronor 196,290: —

I förhållande till sistnämnda belopp skulle enligt ofvanstående beräkning

organisationen af marinintendenturkåren medföra en ökad årlig

utgift i rundt tal:

år

1904 .....

af kr.

96,204

—

»

1905 .......

»

102,604

—

»

1906 ......

»

105,599

—

»

1907 och

1908

»

107,714

—

»

1909 »

1910

»

110,709

—

»

1911 .......

»

»

114,969

—

»

1912 .......

»

118,169

—

Gentemot denna visserligen afsevärda utgiftsökning borde dock framhållas

de fördelar, hvilka den nya organisationen vore afsedd att bereda,

eller

att den nuvarande civilstaten, som, med undantag af auditörer,

advokatfiskal, väblar och vaktmästare, räknade endast 44 ordinarie tjänstemän,

skulle utbytas mot en kår, uppgående, med enahanda undantag,

till ett antal af 68 eller, om den äfvenledes disponibla, icke-ordinarie

personalen medräknades, 93, hvilken numerär skulle vid mobilisering

kunna i mån af behof uppbringas till 110;

att dymedelst flottan skulle, i stället för en civilpersonal, så godt

s. 64 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Förbättring

i den nuvarande

civilstatens

aflöningsförmåner.

64

som oföränderligen fördelad på vissa befattningar och så otillräcklig till

antal, att dess göromål kunnat uppehållas allenast genom anlitande af

e. o. tjänstemäns arbete i en omfattning, som, i och för sig olämplig,

måste betecknas såsom rent af oskälig i förhållande till därmed förenade

ringa ersättning och högst ovissa utsikter till befordran, erhålla en kår,

där hvarje man blefve användbar på just den post, där han bäst behöfdes,

och hvars numerär komme att motsvara det redan för handen

varande och med flottans utveckling alltjämt växande omfånget af flottans

civila administration;

att, medan civilstaten kunde sägas hafva nästan saknat egentlig

utbildning, särskildt för den uppgift, som måste anses såsom dess viktigaste,

eller tjänsten ombord, den nya kåren skulle bestå af tjänstemän,

som, i likhet med hvad förhållandet vore inom de förnämsta främmande

och jämväl våra närmaste grannars örlogsmariner, erhållit en likartad,

på yrket riktad systematisk utbildning; samt slutligen

att ifrågavarande civila personal, så länge ställd under trycket af

otillfredsställande ekonomiska villkor, ändtligen skulle få inträda i aflöningsförhållanden,

mera värdiga dess ställning vid sidan af flottans

officerskår och bättre ägnade att för den maktpåliggande tjänst, som

vore samma personal anförtrodd, förvärfva goda krafter.

För vinnande af dessa fördelar kunde, enligt kommitténs tanke,

priset af den ofvan angifna utgiftsökningen icke anses vara för högt.

Kommittén, som ansett det äfven ingå i dess uppdrag att afgifva

förslag till den förbättring i civilstatens aflöningsförmåner, hvilken

kunde anses behöflig, dels intill dess ny aflöningsstat för ifrågavarande

personal kunde träda i tillämpning, dels för den personal af civilstaten,

hvilken, sedan dylik stat börjat tillämpas, icke vore villig att öfvergå

på den nya staten, har i detta afseende hemställt:

att, intill dess stat för marinintendenturkåren eller ny aflöningsstat

för flottans civilstat kunde komma att tillämpas, civilstatens personal

måtte beredas löneförbättring motsvarande femton procent å summan

af innehafvande aflöningsförmåner, och att vid dessas beräknande för den,

som innehade fri bostad i kronans hus, denna förmån måtte anses motsvara

det belopp, hvarmed vederbörandes aflöningsförmåner blifvit med

hänsyn till bostadsförmånen minskade;

att den personal af flottans civilstat, som icke, sedan stat för marinintendenturkåren

börjat tillämpas, komme i åtnjutande af aflöning enligt

denna stat, måtte få enligt nu gällande stat och öfriga bestämmelser

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

65

rörande civilstaten fortfara att åtnjuta aflöning med enahanda löneförbättring,

som nyss vore nämnd;

att af den löneförbättring, hvarom nu vore sagdt, två tredjedelar

måtte få anses såsom lön och en tredjedel såsom tjänstgöringspenningar;

samt

att löneförbättringen icke måtte medföra ändring i personalen vid

flottans civilstat nu tillkommande pensionsrätt.

Öfver detta kommitténs förslag hafva infordrade underdåniga yttranden

afgifvits af stationsbefälhafvarna vid flottans båda stationer, marinförvaltningen

och chefen för flottans stab, hvarjämte direktionen öfver

flottans pensionskassa yttrat sig öfver detsamma, såvidt det rörer den

föreslagna marinintendenturkårens pensionering.

Samtliga de myndigheter, hvilka sålunda haft att yttra sig om förslaget

i dess helhet, hafva förklarat sig anse detsamma vara till sina

grunddrag ändamålsenligt och efter förhållandena väl afpassadt.

Stationsbefälhafvaren i Karlskrona, hvilken i ärendet inhämtat yttranden

från varfschefen, förvaltningsdirektionen och räkenskapskontoret

vid stationen, har icke heller beträffande förslagets detaljer framställt

någon erinran mot detsamma.

Stationsbefälhafvaren i Stockholm har öfver kommitténs förslag inhämtat

yttranden från varfschefen och räkenskapskontoret samt för egen

del vid förslaget, såvidt det berör själfva organisationen, anmärkt,

att från den föreslagna skyldigheten för en hvar af marinintendenturkårens

personal att utan eget medgifvande vara underkastad förflyttning

från en befattning till en annan borde undantagas innehafvarna

af de högsta befattningarna, åtminstone så till vida att dessa

kunde på sådant sätt förflyttas endast till jämnställd befattning vid

samma station;

att icke någon borde kunna utan egen ansökning kommenderas till

tjänstgöring såsom förrådsförvaltare, proviantmästare eller kassör;

att nuvarande tjänstemän vid civilstaten, hvilka öfverflyttades till

marinintendenturkåren, borde kunna komma i åtnjutande af de för tjänst

vid densamma bestämda aflöningsförmåner, utan att därför blifva underkastade

skyldighet att utan eget medgifvande förflyttas till annan befattning

än den han vid öfvergången innehade; samt

att innehafvarna af advokatfiskals- och auditörstjänsterna icke borde

ingå i marinintendenturkåren.

Bth. till It iliad. Prot. 1303. 4 Samt. 1 Afd. 6 luft.

Yttranden

öfver kommitténs

förslag.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Marinförvaltningen liar i sitt den 14 sistlidne oktober afgifna underdåniga

utlåtande i ämnet framhållit, hurusom vid den af kommittén

verkställda beräkning af personalbehofvet hänsyn tagits till de för 1900

års riksdag framlagda grunderna för ökning af flottans materiel, men

att, då afvikelse från dessa grunder redan ägt rum och möjligen ytterligare

komme att ske, marinintendenturkårens fullständiga uppsättning

antagligen måste ske raskare än kommittén förutsatt.

I (ifrigt har marinförvaltningen, som ansett de af stationsbefälhafvaren

i Stockholm framställda anmärkningarna icke vara befogade, förklarat

sig icke hafva funnit skäl till väsentlig erinran i afseende på

kommittéförslaget.

Beträffande särskildt frågan om chefskapet för den nya marininteudenturkåren

har marin förvaltningen anfört följande.

På de af kommittén anförda grunder anslöte sig marinförvaltningen

till kommitténs åsikt därom, att chefskapet för marinintendenturkåren

borde utöfvas af amiralitetsrådet i marinförvaltningen, hvilken

ämbetsman, äfven om chefskapet lades i andra händer, ändock skulle,

enär en omorganisation af marinförvaltningen på denna punkt icke nu

kunde eller borde sättas i fråga, få att bereda och föredraga det öfvervägande

flertalet af de ärenden, hvilka sammanhängde med marinintendenturkårens

tjänst i land och ombord. Det hade endast bort öfvervägas,

huruvida med afseende på de under de senare åren så betydligt

ökade göromålen för amiralitetsrådet det skulle vara tillbörligt och välbetänkt

att betunga honom jämväl med ifrågavarande chefskap. Därvid

hade emellertid varit att beakta, att vare sig en marinintendenturkår

enligt förslaget organiserades eller icke, måste med afseende på marinförvaltningens

arbetsordning åvägabringas eu förändring i syfte, bland

annat, att utan rubbning af ämbetsverkets organisation åstadkomma en

fördelning af amiralitetsrådets föredragningsskyldighet. Under förutsättning

att ändringar i sådant syfte beträffande marinförvaltningens

arbetsordning komme till stånd, både marinförvaltningen jämväl kunnat

afstå från att göra någon erinran vid den af kommittén uttalade åsikt

i fråga om chefskapet för marinintendenturkåren.

På grund af det sålunda anförda ansåge sig marinförvaltningen

kunna förorda bifall till kommitténs förslag.

Chefen för flottans stab har i sitt den 14 oktober 1902 afgifna

underdåniga utlåtande i ärendet hufvudsakligen anfört följande.

Delande kommitténs åsikt, att den nuvarande organisationen af

flottans civilstat vore otillfredsställande beträffande såväl tjänsten ombord

som tjänsten i land, ansåge chefen för flottans stab, att det före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

6 7

liggande förslaget på ett lyckligt sätt löste frågan om civilstatens omorganisation

och att en enligt detsamma utbildad och organiserad marinintendenturkår

komme att väl lämpa sig för handhafvandet af flottans

intendentur. I likhet med kommittén ansåge också chefen för flottans

stab, såväl att en särskild, teoretisk och praktisk utbildningskurs oundgängligen

erfordrades för civilstatens tjänstemän, oafsedt om denna stat

omorganiserades eller ej, som ock att utbildningskursen borde vara likartad

för alla civilstatens tjänstemän och af beskaffenhet, att genomgången

kurs medförde kompetens för bestridande af tjänsten både ombord

å flottans fartyg och å station. Den föreslagna varaktigheten,

3 år, af utbildningskursen syntes väl afpassad.

Det syntes emellertid böra tagas i öfvervägande, huruvida icke

aflagd sjöofficersexamen borde berättiga till utnämning till marinunderintendent,

dock efter genomgången kortare utbildningskurs.

Hvad vidare beträffade kommitténs förslag i fråga om chefskapet

för marinintendenturkåren och om tjänstemännens å marinförvaltningens

civila afdelning ställning till denna kår, syntes samma förslag icke

vara afsedt att innefatta en definitiv lösning af dessa frågor.

Då till intendent- och civilafdelningarna i marinförvaltningen hörde

ett stort antal ärenden, som närmast folie inom den föreslagna intendenturkårens

verksamhet, och detta antal, i den mån flottan utvecklades,

gifvetvis komme att än ytterligare ökas, syntes det chefen för

flottans stab kunna ifrågasättas, huruvida icke steget redan nu borde

tagas fullt ut och marinintendenturkåren erhålla en egen chef med

kommendörs värdighet, tillika tjänstgörande i marinförvaltningen såsom

chef för en ny afdelning, till hvilken därvid från nuvarande intendentoch

civilafdelningarna skulle öfverföras samtliga till den föreslagna

intendenturkårens verksamhet hörande ärenden; och borde vid sådant

förhållande det af marinförvaltningen vid flera tillfällen omförmälda behofvét

af ökning af ämbetsverkets civila personal tillgodoses genom att öka

den föreslagna marinintendenturkåren och kommendera personal af densamma

till tjänstgöring å den nya afdelningen i marinförvaltningen.

Förutom olägenheten af att ytterligare betunga en af de redan nu

genom sin tjänstgöring i marinförvaltningen strängt upptagna afdelningscheferna

med ett personalchefskap, hvars utöfvande, med hänsyn

till kårens storlek, syntes komma att taga en icke ringa del af hans

tid och uppmärksamhet i anspråk, medförde det af kommittén föreslagna

sättet för chefskapets upprätthållande den olägenheten, att kårens

chef skulle vara i saknad af den personalkännedom, som kunde

vinnas endast genom föregående tjänstgöring vid kåren.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

För att ersätta denna brist hade kommittén föreslagit, att å hvardera

af flottans båda stationer skulle finnas en särskild, närmast under

marinöfverintendenten lydande souschef för stationens intendenturtjänstemän.

Därest marinintendenturkåren erhölle en egen chef, syntes

de båda chefsintendentsbefattningarna å stationerna jämte därför

upptagna arfvoden kunna utgå.

Beträffande de af kommittén föreslagna grunderna för befordran

inom marinintendenturkåren hade chefen för flottans stab intet annat

att erinra, än att såsom villkor för befordran från marinunderintendent

till marinintendent af 2:a graden syntes böra föreskrifvas att hafva såsom

marinunderintendent tjänstgjort viss tid ombord å flottans fartyg,

därvid denna tid syntes böra bestämmas till minst 5 månader.

Då enligt kommitténs förslag personalen vid marinintendenturkåren,

på grund däraf att befordringsutsikterna vid densamma antoges

komma att ställa sig ogynnsammare än vid officerskåren, skulle, utöfver

den officer af motsvarande grad tillkommande aflöningen, erhålla ålderstillägg

och sålunda komma i åtnjutande af ekonomiskt vederlag för

den långsammare befordran, syntes de föreslagna bestämmelserna jämväl

om erhållande af högre värdighet ej vara erforderliga, utan ansåge

chefen för flottans stab uppflyttning af tjänstemän vid marinintendenturkåren

till högre värdighet, än deras innehafvande grad medförde,

böra ifrågakomma endast då särskilda omständigheter därtill föranledde

och efter af marinöfverintendenten därom för hvarje särskildt fall afgifven

motiverad framställning.

Behofvet af en civil tjänsteman, tjänstgörande i flottans stab, hade

på senare tiden allt starkare gjort sig gällande. Denne tjänsteman

vore afsedd att tjänstgöra såsom redogörare för att handhafva stabens

ekonomi, hvilket för närvarande ålåge adjutanten, men hvilket vållade

vissa svårigheter vid de sommartiden ganska täta ombytena af adjutant,

äfvensom att vårda de handlingar, som ej omedelbart användes för

expeditionen. Det vore därjämte synnerligen fördelaktigt att vid behandlingen

af de ofta förekommande civila frågorna erhålla biträde af eu

i staben tjänstgörande marinintendent. Likaså vore det lämpligt, att

uträkning och utbetalning af aflöningsförmåner m. in. för i staben

tjänstgörande officerare verkställdes af denne intendenturtjänsteman, så

att stationen, från hvilken i öfrigt stabens officerare vore fristående,

men hvars tjänstemän detta uppdrag för närvarande ålåge, blefve därifrån

befriad. Den i staben tjänstgörande intendenturtjänstemannen

borde, med afseende på arten af den tjänstgöring, för hvilken han afsåges,

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

69

tillhöra marinintendenturkårens stam och vara marinintendent af 2:a

graden.

I den af Riksdagen godkända staten för kustartilleriet vore aflöningsförmånerna

för dess regementsintendenter och förrådsförvaltare

upptagna lika med motsvarande förmåner för intendent och förrådsförvaltare

vid flottans civilstat (Stockholms station). Af den vid 1902

års riksdag godkända löneförhöjningen för officerare m. fl. blefvo

nämnda civilmilitära tjänstemän vid kustartilleriet ej delaktiga och borde

därför komma i åtanke i samband med den lönereglering, som nu

ifrågasattes vid omorganisationen af flottans civilstat. Härvid syntes de

böra likställas, regementsintendent med marinintendent af l:a graden,

l:a löneklassen, och fästningsförvaltare med marinintendent af l:a graden,

2:a löneklassen.

I samband härmed syntes det kunna ifrågasättas, att dessa tre

tjänstebefattningar utginge från kustartilleriets stat och att marinintendenturkårens

stat i stället ökades med tre marinintendenter. Den fackutbildning,

som skulle föregå inträdet i marinintendenturkåren, skulle

nämligen göra marinintendenterna lämpliga för bestridande jämväl af

dessa befattningar, och denna åtgärd skulle otvifvelaktigt bidraga till

bibehållandet af sambandet mellan flottan och kustartilleriet.

Mot förslaget om marinintendenturkåren i flottans reserv hade

chefen för flottans stab intet annat att erinra, än att tjänstskyldigheten

med hänsyn till tjänstens natur syntes kunna utan olägenhet utsträckas

från utgången af det år, hvarunder 40 år uppnåddes, till utgången af

det år, hvarunder 55 år uppnåddes.

Beträffande den föreslagna staten för intendenturskolan ville chefen

för flottans stab erinra, att, då eleverna i sjökrigsskolan vore skyldiga

att erlägga terminsafgift och icke erhölle någon aflöning af kronan,

tillräckliga skäl icke syntes föreligga för förslaget, att marinintendent,seleverna

under det år, då de genomginge marinintendentskolans elevskola,

skulle erhålla, förutom fri undervisning, jämväl aflöning in. fl.

förmåner till ett belopp motsvarande 629 kronor 50 öre om året. I

stället borde i staten för flottans marinintendentskola det belopp af

2,762 kronor 40 öre, som upptagits för aflöning till elever under 193

dagar, afses till höjande af anslagen till aflöning åt lärare och till

diverse utgifter.

Kommitténs förslag, att den personal af flottans civilstat, som,

efter det stat för marinintendenturkåren börjat tillämpas, kvarstode å

gammal stat, skulle, utöfver aflöningen på stat, åtnjuta särskild löneförbättring,

syntes chefen för flottans stab oegentligt, då aflönings
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Departementschefens

yttrande.

ökningen, enligt hans tanke, borde åstadkommas genom öfvergången

på ny stat.

För egen del finner jag, lika med de i ärendet hörda myndigheterna,

det af kommittén framlagda förslaget vara i allt hufvudsakligt

ägnadt att bereda tillgång på tillräcklig, vederbörligen utbildad personal

för uppehållande af den civila tjänsten vid flottan, likasom ock

att krafvet på förbättrade löneförmåner för denna personal blifvit genom

förslaget tillgodosedt. Jag anser mig emellertid höra vid förslaget göra

följande erinringar.

Att chefskapet för marinintendenturkåren bundits vid befattningen

såsom chef för marinförvaltningens civila afdelning, synes, på sätt ock

af chefen för flottans stab framhållits, icke vara en i alla afseenden

tillfredsställande anordning, hvilken jämväl af kommittén betraktats

såsom i viss mån provisorisk. Då det emellertid icke torde vara af

verkligt behof påkalladt att för närvarande ifrågasätta inrättande af en

helt ny befattning med den värdighet och aflöning, som borde tillkomma

en särskild chef för marinintendenturkåren, och vid sådant förhållande

kommitténs förslag i nu förevarande hänseende synes mig

innefatta den lämpligaste anordningen, anser jag mig icke böra föreslå

någon ändring härutinnan. Dock torde, då de med detta chefskap,

sådant det af kommittén föreslagits, förenade göromål icke lära blifva

synnerligen betungande, det för marinförvaltningens civile ledamot i

hans egenskap af chef för marinintendenturkåren föreslagna arfvode

kunna nedsättas från 2,000 till 1,000 kronor.

De för marinintendenter af l:a graden, l:a och 2:a löneklasserna,

marinintendenter af 2:a graden samt marinunderintendenter föreslagna

aflöningsförmånerna äro lika med de aflöningsförmåner, som från och

med innevarande år tillkomma officerare af motsvarande värdighet vid

flottan och armén, nämligen kaptener i l:a och 2:a löneklasserna, löjtnanter

och underlöjtnanter, äfvensom personalen vid arméns intendenturkår,

dock med den skillnad att för marinintendenter och marinunderintendenter

skulle tillkomma 2 ålderstillägg efter 5 och 10 års tjänstgöring

i samma grad eller löneklass. Denna afvikelse till förmån för

marinintendenturkårens personal motiveras af kommittén med den långsammare

befordran inom sistnämnda kår i jämförelse med befordringsförhållandena

vid flottans officerskår. För min del hyser jag emellertid

stora betänkligheter mot detta af kommittén föreslagna sätt att bereda

marinintendenturkårens personal ersättning för sist antydda olägenhet.

Då man nu afsett att i aflöningshänseende likställa marininten
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

71

denturkåren med officerskåren och jämväl föreslår uppförande på marinintendenturkårens

stat af fem befattningar med regementsofficers

värdighet och aflöning, synes mig, att man, särskildt i betraktande

däraf att officerarnas tjänst dock kräfver längre utbildning och medför

större ansvar än intendenturtjänstemännens, icke lämpligen kan tillägga

en intendenturtjänsteman högre aflöning, än som tillkommer officer i

motsvarande tjänstegrad. Jag finner mig sålunda icke kunna tillstyrka

kommitténs förslag i denna del.

Men då jag å andra sidan icke kan förbise önskvärdheten däraf,

att något bättre befordringsutsikter kunde beredas tjänstemännen vid

marinintendenturkåren, än hvad enligt kommitténs förslag skulle blifva

fallet, har jag funnit mig böra föreslå en ändring i fördelningen af

tjänsterna på de särskilda graderna och löneklasserna i syfte att åstadkomma

en sådan förbättring.

Kommitténs förslag till stat för marinintendenturkåren upptager,

bland annat:

8 marinintendenter af l:a graden, l:a löneklassen,

8 marinintendenter af l:a graden, 2:a löneklassen,

23 marinintendenter af 2:a graden och

23 marinunderintendenter.

Denna fördelning synes mig kunna, utan någon rubbning i den

af kommittén föreslagna fördelningen af de särskilda gradernas och

löneklassernas tjänstemän på olika befattningar, förändras därhän, att

staten i stället kommer att upptaga:

12 marinintendenter af l:a graden, l:a löneklassen,

6 marinintendenter af l:a graden, 2:a löneklassen,

22 marinintendenter af 2:a graden och

22 marinunderintendenter.

Aflöningsförmånerna för de sålunda tillkommande 4 marinintendenterna

af l:a graden, l:a löneklassen, skulle utgöra tillhopa 21,240 kronor,

hvaremot aflöningsförmånerna för den personal, hvarmed de lägre

graderna skulle minskas, utgöra tillsammans endast 13,730 kronor, hvadan

den ifrågasatta förändringen skulle medföra en ökad utgift af 7,510

kronor. Denna ökning motväges emellertid af

minskning i marinöfverintendentens arfvode ....................... kr. 1,000: —

minskning i staten för marinintendentskolan, för hvilken

jag anhåller att få i det följande redogöra » 7,400: —

Summa kr. 8,400: —

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

b varjämte bör tagas i betraktande den väsentliga besparing i utgifterna

från femte hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg, som borttagandet

af de föreslagna ålderstillägg en för marinintendenterna af l:a och

2:a graderna samt marinunderintendenterna skulle komma att medföra,

hvilken minskning emellertid för närvarande icke kan till siffran beräknas.

Det af kommittén i staten för marinintendenturkåren upptagna

arfvode af 1,000 kronor till en vice auditör vid hvardera stationen

synes mig böra utbytas mot ett anslag af motsvarande belopp, som

vid hvardera stationen ställes till stationsbefälhafvarens förfogande till

ersättning åt vice auditörer. Flera än en sådan torde nämligen böra

antagas vid hvardera stationen, och ersättning till dem synes böra

utgå i förhållande till det arbete, som af dem utföres.

I öfrigt har jag icke funnit något att i sak erinra vid kommitténs

ifrågavarande statförslag. Med afseende å hvad kommittén anfört

rörande proviantmästarebefattningen vid Karlskrona station, hvilken

befattning för närvarande icke är med ordinarie innehafvare besatt

utan bestrides på förordnande, anhåller jag få nämna, det jag har för

afsikt att, så snart lämpligen ske kan, framlägga förslag till ändrade

bestämmelser angående den med nämnda befattning förenade förmån af

afskrifningsprocent, och torde denna afskrifningsprocent, om den också

bör, på de af kommittén anförda skäl, till någon del bibehållas, dock

böra väsentligt nedsättas.

Kommittén har vid sin beräkning af utgifterna för den nya marinintendenturkåren

förutsatt, att jämväl kostnaderna för marinintendentskolan

skulle utgå från anslaget till aflöning för flottans kårer och

stater. Detta synes mig mindre lämpligt, och torde i stället böra för

marinintendentskolan uppföras ett särskilt reservationsanslag under

anslaget till undervisningsverken. Detta anslag har jag, såsom redan

antydts, funnit kunna bestämmas till ett belopp af 16,600 kronor,

hvilket sålunda med 7,400 kronor understiger det af kommittén för

ändamålet beräknade beloppet 24,000 kronor. För skälen härtill torde

jag få under eu följande punkt redogöra.

De från anslaget till aflöning för flottans kårer och stater utgående

kostnaderna för marinintendenturkåren skulle sålunda enligt mitt förslag

blifva

löner, arfvoden, tjänstgöringspenningar och missräkniugs
penningar

................................................................ kr. 142,740: —

dagaflöning................................................................... » 89,534: 50

inkvarteringsbidrag, förslagsvis............................................ » 29,280: —

eller tillhopa kr. 261,554: 50

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

73

Medel för aflönande af den personal, som eventuellt kommer att

kvarstå på den nuvarande civilstatens stat, lära böra beredas genom att

hålla motsvarande antal tjänster å marinintendenturkårens stat obesatta.

Kommitténs förslag om löneförbättring för personalen vid flottans

nuvarande civilstat, intill dess ny stat för marinintendenturkåren eller

ny aflöningsstat för civilstaten komme att tillämpas, torde, vid det förhållande

att Eders Kungl. Maj:t beslutit föreslå Riksdagen att för innevarande

år bevilja anslag till dyrtidstillägg för vissa statens tjänstemän

och betjänte enligt samma grunder, som tillämpats närmast föregående

år, icke till någon särskild åtgärd föranleda. Hvad åter angår förslaget

därom, att en särskild löneförbättring skulle tilläggas den personal vid

flottans civilstat, som icke komme att öfvergå till marinintendenturkåren,

torde icke heller detta förslag för närvarande lämpligen kunna föranleda

någon framställning till Riksdagen. Ehuru jag erkänner riktigheten

af den utaf chefen för flottans stab uttalade mening, att löneförbättring

för personalen vid civilstaten i regeln icke bör erhållas

annorledes än genom öfvergång till marinintendenturkåren, torde emellertid

möjlighet icke vara utesluten, att ett strängt tillämpande af denna

regel skulle kunna medföra obillighet i ett eller annat särskildt fall;

men livilka åtgärder kunna blifva nödvändiga för undvikande af sådan

obillighet, lärer för närvarande icke kunna bedömas.

De af kommittén föreslagna öfvergångsbestämmelserna böra undergå

den jämkning, som föranledes af ålderstilläggens uteslutande för

marinintendenter och marinunderintendenter.

Vid kommitténs förslag angående marinintendenturkårens reserv

har jag icke funnit något att erinra, som kan inverka på själfva organisationen

eller personalens tjänstgöringsskyldighet och förmåner.

Hvad chefen för flottans stab anfört rörande önskvärdheten däraf,

att intendenturbefattningarna vid kustartilleriet kunde besättas med

personal af marinintendenturkåren, synes mig vara förtjänt af uppmärksamhet;

men då organisationen af kustartilleriet så nyligen ägt rum

och därvid på kustartilleriets stat upptagits särskilda intendenturtjänstemän,

hvilkas tjänstgöring i åtskilliga delar skiljer sig från den, som

skulle tillkomma marinintendenturkårens tjänstemän, anser jag denna

fråga nu icke böra upptagas till vidare behandling. Dock torde, med

afseende på fåtaligheten af intendenturpersonalen vid kustartilleriet,

vara lämpligt, att personalen vid marinintendenturkåren förklaras skyldig

att vid förefallande behof tillfälligtvis tjänstgöra vid kustartilleriet.

Däremot anhåller jag att få uttala min anslutning till hvad bemälde

chef anfört om lämpligheten däraf, att sjöofficersexamen kunde

Bill. till Itib«l. Prat. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 0 lliift. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Anslaga
beloppen.

Utskottets

yttrande.

under vissa förutsättningar medföra behörighet till anställning vid

marinintendenturkåren och att viss tids sjötjänstgöring borde uppställas

såsom villkor för befordran till marinintendent af 2:a graden.

Beträffande frågan om marinintendenturkårens pensionering, hvilken

kräfver ändring i grunderna för pensionering af flottans befäl och underbefäl

med vederlikar, torde jag få göra särskild underdånig framställning.

Enligt de beräkningar, hvilka jag i det föregående angifvit, skulle

således medelsbehofvet under anslagstiteln aflöning för flottans kårer

och stater år 1904 blifva följande:

...

För år 1903

För år 1904

anvisadt

beräknadt

Ökning.

belopp

behof.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Officerskåren ..............

562,860

—

605,580

—

42,720

_

Eeservofficersaspiranter .............................................

26,700

—

26,700

—

—

_

Underofficerskåren ......................

369,600

—

502,220

_

132,620

_

Sjömanskåren ...........................

1,305,090

—

1,443,592

—

138,502

_

Skeppsgossekåren .......................

18,706

25

18,706

25

_

_

Mariningeniörstaten ...............................................

100,500

—

100,500

—

—

_

Marinintendenturkåren (civilstaten) .........

139,000

—

261,554

50

122,554

50

Ecklesiastikstaten ............

8,550

—

8,550

_

Marinläkarekåren (läkarestaten)...

77,635

—

77,635

—

_

_

Poliskåren ...............

46,900

—

46,900

—

—

_

Inkvarteringsbidrag för officerare och underofficerare,

förslagsvis..................

179,840

—

200,960

—

21,120

_

Reserv- och indragningsstater samt båtsmanskompanierna,

förslagsvis...............

66,300

—

66,300

—

—

—

Dagaflöning för officerare och underofficerare, förslagsvis

411,787

50

450,625

75

38,838

25

Summa

3,313,468)75

3,809,823

50

496,354|75»

Kungl. Maj:ts förevarande framställning afser, hvad flottans officerskår

vidkommer, dennas ökning med 15 beställningar, så att sammanlagda

antalet skulle blifva 235. I den för Biksdagen år 1900 framlagda

planen för flottans bemanning beräknades behofvet af officerare endast

för den materiel, som afsåges förefinnas vid 1902 års ingång, till 250,

hvilket antal emellertid till följd af rekryteringsförhållanden skulle endast

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

75

småningom kunna fyllas. Genom den nu föreslagna ökningen skulle alltså

officerskåren icke ens uppbringas till den för år 1902 såsom erforderlig

ansedda numerären, och synes denna ökning därför vara oundgängligen

behöflig. Hvad Kungl. Maj:t i fråga om denna kår föreslagit har utskottet

på grund häraf funnit sig böra biträda, allenast med den skiljaktighet,

att utskottet i öfverensstämmelse med marinförvaltningens och

chefens för flottans stab förslag, ansett staten böra ökas med en kommendörkapten

af l:a och en af 2:a graden i stället för med två kommendörkaptener

af l:a graden, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, och har

statens för officerskåren slutsumma därigenom minskats med 500 kronor

till 605,080 kronor.

I afseende å under officer skår en har Kungl. Maj:t föreslagit löneförbättring

med 180 kronor till den fasta lönen för samtlige underofficerare,

och får utskottet, under erinran, att Riksdagen medgifvit

dylik löneförbättring för härens underofficerare, förorda ifrågavarande

förslag.

Beträffande numerären af underofficerskåren och sjömanskåren har

Kungl. Maj:t föreslagit ökning med resp. 55 och 320, så att antalet

skulle blifva 445 underofficerare och 3,320 sjömän. Enligt ofvanberörda

plan beräknades det erforderliga antalet för den år 1902 befintliga

materielen utgöra 390 underofficerare och 3,000 sjömän, eller

alltså samma antal, som upptagas i nu gällande stater för år 1903.

För den materiel, som därutöfver beräknades komma att anskaffas till

och med år 1911, med afdrag för den materiel, som komme att utrangeras,

ansågs ytterligare ökning småningom erforderlig för underofficerskåren

med 69 och för sjömanskåren med 219 man. Kung].

Maj:ts nu ifrågavarande förslag till ökning närmar sig alltså i afseende

på underofficerskåren det för år 1912 beräknade antalet och öfverskrider

detsamma hvad sjömanskåren beträffar. Såsom orsaker härtill uppgifves

i statsrådsprotokollet dels att åtskilliga fartyg tillkommit, hvilka icke

tagits i beräkning år 1900, dels att en kanonbåt icke enligt beräkning

blifvit utrangerad och dels att för närvarande, innan kustartilleriet

hunnit fullt uppsättas — hvilket är ämnad t att ske först år 1908 — och

öfvertaga tjänsten vid de permanenta minpositionerna, en del af flottans

personal måste för dylik tjänst fortfarande afses och därför tills vidare

undandragas egentlig flottjänst.

Om än nämnda förhållanden må anses förklara, att en betydlig

ökning af dessa kårer nu befinnes önskvärd, synes det emellertid utskottet

kunna ifrågasättas, huruvida en så stark ökning af dessa bägge

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

kårer, som Kungl. Maj:ts förslag innebär, redan nu bör medgifvas.

Utskottet anser nämligen, att den år 1900 uppgjorda planen för tillökning

af flottans personal fortfarande bör åtminstone tillsvidare så

nära som möjligt följas samt att denna ökning bör ske tämligen jämnt.

Utskottet bär därför ansett sig böra ur sina förslag till stater för år

1904 utesluta 25 underofficerare och 160 sjömän, och blifver alltså

ökningen enligt utskottets förslag 30 underofficerare och 160 sjömän,

sålunda fördelade:

Uåder officer skår en:

flaggunderofficer (styrman, konstapel eller skeppare) .......................... 5

» (maskinist) ......................................................................... 4

® (rustmästare, torpedmästare eller kvartersman)...... 1

underofficer af 2:dra graden (styrman, konstapel eller skeppare)...... 10

» (maskinist) .......................................................................... 9

(rustmästare, torpedmästare eller kvartersman)...... 1

Summa 30

Sjömanskåren:

l:a lönegraden........................

2:a » ............................

3:e » ..............................

3:e » i 6 månader 1

4:e » » ]

4:e » ..................

Summa 160

Berörda nedsättningar i det föreslagna antalet underofficerare och

sjömän föranleda ändringar i staterna för underofficerskåren, för sjömanskåren

och å dagaflöning för officerare och underofficerare vid flottan,

så att dessa staters slutsummor komma att uppgå till resp. 473,760 kronor,

1,373,585 kronor och 442,188 kronor 75 öre, motsvarande en minskning

å dessa tre stater i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag af sammanlagdt

106,904 kronor. Härtill kommer, att det för år 1904 förslagsvis

till 200,960 kronor beräknade behofvet af inkvarteringsbidrag för officerare

och underofficerare i sammanhang härmed bör minskas med

4,980 kronor till 195,980 kronor.

Hvad beträffar förslaget angående omorganisation af flottans civilstat,

finner utskottet af den i statsrådsprotokollet lämnade utredning

framgå, att en förändring af den nuvarande organisationen är af flera

25

50

35

25

25

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

77

orsaker synnerligen önskvärd. I betraktande af de mångahanda göromål,

som skola utföras af desse tjänstemän, den stora medclsförvaltning

och de omfattande och dyrbara förråd, som de hafva om händer,

samt de till mycket stora belopp årligen uppgående inköp för statens

räkning, som genom dem verkställas, måste det för staten vara af stor

betydelse, att denna tjänstemannakår erhåller såväl nödig utbildning

för sina speciella uppgifter som sådan aflöning och tjänsteställning,

att de kunna anses motsvara deras ansvarsfulla värf. Det organisationsförslag,

som Kungl. Maj:t nu framlagt, finner sig utskottet böra i

hufvudsak biträda. Det synes utskottet vara lämpligt, att desse tjänstemän

uppföras å en enda, för hela flottan gemensam kår, samt att denna

erhåller civilmilitär natur, i likhet med arméns intendenturkår. Såsom

en afsevärd fördel af omorganisationen torde böra anses, att den nuvarande

oproportionerligt stora användningen vid flottans civilstat af

extra ordinarie tjänstemän — icke mindre än 31 — skulle komma att

i betydlig män inskränkas, i det att ett flertal nya ordinarie anställningar,

hufvudsakligen inom de lägre tjänstegraderna, upptagits i staten.

Enligt den af kommittén verkställda utredningen skulle under fredstid

erfordras för intendenturtjänstgöring i land tillhopa 77 ordinarie tjänster,

hvarjämte för dylik tjänstgöring ombord å fartyg förefunnes ett konstant

behof af 5 intendenturtjänstemän under hela året, alltså tillhopa

82 tjänster. Af dessa upptagas i förslaget till stat 68 befattningar

inom intendenturkåren i egentlig mening, 3 auditörs- och advokatfiskalsbefattningar,

2 väblar och 7 vaktmästare, hvaremot i stället för de 2

återstående platserna, hvilka afsetts för vice auditörer, ett särskilt

arfvode upptagits utan att fördelas på visst antal tjänster.

Hvad först den egentliga intendenturkåren beträffar, äro aflöningarna

och inkvarteringsbidragen för befattningarna inom densamma upptagna

till likhet med för motsvarande grader inom flottans officerskår, och har

utskottet häremot intet att erinra. I afseende å antalet sålunda föreslagna

befattningar har utskottet emellertid funnit sig böra föreslå vissa

inskränkningar. Af de i förslaget upptagne 5 förste marinintendenter

anser utskottet, att dels en, hvilken lärer vara afsedd att uppehålla

befattningen såsom intendent vid Stockholms station, och dels en, som

skulle tjänstgöra å eskader, kunna uteslutas, enär dessa befattningar

icke torde påfordra så hög tjänsteställning, och har utskottet därför

nedsatt antalet förste marinintendenter med två, af hvilka en beräknats

från hvardera stationen. Utskottet kan icke heller finna det erforderligt

att i staten upptaga fullt så stort antal marinintendenter af 2:a graden

och marinunderintendenter, som Kungl. Maj:t föreslagit, och har därför

i sitt förslag till stat minskat hvardera af sistberörda tjänste
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

grader med två beställningar, nämligen en vid hvardera stationen, och

torde i stället marinintendentsaspiranter eller tilläfventyrs värnpliktige

kunna användas till skötandet af de för dessa befattningar afsedda

göromål. Sammanlagda antalet egentliga marinintendentsbeställningar

blifver alltså enligt utskottets förslag 62 i stället för 68 enligt Kungl.

Maj:ts förslag.

I. afseende å auditörerna och väblarna har utskottet på grund af

hvad i statsrådsprotokollet anförts och med hänsyn till hvad utskottet

eljest inhämtat angående omfattningen och beskaffenheten af deras

tjänsteåligganden funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag.

Hvad. beträffar vaktmästarne, hvilka skola liksom vanliga vaktmästare

vid ämbetsverk tjänstgöra i ämbetslokalerna, anser utskottet

det, icke lämpligt att, på sätt förslaget innebär, för dem upptaga sådana

aflöningsformer som dagaflöning och inkvarteringsbidrag, utan torde de

höra likställas med civile vaktmästare. Utskottet har därför upptagit

1 sitt förslag till stat 7 vaktmästare, hvarje med 500 kronor i lön,

300 kronor i tjänstgöringspenningar samt rätt till ett ålderstillägg å

100 kronor efter fem år, hvarjämte i öfverensstämmelse med vanliga

regler synts böra föreskrifvas, att, därest de i egenskap af vaktmästare

åtnjuta fri bostad, lönen skall, så länge denna förmån kvarstår, minskas

med 150 kronor.

Vidare anser utskottet arfvodena åt chefsintendenter kunna uteslutas,

hvarjämte särskildt arfvode till vice auditörer icke synes böra

upptagas i staten, helst då i betraktande tages, att de ordinarie auditörerna

enligt Kungl. Maj:ts af utskottet biträdda förslag få sina aflöningar

väsentligt höjda.

De sålunda af utskottet förordade förändringarna medföra följande

nedsättningar i den föreslagna statens siffror:

2 förste marinintendenter å kr. 5,825............................. kr. 11,650: _

2 marinintendenter af 2 graden å kr. 2,595 ................ » 5,190: _

2 marinunderintendenter å kr. 1,815 ................................. » 3 630: _

7 vaktmästare: af Kungl. Maj:t föreslaget

belopp.................................. kr. 6,055: —

» af utskottet föreslaget be
-

lopp

» 5,600: —

Skilnad..........................................

Arfvode till chefsintendenter

» 455

» 1,000

» 2,000

» )) vice auditörer

Transport kr. 23,925

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

79

Inkvarteringsbidrag till:

Transport kr. 23,925: —

1

förste marinintendent

vid Karlskrona

station.........................

............................. ki

\ 600: —

1

förste marinintendent

vid Stockholms

station..........................

............................ »

1,000: —

1

marinintendent af 2:a graden vid Karls-

krona station ...........

............................. ))

300: —

1

marinintendent af 2:a graden vid Stock-

hokus station ............

........................... »

400: —

1

marinunderintendent

vid Karlskrona

station ...... »

300: —

1

)>

)) Stockholms

station ...... »

400: —

4

vaktmästare å kr. 180

vid Karlskrona

station........................

.............................. »

720: —

3

vaktmästare å kr. 240

vid Stockholms

station .......................

............................... )>

720: —

kr. 4,440: —

tillhopa kr. 28,365:

Statens slutsumma minskas alltså från föreslagna 261,554 kronor

50 öre till 233,189 kronor 50 öre. Härtill kommer minskning i ålderstillägg

för vaktmästarne. I detta sammanhang vill utskottet därjämte

hänvisa till, att utskottet i afseende å det till den föreslagna marinintendentskolan

begärda anslaget å 16,600 kronor uti punkten 9:o här

nedan förordar nedsättning med 8,000 kronor till 8,600 kronor. Kostnaden

för skolan torde nämligen böra tagas i betraktande vid bedömandet

af kostnaden för organisationen i dess helhet.

Befordringen inom kåren är, enligt hvad utskottet inhämtat, afsedd

att från marinunderintendent till och med marinintendent af första graden

ske i tur och ordning, liksom vid militära kårer i öfrigt är fallet

till och med kaptensgraden.

