Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om uppgörande af plan till förbättrade kommunikationer i en del af Norrland m. m.

1903-04-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:60, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om uppgörande af plan till förbättrade kommunikationer i en del af Norrland m. m.

Dokumentets text

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

N:o 60.

Ank. till Eiksd. kansli den 24 april 1903, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om uppgörande af plan

till förbättrade kommunikationer i en del af Norrland m. m.

(R. A.)

1 en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 17) har herr 0.

Björklund hemställt, att Riksdagen ville besluta:

att i skrifvelse anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa allsidig

undersökning och upprätta plan och kostnadsförslag för en järnväg

från Sveg i Härjedalen genom det inre, västliga Norrland till någon

lämplig punkt å bandelen Boden—Gellivare, i syfte att utgöra en

skyddad militärväg för rikets nordligaste delar och en mäktig häfstång

för Norrlands utveckling; äfvensom

att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag af 75,000 kronor.

Vidare har uti en inom samma kammare af herr A. Bergström

väckt motion (n:o 20) föreslagits, att Riksdagen måtte ställa till Kungl.

Maj:ts förfogande ett förslagsanslag af 200,000 kronor, att användas

för uppgörande af en plan till Norrlands mellan tvärbanorna förseende

med kommunikationer, lämpade för därvarande förhållanden och behof,

närmare antydda i motiveringen till förslaget.

Hr Björklund har i sin motion erinrat, att särskilda förslag af

väsentligen samma innehåll som det nu af honom väckta förevoro till

behandling vid 1900 års riksdag och därvid i enlighet med statsutskottets

hemställan afslogos af båda kamrarne. Då utskottet i sitt då afgifna

utlåtande i detta ämne anfört, bland annat, att staten vid nämnda

tidpunkt hade betydande järnvägsbyggnader att fullborda, har motionären,

vid det förhållande att dessa järnvägsbyggnader numera blifvit afslutade

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

25

eller inom den närmaste framtiden komme att blifva det, förklarat sig

anse tiden vara inne att åter upptaga frågan om en inlandsbana genom

Norrland; och har motionären härvid erinrat, hurusom Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Jämtlands län i slutet af nästlidna år hos Kungl.

Maj:t gjort framställning om att Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen

göra hemställan om anläggning på statsverkets bekostnad af

en järnväg från Sveg till den jämtländska tvärbanan och vidare

norrut mot Ströms vattudal, för att sedermera kunna fortsättas till

lämplig punkt på Gellivarebanan. I fråga om banans sträckning genom

Jämtlands län hade emellertid, upplyser motionären, olika meningar

uttalats, i det att Kungl. Maj:t,s befallningshafvande förordat, att järnvägen

skulle framdragas öster om Storsjön, hvaremot en icke ringa

del af befolkningen i orten ansåge banans sträckning väster om nämnda

sjö vara till större fördel. Då det syntes motionären vara af stor

vikt, att en allsidig och noggrann utredning företoges för att få utrönt,

genom hvilka orter banan skulle dragas för att bäst motsvara sitt

ändamål såväl i strategiskt afseende som ur synpunkten af landets

framtida utveckling, har han funnit anledning framställa sitt ofvan

omförmälda förslag.

Riksdagen har hittills på, som det synes utskottet, fullt giltiga

skäl funnit sig icke böra på förslag af enskild motionär anvisa medel

för undersökning af ifrågasatta nya statsbanors sträckning. Ett sådant

beslut af Riksdagen, som kan synas innebära ett uttalande till förmån

för anläggning af en ny statsbana, bör nämligen grundas på en fullständig

utredning rörande behofvet och lämpligheten af den ifrågasatta

anläggningens utförande för statens räkning, en utredning, som

icke lärer kunna åstadkommas annat än genom Kungl. Maj:ts försorg.

Af denna anledning anser sig utskottet icke böra förorda bifall till

herr Björklunds omförmälda motion.

Hvad angår herr Bergströms förevarande motion, åsyftas med densamma,

att — i samband med upprättande af plan för en normalspårig

järnvägsförbindelse mellan våra två nordligaste tvärbanor — plan skulle

genom statens försorg utarbetas för anläggning af sekundära transportleder,

afsedda att hopsamla och tillföra hufvudbanan skogsprodukter

m. m. från skilda delar af det inre Norrland.

Denna motion står uppenbart i mycket nära sammanhang med det

af herr Björklund framställda förslaget om undersökning för anläggning

af en längdbana genom inre Norrland, i det att de sekundära

kommunikationslederna blifvit ifrågasatta endast under förutsättning, att

en sådan inre längdbana komme till stånd''. I följd häraf kan utskottet,

Bill. till Riksd. Rrot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 40 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

som, enligt hvad ofvan nämnts, funnit sig böra afstyrka herr Björklunds

omförmälda motion, ej heller förorda det af herr Bergström framställda

förslaget.

Utskottet hemställer alltså:

a) att herr Björklunds ifrågavarande motion icke

må vinna Riksdagens bifall; och

b) att Riksdagen ej heller må bifalla herr Bergströms

ofvan omförmälda motion.

Stockholm den 24 april 1903.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.