Utlåtande, i anledning af väckta motioner om uppgörande af plan till förbättrade kommunikationer i en del af Norrland m. m.
1903-04-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1903:60, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om uppgörande af plan till förbättrade kommunikationer i en del af Norrland m. m.
Dokumentets text
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 60.
N:o 60.
Ank. till Eiksd. kansli den 24 april 1903, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om uppgörande af plan
till förbättrade kommunikationer i en del af Norrland m. m.
(R. A.)
1 en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 17) har herr 0.
Björklund hemställt, att Riksdagen ville besluta:
att i skrifvelse anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa allsidig
undersökning och upprätta plan och kostnadsförslag för en järnväg
från Sveg i Härjedalen genom det inre, västliga Norrland till någon
lämplig punkt å bandelen Boden—Gellivare, i syfte att utgöra en
skyddad militärväg för rikets nordligaste delar och en mäktig häfstång
för Norrlands utveckling; äfvensom
att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag af 75,000 kronor.
Vidare har uti en inom samma kammare af herr A. Bergström
väckt motion (n:o 20) föreslagits, att Riksdagen måtte ställa till Kungl.
Maj:ts förfogande ett förslagsanslag af 200,000 kronor, att användas
för uppgörande af en plan till Norrlands mellan tvärbanorna förseende
med kommunikationer, lämpade för därvarande förhållanden och behof,
närmare antydda i motiveringen till förslaget.
Hr Björklund har i sin motion erinrat, att särskilda förslag af
väsentligen samma innehåll som det nu af honom väckta förevoro till
behandling vid 1900 års riksdag och därvid i enlighet med statsutskottets
hemställan afslogos af båda kamrarne. Då utskottet i sitt då afgifna
utlåtande i detta ämne anfört, bland annat, att staten vid nämnda
tidpunkt hade betydande järnvägsbyggnader att fullborda, har motionären,
vid det förhållande att dessa järnvägsbyggnader numera blifvit afslutade
Statsutskottets Utlåtande N:o 60.
25
eller inom den närmaste framtiden komme att blifva det, förklarat sig
anse tiden vara inne att åter upptaga frågan om en inlandsbana genom
Norrland; och har motionären härvid erinrat, hurusom Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i Jämtlands län i slutet af nästlidna år hos Kungl.
Maj:t gjort framställning om att Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen
göra hemställan om anläggning på statsverkets bekostnad af
en järnväg från Sveg till den jämtländska tvärbanan och vidare
norrut mot Ströms vattudal, för att sedermera kunna fortsättas till
lämplig punkt på Gellivarebanan. I fråga om banans sträckning genom
Jämtlands län hade emellertid, upplyser motionären, olika meningar
uttalats, i det att Kungl. Maj:t,s befallningshafvande förordat, att järnvägen
skulle framdragas öster om Storsjön, hvaremot en icke ringa
del af befolkningen i orten ansåge banans sträckning väster om nämnda
sjö vara till större fördel. Då det syntes motionären vara af stor
vikt, att en allsidig och noggrann utredning företoges för att få utrönt,
genom hvilka orter banan skulle dragas för att bäst motsvara sitt
ändamål såväl i strategiskt afseende som ur synpunkten af landets
framtida utveckling, har han funnit anledning framställa sitt ofvan
omförmälda förslag.
Riksdagen har hittills på, som det synes utskottet, fullt giltiga
skäl funnit sig icke böra på förslag af enskild motionär anvisa medel
för undersökning af ifrågasatta nya statsbanors sträckning. Ett sådant
beslut af Riksdagen, som kan synas innebära ett uttalande till förmån
för anläggning af en ny statsbana, bör nämligen grundas på en fullständig
utredning rörande behofvet och lämpligheten af den ifrågasatta
anläggningens utförande för statens räkning, en utredning, som
icke lärer kunna åstadkommas annat än genom Kungl. Maj:ts försorg.
Af denna anledning anser sig utskottet icke böra förorda bifall till
herr Björklunds omförmälda motion.
Hvad angår herr Bergströms förevarande motion, åsyftas med densamma,
att — i samband med upprättande af plan för en normalspårig
järnvägsförbindelse mellan våra två nordligaste tvärbanor — plan skulle
genom statens försorg utarbetas för anläggning af sekundära transportleder,
afsedda att hopsamla och tillföra hufvudbanan skogsprodukter
m. m. från skilda delar af det inre Norrland.
Denna motion står uppenbart i mycket nära sammanhang med det
af herr Björklund framställda förslaget om undersökning för anläggning
af en längdbana genom inre Norrland, i det att de sekundära
kommunikationslederna blifvit ifrågasatta endast under förutsättning, att
en sådan inre längdbana komme till stånd''. I följd häraf kan utskottet,
Bill. till Riksd. Rrot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 40 Haft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 60.
som, enligt hvad ofvan nämnts, funnit sig böra afstyrka herr Björklunds
omförmälda motion, ej heller förorda det af herr Bergström framställda
förslaget.
Utskottet hemställer alltså:
a) att herr Björklunds ifrågavarande motion icke
må vinna Riksdagens bifall; och
b) att Riksdagen ej heller må bifalla herr Bergströms
ofvan omförmälda motion.
Stockholm den 24 april 1903.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.