Vidkommande de villkor, som åt Kungl. Maj:t föreslagits för åtnjutande

af aflöning å den nya staten, anser sig utskottet böra tillstyrka

desamma med undantag likväl af det under e) upptagna stadgandet,

hvilket utskottet funnit böra uteslutas. Härjämte har utskottet

ansett det böra, i öfverensstämmelse med Riksdagens år 1902 vid reglerande

af åtskillige lönestater gjorda uttalande, framhållas, att i detta

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

sammanhang uttrycket »annan tjänstebefattning» bör anses i sig inbegripa

hvarje stadigvarande eller regelbundet återkommande, aflönadt

uppdrag, som af bolag lämnas. Vidare får utskottet uttala, att utskottet,

som visserligen finner det erforderligt, att skyldighet stadgas för den

egentliga marinintendenturpersonalen att underkasta sig förflyttning, men

icke kan i allo biträda de skäl, som för en dylik bestämmelse anförts af

kommittén, förutsätter, att denna förflyttningsrätt må af vederbörande

tillämpas med varsamhet, så att förflyttning icke må ske endast af så tillfälliga

och personliga anledningar, som kommitténs uttalande gifver anledning

befara, samt att i synnerhet innehafvare af högre tjänstegrader

och ansvarsfullare befattningar inom kåren icke böra annat än i undantagsfall

förflyttas mot sin egen vilja.

Utskottet vill därjämte framhålla önskvärdheten af, att frågan om förändring

i eller måhända borttagande af den nu utgående afskrifningsprocenten

åt proviantmästaren vid Karlskrona måtte snart vinna sin

lösning.

Särskild uppmärksamhet anser utskottet böra egnas såväl åt frågan,

huruvida och under hvilka villkor marinintendenturkåren må kunna rekryteras

jämväl af elever från sjökrigsskolan, som ock däråt, att vid

uttagandet af värnpliktige för flottan äfven erhållas personer, som på

grund af sin civila verksamhet böra vara särskildt ägnade för ifrågavarande

intendenturgöromål. 1 öfrigt får utskottet i afseende å frågan

om kårens rekrytering hänvisa till punkten 9:o här nedan angående

marinintendentskolan.

Slutligen vill utskottet framhålla, att dyrtidstillägg icke bör beräknas

å aflöningar i den sålunda reglerade staten för marinintendenturkåren.

Enligt utskottets förslag skulle alltså medelsbehofvet under auslagstiteln

aflöning för flottans kårer och stater blifva följande:

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

81

För år 1903

För år 1904

anvisadt

beräknadt

Ökning.

belopp.

behof.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Officerskåren............................................................

562,860

—

605,080

—

42,220

—

Reservofficersaspiranter ...........................

26,700

26 700

Underofficerskåren .....................................................

369,600

—

473,760

_

104,160

—

Sjömanskåren ...........................................................

1,305,090

—

1,373,585

—

68,495

—

Skeppsgossekåren ......................................................

18,706

25

18,706

25

—

—

100 500

100 500

Marinintendenturkåren (civilstaten) .............................

139,000

_

233,189

50

94,189

50

Ecklesiastikstaten ...................................

8,550

8,550

Marinläkarekåren (läkarestaten).................................

77,635

—

77,635

—

■-

—

Poliskåren................................................................

46,900

—

46,900

—

—

—

Inkvarteringsbidrag för officerare och underofficerare,

förslagsvis..............................................................

179,840

—

195,980

—

16,140

—

Reserv- och indragningsstater samt båtsmanskompanierna,

66,300

66 300

Dagaflöning för officerare och underofficerare, förslagsvis

411,787

50

442,188

75

30,401

25

Summa

3,313,468

75

3,669,074j50

355,605|75

Utskottet har alltså under detta anslag ifrågasatt nedsättningar i

jämförelse med Kungl. Maj ds förslag å tillhopa 140,749 kronor.

Under åberopande af hvad utskottet sålunda anfört får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må:

dels godkänna stater för flottans officerskår, för

flottans underofficerskår, för flottans sjömanskår samt

å dagaflöning till officerare och underofficerare vid

flottan af den lydelse, bilagorna n:is 1—4 vid detta

utlåtande utvisa;

dels godkänna stat för flottans marinintendenturkår

af den lydelse, bilagan n:o 5 vid detta utlåtande

utvisar, att genomföras i mån af afgång från flottans

civilstat;

dels godkänna följande villkor för åtnjutande af

aflöning å marinintendenturkårens stat:

a) att den, som innehar tjänst med lön å denna

stat, ej må därmed förena annan tjänst å rikets, RiksDih.

till llihsd. 1''rot. 1003. 4 Samt. 1 Afd. 6 lliift. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

dagens eller kornmuns stat, ej heller annan tjänstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig

för fullgörande af tjänsten vid flottan;

b) att en hvar, som tillhör personalen vid marinintendenturkåren,

skall vara skyldig att tjänstgöra

vid flottan och kustartilleriet såväl i land som ombord

å fartyg i den befattning, hvartill han kommenderas,

dock att auditör, advokatfiskal, väbel och vaktmästare

endast skola vara skyldiga att förrätta en

hvar den tjänst, hvartill han blifvit utnämnd eller förordnad

;

c) att en hvar af marinintendenturkårens personal,

med undantag af auditör och advokatfiskal, må årligen

åtnjuta semester, marinöfverintendenten, förste

marinintendent och marinintendent af l:a graden under

en och en half månad samt öfriga under en månad,

då sådant utan hinder för göromålens behöriga gång

kan ske; samt

d) att en hvar, som tillhör marinintendenturkåren,

skall, då han uppnått 65 lefnads- och 35 tjänsteår,

vara förpliktad att med pensionsrätt enligt därom

gällande bestämmelser afgå från tjänsten, Kungl. Maj:t

dock obetaget att med hans begifvande låta honom i

tjänsten kvarstå, så länge han finnes på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna;

dels för genomförandet af marinintendenturkårens

organisation godkänna följande öfvergångsbestämmelser:
a)

att med fullmakt eller konstitutorial försedd

tjänsteman vid flottans civilstat, auditör, advokatfiskal,

väbel eller vaktmästare, som inom den tid, Kungl.

Maj:t bestämmer, hos Kungl. Maj:t anmäler sin önskan

att öfvergå till marinintendenturkåren, skall vara därtill

berättigad;

b) att auditör, väbel eller vaktmästare, som öfvergått

till marinintendenturkåren, må för rätt till erhållande

af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid,

han innehaft motsvarande befattning vid flottans civilstat;

samt

c) att innehafvare af tjänst på stat med värdighet

lika med kapten eller löjtnant, hvilken från civil
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

83

staten öfvergår till marinintendentui''kåren, icke skall,

så länge lian bibehåller den värdighet han sålunda

innehaft vid civilstaten, vara underkastad förflyttning

till annan station, än den han vid öfvergången tillhörde;
dels

medgifva, att marinintendent eller marinunderintendent

i flottans reserv, hvilken fullgjort den

tjänstgöringsskyldighet, som är eller kan varda stadgad,

må efter uppnådda femtiofem års ålder under sin

återstående lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af

trehundra kronor;

dels ock i riksstaten för år 1904 höja anslaget

till aflöning för flottans kårer och stater från 3,313,469

kronor till 3,669,075 kronor, eller med 355,606 kronor.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårema.

3:o) Under punkten 3 af femte hufvutileln har Kungl. Maj: t föreslagit

Riksdagen att i riksstaten för år 1904 höja reservationsanslaget

till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna från 369,500 kronor

till 405,020 kronor, eller med 35,520 kronor.

Departementschefen har i fråga härom anfört, att med hänsyn till

den föreslagna ökningen af sjömanskåren borde, enligt marinförvaltningens

i dess ämbetsskrifvelse den 17 oktober 1902 framlagda beräkning, anslaget

till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna, hvilket i riksstaten

för innevarande år vore upptaget till 369,500 kronor, för år 1904

höjas med 35,520 kronor.

Mot denna beräkning, som verkställts enligt samma grunder, som

vid föregående höjningar af detta anslag tillämpats, hade departementschefen

för sin del intet att erinra.

På grund af de ändringar i staten för sjömanskåren, som utskottet

här ofvan uti punkten 2:o föreslagit, kommer ökningen å ifrågavarande

anslag enligt verkställd beräkning att begränsas till 17,760 kronor, så

att anslaget skulle behöfva upptagas till 387,260 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1904 höja

reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och

skeppsgossekårerna från 369,500 kronor till 387,260

kronor, eller med 17,760 kronor.

Ang. höjning

af anslaget till

beklädnad af

sjömans- och

skeppsgossekarerna.

[3-]

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. höjning

af anslaget till

naturaunderhåll

åt personal

vid

flottan.

[4-]

Naturaunderhåll åt personal vid flottan.

4:o) Kungl. Maj:t har under punkten 4 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att i riksstaten för år 1904 höja förslagsanslaget till

naturaunderhåll åt personal vid flottan från 596,065 kronor till 714,900

kronor, eller med 118,835 kronor.

I fråga om denna framställning har departementschefen till åberopade

stratsrådsprotokollet anfört följande.

»Anslaget till naturaunderhåll åt personal vid flottan är i riksstaten

för innevarande år upptaget till 596,065 kronor.

Marinförvaltningen har i sin underdåniga skrifvelse den 17 sistlidne

oktober angående ökning af flottans stampersonal vid beräkning

af portionskostnaden för sjömans- och skeppsgossekårerna utgått från

ett portionspris i land och ombord af 61 öre.

Med afseende på denna beräkningsgrund anhåller jag få erinra om

följande.

Vid uppgörande af det sammandrag öfver de ordinarie anslagsbehofven

under femte hufvudtiteln åren 1902—1912, hvilket finnes såsom

bilaga A fogadt vid statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den

7 januari 1901, bilagdt statsverkspropositionen till samma års Riksdag,

både, enligt hvad samma statsrådsprotokoll (sid. 26) utvisar, anslaget

till naturaunderhåll åt personal vid flottan för åren 1902 och 1903 beräknats

enligt dittills följda grunder, eller med en underhållskostnad

för underofficer af 62 öre per dag i 365 dagar och för manskap af 52

öre pr dag under 275 dagar i land och 53 öre per dag under 90 dagar

ombord. Då emellertid kostnaderna för naturaunderhållet ej oväsentligt

öfverstege det för desammas bestridande anvisade förslagsanslaget,

och då detta förhållande, på grund af att kostnaden för naturaunderhållet

för personalen ombord å på expedition varande fartyg städse

ställde sig något dyrare än i land, antagligen komme att fortfara, hade

dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet, för att så vidt möjligt

angifva de verkliga kostnaderna, för år 1912 beräknat naturaunderhållsanslaget

efter en underhållskostnad pr dag för underofficer af 62 öre

och för manskap af 60 öre för hela året. För hvardera af åren 1904

•—1912 blef i nämnda sammandrag anslaget till naturaunderhåll åt personal

vid flottan höjdt med en niondedel af den ökning, som uppstode dels

genom den under samma tid förutsatta ökningen af stampersonalen, dels

genom den ändrade beräkningsgrunden.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

85

Någon anledning att nu frångå de sålunda angifua grunderna för

beräkning af förevarande anslagsbelopp under åren 1904—1912 synes

mig icke föreligga. Anslagsbeloppet för år 1904 är i förutnämnda

sammandrag upptaget till 632,375 kronor, eller 36,310 kronor mera än

för innevarande år. Men vid bifall till hvad jäg i det föregående föreslagit

beträffande ökning af flottans stampersonal, skulle utgifterna från

nu förevarande anslag komma att ökas med kostnaderna för naturaunderhåll

åt 55 underofficerare och 320 man af sjömanskåren, hvilken

ökning icke var förutsatt vid uppgörande af berörda sammandrag. Beräknas

sistnämnda kostnader efter ett portionspris af 62 öre för underofficer

och 60 öre för manskap, så finnes, att det nyss angifna i sammandraget

upptagna beloppet 632,375 kronor bör ökas med 82,526

kronor 50 öre, eller till i jämnadt tal 714,900 kronor.»

Enligt hvad utskottet inhämtat har det faktiska medelportionspriset

under femårsperioden 1898—1902 uppgått till i land 52 öre och till sjöss

74 öre. Till följd af den ökade tjänstgöringstiden för de värnpliktige

och deras längre sjötjänst samt det genom öfningsanslagets ökning beredda

tillfälle till längre öfningstid till sjöss jämväl för stammanskapet,

inverkar det högre priset på sjöportion mer än förr på medelportionspriset,

hvilket visat sig vara ungefär 60 öre. Under dessa förhållanden

har utskottet, som visserligen icke förbisett att departementschefen

för den nu af Kungl. Maj:t under punkten 2:o föreslagna nya stampersonal

beräknat portionspriset till 62 öre för underofficer och 60 öre

för manskap, under det att för den förutvarande personalen portionspriset

beräknats till lägre pris enligt det för 1901 års Riksdag framlagda

sammandrag, icke velat med anledning af denna skiljaktiga beräkning

göra någon erinran, helst som anslaget i verkligheten visat sig

otillräckligt.

Då utskottet under punkten 2:o här ofvan i afseende på underofficers-

och sjömanskårerna förordat mindre ökning, än Kungl. Maj:t

föreslagit, begränsas enligt utskottets förslag höjningen å nu ifrågavarande

anslag, enligt verkställd’ beräkning, till 78,135 kronor, och

anslaget kommer då att uppgå till 674,200 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1904 höja

förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid

flottan från 596,065 kronor till 674,200 kronor, eller

med 78,135 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Båtsmansindelningen.

Ang. uteslutande

ur riksstaten

af

anslaget till

båtsmansindelningen.

[5.]

5:o) Under punkten 5 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen, att det i riksstaten för år 1903 till 23,760 kronor

upptagna anslaget till båtsmansindelningen måtte ur riksstaten uteslutas.

Departementschefen har i fråga härom till statsrådsprotokollet anfört,

hurusom i gemensam ämbetsskrifvelse den 30 sistlidne december

marinförvaltningen och statskontoret beträffande anslaget till båtsmansindelningen

anfört, att, enligt kungl. kungörelsen den 29 november

1901 med föreskrifter i fråga om indelningsverkets upphörande m..m.,

alla af statsverket utgående rustnings- och roteringsunderstöd skulle från

och med ingången af år 1904 indragas; och enär denna bestämmelse

otvifvelaktigt afsåge jämväl de rusthåll och rotar vid båtsmanshåll

tillkommande liknande understöd, kunde alltså, enligt ämbetsverkens åsikt,

det under femte hufvudtiteln uppförda anslag till båtsmansindelningen

från och med år 1904 ur riksstaten uteslutas.

Utskottet, som icke haft något att häremot erinra, hemställer,

att det i riksstaten för år 1903 till 23,760 kronor

upptagna anslaget till båtsmansindelningen må ur

riksstaten uteslutas.

Ersättning för rustning och rotering.

Ang. minsk- 6:o) Kungl. Maj:t har under punkten 6 af denna hufvudtitel före”siageftm"

s^a8''d- Riksdagen att i riksstaten för år 1904 minska förslagsanslaget

lindring i till lindring i rustnings- och roteringsbesvären under förändrad berUroTerfn"a°Ch

namning ftf anslag till ersättning för rustning och rotering från 33,300

besvären kronor till 30,000 kronor, eller med 3,300 kronor.

[6.]

Departementschefen har vid denna punkt anfört följande.

»Beträffande förslagsanslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären

hafva marinförvaltningen och statskontoret, med ledning af

anställd beräkning öfver det ungefärliga antalet af de nummer, som vid

1904 års ingång ej blifvit vakanssatta och således kunna antagas vid

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

87

denna tidpunkt ännu kvarstå i indelningsverket, låtit utföra en beräkning

rörande medelsbehofvet under berörda anslagstitel, hvilken beräkning

slutar å 30,920 kronor för 281 effektiva nummer. Då emellertid

beräkningen hänför sig till förhållandena vid 1904 års ingång och då

ytterligare vakanssättningar med däraf följande upphörande af statens

ersättningsskyldighet under året torde kunna förväntas, anse ämbetsverken

anslaget kunna i riksstaten för år 1904 upptagas till 30,000

kronor.

1 sammanhang härmed hafva ämbetsverken ansett sig böra påpeka,

att, enär de utgifter, som från anslaget bestridas, icke längre, såsom

till och med år 1903, afse lindring i rustnings- och roteringsbesvären

utan full ersättning därför, anslagets benämning lämpligen torde böra

ändras till »ersättning för rustning och rotering».

Då utskottet icke haft något att emot denna framställning erinra,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må minska förlagsanslaget till

lindring i rustnings- och roteringsbesvären under förändrad

benämning af anslag till ersättning för rustning

och rotering från 33,300 kronor till 30,000 kronor,

eller med 3,300 kronor.

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad

och ersättning därför.

7:o) Uti en inom Riksdagens Första Kammare väckt, till statsutskottet

hänvisad motion (n:o 32) har herr P. M. Söderberg hemställt,

att Riksdagen måtte besluta en aflöning till de värnpliktige af 50 öre

per dag under både rekrytutbildningen och repetitionsöfningarne, att

utbetalas en gång i månaden under öfningstiden.

Uti fyra inom Andra Kammaren väckta motioner hafva nedannämnde

motionärer angående dagaflöningen åt de värnpliktige under

öfningstiden framställt nedan omförmälda förslag.

Herr A. Magnusson i Salstad har uti motionen n:o 16 hemställt,

att Riksdagen behagade besluta, att dagaflöningen till de värnpliktige

bestämmes till 50 öre per dag såväl under rekrytskolan som under

repetitionsöfningarna och oafkortad utbetalas månatligen under öfningstiden.

Ang. fem inom

Riksdagen

väckta

motioner.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Herr Carl Johansson i Aflösa har jämte herr W. Bengtsson i Häradsköp

hemställt, uti motionen n:o 22, att Riksdagen måtte besluta, att

de värnpliktiges dagaflöning under såväl rekrytutbildningen som repetitionsöfningarna

bestämmes till 50 öre per dag, som utbetalas en gång

i månaden.

Uti motionen n:o 52 har herr O. G. Erikson i Öfre Odensvi, med

hvilken herr Carl Jansson i Edsbäcken instämt, föreslagit, att Riksdagen

måtte besluta och bestämma de värnpliktiges dagaflöning till 50

öre för dag under den så kallade rekrytskolan och till en krona om

dagen under repetitionsöfningarna, hvaraf 50 öre om dagen skulle utbetalas

under" öfningstiden och det öfriga skulle insättas i postsparbanken

för att efter öfningstidens slut hållas de värnpliktige till hända.

Uti motionen n:o 79 har herr A. Johanson i Mossebo, med hvilken

fem af kammarens ledamöter instämt, hemställt, att Riksdagen måtte

besluta, att dagaflöningen till de värnpliktige under deras vapenöfning

bestämmes till 50 öre per dag, samt att denna aflöning måtte utgå

äfven innevarande år.

I afseende å de skäl, som uti hvar och en af ofvanberörda fem

motioner auförts till stöd för det i densamma framställda yrkande, tilllåter

sig utskottet hänvisa till själfva motionerna.

De i ofvanberörda motioner framstälda förslag hafva, i hvad desamma

röra förhållandena vid hären, redan af Riksdagen afslagits och

torde under sådana omständigheter icke heller böra bifallas beträffande

flottans värnpliktige.

Utskottet hemställer därför,

att herrar Söderbergs, Magnussons, Johanssons i

Aflösa, Eriksons och Johansons i Mossebo ofvanberörda

motioner, i hvad de beröra flottan, må af

Riksdagen afslås.

Sjökrigsskolan
Ang.

höjning 8:o) Kungl. Maj:t bär under punkten 7 af femte hufvudtiteln föreaf

sjökrig!-4*" slagit Riksdagen att för upptagande i staten för sjökrigsskolan af ett

skolan. belopp af 1,200 kronor till två ekiperingsstipendier, hvartdera å 600

[7.] kronor, höja anslaget till sjökrigsskolan från 32,340 kronor till 33,540

kronor, eller med 1,200 kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

89

Departementschefen har vid denna punkt anfört följande.

»I ämbetsskrifvelse den 14 november 1902 har chefen för sjökrigsskolan

föreslagit, att åtgärder måtte vidtagas för uppförande å sjökrigsskolans

stat af ett anslag af 1,200 kronor till ekiperingsstipendier. Till

stöd för denna framställning har bemälde chef anfört följande.

Ända sedan år 1834 hade vid krigsskolan under en eller annan

form från statsverkets sida lämnats bidrag till ett begränsad t antal

kadetters ekipering. Sedan år 1875 hade härför i krigsskolans stat

under benämning stipendier varit upptaget ett belopp af 6,000 kronor.

Syftet med dessa stipendier, hvilka utginge hvardera jned sex

hundra kronor vid slutet af hvarje lärokurs, vore, enligt § 57 mom. 1

i reglementet för krigsskolan den 17 november 1899, att bereda obemedlade

kadetter, hvilka utmärkt sig genom flit, skicklighet och ett

hedrande uppförande, och hvilkas fäder gjort sig förtjänta om fäderneslandet,

lindring i kostnaderna för officersekiperingen. Ansökning

att varda föreslagen till erhållande af sådant ekiperingsstipendium ingåfves

af elev eller hans målsman till chefen för krigsskolan och skulle

åtföljas af handlingar, som vitsordade elevens behof och fadrens förtjänster,

hvarefter chefen hade att ingifva motiveradt förslag till Eders

Kungl. Maj:t på de tio sökande, hvilka han ansåge böra erhålla understödet

i fråga.

Den princip, som sålunda sedan långt tillbaka vunnit erkännande,

nämligen att staten borde underlätta obemedlade ynglingars inträde i

armén, syntes hafva minst lika stort berättigande, hvad anginge de

ynglingar, som i sjökrigsskolan bereddes att inträda som officerare vid

flottan, helst utbildningstiden vore längre och följaktligen dyrare än

landtofficerens samt den första ekiperingen torde vara lika dyr som

dennes.

På denna grund syntes det vara billigt och rättvist, att ekiperingsstipendier

äfven uppfördes på sjökrigsskolans stat. Med det för krigsskolan

bestämda antalet stipendier, tio, torde i medeltal hvar tionde

kadett årligen komma i åtnjutande af sådant. Enligt samma proportion

borde för sjökrigsskolan afses två stipendier.

De till uppförande å sjökrigsskolans stat föreslagna stipendierna

skulle, enligt chefens för skolan förslag, årligen tilldelas till flottan

eller kustartilleriet utexaminerade obemedlade kadetter i enlighet med

de närmare bestämmelser, som framdeles kunde varda utfärdade.

Till chefens för sjökrigsskolan förevarande framställning hafva chefen

för flottans stab och marinförvaltningen hvar för sig tillstyrkt nådigt

bifall.»

Bih. till Rihd. Fiol. 11)03. 4 Samt. I Afil. 0 Haft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. rappförande

i riksstatens

af

anslag till

marinintendentskolan.

[8.]

Då äfven departementschefen funne det önskvärdt, att tillfälle

bereddes till utdelande af sådana eldperingsstipendier åt från sjökrigsskolan

utexaminerade kadetter, hvilka utnämndes till officerare vid flottan

eller kustartilleriet, hemstälde han, att Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen

göra ofvanberörda framställning.

Utskottet har icke haft något att erinra mot att medel beredas till

utdelande af två ekiperingsstipendier vid sjökrigsskolan till obemedlade

kadetter, hvilka utmärkt sig genom flit, skicklighet och ett hedrande

uppförande, och då utskottet antager, att villkoren för stipendiernas åtnjutande

blifva i öfverensstämmelse härmed affattade, får utskottet tillstyrka

bifall till förevarande framställning och hemställer därför,

att Riksdagen må för upptagande i staten för

sjökrigsskolan af ett belopp af 1,200 kronor till två

ekiperingsstipendier, hvartdera å 600 kronor, höja anslaget

till sjökrigsskolan från 32,340 kronor till 33,540

kronor, eller med 1,200 kronor.

Marinintendentskola.

9:o) Kungl. Maj:t har under punkten 8 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att, med godkännande af stat för marinintendentskolan

af den lydelse, bilagan n:o 7 vid statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 12 januari 1903 utvisade, i riksstaten för år 1904 uppföra,

under anslaget till undervisningsverken, ett reservationsanslag till marinintendentskolan

å 16,600 kronor; och korame, vid bifall till hvad under

punkterna [7] och [8] föreslagits, anslaget till undervisningsverken att

i sin helhet höjas från 62,090 kronor till 79,890 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen anfört följande.

»Redan i det föregående har jag fått tillfälle att redogöra för hufvuddragen

af den utaf kommittén för afgifvande af förslag till civilstatens

omorganisation föreslagna plan för utbildningen af marinintendenturkårens

personal. Utbildningstiden skulle enligt denna plan omfatta

tre år eller en ettårig kurs för marinintendentselever och en tvåårig

kurs för marinintendentsaspiranter.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

91

Den ettåriga elevkursen skulle omfatta: allmän militärtjänst, reglementet

för flottan, del II, och allmän öfversikt af del I af samma reglemente,

upprättande af redogörelser för uppbörder ombord, tjänstgöring

i olika förråd samt tjänstgöring hufvudsakligen i land, å räkenskapskontor,

kansli och beväringsbefälhafvareexpedition.

Aspirantkursen skulle omfatta

l:a året:

bokföring, handelslära, engelska, tyska och franska språken, aritmetik,

liandelsgeografi, varukunskap, handelsrätt, välskrifning, stenografi och

maskinskrifning, reglementet för flottan, förordningar och författningar

rörande flottan, allmän lag, krigs- och sjölagar samt vissa den internationella

rätten berörande frågor, uppsättande af olika slags tjänsteskrifvelser,

upprättande af aftal och kontrakt, upprättande och granskning

af redogörelser för uppbörder ombord, olika proviantartiklars beredning,

förvaring och näringsvärde samt praktisk tjänstgöring i land

och ombord;

2:a året:

engelska, tyska och franska språken, föredrag öfver ämnen rörande

grenar af flottans ekonomiska förvaltning med åtföljande diskussion

samt praktisk tjänstgöring i land och ombord.

För marinintendentskolan har kommittén upprättat förslag till stat,

för hvilket jag redogjort i sammanhang med redogörelsen för kommitténs

öfriga förslag. Den föreslagna staten upptager dels aflöningsförmåner

för eleverna i elevskolan samt för aspiranterna i aspirantskolans

båda kurser, dels ock arfvoden till lärare i aspirantskolans båda

kurser; och slutar staten på en summa af 24,000 kronor.

Kommittén har tänkt sig, att undervisningen i elevskolan skulle

kunna bibringas delvis under den tid, då eleverna uuderginge vapenöfning

såsom värnpliktiga, att de under denna tid skulle tran anslaget

till sjöbeväringens vapenöfningar erhålla de förmåner, som tillkomma

värnpliktiga under vapenöfning, samt att de under den öfriga elevtiden

skulle från anslaget till aflöning för flottans kårer och stater bekomma

motsvarande aflöningsförmåner, hvilka i statförslaget för skolan upptagits

för 8 elever till sammanlagdt 2,762 kronor 40 öre.

Härvid anser jag mig böra erinra, att det icke synes mig lämpligt

att utgå från deri förutsättning, att marinintendentselev alltid skulle

kunna börja sin elevkurs samtidigt med fullgörandet af vapenöfning

såsom värnpliktig, då elevkursen väl i regeln borde genomgås, innan

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

eleven uppnått den ålder, då lian i allmänhet skulle vara skyldig att

undergå vapenöfning såsom värnpliktig. Vidare anser jag, lika med

chefen för flottans stab och på de af honom anförda skäl, att någon

aflöning för elev i marinintendentskolans elevkurs icke bör ifrågakomma.

Samma skäl, som anförts för uteslutande ur staten af aflöningsförmåner

åt elev, synas mig äfven tala för uteslutande af de i statförslaget upptagna

aflöningsförmånerna åt aspirant under l:a årets kurs. Undervisningen

i denna kurs torde nämligen blifva af så öfvervägande teoretisk

art, att aspiranten därunder ej kan antagas blifva till så stor tjänst för

flottan, att någon aflöning därför bör tillkomma honom. Annorlunda

ställer sig förhållandet med aspiranterna under 2:a årets kurs, då de

redan hunnit så långt i sin utbildning, att deras arbete blir af verkligt

värde för flottan. De för aspiranterna i denna kurs föreslagna aflöningsförmånerna

synas mig alltså fullt berättigade.

Följaktligen böra enligt min tanke ur staten för marinintendentskolan

uteslutas posterna för aflöning åt elever i elevskolan 2,762 kronor

40 öre och för aflöning åt aspiranter i aspirantskolans l:a årskurs

6,187 kronor 80 öre, eller tillhopa 8,950 kronor 20 öre.

Kommittén bar i sitt förslag till stat icke upptagit något belopp

till förhyrande af lokal för skolan, hvilket lärer föranledts däraf, att

kommittén tänkt sig, att sådan lokal skulle kunna utan ersättning upplåtas

å flottans stationer. Denna kommitténs tanke kan jag icke dela,

då på Karlskrona station icke finnes någon för ändamålet lämplig lokal

och på Stockholms station någon sådan näppeligen torde kunna erhållas,

förrän eventuell förflyttning af de stationen tillhörande etablissement

och däraf påkallade nybyggnader kommit till stånd. Jag anser

därför, att ett belopp af 1,500 kronor bör för nu ifrågavarande ändamål

afses och sammanföras med af kommittén till 448 kronor 50 öre

beräknade extra utgifter, hvarvid den sålunda uppkommande posten, i

hvilken äfven böra inberäknas utgifter för inköp af undervisningsmateriel,

lämpligen synes, för utjämnande af statens slutsumma, kunna

upptagas till 1,998 kronor 70 öre.

Hvad de för lärarna i aspirantskolan föreslagna arfvodena beträffar,

synes det icke vara lämpligt, att dessas fördelning fastslås i den Riksdagens

godkännande underställda staten, utan torde i denna stat endast

böra upptagas dessa arfvodens slutsumma.»

Utskottet, som under punkten 2:o här ofvan tillstyrkt upprättandet

af en marinintendenturkår, får jämväl förorda, att en marinintendentskola

inrättas, helst som en dylik skola torde få anses som en förutsättning

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

93

för att kåren skall komma att tillföras personer, fullt skickliga i sitt

maktpåliggande och kunskaper på många områden kräfvande värf.

Mot skolans anordnande i en ettårig elevkurs och eu tvåårig aspirantkurs

har utskottet icke funnit anledning till erinran. I afseende å de

af kommittén föreslagna läroämnena har utskottet ej heller velat framställa

någon anmärkning, om än utskottet hyst tvekan, huruvida studium

af så många olika ämnen^ som förslaget synes innefatta, verkligen är

af behofvet påkalladt. Det till arfvoden åt lärarne upptagna belopp af

6,630 kronor finner sig utskottet böra tillstyrka. Hvad den föreslagna

aflöningen åt andra årets aspiranter beträffar, kan utskottet, med hänsyn

till att desse fortfarande få anses åtnjuta undervisning och då ännu icke

erhållit befattning å stat, icke finna det erforderligt., att särskilt aflöning

beredes dem i egenskap af aspiranter, och har utskottet därför ur staten

uteslutit det härför afsedda beloppet, 7,971 kronor 30 öre, hvarjämte,

för jämnande af statens slutsumma, anslagsposten till hyra af lokal m.m.

sänkts från 1,998 kronor 70 öre till 1,970 kronor.

I anslutning till kommitténs yttrande och med hänsyn därjämte

till, att yngling kan medgifvas att i förtid fullgöra sin värnplikt, anser

utskottet det böra tagas under öfvervägande, huruvida icke undervisningen

i elevskolan må kunna bibringas delvis under den tid, då eleverna

undergå vapenöfning såsom värnpliktige och att de under denna tid

från anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar må erhålla de förmåner,

som tillkomma värnpliktige under vapenöfning.

På grund af hvad sålunda anförts och under hänvisning till hvad

utskottet under punkten 2:o yttrat angående elevers från sjökrigsskolan

tillträde till marinintendenturkåren, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af vid detta

utlåtande fogadt förslag till stat för marinintendentskolan

(bil. 6), i riksstaten för år 1904 uppföra, under

anslaget till undervisningsverken, ett reservationsanslag

till marinintendentsskolan å 8,600 kronor.

Vid bifall till hvad utskottet uti punkterna 8:o och 9:o föreslagit,

kommer anslaget till undervisningsverken att i sin helhet höjas från

62,090 kronor med 9,800 kronor till 71,890 kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. höjning

af anslaget till

sjukvård för

flottans personal.

[9.]

Sjukvård för flottans personal.

10:o) Under punkten 9 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att i riksstaten för år 1904 höja reservationsanslaget

till sjukvård för flottans personal från 44,000 kronor till 69,000

kronor, eller med 25,000 kronor.

Departementschefen har till åberopade statsrådsprotokollet i denna

fråga anfört följande.

»Sedan marinförvaltningen åren 1895 och 1896 gjort framställningar

om höjning af det under riksstatens femte hufvudtitel uppförda reservationsanslaget

till sjukvård, utan att dessa framställningar föranledde

någon proposition i ämnet till Riksdagen, upptogs frågan härom ånyo

i marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 10 september 1897

angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1899.

Därvid anförde marinförvaltningen, att af berörda anslag, som under

nära 40 år utgått med oförändradt belopp af 39,000 kronor, blifvit

under en följd af år anvisadt för Karlskrona station 29,865 kronor och

för Stockholms station 9,135 kronor; att anvisningen vid båda stationerna

blifvit under åren 1892—1896 hvarje år öfverskriden; att stationsbefälhafvaren

vid flottans station i Karlskrona beräknat anslagsbehofvet,

i hvad honom anginge, för år 1897 till 41,700 kronor, för år 1898 till

41,100 kronor och för år 1899 till 40,650 kronor; att förste läkaren vid

Karlskrona station redan år 1893 hade förklarat, att med de anvisade

medlen sjukvården vid stationen icke kunde på tidsenligt sätt bestridas;

att den begärda anslagsförhöjningens ändamål således icke vore att

förekomma de jämförelsevis mindre betydande öfverbetalningarna å

ifrågavarande titel, utan fastmera att kunna på ett försvarligt sätt

möta de under en tid af nära 40 år uppenbarligen ökade krafven i afseende

på sjukvården vid den station, där större delen af flottans personal

vore förlagd; samt att, då anvisningen för Stockholms station icke

kunde nedsättas, anslagets höjning borde motsvara det belopp, som

erfordrades för att sjukvården vid Karlskrona station skulle kunna

höjas till en tidsenlig nivå, eller 10,785 kronor, hvadan anslaget borde

höjas till 49,785 kronor, eller till, i jämnadt tal, 50,000 kronor.

I nådig proposition till 1898 års Riksdag äskade Eders Kungl.

Maj:t anslagets höjning till sistnämnda belopp, men Riksdagen fann

höjningen lämpligen böra begränsas till 5,000 kronor, motsvarande i

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

95

jämnadt tal medelsiffran af öfverbetalningarna åren 1892—1896. Från

och med år 1899 har således anslaget utgjort 44,000 kronor.

Från och med samma år har anvisningen kunnat höjas för Karlskrona

station med 3,000 kronor och för Stockholms station med 2,000

kronor om året. Såsom var att förutse, har emellertid icke härmed

kunnat förekommas öfverbetalning vid Karlskrona station, medan vid

Stockholms station uppkommit någon behållning. Ställningen å anslaget

för hvardera af åren 1897—1901 framgår af följande tablå:

Å r.

Karlskrona station.

Sto

ckholms station.

An-

visadt.

Utgifter.

Behåll-

ning.

Öfverbe-

talning.

An-

visadt.

Utgifter.

Behåll-

ning.

Öfverbe-

talning.

1897 .....................

29,865

_

32,058

26

2,193

26

9,135

11,192

21

2,057

21

1898 .....................

29,865

—

36,485

44

—

—

6,620

44

9,135

—

10,964

46

—

—

1,829

46

1899 .....................

32,865

—

36,296

72

> —

—

3,431

72

11,135

—

9,088

52

2,046

48

—

—

1900 .....................

32,865

—

39,156

40

—

—

6,291

40

11,135

—

8,085

59

3,049

41

—

—

1901 .....................

32,865

—

49,064

35

—

-

16,199

35

11,135

—

9,879

05

1,255

95

—

—

Sedan, med anledning af den för år 1901 uppkomna betydande

öfverbetalningen å anslaget, stationsbefälhafvarna af marinförvaltningen

anmodats att inkomma med utredning och förslag angående erforderlig

ökning af anslaget, hafva stationsbefälhafvarna afgifvit yttranden

i ämnet.

Stationsbefälhafvaren i Karlskrona har därvid anfört, att den stationen

anvisade del af anslaget jämväl för år 1902 komme att betydligt

öfverskridas, samt i öfrigt, med åberopande af ett utaf förste läkaren

vid stationen afgifvet yttrande, hemställt, att. anvisningen för Karlskrona

station å titeln sjukvård måtte ökas till 54,000 kronor.

Den under de senasto åren inträdda ökningen i sjukvårdsutgifterna

vid Karlskrona station beror, enligt hvad förste läkaren meddelat, på

följande förhållanden, nämligen:

oundviklig löneförhöjning för sjukbetjäningen, till motsvarighet

mot hvad den med denna betjäning likställda personalen vid bageri

och proviantmagasin åtnjuter;

erforderliga, af varf vet utförda reparationer å sjukhusets inventarier;

alltjämt stegrade upphandlingspris å proviant;

ökadt patientantal, så att antalet underhåll sdagar för å sjukhuset

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

iutagna patienter, hvilket antal år 1898 utgjorde 16,418, år 1901 vuxit

till 21,247, eller med. 4,829 underhållsdagar;

tidsenligare sjukvård och höjd medicinaltaxa;

ökad kolåtgång i följd af behofvet att hålla sjukhusets ångpanna,

som förut uppeldats endast två gånger i veckan, dagligen uppeldad

för värmeledningen till nya operationssalen samt stegring af kolprisen

från 11 kronor 70 öre per ton år 1898 till 26 kronor per ton

år 1901;

oundgängliga anordningar och förbättringar i hygieniskt hänseende;

samt

ökad anskaffning af ett flertal sjukhuspersedlar.

Någon nedgång i stationens utgifter för sjukvård ansåge förste

läkaren icke kunna förväntas, enär dels med år 1903 inträdde utsträckt

tjänstgöringstid för de värnpliktiga, dels personalen i öfrigt å stationen

komme att ökas, dels ock upphandlingsprisen på snart sagd t alla till

sjukvården hörande förnödenheter syntes vara i ständigt stigande.

Stationsbefälhafvaren vid flottans station i Stockholm har anfört,

att å stationens anvisning till sjukvård under åren 1899—1901 visserligen

uppstått öfverskott, men att den vid yttrandets afgifvande (den

29 augusti 1902) gångna delen af år 1902 medtagit så stor del af årets

anvisning, att denna med all sannolikhet komme att högst betydligt

öfverskridas, samt att orsaken härtill vore att söka dels i en under

vintern 1901—1902 rådande ökad sjuklighet bland manskapet å stationen,

dels i ökningen af såväl sjömanskårens som varfsarbetarnas

antal; och anser stationsbefälhafvaren, lika med förste läkaren å stationen,

att anvisningen till sjukvård vid stationen bör höjas till 15,000

kronor.

I sin förutnämnda underdåniga skrifvelse den 23 september 1902

anför marinförvaltningen för egen del, att då det belopp, hvartill femte

hufvudtitelns anslag till sjukvård vid 1898 års riksdag ökades, redan

då uppenbarligen var för sitt ändamål otillräckligt, och då utgifterna

vid Karlskrona station måste antagas komma icke endast att hålla sig

vid ungefär samma belopp som för år 1901, utan till följd af ökad

frekvens vid sjukhuset, särskildt med anledning af beväringens utsträckta

öfningstid, jämväl att betydligt tillväxa samt, hvad anginge

Stockholms station, en betydande tillväxt af sjukvårdskostnaderna därstädes

otvifvelaktigt vore på de af stationsbefälhafvaren anförda grunder

att motse, marinförvaltningen icke vågat beräkna utgifterna vid

stationerna till lägre belopp än stationsbefälhafvarna föreslagit, eller

för Karlskrona station till 54,000 kronor och för Stockholms station

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

97

till 15,000 kronor, utan att därmed en annan fördelning af anslaget

mellan stationerna framdeles finge anses vara utesluten. Fördenskull

hemställer marinförvaltningen om aflåtande af nådig proposition till

Riksdagen om förevarande anslags höjning till 69,000 kronor.»

Med stöd af hvad departementschefen sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må höja reservationsanslaget till

sjukvård för flottans personal från 44,000 kronor till

69,000 kronor, eller med 25,000 kronor.

Kustartilleriet.

Aflöning för kustartilleriets personal.

ll:o) Uti punkten 10 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen

dels att godkänna stat för kustartilleriet af den lydelse bilagan n:o

8 vid statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 sistlidne

januari utvisade;

dels att i riksstaten för år 1904 höja anslaget till aflöning för kustartilleriets

personal från 874,794 kronor till 1,016,086 kronor, eller

med 141,292 kronor;

dels ock att medgifva, att fästningsförvaltaren vid kustartilleriet

Carl Johan Schnell må för rätt till erhållande af ålderstillägg från och

med innevarande års ingång tillgodoräkna sig den tid, han varit anställd

och tjänstgjort såsom förvaltare å Vaxholms artillerikårs tygstat.

I detta ämne har departementschefen anfört följande.

»Uti det underdåniga betänkande angående kustartilleriets personal,

som den 16 oktober 1900 afgafs af därtill i nåder förordnade kommitterade,

föreslogs, under förutsättning att beväringens öfningstid utsträcktes

till 365 dagar, nedanstående plan för kustartilleriets uppsättning:

Ang. höjning

af anslaget till

aflöning för

kustartilleriets

personal.

[io.]

Bill. till infall. Viol. nitid. 4 Sami. I Af,i ii Jläft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Stat för

kust- artille- riet 1902

och 1903

Ökning

Stat för

kust- artille-

år

1904

år

1906

år

1908

riet 1908

(fullt

uppsatt)

Generalsperson ........................................................

1

—

—

—

1

Öfverstar ..................................................................

2

—

—

—

2

Öfverstelöjtnanter ......................................................

2

—

—

—

2

Majorer....................................................................

3

i

i

i

6

Kaptener af l:a klassen ............................................

12

3

3

3

21

» » 2:a > ............................................

11

2

2

2

17

Löjtnanter..................................................................

25

3

3

3

34

Underlöjtnanter .........................................................

14

1

1

1

17

Summa

70

10

10

10

100

Regementsintendenter ...............................................

