Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
1903-04-24 · 52 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 51 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1903:63, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
Dokumentets text
Statsutskottets Memorial N:o 63.
1
9T:o 03.
Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1903, kl. 2 e. m.
Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det
nya reglementet för riksgäldskontor et.
(E. A.)
Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden
i det nya reglementet för riksgäldskontor, hvilka stadganden angå: riksgäldskontorets
föremål; riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar
för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; återstående
utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar; med statsregleringen
gemenskap ägande utgifter; riksgäldskontorets inkomster och öfriga
tillgångar utom lånefordringarna; redovisningen af de till riksgäldskontoret
ingående medel; styrelsen för riksgäldskontoret; fullmäktiges sammankomster;
fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; betjäningen
vid riksgäldskontoret; behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser
m. m. samt pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning.
Till den nuvarande § 47, angående dispositionen af till riksgäldskontoret
inflytande köpeskillingar för försålda mindre kronoegendomar, har
i förslaget gjorts ett tillägg i anledning af Riksdagens bifall till Kungl.
Maj:ts proposition n:o 6 (statsutskottets utlåtande n:o 18). I öfrigt äro
de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande stadganden i
nu gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 8, 9, 10, 16, 17, 18, 20
och 87, hvilka innehålla uppdrag, som numera blifvit fullgjorda.
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 42 Häft. (N:o 63.)
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Statsutskottets Memorial N:o 63.
Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras,
hemställer utskottet,
att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 24 april 1908.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
Statsutskottets Memorial N:o 63.
3
Reglemente för riksgäldskontoret.
§ i
Riksgäldskontoret
har till föremål:
a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till handa;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående riksgäldskontorets skulder.
§ 2.
De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.
Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den
4
Statsutskottets Memorial N:o 63.
tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i
afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets
räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;
b) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontor medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontor af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen;
samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontor till inlösen företes,
fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med
riksgäldskontorets medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.
I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad
bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående
riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma
föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.
§ 8.
Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets
Statsutskottets Memorial N:o 63.
5
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas
en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,338 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års
lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
§ 4.
Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år
1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall
utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas
till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.
§ 5-
Enligt 1901 års Eiksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska
statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen
utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå
ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
Angående riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 6.
Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta
6
Statsutskottets Memorial N:o 63.
reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,
jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjäna till efterrättelse.
Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.
l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.
Riksdagen har år 1879 till Kungl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt
och i den ordning, Kungl. Maj:t skulle äga att närmare bestämma, användas
till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby järnväg tillika med allt hvad därtill
hörer, såväl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar
till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och
signaleringsinrättning, ställt ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt
bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att genom försäljning af då
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller
1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med
Kungl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså riksgäldskontoret att
tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyfts.
§ 8.
Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslån ef onden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som
jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en milhon kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.
§ 9.
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kro
-
Statsutskottets Memorial N:o 63.
7
nor, att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej
påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så
stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör
utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och,besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
8
Statsutskottets Memorial N:o 63.
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till
staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så
länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om
bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets
järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran
hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyfta andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen
meddelad;
6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de
villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj: t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga
Statsutskottets Memorial N:o 63.
9
mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är
om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes
upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans
ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara
disponibla;
och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kar* komma att å detta anslag anvisa.
§ 10.
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1901 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:
l:o)
att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
Bih. till liiksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 42 Häft, 2
10
Statsutskottets Memorial N:o 63.
tillskott, skola ske i förhållande tilläde andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträck - ningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet
godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande
fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets
skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg
med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos
bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
Statsutskottets Memorial N:o 63.
11
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad
;
6: o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;
samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t
så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse
af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som
står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord
eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten
kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande
expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;
och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.
§ U
Riksdagen
har år 1900 beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande
ett belopp af 4,795,000 kronor, att anvisas såsom lån åt Borås—
Alfvesta järnvägsaktiebolag för utförande af järnvägsanläggning mellan
Borås och Alfvesta och utgå med ena hälften under år 1901 och andra
hälften under år 1902, under de villkor och bestämmelser, som för understödjande
medelst lån af enskilda järnvägsanläggningar blifvit uti Riksdagens
skrivelser den 15 maj 1896 och den 30 april 1897 fastställda;
och har berörda belopp, 4,795,000 kronor, blifvit af Riksdagen å riksgäldskontoret
anvisadt, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 12-
1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,
af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade
12
Statsutskottets Memorial N:o 63.
förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen
Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg och angående öfvertagande
af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå järnväg, bemyndigat riksgäldskontoret
att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra
likviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.
§ 13.
Riksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens
understödjande, särskildt tillverkningen af bränntorf och torfkol samt
framställandet af torfströ, att förvaltas och användas i öfverensstämmelse
med vissa angifna grunder, bemyndigat riksgäldskontoret att för ändamålet
i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst
1,500,000 kronor samt medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som skola å
de från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången af år 1908
tilläggas fonden.
§ 14.
Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1902 års
Riksdag för år 1903 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 15.