2

—

—

—

2

Fästningsförvaltare ..................................................

1

—

—

—

1

Auditör ....................................................................

1

—

—

—

1

Regementspastor ......................................................

1

—

—

—

1

Fästningspredikant ...................................................

1

—

—

—

1

Regementsläkare.........................................................

1

—

—

—

1

Förste bataljonsläkare ................................................

2

—

—

—

2

Summa

9

—

—

—

9

Underofficerare af l:a graden (Styckjunkare etc.) .........

40

8

2

—

50

» 1 2:a » (Sergeanter etc.) ............

84

18

4

—

106

Summa

124

26

6

—

156

Manskap i l:a lönegraden (underofficerskorpraler).........

132

16

20

—

168

* 5 2:a » (1. kl. kustartillerister).........

313

31

60

—

404

> » 3:e » (2. kl. » ).........

212

30

—20

—

222

» » 4:e » (3. kl. » ).........

553

83

—60

—

576

Summa

1,210

160

—

—

1,370

Tillsammans

1,413

196

16

10

1,635

Af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 11 januari 1901,

bifogadt statsverkspropositionen till samma års Riksdag, framgår, att dåvarande

chefen för sjöförsvarsdepartementet, hvilken i hufvudsak gillade

den organisation af kustartilleriet, som af kommittén föreslagits, likväl

ansåg, att det af kommittén föreslagna antalet stampersonal, som efter

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

99

fullbordad uppsättning skulle finnas, kunde minskas med 2 underofficerare

af 2:a graden och 56 man, däraf 2 i l:a, 2 i 2:a, 16 i 3:e och 36

i 4:e lönegraden, af hvilken minskning de 2 lönerna i hvardera af l:a

och 2:a lönegraderna samt 6 löner i 3:e och 6 i 4:e lönegraden borde

förläggas på den första två-årsperioden.

Vid nästa två-årsperiod synes sålunda från den ökning, som af

kustartillerikommittén föreslagits, böra dragas det antal personal, hvarmed

enligt nyssnämnda anförande till statsrådsprotokollet den slutliga

staten skulle ytterligare minskas, nämligen 2 underofficerare af 2:a graden,

10 man i 3:e och 30 man i 4:e lönegraden.

Enär den andra af de två-årsperioder, under hvilka kustartilleriets

uppsättning borde äga rum, tager sin början med år 1904, har marinförvaltningen,

vid afgifvande af förslag till stat för kustartilleriet år

1904, föreslagit ökning i kustartilleriets stampersonal enligt hvad följande

tabell utvisar, hvarvid för jämförelse jämväl upptagits den ökning,

som år 1904 borde företagas dels enligt kustartillerikommitténs förslag,

dels enligt det förslag till organisation, som för 1901 års Riksdag framlades.

Majorer.......................

Kaptener af l:a klassen

> > 2:a >

Löjtnanter....................

Underlöjtnanter ...........

Underofficerare af l:a graden

» » 2:a »

Manskap i l:a lönegraden

» » 2:a »

» » 3:o »

» » 4:e »

Ökning i kustartilleriets

personal

år 1904

enligt

kust
artilleri
kommit
téns
förslag
-

enligt

1901 års

proposition
-

enligt

marin
förvalt
ningens
förslag
-

Summa

1

3

2

3

1

10

8

18

.Summa

26

Summa

16

31

30

83

160

196

1

3

2

3

1

10

8

16

24

16

31

20

53

120

154

1

3

2

3

1

10

10

14

21

16

31

20

53

120

154

Tillsammans

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Af denna tabell framgår, att marinförvaltningens förslag till ökning

år 1904 icke i annan män afviker från organisationsplanen än att antalet

underofficerare af l:a graden ökats med 2, hvaremot i stället antalet

underofficerare af 2:a graden undergått motsvarande minskning; och har

denna ändring föreslagits på den grund att chefen för kustartilleriet,

uti till marinförvaltningen afgifvet förslag till beräkning af utgifterna

för kustartilleriregementena år 1904, anfört, att, då aflöningen för musikanförare

vid arméns regementen vore upptagen till samma belopp som

för fanjunkare, det syntes honom vara rätt och billigt, att stabstrumpetare

vid kustartilleriet, som hade enahanda åliggande som nyssnämnda

musikanförare, också erhölle motsvarande aflöning, hvilken öfver hufvud

taget icke kunde anses för stor, om hänsyn toges därtill, att stabstrumpetare,

för att rätt kunna leda musikundervisningen, borde vara

musikdirektör.

Enligt min åsikt bör emellertid chefens för kustartilleriet framställning

beträffande stabstrumpetarna icke föraideda ändring i organisationsplanen,

utan torde i staten endast böra upptagas sammanlagda

antalet underofficerare i hvardera graden utan angifvande af den afdelning

de skola tillhöra, hvarigenom det af chefen för kustartilleriet framställda

önskemålet kan vinnas, om de reglementariska bestämmelserna

för kustartilleriet så affattas, att jämväl underofficerare af 2:a graden,

stabstrumpetare, kunna i mån de af befordran gjort sig förtjänta och

därtill komma i tur, utnämnas till underofficerare af l:a graden.

I staten för kustartilleriet bör sålunda stampersonalen upptagas

enligt den organisationsplan, som för 1901 års Riksdag blifvit framlagd.

Af chefen för kustartilleriet har föreslagits, att aflöningsförmånerna

för kustartilleriregementenas underofficerare af 2:a graden skulle utgå

med lika belopp som för underofficerare af samma grad vid flottan.

I likhet med marinförvaltningen och med stöd af den utredning rörande

aflöningsgrunderna för kustartilleriets personal, som blifvit lämnad i

bilagorna till 1901 års statsverksproposition, har jag icke ansett mig

kunna biträda den af chefen för kustartilleriet i detta afseende gjorda

fram ställningen.

Däremot anser jag, att samma löneförbättring, som blifvit föreslagen

för flottans underofficerare, äfven bör komma kustartilleriets

underofficerare till del och på samma sätt, d. v. s. genom höjning af

den fasta lönen med 180 kronor. Den ökning i aflöningsanslaget för

kustartilleriets personal, som häraf förorsakas, beräknas för år 1904 till

26,640 kronor och efter kustartilleriets fullständiga uppsättning till

ytterligare 1,080 kronor.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

101

Chefen för kustartilleriet har, på grund af att samtliga löntagare

vid kustartilleriet af officers grad eller värdighet med undantag af regementsintendenter

och fästningsförvaltare erhålla inkvarteringsbidrag, då

de icke åtnjuta fri bostad i kronans hus, hemställt, att inkvarteringsbidrag

måtte i stat upptagas jämväl för regementsintendenter och fästningsförvaltare

enligt innehafvande tjänstegrad. Denna framställning,

som af marinförvaltningen blifvit tillstyrkt, anser jag mig böra biträda,

helst för marinintendenturkårens personal, med hvilken dessa tjänstemän

närmast blifva likställda, sådan aflöningsförmån blifvit föreslagen.

Uti den af marinförvaltningen föreslagna staten för kustartilleriet

hafva rekryteringskostnader upptagits för 262 man, eller det antal, hvilket

enligt regementschefernas vid kustartilleriet beräkningar skulle komma

att rekryteras. Då emellertid enligt kustartillerikommitténs betänkande

rekryteringskostnader endast böra beräknas för 250 man och föreskrift

i staten finnes upptagen, huru skall förfaras, om rekryteringen skulle

behöfva omfatta ett större antal, har jag ansett, att rekryteringskostnader

böra i staten upptagas endast för 250 man.

Med iakttagande af hvad sålunda blifvit beträffande staten för kustartilleriet

anfördt skulle den för statens genomförande erforderliga höjningen

af anslaget till aflöning för kustartilleriets personal komma

att uppgå till 141,292 kronor.

Af chefen för kustartilleriet har såsom utgiftspost i förslaget till

stat för kustartilleriet upptagits tvänne ålderstillägg för den vid Vaxholms

kustartilleriregemente anställde fästnings förvaltaren, och har marinförvaltningen

härvid erinrat, att utgiftsposten icke syntes böra upptagas

i kustartilleriets stat, utan borde bestridas af anslaget till ålderstillägg.

Med anledning häraf anhåller jag få erinra om följande förhållanden.

Enligt gällande stat för kustartilleriet är fästningsförvaltaren, som

åtnjuter i lön 2,200 kronor och i tjänstgöringspenningar 300 kronor,

berättigad till ålderstillägg efter 5 och 10 års tjänstgöring, hvardera

å 500 krono!-.

På grund af nådiga kungörelsen den 27 september 1901 blef dåvarande

förrådsförvaltaren vid Vaxholms artillerikår Carl Johan Schnell

Överflyttad från armén till kustartilleriet, och blef Schnell den 30

december samma år utnämnd till fästningsförvaltare vid kustartilleriet.

Schnell, hvilken genom konstitutorial den 25 april 1891 af arméförvaltningen

antagits och förordnats att vara förvaltare å Vaxholms

artillerikårs tygstat med tjänstgöringsskyldighet vid Vaxholms artilleriförråd

samt mot åtnjutande af den lön och öfriga förmåner, som tjänsten

åtföljde, men med skyldighet att underkasta sig de förändringar i af
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

seende å tjänstgöringsort, tjänstgöringsskyldighet och aflöningsförmåner,

hvartill en omorganisation af landtförsvaret kunde gifva anledning, åtnjöt

vid tiden för hans öfverflyttning från armén följande aflöningsförmåner,

nämligen: lön 1,800 kronor, ålderstillägg 300 kronor, servisersättning

24 kronor, gratifikation af tygstatsarfvodesmedel, ställda till

generalfälttygmästare^ förfogande, 100 kronor samt, jämlikt nådigt

bref den 5 mars 1897, för resor till de utom fästningen förlagda krutförråden

m. m. 300 kronor, eller tillhopa 2,524 kronor årligen.

Därest Vaxholms artillerikår fortfarande tillhört armén och Schnell

fortfarande beklädt den befattning, han där förut innehaft, skulle han,

med tillämpning af de år 1902 godkända aflöningsbestämmelserna för

artilleriets tygstater, från 1903 års ingång fått åtnjuta: lön 1,320 kronor,

dagaflöning 1,095 kronor, ålderstillägg 500 kronor och ersättning

för resor 300 kronor, eller tillhopa 3,215 kronor.

Med åberopande af dessa förhållanden anhöll Schnell hos Eders

Kungl. Maj:t, att han måtte förklaras berättigad att från och med 1902

års ingång uppbära de två ålderstillägg, hvilka enligt staten för kustartilleriet

tillkomme fästningsförvaltare efter 5 och 10 års tjänstgöring;

men fann Eders Kungl. Maj:t enligt beslut den 19 september 1902 icke

skäl bifalla denna framställning. Då nämligen vid fastställande af stat

för kustartilleriet medgifvande icke blifvit lämnadt, att föregående tjänstgöring

vid någon af fästningsartillerikårerna finge beräknas för intjänande

af ålderstillägg vid kustartilleriet, kunde ansökningen icke bifallas

utan Riksdagens samtycke.

Emellertid synes mig, med afseende å de åberopade förhållandena,

starka billighetsskäl tala för att Schnell finge, på grund af sin föregående

tjänstgöring vid Vaxholms artillerikår, från och med 1903 års

början uppbära de till fästningsförvaltaretjänsten vid kustartilleriet hörande

ålderstillägg.»

Enär den af Kungl. Maj:t föreslagna tillökningen af kustartilleriets

personal allenast innebär en tillämpning, enligt uppgjord öfvergångsplan,

af den utaf 1901 års Riksdag godkända organisation af kustartilleriet,

bär utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Majts förslag

i denna del. Och då, hvad fästningsförvaltaren Schnell beträffar, det

synes vara billigt, att han får för rätt till erhållande af ålderstillägg

tillgodoräkna sig den tid, han varit anställd och tjänstgjort i liknande

befattning å Vaxholms artillerikårs tygstat, får utskottet tillstyrka jämväl

denna del af förevarande framställning.

Utskottet hemställer alltså,

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

103

att Riksdagen må

dels godkänna stat för kustartilleriet af den lydelse,

bilagan n:o 7 vid detta utlåtande utvisar;

dels höja anslaget till aflöning för kustartilleriets

personal från 874,794 kronor till 1,016,086 kronor,

eller med 141,292 kronor;

dels ock medgifva, att fästningsförvaltaren vid

kustartilleriet Carl Johan Schnell må för rätt till erhållande

af ålderstillägg från och med innevarande

års ingång tillgodoräkna sig den tid, han varit anstäld

och tjänstgjort såsom förvaltare å Vaxholms artillerikårs

tygstat.

Beklädnad åt kustartilleriets manskap.

12:o) Under punkten 11 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att i riksstaten för år 1904 höja reservationsanslaget

till beklädnad åt kustartilleriets manskap från 132,384 kronor till

145,704 kronor, eller med 13,320 kronor.

Departementschefen har beträffande denna punkt anfört följande.

»På sätt inhämtas af det vid statsverkspropositionen till 1901 års

riksdag fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 11 januari samma år, beräknades, vid bestämmande af det erforderliga

anslaget till beklädnad åt kustartilleriets manskap jämte sängservis

åt inkaserneradt manskap, kostnaden till 108 kronor för beklädnad och

3 kronor för sängservis årligen åt en man; och upptogs anslaget i riksstaten

till 132,384 kronor.

Enligt den för år 1904 föreslagna staten för kustartilleriet skulle

manskapets antal ökas från 1,194 till 1,314, af livilka 1,264 beräknats

blifva inkasernerade.

Med tillämpning af förutnämnda beräkningsgrund skulle årliga

kostnaden blifva

för beklädnad åt 1,314 man........................................... kronor 141,912: —

» sängservis » 1,264 » ........................................... » 3,792: —

eller tillhopa kronor 145,704: —

Ang. höjning

af anslaget till

beklädnad åt

kustartilleriets

manskap.

[ll.]

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. höjning

af anslaget till

naturaunderhåll

åt kustartilleriets

manskap.

[12.]

hvilken summa öfverensstämmer med den summa, hvilken i bil. A vid

statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 7 januari 1901 angafs

såsom medelsbehofvet år 1904.»

Med anledning af hvad departementschefen sålunda anfört får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må höja reservationsanslaget till

beklädnad åt kustartilleriets manskap från 132,384

kronor till 145,704 kronor eller med 13,320 kronor.

Natur aunderhåll åt kustartilleriets manskap.

13:o) Kungl. Maj:t har under punkten 12 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att i riksstaten för år 1904 höja förslagsanslaget

till naturaunderhåll åt kustartilleriets manskap från 226,621 kronor till

249,397 kronor, eller med 22,776 kronor.

Af åberopade statsrådsprotokollet inhämtas, att med tillämpning af

samma beräkningsgrund, som år 1901 användts vid beräknande af det

till naturaunderhåll åt kustartilleriets manskap erforderliga anslag, eller

eu kostnad af 52 öre per man och dag, skulle den nu föreslagna ökningen

af kustartilleriets manskap kräfva nämnda anslags höjande till

249,397 kronor 20 öre, eller det belopp, som för år 1904 funnes upptaget

i förutnämnda bilaga A vid statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 7 januari 1901.

Utskottet, söm icke haft något att erinra mot beräkningen af detta

anslag, hemställer,

att Riksdagen må höja förslagsanslaget till naturaunderhåll

åt kustartilleriets manskap från 226,621

kronor till 249,397 kronor eller med 22,776 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

105

Underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel.

14:o) Kung]. Maj:t har under punkten 13 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att i riksstaten för år 1904 höja reservationsanslaget

till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel från

155,602 kronor till 156,562 kronor, eller med 960 kronor.

Departementschefen har i denna fråga anfört följande:

»I sin underdåniga skrifvelse den 23 september 1902, angående utgifterna

under riksstatens femte hufvudtitel för år 1904, har marinförvaltningen

i fråga om anslaget till underhåll af kustartilleriets byggnader

och materiel anfört följande.

Erfarenheten hade nogsamt visat, hurusom hittills anvisadt anslag

för detta ändamål, äfven med den för år 1903 beviljade ökningen i beloppet,

vore alldeles otillräckligt i förhållande till de utgifter, som skulle

från anslaget bestridas och af hvilka kunde särskildt nämnas: underhåll

af kaserninventarier, sjöförbindelser inom fästningarna, yttre renhållning

å fästningarna, underhåll af dessas artillerimateriel och öfriga

inventarier samt aflönande af tillsyningsmän vid kruthus och batterier.

Rörande beloppet af den höjning, som skulle erfordras, förelåge i vissa

delar utredning, men sådan saknades i andra delar och kunde icke förebringas,

innan, bland annat, fullständig öfversikt öfver ett helt års utgifter

kunnat erhållas. Med anmälan härom ansåge sig marinförvaltningen

fördenskull böra till ett kommande år uppskjuta framställningen

om ökning af anslaget.

Uti förutnämnda bilaga A vid statsrådsprotokollet den 7 januari

1901 är förevarande anslag för år 1904 upptaget till 156,562 kronor,

eller med 960 kronor mera än för år 1903. Bland utgifterna från anslaget

beräknades nämligen en kostnad af 8 kronor årligen för underhåll

af kaserninventarier m. m. per man och år. Genom den nu föreslagna

ökningen af manskapet med 120 man skulle enligt nyssnämnda

beräkningsgrund föranledas en ökad kostnad af 960 kronor.»

Med anledning af hvad sålunda förekommit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må höja reservationsanslaget till

underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel

från 155,602 kronor till 156,562 kronor eller med 960

kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 0 Höft.

Ang. höjning

af anslaget till

underhåll af

kustartilleriets

byggnader

och materiel.

[13.]

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Kustartilleriets ö fn ingar.

AnfiiakSltget 15:?) Maj:t liar under punkten 14 af denna hufvudtitel

artilleriets föreslagit Riksdagen att i riksstaten för år 1904 höja reservationsöfningar.

anslaget till kustartilleriets öfningar från 120,000 kronor till 160,000

[14.] kronor eller med 40,000 kronor.

. Departementschefen har erinrat, att anslaget till kustartilleriets

öfningar blifvit såväl i kustartillerikommitténs beräkningar som i förutnämnda

bilaga A till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den

7 januari 1901 för år 1904 upptaget till 160,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må höja reservationsanslaget till

kustartilleriets öfningar från 120,000 kronor till 160,000

kronor eller med 40,000 kronor.

Kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beklädnad

och ersättning därför.

Ang. höjning 16:o) Uti punkten 15 af femte liufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreL

k u a t a r fn ie r isfag’f Riksdagen att i riksstaten för år 1904 höja förslagsanslaget till

beväringens kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning

samt1''bekiäd- därför frål1 220,000 kronor till 290,000 kronor, eller med 70,000 kronor.

nåd och

ersättning

därför.

[15.]

Departementschefen har vid denna punkt anfört följande:

»Uti meranämnda bilaga A til] det vid 1901 års statsverksproposition

fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den

7 januari samma år upptages, i enlighet med kustartillerikommitténs

förslag, anslaget till kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beklädnad

och ersättning därför till ett belopp af 237,470 kronor 84 öre

för år 1904.

Med åtskilliga afvikelser från de af kustartillerikommittén använda

beräkningsgrunder, har chefen för kustartilleriet beräknat medelsbehofvet

under denna anslagstitel, krutkostnad oberäknad, för år 1904

till 374,140 kronor 70 öre.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

107

För min del finner jag icke anledning att frångå kustartillerikommitténs

beräkningsgrunder i andra hänseenden än dem, hvilka jag nu

anhåller få nämna.

Enligt det förslag till värnpliktslag, hvilket af Eders Kungl. Maj:t

framlades för 1901 års Riksdag, skulle till fästningstjänst vid flottan

inskrifna värnpliktiga fullgöra en repetitionsöfning om 35 dagar under

fjärde året efter det, då de inskrefvos, och skulle alltså ingen repetitionsöfning

med denna beväring äga rum förrän år 1905. Bland de

af Riksdagen vidtagna och sedermera af Eders Kungl. Maj:t godkända

ändringarna i den föreslagna värnpliktslagen ingick äfven en förskjutning

af tiden för nämnda repetitionsöfning på sådant sätt, att den förlädes

till tredje i stället för fjärde året.

På grund häraf skulle den i bilagan A vid förutnämnda statsrådsprotokoll

angifna kostnaden för kustartilleribeväringens vapenöfningar

samt beklädnad och ersättning därför år 1904 ökas med ett belopp af

57,066 kronor, motsvarande kostnaden för repetitionsöfningen, men enär

å ena sidan den beräknade kostnaden för beväringens första tjänstgöring

minskas genom den beslutade minskningen af sammanlagda öfningstidens

längd från 197 till 172 dagar och å andra sidan dagkostnaden under

såväl första tjänstgöringen som repetitionsöfningen ökas genom höjningen

af beväringens penningbidrag från 10 till respektive 20 och 50

öre, blifver den erforderliga ökningen af det i förutnämnda bilaga

för år 1904 upptagna belopp i själfva verket blott 51,776 kronor 96

öre. Anslaget bör sålunda för år 1904 upptagas till ett belopp af

289,247 kronor 80 öre, eller i rundt tal 290,000 kronor.»

Beträffande de inom Riksdagen af herrar Söderberg, Magnusson,

Johansson i Aflösa, Eriksson och Johanson i Mossebo väckta motioner

om förhöjd dagaflöning till de värnpliktige, hänvisar utskottet till punkten

7:o här ofvan.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och med afslag å ofvanberörda

af herrar Söderberg, Magnusson, Johansson i

Aflösa, Eriksson och Johanson i Mossebo angående

nu ifrågavarande ämne väckta förslag, höja förslagsanslaget

till kustartilleribeväringens vapenöfningar samt

beklädnad och ersättning därför från 220,000 kronor till

290,000 kronor eller med 70,000 kronor.

Ang. fem

inom Riksdagen

väckta

motioner.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. höjning

af anslaget till

sjukvård för

kustartilleriets

personal.

[16.]

Ang. höjning

af anslaget till

rese- och

traktamentspenningar.

[17.]

Sjukvård för kustartilleriets personal.

17:o) Kungl. Maj:t har under punkten 16 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen, att i riksstaten för år 1904 höja reservationsanslaget

till sjukvård för kustartilleriets personal från 13,000 kronor till

14,000 kronor eller med 1,000 kronor.

I fråga om detta anslag liar departementschefen till åberopade

statsrådprotokollet anfört, att anslaget till sjukvård för kustartilleriets

personal vore i bilagan A till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 7 januari 1901, bifogadt 1901 års statsverksproposition,

beräknadt till 14,000 kronor från och med år 1904, under det att marinförvaltningen

med anslutning till af chefen för kustartilleriet afgifvet

förslag beräknat anslagsbehofvet i fråga för år 1904 till 14,473 kronor.

Departementschefen ansåge emellertid icke, att sådan erfarenhet

ännu vunnits, som kunde gifva anledning att frångå det i nyssnämnda

bil. A beräknade anslagsbeloppet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot denna framställning,

hemställer,

att Riksdagen må höja reservationsanslaget till

sjukvård för kustartilleriets personal från 13,000 kronor

till 14,000 kronor eller med 1,000 kronor.

Diverse anslag.

Rese- och traktamentspenningar.

18:o) Uti punkten 17 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen, att i riksstaten för år 1904 höja förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar från 26,150 kronor till 28,800 kronor,

eller med 2,650 kronor.

Departementschefen har i fråga härom erinrat, hurusom anslaget

till rese- och traktamentspenningar, hvilket under de senaste åren årli
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:0 6.

109

gen med ett betydligt belopp öfverskridits, blifvit i enlighet med den

plan för anslagets höjning till ett de verkliga utgifterna från detsamma

motsvarande belopp, som framlagts i bilagan A till det vid statsverkspropositionen

1901 fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 7 januari samma år, i riksstaten för år 1903 böjdt

med 2,650 kronor till 26,150 kronor. I nyssnämnda bilaga A vore anslaget

för år 1904 upptaget till 28,800 kronor; och departementschefen

funne icke anledning att frångå den i berörda bilaga sålunda

upptagna siffran.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må höja anslaget till rese- och

traktamentspenningar från 26,150 kronor till 28,800

kronor, eller med 2,650 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i riksstaten för

år 1904 höja förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

in. m. från 106,919 kronor till 122,786 kronor, eller med 15,867

kronor.

Departementschefen har erinrat, att i bilagan A till det vid statsverkspropositionen

till 1901 års riksdag fogade statsrådsprotokoll öfver

sjöförsvarsärenden den 7 januari samma år beräknats för år 1904 anslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. till 122,718 kronor.

Någon anledning att nu frångå denna beräkning i vidare mån, än

som erfordras för jämnande af hufvudtitelns slutsumma,, syntes icke

föreligga.

Emot förevarande framställning har utskottet icke haft något att

erinra och får alltså hemställa,

att Riksdagen må höja anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. från 106,919 kronor till

122,786 kronor, eller med 15,867 kronor, dock att

detta anslags belopp må få jämkas i den mån, som

för jämnande af hufvudtitelns slutsumma må befinnas

erforderligt.

Ang. höjning

af anslaget till

skrifmaterialier

och

expenser,

ved m. in.

[18.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Handeln.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

uTMots^octf 20:O) Kungl. Maj :t har i punkten 19 under femte hufvudtiteln

tIfyrinträtt°C föreslagit riksdagen att penningeanslaget till lots- och fyrinrättningen

5irifddnines med lifräddningsanstalterna måtte i riksstaten upptagas till enahanda

anstalterna. belopp och följaktligen, med ^beräkning af däruti ingående friheter

[19.] och ersättningar 409 kronor, utföras med 1,500,409 kronor, under förutsättning

därjämte att de å förenämnda inkomsttitel uppkommande

öfverskott fortfarande finge såsom hittills användas för de med anslaget

afsedda ändamål.

Under erinran att Kungl. Maj:ts nu gjorda framställning öfverensstämmer

med de grunder, som i afseende å förevarande anslag blifvit

af föregående Riksdagar godkända, hemställer utskottet,

att, under förutsättning att inkomsttiteln fyr- och

båkmedel blifver af Riksdagen beräknad till 1,500,000

kronor, Kungl. Majds förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Öfriga ordinarie anslag.

Ang. Bfriga 21:o) Beträffande öfriga uti riksstaten för innevarande år under

°ans^ag1.e femte hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag, hvilka icke här ofvan

blifvit särskilt omförmälda, har förändring icke ifrågasatts, och hemställer

utskottet,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1904 till

oförändrade belopp uppföra samtliga de ordinarie anslag

under denna hufvudtitel, i afseende å hvilka utskottet

här ofvan icke framställt särskilda förslag.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-.o 6.

111

Extra anslag.

Flottan.

Nyanskaffning af krigsfartygsmateriel.

22:o) Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel i punkten 20 föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1904 bevilja till nyanskaffning

af krigsfartygsmateriel 8,323,550 kronor.

Till ofvanberörda statsrådsprotokoll har departementschefen i fråga

om denna framställning anfört följande:

»I sin förutnämnda underdåniga skrifvelse den 23 september 1902

har marinförvaltningen beträffande nyanskaffning af krigsfartygs
materiel

föreslagit, att hos 1903 års riksdag måtte göras framställning

om följande extra anslag, nämligen:

till nybyggnad af en l:a kl. pansarbåt, utförd

i enlighet med 1901 års sjökrigsmaterielkommittés

alternativ n:r 1, jämte två utredningar

artilleriammunition, ett belopp af

kronor 6,679,700: —, däraf för år 1904 borde

anvisas en tredjedel, eller i rundt tal............... kronor 2,226,600: —

till fortsättande af arbetet å den pansarkryssare,

till hvars påbörjande 1902 års riksdag anvisat

medel, två femtedelar af den beräknade

anskaffningskostnaden, den erforderliga andra

utredningen af artilleriammunition oberäknad, » 2,566,200: —

Transport kronor 4,792,800: —

Ang. anslag

till nyanskaffning

af krigsfartygsmateriel.

[20.]

s. 112 Kontrollera mot PDF

l:a kl. pansarbåt.

112 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Transport kronor 4,792,800: —

till påbörjande af ytterligare en pansarkryssare, en

femtedel af totala anskaffningskostnaden med

två utredningar artilleriammunition.................. » 1,342,080: —

till byggande af en jagare samt till påbörjande

och utförande intill en tredjedel af ytterligare

ett fartyg af samma typ ........................ » 1,733,000: —

till byggande af tre l:a kl. samt tre 2:a kl.

torpedbåtar .......................... » 1,655,000: —

eller tillhopa kronor 9,522,880: —

Hvad då först angår den föreslagna anskaffningen af en ny l:a kl.

pansarbåt af angifven typ torde jag få erinra därom, att den af Eders

Kungl. Maj:t den 14 juni 1901 tillsatta kommittén för utredning af

vissa frågor rörande sjökrigsmaterielen fått sig förelagdt att utreda,

bland annat, huruvida våra l:a kl. pansarbåtar borde i hufvudsak bibehållas

vid den för pansarbåtarna Åran, Vasa och Tapperheten fastställda

typen, och, om detta icke ansåges böra ske, hvilka förändringar

borde vidtagas.

I sitt den 9 november 1901 afgifna underdåniga betänkande har

kommittén i nu förevarande ämne hufvudsakligen anfört följande.

Lika med föregående kommittéer, som ägt att yttra sig angående

behofvet af l:a kl. pansarbåtar, ansåge äfven denna, att sådana fartyg

borde utgöra flottans kärna, enär de vore oundgängligen nödvändiga

för utförande af de afgörande operationer, förutan hvilka en invasion

öfver hafvet icke kunde förhindras.

De fartyg af denna klass, som vi komme att äga, sedan de under

ändring och nybyggnad varande blifvit färdiga, utgjorde en flotta, hvars

stridsduglighet vore höjd öfver hvarje tvifvel. Den nationella pansarbåtst.

ypens utveckling hade nämligen fortgått, i mån som sjökrigsmaterielen

i allmänhet gjort framsteg, och våra l:a kl. pansarbåtar

stode därvid icke tillbaka för kustförsvarsfartyg i andra länder.

Ehuru våra l:a kl. pansarbåtar således syntes vara fullt jämngoda

med och kanske i vissa afseenden till och med öfverlägsna stridsfartyg

af motsvarande storlek mom främmande mariner, ansåge dock kommittén,

att vid nybyggnad af pansarbåtar ett ytterligare höjande af

deras stridsvärde vore önskligt.

Den under senare årens sjöstrider vunna erfarenheten hade nämligen

ådagalagt, att ett utsträckt pansarskydd mot den förödande verkan,

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

113

som granatelden från snabbskjutande kanoner åstadkomma, blifvit af

behofvet påkalladt. Icke heller borde förbises det sträfvande, som inom

främmande mariner gjorde sig gällande att mer och mer öka såväl

antalet medelsvåra pjäser som farten hos de egentliga stridsfartygen.

Ett ökadt pansarskydd, ett ökadt antal kanoner och en ökad fart framkallade

dock en ökning i fartygens storlek och byggnadskostnad, hvarför

det blefve de två faktorerna storlek och byggnadskostnad, hvilka i

sista hand komme att blifva bestämmande för de gränser, inom hvilka

utvecklingen af vår pansarbåtstyp kunde och borde företagas.

Att med bibehållande af ett deplacement, som tilläte pansarbåten

rörelsefrihet i våra skärgårdar, i så hög grad utveckla dess militära

egenskaper, att densamma i alla afseenden kunde mäta sig med de

större, modernare slagskeppen, kunde enligt kommitténs åsikt icke ifrågasättas.

Vid behandlingen af denna fråga hade likväl framhållits, att

vi borde söka utveckla våra pansar båtar på sådant sätt, att nybyggda

dylika i något afseende blefve öfverlägsna eller åtminstone jämngoda

med våra eventuella motståndares pansarfartyg, slagskepp såväl som

pansarkryssare, och att detta mål åtminstone delvis kunde uppnås genom

att öka pansarbåtens fart samt offensiva och defensiva egenskaper

i sådan grad, att pansarbåten i jämförelse med slagskeppen blefve öfverlägsen

eller jämngod beträffande farten och i jämförelse med pausarkryssarna

finge en motsvarande öfverlägsenhet eller likställighet beträffande

offensiva och defensiva egenskaper. En utredning, huruvida

med bibehållande af måttliga dimensioner å pansarbåtarna ifrågavarande

syftemål stode att uppnå, hade äfvenledes inom kommittén blifvit

verkställd, och förelåge det erhållna resultatet under förslag n:r 3 i

nedanstående tablå.

Med hänsyn till de uppgifter, som förnämligast tillkomme våra

pansarbåtar, måste deras storlek så afpassas, att de utan svårighet för

väljande af lämplig väg och skydd, då så erfordrades, obehindradt kunde

röra sig i våra skärgårdar och farleder. A andra sidan måste de vara

så kraftiga, att de, då omständigheterna ej vore alltför ogynnsamma,

kunde upptaga och uthärda strid med äfven fiendens starkaste och

snabbaste fartyg. Ju flera fartyg af ifrågavarande slag, som härvid

kunde insättas i striden, desto större skulle utsikten för framgång också

vara. Den utveckling af pansarbåtstypen, förhållandena nu påkallade,

borde alltså enligt kommitténs åsikt äfven af ekonomiska skäl inskränkas

för att inom den summa, som torde kunna påräknas för fartygsbyggnad,

det största möjliga antal fartyg skulle kunna anskaffas.

Bih. till Rikud. Vrot. 11)03. 4 Sami. 1 Afd. 0 Höft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ehuru, såsom redan blifvit anfördt, en utveckling af de militära

egenskaperna, med bibehållande af ett för pansarbåtarnas navigering

i vara skärgårdar lämpligt deplacement, icke kunde drifvas så långt,

att desamma kunde mäta sig med större moderna pansarfartyg, ansåge

kommittén likväl, att en utveckling inom vissa gränser vore betino-ad

dels genom behofvet af ökadt pansarskydd, dels ock genom den inom

1 rammande mariner fortgående sträfvan att öka stridsfartygens fart och

medelsvara artilleri. Kommittén hade därför sökt utreda, hvilka förbättrade

militära egenskaper kunde uppnås genom en mindre ökning

i pansarbåtens deplacement, så att detsamma begränsades till omkring 4 000

tons. båsom önskemål både därvid uppställts: en fartökning af minst en

alt knop, från 16,5 till minst 17 knop, utbredt pansarskydd samt en ökning

åt antalet 15 cm. kanoner fråu 6 till 8, allt i jämförelse med pansarbatarna

Aran, Vasa och Tapperheten. Det erhållna resultatet af ifrågavarande

utredning förelåge i nedanstående tablå under förslag n:r 1

bedan nu omnämnda två förslag å utvecklad pansarbåtstyp blifvit

utarbetade, hade inom kommittén väckts fråga, huruvida icke med bibehållande

af samma egenskaper i öfrigt, som uppnåtts i sistnämnda

omslag n:r 1, det vore möjligt att, endast genom en mindre förändring

åt dimensionerna, erhålla ett fartyg med 18 knops fart; och förelage

resultatet af den till följd häraf verkställda utredningen i förslag

n:r 2 har nedan, hvarest för jämförelsens skull egenskaperna hos pansai

batarna Aran, Vasa och Tapperheten äfven blifvit anförda.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

115

Pansarbåtarna

Äran, Yasa och

Förslag

Förslag

Förslag

Tapperheten.

n:r 1.

n:r 2.

n:r 3.

Deplacement.........................

tons

3,650

3,950

4,218

4,800

Längd i

V.L..........................

... m.

87,5

89,8

95,6

98,o

Bredd...

15,o

15,4

15,4

16,o

Djupgående ...........................

... m.

5,o

5,13

5.13

5,5

Ind. hästkrafter....................

6,000.

7,000

8,500

9,000

Fart med normalt kolförråd....

knop

16,5

17+

18

18+

Kolförråd, normalt.................

tons

360

350

350

350

>

maximum..............

»

360

450

500

500

Aktionsradie med max.J 10 knop____

3,100''

3,000''

2,950''

2,560''

kolförråd vid: (högsta fart.

990''

1,100''

1,058''

1,000''

Antal ångpannor ...................

8 st. Yarrow

8 st. Yarrow

12 st. Yarrow

12 st. Yarrow

''

2 st. 21 cm. k.

2 st. 21 om. k.

4 st. 21 cm. k.

6 » 15 cm. ss. »

8 » 15 cm. ss. k.

8 » 15cm. ss.k.

Artilleri

10 » 57 mm. > »

10 » 57 mm. > »

12 » 57 mm. »

2 st. 37 > » >

3 » 37

» » >

3 > 37 > »

Energi per bredsida..............

.. mt

17,100

19,700

27,300

Torpedtuber..........................

2 st. 45 cm. u.v.t.

2

st. 45 om. u. v. t.

f ("rörliga

mm.

190-130

190-130

21 cm. torn [

lfasta

T>

190

175

( rörliga

15 cm. torn \

»

125-60

125-60

1 langning »

100

50 (förutom kasematten)

manövertorn ...........

)

175

175

Pansar

kasematt..............

. »

—

100

( 150 -100—50

vattenlinje................

175

150-125-100

l. till förstäfven

( sluttande.......

_

50

1 horisontalt.....

48

50

Strålkastare ..........................

4 st. 90 cm.

4 st. 90 om.

Båtar....

antal

6

7

Besättning, som erfordras......

»

282

308

326

346

Kostnad

: artilleri med en ammuni-

tionsutredning.....

.. kr.

983,000

1,174.300

1.174,300

1.540,500

torpedbestyckning m

m. »

162,000

180,000

180,000

180,000

pansar, vertikalt......

1,100,000

1,416,324

1,450,974

1,790,000

försölcsexpodition.....

.. »

—

24,000

24,000

24,000

öfrig kostnad..........

.. »

2,766,955

3,431,176

3,802,626

4,228,400

Summa kronor

5,011,955 '')

6,225,800

6,631,900

7,762,900

*) Beräknad medelkostnad.

Motsvarande kostnad för pansarb&ten Manligheten uppgår till 5,223,700 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Vid jemförelse mellan de i förslagen n:r 1, 2 och 3 föreliggande

tre pansarbåtstyperna framginge genast, att n:r 3 vore ett i alla afseenden

kraftigare stridsfartyg än n:r 1 och 2, men att öfverlägsenheten

i förhållande till n:r 1 måste köpas genom en deplacementsökning

af 850 tons och en ökad kostnad af öfver IV2 million kronor.

Den till fulla 18 knop uppgående farten vore ungefär jämförlig

med senast af östersjömakterna byggda slagskepps fart, och hvad beträffade

öfriga militära egenskaper, torde en pansarbåt enligt förslaget

n:r 3, om också underlägsen slagskeppen, vara fullt jämngod med eller

till och med öfverträffa flertalet af de på senare tid konstruerade, östersjömakterna

tillhöriga kryssare.

Det med förslaget åsyftade ändamålet kunde således sägas vara

för det närvarande i hufvudsaklig mån uppnådt, ehuru det enligt kommitténs

förmenande vore tvifvelaktigt, huruvida den uppnådda öfverlägsenheten

under nämnvärd tid fortfarande skulle kunna bibehållas,

utan att dimensionerna behöfde ökas i så hög grad, att pansarbåtarna

blefve olämpliga för skärgårdsnavigering. Härtill komme, att, såsom

förut blifvit framhållet, antalet pansarbåtar, som inginge i vår flotta,

måste utöfva ett stort inflytande på styrkan af vårt försvar, och att

detta antal äfvensom antalet kryssare m. fl. fartyg af ekonomiska skäl

antagligen behöfde inskränkas i samma mån som kostnaden för pansarbåtarna

växte. Ehuru kommittén insåge och till fullo erkände, att

pansarbåtar, liknande förslag n:r 3, vore ett ytterst afsevärdt och önskvärdt

tillskott i kraft för vår flotta och följaktligen i landets försvar,

kunde dock kommittén, särskildt i betraktande af att landets hittills

uppnådda ekonomiska ställning endast torde medgifva ett jämförelsevis

begränsadt belopp till fartygsbyggnad för flottans stärkande, icke tillstyrka

en utveckling af våra pansarbåtar till den storlek, som förslaget

n:r 3 angåfve, isynnerhet då en ny och dyrbar fartygsklass, nämligen

pansarkryssare, jämväl erfordrades för rikets försvar.

Beträffande förslagen n:r 1 och 2 hade förut blifvit framhållet,

att, med samma militära egenskaper i öfrigt, farten i förslaget n:r 2

ökats från fulla 17 till 18 knop; och hade, såsom af en jämförelse

framginge, detta kunnat ske genom en ökning af deplacementet med

268 tons och af kostnaden med öfver 400,000 kronor. Då emellertid

den ringa fartökningen, mindre än 1 knop, måste köpas till alltför

högt pris och en genom den ej obetydliga ökningen af fartygets

längd i jämförelse med förslag n:r 1 ovillkorligen förminskad manöverförmåga,

hade kommittén icke heller ansett sig kunna förorda förslaget

n:r 2.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

117

Det återstode således att undersöka, huruvida ett i enlighet med

förslag n:r 1 konstrueradt fartyg vid jämförelse med våra senast byggda

pansarbåtar kunde anses besitta de förhöjda militära egenskaper, hvilka

enligt kommitténs förut uttalade åsikt blifvit af behofvet påkallade.

Man funne därvid, att samtliga dessa önskemål blifvit uppfyllda.

Farten vore ökad från 16,5 till fulla 17 knop, eller med mer än Va knop.

Pansarskyddet i vattenlinjen hade blifvit utsträckt, och genom att draga

däckspansaret ned till vattenlinjepansarets underkant samt genom att

låta det vertikala pansarets tjocklek gradvis aftaga för- och akteröfver

hade ifrågavarande utsträckning af pansarskyddet kunnat ske med den

minsta möjliga viktökning.

Då de rörliga 15 cm. kanontornen å Åran, Vasa och Tapperheten

icke vore fullständigt skyddade mot under desamma i det af pansar

icke skyddade rummet kreverande projektiler, hade kommittén sökt afhjälpa

denna olägenhet genom att ofvanför vattenlinjepansaret anordna

en pansrad kasematt. Härigenom erhölles äfven ett ytterligare skydd

för langningsanordningarna och en mot granateld skyddad tillflyktsplats

för kanonbetjäningar, tillhörande i elden ej deltagande lätta snabbskjutande

kanoner. Ifrågavarande kasematt vore i öfrigt en utveckling

af samma slag, som företagits å tyska marinens slagskepp och kryssare.

För att, sedan behöflig viktökning för ett ökadt pansarskydd och

en ökad maskinkraft tagits i beräkning, äfven kunna erhålla pansarskydd

för 8 st. 15 cm. kanoner, hade det befunnits nödvändigt att

uppställa dessa parvis i 4 torn i stället för i 8 enkla torn. Förstnämnda

uppställningssätt användes numera alltmer inom såväl franska

som ryska marinerna, och då förutom större bestrykningsvinklar en ej

obetydligt underlättad eldledning vunnes genom det minskade antalet

torn, hade kommittén, oaktadt pjesernas placering parvis medförde en

del olägenheter, icke tvekat att låta detsamma komma till användning.

Den svåra bestyckning af 2 st. 21 cm. kanoner äfvensom det antal

lätta pjeser, som Åran, Vasa och Tapperheten ägde, ansåge kommittén

ur artilleristisk synpunkt vara lämplig. Dock hade antalet 37 mm.

kanoner ökats från 2 till 3 för att tillgodose det kraf af så kallade bevakningskanoner,

som framhållits efter de senare årens eskaderöfningar.

På grund af allt hvad kommittén sålunda anfört och då den hos

förslaget n:r 1 befintliga aktionsradien och sjödugligheten, i betraktande

däraf att fartygen vore afsedda för den strategiska defensiven, vore

fullt tillfredsställande, ansåge kommittén, att våra pansarbåtar borde i

hufvudsak bibehållas vid den för Åran, Vasa och Tapperheten fastställda

typen med de smärre förändringar, som af kommittén framhållits, samt

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att förslaget n:r 1 borde läggas till grund för konstruktionen vid nybyggnad

af 1. kl. pansarbåtar.

Denna åsikt har dock icke omfattats af kommitténs samtliga ledamöter,

i det att två af ledamöterna ansett förslaget n:r 2 vara det, som

bäst tillgodosåge de kraf, hvilka borde ställas på ifrågavarande fartygsklass,

hvarjämte en ledamot förordat, att de l:a kl. pansarbåtar, som

under den närmaste framtiden komme att byggas, måtte konstrueras i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med förslaget n:r 3, men, om behöfligt,

med något ökad maskinkraft.

Marinförvaltningen, som funnit de af kommitténs flertal uttalade

åsikter riktiga och i öfrigt gillat kommitténs förslag till nybyggnad åt

pansarbåt, har, såsom jag redan anfört, tillstyrkt äskande af anslag till

anskaffande af en l:a kl. pansarbåt, konstruerad enligt förslaget n:r 1.

Härutinnan har dock en ledamot — hvilken såsom ledamot af kommittén

förordat förslaget n:r 2 — så till vida varit af skiljaktig mening, att

han ansett den föreslagna pansarbåten böra äga en fart om 18 till

19 knop.

Då jag nu anhåller att få framlägga den åsikt, hvartill jag för egen

del kommit efter öfvervägande af de särskilda förslag, som inom förutnämnda

kommitté förevarit till pröfning i fråga om den lämpligaste

typen för våra l:a kl. pansarbåtar, torde jag till en början få erinra

därom, att kommitténs samtliga ledamöter — under framhållande af att

våra nuvarande l:a kl. pansarbåtar kunna anses fullt jämngoda med

och kanske till och med i vissa afseenden öfverlägsna stridsfartyg af

motsvarande storlek inom främmande mariner — dock varit eniga därom,

att en ytterligare höjning af dessa fartygs stridsvärde måste anses

önsklig.

Graden af den höjning, som nu borde ske, blef dock, såsom jag

redan nämnt, föremål för olika åsikter inom kommittén.

Enligt den åsikt, som, förnämligast af ekonomiska skäl, omfattats

af kommitténs flesta ledamöter och jämväl af marinförvaltningen, borde

man i detta afseende ej gå längre än till en ökning af deplacementet

med 300 tons utöfver deplacementet — 3,650 tons — hos fartyg af

pansarbåten Årans typ, hvarigenom skulle erhållas eu typ med erforderligt

ökadt pansarskydd och ökadt antal medelsvårt artilleri samt

med en till 17 ( + ) knop uppdrifven fart (förslaget n:r 1). Två ledamöter

framhöllo behofvet af fartens ökande till 18 knop (förslaget n:r 2),

och enligt en åsikt, som framlades af en från kommitténs flertal skiljaktig

ledamot, borde icke blott farten höjas utöfver 17 ( + ) knop, utan

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

119

äfven det grofva artilleriets kraft ökas genom höjandet af antalet 21

cm. kanoner från 2 till 4 samt pansarskyddet ökas genom framdragande

till förstäfven af vattenlinjens pansar (förslaget n:r 3).

Vid en jämförelse mellan de tre förslagen, med förslaget n:r 1

såsom utgångspunkt, finner man, att den ökade farten enligt förslaget

n:r 2 medför en deplacementsökning af 268 tons, hvarvid maskinkraften

kunnat ökas med 1,500 hästkrafter, under det att ökningen i fart

till 18(4-) knop enligt förslaget n:r 3 skett med en deplacementsökning

af 850 tons, hvilken, förutom ökadt pansarskydd och artilleri,

medgifvit maskinkraftens höjande med 2,000 hästkrafter.

Hos våra pansarbåtar af l:a klass, hvilka fortfarande böra utgöra

flottans kärna, måste egenskapen af hög fart tillmätas en stor och afgörande

betydelse. Dessa fartygs viktigaste uppgift, hvarvid följaktligen

en hufvudsaklig uppmärksamhet bör fästas, är nämligen att kunna

effektivt uppträda vid ett sjökrigs mest afgörande skede för att verkställa

brytning af blockad eller genombrytning af en fientlig transportflottas

konvoj af stridsfartyg. Utsikterna till framgång för vår flotta vid sådana

företag bero väsentligen af l:a kl. pansarbåtaruas förmåga af högfart.

Denna sätter dem nämligen i stånd att förmedelst hastiga förflyttningar

inomskärs bestämma lämplig punkt för en blockadbrytning,

att undslippa förföljande fientliga slagskepp eller åtminstone undandraga

sig långvarig beskjutning af i artilleristiskt afseende öfverlägsna fiender,

samt att hastigt genombryta en konvoj och därefter med kraft falla

öfver den konvojerade transportflottan.

I samma mån farten ökas, växa också utsikterna att i andra fall undvika

upptagande af strid med fientliga, i öfriga hänseenden kraftigare

fartyg, som uppträda i öfverlägset antal. Då vi sannolikt icke kunna

påräkna att erhålla fartyg, som vare sig i artilleri eller pansarskydd

blifva öfverlägsna de större makternas slagskepp, och då våra fartyg

i ett krig säkerligen ofta komma att mötas af ett öfverlägset antal

fientliga fartyg, skulle underlägsenhet i fart kunna i många fall prisgifva

våra fartyg åt en alldeles för ojämn kamp.

Då härtill kommer, att vår långsträckta kust fordrar förmåga hos

våra stridsfartyg att hastigt förflytta sig längs densamma och att den

nyaste sjökrigshistorien till fullo bestyrker betydelsen af hög fart hos

stridsfartygen, synas fullgiltiga skäl förefinnas att vid en vidare utveckling

af våra l:a kl. pansarbåtar lägga stor vikt vid fartökningen.

Enligt förslaget n:r 2 kan eu afsevärd fartökning erhållas genom

den angifna ökningen af 268 tons utöfver det i förslaget n:r 1 upptagna

deplacementet. Då skillnaden i kostnad mellan de båda sist
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Pansar
kryssare.

nämnda förslagen utgör allenast 406,100 kronor, eller omkring 6

procent af den för ett fartyg enligt förslaget n:r 1 beräknade kostnaden,

synes denna ökade kostnad icke böra utgöra hinder för anskaffande

af pansarbåtar enligt förslaget n:r 2, genom hvars antagande

nyss antydda betydande fördelar stå att vinna.

Däremot synas mig det tillskott i artilleri kraft och det framdragande

af vattenlinjens pansar jämte däraf följande deplacementsökning,

som innefattas i förslaget n:r 3, icke motväga den betydliga skillnaden

i kostnad — icke mindre än 1,131,000 kronor, eller, om den 2:a ammunitionsutredningen

för båda fartygen medräknas, 1,261,100 kronor —

mellan förslagen n:r 2 och n:r 3.

En pansarbåt, byggd enligt förslaget n:r 2, hvilken har samma

djupgående och samma bredd som n:r 1, kan enligt min tanke icke

anses hafva öfverskridit de dimensioner, som tillåta den att fritt röra

sig och manövrera äfven i våra inre skärgårdar, om också dess allmänna

manöverförmåga skulle genom dess med 6 meter ökade längd

blifva i någon ringa mån underlägsen manöverförmågan hos en pansarbåt

enligt förslaget n:r 1.

På dessa grunder anser jag mig böra förorda anskaffande af en

pansarbåt, konstruerad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det i

forenämnda tabell med n:r 2 betecknade förslaget.

Kostnaden för en sådan pansarbåt utgör enligt kommitténs beräkning,

mot hvilken jag icke funnit något att erinra, 6,631,900 kronor,

hvartill kommer den af marinförvaltningen beräknade kostnaden

för en andra ammunitionsutredning, 453,900 kronor, hvadan, med inräkning

af sistnämnda kostnad, hela anskaffningskostnaden skulle blifva

7,085,800 kronor. Af detta belopp anser jag, att hälften, eller 3,542,900

kronor, bör äskas på extra stat för år 1904.

Då jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 11 januari

1902 gjorde underdånig hemställan om äskande af anslag till påbörjande

af eu pansarkryssare, meddelade jag, att ett sådant fartyg skulle,

enligt marinförvaltningens på grundvalen af sjökrigsmaterielkommitténs

program uppgjorda beräkning, betinga en kostnad af 6,710,336 kronor,

däruti inberäknad kostnaden för en andra utredning artilleriammunition.

Då emellertid byggandet af pansarkryssaren kunde antagas komma att

kräfva en tid af öfver två år, ansåg jag den af marinförvaltningen anmälda

kostnaden för en andra ammunitionsutredning ej för det dåvarande

behöfva tagas i betraktande och kostnaden för kryssarens byggande

kunna fördelas på tre år. Med hänsyn till andra för år 1903

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

121

äfvenledes angelägna anslagsbehof syntes mig, att af 1902 års Riksdag

endast borde äskas anslag till bestridande af en femtedel af kostnaden

för kryssaren utan tillägg af utgiften för den andra ammunitionsutredningen,

hvilken sistnämnda kostnad i stället skulle läggas till de anslag,

som för åren 1904 och 1905 borde för ändamålet äskas. Den beräknade

anskaffningskostnaden uppgick utan detta tillägg till 6,415,000 kronor.

Femtedelen af sistnämnda belopp, eller 1,283,100 kronor, ingick också

i det anslag, som, i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts proposition, af

Riksdagen på extra stat för år 1903 beviljades till nyanskaffning af

krigsfartygsmateriel.

Marinförvaltningen har nu i sin underdåniga skrifvelse den 23

september 1902 angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel

för år 1904 tillstyrkt, att för fortsättande af ifrågavarande nybyggnad

hos Riksdagen måtte äskas för år 1904 ett extra ordinarie anslag,

utgörande två femtedelar af sistnämnda anskaffningskostnad; och har

marinförvaltningen därvid uttalat den mening, att anslag till den för

pansarkryssaren erforderliga andra utredningen af artilleriammunition,

hvilken beräknats kosta 294,900 kronor, borde äskas samtidigt med de

två sista femtedelarna af fartygets anskaffningskostnad.

Vidare har marinförvaltningen, på det att nybyggnad af kryssare

måtte kunna oafbrutet fortgå och då för färdigbyggandet af dylika fartyg

en tid af ända till tre år torde komma att åtgå, föreslagit, att till

påbörjande af ytterligare en pansarkryssare af samma typ som den,

Eders Kungl. Maj:t fastställt, måtte vid nästkommande riksdag äskas

ett extra ordinarie anslag af 1,342,080 kronor, utgörande en femtedel

af totala anskaffningskostnaden med två utredningar artilleriammunition.

Af hänsyn till nödvändigheten att tillgodose andra anslagsbehof

under femte hufvudtiteln finner jag mig icke kunna tillstyrka äskande

af anslag till påbörjande af en andra pansarkryssare. Däremot synes

det mig vara lämpligt att nu föreslå beviljande af medel till bestridande

af halfva kostnaden för en andra ammunitionsutredning för den pansarkryssare,

till hvars påbörjande medel redan beviljats. Till det belopp

af 2,566,200 kronor, som enligt marinförvaltningens förslag skulle på

extra stat för år 1904 begäras för fortsättande af arbetet å denna kryssare,

bör sålunda enligt min åsikt läggas hälften af den till 294,900

kronor beräknade kostnaden för en andra ammunitionsutredning till

densamma, så att det belopp, som för år 1904 skulle afses för fortsättande

af arbetet å ifrågavarande pansarkryssare, blefve 2,713,650 kronor.

Bill. till Rilsd. Bröt. 1903. 4 Rami. 1 Afd. O Haft. l(j

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets Utlåtande N:o 6\

Jagare.

Torpedbåtar.

Sedan den jagare, till hvars anskaffande 1901 års riksdag beviljat

ett anslag på extra stat af 1,212,000 kronor, numera blifvit levererad

och enligt till marinförvaltningen inkommen besiktningsrapport på ett

synnerligen tillfredsställande sätt uppfyllt kontraktsenliga prof, har marinförvaltningen

däruti funnit en särskild anledning att hos Eders Kungl.

Maj:t hemställa om beredande af medel till anskaffande af ytterligare

fartyg af denna typ. Då jagaretypen syntes särdeles väl skickad att

fylla den brist på snabbgående rekognosceringsfartyg, som alltför länge

förefunnits inom flottan, och då det för rikets försvar vore angeläget,

att denna brist fortast möjligt afhjälptes, ansåge marinförvaltningen, att

för år 1904 medel borde anvisas till byggande af en och en tredjedels

jagare.

Då kostnaden för ett dylikt fartyg nu icke syntes böra beräknas

till mindre än 1,300,000 kronor, inberäknadt två utredningar artilleriammunition

och full utredning af torpeder, hemställer marinförvaltningen,

att Eders Kungl. Maj:t behagade af 1903 års riksdag äska ett

extra ordinarie anslag af 1,733,000 kronor för år 1904 till byggande

af en jagare och till påbörjande och utförande intill en tredjedel af

ytterligare ett fartyg af samma typ.

För egen del anser jag, att medel för närvarande endast böra äskas

för anskaffande af ytterligare en jagare af samma typ som den nu färdiga

jagaren Mode, och då anledning icke förefinnes för det antagande, att

priset för ett dylikt fartyg nu skall komma att ställa sig högre än

det för jagaren Mode beräknade, eller 1,212,000 kronor, torde sistnämnda

belopp böra för ändamålet afses.

Af sjökrigsmaterielkommitténs förutnämnda, den 9 november 1901

afgifna betänkande framgår, att jämväl frågan om för flottan lämpligaste

slag af torpedbåtar af kommittén tagits i noggrannt öfvervägande

och att kommittén därvid funnit, att flottan vore i behof af två torpedbåtstyper,

nämligen såväl l:a kl. som 2:a kl. torpedbåtar, med ungefär

samma storlek och af ungefär samma typer som för flottan senast byggda

fartyg af dessa slag; och har marinförvaltningen icke funnit något att

erinra mot hvad kommittén sålunda förordat.

Hvad angår l:a kl. torpedbåtar har kommittén, i ändamål att öka typens

användbarhet och stridsvärde i jämförelse med senast byggda båtar

af denna typ, uttalat sig för dels kraftigare och bättre uppställd torpedbestyckning,

dels ökad fart, sjöduglighet och manöverförmåga, dels

införande af elektrisk belysning inombords, dels förändrad uppställ
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

123

ning af artilleribestyckningen, dels slutligen sådan ändring af inredningen,

att utrymme erhölles för tre officerare i stället-för två samt att

behörighet vintertid jämväl ernåddes. Emellertid fann kommittén, att

icke samtliga dessa önskemål kunde realiseras, med mindre typen erhölle

en afsevärd ökning i storlek, hvaraf också följde en ganska betydande

kostnadsförhöjning, eller från 279,700 kronor för »Blixttypens»

torpedbåtar till 341,160 kronor för den föreslagna typen, hvilken skulle

kunna betecknas såsom en till 115 ton förstorad »Blixt». Som det

emellertid icke var kommittén okändt, att i utlandet på senaste tid

inom torpedbåtskonstruktionens område framsteg blifvit gjorda, hvilka

syntes gifva vid handen, att de af kommittén uppställda fordringarna å

l:a kl. torpedbåtar möjligen skulle kunna tillgodoses med ett något

mindre deplacement än det, hvartill kommitténs i detta hänseende sakkunniga

ledamöter vid utredning af detta ärende kommit, men tiden

icke medgaf någon ytterligare pröfning af denna fråga, så antydde

kommittén i sitt betänkande, att frågan om lämpligaste l:a kl. torpedbåtstyp

borde tagas under förnyad pröfning, innan ytterligare fartyg

af denna klass anskaffades.

I sin meranämnda underdåniga skrifvelse den 23 september 1902

har marinförvaltningen anfört, att marinförvaltningen, fullväl inseende

vikten af att denna fråga blefve fullt utredd samt de nyaste och bästa

metoderna på torpedbåtbyggandets område iakttagna, innan förslag till

byggande af ytterligare l:a kl. torpedbåtar afgåfves, dels inom sig sökt

vidare utreda denna fråga, dels ock, med Eders Kungl. Maj:ts medgifvande,

genom en vid mariningeniörstaten anställd direktör låtit vid

några af de förnämsta torpedbåtbyggande verkstäder i utlandet närmare

studera hithörande förhållanden.

Såsom resultat häraf hade framgått, att det ingalunda finge anses

ogörligt att erhålla en torpedbåtstyp, som, vid samma eller åtminstone

icke nämnvärdt större deplacement än våra nuvarande l:a kl. torpedbåtars,

skulle tillgodose de viktigaste af de förbättringar i typen, hvilka

ansetts behöfliga. Då vidare det måste betecknas såsom en i taktiskt

hänseende afsevärd fördel, att båtarnas storlek begränsades, hade marinförvaltningen

funnit sig icke böra för närvarande tillstyrka Eders Kungl.

Maj:t att låta bygga l:a kl. torpedbåtar i öfverensstämmelse med ofta

nämnda kommittés förslag, utan ansåge för närvarande mest angeläget

vara, att, så snart ske kunde, en eller flera torpedbåtar af ungefär

samma storlek som våra nuvarande l:a kl. torpedbåtar måtte få byggas

hos någon eller några framstående skeppsbyggerifirmor i utlandet, på

det att de erfarenheter, som kunde vinnas angående sålunda anskaffade

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

torpedbåtar, sedermera kunde komma det inhemska torpedbåtbyggandet

till godo och medverka till erhållande inom landet af en passande torpedbåtstyp.

Som emellertid erfarenheterna i detta afseende icke kunde

gorå sig omedelbart gällande, helst sålunda anskaffade nya torpedbåtar

icke kunde säkert påräknas leveransfärdiga före midten af år 190.5,

kunde marinförvaltningen icke tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att till dess

undanskjuta frågan om vidare byggande af fartyg af denna för vårt

försvar så viktiga typ, utan ansåge marinförvaltningen, att, oafsedt

eventuell beställning utomlands, det inhemska byggandet af l:a kl.

torpedbåtar borde tills vidare fortgå samt omfatta en typ af ungefär

samma storlek som våra senast byggda l:a kl. torpedbåtar, men med

förbättrade egenskaper, i den mån så läte sig göra och i den riktning

1901 års kommitté angifvit.

Sedan marinförvaltningen sålunda, i likhet med kommittén, uttalat,

att flottan fortfarande vore i behof af såväl l:a kl. som 2:a kl. torpedbåtar,

samt äfven vidrört frågan om beskaffenheten af de l:a kl. torpedbåtar,

som under närmaste tid borde byggas, öfvergår marinförvaltningen

till frågan om det antal torpedbåtar, till hvilka medel för nästa

statsregleringsperiod borde äskas, och förklarar sig därvid icke hafva

funnit skäl afvika från den plan för utvecklingen af flottans materiel,

hvilken af oftanämnda kommitté uppgjorts, samt uttalar, i öfverensstämmelse

därmed, såsom sin uppfattning, att medel nu borde beredas till

under år 1904 af tre torpedbåtar af l:a klass och tre torpedbåtar

af 2:a klass.

Beträffande kostnaden för anskaffningen af dessa fartyg anför

marinförvaltningen följande.

Såsom redan blifvit anfördt, förutsatte marinförvaltningen, att en

eller flera af de l:a kl. torpedbåtar, som borde under närmaste tid anskaffas,

komme att beställas utom landet. Redan vid senaste tillverkning

inom landet af ] :a kl. torpedbåtar hade det visat sig, att den hittills

beräknade kostnaden, som enligt erfarenhet befunnits fullt tillräcklig,

då byggandet skett vid kronans varf, enligt nutida arbetspris

varit för lågt upptagen, då byggandet måst anförtros åt privata skeppsbyggerier.

Då jämväl i detta fall det syntes böra förutsättas, att byggandet

komme att ega rum vid privata varf, hade marinförvaltningen

med hänsyn härtill beräknat kostnaden och därvid funnit, att kostnaden

för en inom landet tillverkad l:a kl. torpedbåt enligt förbättrad typ nu

icke kunde sättas lägre än till 300,000 kronor. Vid tillverkning utom

landet kunde priset — hvaröfver inom marinförvaltningen, med stöd af

uPP£dfter från torpedbåtbyggande firmor utom landet, verkställts be
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N.-o 6.

125

fäktning,, innefattande jämväl kostnader för besiktning och hemtransport

— icke upptagas lägre än till 455,000 kronor. I båda fallen inginge

i kostnadsberäkningen priset för två utredningar artilleriammunition

och full utredning af torpeder; och ansåge marinförvaltningen önskligt

att för år 1904 kunna förfoga öfver medel till anskaffande af en l:a

kl. torpedbåt från utlandet samt till byggande af två l:a kl. torpedbåtar

inom landet, eller i allt till l:a kl. torpedbåtar 1,055,000 kronor.

Beträffande 2:a kl. torpedbåtar hade redan vid byggande af de fartyg

af denna typ, till hvilka medel anvisats af 1901 och 1902 årens

riksdagar, framgått, att de anvisade medlen, som beräknats under förutsättning

af byggnad vid flottans egna varf, visat sig otillräckliga, då,

på grund af hopade göromål vid varfven, arbetena måst anförtros åt

enskilda verkstäder. Då emellertid icke heller nu kunde med säkerhet

förutses, att de ifrågasatta 2:a kl. torpedbåtarna skulle kunna byggas

vid flottans egna varf, hade marinförvaltningen ansett, att kostnaderna

för deras byggande borde beräknas under förutsättning att arbetet

öfverlätes åt enskilda varf; och hade utredningen härutinnan gifvit vid

handen, att denna kostnad icke borde beräknas lägre än till 200,000

kronor för hvarje 2:a kl. torpedbåt, då däri inginge kostnad för två

utredningar artilleriammunition och full utredning af torpeder. Marinförvaltningen

hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t behagade af

Riksdagen äska på extra stat för år 1904 till byggande af tre l:a kl.

torpedbåtar 1,055,000 kronor och till byggande af tre 2:a kl. torpedbåtar

600,000 kronor, eller tillhopa 1,655,000 kronor till byggande af

torpedbåtar.

Då beloppet af de medel, som för år 1904 kunna afses för nyanskaffning

af krigsfartygsmateriel, icke torde medgifva anskaffande af

torpedbåtar i sådan omfattning, som af marinförvaltningen föreslagits,

synes denna anskaffning lämpligen kunna begränsas till en l:a kl.

torpedbåt, byggd utom landet för en beräknad kostnad af 455,000

kronor, samt två 2:a kl. torpedbåtar, byggda inom landet, för hvilka

kostnaden beräknats till sammanlagdt 400,000 kronor.

Under titeln nyanskaffning af krigsfartygsmateriel bör sålunda,

enligt min åsikt, på extra stat för år 1904 äskas:

för påbörjande af en l:a kl. pansarbåt....................... kr. 3,542,900: —

» fortsättande af arbetet å en pansarkryssare ...... » 2,713,650: —

» anskaffande af eu jagare........................................... » 1,212,000: —

» » » en l:a kl. torpedbåt .................... » 455,000: —

» » » två 2:a kl. torpedbåtar b 400,000: —

eller tillhopa kr. 8,323,550: —».

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. en inom

Andra Kammaren

väckt

motion.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion

(n:o 89) har herr J. P. Jansson i Saxhyttan hemställt, att Riksdagen

måtte afslå dot i Kungl. Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd

och behof n:o 1 under 5 hufvudtiteln såsom extra anslag äskade belopp

å 8,323,550 kronor till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel.

I afseende å skälen för denna hemställan har motionären åberopat

den af honom väckta motionen n:o 60, hvartill jämväl utskottet får

hänvisa.

Mot anvisande å extra stat för år 1904 af det för fortsättande af

arbetena å eu pansarkryssare nu afsedda belopp, 2,713,650 kronor, har

utskottet icke något att erinra.

Beträffande Kungl. Maj:ts framställning i fråga om påbörjande af

en l:a kl. pansarbåt har utskottet ansett sig böra erinra, att genom

denna pansarbåts anskaffande antalet dylika fartyg i svenska flottan

skulle ökas från elfva till tolf, hvilket för fartygens fördelning i s. k.

taktiska enheter anses önskvärd! Uti den för Riksdagen år 1900 framlagda

planen till ökning af flottans personal förutsattes ökning af antalet

l:a kl. pansarbåtar, så att detta år 1912 skulle uppgå till 15.

Bemanningen för, bland andra, äfven denna båt blef då tagen i beräkning.

Med hänsyn till dessa omständigheter och hvad i statsrådsprotokollet

eljest härom anförts, finner sig utskottet böra tillstyrka, att

medel nu beviljas till påbörjande af en ny l:a kl. pansarbåt. Bågrund

af nödvändigheten att söka så vidt möjligt begränsa statsutgifterna

under instundande statsregleringsperiod och med hänsyn till andra viktiga

anslagskraf finner sig utskottet emellertid icke kunna tillstyrka att

för påbörjande af denna pansarbåt, hvars beräknade kostnad 7,085,800

kronor enligt utskottets mening bör fördelas på tre år, varder på extra

stat för år 1904 anvisadt mer än 2,000,000 kronor.

Hufvudsakligen af enahanda skäl, som sålunda föranledt utskottet

att förorda nedsättning i det af Kungl. Maj:t för år 1904 afsedda

anslaget till en ny 1 :a kl. pansarbåt, finner sig utskottet böra för närvarande

afstyrka anslag till byggande af en ny jagare samt af två

2:a kl. torpedbåtar.

I afseende på det till anskaffande utom landet af en l:a kl. torpedbåt

begärda anslaget å 455,000 kronor, anser utskottet detsamma böra

af Riksdagen beviljas. Enligt hvad marinförvaltningen anfört, lärer

det nämligen vara önskligt, att åtskilliga förändringar i den nuvarande

typen för l:a kl. torpedbåtar iakttagas vid framtida byggande af dylika

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 127

fartyg, och synes det då vara ändamålsenligt, att, om än för en något

ökad kostnad, ett dylikt, fullt modernt fartyg förskaffas från någon

af de torpedbåtbyggande firmor i utlandet, livilka i stor omfattning

bedrifva detta slag af skeppsbyggeri och som därför i detsamma äga

stor erfarenhet och på mångfaldiga och noggranna försök grundade

insikter. Sedan i sammanhang med en sådan beställning rättighet

vunnits att inom landet för flottans räkning bygga djdika båtar med

användande af de nya förbättringarna, lärer en sådan modellbåt kunna

blifva af stort värde vid byggandet af torpedbåtar såväl af l:a som

2:a klass.

Då utskottet sålunda anser, att för år 1904 bör anvisas till fortsättande

af arbetet å en pansarkryssare 2,713,650 kronor, till påbörjande

af en l:a kl. pansarbåt 2,000,000 kronor och till anskaffande af en

l:a kl. torpedbåt 455,000 kronor eller tillhopa 5,168,650 kronor, kan

utskottet icke biträda det i ofvannämnda motion gjorda yrkande om

afslag å framställningen i hela dess vidd.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, med afslag å herr Janssons

ofvanberörda motion, på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, att Riksdagen på extra stat

för år 1904 till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel

beviljar ett anslag af 5,168,650 kronor.

Betäckande af brist i äldre anslag till nyanskaffning af

krigsfartygsmateriel.

23:o) Kungl. Maj:t har i punkten 21 under denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att till täckande af brist i det af 1896 års Riksdag

beviljade anslaq till nyanskaffninq af kriqsfartyqsmateriel bevilja på extra

stat för år 1904 608,952 kronor.

Departementschefen har härom anfört följande:

»I nådig proposition till 1896 års riksdag föreslog Eders Kungl.

Maj:t Riksdagen att till anskaffning af två l:a kl. pansarbåtar, fyra

torpedkryssare och sex l:a kl. torpedbåtar bevilja på extra stat att

utgå under åren 1897 och 1898 ett anslag af 11,780,000 kronor och

däraf anvisa för år 1897 ett belopp af 5,890,000 kronor. Propositionen

Ang. anslag

till betäckande

af brist i äldre

anslag till

nyanskaffning

af krigsfartygsmateriel.

[21.]

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottet& Utlåtande N:o 6.

bl ef af Riksdagen på det sätt bifallen, att Riksdagen för anskaffning af

nj fartygsmateriel beviljade ett belopp af 11,780,000 kronor och

däraf på extra stat för år 1897 anvisade 5,440,000 kronor. I enlighet

med Eders Kungl. Majrts till 1897 års riksdag aflåtna proposition anvisade

Riksdagen af det sålunda beviljade anslaget återstående 6 340,000

kronor på extra stat för år 1898.

Af dåvarande departementschefens anförande till statsrådsprotokollet

öfver sjöförsvarsårenden den 13 januari 1896 inhämtas, att kostnaderna

för anskaffning af ifrågavarande fartyg beräknats- sålunda:

för två l:a kl. pansarbåtar å 3,400,000 kr...................... kr. 6,800,000

» fyra torpedkryssare å 900,000 kr. ................................. » 3^600,00©

» sex l:a kl. torpedbåtar å 230,000 kr. ........................... » l^SO^OOO

summa kronor 11,780,000

I underdånig skrifvelse den 18 maj 1899 anmälde marinförvaltningen,

att kostnaden för nyanskaffning af nyssnämnda fartyg — l:a

kl. pansarbåtarna Thor och Niord, torpedkryssarna Jacob Bagge,

Claes Horn, Clas Uggla och Psilander samt l:a kl. torpedbåtarna Blixt,

Meteor, Stjerna, Orkan, Bris och Vind — syntes komma att med

omkring 530,000 kronor öfverstiga det för dem afsedda anslagsbeloppet;

och bemyndigades marinförvaltningen genom nådigt bref den 9

juni samma år att med omhänder hafvande medel betäcka denna brist.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsårenden den 13

januari 1900, bilagdt statsverkspropositionen till 1900 års riksdag, erinrade

dåvarande departementschefen om detta förhållande och uttalade

tillika den åsikt, att, sedan bristen blifvit till siffran känd, den borde

hos Riksdagen anmälas till ersättande. Jämväl i det vid statsverkspropositionen

till 1901 års riksdag fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver. sjöförsvarsårenden den 11 januari 1901 berördes denna fråga,

hvarvid emellertid upplystes, att bristen icke häller då var till siffran

fullständigt känd.

Sedermera anmälde marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den

24 maj sistnämnda år, att med stöd af nådiga brefvet den 9 juni 1899

för ändamålet utbetalts; 515,452 kronor 94 öre; och hemställde marinförvaltningen,

med hänsyn härtill och till beloppet af ännu kvarstående,

anslaget tillhörande utgifter, att för ändamålet måtte af omhänder hafvande

medel få ytterligare användas 100,000 kronor. Denna marinförvaltningens

hém8tällan! bifölls genom nådiga brefvet den 14 juni

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 129

1901 angående användande af behållningarna å vissa anslag under

femte hufvudtiteln.

I sin underdåniga skrifvelse den 24 september 1901 angående utgifterna

under femte hufvudtiteln för år 1903 anförde marinförvaltningen,

att fullständig utredning angående ifrågavarande utgifters belopp

icke heller då kunde lämnas, hvadan marinförvaltningen icke ansåge

sig kunna afgifva något yttrande om deras ersättande; men att marinförvaltningen,

som gått i författning om utredningens anskaffande, ville,

så snart ske kunde, hos Eders Kungl. Maj:t göra framställning om proposition

till Riksdagen angående beredande af medel till utjämnande

af denna brist. Hvad marinförvaltningen sålunda anmält blef också af

mig omförmäldt i mitt anförande till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 11 januari 1902, bifogadt samma års statsverksproposition.

Sedan utredning i ämnet nu blifvit verkställd, har marinförvaltningen

i sin förutnämnda underdåniga skrifvelse den 23 september 1902

anmält, att ifrågavarande brist uppgår till 608,952 kronor 52 öre.

Bristens fördelning på särskilda fartyg utvisas af följande tablå:

Anvisadt.

Utbetaldt.

Behållning.

efterbetal-

ning.

Pansarbåten

Thor...........................

3,400,000

_

3,674.414

56

_

—

274,414

56

Niord ........................

3,400,000

—

3,682,615

20

—

—

282,615

20

Torpedkryssaren Jacob Bagge .........

900,000

—

912,948

62

—

—

12,948

62

Claös Horn............

900,000

-

938,836

50

—

—

38,836

50

»

Clas Uggla ............

900,000

—

957,100

12

—

—

57,100

12

Psilander...............

900,000

—

966,750

99

—

—

66,750

99

Torpedbåten

Blixt..........................

230,000

—

216,682

71

13,317

29

—

—

»

Meteor........................

230,000

—

214,034

—

15,966

—

—

—

»

Stjerna........................

230,000

—

224,155

36

5,844

64

—

—

>

Orkan ........................

230,000

—

203,115

81

26,884

19

—

—

>

Bris ..........................

230,000

—

200,089

59

29,910

41

—

—

>

Vind ...........................

230,000

—

198,209

06

31,790(94

—

—

Krono!''

11,780,000

12,388,952|52

123,71347

732,665

99

Häraf framgår således, att en öfverbetalning af 732,665 kronor

99 öre uppkommit å de för nybyggnad af pansarbåtarna och torpedkryssarna

afsedda beloppen, men däremot en behållning af 123,713

kronor 47 öre uppstått å torpedbåtarnas beräknade nybyggnadsmedel.

Bih. till Utfall. Blot. 1.903. 4 Sami. 1 Afd. 0 Höft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. anslag

till ändring

af 3:e kl.

pansarbåten

Hildur.

[22.]

Anledningen till bristen har marinförvaltningen funnit ligga häruti,

att material- och arbetskostnaderna det år, då nybyggnaden af ifrågavarande

fartyg påbörjades, undergingo en så hastig stegring, att exempelvis

vid uppgörande af kontrakt om nybyggnad af skrofven med

maskineri och tillbehör till pansarbåtarna Thor och Niord förhöjningar

i kostnaden öfver den beräknade belöpte sig till respektive 215,070 och

244,040 kronor. Förutom å andra smärre poster uppstodo äfven brister

å de för artilleriets anskaffning beräknade summorna af respektive

50,352 och 29,191 kronor.

Med stöd af det anförda hemställer marinförvaltningen, att Eders

Kungl. Maj:t måtte till täckande af ifrågavarande brist i förut beviljade

anslag till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel hos Riksdagen äska

ett extra ordinarie anslag för år 1904 å 608,952 kronor 52 öre.

Beträffande den brist i anskaffningskostnaden för torpedbåten Komet,

som omförmäldes i mitt anförande till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 11 januari 1902, anhåller jag få erinra därom, att

denna brist, jämlikt Eders Kungl. Maj:ts den 12 sistlidne december

meddelade beslut, skall betäckas af de medel, som tillfallit Sveriges

sjöförsvar genom gymnastikläraren Carl Martin Edholms. testamente.»

På grund af hvad marinförvaltningen anfört rörande uppkommen

brist i det af 1896 års riksdag beviljade anslag å 11,780,000 kronor

till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel har departementschefen tillstyrkt

framställning till Riksdagen om beviljande af ett anslag å 608,952

kronor till bristens fyllande.

Utskottet anser sig böra förorda ifrågavarande framställning och

hemställer,

att Riksdagen må till täckande af brist i det af

1896 års Riksdag beviljade anslag till nyanskaffning

af krigsfartygsmateriel bevilja på extra stat för år 1904

ett anslag af 608,952 kronor.

Ändring af 3:e kl. pansarbåten Hildur.

24:o) Uti punkten 22 under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1904 bevilja till ändring

af 3:e kl. pansarbåten Hildur ett anslag af 99,000 kronor.

Angående denna framställning inhämtas af statsrådsprotokollet

följande:

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

131

dI underdånig skrifvelse den 10 september 1897 framhöll marinförvaltningen

behofvet däraf, att den påbörjade ändringen af 3:e kl. pansarbåtar

i ändamål att förse dem med modernt snabbskjutande artilleri,

hvilken ändring då var afslutad å ett af dessa fartyg och påbörjad å

ett annat, finge fortgå; och af det utaf 1898 års riksdag beviljade

extra anslag till krigsfartygsmateriel anvisade Eders Kungl. Maj:t, i

enlighet med hvad dåvarande departementschefen i sitt anförande till

statsrådsprotokollet den 14 januari 1898 föreslagit beträffande användningen

af nyssnämnda anslag, genom nådigt bref den 20 maj samma

år ett belopp af 125,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Af flottans 9 pansarbåtar af 3:e klass — Hildur, Gerda, Ulf, Björn,

Berserk, Sölve, Folke, Sköld och Fenris — skola, enligt af Eders

Kungl. Maj:t den 12 sistlidne december meddelad föreskrift, två, nämligen

Sköld och Fenris, utrangeras.

Af de öfriga sju hafva med hittills tillgängliga medel tre kunnat

moderniseras, nämligen Berserk, Ulf och Sölve. För ytterligare två,

Folke och Hildur, äro bestyckning och ammunition anskaffade, h varjämte

Folke är förlagd under ombyggnad, som beräknas kunna bestxddas

med tillgängliga medel. För ombyggnaden af Hildur jämte Björn

och Gerda bär varfschefen vid flottans station i Stockholm beräknat

kostnaden till 297,000 kronor. Marinförvaltningen, som fann det angeläget,

att denna ombyggnad genomfördes på kortare tid än som

skulle därför åtgå, i händelse kostnaderna för ombyggnadsarbetet skulle

bestridas af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, uttalade

med afseende härpå i sin underdåniga skrifvelse den 24 september

1901 angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år

1903 den åsikt, att af Riksdagen borde äskas nyssnämnda belopp, ökadt

med kostnaden för artilleri med utredningar till Björn och Gerda, hvilken

beräknats till 212,000 kronor, eller tillhopa 509,000 kronor. Af

denna summa ansåg likväl marinförvaltningen endast en del böra af

1902 års riksdag begäras, nämligen 99,000 kronor, afsedda till ändringen

af pansarbåten Hildur.

Af hänsyn till andra, mera trängande anslagsbehof ansåg jag mig

emellertid icke kunna tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att till 1902 års

riksdag aflåta proposition i ämnet.

Nu bär marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den 23 september

1902, med hänvisning till det förut anförda, ånyo anmält behofvet

af medel för ombyggnad af pansarbåtarna Hildur, Björn och

Gerda samt hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes hos nästa riksdag

äska för ändring af pansarbåten Hildur ett extra ordinarie anslag

för år 1904 af 99,000 kronor.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Denna marinförvaltningens hemställan anser jag böra bifallas, hvaremot

jag anser, att med begäran om anslag till af marinförvaltningen

jämväl föreslagen ändring af 2:a kl. pansarbåten Loke, hvilken ändring

skulle kräfva en kostnad af 540,000 kronor, bör tills vidare anstå.»

Kungl. Maj:ts förslag om anslag till förändring af ifrågavarande,

år 1872 byggda båt anser sig utskottet icke kunna för närvarande tillstyrka,

och hemställer fördenskull,

att Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning

icke må af Riksdagen bifallas.

Kanonbåten Blendas inredning till verkstadsfartyg.

Ang.

anslag till

kanonbåten

Blendas inredning

till verkstadsfartyg.

[23.]

25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till kanonbåten

Blendas inredning till verkstadsfartyg bevilja på extra stat för år 1904

ett anslag af 58,500 kronor.

Statsrådsprotokollet innehåller i detta ämne följande:

»1 underdånig generalrapport den 21 augusti 1901 anförde chefen

för torpedskoleafdelningen, att det vore önskligt, att till ett kommande

år det för torpedskolan afsedda logementsfartyget eller den kanonbåt,

som kunde komma att tilldelas torpedskolan, vore inredd med reparation

sveivkstad.

Vidare har chefen för flottans stab i skrifvelse den 14 februari 1902

beträffande öfningsplanen i fråga om torpedskolan förordat inredande af

en för torpedskolan afsedd kanonbåt till verkstadsfartyg och aptering

af yttre elektrisk belysning å densamma, i sammanhang hvarmed chefen

för flottans stab hemställt, att samma kanonbåt måtte vid ändringen

till verkstadsfartyg förses med inredning för så stort antal befäl,

som utrymmet å fartyget kunde medgifva. Till stöd för denna framställning

anförde chefen för flottans stab, att befintligheten af ett fartyg

med sådan inredning utgjorde en af förutsättningarna för att torpedskolan

skulle kunna utvecklas därhän, att densamma, allt efter öfningarnas

fortgång, kunde förflyttas till den för öfningarna lämpligaste

terrängen, samt att ett sådant fartyg, enligt hvad erfarenheten utvisat,

äfven vore synnerligen behöfligt dels under krigsöfningar såsom öfver
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

133

strids domarefartyg, dels under strategiska befälsöfningar för embarkering

af i öfningarna deltagande officerare.

Sedan marinförvaltningens yttrande infordrats öfver de sålunda

gjorda framställningarna, anmodade marinförvaltningen varfschefen vid

flottans station i Karlskrona att inkomma med förslag, ritningar. och

kostnadsberäkning öfver ändring af kanonbåten Blenda i nu angifvet

syfte, hvarvid borde iakttagas:

att erforderliga reparations- och underhållsarbeten för i kustflottan

ingående fartygs torpeder och torpedtuber skulle kunna utföras i verkstaden;
att

någon äldre luftkompressionspump borde, om möjligt, tills vidare

i verkstaden användas;

att fartyget försåges dels med lämpliga anordningar för att kunna

ombordtaga och förvara omkring 20 st. 38 cm. och 5 st. 45 cm. torpeder,

dels med utrymme för så stort kolförråd som möjligt för att

kunna komplettera torpedbåtarnas kolförråd;

att sådana anordningar vidtoges, att fartyget kunde lämna erforderlig

myckenhet färskt vatten till ombyte af vatten i en torpedbåts

ångpanna;

att fartyget försåges med strålkastare och dynamomaskin;

att kanonbåten inreddes för så stort antal befäl, som utrymmet

medgåfve, på det att den måtte kunna användas dels såsom öfverstridsdomarefartyg,

dels vid utförande af strategiska befälsöfningar.

Från varfschefen inkommo den 26 juli 1902 till marinförvaltningen

ritning och kostnadsförslag, uppgjorda i öfverensstämmelse med anförda

program.

Enligt de verkställda kostnadsberäkningarna, mot hvilka marinförvaltningen

icke funnit något att erinra, skulle kostnaden för den föreslagna

ändringen uppgå till 58,464 kronor, om arbetet utfördes å flottans

varf, samt till omkring 78,212 kronor, om det utfördes af enskild

verkstad; och har marinförvaltningen i sin förutnämnda underdåniga

skrifvelse den 23 september 1902, då behofvet af ett sådant fartyg

gjorde sig mer och mer kännbart, hemställt, det täcktes Eders Kungl.

Maj:t äska ett anslag å extra stat af 58,500 kronor för kanonbåten

Blendas inredning till verkstadsfartyg.»

Utskottet finner sig icke kunna tillstyrka, att medel nu anvisas till

ifrågavarande ändamål och hemställer därför,

att Kungl. Maj:ts förenämuda framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang.

anslag till

bestyckning

af bevakningsbåtar

m. m.

[24.]

Bestyckning af bevakningsbåtar m. m.

26:o) Kungl. Maj:t har i punkten 24 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1904 bevilja till bestyckning af

bevakningsbåtar m. m. 83,000 kronor.

Departementschefen har härom anfört följande:

»I gemensam ämbetsskrifvelse den 19 september 1900 i fråga om

anskaffning af med snabbskjutande artilleri försedda bevakningsbåtar

lämnade marinförvaltningen och chefen för flottans stab en utredning

angående det antal bevakningsbåtar, som i främsta rummet ansågs erforderligt;

och beviljades, i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning, af 1901 års riksdag ett belopp af 107,900 kronor

för ändring af stångtorpedbåtar till bevakningsbåtar.

Den i berörda skrifvelse lämnade utredningen omfattade, såsom ock

i skrifvelsen framhölls, endast behofvet af bevakningsbåtar för bevakning

vid sjöfästningarna samt vid Göteborg och vid Södertäljeleden, och beräknades

det härför behöfliga antalet — utom de 5 stångtorpedbåtar,

för hvilkas ändring nyssnämnda anslag var afsedt — uppgå till dels

7 för ändamålet nybyggda båtar om cirka 20 tons, för hvilka båtar beräknades

en kostnad af 434,000 kronor, dels 24 privata ångslupar, apterade

till bevakningsbåtar för en kostnad af tillhopa 396,400 kronor.

Uti underdånig skrifvelse den 29 november 1901 gjorde marinförvaltningen

ytterligare framställning i fråga om bevakningsbåtar och erinrade

därvid till en början, att genom anskaffande af endast en utredning

ammunition i stället för beräknade två utredningar och genom

att minska antalet strålkastare sistnämnda belopp kunde reduceras icke

obetydligt; hvarefter marinförvaltningen vidare anförde följande.

Enligt verkställd utredning rörande behofvet af bevakningsbåtar

för bevakning af de minlinier, som borde hufvudsakligast i Stockholms

yttre skärgård utläggas vid mobilisering och för hvilka linier minmateriel

förefunnes, samt för kustsignalväsendets och transportväsendets behof

äfvensom för bevakning af militärhamnar in. m., skulle erfordras

för det förstnämnda behofvets tillgodoseende 12 och för fyllande af

de senare behofven 14 bevakningsbåtar. Önskligt vore visserligen,

att en del af dessa kunde anskaffas genom nybyggnad; men af ekonomiska

skäl torde detta ej kunna ifrågasättas, utan borde för ändamålet

användas privata ångslupar eller hellre bogserbåtar. En del af nu

nämnda 26 båtar kunde erhålla sin bestyckning af i förråd befintliga

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

135

kulsprutor, och endast en mindre del af båtarna behöfde förses med

dynamomaskin och strålkastare, hvarför kostnaden för den utrustning,

som i fredstid borde för dessa bevakningsbåtar anskaffas, enligt marinförvaltningens

åsikt kunde inskränkas till:

bestycknings- och bevakningsutrustning, dynamomaskiner

och ändringsarbeten för 6 båtar å 16,600 kr................... 99,600: —

ny bestycknings- och bevakningsutrustning för 6 båtar å

9,600 kr...................................................................................... 57,600: —

samt bevakningsutrustning för 14 båtar å 600 kr................ 8,400: —

eller tillhopa kr. 165,600: —

Minförsvarets samtliga för bevakningsändamål lämpliga ångslupar

borde äfvenledes förses med bestyckning af en 37 mm. snabbskjutande

kanon med lavett och ammunition, för att de skulle kunna bidraga till

bevakning af de positioner de tillhörde; och beräknades kostnaden härför

uppgå till 9,000 kronor pr ångslup, eller till 45,000 kronor för de

5 ångslupar, som för närvarande funnes och lämpade sig för ifrågavarande

tjänst.

Af det anförda framginge således, att totalbehofvet af bevakningsbåtar

uppginge, oberäknadt ofvannämnda 5 förändrade stångtorpedbåtar,

till 57, af hvilka endast 7 vore föreslagna att nybyggas. Beräknades,

att 5 ångslupar, tillhörande minförsvaret, sedan desamma blifvit för

ändamålet ändrade, skulle kunna förrätta bevakningstjänst vid de positioner

de tillhörde, skulle således antalet privata ångslupar eller bogserbåtar,

som borde utrustas för bevakningsändamål, uppgå till 45.

För att det vid krigstillfälle omedelbart framträdande behofvet af

bevakningsbåtar skulle i någon mån kunna tillgodoses, erfordrades likväl,

att redan i fredstid sådana mått och steg vidtoges, att åtminstone

en del af hela det behöfliga antalet genast vore för sitt ändamål tillgänglig

och att icke alltför stort dröjsmål förorsakades genom klargöring

af den öfriga delen.

I första hand fordrades således, att minförsvaret tillhöriga ångslupar

vore klara att användas för bevakningstjänst vid de minpositioner,

de tillhörde; men äfven bestyckning, ammunition, dynamomaskiner,

strålkastare och bevakningsutrustning borde vara tillgängliga för utrustandet

af de privata ångslupar och bogserbåtar, hvilka skulle användas

till bevakningen, enär åtminstone en del af den erforderliga

materielen icke kunde anskaffas vid behof, förrän efter betydligt dröjsmål.

Med anledning häraf ansåge marinförvaltningen det vara af behofvet

påkalladt, att nämnda mått och steg vidtoges för att snarast möj
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ligt och utan alltför stora omkostnader på en gång bevakningsfrågan

skulle kunna ordnas på ett tillfredsställande sätt, hvarför marinförvaltningen

hemställde, att proposition till Riksdagen måtte aflåtas om beviljande

på extra stat för år 1903 dels till bestyckning af 5 minförsvaret

tillhörande ångslupar samt till ammunitionsutredning 45,000 kronor,

dels till bestyckning, ammunitionsutredning, dynamomaskiner, strålkastare

och öfrig bevakningsutrustning jämte ändringsarbeten för 10 privata

ångslupar eller bogserbåtar för att omedelbart kunna användas

till bevakningsändamål, efter 16,600 kronor för hvarje båt, 166,000 kronor,

eller tillhopa 211,000 kronor.

Då jag den 11 januari 1902 inför Eders Kungl. Maj:t anmälde

denna marinförvaltningens framställning, anförde jag för egen del, att,

ehuru jag väl insåge önskvärdheten af, att medel kunde genom anslag

för år 1903 beredas för tillgodoseende af ifrågavarande behof i den

utsträckning marinförvaltningen föreslagit, jag dock, af hänsyn till andra

anslagsbehof, ansåge, att för år 1903 endast borde äskas medel till bestyckning

och ammunitionsutredning för 5 minförsvaret tillhörande ångslupar,

hvadan jag hemställde, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att för sistnämnda ändamål bevilja på extra stat för år 1903

ett anslag af 45,000 kronor; och blef den i enlighet med min hemställan

aflåtna propositionen af Riksdagen bifallen.

I sin underdåniga skrifvelse den 23 september 1902 har marinförvaltningen,

då sålunda behofvet af medel för bestyckning och bevakningsutrustning

m. m. jämte ändringsarbeten för 10 privata ångslupar

eller bogserbåtar kvarstode, hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes för

detta ändamål af nästa riksdag äska ett extra ordinarie anslag af

166,000 kronor.»

Med stöd af hvad marinförvaltningen och chefen för flottans stab

i ämnet anfört ansåge departementschefen det äskade beloppet böra

för ifrågavarande ändamål begäras; men syntes detsamma lämpligen

kunna fördelas på två år.

Hvad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit anser sig utskottet böra förorda

och hemställer därför,

att Riksdagen må på extra stat för år 1904 till

bestyckning af bevakningsbåtar m. m. bevilja ett anslag

af 83,000 kronor.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

137

Artilleri- och torpedmateriel för stridsfartygen m. m.

21:6) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1904 bevilja till skjutförsök och inskjutning af kanoner 30,000 kronor,

till anskaffning af kanoner i reserv 110,150 kronor, till anskaffning af

torpeder 100,000 kronor och till för söksskjutning ar med torpeder 8,000

kronor.

Statsrådsprotokollet innehåller härom följande anförande af departementschefen:
»Uti

sin underdåniga skrifvelse den 24 september 1901 framhöll

marinförvaltningen, att, förutom inskjutningar af nyanskaffade kanoner

och de omfattande skjutförsök, som föranleddes af pågående anskaffningar

af ny materiel, äfven pröfningsskjutningar årligen i ganska stor

utsträckning måste vidtagas för att vinna visshet om, att flottans stora

och dyrbara ammunitionsförråd befunne sig i fullgodt skick, hvartill

komme, att, i den mån pansar- och projektiltillverkningen gjorde framsteg,

det vore nödvändigt att tid efter annan utföra skjutförsök för att

utröna projektilens verkan mot pansaret; och anhöll marinförvaltningen

på grund häraf, att extra anslaget till skjutförsök och inskjutning af

kanoner måtte bestämmas till 30,000 kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts proposition beviljade Riksdagen

för ändamålet ett anslag af 25,000 kronor.

Nu har marinförvaltningen, då de omständigheter, hvilka af marinförvaltningen

år 1901 åberopades för detta anslags bestämmande till

30,000 kronor, fortfarande vore för handen, hemställt, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes för år 1904 af Riksdagen äska för skjutförsök och inskjutning

af kanoner ett extra ordinarie anslag af 30,000 kronor.

Af mitt anförande till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 11 januari 1902 framgår, att marinförvaltningen i sin underdåniga

skrifvelse den 24 september 1901 beräknat behofvet af kanoner i reserv

för flottans fartyg till omkring 10 % af det i tjänstebruk varande antalet

samt att för fyllande af detta behof återstode att anskaffa

1 st. 21 cm. kanon med lavettage, hvarför kostnaden

beräknats till .................................................. kr. 90,000: —

4 » 15 » snabbskjutande kanoner med lavettage. . » 141,500: —

10 » 57 mm. » » » » » 73,000: —

4 » 37 » » » * »_» 20,800: —

Kr. 325,300: —

Bill. till Riksd. Prof. 1003. 4 Sami. 1 Afd. G Häft, 18

Ang.

anslag till

artilleri- och

torpedmateriel

för stridsfartygen

m. m.

[25—28.]

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Af denna summa borde enligt marinförvaltningens åsikt 105,000

kronor äskas för år 1903. I enlighet härmed blef också nådig proposition

till 1902 års riksdag aflåten och af Riksdagen bifallen.

Under erinran att, med bibehållande af den n3rss angifna beräkningen

af behofvet, för detsammas fyllande erfordrades en ytterligare utgift

af 220,300 kronor, hemställer nu marinförvaltningen, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes för år 1904 af Riksdagen äska beviljande å extra

ordinarie stat af halfva det återstående beloppet eller 110,150 kronor,

för fortsatt anskaffning af kanoner i reserv.

I sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1900, angående anslagsbehofvet

under femte liufvudtiteln för år 1902, anmälde marinförvaltningen,

att de anslag, som af Riksdagen för åren 1900 och 1901

anvisats till anskaffande aj torpeder nämligen 149,500 kronor för år

1900 och 91,900 kronor för år 1901, satt marinförvaltningen i tillfälle

att för samtliga fartyg, bestyckade med torpedtuber af 38 och 45 cm.

kaliber, anskaffa full utredning af torpeder; och hemställde marinförvaltningen

på grund däraf endast om ett anslag för år 1902 till anskaffning

af reservtorpeder in. in. af 80,000 kronor, hvilket anslag äfven,

i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts proposition, blef af 1901 års

riksdag beviljadt. För år 1903 begärdes, i enlighet med marinförvaltningens

då gjorda framställning, för ifrågavarande ändamål 60,000 kronor,

som också af Riksdagen beviljades.

Nu bär marinförvaltningen i siu underdåniga skrifvelse den 23

september 1902 framhållit, att den sålunda under de senare åren fortgående

minskningen af det belopp, som för ändamålet äskats och beviljats,

varit delvis föranledd däraf, att marinförvaltningen afvaktat utredning

angående lämpligaste torpedtyp, hufvudsakligen till anskaffande

af 35 cm. torpeder och ersättande af äldre sådana. Marinförvaltningen,

som ämnar använda 1903 ars anslag för anskaffning af torpeder hufvudsakligen

till anskaffande af 35 cm. torpeder, har emellertid ansett

nödigt, att denna anskaffning under år 1904 påskyndas, enär det visat

sig, att befintliga torpeder af sagda typ, förskrifvande sig från åren

1888 och 1891, äro betydligt slitna genom flitig användning för öfningsskjutning.

^ På grund häraf har marinförvaltningen funnit önskvärdt,

att för år 1904 ett större belopp än under de närmast föregående

åren kunde ställas till marinförvaltningens förfogande för anskaffande

af torpeder, och hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

hos riksdagen äska för år 1904 ett extra ordinarie anslag af 150,000

kronor till anskaffning af torpeder.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

139

Till för söksskjutning ar med torpeder anser marinförvaltningen böra

för år 1904 äskas samma anslag som för år 1903, eller 8,000 kronor.

Vid marinförvaltningens sålunda gjorda framställningar har jag

icke funnit annat att erinra, än att det ifrågasatta anslaget till anskaffning

af torpeder synes böra begränsas till 100,000 kronor.»

I öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag, mot hvilket utskottet

icke funnit anledning till erinran, hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1904

bevilja

a) till skjutförsök och inskjutning af kanoner

30,000 kronor;

b) till anskaffning af kanoner i reserv 110,150

kronor;

c) till anskaffning af torpeder 100,000 kronor, samt

d) till försöksskjutningar med torpeder 8,000 kronor.

Karbiner.

28:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må af det utaf 1902 års Riksdag

beviljade anslag å 115,800 kronor till anskaffning af

karbiner anvisa på extra stat för år 1904 återstående

beloppet 57,900 kronor.

Artilleriinventariekammare i Karlskrona.

29:o) Under tillstyrkan af bifall till Kungl. Maj:ts framställning i

ämnet får utskottet hemställa,

att Riksdagen må af det utaf 1902 års Riksdag

beviljade anslag å 225,000 kronor till uppförande af

ny artilleriinventariekammare i Karlskrona anvisa på extra

stat för år 1904 återstoden eller 112,500 kronor.

Ang.

anslag till

anskaffande af

karbiner.

[29.]

Ang.

anslag till

artilleriinventariekammare

i Karlskrona.

[30.]

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. anslag

till fortsättande

af

mobiliseringskaj

å varfvet

i Karlskrona.

[31.]

Mobiliseringskaj å varfvet i Karlskrona.

30:o) Kungl. Magt liar föreslagit Riksdagen att på extra stat för år

1904 bevilja till fortsättande af mobiliseringskajen å flottans varf i

Karlskrona 184,000 kronor.

Departementschefen har i denna fråga yttrat sig på följande sätt.

»I mitt anförande till statsrådsprotokollet den 11 januari 1902, bilagdt

samma års statsverksproposition, redogjorde jag för ett af varfschefen

vid flottans station i Karlskrona, i enlighet med marinförvaltningens

föreskrifter, uppgjordt förslag till en mobiliseringskaj å varfvet

därstädes. Enligt detta förslag skulle kaj byggnadsarbetet kunna utföras

i 4 delar, så att af den beräknade kostnaden för hela kajanläggningen,

761,170 kronor, skulle belöpa å

delen

n:r

1 ...........

........................... kronor

191,170: —

»

»

2 ...........

........................... »

184,000: —

»

»

3

........................... »

187,000: —

»

»

4 ...........

........................... »

199,000: —

summa kronor

761,170: —

Jämlikt min i ärendet gjorda hemställan föreslog Eders Kungl.

Maj:t 1902 års riksdag att för påbörjande af en mobiliseringskaj å flottans

varf i Karlskrona bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag af

191,170 kronor; och blef denna Eders Kungl. Maj:ts framställning af

Riksdagen bifallen.»

Under hänvisning till hvad sålunda förekommit och i enlighet med

marinförvaltningens i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 23 september 1902

framställda förslag har departementschefen tillstyrkt, att förevarande

framställning måtte göras hos Riksdagen.

Mot anvisande af det af Kungl. Maj:t nu begärda anslaget till fortsättande

af ifrågavarande kajbyggnad har utskottet icke funnit sig böra

göra någon erinran och hemställer därför,

att Riksdagen må, till fortsättande af mobiliseringskajen

å flottans varf i Karlskrona bevilja på extra stat

för år 1904 ett anslag af 184,000 kronor.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

141

Ny torpedinskjutningsbro i Karlskrona.

31:o) I punkten 32 under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till byggande i Karlskrona af en ny torpedinskjutningsbro

på extra stat för år 1904 bevilja 48,380 kronor.

Departementschefens yttrande i detta ämne är af följande lydelse:

»Rörande behofvet af en ny torpedinskjutningsbro i Karlskrona har

marinförvaltningen i sin meranämnda underdåniga skrifvelse den 23

september 1902 anfört följande.

Ett viktigt villkor för att flottans torpeder skulle kunna hållas i

tjänstbart skick vore, att ändamålsenliga anordningar funnes vid stationerna

vidtagna för torpedernas inskjutande. Att den skjutbro, som

för detta ändamål funnes uppförd vid varfvet i Karlskrona, icke längre

motsvarade de fordringar, som nu måste ställas på en sådan bro, hade

under senare år, i den mån torpedmaterielen tillvuxit, mer och mer

framträdt; och hade frågan om den nuvarande inskjutningsbrons ersättande

med en ny trädt ännu skarpare i förgrunden, sedan genom den

nya varfsdockans i Karlskrona tillkomst skjutbron kommit i ett ogynnsamt

läge tätt intill denna dockas vestra mynningspir.

Med anledning häraf anmodade marinförvaltningen den 31 juli

1900 varfschefen i Karlskrona att verkställa undersökning för utrönande

af lämplig plats för ny inskjutningsbro samt att inkomma med

förslag och kostnadsberäkning däröfver. Efter verkställd undersökning

framlades två särskilda förslag i ämnet, det ena grundadt på anbringandet

af en skjutbro af beton vid torpedlastningsbryggans landfäste,

det andra inskränkande sig till ett borttagande af den närmast dockan

liggande delen af gamla skjutbron och samma dels öfverflyttande till

brons från dockan vända sida, men med tillägg af vissa erforderliga

anordningar. Sistnämnda förslag, som innebar en om- och tillbyggnad

af den gamla bron, beräknades kosta omkring 70,000 kronor, under

det att det mera omfattande förslaget antogs medföra en kostnad af

omkring 225,000 kronor. Det mindre förslaget, som blott innefattade

partiell flyttning af nuvarande skjutbron, hade icke erhållit varfschefens

förord och afstyrktes af cheferna för torped- och ekipagedepartementen.

Chefen för sistnämnda departement framhöll särskild^ att, med hänsyn

till de arbeten, som tillhörde hans inseende vid förhalning af fartyg

till och iir samt intagning i den under byggnad varande dockan,

Ang.

anslag till

ny torpedinskjutningsbro

i Karlskrona.

[32.]

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

eu förflyttning'' af den nuvarande skjutbron vore ovillkorligen nödvändig.

Beträffande förslaget att delvis omflytta bron anförde denne

chef, att den föreslagna flyttningen alls icke afhjälpte de af honom

framhållna farorna för haverier vid fartygens förhalningar till och ur

dockan, enär förflyttningen vore så ringa, att den i praktiken icke

skulle vara af någon som helst betydelse för afhjälpande af olägenheterna

af brons nuvarande läge. Äfven erinrades, att bron på sin

nuvarande plats skulle blifva högst hinderlig vid förhalningar och ledtågs

manande till fartyg, som skulle till eller från dockan.

Marinförvaltningen, som fann det mindre förslaget otillräckligt och

det större alltför kostsamt, återremitterade ärendet till förnyad utredning,

som borde grunda sig på anläggandet af en skjutbro af trä vid

yttre ändan af torpedlastningsbryggan, i sammanhang hvarmed varfschefen

anmodades låta utreda kostnaden för bortsprängandet af tre

grund utanför varfvet, hvilka ansetts hinderliga för bibehållandet af

skjutbron vid dess nuvarande plats. Denna utredning, som ingafs till

marinförvaltningen den 19 juni 1902, mynnade ut i ett förslag, som

beräknades kunna utföras för en kostnad af 50,000 kronor. Den afsevärda

prisreduktionen hade hufvudsakligen vunnits därigenom, att anordningarna

för pröfning af undervattenstorpedtuber uteslutits ur skjutbroanläggningen

och förlagts till porten till dockan n:r 1, som för

en kostnad af 4,000 kronor, inräknade i nyssnämnda 50,000 kronor,

skulle förses med en öppning med munstycke och slussventil att begagnas

vid dylik pröfning. För bortsprängande af de tre grunden beräknades

åtgå ett belopp af sammanlagdt 157,900 kronor.

Vid förnyad behandling i marinförvaltningen af detta ärende beslöt

marinförvaltningen i hufvudsak godkänna det senast afgifna förslaget,

men återremitterade ärendet ännu en gång till varfschefen för ytterligare

detaljbehandling och för afgifvande af nytt kostnadsförslag, hvari äfven

borde upptagas kostnaden för bortsprängande af ett utaf de nyss omförmälda

grunden, hvilket ansågs mera hinderligt än de öfriga.

Sedan varfschefen den 16 september 1902 inkommit med slutligt

kostnadsförslag, upptagande en summa af 39,600 kronor för anläggning

af ny inskjutningsbro, för hvilken skulle användas material från den

nuvarande bron i största möjliga utsträckning, samt 8,780 kronor för

bortsprängandet af det ifrågavarande grundet, har marinförvaltningen

ansett denna fråga nu vara så utredd, att icke någonting kunde vinnas

genom ytterligare utredning. Då emellertid, trots de betydliga kostnadsreduktioner,

som efter hand vunnits, beloppet vore så stort, att

arbetets utförande för medel från ordinarie anslaget till flottans uybygg
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

143

nåd och underhåll skulle väsentligt betunga detta, och då ett afgörande

af denna fråga nu icke borde längre undanskjutas, har marinförvaltningen

hemställt, att ett särskildt extra anslag för ändamålet måtte hos

Riksdagen begäras.»

På de sålunda af marinförvaltningen anförda skäl har departementschefen

hemställt, att Kung]. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att bevilja

det nu begärda beloppet för detta ändamål.

Då af de i statsrådsprotokollet lämnade uppgifter framgår, att den

nuvarande torpedinskjutningsbron vid Karlskrona icke längre är ändamålsenlig

och dessutom har ett i förhållande till den nya varfsdockan

ofördelaktigt läge, finner sig utskottet böra biträda förslaget om anordnande

af en ny dylik bro af förbättrad konstruktion samt därmed sammanhängande

åtgärder för bortsprängande af ett hinderligt grund, och

hemställer utskottet därför,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

nu ifrågavarande framställning, på extra stat för år

1904 till byggande i Karlskrona af eu ny torpedinskjutningsbro

anvisa ett belopp af 48,380 kronor.

Exercis- och gymnastikhus för skeppsgossekåren.

32:o) Kungl. Maj:t har i punkten 33 under denna hufvudtitel före- Ang.

slagit Riksdagen att till uppförande i Karlskrona af ett exercis- och e“r’cif- och

gymnastikhus för skeppsgossekåren bevilja på extra stat för år 1904 gymnastikhus

ett anslag å 109,500 kronor. fBr akePP3-

° '' frnssplrnrpn

Departementschefen har härom yttrat följande:

»I skrifvelse den 19 maj 1900 till stationsbefälhafvaren vid flottans

station i Karlskrona fäste chefen för skeppsgossekåren uppmärksamheten

på behofvet af ett särskildt exercishus för skeppsgossarna, därest

deras antal komme att uppbringas till 400.

Skeppsgossekasernen vore — anföres i denna skrifvelse — visserligen

ursprungligen byggd för inlogerande af 400 gossar, men med de

ökade fordringar på undervisning och på hygien in. m., som de sista

decennierna medfört, kunde plats icke lämpligen beredas för ett så stort

antal, såvida icke skeppsgossekåren finge sitt eget, inom kasernområdet

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

belägna exercishus, innehållande, utom de för kårens praktiska öfningar

behöfliga rummen, äfven slöjdrum m. m. För närvarande användes två

af de i kasernen befintliga logementerna till samlingssalar, ett för hvarje

kompani; ett af dessa logemeuter användes dessutom till sjömaningsrum.

De till nämnda logementer hörande logementsbefälhafvarerum

och tvättrum begagnades för närvarande till vapensmedens reparationsrum

äfvensom till uppställningsplats för en fartygsmodell och diverse

öfningsmateriel. Först genom erhållandet af eget exercishus blefve de

båda logementerna med tillhörande lokaler lediga till användande för

det ursprungliga ändamålet, inlogerandet af 80 skeppsgossar. Med anledning

häraf föresloges uppförande åt ett exercishus för skeppsgossekåren,

västerut från sydvästra hörnet af kaserngården, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med ett år 1897 uppgjordt förslag.

Sedan med anledning af denna framställning varfschefen inkommit

med ritningar och kostnadsförslag, enligt hvilka kostnaden för ifrågavarande

byggnad skulle uppgå till 174,000 kronor, inberäknadt kostnaden

för ombyggnad af ekipagemästareboställets utlmsbyggnader, 4,000

kronor, återremitterade stationsbefälhafvaren — för att, om möjligt, nedbringa

kostnaden — ärendet till varfschefen för yttrande i fråga om

exercishusets förläggande på sådant sätt, att dess östra ända komme

att gå till Konstapelsgatan. Med anledning häraf meddelade varfschefen,

att kostnaden enligt sistnämnda förslag komme att uppgå till 169,400

kronor.

Frågan fick därefter hvila, till dess chefen för skeppsgossekåren, i

anledning af Riksdagens år 1901 fattade beslut om kårens ökning, i

skrifvelse den 3 juni 1901 hos stationsbefälhafvaren gjorde förnyad

framställning i ämnet.

Sedan varfschefen ånyo yttrat sig, anförde stationsbefälhafvaren i

skrifvelse till marinförvaltningen den 30 augusti 1901, att han på de

skäl, kårchefen andragit, och, hvad särskild! beträffade lokal för gymnastiköfningar,

vid det förhållande att Karlskrona artillerikårs gymnastiksal,

som hittills endast med svårighet kunnat upplåtas för skeppsgossarnas

öfningar i gymnastik, icke torde efter den beslutade uppsättningen

af kustartilleriet kunna påräknas för skeppsgossekåren, vitsordade

det stora beliofvet af ett särskild! exercishus för skeppsgossekåren, sedan

kåren ökats till 400 gossar. I afseende på de två föreliggande förslagen

tvekade stationsbefälhafvaren icke att gifva företräde åt det först

uppgjorda, enligt hvilket kostnaden skulle uppgå till 174,000 kronor.

Den besparing å 4,600 kronor, som skulle åstadkommas genom att förlägga

byggnaden så, att dess östra ända komme att gå öfver Konsta
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

145

pelsgatan, syntes nämligen icke kunna uppväga de stora olägenheter,

som uppenbarligen skulle uppstå genom att för framtiden få Konstapelsgatan

såsom förbindelseled mellan Varfsgatan och den längs varfsområdet

löpande Timmermansgatan spärrad.

1 sin underdåniga skrifvelse den 24 september 1901 angående utgifterna

under riksstatens femte hufvudtitel år 1903 anförde marinförvaltningen,

att ämbetsverket, lika med stationsbefälhafvaren och på de

af honom anförda skäl, ansåge behofvet af särskildt exercis- och gymnastikhus

för skeppsgossekåren numera vara oafvisligt. Då marinförvaltningen

emellertid icke kunnat för sin del godkänna vare sig förslaget

i afseende på den ifrågasatta byggnadens läge eller beräkningen

af kostnaderna för densammas uppförande, hade ärendet remitterats

åter till stationsbefälhafvaren med anmodan att skyndsamt inkomma

med nytt förslag jämte kostnadsberäkning; och anhöll marinförvaltningen,

som ansåg det vara af vikt, att medel för ändamålet blefve af

1902 års riksdag äskade, att, så snart det nya förslaget inkomme, få

till Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning öfverlämna ärendet.

I afseende på det af stationsbefälhafvaren förordade förslaget hade

marinförvaltningen ifrågasatt, huruvida icke byggnaden borde förläggas

i norra delen af 7:e kvarteret väster om Gröna gången eller på nuvarande

kaserngården öster om Gröna gången och längs med denna, samt

därjämte, huruvida icke byggnaden kunde uppföras utan batteri med

gymnastiksal och duschrum å nedra botten och öfriga rum å öfre botten.

Med anledning häraf anförde chefen för skeppsgossekåren i skrifvelse

till stationsbefälhafvaren den 21 oktober 1901 följande.

Beträffande lämpligheten af exercishusets förläggande till norra

delen af 7:e kvarteret väster om Gröna gången hade undersökning

blifvit verkställd redan år 1897, hvarvid befunnits, att exercishusets

förläggande till denna plats skulle medföra dels, i följd af grundförhållandena,

större kostnad än det nu af stationsbefälhafvaren förordade

förslaget, dels ock den olägenhet, att exercishuset icke kunde

bringas i omedelbar förbindelse med kasernområdet. Förslaget att förlägga

exercishuset till kaserngården ville kårchefen på det lifligaste

afstyrka. Kaserngårdens utrymme medgåfve icke en kvadratmeters

minskning utan kännbara olägenheter för såväl exercisen som den fullt

lika viktiga friluftsleken. Med anledning af det begränsade utrymmet

inom kasernen vore gossarna under alla lediga stunder hufvudsakligen

hänvisade till kaserngården. Exercishusets uppförande utan batteri

skulle föranleda, att de föreskrifna artilleriöfningarna måste bedrifvas

å annan plats, dit marscher måste företagas i alla väder. Den enda

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. (1 Haft. l''J

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statstdskottets Utlåtande N:o 6.

plats, som för dessa öfningar kunde ifrågakomma, vore väl sjömanskårens

exercishus; men detta blefve, äfven om en utvidgning däraf

företoges, sannolikt fullt upptaget af sjömanskårens eget manskap.

Sedan stationsbefälhafvaren till marinförvaltningen öfverlämnat detta

kårchefens yttrande, anförde marinförvaltningen i underdånig skrifvelse

den 10 december 1901, att förvaltningen funnit de af kårchefen gjorda

erinringarna vara af den beskaffenhet, att marinförvaltningen ansåge sig

böra tillstyrka förläggandet af ifrågavarande byggnad å den plats, som

af stationsmyndigheterna först föreslagits, nämligen väster om Gröna

gången och ungefär i linje med ekipagemästarebostället. Beträffande

kostnadens nedbringande både marinförvaltningen funnit de skäl, som

förebragts för bibehållande af föreslaget exercisbatteri vara så tungt

vägande, att batteriets indragande icke kunde föreslås. På grund af

det anförda och med anmälan att storleken af det föreslagna exercisoch

gymnastikhuset vore tillräcklig, äfven om skeppsgossekåren ökades

till 600 gossar och i sin helhet komme att förläggas till Karlskrona,

hemställde marinförvaltningen, att Eders Kungl. Maj:t i proposition till

1902 års riksdag täcktes för byggande enligt ofvanberörda ritningar

och kostnadsförslag af ett exercis- och gymnastikhus för skeppsgossekåren

i Karlskrona äska ett extra anslag af 174,000 kronor.

Vid ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 11 januari

1902 yttrade jag, att behofvet af ett särskildt exercis- och gymnastikhus

för skeppsgossar i Karlskrona syntes vara tydligt ådagalagat och

att den omfattande utredning, som verkställts angående den lämpligaste

platsen för eu sådan byggnad, torde hafva gifvit vid handen, att en

lämpligare plats än den af stationsmyndigheterna och marinförvaltningen

förordade ej stode att finna, hvarjämte jag förklarade mig icke hafva

funnit något att erinra mot de öfverlämnade ritningarna och kostnadsförslaget;

och behagade Eders Kungl. Maj:t, i enlighet med min i

ärendet gjorda hemställan, föreslå Riksdagen att för uppförande i Karlskrona

af ett exercis- och gymnastikhus för skeppsgossar bevilja på

extra stat för år 1903 ett anslag af 174,000 kronor.

I häröfver afgifvet utlåtande anförde statsutskottet följande.

Genom den lämnade utredningen hade utskottet icke blifvit öfvertygadt

om nödvändigheten af att för tillgodoseende af behofvet af

exercis- och gymnastiklokaler m. in. åt skeppsgossekåren uppföra ett

så dyrbart hus som nu ifrågasatts, utan ansåge utskottet det böra tagas

under öfvervägande, huruvida icke genom lämpliga anordningar, exempelvis

genom byggnadens förläggande på annat ställe, om ock i mindre

omedelbar närhet till kasernen, samt dess uppförande, åtminstone del
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

147

vis, af trä, afsevärda besparingar i kostnaden kunde vinnas. Utskottet

kunde icke finna, att skeppsgossekårens ökning skulle kunna utgöra ett

oafvisligt hinder mot uppskof med förevarande byggnadsfråga, tills densamma

vunnit en mera tillfredsställande lösning. Genom provisoriska

anordningar syntes nämligen tillgång till såväl samlingssalar som exercis-

och gymnastiklokaler samt öfriga afsedda lägenheter kunna tills

vidare beredas. Då utskottet alltså ansåge förevarande byggnadsfråga

böra underkastas förnyad utredning, hemställde utskottet, att förslaget

icke måtte af Riksdagen bifallas. I öfverensstämmelse med denna hemställan

fattades också beslut af Riksdagens båda kamrar.

Med anledning häraf anmodade jag genom ämbetsskrifvelse den

31 maj 1902 marinförvaltningen att låta föranstalta om förnyad utredning

af denna byggnadsfråga i ändamål att genom förändrade anordningar

så mycket som möjligt nedbringa kostnaden för ifrågavarande

byggnad.

Chefen för skeppsgossekåren afgaf, efter remiss å denna ämbetsskrifvelse,

den 23 juni 1902 förnyadt yttrande i ämnet och anförde

därvid hufvudsakligen följande.

Såsom af ritningarna till det föreslagna exercis- och gymnastikhuset

framginge, innefattade detta hus icke endast gymnastiksal, utan

äfven batteri, takelrum, vapensmedsverkstad samt förstuga å nedra botten,

fyra lektionssalar (läsrum) och förstuga å öfra botten, slöjd- och

arbetsrum å vinden samt slutligen en källarvåning, innehållande åtskilliga

förrådsrum äfvensom centraluppvärmningsanordningar. Huset stode

genom en tunnel i direkt förbindelse med kaserngården.

Ehuru benämnd exercis- och gymnastikhus, afsåge sålunda deuna

byggnad att tillgodose äfven andra behof än de af exercis- och gymnastiklokaler.

Dessa behof af lektions-, slöjd-, arbets-, reparations- och

förrådsrum m. m. hade gjort sig mycket starkt gällande, och någon

bättre utväg att afhjälpa bristen än i samband med uppförandet af den

fullkomligt omistliga exercis- och gymnastiklokalen stod icke till buds

vid den tidpunkt, då förslag och ritningar uppgjordes. Sedan dess

hade förhållandena förändrat sig ganska väsentligt genom det beslutade

inredandet af ett kasernfartyg för skeppsgossekårens räkning. Genom

denna åtgärd kunde, i trots af kårens samtidigt beslutade ökning till

500 nummer, förläggningen af kompanierna göras sålunda, att två logementer

i kasernen blefve tillgängliga för annat ändamål än det med

dem afsedda, hvarjämte kasernfartyget afhälpte den hittills rådande

bristen på lokaler af flera slag. 1 detta sammanhang borde dock erm
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ras, att om kåren framdeles ökades till 600, endast ett af de båda nyssnämnda

logementen kunde påräknas för annat än bostadsändamål.

Det närmast till hands liggande sättet att nedbringa kostnaden för

gymnastik- och exercishuset vore således uteslutandet af de lokaler, som,

enligt hvad ofvan angifvits, kunde anskaffas på annat sätt än genom

nybyggnad- En ansenlig reduktion af den till 174,000 kronor beräknade

kostnaden torde kunna åvägabringas genom följande ändringar af

ritningarna:

1) byggnaden uppföres endast med en våning: den först föreslagna

bottenvåningen med gymnastiklokalens höjd; källarvåningen, öfre våningen

och vinden utgå ur förslaget;

2) byggnadens längd minskas genom borttagande af förstugan och

vapensmedsrummet samt inflyttande af den östra gafvelmuren så mycket,

att batteriet endast erhåller tre fönsters fasad i stället för den förut

föreslagna om sex fönster;

3) gymnastiksalen får de förut föreslagna dimensionerna oförändrade,

men väggen mellan nämnda sal och batteri- och takelrummen

göres af trä utom den del däraf, som måste muras för anordnande af

en kamin eller värmeugn på denna plats;

4) _ kamin eller värmeugn anordnas, förutom på nyssnämnda plats,

äfven i salens västra ända;

5) den till sin längd reducerade byggnaden erhåller ett sådant läge

på tomten, att dess östra gafvelmur stannar i Konstapelsgatans västra

gatulinie, hvarigenom rifning och ombyggnad af de invid ekipagemästarebostället

belägna uthus blifva obehöfliga;

6) den föreslagna tunneln under Konstapelsgatan uteslutes, hvaremot

Konstapelsgatan afstänges genom staket, försedda med grindar.

I enlighet med de af chefen för skeppsgossekåren sålunda angifna

grunder hafva nya ritningar och kostnadsförslag uppgjorts af byggmästaren

vid stationen; och slutar det nya kostnadsförslaget på en

summa af 109,500 kronor.

Stationsbefälhafvaren, som ånyo framhållit, att den föreslagna byggnaden

är för stationen synnerligen behöflig, har tillstyrkt uppförande

af ett gymnastik- och exercishus i enlighet med de nya ritningarna,

dock med den förändring att byggnadens södra fasad förlädes i linie

med nuvarande Timmermansgatan, så att platsen norr om byggnaden

lämnades så rymlig som möjligt — en förändring af läget, som, enligt

hvad chefen för stationens ingeniördepartement upplyst, icke skulle medföra

någon ökad kostnad.

Marinförvaltningen har med ämbetsskrifvelse den 19 augusti 1902

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

149

öfverlämnat samtliga till ärendet hörande handlingar och med förklarande,

att marinförvaltningen icke funnit något att erinra mot det

nu föreliggande förslaget med den af stationsbefälhafvaren ifrågasatta

förändring eller mot den uppgjorda kostnadsberäkningen, hemställt, att ett

extra anslag af 109,500 kronor måtte för ändamålet äskas af Riksdagen.

Ehuru, såsom af chefens för skeppsgossekåren skrifvelse framgår,

den betydliga reduktionen af kostnaderna för den föreslagna byggnaden

kunnat vinnas allenast genom uppgifvande af åtskilliga fördelar, som

skulle hafva ernåtts, om den kunnat uppföras enligt det förut framlagda

förslaget, synes det mig dock otvifvelaktigt, att det behof, som den

hufvudsakligen är afsedd att fylla, på ett tillfredsställande sätt kan

tillgodoses genom utförande af det nu föreliggande förslaget. Hvad

byggnadens läge angår delar jag den af stationsbefälhafvaren uttalade

åsikt.»

Utskottet finner, på grund af hvad i statsrådsprotokollet anförts,

sig böra tillstyrka det nu föreliggande förslaget, hvilket i afseende på

kostnaderna ej oväsentligt understiger det för 1902 års Riksdag framlagda,

och hemställer därför,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, till uppförande i Karlskrona

af ett exercis- och gymnastikhus för skeppsgossekåren

bevilja på extra stat för år 1904 ett anslag

af 109,500 kronor.

Ammunition sförrådshus å Kalsholmen vid Karlskrona.

33:o) Uti punkten 34 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1904 bevilja ett anslag å

120,600 kronor till uppförande af tre nya ammunitionsförrådshus samt

öfriga anordningar å Kalsholmen vid Karlskrona.

Angående denna framställning har departementschefen anfört följande:
»Med

ämbetsskrifvelse den 17 december 1901 öfverlämnade marinförvaltningen

ett utaf en särskild kommission afgifvet förslag i fråga

Ang.

anslag till

ammunitionsförr&dshus

å Kalsholmen

vid Karlskrona.

[34.]

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

om ammunitionsförråden8 förvaring vid flottans station i Stockholm.

I förslaget förordade kommissionen, att vissa delar af ammunitionsförråden

måtte förvaras ombord å fartygen och återstoden i land. Med

afseende härå anförde marinförvaltningen, att genom ammunitionens

förvarande ombord i så stor utsträckning, som kommissionen föreslagit,

ernåddes, att en del af flottans fartyg ständigt befunne sig uti ett för

en snabb mobilisering lämpadt skick och att genom de af kommissionen

förordade principerna för den återstående ammunitionens förvaring

i land, enligt hvilka förråden skulle delas på ett antal smärre byggnader,

vunnes, beträffande denna del af ammunitionen, dels möjlighet

för snabb mobilisering af de fartyg, ombord å hvilka ammunition icke

förvarades, dels största möjliga säkerhet mot skada och mot explosion.

Det af kommissionen framlagda och af marinförvaltningen tillstyrkta

förslaget beträffande Stockholms station afsåg anordnande af

en ammunitionsdepot vid Loudden för en beräknad kostnad af 204,000

kronor; och hemställde marinförvaltningen, att för påbörjande af

denna ammunitionsdepot måtte för år 1903 äskas ett anslag af 120,000

kronor.

Då emellertid frågan om dispositionsrätten till den för depotens

anläggning afsedda platsen icke syntes mig fullt utredd, och därjämte

lämpligheten af den föreslagna platsen måste bedömas med hänsyn till

den ännu icke lösta frågan om flyttning af de till flottans station i

Stockholm hörande etablissement, ansåg jag mig icke kunna tillstyrka

Eders Kungl. Maj:t att till 1902 års riksdag aflåta proposition i ämnet.

Numera har omförmälda kommission afgifvit förslag jämväl beträffande

ammunitionsförråden vid Karlskrona station, därvid kommissionen

utgått från den af kommissionen förut antagna förutsättning af

förrådens förvaring dels ombord å fartyg dels i land. Förslaget afser:

uppförande å Kalsholmen af tre nya ammunitionshus

för en sammanlagd kostnad af................................. kronor 57,000: —

sprängningsarbeten och anläggning af spårvägar m. m.

å Kalsholmen.................................................................. » 29,800: —

inredningsarbeten i det nuvarande stora ammunitions
huset

å Kalsholmen...................................................... » 8,800: —

summa kronor 95,600: —

Till denna kostnad skulle emellertid, enligt ett af varfschefen vid

flottans station i Karlskrona till marinförvaltningen öfverlämnadt förslag,

komma kostnader för ordnande af urlastningsplatsen samt för spårvägs
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 151

förbindelse till det nuvarande ammunitionshuset å sammanlagdt 25,000

kronor.

Sammanlagda kostnaden för anordningarna å Kalsholmen skulle

sålunda utgöra 120,600 kronor. Lägges härtill den förut omförmälda

kostnaden för en ammunitionsdepot å Loudden 204,000 kronor, skulle

hela kostnaden för ammunitionsförråden vid båda stationerna blifva tillhopa

324,600 kronor; och har marinförvaltningen i sin underdåniga

skrifvelse den 23 september 1902, angående utgifterna under femte

hufvudtiteln för år 1904, hemställt, att ett anslag å sistnämnda belopp

måtte för ändamålet hos Riksdagen äskas, dock att endast hälften däraf,

eller 162,300 kronor, skulle behöfva på extra stat för år 1904 anvisas.

Med hänsyn till det ännu icke pröfvade förslaget om förflyttning

till stranden af Lilla Värtan och Djurgårdsbrunnsviken af de

till flottans station i Stockholm hörande etablissement, hvilka, därest

förslaget komme till utförande, skulle komma att förläggas ganska nära

den föreslagna utvidgade ammunitionsdepoten å Loudden, finner jag

mig för närvarande icke kunna tillstyrka äskande af anslag till ordnande

af denna depot; men då det, frånsedt nämnda förhållande vid

Stockholms station, måste anses vara ett oafvisligt behof att snarast

möjligt erhålla förrådshus för de år från år, jämsides med materielens

ökning, tillväxande dyrbara och ömtåliga ammunitionsutredningarna, får

jag, som icke funnit något att erinra mot de föreslagna byggnaderna

och öfriga anordningar å Kalsholmen vid Karlskrona eller mot de därför

uppgjorda kostnadsberäkningar, i underdånighet hemställa, det

täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen

att till uppförande af tre nya ammunitionsförrådshus samt öfriga

anordningar å Kalsholmen vid Karlskrona bevilja å extra stat för år

1904 ett anslag af 120,600 kronor.»

Utskottet, som finner behofvet af ytterligare utrymme till förvarande

af ifrågavarande dyrbara förråd ådagalagdt, samt icke haft något att

erinra mot förslaget om uppförande af nya ammunitionsförrådshus och

om åtskilliga därmed sammanhängande arbetens utförande, får, under

tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning,

hemställa,

att Riksdagen må, till uppförande af tre nya

ammunitionsförrådshus samt öfriga anordningar å

Kalsholmen vid Karlskrona, på extra stat för år 1904

bevilja ett anslag af 120,600 kronor.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang.

anslag till

kustsignalväsendet.

[35.]

Ang.

anslag till

tillfällig förstärkning

af

arbetskrafterna

i

marinförvaltningen.

[36.]

Kustsignalväsendet.

34:o) Under tillstyrkande af bifall till hvad Kung], Maj:t i ämnet

föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må af det utaf 1902 års Riksdag

beviljade anslag för kustsignalväsendet å 300,000 kronor

anvisa på extra stat för år 1904 ett belopp af

100,000 kronor.

Tillfällig förstärkning af arbetskrafterna i marinförvaltningen.

35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till förstärkning

af arbetskrafterna i marinförvaltningen bevilja på extra stat för år 1904

ett anslag af 4,500 kronor.

Departementschefen har i denna fråga yttrat följande till ofvanberörda

statsrådsprotokoll:

»Då jag den 11 januari 1902 för Eders Kungl. Maj:t anmälde

marinförvaltningens i underdånig skrifvelse den 24 september 1901

gjorda framställning om ett extra anslag för år 1903 till förstärkning

af arbetskrafterna inom marinförvaltningen och vid flottans civilstat,

för hvilken framställnings innehåll jag då utförligt redogjorde i mitt

anförande till dagens statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden, behagade

Eders Kungl. Maj:t besluta att till Riksdagen aflåta proposition

om beviljande af ett extra anslag å 11,800 kronor för ifrågavarande

ändamål; och blef denna proposition af Riksdagen bifallen.

Af det sålunda beviljade anslaget var, på sätt af mitt nyssnämnda

anförande framgår, ett belopp af 4,500 kronor afsedt för marinförvaltningen

och återstoden för flottans civilstat.

Då jag nu varit i tillfälle att för Eders Kungl. Maj:t framlägga

ett fullständigt förslag till omorganisation af flottans cmlstat, afsedt att

börja tillämpas år 1904, bör, under förutsättning af detta förslags godkännande,

något extra anslag för civilstaten under år 1904 icke ifrågakomma.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

153

Hvad åter angår behofvet af förstärkning af marinförvaltningens

civila arbetskrafter, har marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse

den 23 september 1902 framhållit, att detsamma fortfarande gör sig

synnerligen kännbart. Då marinförvaltningen emellertid ännu icke ansett

sig kunna med full visshet bedöma, i hvad mån den, bland annat genom

kustartilleriets tillkomst, under senare tiden uppkomna ökningen af

göromålen inom ämbetsverket kan komma att kräfva ändring i staten

för marinförvaltningen, hvartill kommer, att frågan härom i viss mån

kan vara beroende af civilstatens förändrade organisation, har marinförvaltningen

ansett sig nu icke böra ifrågasätta något annat sätt för

tillgodoseende af nämnda behof, än att ett extra anslag jämväl för år

1904 beviljas, hvilket borde bestämmas till samma belopp, som af det

för innevarande år beviljade anslaget till förstärkning af arbetskrafterna

inom marinförvaltningen och vid flottans civilstat var afsedt för marinförvaltningen,

eller 4,500 kronor.»

Utskottet, som under punkten 2:o härofvan i hufvudsak tillstyrkt

bifall till Kungl. Maj:ts förslag rörande omorganisation af flottans civilstat,

anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning

och hemställer därför,

att Riksdagen må till förstärkning af arbetskrafterna

i marinförvaltuingen bevilja på extra stat för

år 1904 ett anslag af 4,500 kronor.

Sj ökrigsskolan.

36:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning Ang. anslag

och i likhet med hvad under de senare åren dart rum hemställer utskottet, tm si°krisa
att

Riksdagen må, till löneförbättring åt lärarna C^U]

vid sjökrigsskolan, utöfver de belopp, som enligt medgifvande

af 1881 och 1888 års Riksdagar få användas

af kadetternas terminsafgifter, anvisa för år 1904 ett

extra anslag af 1,860 kronor med det därvid för löneförbättringens

erhållande fästade villkor, att den, som

vill däraf komma i åtnjutande, icke må, jämte sin

lärarebefattning vid sjökrigsskolan, utöfva lärareverksamhet

vid någon privat läroanstalt för inträde i

nämnda skola.

nih. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami, / Afd. 0 Höft.

20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang.

anslag till

anordningar

för värnpliktigas

förläggning.

[38, 39.]

Anordningar för värnpliktigas förläggning.

37:o) Kung]. Magt har föreslagit Riksdagen, att för isolering och

förstärkt värmeledning å pansarbåtarna Oden, Thor och Niord äfvensom

för ventilationsanordningar å pansarbåten Oden bevilja på extra stat för

år 1904 ett anslag af 145,311 kronor

samt att till betäckande af vissa, af marinförvaltningen förskottsvis

bestridda utgifter för värnpliktigas förläggning bevilja på extra stat för

år 1904 ett anslag af 125,796 kronor.

Departementschefen har i fråga om dessa framställningar anfört

följande:

»Sedan marinförvaltningen från varfschefen vid flottans station i

Karlskrona infordrat förslag och kostnadsberäkning dels till sådana

anordningar för isolering och förstärkt värmeledning å pansarbåtarna

Oden, Thor och Niord, att dessa fartyg kunde vara beboeliga vintertiden

vid utsträckta beväringsöfningar, dels ock, med anledning af högste

befälhafvai''ens öfver 1901 års kusteskader underdåniga förslag och erinringar

beträffande materielen, till ventilationsanordningar i pansarbåten

Odens kajuta, gunrum, hytter och öfriga rum till den utsträckning, som

af varfschefen ansåges oafvisligen behöflig, har bemälde varfschef till

marinförvaltningen öfverlämnat af chefen för ingeniördepartementet uppgjorda

förslag och kostnadsberäkningar i berörda hänseenden.

Enligt dessa beräkningar skulle kostnaden för isolering och förstärkt

värmeledning uppgå för en hvar af nämnda tre pansarbåtar till

45,437 kronor och kostnaden för omförmälda ventilationsanordningar å

pansai’båten Oden till 9,000 kronor, hvadan hela den ifrågavarande kostnaden

skulle utgöra 145,311 kronor.

Marinförvaltningen, som icke funnit något att erinra med afseende

å vare sig de upprättade förslagsritningarna eller den uppgjorda kostnadsberäkningen,

har uti ämbetsskrifvelse den 22 juli 1902, med öfverlämnande

af samtliga till ärendet hörande handlingar, hemställt, att

medel för de föreslagna arbetenas utförande måtte anvisas.

Sedan därefter chefen för flottans stab, i sammanhang med afgifvet

förslag till öfvande af de värnpliktiga, hvilka skulle inrycka till tjänstgöring

den 9 januari 1903, framhållit, hurusom för de värnpliktigas

förläggning torde komma att erfordras, förutom de för detta ändamål

afsedda fyra l:a kl. pansarbåtar, jämväl andra fartyg och i sådant af
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

155

seende föreslagit, att logements fartygen Stockholm och Vanadis måtte

få härför användas, anmodade jag marin förvalta i ngen att inkomma med

uppgift å ungefärliga kostnaden för sistnämnda båda fartygs förseende

med elektrisk belysning och för vinterbehof erforderlig värmeledning,

därest den nuvarande icke ansåges härför tillräcklig, samt för de öfriga

åtgärder, som kunde vara oundgängligen erforderliga för att göra dem

lämpliga att vintertid bebos.

Med skrifvelse den 29 oktober 1902 öfverlämnade marinförvaltningen

ett af chefen för ingeniördepartementet vid flottans station i

Karlskrona afgifvet yttrande i ärendet, af hvilket yttrande framgick,

att — under förutsättning dels att åtgärderna för fartygens beboelighet

inskränktes till anbringande af skydd öfver nedgångarna å öfre däck,

anordnande af kojlårar samt uppsättning af ett mindre antal tvättfat

och en klosettbyggnad, dels ock att belysningsmaskinerierna komme

att drifvas med fotogénmotorer — kostnaderna för uppvärmnings-,

ventilerings- och belysningsanordningar in. m. å fartygen skulle belöpa

sig, för logements fartyget Stockholm till 41,136 kronor och för logementsfartyget

Vanadis till 54,270 kronor.

Vid underdånig anmälan af detta ärende den 31 oktober 1902 behagade

Eders Kungl. Maj:t anbefalla marinförvaltningen att ofördröjligen

låta vidtaga de uppvärmnings-, ventilerings- och belysningsanordningar

samt öfriga åtgärder, som kunde vara oundgängligen nödvändiga

för att göra logementsfartygen Stockholm och Vanadis lämpliga för

inkvartering därstädes vintertid af värnpliktiga. Tillika föreskrefs, att

dessa arbeten borde bedrifvas med sådan skyndsamhet, att fartygen

kunde för ifrågavarande ändamål tagas i anspråk vid de värnpliktigas

inställelse till tjänstgöring vid flottan i januari 1903; och anbefalldes

marinförvaltningen att med omhänder hafvande medel förskottsvis bestrida

de härför erforderliga kostnader intill ett belopp af 95,406 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t genom särskilda nådiga bref den

28 sistlidne november bemyndigat marinförvaltningen att af omhänder

hafvande medel utbetala dels 16,200 kronor till inredande af logement,

afsedda för inkvartering af värnpliktiga, å vinden till den nya kokhusbyggnaden

å sjömanskårens kaserngård i Karlskrona, dels 5,790 kronor

för anordnande af belysning och vattenledning in. m. till förläggningsplatsen

i Karlskrona för de till värnpliktigas öfvande afsedda fartyg, dels

ock 8,400 kronor till anskaffande af filtar åt värnpliktiga, som vintertid

komme att förläggas ombord å fartyg.»

Då samtliga nu omförmälda utgifter, för hvilkas bestridande anslaget

till sjöbeväringens vapenöfningar icke lämpligen kunnat anlitas,

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

måste enligt departementschefens åsikt anses för beväringsöfningarnas

tillfredsställande ordnande oundgängligen behöfliga, hemställdes om framställning

i ämnet till Riksdagen.

Med hänsyn till hvad i statsrådsprotokollet i detta ämne upplysts,

finner sig utskottet böra biträda Ivungl. Maj:ts förevarande förslag och

hemställer,

att Riksdagen må på extra stat för år 1904 bevilja

a) för isolering och förstärkt värmeledning å pansarbåtarna

Oden, Thor och Niord äfvensom för ventilationsanordningar

å pansarbåten Oden 145,311 kronor,

samt

b) till betäckande af vissa, af marinförvaltningen

förskottsvis bestridda utgifter för värnpliktigas förläggning

125,796 kronor.

Ersättning för kostnader för mottagande af ett franskt

kadettfartyg.

Ersättning för

kostnader för

mottagande af

ett franskt

kadettfartyg.

[40.]

38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till ersättande af

förskottsvis bestridda kostnader för mottagande af ett franskt kadettfartyg

bevilja på extra stat för år 1904 ett anslag af 3,659 kronor.

Departementschefen har härom till statsrådsprotokollet anfört följande:

»Sedan genom utrikesdepartementet ingått meddelande, att franska

marinens kadettskolfartyg Duguay-Trouin under befäl af kommendör

Houette komme att besöka Stockholm den 12—18 juni 1902, ansåg jag

det vara, med hänsyn till det storartade mottagande, som år 1900 i

Frankrike bereddes officerare och kadetter å det svenska kadettfartyget

på franska statens bekostnad, önskvärdt, att gästfrihet kunde på ett

värdigt sätt visas officerare och kadetter å nämnda franska kadettskolfartyg,

utan att svenska flottans officerare och deras vederlikar blefve

alltför mycket betungade med utgifter för ändamålet, hvarför jag hos

Eders Kungl. Maj:t gjorde hemställan om anvisande af medel för detta

ändamål; och behagade Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 6 i

nämnda månad anbefalla marinförvaltningen att för ändamålet af omhänder

hafvande medel till chefen för sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition

på rekvisition utbetala, mot redovisningsskyldighet, ett

belopp af högst 4,000 kronor och framdeles till ersättande anmäla hvad

som på grund häraf kunde blifva utbetaldt.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

157

Sedermera har, efter det nämnda kadettskolfartyg aflagt sitt besök

i Stockholm och dess officerare och kadetter därvid beredts tillfälle att

kostnadsfritt besöka en del af hufvndstadens och dess närmare omgifningars

sevärdheter samt att deltaga i några för dem anordnade samkväm,

marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 15 sistlidne juli

anmält, att redovisning för de anvisade medlen till förvaltningen inkommit

och blifvit inom ämbetsverket granskad; hvarjemte förvaltningen,

med öfverlämnande af nämnda redovisning och de till densamma

hörande verifikationer, hemställt, att ersättning för de för ändamålet

gjorda utgifterna, tillhopa 3,658 kronor 93 öre, måtte beredas.

Då ersättning för ifrågavarande utgifter, hvilka föranledts af önskvärdheten

att kunna åtminstone i någon mån gengälda den uppmärksamhet,

som från en främmande makts sida visats befäl och kadetter å

ett svenska flottans öfningsfartyg, icke lämpligen synes kunna beredas

från något ordinarie anslag under femte hufvudtiteln, finner jag mig

böra hemställa, det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen

att till ersättande af förskottsvis bestridda kostnader för mottagande

af ett franskt kadettfartyg bevilja på extra stat för år 1904 ett anslag

af 3,659 kronor.»

Utskottet har icke ansett sig böra göra någon erinran mot ifrågavarande

framställning och hemställer,

att Riksdagen må, till ersättande af förskottsvis

bestridda kostnader för mottagande af ett franskt

kadettfartyg bevilja på extra stat för år 1904 ett anslag

af 3,659 kronor.

Kustartilleriet.

Kustbefästningarna.

39:o) Under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen,

Ang.

i punkten 41, att af det utaf 1902 års Riksdag för fortsättande af ar- kJatbefiLtninbetena

å rikets kustbefästningar beviljade anslag af 1,696,400 kronor gärna,

anvisa på extra stat för år 1904 ett belopp af 590,000 kronor, samt, i [41, 42.]

punkten 42, att till täckande af brist i de för ordnande af försänk
-

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ningarna i Bullerholmssundet anvisade medel bevilja på extra stat för

år 1904 ett anslag af 60,000 kronor.

I detta ämne har departementschefen yttrat följande till ofvanberörda

statsrådsprotokoll.

»I mitt anförande till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

don 11 januari 1902, bilagdt statsverkspropositionen till samma års

riksdag, redogjorde jag för behofvet af anslag till fortsättande af arbetena

å rikets kustbefästningar under treårsperioden 1903—1905. Enligt

den af marinförvaltningen verkställda beräkning utgjorde nämnda anslagsbeliof:
för

befästningsarbeten vid Karlskrona.............. kr. 463,400: —

» bestyckningsarbeten vid Göteborg............... » 375,000: ■—

» befästningsarbeten » » » 858,000: —

eller tillsammans kronor 1,696,400: —

G är af erfordrades, enligt samma beräkning, för år 1903:

till befästningsarbeten vid Karlskrona.............. kr. 154,000: —

» bestyckningsarbeten vid Göteborg............... » 150,000: —

» befästningsarbeten » » » 286,000: —

eller tillsammans kronor 590,000: —

I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts på denna beräkning stödda

förslag beviljade Riksdagen till fortsättande af arbetena å rikets kustbefästningar

ett anslag al 1,696,400 kronor och anvisade däraf på extra

stat för år 1903 ett belopp af 590,000 kronor.

Uti underdånigt memorial den 11 september 1902 har chefen för

fortifikationen, efter att hafva erinrat om hvad sålunda förekommit,

vidare anfört följande.

Af det för befästningsarbeten afsedda anslaget återstode sålunda

att anvisa, för Karlskrona 309,400 kronor och för Göteborg 572,000

kronor, utgörande för hvardera platsen omkring två tredjedelar af det

för sistnämnda ändamål afsedda anslaget. Det syntes därför vara lämpligast

att, såsom äfven från början varit afsedt, fördela dessa summor

ungefär lika på periodens båda återstående år och således afse för

Karlskrona 154,000 kronor under år 1904 och 155,400 kronor under år

1905 samt för Göteborg 286,000 kronor under hvardera af de båda

åren.

Dessa båda anslag afsåge emellertid, såsom nämndt, endast befästningarna

vid Karlskrona och Göteborg, enär för befästningsarbetena

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

159

vid Vaxholm och Oscar-Fredriksborg icke begärts något ytterligare

anslag för år 1903. Skälet härtill både varit, att man icke så lång tid

före slutförandet af arbetena å sistnämnda fästning kunnat med visshet

beräkna, huru stort anslag, utöfver de förut beviljade, kunde blifva

erforderligt, särskildt för förvärfvande af behöflig mark. Äfven nu vore

förhållandet detsamma, ty ännu återstode såväl en del arbeten som ock

marklorvärfsfrågor oafslutade.

En ökad kostnad kunde dock redan nu med visshet angifvas, nämligen

för fullbordandet af försänkningarna vid Bullerholmen. För detta

arbete hade 1897 års befästningskommitté upptagit och Eders Kungl.

Maj:t sedermera å 1899 års arbetsplan anvisat 33,000 kronor, hvarjemte

å 1902 års arbetsplan ytterligare 5,000 kronor anvisats för samma ändamål.

Emellertid hade under ifrågavarande försänkningsarbetens fortgång

upprepade sjunkningar af och sättningar i stenmassorna ägt rum,

livilket ej blott vållat en högst betydlig förlängning uti arbetstid, utan

ock förorsakat, att flerdubbel mängd sprängsten åtgått mot hvad från

början beräknats. Att bottnen å det ställe, där försänkningsmassorna

skulle läggas, var mycket lös i sin öfre del, hade vid undersökning

visat sig, och härtill hade också tagits vederbörlig hänsyn vid kostnadsförslagets

uppgörande; men att ett undre och som fast ansedt bottenlager

ej var tillräckligt bärande, hade man ej skäl att antaga, och detta

hade för öfrigt endast kunnat utrönas genom en profbelastning, till

hvars utförande dock inga medel vid tiden för kostnadernas beräknande

förefunnos. Den påbörjade försänkningen måste emellertid fullbordas,

hvarför af öfriga för förstärkningsarbeten inom Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs

fästning afsedda och disponibla medel förskjutits den härför

erforderliga summan. För fyllande af den brist, som härigenom uppstått

å anslagen till öfriga förstärkningsarbeten, erfordrades sålunda, att

den för sagda försänkningar förskotterade summan, som uppgått till

00,000 kronor, återbetalades, hvarför ett motsvarande anslag för betäckande

af den för Bullerholmsförsänkningarnas ordnande uppkomna

bristen syntes böra äskas.

Slutligen ville chefen för fortifikationen fästa Eders Kungl. Maj:ts

uppmärksamhet därpå, att, enär numera de af 1897 års befästningskommitté

föreslagna och af Eders Kungl. Maj:t sedermera till utförande

anbefallda befästningsarbetena vore afslutade vid Fårösund, närmade sig

sin fullbordan vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning samt vid

spärrlinien i Göta elfs mynning och vore ganska långt framskridna vid

Karlskrona fästning, det syntes vara på tiden, att de fortifikationsförråd

upprättades, som vid mobilisering oundgängligen erfordrades för att de

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

särskilda kustbefästningarnas fortifikatoriska armering skulle kunna utan

tidsutdräkt utföras. De förslag till sådana förråd, hvilka genom marinförvaltningens

försorg upprättats och sedermera för nödiga åtgärders

vidtagande till chefen för fortifikationen öfverlämnats, hade vid verkställd

granskning befunnits i hufvudsak tillfredsställande och beräknades

— med iakttagande af de mindre tillägg, chefen för fortifikationen

ansett böra göras — komma att kräfva följande kostnadsbelopp:

fortifikationsförrådet vid Vaxholms och Oscar-Fredriks
borgs

fästning .................................................................... kr. 40,000:

fortifikationsförrådet vid Karlskrona fästning, förlagdt å

Stumholmen ......................................................................... » 36,000:

fortifikationsförrådet å Gotland, fördeladt mellan Fårösund

och Enholmen........................................................................ » 10,000:

fortifikationsförrådet å Nya varfvet vid Göteborg............ » 20,000:

eller tillsammans kronor 106,000:

hvilken summa således syntes böra äskas för ifrågavarande fortifikationsförråds

upprättande.

På grund af det anförda har chefen för fortifikationen hemställt,

att Eders Kungl. Maj:t måtte af instundande riksdag för fortsatt stärkande

af rikets fasta kustförsvar äska dels anvisande på extra stat för

år 1904 af 440,000 kronor utaf det redan beviljade anslaget å 1,696,400

kronor, dels ett anslag på extra stat för samma år af 60,000 kronor,

afsedt att täcka den brist å anslaget till Bullerholmsförsänkningarnas

ordnande, som under detta arbetes utförande uppkommit, dels ock ett

liknande anslag af 106,000 kronor, afsedt för upprättande af fyra fortifikationsförråd

vid kustbefästningarna.

Marinförvaltningen har biträdt detta chefens för fortifikationen förslag

och för egen del hemställt, att det belopp af 440,000 kronor, som

enligt chefens för fortifikationen förslag borde för år 1904 anvisas af

det utaf 1902 års riksdag beviljade anslaget till fortsättande af arbetena

å rikets kustbefästningar, måtte ökas med 150,000 kronor, utgörande

en del af den i sistnämnda anslag ingående artillerikostnaden, 375,000

kronor, för bestyckningsarbeten vid Göteborg.

Mot hvad sålunda blifvit af chefen för fortifikationen och marinförvaltningen

föreslaget har jag icke funnit annat att erinra, än att,

med hänsyn till andra anslagsbehof under hufvudtiteln, med äskande af

anslag för upprättande af fortifikationsförråd torde böra anstå.»

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

161

Utskottet, som tillstyrker anvisande å 1904 års stat af det nu begärda

beloppet 590,000 kronor af det utaf 1902 års Riksdag beviljade anslag,

har därjämte, med hänsyn till de i statsrådsprotokollet meddelade uppgifter,

ansett den af särskilt. ogynnsamma naturförhållanden orsakade

bristen, 60,000 kronor, i de för försänkningars anordnande i Bullerholmssundet

afsedda medel, hvilken brist icke lärer kunna täckas genom

några på ifrågavarande anslag beräkneliga besparingar, böra genom

anvisande af ett motsvarande extra anslag ersättas och hemställer därför,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställningar,

a) af det utaf 1902 års Riksdag för fortsättande

af arbetena å rikets kustbefästningar beviljade anslag

af 1,696,400 kronor anvisa på extra stat för år 1904

ett belopp af 590,000 kronor, samt

b) att till täckande af brist i de för ordnande af

försänkningarna i Bullerholmssundet anvisade medel

bevilja på extra stat för år 1904 ett anslag af 60,000

kronor.

Nybyggnader för kustartilleriets förläggning m. m.

40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till nybyggnader

för kustartilleriets förläggning m. m. bevilja på extra stat för år 1904

ett anslag af 398,386 kronor.

Departementschefen har härom anfört följande.

»Enligt den plan för uppförande af nybyggnader för kustartilleriets

förläggning m. m., som framlades i statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 11 januari 1901, bifogadt samma års statsverksproposition,

skulle för den 2:a byggnadsperioden, omfattande åren 1904 och

1905, erfordras ett belopp af 636,771 kronor, hvilket borde fördelas

lika på de båda åren, så att enligt denna plan skulle för år 1904 erfordras

ett anslag för ändamålet af 318,386 kronor.

Sedan emellertid Riksdagen i skrifvelse den 1 juni 1901 anfört,

bland annat, att den uti den ursprungliga byggnadsplanen upptagna

träbaracken för inkvartering af kustartilleriets värnpliktiga manskap i

Karlskrona syntes böra utbytas mot eu kasernbyggnad af sten, samt

Eib. till Riksd. Prof. 1003. 4 /lamt. 1 Afd. 6 Iläft. 21

Ang.

anslag till

nybyggnader

för kustartilleriets

förläggning

m. m.

[43.]

s. 162 Kontrollera mot PDF

Ang.

anslag till

nybyggnader

m. m. för kustartilleriets

inkvartering

å

det s. k. Nya

varfvet vid

Göteborg.

[44.]

162 Statsutskottets Uttydande N:o $.

jag, med anledning häraf, latit utarbeta nytt förslag till anordningar för

kustartilleriets förläggning i Karlskrona, hvilket förslags genomförande

skulle kräfva, en ökad kostnad af 160,000 kronor, hemställde jag i mitt

anförande till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 11

januari 1902 — under förutsättning att hela kostnaden för kustartilleriets

förläggning i staden Karlskrona komme att fördelas på l:a och

2:a byggnadsperioderna — att det för år 1903 beräknade anslagsbeloppet,

508,078 kronor, måtte ökas med hälften af nyssnämnda ökning,

eller med 80,000 kronor. Med bifall till denna min hemställan föreslog

Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att till nybyggnader för kustartilleriets

förläggning m. m. bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag af

588,078 kronor; och blef denna proposition af Riksdagen bifallen.

Nu har marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den 23

september 1902 uttalat den mening, att den andra hälften af berörda

ökade kostnad^ för kustartilleriets förläggning i Karlskrona borde läggas

till den för år 1904 enligt den ursprungliga planen beräknade kostnaden

för nybyggnader för kustartilleriets förlägg ning.

bå enligt byggnadsplanen medel för bestridande af ifrågavarande

hälft af berörda ökade kostnad böra vara tillgängliga år 1904, hemställer

jag i underdånighet, det täcktes Eders Kungl. kaj:t föreslå Riksdagen

att till nybyggnader för kustartilleriets förläggning m. in. bevilja

på extra stat för år 1904 ett anslag af 398,386 kronor.»

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och hemställer därför,

att Riksdagen må till nybyggnader för kustartilleriets

förläggning m. m. bevilja på extra stat för år

1904 ett anslag af 398,386 kronor.

Nybyggnader m. m. för kustartilleriets inkvartering å det

s. k. Nya varfvet vid Göteborg.

41:o) Kungl. Maj:t bar i punkten 44 under denna bufvudtitel föreslagit

Riksdagen att — vid bifall till hvad Kungl. Maj:t under andra

bufvudtiteln föreslagit angående utvidgning af länsfängelset i Hernösand

och uppförande af nytt cellfängelse invid Göteborg — medgifva, att

det för ar 1902 anvisade extra anslag å 175,000 kronor till nybygg
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

163

nåder m. m. för kustartilleriets inkvartering å det s. k. Nja varfvet

vid Göteborg måtte få användas på det förändrade sätt, som i ofvannämnda

protokoll angåfves.

Statsrådsprotokollet innehåller härom följande yttrande af departementschefen:
»Till

nybyggnader m. m. för kustartilleriets inkvartering å det s. k.

Nya varfvet vid Göteborg beviljade 1901 års riksdag, i enlighet med

Eders Kungl. Maj:ts förslag, ett anslag af 350,000 kronor och anvisade

däraf på extra stat för år 1902 ett belopp af 175,000 kronor.

Genom nådigt bref den 14 juni 1901 fastställdes det förslag till

delning af Nya varfvets område mellan sjöförsvaret och fångvården,

som ornförmäldes i det vid propositionen i ämnet till 1901 års riksdag

fogade utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 22 mars

samma år, hvarefter från marinförvaltningen och chefen för fortifikationen

infordrades ritningar och kostnadsförslag till de byggnads- och

öfriga arbeten, som enligt nämnda statsrådsprotokoll voro afsedda att

för kustartilleriets räkning utföras å den del af Nya varfvet, som skulle

till sjöförsvaret återställas.

I anledning af fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 8

oktober 1901 rörande den tid, under hvilken fångvården skulle kunna

förvänta att blifva bibehållen vid besittningen af den fångvården genom

nådigt bref den 14 juni 1901 behållna del af Nya varfvet, förklarades

genom nådigt bref den 1 november 1901, att, då det inom kort

torde böra tagas i öfvervägande, huruvida det ej blefve nödigt att förse

Göteborg äfven med rörligt försvar och att således dit förlägga någon

del af flottans materiel och personal, för hvilken händelse äfven

den del af Nya varfvets område, som fortfarande tills vidare vore upplåten

åt fångvården, måste med därå befintliga byggnader återställas

till sjöförsvaret, någon ändring i de vid upplåtelsen den 14 december

1869 fästade villkor icke kunde medgifvas.

Sedermera anförde fångvårdsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 11

december 1901, att, då ifrågavarande villkor innefattade, att sjöförsvaret

efter ett års uppsägning ägde återfå dispositionsrätten till Nya varfvet, styrelsen

hade kännt sig uppfordrad att, i fullföljd af sin uppfattning om

olämpligheten af att fångvårdsmedel till afsevärda belopp fortfarande nedlades

å en anstalt, som inom kort kunde varda af sj(»försvaret: återfordrad,

utan dröjsmål till behandling upptaga frågan om det stift, hvarå

för fångvården måtte kunna beredas vederlag för den förlust med hänsyn

till möjligheten af fångförvar, som genom Nya varfvets fullständiga

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

återställande tillskyndades rikets fångvård. I denna skrifvelse framlade

fångvårdsstyrelsen också en plan för beredande af nödigt fängelseutrymme,

i händelse den ifrågasatta indragningen af cellfängelset å Nya

varfvet skulle komma till stånd. Några tillförlitliga kostnadsberäkningar

för genomförande af denna plan ansåg sig styrelsen då icke kunna

framlägga; men ville styrelsen så snart som möjligt inkomma med erforderlig

utredning i ämnet.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 11 januari 1902, bifogadt statsverkspropositionen till samma års

riksdag, redogjorde jag för hvad sålunda i detta ärende förekommit och

yttrade därefter:

»Af den förberedande utredning i ämnet, som af fångvårdsstyrelsen

i nyssnämnda skrifvelse lämnats, vill det synas, som om möjlighet förefunnes,

att fångvården kunde, inom en jämförelsevis kort tid och utan

att alltför betydande olägenheter däraf förorsakades, afstå från Nya

varfvets hela område, hvarigenom inkvartering för kustartilleriet där

skulle kunna beredas utan uppförande af en ny, dyrbar kasernbyggnad.

Skulle denna uppfattning vinna bekräftelse genom den närmare utredning,

som nu skall af fångvårdsstyrelsen företagas, torde jag få anledning

att göra hemställan om en ändrad disposition af det för kustartilleriets

inkvartering å Nya varfvet beviljade anslag samt om den framställning

till Riksdagen, som häraf må påkallas. Innan denna utredning

inkommit, anser jag mig i alla händelser icke böra framlägga något

förslag till användning af de för ifrågavarande ändamål redan anvisade

medel.»

Emellertid och då icke någon sådan utredning förelåg, fann jag

mig böra hemställa om proposition till Riksdagen, att återstoden af det

till nybyggnader m. in. för kustartilleriets inkvartering å Nya varfvet

beviljade anslag måtte anvisas på extra stat för år 1903; och blef proposition

i enlighet med denna hemställan afbiten till 1902 års riksdag.

På grund af förutnämnda sedan 1901 års riksdag inträffade förhållanden

ansåg Riksdagen, att med anvisande af återstående beloppet,

175,000 kronor, af nu ifrågavarande anslag kunde utan olägenhet anstå

i afvaktan på den utredning öfver de på frågan om kustartilleriets inkvartering

vid Göteborg inverkande omständigheter, som vore under arbete,

hvarför propositionen i ämnet icke blef af Riksdagen bifallen.

Redan före propositionens aflåtande hade marinförvaltningen och

chefen för fortifikationen med ämbetsskrifvelse den 12 december 1901

öfverlämnat plan och kostnadsförslag till ett kustartilleridetachements in
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

165

kvartering å Nya varfvet under förutsättning att hela området finge

härför disponeras. Kostnadsförslaget upptager:

ändrings- och reparationsarbeten för officerares inkvartering 9,000: —

ändrings- och reparationsarbeten för underofficerares inkvartering.

...................................................................................... 8,000: —

anordnande af underofficersmess .................................................. 6,000: —

ändrings- och reparationsarbeten för manskapets inkvartering 24,000: —

inredande af manskapsmess och hostad för messföreståndaren 8,000: —

anordnande af kansli- och sjukvårdslokaler, rustkammare,

vaktrum och arrester, kyrka och lektionssal .................. 4,000: —

anordnande af matinrättning och bostad för köksföreståndaren 20,000: —

uppförande af exercishus ................................................................. 35,000: —

beredande af förrädsui rymme ......................................................... 1,000: —

uppförande af afträdesbyggnad ..................................................... 3,000: —

ledningar .............................................................................................. 10,000: —

rifningsarbeten....................................................................................... 2,000: —

ritningar och kontroll samt oförutsedda utgifter..................... 10,000: —

Summa kronor 140,000

Sedan det visat sig behöfligt att redan under senare delen af år

1902 till Göteborg förlägga ett kustartilleridetachement, bestående af 1

officer, 3 underofficerare och 24 man, hvaraf 1 underofficer och 2 man

å Elfsborg samt de öfriga å Nya varfvet, måste för denna styrkas inkvarterande

omedelbart vidtagas vissa åtgärder, hvilka af marinförvalt

ningen föreslogos i underdånig skrifvelse den 12 sistlidne augusti. Dessa

åtgärder voro i allt hufvudsakligt sådana, hvilka skolat vidtagas enligt

den ursprungliga planen för kustartilleriets förläggning å Nya varfvet

under förutsättning af områdets delning mellan sjöförsvaret och fångvården,

men skulle å andra sidan också blifva behöfliga, om hela området

blefve till sjöförsvaret återställdt. Med afseende härå blef genom

nådigt bref den 29 augusti 1902 det för ändamålet erforderliga beloppet,

24,000 kronor, anvisadt att utgå af det för år 1902 anvisade anslaget

till nybyggnader m. m. för kustartilleriets förläggning å Nya varfvet.

Sedermera har marinförvaltningen i ämbetsskrifvelse den 19 sistlidne

december meddelat, att den i marinförvaltningens och chefens för

fortifikationen förutnämnda ämbetsskrifvelse den 12 december 1901 angifna

kostnaden, 140,000 kronor, för anordningar å nya varfvet under

förutsättning af hela områdets återställande till sjöförsvaret, måste ökas

med 9,000 kronor, hvilken ökning föranleddes dels däraf, att vissa af

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

de i sistnämnda skrifvelse omförmälda arbetena måst utföras, innan

hela området blifvit återställdt, dels däraf, att reparationen å ett af de

å området befintliga husen befunnits kräfva större kostnad än förut beräknats.

Sammanlagda kostnaden för de ifrågavarande anordningarna

skulle sålunda uppgå till 149,000 kronor, däruti inräknadt det genom

nådiga brefvet den 29 sistlidne augusti anvisade beloppet af 24,000 kronor.

Af det för år 1902 anvisade anslaget, 175,000 kronor, skulle sålunda

återstå 26,000 kronor. Detta belopp har marinförvaltningen ansett

böra användas till förändring af fönstren i östra flygeln af den

för närvarande till fängelse använda gamla varfsbyggnaden, så att

äfven för denna flygel, hvilken nu icke skulle tagas i anspråk för

kustartilleriets inkvartering utan reserveras för ett möjligen blifvande detachement

af flottan, den yttre prägeln af fängelse skulle bortfalla.

Kostnaden härför beräknades till 13,000 kronor. Återstående 13,000

kronor borde enligt marinförvaltningens åsikt användas till inredning

af verkstäder i östra längan, hvilka skulle blifva till stort gagn för

kustartilleriet och oundgängligen behöfliga, om ett detachement af flottan

framdeles korame att förläggas till Göteborg.

På hemställan af chefen för justitiedepartementet har Eders Kungl.

Maj:t i dag beslutit aflåta proposition till Riksdagen om anslag till åtskilliga

byggnadsarbeten för fångvårdens behof, hvilka skulle möjliggöra

återställande till sjöförsvaret af Nya varfvets hela område. Därest denna

framställning vinner Riksdagens bifall, bör det för år 1902 anvisade anslaget

till nybyggnader m. m. för kustartilleriets inkvartering å Nya varfvet

användas på det sätt, som, enligt hvad jag nyss anfört, föreslagits af marinförvaltningen

och chefen för fortifikationen; men denna användning af

anslaget afviker så väsentligt från den inkvarteringsplan, som framlades

för 1901 års riksdag vid anslagets äskande och i hvilken plan ingick,

bland annat, uppförande af en ny kasernbyggnad för en kostnad

af 225,000 kronor, att Riksdagens samtycke till den ändrade användningen

bör inhämtas. Den ännu icke anvisade hälften af det utaf

1901 års riksdag beviljade anslaget å 350,000 kronor skulle under denna

förutsättning icke behöfva tagas i anspråk.

Då jag för egen del anser den nu föreslagna anordningen vara till

fördel för sjöförsvaret — icke minst därigenom att den äfven bereder

möjlighet att utan stora kostnader framdeles till Göteborg förlägga

jämväl ett detachement af flottan — får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att — vid bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under andra hufvudfiteln

föreslagit angående utvidgning af länsfängelset i Hernösand och

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

167

uppförande af nytt cellfängelse invid Göteborg — medgifva, att det

för år 1902 anvisade extra anslag å 175,000 kronor till nybyggnader

m. m. för kustartilleriets inkvartering å det s. k. Nya varfvet vid

Göteborg må användas på det förändrade sätt, som bär ofvan angifvits.»

Kungl. Maj:ts under andra hufvudtiteln gjorda framställningar om

anslag för utvidgning af länsfängelset i Hernösand och till uppförande

af nytt cellfängelse invid Göteborg hafva af Riksdagen bifallits, och

torde alltså Nya Varfvet komma att i sin helhet kunna för flottans och

kustartilleriets behof disponeras.

Till inkvartering af kustartilleriet å endast en del af Nya Varfvet,

då v}ssa nya byggnader m. m. hade bort uppföras, har Riksdagen år

1901 beviljat 350,000 kronor, hvaraf ännu återstå oanvisade 175,000

kronor. Sistnämnda belopp kommer, enligt chefens för sjöförsvarsdepartementet

yttrande till ofvan berörda statsrådsprotokoll, numera

icke alt för ändamålet behöfva tagas i anspråk. Angående det utaf

1901 års Riksdag redan anvisade beloppet 175,000 kronor, föreslår nu

Kungl. Maj:t ett i viss män förändradt användningssätt. Utskottet har

i fråga om denna framställning icke kunnat anse det erforderligt, att

13,000 kronor nu användas till förändring af fönstren i östra flygeln,

enär denna flygel icke är afsedd att för närvarande tagas i anspråk för

inkvartering, och har utskottet ej heller blifvit öfvertygadt om behöfligheten

att för en beräknad kostnad af 13,000 kronor nu inreda de föreslagna

verkstäderna i östra längan. Utskottet har därför ansett sistnämnda bägge

belopp, tillhopa 26,000 kronor, böra reserveras att för framtida behof

efter Riksdagens hörande användas. Hvad återstoden, 149,000 kronor,

af det anvisade anslaget vidkommer, har utskottet icke haft något att

erinra mot dess användning på i statsrådsprotokollet angifvet sätt, och

hemställer utskottet därför,

att Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning

må på det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver, att

af ofvannämnda för år 1902 anvisade extra anslag å

175,000 kronor må till anordningar för kustartilleriets

inkvartering å det s. k. Nya Varfvet vid Göteborg

användas ett belopp af 149,000 kronor.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang.

anslag till

minförsvarets

ordnande

samt minpersonalens

inkvartering

vid mobilisering.

L45.J

Minförsvarets ordnande samt minpersonalens inkvartering

vid mobilisering.

42:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för minförsvarets ordnande

och minpersonalens inkvartering vid mobilisering bevilja på extra

stat för år 1904 ett anslag af 137,824 kronor.

Statsrådsprotokollet innehåller härom följande.

»Vid kustartillerikommitténs betänkande fanns fogadt ett af kommittén

uppgjordt förslag till utförande under kustartilleriets uppsägningstid

af nybyggnads- m. fl. arbeten för minförsvarets ordnande samt

inkvarteringen vid mobilisering. Förslaget slutade på en kostnadssumma

af 763,700 kronor, hvilken summa enligt kommitténs mening borde

fördelas på de båda sista uppsättningsperioderna, med 263,950 kronor

på den 2:a och 499,750 kronor på den 3:e perioden.

Beträffande minpersonalens inkvartering vid mobilisering och under

mineringsöfningar anförde kustartillerikommittén i sitt betänkande följande.

Kustartilleriets för fasta minförsvaret afsedda personal borde enligt

kommitténs mening vid mobilisering och på grund häraf äfven under

mineringsöfningar förläggas i land och icke, såsom nu vid dylika öfningar

vore förhållandet, ombord å logementsfartyg.

Tanken att förlägga minpersonalen i baracker vore icke ny. Den

framhölls redan af 1885 års s. k. minkommitté. Hittills hade emellertid

baracker kunnat undvaras utan större olägenhet för fredsöfningarna,

enär logementsfartyg fått af minförsvaret disponeras under dessa öfningar.

Tillgången på logementsfartyg hade dock icke varit större, än att

endast ett sådant kunnat afses för Karlskrona minpositioner och ett för

minpositionerna vid Vaxholm och Oscar-Fredriksborg, af hvilka fartyg

det senare äfven måst årligen användas för öfvande af flottans beväring

samt understundom äfven för andra flottans öfningar; logementsfartyg

för öfriga permanenta minpositioner hade beräknats att vid mobilisering

erhållas genom förhyrning.

Logementsfartyg skulle visserligen enligt kommitténs åsikt ännu

någon tid kunna användas för fasta minförsvaret, dock endast under

förutsättning dels att de finge uteslutande disponeras af fasta minförsvaret

för att städse ligga i högsta beredskapsgrad, hvadan således vid

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

169

mobilisering förhyrda fartyg icke borde användas såsom logements fartyg,

dels ock att de funnes i så stort antal, att hvarje minposition i regel

erhölle eget logementsfartyg. Flottans tillgång på logementsfartyg vore

ej för närvarande och kunde ej antagas inom en öfverskådlig framtid

blifva så stor, att det betydliga antal sådana fartyg, som erfordrades

för fasta minförsvaret, kunde till kustartilleriet öfverlåtas, utan vore

det tvärtom sannolikt, att flottan vid mobilisering hade behof af alla

sina logementsfartyg för egen räkning.

Af det ofvan anförda syntes vara ådagalagdt, att den enda utvägen

att på ett för kustartilleriet fullt tillfredsställande sätt lösa frågan om

minpersonalens logerande vore att förlägga denna personal i land, där

så kunde ske, i redan befintliga byggnader, men eljest i särskildt uppförda

baracker. Lämpliga platser för uppförande af sådana, erbjudande

åtminstone lika godt skydd som logementsfartyg, kunde utan svårighet

erhållas.

Då beredande af inkvartering åt minpersonalen i land i närheten

af respektive minpositioner därjämte utan tvifvel måste anses i hög

grad befrämja dessas snabba mobilisering, enär inventarier och utredning

kunde i mobiliseringsskick därstädes förvaras under ständig tillsyn,

och då ingen åtgärd borde underlåtas i detta syfte, om den kunde

åstadkommas för rimlig kostnad, läge äfven häri eu kraftig maning att

bereda inkvartering i land åt minpersonalen.

Uppförandet af baracker vore visserligen förenadt med ganska dryga

kostnader, men härvid kunde erinras, att underhålls- och rustningskostnader

för logementsfartyg visat sig uppgå till betydande belopp, att

persoualbehofvet kunde något reduceras, om minpersonalen logerades i

land, samt att personal för en del minpositionor kunde logeras i redan

befintliga byggnader, hvadan antalet baracker att uppföra kunde inskränkas

till 6.

I anförande till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den

11 januari 1901, bilagdt statsverkspropositionen till samma års Riksdag,

redogjorde dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet för kommitténs

nu omförmälda förslag och fann därvid intet annat att erinra, än att

slutsumman, 763,700 kronor, syntes böra, för oförutsedda utgifter m. m.,

ökas med 5 procent å det belopp, som ej vore afsedt för inventarier

och utredning, eller med 33,785 kronor, då hela ifrågavarande kostnad

skulle uppgå till 797,485 kronor. Af denna summa skulle belöpa

på 2:a perioden ................................................................. kr. 275,048: —

och » 3:e » .................................................................. » 521,837:

Ilih. till Rilsd. Prut. 11)03. 4 Samt. 1 Afd. 0 Höft. 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

eller på de särskilda åren:

år 1904 ............................................... kronor 137,824: —

» 1905 ................................................ » 137,824: —

» 1906 ........................................ » 260,919: —

» 1907 ................................................ » 260,919: —

Med åberopande af livad sålunda förekommit bär marinförvaltningen

i sin underdåniga skrifvelse den 23 september 1902 hemställt, att för

ifrågavarande ändamål måtte på extra stat för år 1904 äskas ett anslag

af 137,824 kronor.

Då jag för min del icke funnit någon anledning att ifrågasätta

ändring i förut omförmälda, för 1901 års Riksdag framlagda plan, får

jag i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

Riksdagen

att för minförsvarets ordnande och minpersonalens inkvartering

vid mobilisering bevilja på extra stat för år 1904 ett anslag af 137,824

kronor.»

Utskottet vill till en början erinra, hurusom Riksdagen år 1901

uttalat, att Riksdagen funnit samtliga de i statsrådsprotokollet öfver

sjöförsvar särenden den 11 januari 1901 omförmälda, af den utaf Kungl.

Maj:t föreslagna och af Riksdagen antagna organisationen af kustartilleriet

betingade nybyggnader vara af behofvet påkallade. Riksdagen

uttalade därvid särskildt den förhoppning, att den föreslagna träbaracken

vid Fårösund, hvilken barack vore afsedd för vinterförläggning,

ombonades på sådant sätt, att densamma blefve fullt lämpad för

sitt ändamål.

Enligt hvad utskottet inhämtat äro af det nu begärda anslaget

å 137,824 kronor afsedda att bekostas eu del jordförvärv kajers och

ducd albers anläggning m. n. anordningar å olika platser, äfvensom en

del af berörda barack vid Fårösund. Denna barack skulle nämligen

blifva gemensam för artillerister och minörer, och en del af kostnaden

skulle därför bestridas från annat anslag. Med hänsyn till hvad utskottet

inhämtat angående anslagets afsedda användning för behof, utan

hvilkas tillgodoseende minförsvarets effektivitet skulle väsentligt försvagas,

anser sig utskottet böra biträda förevarande framställning och

hemställer därför,

att Riksdagen må, med bifall till hvad Kungl.

Maj:t i ämnet föreslagit, för minförsvarets ordnande

och minpersonalens inkvartering vid mobilisering bevilja

på extra stat för år 1904 ett anslag af 137,824

kronor.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

171

Fasta minförsvaret.

43:o) Kung].. Maja bär föreslagit Riksdagen att för fasta minförsvaret

bevilja på extra stat för år 1904 ett anslag af 159,500 kronor.

Departementschefen har härom anfört följande:

»I sin underdåniga skrifvelse den 23 september 1902 har marinförvaltningen

anmält följande anslagsbehof för fasta minförsvaret, nämligen

:

för komplettering af elektriska kabelförrådet vid flottans

station i Karlskrona med 8,700 meter elektrisk kabel kr. 11,280: —

för komplettering af bomullskrutförrådet vid samma sta
-

tion med 1,200 kg. bomullskrut samt 25 st. laddade

hylsor för tändladdning ................................................. » 5,023: 50

för anskaffande af en ångkranpråm, erforderlig för hastigare

mobilisering af minförsvaret vid Göteborg...... » 98,500: —

för uppförande af förrådshus för större laddade minor

vid flottans station i Karlskrona... ............................... » 44,700: —

Summa kronor 159,503: 50

Beträffande den för anskaffande af en ångkranpråm för fasta minförsvaret

vid Göteborg upptagna posten å 98,500 kronor anhåller jagfå

erinra därom, att marinförvaltningen redan i sin underdåniga skrifvelse

den 24 september 1901 gjort framställning om beredande af

medel för anskaffning af en sådan pråm, men att jag, af hänsyn till

andra anslagsbehof, icke ansåg mig kunna tillstyrka Eders Kungl. Maj:t

att till 1902 års Riksdag aflåta proposition i ämnet. För närvarande

finnes bland flottans materiel en ångkranpråm för hvarje minposition;

men då den för spärrning af inloppet till Göteborg behöfliga minmaterielen

är flera gånger större än den för hvarje af öfriga minpositioner

afsedda minmaterielen, erfordras, för att mobilisering af minförsvaret

vid Göteborg skall kunna verkställas lika hastigt som vid andra minpositioner,

ytterligare en ångkranpråm för minförsvaret vid Göteborg.

Med afseende å den mycket stora vikten af en hastig mobilisering

af minförsvaret och då jag icke funnit något att erinra mot hvad

marinförvaltningen i öfrigt föreslagit, hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

Ang.

anslag till

fasta minförsvaret.

[46.]

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutslcottets Utlåtande N:o 6.

Ang,

anslag till

undervattenstorpedbatteri

vid OscarFredriksborg.

[47.]

att för fasta minförsvaret bevilja på extra stat för år 1904 ett

anslag af 159,500 kronor.»

Då det synes utskottet ytterst viktigt, att den för försvaret af

Göteborg afsedda minspärrningen må kunna snabbt anordnas, bär utskottet,

som inhämtat, att de för minornas utläggande använda ångkranpråmar

måste vara på särskilt sätt konstruerade och icke lämpligen

kunna ersättas af andra flottan eller enskilde tillhöriga fartyg, funnit

sig böra biträda förslaget om anskaffande af ytterligare en dylik pråm.

De föreslagna bägge förrådshusen för laddade minor vid Karlskrona

betingas, enligt vunnen upplysning, däraf, att, sedan med af Riksdagen

år 1902 beviljadt anslag befintliga minor förändrats och apterats för

bomullskrutladdning, särskilda anordningar fordras för dessa minors

förvaring och anser utskottet det för förrådshusens anordnande afsedda

belopp nu böra beviljas.

Då utskottet mot förevarande förslag i öfriga delar icke heller

funnit anledning till erinran, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till Kung!. Maj:ts

ifrågavarande framställning, på extra stat för år 1904

bevilja för fasta minförsvaret ett anslag af 159,500

kronor.

Undervattenstorpedbatteri vid Oscar-Fredriksborg.

44:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anläggande af

ett fast undervattenstorpedbatteri vid Oskar-Fredriksborg bevilja ett anslag

af 348,000 kronor och däraf anvisa på extra stat för år 1904 ett

belopp af 174,000 kronor.

Departementschefen har angående denna framställning yttrat följande

till ofvanberörda statsrådsprotokoll:

»Med anledning däraf, att det vid flera tillfällen under senaste tiden

visat sig, att för de stora och djupgående handelsfartyg, hvilka numera

till allt större antal besöka Stockholms hamn, svårighet uppstått att

passera segelrännan vid Oscar-Fredriksborg eller det så kallade Oxdjupet

till följd af segelrännans ringa bredd och djup, anmodade jag genom

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

173

ämbetsskrifvelse den 24 juni 1902 marinförvaltningen, cliefen för fortifikationen

och lotsstyrelsen att inkomma med gemensamt underdånigt

yttrande, huruvida från försvarssynpunkt hinder syntes möta för berörda

segelrännas utvidgning och fördjupande, samt att, därest sådant hinder

icke ansåges möta, afgifva förslag rörande segelrännans i Oxdjupet

upprensning till lämplig bredd och djuplek, hvarvid jämväl borde meddelas

uppgift å kostnaden för det till följd häraf nödiga upprensningsarbetet.

Sedermera inkommo särskilda underdåniga framställningar i ämnet

från Stockholms handels- och sjöfartsnämnd, från firmorna Bröderna

Ameln och Emil R. Boman samt från Stockholms köpmannaförenings

handelskammare, hvilka framställningar öfverlämnades till förutnämnda

myndigheter.

I den af Stockholms handels- och sjöfartsnämnd gjorda underdåniga

framställningen anföres följande.

Med åberopande af den nämnden enligt nådig instruktion den 8

februari 1901 tillkommande skyldighet att ägna uppmärksamhet åt frågor,

som hade sammanhang med stadens handel och sjöfart, och göra de

framställningar, som kunde däraf föranledas, vågade nämnden inför

Eders Kungl. Maj:t uttala de allvarliga farhågor, hvilka af i det följande

omförmälda förhållanden med afseende å segelleden förbi Oscar-Fredriksborgs

fästning framkallats inom vida kretsar af kufvudstadens näringsidkare.

Gång efter annan hade inträffat, att fartyg, destinerade till Stockholm,

på grund af farledens alltför ringa djup och bredd icke kunnat

passera förbi Oscar-Fredriksborg, utan nödgats med stora kostnader

lossa en del af innehafvande last i pråmar ute å Trälhafvet. Såsom

exempel från senaste tider åberopades norska ångfartygen Lövstakken

och Norge samt österrikiska ångfartyget Teresa. Enligt de uppgifter,

nämnden inhämtat, låg af dessa ångare, hvilka samtliga hade en nettodräktighet

af 2 å 3,000 registerton, vid ifrågavarande tillfällen Lövstakken

7,3 meter djupt, Norge 7,2 meter och Teresa 7,1 meter. Ingen

af dessa ångare syntes, med hänsyn tagen till de nu för tiden alltmera

brukliga typerna för handelsfartyg, kunna betecknas såsom ovanligt

stor eller djupgående; men det oaktadt kunde icke någon af dem passera

farleden förbi fästningen.

Enligt de af sjökarteverket utarbetade sjökorten skulle denna farled

hafva ett djup af 7,7 meter. Men de anförda exemplen visade, att

farleden icke kunnat passeras af fartyg med mindre djupgående. Under

förutsättning att farleden verkligen hölle det djup, som sjökorten utvisade,

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

kunde den således ändock icke anses uppfylla de anspråk, som ställdes

af den moderna sjöfarten.

Tendensen inom nyare tiders skeppsbyggeri vore att gifva fartygen

största möjliga tonnage och sålunda i möjligaste män förstora deras

lastutrymme, påkallande större såväl djup som bottenbredd i farleden.

Då vid föregående tillfällen fråga förevarit om försvarsförsänkningar

i de till hufvudstaden förande segelleder, hade man städse utgått

från den förutsättningen, att åtminstone vägen förbi Oscar-Fredriksborg

skulle fortfarande kunna lämna fri passage åt alla både större och

mindre fartyg. Nu visade det sig emellertid, att, medan öfriga. farleder

till hufvudstaden blifvit gjorda alldeles oanvändbara för större

fartyg, så kunde icke ens vägen förbi fästningen utan stor fara begagnas

af moderna fartyg.

Hvad ett sådant förhållande innebure i första rummet för hufvudstadens

sjöfart, handel och industri, men därjämte äfven för en stor del

af vårt land, läte lätt tänka sig.

Hufvudstadens egen handelsflotta omfattade redan fartyg med sådant

djupgående, som gjorde passerandet af Oscar-Fredriksborg möjligt endast

under särdeles högt vattenstånd och i öfrigt gynnsamma omständigheter.

Med den rådande tendensen inom skeppsbyggeri torde man

ej kunna vänta annat, än att detta komme att blifva förhållandet med

allt flera af våra fartyg. Då man besinnade sjöfartens betydelse för

vårt näringslif och de ogynnsamma förhållanden, under hvilka den arbetade,

måste det förefalla högst betänkligt, om denna närings läge

skulle ytterligare försämras därigenom, att navigationen i ett af våra

viktigaste farvatten gjordes ännu svårare, än som betingades af de

naturliga förhållandena.

Tillsåge man vidare, hvilka följder det öfverklagade missförhållandet

i afseende på inloppet till Stockholm innebure för handel och

industri, så skulle man snart finna, att dessa följder sträckte sig vida

utöfver själfva hufvudstaden. Den betydande varuförsel, som ägde rum

mellan Stockholm och öfriga delar af landet, ådagalade hufvudstadens

stora betydelse för hela landets näringslif. Hvarje omständighet, som

försvårade och fördyrade denna varuomsättning, gjorde sig i motsvarande

grad kännbar äfven i de delar af landet, som med hufvudstaden

stode i någon lifligare förbindelse. Detta gällde icke blott införsel af

utländska varor utan äfven export af svenska varor. I sistnämnda afseende

förtjänade särskilt att nämnas den export af järnmalm öfver

Stockholm via Värtahamnen, som nu tagit sin början. Då malmtransport

numera betingade fartyg af mycket stort tontal, läge den faran

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

175

nära, att olägenheterna af bristande djup och bredd i farleden vid OscarFredriksborg

skulle komma att synnerligen menligt inverka på utgången

af detta företag.

Om det sålunda finge anses ådagalagdt, att det för alla af sjökommunikationerna

beroende näringar vore af utomordentlig vikt, att

inloppet till hufvudstaden icke stängdes för fartyg af moderna dimensioner,

så vore det enligt nämndens öfvertygelse icke mindre viktigt,

att vederbörande trafikanter erhölle fullt tillförlitlig kännedom om farledens

djup och bredd, så att de kunde på förhand med säkerhet beräkna,

huruvida Stockholm skulle kunna anlöpas eller icke.

På grund af det anförda anhöll nämnden, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes dels föranstalta, att farleden i sundet vid Oscar-Fredriksborg

blefve upprensad till och bibehållen vid det djup och den bredd, att

fartyg af numera brukliga dimensioner kunde med full trygghet passera

därigenom, dels ock vidtaga åtgärder, för att farledens faktiska djup

och bottenbredd blefve till allmänhetens efterrättelse på lämpligt sätt

kungjorda.

I de af firmorna Bröderna Ameln och Emil R. Boman samt af

Stockholms köpmannaförenings handelskammare gjorda framställningarna

hemställes, att segelrännan måtte erhålla ett djup af minst 10

meter vid lägsta vattenstånd samt en bottenbredd af minst 50 meter.

Marin förvaltningen, lotsstyrelsen och chefen för fortifikationen afgåfvo

underdånigt utlåtande i ärendet den 22 augusti 1902 och erinrade

därvid till en början, dels att det djup och den bredd — inalles

320 fots bredd, däraf 26 fots djup å 76 fots bredd och 16 fots djup å

den öfriga delen, allt vid medelvattenstånd — som för segelrännan i

Oxdjupet bestämdes genom nådigt bref den 31 januari 1876, sedan dess

utgjort de officiellt gällande afmätningarna å nämnda ränna, dels ock att

1902 års vår ett ovanligt lågt vattenstånd, vid vissa tillfällen mer än

1 meter under medelvattenståndet, varit rådande i sundet.

De kompletteringsarbeten å Oxdjupsförsänkningen, hvartill medel

anvisades genom nådigt bref den 20 april 1897 och hvilka arbeten

under detta och följande år utfördes, — anförde nämnda myndigheter

vidare — afsåge endast att genom sidosluttuingarnas påfyllande återställa

försänkningens krönbredd till den år 1876 fastställda, eller till

omkring 20 fot, samt inskränkte sig till de delar af försänkningen, som

läge mellan segelrännan och stränderna.

Några väsentliga rubbningar i de nyss angifna måtten för segelrännans

bredd och djup hade sedermera icke ägt ruin. Endast eu

mindre upprensning med hjälp af dykare hade under maj och juni 1900

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

utförts för att fullt reglera segelrännans profil till de bestämda afmätningarna.

Det af Stockfiol ms handels- och sjöfartsnämnd gjorda yrkandet,

att farleden i sundet vid Oscar-Fredriksborg måtte upprensas till och

bibehållas vid det djup och den bredd, att fartyg af numera brukliga

dimensioner kunde med full trygghet passera därigenom, vore utan

tvifvel berättigad!. Det djup i segelrännan — 10 meter på 50 meters

bredd — som för tillgodoseende af handelssjöfartens behof påyrkades i

ofvan omnämnda skrifvelse!'' från firmorna Bröderna Ameln och Emil

B,. Boman samt från Stockholms köpmannaförenings handelskammare,

syntes myndigheterna från försvarssynpunkt icke innebära någon fara,

sedan öfriga försvarsanstalter vid sundet, hvilka afsåge att hindra fientliga

fartygs genomträngande, nu hunnit i det närmaste fullbordas.

Genom en af chefen för fortifikationen verkställd utredning hade

det visat sig, att en upprensning af försänkningen i Oxdjupet till det

föreslagna djupet af 10 meter på 50 meters bottenbredd i den djupare

segelrännan skulle kräfva en kostnad af 80,000 kronor, hvartill komme

0,000 kronor för 2 fyrkurar af järn med lysapparater och inventarier,

eller tillsammans 86,000 kronor.

I sammanhang härmed borde emellertid äfven framhållas det betydande

tillskott i trygghet mot fientliga fartygs genomträngningsförsök,

som skulle kunna vinnas genom anläggning vid sundets smalaste del

af ett fast undervattenstorpedbatteri. Redan 1879 års kommitté för

behandling af vissa frågor rörande försvaret af inloppen till Stockholm

visste att uppskatta det kraftiga hjälpmedel för sundets försvar, som

ett dylikt batteri skulle utgöra, och upptog därför frågan om anläggande

af ett sådant vid Oxdjupet samt lät uppgöra förslag härtill.

Detta kom emellertid ej att ingå i den föreslagna planen för befästningsanordningarna;

men då det nu vore fråga om att gifva segelrännan

i Oxdjupet så stort djup och sådan bredd, att äfven de största

krigsfartyg kunde begagna densamma, och då konstruktionen af fasta

torpedbatterier under senare tid gått betydligt framåt, ansåge sig myndigheterna

böra påpeka, hurusom ett sådant batteri vid Oxdjupet skulle

bilda en ytterst värdefull länk i den kedja af försvarsanordningar, som

från sjösidan spärrade tillträdet till Stockholm. Kostnaden för ett

undervattenstorpedbatteri beräknades uppgå till omkring 325,000 kronor.

Oaktadt kostnaden således vore jämförelsevis ringa i förhållande till det

betydliga tillskott i försvarskraft, som ett torpedbatteri skulle medföra,

ansåge sig myndigheterna emellertid ej böra uppställa anläggandet

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

177

af ett dylikt batteri såsom villkor för Oxdjupsrännans ifrågasatta utvidgning.

På grund af det anförda ville myndigheterna såsom sin sammanstämmande

åsikt framhålla, att från försvarssynpunkt något afgjordt hinder

icke syntes möta för sådan ökning af segelrännans i Oxdjupet bredd

och djup, att handelsfartyg af nu brukliga största dimensioner kunde

trafikera densamma, samt att de härför erforderliga måtten syntes

kunna bestämmas till 10 meters djup vid medelvattenstånd och 50

meters bottenbredd i den djupaste rännan.

Därjämte funne myndigheterna synnerligen önskvärd!, att i sammanhang

med den ifrågasatta utvidgningen af segelrännan i Oxdjupet

erforderliga medel ansloges för anläggande vid Oscar-Fredriksborg af

ett fast undervattenstorpedbatteri.

Sedermera infordrades i ärendet yttrande från cheferna för generalstaben

och för flottans stab, hvilka i gemensamt underdånigt utlåtande

af den 27 sistlidne oktober hufvudsakligen anförde följande.

Af de skäl, som framhållits i de till Eders Kungl. Maj:t ingifna

framställningarna i ämnet, syntes krafvet på utvidgning af segelrännan

i det s. k. Oxdjupet, så att fartyg af numera brukliga dimensioner

måtte kunna med full trygghet passera genom densamma, vara ur synpunkten

af handelssjöfartens intressen berättigadt och nödvändigt att

tillgodose.

Ur försvarssynpunkt innebure emellertid en sådan utvidgning tvifvelsutan

ett minskande af den trygghet, som segelrännans nuvarande

dimensioner faktiskt skänkte.

Ett djup uti ifrågavarande segelränna af 7,2 meter måste ur försvarssynpunkt

anses vara särdeles väl afpassadt. Det tilläte nämligen

endast krigsfartyg af ungefär samma stridsvärde som våra egna pansarbåtar

att passera, men afstängde däremot passagen för alla, som

vore dem väsentligt öfverlägsna. Om alltså vid ett krigsutbrott det

skulle genom öfverraskning lyckas fientliga fartyg att passera förbi

fästningen Oscar-Fredriksborg och framtränga till Stockholm, så skulle

detta i alla händelser ej kunna ske med fartyg, som i nämnvärd grad

vore våra egna i Stockholm förlagda pansarbåtar öfverlägsna i stridsvärde.

Upptoges däremot rännan till större djup, ställde sig nyss påpekade

förhållanden för oss vida ofördelaktigare. Ett djup al 10 meter

vid medelvattenstånd och en bottenbredd åt 50 meter tilläte Europas

största och modernaste slagskepp att framgå genom segelrännan.

Den möjligheten skulle alltså ej vara utesluten, att genom öfver
llih.

till Rikta. Srot. 1303. 4 Sami. 1 Afd. ti Haft. 23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets Utlutande N:o 6.

laskning slagskepp, i styrka betydligt öfverlägsna våra egna starkaste

fartyg, skulle kunna bryta in genom rännan, oskadade gå fram

till Stockholms redd och förstöra vår där förlagda flytande sjökrigsmateriel.

Så länge segelrännan blott medgåfve passage för 7,2 meter djupgående

fartyg, vore en så ödesdiger öfverraskning knappast tänkbar.

Om man därför i handelssjöfartens intresse ansåge sig böra afstå

från den större trygghet, rännans nuvarande djup skänkte, syntes hänsynen

till vårt försvar oundgängligen fordra, att man på annat sätt

skaffade sig ersättning för det förlorade.

I första hand bonde de nya möjligheter, som öppnades för en

fiende genom rännans upptagande till större djup och bredd, mötas med

ett effektivare försvar af själfva rännan.

Marinförvaltningen, lotsstyrelsen och chefen för fortifikationen hade

uti sitt gemensamma yttrande framhållit såsom synnerligen önskvärd!,

att ett fast undervattenstorpedbatteri anlades vid Oscar-Fredriksborg.

Cheferna för generalstaben och för flottans stab vore båda af den åsikten,

att en sådan anläggning vore en nödvändig ersättning för den

genom segelrännans utvidgning minskade tryggheten emot ett öfverraskande

företag af öfverlägsna fientliga krigsfartyg.

Chefen för flottans stab ansåge dessutom, att den nya situation,

som uppstode genom rännans upptagande, så att de största slagskepp

kunde passera genom densamma, ur sjöförsvarets synpunkt kräfde

försvarsanordningar utöfver själfva rännans passiva försvar.

På grund af det sålunda anförda uttala chefen för generalstaben

och chefen för flottans stab såsom sin samstämmiga åsikt:

att de militära intressena-ej böra afvisa den af handelssjöfartens

målsmän begärda utvidgningen af segelrännan genom Oxdjupet;

att rännans dimensioner böra bestämmas till 10 meters djup under

medelvattenstånd och 50 meters bottenbredd i den djupare rännan; samt

att i sammanhang med den ifrågasatta utvidgningen af nämnda

segelränna medel böra anslås till anläggande vid Oscar-Fredriksborg

af ett fast undervattenstorpedbatteri.

Med anledning åt hvad sålunda i ärendet förekommit anmodade

jag marinförvaltningen och chefen för fortifikationen att låta verkställa

undersökningar för utrönande af lämpligaste platsen för det ifrågasatta

batteriet samt därefter inkomma med fullständigt förslag jämte kostnadsberäkning

för ett sådant batteri; och hafva marinförvaltningen och

chefen för fortifikationen med ämbetsskrifvelse den 12 sistlidne december

afgifvit det sålunda infordrade förslaget jämte kostnadsberäkning.

Den sistnämnda slutar på en summa af 348,000 kronor.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

179

Hvad i detta ärende förekommit synes mig hafva ådagalagt, å ena

sidan, att handelssjöfartens kraf på en utvidgning af segelrännan vid

Oscar-Fredriksborg till ett djup af 10 meter under medelvattenstånd

på en bottenbredd af 50 meter är fullt befogadt och icke kan afvisas,

samt, å andra sidan, att en sådan åtgärd icke kan ur försvarssynpunkt

tillrådas under annan förutsättning, än att ett fast undervattenstorpedbatteri

anlägges vid Oscar-Fredriksborg. Den kostnad, som föranledes

af själfva upprensningen af segelrännan, synes lämpligen kunna bestridas

från handels- och sjöfartsfonden; men för torpedbatteriets anordnande

erfordras ett särskilt^ anslag under femte hufvudtiteln.

Mot det af marinförvaltningen och chefen för fortifikationen uppgjorda

förslaget till torpedbatteri med åtföljande kostnadsförslag har

jag icke funnit något att erinra och hemställer alltså i underdånighet,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen

att för anläggande af ett fast undervattenstorpedbatteri vid OscarFredriksborg

bevilja ett anslag af 348,000 kronor och däraf anvisa

på extra stat för år 1904 ett belopp af 174,000 kronor.»

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion,

(n:o 78) bar herr G. O. Wallenberg hemställt, att, för den händelse

Kungl. Maj:ts begäran om medel för anläggandet af ett fast undervattenstorpedbatteri

vid Oscar-Fredriksborg vunne Riksdagens bifall,

Kungl. Maj:t måtte berättigas att redan under 1903 af tillgängliga medel

för ifrågavarande ändamål disponera 170,000 kronor till arbetets påbörjande

att af det för 1904 beviljade anslaget ersättas.

I afseende å de för detta förslag anförda skäl får utskottet hänvisa

till själfva motionen.

Utskottet bar ansett den väckta frågan om utvidgning och fördjupning

af segelrännan förbi Oskar-Fredriksborg böra i främsta rummet

betraktas ur synpunkten af den tvingande nödvändigheten att

äga ett betryggande försvar vid ifrågavarande infartsled till hufvudstaden.

Af de framlagda skälen bär utskottet icke blifvit öfvertygadt,

att eu dylik trygghet, i händelse af rännans fördjupning på föreslaget

sätt, skulle vinnas genom anläggande af ifrågavarande torpedbatteri,

och hämtar för denna åsikt äfven stöd däraf, att chefen för flottans

stab — under framhållande, att efter rännans upptagande do största

och modernaste slagskcpp, i stridsvärde vida öfverlägsna våra egna i

Stockholm förlagda pansarbåtar, skulle kunna passera genom Oxdjupet

— för sin del ansett ytterligare försvarsanordningar utöfver själfva

Ang. eu

inom Andra

Kammaren

väckt motion.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

rännans passiva försvar vara ur sjöförsvarets synpunkt nödiga. Utskottet

kan desto mindre underlåta att fästa vikt vid detta uttalande,

som i chefernas för generalstaben och flottans stab gemensamma yttrande

den möjlighet tagits under öfvervägande, att vid ett krigsutbrott

det skulle kunna lyckas fientliga krigsfartyg att genom öfverraskning

passera genom Oxdjupet förbi fästningen Oskar-Fredriksborg och framtränga

till Stockholm. Med hänsyn till dessa omständigheter anser utskottet

ett öppnande af ifrågavarande inseglingsränna till afsevärdt

större djup än det för närvarande fastställda icke böra ifrågakomma,

förrän handelssjöfartens intressen göra en sådan åtgärd oundgängligen

nödvändig, samt att under alla förhållanden ett dylikt öppnande icke

må äga rum, utan att fullt effektiva och betryggande försvarsanordningar

samtidigt vidtagas. Om än fartyg med jämförelsevis större djupgående,

än förut brukats, börjat under senare år alltmera trafikera

Stockholms hamnar, har någon svårighet att passera Oxdjupet endast,

så vidt statsrådsprotokollet angifver, uppstått för tre fartyg, och detta

under ett exceptionellt lågt vattenstånd. I hela den svenska handelsflottan

torde finnas ytterst få, om ens något fartyg, som icke under

någorlunda normala förhållanden skulle för närvarande kunna, fullt

lastade, passera Oxdjupet. Äfven för utländska fartyg, destinerade till

Stockholm, torde högst sällan olägenhet behöfva uppstå på grund af

det nuvarande vattendjupet. Därest emellertid ifrågavarande ränna vid

undersökning befinnes icke hålla det å sjökorten angifna djup af 7.7

meter, torde en upprensning till dylikt djup böra företagas och, på

sätt departementschefen antydt, bestridas af medel ur handels- och sjöfartsfonden,

hvaremot utskottet af ofvan anförda skäl icke kan finna

ytterligare fördjupning vara för närvarande tillrådlig.

På grund af hvad sålunda anförts afstyrker utskottet Kungl. Maj:ts

förevarande förslag. Något yttrande angående herr Wallenbergs under

förutsättning af bifall till Kungl. Maj:ts förslag gjorda framställning är

under sådana förhållanden icke erforderligt.

Utskottet hemställer,

a) att Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning

icke må af Riksdagen bifallas, samt

b) att, vid bifall härtill, herr Wallenbergs ifrågavarande

motion må anses besvarad.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

181

Handeln.

Påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster.

45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för påskyndande

af sjö mätningarna vid rikets kuster bevilja på extra stat för år 1904

ett anslag af 41,000 kronor.

Departementschefen har hänvisat till hvad han rörande behofvet

af extra anslag under de närmaste åren för ifrågavarande ändamål anfört

i sitt yttrande till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvar särenden den 11

januari 1902, bifogadt samma års statsverksproposition.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, för påskyndande af sjömätningarna

vid rikets kuster bevilja på extra stat

för år 1904 ett anslag af 41,000 kronor.

Dyrtidstillägg.

Dyrtid stillägg åt vissa statens tjänstemän och betjänte.

46:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att, till beredande i

enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 12

sistlidne januari angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande, år

åt en del tjänstemän och betjänte i sjöförsvarsdepartementets afdelning

af Kungl. Maj:t,s kansli samt till sjöförsvarsdepartementet hörande ämbetsverk,

kårer och stater, på extra stat för år 1904 anvisa såsom förslagsanslag

ett belopp af 120,000 kronor.

Öfver ifrågavarande framställning kommer utskottet att framdeles

afgifva utlåtande, hvilket. utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Ang.

anslag till

påskyndande

af sjömätningarna

vid

rikets kuster,

[48.]

Ang.

dyrtidstillägg

åt vissa statens

tjänstemän

och betjänte.

[49.]

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang.

dyrtidstillägg

åt tjänstemän

och vaktmästare

vid flottans

pensionskassa.

[50.]

Dyrtidstillägg åt tjänstemän och vaktmästare vid flottans

pensionskassa.

47:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva, att dyrtidstillägg,

i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden

för den 12 januari innevarande år beträffande dyrtidstillägg för vissa

statens tjänstemän och betjänte angifna grunder, måtte för år 1903

utgå till tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa.

Jämväl öfver denna framställning afgifver utskottet framdeles utlåtande,

hvilket utskottet härmed får

anmäla.

Stockholm den 17 april 1903.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

183

Reservationer:

vid punkten 2:o (angående anslaget till aflöning för flottans kårer

och stater):

af herrar Chr. Lund eder g, A. G. L. Billing, lV. Fosser, friherre J.

T. Gripenstedt, F. E. Pettersson, K. E. Bohnstedt, grefve P. O. L. Klingspor,

E. Fränekel, grefve K. A. Gosse, grefve C. O. Tauhe och friherre

C. H. Falkenberg, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hafva följande lydelse:

— — egentlig flottjänst.

Af de sålunda anförda förhållandena finner utskottet framgå, att

en betydlig ökning af underofficers- och sjömanskårerna redan nu är

erforderlig. Af de under byggnad nu varande krigsfartygen beräknas

samtliga, utom pansarkryssaren och undervattensbåten, blifva färdiga

under innevarande eller nästkommande år, och bemanning för dem måste

alltså finnas att tillgå under år 1904. Hvad pansarkryssaren vidkommer,

hvars levererande till flottan är afsedt att äga rum i början af

november månad 1905, bör beaktas, att, enligt hvad statsrådsprotokollet

angifver och utskottet eljest inhämtat, utbildad besättning icke vid

nämnda tid kommer att förefinnas till såväl detta fartyg som flottans

öfriga materiel, därest icke flottans personal erhåller nödig ökning redan

från och med år 1904. Enär nämligen utbildningstiden till förhandsmän

är minst ett och ett hälft år, hvilken tid i fråga om detta fartyg

med dess komplicerade maskiner in. fl. anordningar forde fullt erfordras,

samt för utbildningen af underofficerare ännu längre tid behöfves, skulle,

därest personalökningen koinme att ske först år 1905, personalens utbildning

vara afslutad först långt efter pansarkryssarens leverans. Då

det i afseende på underofficerarne i allt fall torde möta svårighet att

i rätt tid hinna fä tillräckligt antal utbildadt, visar sig nödvändigheten

att nu öka staten för dem desto mer trängande. Genom ett uppskof

med personalökningen skulle man äfventyra, att antingen pansarkryssaren

eller ock delar af den öfriga krigsfartygsmaterielen komme att

under en kanske ganska lång tid sakna behörig bemanning, och de

stora uppoffringar, som gjorts för anskaffande af denna dyrbara materiel,

skulle då måhända visa sig ändamålslösa i händelse af mobilisering.

Af dessa och öfriga i statsrådsprotokollet anförda skäl finner utskottet

det oafvisligen nödvändigt att åtminstone hvad underofficerskåren beträffar,

hvars nu föreslagna ökning är begränsad inom slutsiffran i 1900

års personalökningsplan, biträda Kungi. Maj:ts förslag, att denna kår

måtte redan år 1904 ökas med 55 man.

Jämväl i fråga om sjömanskåren är, enligt utskottets mening, en

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

betydlig ökning af densamma betingad af nyss anförda omständigheter.

Dock; håller utskottet före, att, i närmare öfverensstämmelse med 1900

års personalökningsplan, ökningen af denna kår må kunna göras något

mindre, än Kungl. Maj:t föreslagit, och detta med hänsyn bland annat

därtill, att en del värnpliktige numera till följd af den genom Riksdagens

beslut år 1901 förlängda vapenöfningstiden torde kunna finnas

användbara å en del poster, som kräfva jämförelsevis mindre utbildning.

Enär behofvet af personalökning inom sjömanskåren torde vara

mest framträdande inom de högsta lönegraderna, hvilkas sjömän väl få

anses bekläda de viktigaste och mest ansvarsfulla befattningarna inom

kåren, anser utskottet, att ökningen bör bestämmas till de 220 sjömän,

hvilka i Kungl. Maj:ts förslag afses fördelade med 55 på l:a lönegraden,

100 på 2:a lönegraden och 65 i 3:e lönegraden. Med iakttagande

af den sålunda af utskottet förordade begränsningen i afseende på

sjömanskåren kommer staten för denna kår att sluta på 1,422,272

kronor, hvilket belopp med 21,320 kronor understiger det af Kungl.

Maj:t föreslagna.

Hvad beträffar förslaget angående omorganisation af flottans civilstat

— — — — — — — — — — — — — — — — — —- —

marinintendenturkåren.

Enligt utskottets förslag skulle alltså medelsbehofvet under anslagstiteln

aflöning för flottans kårer och stater blifva följande:

För år 1903 För år 1904

anvisadt

beräknadt

Ökning.

belopp

behof.

Kr.

Ö

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Officerskåren ........................................................

562,860

—

605,080

—

42,220

—

Reservofficersaspiranter .............................................

26,700

—

26,700

—

—

—

Underofficerskåren......................................................

369,600

—

502,220

—

132,620

—

Sjömanskåren ..........................................................

1,305,090

—

1,422,272

—

117,182

—

Skeppsgossekåren ......................................................

18,706

25

18,706

25

—

—

Mariningeniörstaten ...................................................

100,500

—

100,500

—

—

—

Marinintendenturkåren (civilstaten) ............................

139,000

—

233,189

50

94,189

50

Ecklesiastikstaten ....................................................

8,550

—

8,550

—

—

—

Marinläkarékåren (läkarestaten) ..................................

77,635

—

77,635

—

—

—

Poliskåren ................................................................

46,900

—

46,900

—

—

—

Inkvarteringsbidrag för officerare och underofficerare,

förslagsvis ..........................................................

179,840

—

200,960

—

21,120

—

Reserv- och indragningsstater samt båtsmanskompanierna,

förslagsvis ............................................................

66,300

—

66,300

—

—

—

Dagaflöning för officerare och underofficerare, förslagsvis

411,787

50

450,625

75

38,838

25

Summa

3,313.468

75| 3,759,638|50

446,169|75

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

185

Utskottet har alltså under detta anslag vidtagit nedsättningar i jämförelse

med Kungl. Maj:ts förslag å tillhopa 50,185 kronor.

Under åberopande af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må,

dels godkänna stater för flottans officerskår, för

flottans underofficerskår, för flottans sjömanskår samt

å dagaflöning till officerare och underofficerare vid

flottan af den lydelse, bilagorna n:is 1, 2 a), 3 a) och

4 a) vid detta utlåtande utvisa;

dels godkänna — — — — — — — — — —

— — — trehundra kronor;

dels ock i riksstaten för år 1904 höja anslaget

till aflöning för flottans kårer och stater från 3,313,469

kronor till 3,759,639 eller med 446,170 kronor.»

vid punkten 3:o (angående anslaget till beklädnad åt sjömans- och

skeppsgossekårerna):

af herrar Chr. Lundeberg, A. G. L. Billing, N. Fosser, friherre J.

T. Gripenstedt, F. E. Pettersson, K. E. Bohnstedt, grefve P. O. L. Klingspor,

E. Fränekel, grefve K. A. Po sse, grefve C. O. Taube och friherre

C. H. Falkenberg, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hafva följande lydelse:

»På grund af de ändringar i staten för sjömanskåren, som utskottet

här ofvan uti punkten 2:o föreslagit, kommer ökningen å ifrågavarande

anslag enligt verkställd beräkning att begränsas till 24,420 kronor, så

att anslaget skulle behöfva upptagas till 393,920 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1904 höja

reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och

skeppsgossekårerna från 369,500 kronor till 393,920

kronor, eller med 24,420 kronor.»

vid punkten 4:o (angående anslaget till naturaunderhåll åt personal

vid flottan):

af herrar Chr. Lundeberg, A. G. L. Billing, N. Fosser, friherre J.

T. Gripenstedt, F. E. Pettersson, K. E. Bohnstedt, grefve P. O. L. Klingspor,

E. Fränekel, grefve K. A. Posse, grefve C. O. Taube och friherre

HUi. till Hämd. Fiol. 11)03. 4 Sami. / Afl. 0 lliift. 24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

C. H. Falkenberg, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hafva följande lydelse:

»Enligt hvad--------------otillräckligt.

Då utskottet under punkten 2:o här ofvan i afseende på sjömanskåren

förordat mindre ökning, än Kungl. Maj:t föreslagit, begränsas

enligt utskottets förslag höjningen å nu ifrågavarande anslag, enligt

verkställd beräkning, till 96,935 kronor, och anslaget kommer då att

uppgå till 693,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1904 höja

förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid

flottan från 596,065 kronor till 693,000 kronor, eller

med 96,935 kronor.»

vid punkten 9:o (angående anslag till marinintendentsskolan):

af herr C. Persson, med hvilken herr D. Persson instämt, mot vissa

delar af utskottets'' motivering;

vid punkten 4‘2:o (angående anslaget till miuförsvarets ordnande

samt minpersonalens inkvartering vid mobilisering):

af herr C. Persson; samt

vid punkten 44:o (angående anslag till undervattenstorpedbatteri

vid Oscar Fredriksborg):

af herr E. Fränekel mot vissa delar af motiveringen.

Herr I. Månsson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

förestående hufvudtitels behandling inom utskottet.

Likaledes skulle här antecknas, att herrar I. Wijk och H. P. P.

Tamm icke varit i utskottet närvarande vid detta ärendes handläggning.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

187

Förslag till

Stat

för flottans officerskår.

Bil. n:o 1.

Fast lön.

Antal.

1

Flaggman..............................................................................................

Kr.

8,000

Ö.

3

D:o ......................................................................................

24,000

6,000

_

1

Kommendör...........................................................................................

—

6

D:o ...........................................................................................

36,000

—

1

Kommendörkapten af l:a graden......................................... ..................

4,500

—

15

D.o af d:o ...............................................................

67,500

—

1

X):o af 2:a graden..............................................................

4,000

—

15

D:o af d:o ..............................................................

60,000

—

1

3,400

187,000

_

55

D:o af d:o ..............................................................................

—

1

D:o af 2:a klassen ..............................................................................

2,400

—

27

D:o af d:o ..............................................................................

64,800

—

1

73

1

1,500

109,500

_

D-o ............................................................................

Underlöjtnant.........................................................................................

720

—

33

D:o ..........................................................................................

23,760

—

235

Kronor

603,080

—

Tillkommer:

Årligt tillägg till fasta lönen åt innehafvare af chefsbefattningen i marin- förvaltningen, chefsbefattningen i flottans stab eller stationsbefälhafvare- befattning, därest han icke uppbär flaggmans lön, med iakttagande, att,

om två af nämnda befattningsinnehafvare icke uppbära dylik lön, til- lägget skall tilldelas den, som är i sin befattning äldst........................

2,000

Summa kronor

605,080

—

Anmärkningar:

l:o. Dagaflöning å 7 kronor till flaggman, 6 kronor till kommendör, 5 kronor till kommendörkapten

af l:a eller 2:a graden, 4 kronor till kapten af l:a eller 2:a klassen samt 3 kronor till löjtnant

och underlöjtnant eller half dagaflöning efter hvartdcra af förestående belopp tillkommer i den ordning

reglemente för flottan bostämmer.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

2:o. Till officer, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente för

flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af:

flaggman ............. vid Karlskrona station 1,200 kronor; vid Stockholms station 1,500 kronor.

kommendör.......... » » » 900 > » » » 1,200 »

kommendörkapten.. > > » 600 » i » > 1,000 >

kapten................. » » » 400 » « » > 500 »

» » » 300 » » » » 400 >

3:o. Då befälhafvande amirals- och stationsbefälliafvareämbetena i Karlskrona innehafvas af en

och samma person, åtnjuter inuehafvaren ett särskildt arfvode af 3,000 kronor om året.

löjtnant och )

underlöjtnant/

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-.o 6.

189

Bil. n:o 2.

Förslag till

Stat

för flottans underofficerskår år 1904.

Fast lön.

Beklädnads-

Summa.

ersättning.

tal.

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

1

Flaggunderofficer (styrman, konstapel eller skep-

pare) ......................................................

900

—

200

—

1,100

—

82

D:o ......................................................

73,800

—

16,400

—

90,200

—

1

D:o (maskinist).......................................

1,140

—

200

—

1,340

—

48

D:o ......................................................

54,720

—

9,600

—

64,320

—

1

D:o (rustmästare, torpedmästare eller qvar-

tersman) .......................................

900

—

200

—

1,100

—

7

D:o ......................................................

6,300

—

1,400

—

7,700

—

1

Underofficer af 2 graden (styrman, konstapel el-

900

—

200

—

1,100

—

ler skeppare).............................................

166

D:o ......................................................

149,400

—

33,200

—

182,600

—

1

D:o (maskinist) ....................................

900

—

200

—

1,100

—

98

D:o ......................................................

88,200

—

19,600

—

107,800

—

1

D:o (ryttmästare, torpedmästare eller qvar-

900

—

200

—

1,100

—

tersman) ........................................

13

D:o ....................................................

11,700

—

2,600

—

14,300

420

Summa kronor

389,760

—

84,000

—

473,760

Anmärkningar.

l:o Bagaflöning å 2 kronor till flaggunderofficer (maskinist), 1 krona 65 öre till flaggunderofficor

(styrman, konstapel, skeppare, rustmästare, torpedmästare eller kvartersman) och underofficer af

2:a graden (maskinist) samt 1 krona till underofficer af 2:a graden (styrman, konstapel, skeppare, rustmästare,

torpedmästare eller kvartersman) eller half dagaflöning efter livartdera af förestående belopp

tillkommer i den ordning, reglemente för flottan bestämmer.

2:o. Till underofficer, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente

för flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af:

flaggunderofficer............ vid Karlskrona station 240 kronor; vid Stockholms station 300 kronor.

underofficer af 2:a graden » » »180» » » » 240 »

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. n:o 3.

Förslag till

Stat

för flottans sjömanskår år 1904.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

652

—

276,448

—

422

50

485,452

50

290

—

183,860

—

238

90

113,238

60

187

50

88,875

—

1,149,665

—

30,000

—

1,119,665

—

—

30,000

—

—

—

24,000

—

—

—

6,000

—

—

—

48,000

—

—

—

145,920

—

—

—

1,373,585

—

Antal.

1

424

1

1,149

1

634

474

1

474

3,160

. j/12 månaders månadslön å 30 kr. .

“ \dagaflöning å 80 öre i 365 dagar.

D:o

d:o

2:a lönegrad^2 m^arter

° idaganömng

D:o

3:e lönegrad|(

D:o

. „ , i6 månaders

lönegrad|dagaflönmg

månaders månadslön å 20 kr...................\

å 50 öre i 365 dagar................../

d:o ..................

12 månaders månadslön å 12 kr. ..

dagaflöning å 40 öre i 365 dagar..

d:o

månadslön å 12 kr......

å 40 öre i 184 dagar..

, ,/6 månaders månadslön å 6,60 kr.

negra ^dagaflöning a 30 öre i 181 dagar.

D:o

d:o

4:e

, ,/12 månaders månadslön å 6,50 kr.................\

negra ^dagaflöning å 30 öre i 365 (lagar................../

D:o

d:o

Afgår dagaflöning under tjänstgöring å varfvet, förslagsvis...

Lega å 50 kr., förslagsvis för 600 man ..............................

Eekryteringskostnader å 40 kr., däraf högst 30 kr. till värfvare^

förslagsvis för 600 man ....................................

Arfvode för 100 kompanikorpraler å 5 kr. i månaden .........

Uppmuntringspenningar, förslagsvis...................................

Inkvarteringsbidrag, förslagsvis..........................................

Summa kronor

Anmärkningar:

Ilo. Skulle det sålunda bestämda autalet i någon af de tre högre lönegraderna icke finnas fulltaligt,

må de löner, som i följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras, användas till

s. 191 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

191

aflöning åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande af lega och rekryteringskostnader, om rekryteringen

skulle behöfva omfatta flera än det förslagsvis upptagna antalet af 600 man.

2:o. Uppmuntriugspenningar utgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhöra l:a, 2:a

eller 3:e uppmuntringsklassen med respektive 15, 10 och 5 öre om dagen, enligt de för dagaflönings

åtnjutande gällande grunder.

3:o. Af det manskap, som erhållit vederbörligt tillstånd att bo utom kasern, äga högst 1,575

man under tjänstgöring i land och den, som är gift eller är änkling med minderårigt barn, äfven under

annan tjänstgöring att åtnjuta inkvarteringsbidrag till ett månatligt belopp för underofficerskorpral vid

Karlskrona station af 10 kronor och vid Stockholms station af 15 kronor samt för gemenskap vid den

förra stationen af 5 kronor och vid den senare af 10 kronor.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. n:o 4.

Förslag till

Stat

å dagaflöning till officerare och underofficerare vid flottan år 1904.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Officerskåren.

4 Flaggman .................. dagaflöning å 7 kr. i 365 dagar

10,220

—

7 Kommendörer............. » »6 » » »

15,330

—

32 Kommendörkaptener.... j * 5 > » >

58,400

-

84 Kaptener.................... » >4 » » >

108 Löjtnanter och under-

122,640

löjtnanter................. » > 3 » » »

118,260

—

324,850

235

Af går förslagsvis:

Dagaflöning under tjänstgöring på varfvet och i sjökarte-

verket.....................................................................

—

—

25,000

—

299,850

Underofflcerskåren.

83 Flaggunderofficerare (styrmän, konstaplar eller skeppare)

dagaflöning å 1 kr. 65 öre i 365 dagar....................

49,986

75

49 Flaggunderofficerare (maskinister) dagaflöning af 2 kr. i

365 dagar ...............................................................

35,770

—

8 Flaggunderofficerare (rustmästare, torpedmästare eller

kvartersmän) dagaflöning ä 1 kr. 65 öre i 365 dagar

4,818

—

167 Underofficerare af 2. gr. (styrmän, konstaplar eller

skeppare) dagaflöning å 1 kr. i 365 dagar.................

60,955

—

99 Underofficerare af 2. gr. (maskinister) dagaflöning å

1 kr. 65 öre i 365 dagar .........................................

14 Underofficerare af 2. gr. (rustmästare, torpedmästare

59,622

75

eller kvartersmän) dagaflöning å 1 kr. i 365 dagar ....

5,110

—

216,262

50

420

Transport

—

216,262

50

299,850

—

s. 193 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

193

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Transport

—

--

216,262

50

299,850

-

Af går dagaflöning under tjänstgöring på varf vet förslagsvis:

för 49 Flaggunderofficerare (maskinister)’ dagaflöning ä 2 kr.

i 225 dagar ...........................................................

22,050

—

> 8 Flaggunderofficerare (rustmästare, torpedmästare eller

kvartersmän) dagaflöning ä 1 kr. 65 öre i 225 dagar

2,970

—

> 99 Underofficerare af 2. gr. (maskinister) dagaflöning

ä 1 kr. 65 öre i 225 dagar.....................................

36,753

75

» 14 Underofficerare af 2. gr. (rustmästare, torpedmästare

eller kvartersmän) dagaflöning ä 1 kr. i 225 dagar ...

3,150

—

» Underofficerare af öfriga stater....................................

9,000

—

73,923

75

142,338

75

Summa kronor

—

_

—

—

442,188

75

liih. till 1 likså. Blot. 1903. 4 Sand.

1 A/d. G Hå/t.

2 5

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

Förslag till

Stat

för flottans marinintendenturkår.

An-

tal.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

1

Marinöfv erintendent och chef:

arfvode.........................................................................

—

—

1,000

—

1

Förste marinintendent:

lön...................

4,000

—

dagafiöning å 5 kronor...................................................

1,825

—

5,825

_

2

Förste marinintendenter........

—

—

11,650

—

1

Marinintendent af l:a graden, l:a löneklassen:

lön........................ ..............

3,400

—

dagafiöning ä 4 kronor...................................................

1,460

—

4,860

11

Marinintendenter af l:a graden, l:a löneklassen......................

—

—

53,460

—

1

Marinintendent af l:a graden, 2:a löneklassen:

lön.............................................................................

2,400

—

dagafiöning å 4 kronor...................................................

1,460

—

3,860

_

5

Marinintendenter af l:a graden. 2:a löneklassen.......................

—

19,300

—

1

Marinintendent af 2:a graden:

lön..................................... ............

1,500

—

dagafiöning ä 3 kronor..................................................

1,095

—

2,595

19

Marinintendenter af 2:a graden..............................................

—

—

49,305

—

1

Marinunderintendent:

lön............................................

720

—

dagafiöning å 3 kronor..................................................

1,095

—

1.815

19

Marinunderintendenter................

—

—

34,4S0

_

62

1

Auditör vid Karlskrona station:

lön................

3,000

—

tj än s tgö ringsp enningar..................................................

1,000

—

4,000

—

1

Auditör vid Stockholms station:

arfvode......

1.800

—

tjänstgöringspenningar...................................................

700

—

2,500

—

1

Advokatfiskal vid Karlskrona station:

arfvode.......................

1,800

—

tjänstgöringspenningar...................................................

700

—

2,500

—

3

Transport

—

197,155

—

s. 195 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

195

An-

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

tal.

Transport

—

—

197,155

—

1

Väbel vid Karlskrona station:

lön.............................................................................

600

—

dagaflöning å 1,65 kronor...............................................

602

25

1,202

25

1

2

Väbel vid Stockholms station................................................

—

—

1,202

25

i

Vaktmästare vid Karlskrona station:

lön.............................................................................

500

300

—

800

_

6

7

Vaktmästare, däraf 3 vid Karlskrona och 3 vid Stockholms station

—

—

4.S00

—

Dagaflöning till marinunderintendenter öfver stat..................

—

—

2,190

—

Missräkningspenningar till kassöråhvarderastationenå500 kronor

1,000

Inkvarteringsbidrag, förslagsvis ............................................

_

_

24,840

—

Summa kronor

—

—

233,189

50

Anmärkningar:

l:o. Till personal, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente

för flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af:

förste marinintendent, vid Karlskrona station 600 kronor; vid Stockholms station 1,000 kronor

marinintendent af l:agraden, »

» > 400 »

>

>

>

500 »

marinintendent af 2:a graden

och marinunderintendent, >

> > 300 >

»

>

»

400 >

väbel, »

> > 240 »

>

300 >

2;o. För auditör vid Karlskrona station ökas lönen efter 6 års väl vitsordad tjänstgöring

med 500 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare 500 kronor. För väblar

ökas lönen efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring med 100 kronor och efter 10 års sådan

tjänstgöring med ytterligare 100 kronor.

3:o. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån

kvarstår, lönen minskas med 150 kronor.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. n:o 6.

Förslag till

Stat

för marinintendentskolan.

Kronor.

ö.

Arfvoden till lärare.......

6,630

Till hyra af lokal och inköp af undervisningsmateriel samt extra utgifter m. m.

1,970

Summa

8,600

-

s. 197 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

197

Bil. n:o 7.

Förslag till

Stat

för kustartilleriet.

Antal.

Krön

3 r.

I. Lön och dagaflöning.

Officerare.

i

Chef för kustartilleriet:

lön...................................................................

8.000

—

dagaflöning å 7 kronor...................................

2,555

—

10,555

_

i

Öfverste:

lön....................................................................

6,000

—

dagaflöning å 6 kronor.......................................

2,190

—

8,190

_

i

Öfverste............................................. ....................

—

—

8,190

—

i

Öfverstelöjtnant:

lön.................................................................

4,500

—

dagaflöning å 5 kronor......................................

1,825

—

6,325

_

i

Öfverstelöjtnant ......................................................

—

—

6,325

—

i

Major:

lön....................................................................

4,000

-

dagaflöning å 5 kronor.......................................

1,825

—

5,825

__

3

Majorer ..................................................................

—

—

17,475

—

1

Kapten af l:a klassen:

lön....................................................................

3,400

-

dagaflöning å 4 kronor.......................................

1,460

—

4,860

_

14

Kaptener af l:a klassen............................................

—

—

68,040

—

1

Kapten af 2:a klassen:

lön....................................................................

2,400

—

dagaflöning å 4 kronor......................................

1,460

—

3,860

_

12

Kaptener af 2:a klassen...........................................

—

—

46,320

—

j 37

Transport

—

—

185,965

-1

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Antal.

Krön

o r.

37

Transport

—

—

185,965

—

1

Löjtnant:

lön....................................................................

1,500

—

dagaflöning å 3 kronor......................................

1,095

—

2,595

27

Löjtnanter...............................................................

—

—

70,065

—

1

Underlöjtnant:

lön....................................................................

720

—

dagaflöning å 3 kronor.......................................

1,095

—

1,815

_

14

Underlöjtnanter ......................................................

—

—

25,410

—

285,850

80

Reseryofflcersaspiranter.

1

Reservofficersaspirant:

dagaflöning å 4,50 kronor...................................

—

—

1,642

50

5

Reservofficersaspiranter............................................

—

—

8,212

50

9,855

6

Underofficerare.

1

Underofficer af l:a graden:

lön..................................................................

1,200

-

dagaflöning å 2 kronor.......................................

730

—

1,930

_

47

Underofficerare af l:a graden...................................

—

—

90,710

—

1

Underofficer af 2:a graden:

lön..................................................................

900

—

dagaflöning å 1,50 kronor...................................

547

50

1,447

50

99

Underofficerare af 2:a graden...................................

—

—

143,302

50

237,390

148

Manskap.

1

l:a lönegrad (underofficerskorpral):

lön.................................................................

300

—

dagaflöning å 70 öre..........................................

255

50

555

50

145

l:a lönegrad (underofficerskorpraler)..........................

—

-

80,547

50

1

2:a lönegrad:

lön...................................................................

204

—

dagaflöning å 50 öre..........................................

182

50

386

50

341

2:a lönegrad ............................................................

—

_

131,796

50

488

Transport

—

—

213,286

—

533,095

—

s. 199 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

199

Antal.

Krön

o r.

488

Transport

—

—

213,286

—

533,095

—

1

3:e lönegrad:

lön....................................................................

144

—

dagaflöning å 40 öre.................................... .....

146

—

290

225

3:e lönegrad ............................................................

—

-

65,250

—

1

4:e lönegrad:

lön....................................................................

78

—

dagaflöning å, 30 öre..........................................

109

50

187

50

599

4:e lönegrad.............................................................

_

_

112,312

50

391,326

1,314

Anm. Skulle det sålunda bestämda antalet i någon af

de tre högre lönegraderna icke finnas fulltaligt, må de löner,

som till följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som

erfordras, användas till aflöning åt manskap i lägre löne-

grad samt till bestridande af lega och rekryteringskostnader,

om rekryteringen skulle behöfva omfatta flera än det nedan

förslagsvis upptagna antalet af 250 man.

Civilmilitär personal.

1

Regementsintendent *):

lön....................................................................

3,000

—

tjänstgöringspenningar .......................................

1,000

—

4,000

—

1

Regementsintendent l) ...............................................

—

—

4,000

—

1

Fästningsförvaltare *):

lön.................................................................

2,200

—

tjänstgöringspenningar .......................................

300

—

2,500

—

1

Regementsläkare:

lön....................................................................

3,400

—

dagaflöning å 5 kronor.....................................

1,825

—

5,225

—

1

Förste bataljonsläkare:

lön.................................................................

2,400

-

dagaflöning å 4 kronor......................................

1,460

—

3,860

_

1

Förste bataljonsläkare ............................................

—

3,860

-

23,445

—

6

Transport

—

—

947,866

—

*) Efter 5 urs tjänstgöring i samma grad ökas lönen med 500 kronor och efter 10 ars tjänstgöring

i samma grad med ytterligare 500 kronor.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Antal.

Transport

II. Arfvoden.

Auditör.................

Regementspastor....

Fästningspredikant..

III. Rekryteringskostnader.

Lega å 50 kronor förslagsvis för 250 man..................

Rekryteringskostnader ;''i 40 kronor, däraf högst 30

kronor till värfvaren, förslagsvis för 250 man......

IV. Inkvarteringsbidrag.

Kronor.

— — 947,866

800

1,000

120

12,500 —

10,000

1,920

22,500

Inkvarteringsbidrag för officerare, underofficerare,

läkare, regementsintendenter och fästningsförval
tare,

förslagsvis ................................................

Inkvarteringsbidrag för underofficerskorpraler, förslagsvis

..................................................................

37,560

6,240

43,800

Anm. 1. Officer, underofficer, läkare, regementsintendent

och fästningsförvaltare, som icke åtnjuta fri bostad i

kronans hus, uppbära inkvarteringsbidrag med ett efter år

räknadt belopp af:

å kust-

i Stockholm

fästning

eller Göteborg

kr.

kr.

generalsperson....................

—

1,500

öfverste ............................

900

1,200

öfverstelöjtnant eller major ..

600

1,000

kapten .............................

400

500

subalternofficer ..................

300

400

regementsläkare.................

600

1,000

förste bataljonsläkare..........

400

500

regementsintendent .............

400

500

fästningsförvaltare...............

300

400

underofficer af l:a graden ....

240

300

underofficer af 2:a graden....

180

240

Anm. 2. Af de underofficerskorpraler, som erhållit

vederbörligt tillstånd att bo utom kasern, äga högst 50

att åtnjuta inkvarteringsbidrag till ett månatligt belopp

å kustfästning af 10 kr. och i Stockholm eller Göteborg

af 15 kr.

Summa

-! 1,016,086

s. 201 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

201

Bil. n:o 2 a).

Förslag till

Stat

för flottans underofficerskår.

Bekläd

Past lön.

nadsersätt-

Summa.

Antal.

ning.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

i

Flaggunderofficer (styrman, konstapel eller skeppare)

900

_

200

—

1,100

—

86

D:o d:o

77,400

—

17,200

—

94,600

—

1

D:o (maskinist) ..................................

1,140

—

200

—

1,340

—

52

D:o d:o .................................

59,280

—

10,400

—

69,680

—

1

D:o (rustmästare, torpedmästare eller

kvartersman)..............................

900

—

200

—

1,100

—

7

D:o d:o

6,300

—

1,400

—

7,700

—

1

Underofficer af 2:a graden (styrman, konstapel eller

skeppare)...................

900

—

200

—

1,100

—

174

D:o d:o

156,600

—

34,800

—

191,400

—

1

D:o (maskinist) ..................

900

—

200

-

1,100

—

106

D:o d:o ..................

95,400

—

21,200

—

116,600

—

1

D:o (rustmästare, torpedmä-

stare eller kvartersman)

900

200

—

1,100

—

14

D:o d:o

12,600

2,800

-

15,400

—

445

Summa kronoi

| 413,220

1-

| 89,000

—

502,220

-

A nmärkningar:

l:o. Dagaflöning a 2 kronor till flaggunderofficer (maskinist), 1 krona 6 5 öre till flaggunderofficer

(styrman, konstapel, skeppare, rustmästare, torpedmästare eller kvartersman) och underofficer af

2:a graden (maskinist) samt 1 krona till underofficer af 2:a graden (styrman, konstapel, skeppare, rustmästare,

torpedmästare eller kvartersman) eller half dagaflöning efter hvartdera af förestående belopp

tillkommer i den ordning, reglemente för flottan bestämmer.

2:o. Till underofficer, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente

för flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af:

flaggunderofficer........... vid Karlskrona station 240 kronor; vid Stockholms station 300 kronor.

underofficer af 2:a graden » » » 180 » »

Bih. Ull llilcsd. Blot. 1903. 4 Sami. 1 Af,l. 6 Höft.

20

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. n:o 3 a).

Förslag till

Stat

för flottans sjömanskår år 1904.

fl2 månaders månadslön å 30 kr.................. 1

(dagaflöning ii 80 öre i 365 dagar..................J

d:o ..................

månaders månadslön ä 20 kr...................\

° (dagaflöning ä 50 öre i 365 dagar................../

:=}

l:a lönegradD:o
2
D:o

3:

D:o

d:o

■e lönegrad/^ månaders månadslön k 12 kr.

° \ dagaflöning å 40 ö

öre i 365 dagar

d:o

jå e lönegradj® månaders månadslön ä 12 kr.

3,220

.dagaflöning ä 40 öre i 184 dagar

ll-p lönegrad/6 månaders månadslön å 6.50 kr.

1 a (dagaflöni

D:o

4:e

D:o

aflöning å, 30 öre i 181 dagar..

d:o

12 månaders månadslön ä 6.50 kr.

dagaflöning ;i 30 öre i 365 dagar..

d:o

Afgår dagaflöning under tjänstgöring å varfvet, förslagsvis..

Lega ä 50 kr., förslagsvis för 600 man.............................

Rekryteringskostnader å 40 kr., däraf högst 30 kr. till värf

varen, förslagsvis för 600 man................................

Arfvode för 100 kompanikorpraler ä 5 kr. i månaden......

Uppmuntringspenningar, förslagsvis...............................

Inkvarteringsbidrag, förslagsvis.....................................

Summa kronor

Kr.

652

296,008

422

506,577

290

192,560

238

107,266

187

84,187

1,188,390

30,000

Kr.

1,158,390

30.000

24.000

6,000

50.000

153,882

— i-l 1,422,272

Anmärkningar:

l:o. Skulle det sålunda bestämda antalet i någon af de tre högre lönegraderna icke Unnas fulltaligt,

må de löner, som i följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras, användas till

s. 203 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

203

aflöning åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande af lega och rekryteringskostnader, om rekryteringen

skulle behöfva omfatta flera än det förslagsvis upptagna antalet af 600 man.

2:o. Uppmuntringspenningar utgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhöra l:a, 2:a

eller 3:e uppmuntringsklassen med respektive 15, 10 och 5 öre om dagen, enligt de för dagaflönings

åtnjutande gällande grunder.

3:o. Af det manskap, som erhållit vederbörligt tillstånd att bo utom kasern, äga högst 1,655

man under tjänstgöring i land och den, som är gift eller är änkling med minderårigt barn, äfven under

annan tjänstgöring att åtnjuta inkvarteringsbidrag till ett månatligt belopp för underofficerskorpral vid

Karlskrona station af 10 kronor och vid Stockholms station af 15 kronor samt för gemenskap vid den

förra stationen af 5 kronor och vid den senare af 10 kronor.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. n:o 4 a).

Förslag till

Stat

å dagaflöning för officerare och underofficerare vid flottan.

Officerskåren.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

4 Flaggman.................... dagaflöning å 7 kr. i 365 dagar

10,220

—

7 Kommendörer.............. » > 6 » » »

15,330

—

32 Kommendörkaptener .... » » 5 » » »

58,400

—

84 Kaptener..................... » » 4 » » »

122,640

—

108 Löjtnanter och under-

löjtnanter................. » >3 » » >

118,260

—

324,850

235

Af går förslagsvis:

Dagaflöning under tjänstgöring på varfvet och, i sjökarte-

verket.....................................................................

—

—

25,000

—

299,850

Underofficerskåren.

87 Flaggunderofficerare (styrmän, konstaplar eller skeppare)

dagaflöning å 1 kr. 65 öre i 365 dagar .....................

52,395

75

53 Flaggunderofficerare (maskinister) dagaflöning å 2 kr. i

365 dagar .........................................................

38,690

—

8 Flaggunderofficerare (rustmästare, torpedmästare eller

kvartersmän) dagaflöning å 1 kr. 65 öre i 365 dagar...

4,818

—

175 Underofficerare af 2:a graden (styrmän, konstaplar eller

skeppare) dagaflöning å 1 kr. i 365 dagar..................

63,875

-

107 Underofficerare af 2:a graden (maskinister) dagaflöning

å 1 kr. 65 öre i 365 dagar .......................................

64,440

75

15 Underofficerare af 2:a graden (rustmästare, torpedmästare

eller kvartersmän) dagaflöning å 1 kr. i 365 dagar.....

5,475

—

229,694

50

445

Transport

—

229,694

50

299,850

—

s. 205 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

205

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Transport

—

—

229,694

50

299,850

—

Af går förslagsvis:

Dagaflöning under tjänstgöring å varfvet:

för 53 Flaggunderofficerare (maskinister) dagaflöning å 2 kr.

i 225 dagar ..........................................................

23,850

—

» 8 Flaggunderofficerare (rustmästare, torpedmästare eller

1

kvartersmän) dagaflöning å 1 kr. 65 öre i 225 dagar..

2,970

--

■> 107 Underofficerare af 2:a graden (maskinister) dagaflö-

ning å 1 kr. 65 öre i 225 dagar ..............................

89,723

75

> 15 Underofficerare af 2:a graden (rustmästare, torpedmä-

stare eller kvartersmän) dagaflöning å 1 kr. i 225 dagar

3,375

—

» Underofficerare af öfriga stater............ .................

9,000

—

78,918

75

150,775

75

Summa kronor

—

—

—

450,625

75

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1903 års riksstat anslår:

Anvisning

Indelning och dermed jem- förlig anvisning

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

26,800

—

—

—

—

—

17,000

26,800

—

49,600

__

__

_

_

49,600

_

93,400

—

—

93,400

—

3,313,469

369,500

596,065

33,300

—

—

—

23,760

—

3,313,469

369,500

596,065

23,760

33,300

—

4,405,734

—

—

—

23,7(50

—

4,429,494

—

Sjöförsvars
Departcmentet

och

Departementschefen.................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts

Nuvarande belopp..................................................

Okas å anslaget till amanuenser, skrifbiträden

Marinförvaltningen .................................................

Flottan.

Aflöning för flottans kårer och stater. Nuvarande

Ökas med............................................................

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,

Ökas med ..............................................................

Naturaunderhåll åt personal vid flottan, förslags
Ökas

med ..............................................................

Båtsmansindelningen. Anslaget uteslutes ur riksLindring

i rustnings- och roteringsbesvären, för
Minskas

med............................................................

hvarjemte rubriken ändras till: Ersättning för

s. 207 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

207

Lift. A.

riksstatens Femte hufvudtitel.

departementet.

öfverstyrclscn.

kansli samt kommandoexpeditionen.

och extra vaktmästare med ...............

20,800: - 2,400: —

S:gr

belopp

3,313,469: —

355,606: —

reservationsanslag. Nuvarande belopp

369,500: - 17,760: -

anslag. Nuvarande belopp..................

596,065: - 78,135: —

staten.

slagsanslag. Nuvarande belopp.........

33,300: —

3,300: -

rustning och rotering, förslagsanslag.

Tr:pt

I

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jem- förlig anvisning

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

17,000

29,200

49,600

d.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

17,000

29,200

49,600

ö.

—

95,800

—

__

—

—•

—

95,800

—

3,669,075

387,260

674,200

30,000

—

—

—

—

—

3,669,075

387,260

674,200

30,000

:

4,856,335

_j__l

—

—

4,856,335

—

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1902 års riksstat anslår:

Anvisning i

Indelning oeli dermed jem- förlig anvisning

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Tr:pt

4,405,734

1.685.000

1.200.000

14,900

780,000

62,090

—

—

—

23,760

—

4,429,494

1.685.000

1.200.000

14,900

780,000

62,090

—

44,000

—

—

—

—

—

44,000

—

S:gr

8,098,324

—

—

—

23,760

—

8,122,084

—

874,794

__

_

874,794

_

132,384

—

—

—

—

132,384

—

226,621

—

—

—

—

226,621

—

155,602

—

—

—

—

—

155,602

—

120,000

—

—

-

—-

—

120,000

—

220,000

—

—

—

---

—

220,000

—

13,000

—

—

—

—

—

13,000

—

S:gi

1,742,401

—

—

—

1-

1,742,401

—

Tr:pt

9,934,12ö|—

!

1

|-

23,760 -

9,957,8851-

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations
Flottans

öfningar, reservationsanslag........................

Repetitionsöfningar för reservofficerare vid flottan,

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och

Undervisningsverken:

Sjökrigshögskolan, reservationsanslag..................

Sjökrigsskolan. Nuvarande belopp.....................

Ökas med...........................................................

, reservationsanslag (nytt)

Sjukvård för flottans personal, reservationsanslag.

Ökas med..........................................................

Skeppsgosseskolan ....

Marinintendentskolan

Kust
Aflöning

för kustartilleriets personal. Nuvarande

Ökas med..............................................................

Beklädnad åt kustartilleriets manskap, reservations
Ökas

med.............................................................

Naturaunderhåll åt kustartilleriets manskap, förökas

med...............................................................

Underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel,

Ökas med...............................................................

Kustartilleriets öfningar, reservationsanslag. Nu
Ökas

med............................................................

Kustartilleribeväringens vapenöfningar samt be
qnslag.

Nuvarande belopp ................................

Ökas med..............................................................

Sjukvård för kustartilleriets personal, reservationsÖkas

med...............................................................

s. 209 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

209

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

Indelning och dermed jem- förlig anvisning

pa förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

anslag .....................................................

reservationsanslag....................................

ersättning därför, förslagsanslag............

................................................ 32,340: —

................................................ 1,200: —

T

16,100

33,540

r:pt

Kronor.

4,856,335

1.685.000

1.200.000

14,900

780,000

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

4,856,335

1.685.000

1.200.000

14,900

780,000

Ö.

13,650

8,600

—

71,890

71,890

Nuvarande belopp ................................

44.000

25.000

—

69,000

_

__

_

__

_

69,000

_

S:gr

8,581,325

—

—

8,581,325

—

artilleriet.

belopp ...................................................

874,794

141,292

—

1,016,086

1,016,086

anslag. Nuvarande belopp.....................

132,384

13,320

—

145,704

—

—

—

—

145,704

_

slagsanslag. Nuvarande belopp ..........

226,621

22,776

—

249,397

—

—

_

__

_

249,397

_

reservationsanslag. Nuvarande belopp ..

155,602

960

__

156,562

—

—

—

—

—

156,562

__

varande belopp .......................................

120,000

40,000

—

160,000

160,000

klädnad och ersättning därför, förslags- anslag. Nuvarande belopp ..............

220,000

70.000

13.000

1,000

—

290,000

14,000

—

—

-

—

—

290,000

14,000

—

S:gr

2,031,749

—

—

—

—

—| 2,031,749

—

T

r:pt

10,708,874

-I

—

—|

-|

10,708,874

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 0 Halt. 27

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1903 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och

förlig aL

på föl

Erihotor.

dermed jem-

visning

•slag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

9,934,125

—

—

23,760

—

9,957,885

—

37,000

.

37,000

13,000

—

—

13,000

—

2,000

22,254

2,000

22,254

26,150

—

—

—

—

—

26,150

—

106,919

—

—

106,919

—

12,500

—

—

—

—

—

12,500

—

219,823

—

—

—

---

—

219,823

—

65,000

65,000

1,500,000

—

405

—

4

—

1,500,409

—

100,800

—

—

—

—

100,800

—

9,000

—

—

—

—

—

9,000

—

13,000

—

—

—

—

—

13,000

—

• 1,687.800]—

405

—

4

—

1,688,209

|-

11,841,748}—

405

—

23,764

|—

| 11,865,917

—

Diverse

Ålderstillägg, förslagsanslag ...................................

Ersättning åt officerare och ingeniörer under anResestipendium

åt läkare vid flottan och kust
Diverse

behof .........................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.

Ökas med ...............................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags
Ökas

med ............................................................

Extra utgifter ..........................................................

Han
-

Sjökarteverket, reservationsanslag ..........................

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal
Undervisningsanstalter

för sjöfart ........................

Nautisk-meteorologiska hyr ån ..................................

Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalmeteorologiska

hyrån, förslagsanslag................

s. 211 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

211

anslag.

ställning eller kommendering utrikes,

artilleriet, reservationsanslag..............

Nuvarande belopp ..............................

anslag. Nuvarande belopp..................

dela.

terna, reservationsanslag ....................

terna för sjöfart och föreståndaren

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning ocli

förlig ai

på fö

Friheter.

dermed jem- i visning

rslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Tr:pt

10,708,874

—

—

—

—

10,708,874

—

37,000

37,000

13,000

—

—

—

—

13,000

—

2,000

—

—

—

—

—

2,000

—

22,254

—

—

—

—

—

22,254

—

.... 26,150: —

..... 2,650: -

28,800

—

—

—

—

—

28,800

—

... 106,919= —

... 15,867: —

122,786

—

—

—

—

122,786

—

12,500

—

—

—

—

12,500

—

Sgr

238,340

—

—

—

—

—

238,340

—

65,000

65,000

1,500,000

100,800

—

405

—

4

—

1,500,409

100,800

—

9,000

-

—

—

—

—

9,000

—

vid nautisk-

13,000

—

—

—

—

—

13,000

—

Sgr

1,687,800

-

405|—

4

| 1,688,209

—

Summa

12,635,014

—

405|—

1 4|-

12,635,423

—■

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Statsutskottets Utlåtande N:o 6,

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Femte hufvudtitel.

Sjöförsvarsdepartementet:

Flottan.

Till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel ...............

» täckande af brist i äldre anslag till nyanskaffning

af krigsfartygsmateriel ...........................

» bestyckning af bevakningsbåtar m. m..............

» skjutförsök ock inskjutning af kanoner ............

» anskaffning af kanoner i reserv .....................

» anskaffning af torpeder ..................................

» försöksskjutningar med torpeder .......................

» anskaffning af karbin er ......................................

» uppförande af ny artilleriinventariekammare i

Karlskrona........................................................

» fortsättande af mobiliseringskajen å varfvet i

Karlskrona.........................................................

» byggande i Karlskrona af en ny torpedinskjut
ningsbro

.....................................................

» uppförande i Karlskrona af ett exercis- och gymnastikhus

för skeppsgossekären...........................

» uppförande af tre nya ammunitionsförrådshus m. m.

å Kalsholmen vid Karlskrona .....................

» kustsignalväsendet.............................................

» förstärkning af arbetskrafterna i marinförvaltningen

...............................................................

» löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan ......

» isolering och förstärkt värmeledning å pansarbåtarne

Oden, Thor och Niord m. in............

Transport

Kronor.

5,168,650

608,952

83.000

30.000

110,150

100,000

8,000

57,900

112.500

184.000

48,380

109.500

120,600

100.000

4,500

1,860

145,311

Kronor.

6,993,303]—1--(-

s. 213 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

213

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

6,993,303

_

Till betäckande af vissa af marinförvaltningen för- skottsvis bestridda utgifter för värnpliktigas

förläggning...........................................................

» ersättande af förskottsvis bestridda kostnader för

mottagande af ett franskt kadettfartyg ............

125,796

3,659

—

7,122,758

Kustartilleriet.

Till fortsättande af arbetena å rikets kustbefästningar

» täckande af brist i de för ordnande af af försänk- ningarna i Bullerholmssundet anvisade medel

» nybyggnader för kustartilleriets förläggning m. m.

För minförsvarets ordnande och minpersonalens in- kvartering vid mobilisering.................................

» fasta minförsvaret.................................................

590,000

60,000

398,386

137,824

159,500

—

1,345,710

41,000

Handeln.

För påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster

Summa

—

—

8,509,468

—

Bill. till Riksd. Prot. 1303.

4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

28

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

till statsutskottets utlåtande n:o 6.

I den å sid. 195 upptagna anmärkningen 2:o vid förslaget till stat

för flottans marinintendenturkår står'':

22:o. För auditör vid Karlskrona station ökas lönen efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring

med 500 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare 500 kronor. För väblar ökas

lönen efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring med 100 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring

med ytterligare 100 kronor.»

Bör vara:

»2:o. För auditör vid Karlskrona station ökas lönen efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring

med 500 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare 500 kronor. För väblar ökas

lönen efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring med 100 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring

med ytterligare 100 kronor. För vaktmästare ökas lönen efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring med

100 kronor.»

Bill. till Riksd. Prot. 1003.

4 Sami. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.