1902 års Riksdag har för år 1903 beviljat:
till utförande af provisoriska anordningar vid centralstationen och norra
stationen i Stockholm .................................... kronor 1,368,000: —
till påbörjande af permanent godsbangård vid Norrtulls
station...................................................... » 414,000: —
och till påbörjande af en rangeringsbangård vid
Tomteboda........................................................ » 390,000: —
eller tillsammans kronor 2,172,000: —
att utgå från riksgäldskontoret; och åligger det till följd häraf fullmäktige
att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetala de sålunda beviljade
beloppen.
Statsutskottets Memorial N:o 63.
13
§ 16.
1902 års Riksdag har
a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning
af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i
Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning
för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling
efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om
densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia
Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,
som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag
fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent
ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må
vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till
större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskildt
fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses
räkning; dels oclc att statsmedel icke må användas till reparation
eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för
densamma; samt
b) bemyndigat riksgäldskontor att, därest den ifrågavarande
försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. aj omförmälda
årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga
medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna
för stiftelsens räkning förekomma.
3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.
§ 24.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret
att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det
belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.
14
Statsutskottets Memorial N:o 63.
Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarna.
§ 42.
De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Eiksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och
må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 43.
Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, såvida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål
anvisade.
§ 44.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande villkor och förbehåll:
a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Löfås silfververk, att ägarna af detta verk före 1878 års slut
till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och
Statsutskottets Memorial N:o 63.
15
c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de
ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda; så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp,
hvilka till följd af ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret
inbetalas.
§ 45.
Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 46.
Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1903 och 1904 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående
från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötesoch
revisionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar
å statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den likvid, som skall för det sistförflutna året i riksgäldskontoret
med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras
det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter framräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret
utgått.
§ 47.
Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att
16
Statsutskottets Memorial N:o 63.
där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande
till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, bvilka af Kungl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kungl. Maj:t disponeras.
Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven
dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontor och där bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,
som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag
medgifvit, att de sålunda, efter försäljning, jämlikt kungl. brefvet den
18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifua
ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,
af Kungl. Maj:t disponeras.
Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens
inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående
stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för
de kronoegendomar, rörande livilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet
den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.
Riksdagen bar vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven
den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till
och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1908.
Ar 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge
försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande
och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riks
-
Statsutskottets Memorial N:o 63.
17
gäldskontoret och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,
af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna
för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande
beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t
disponeras.
Slutligen har Riksdagen år 1903 medgifvit, att köpeskillingarna för
de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888,
den 29 maj 1891 och den 23 maj 1902 fattades under tiden till och
med utgången af år 1906, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl.
Maj:t disponeras.
På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts
rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade
försäljningsmedel.
§ 48.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas
till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess
rekvisitioner tillhandahålla.
§ 49.
Riksdagen har år 1899 bemyndigat riksgäldskontoret att i utlandet
mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor
att tillhandahållas riksbanken, som å sin sida har att å tid samt på sätt och
villkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret kan komma att träffas, till riksgäldskontoret
återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta kontoret alla de
utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas kontoret för
den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras.
Bill. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 42 Haft.
3
18
Statsutskottets Memorial iV.-o 63.
§ 50.
(kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut om riksgäldskontorets
upplåning.)
§ 51.
Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäld skontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta
likvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till riksgäldskontorets allmänna
kassa, för att till fyllande af kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 52.
De till riksgäldskontoret influtna medel eller aflämnade behållningar
äfvensom de för järnvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga
kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas
för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken eller
hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande genom deras utlåning
på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet;
ägande fullmäktige jämväl att för sådana medel uppköpa antagliga
obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och
kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola riksgäldskontorets
räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför
hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande
till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till riksgäldskontoret
erläggas, må, med afseende å såväl penningställningen som
säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.
§ 53.
För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
Statsutskottets Memorial N:o 63.
19
§ 54.
Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga
medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande
fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning
åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets
skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret
verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med
hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.
Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 55.
Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, däruti jämväl inberäknade de för järnvägsbyggnaderna
upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och
afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör
föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens likvidations- och
amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven
dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma
under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som den särskilda
redovisningen för likvidations- och amortissementsfonderna skola inom den
1 maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade
och renskrifna samt före den 1 därpå följande juli behörigen granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas statskontoret
till handa, på det att riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar
må kunna jämväl i rikshufvudboken intagas.
20
Statsutskottets Memorial N:o 63.
§ 56.
Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda
ändamål lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och jämte allmänna tidningarna
utdelas.
§ 57.
I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med
statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt
godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör
till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.
Angående styrelsen för riksgäldskontoret.
§ 58.
Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Eiksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.
Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Eiksdagen
blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.
59.
Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Eiksdagen bestämd ordning.
§ 60.
Ar styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.
Statsutskottets Memorial N.o 63.
21
§ 61.
Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.
§ 62.
Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe.
§ 63.
Jämte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige
gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill
gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest
tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.
§ 64.
Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 73 innehåller,
två deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider,
anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen
bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut
och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande deputerade att sig emellan
22
Statsutskottets Memorial N:o 63.
närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst
böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges
näst föregående sammankomst förflutna tid.
En af dessa deputerade utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det
sätt, hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att
under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl
beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.
Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
af de till riksgäld skontoret anslagna medel särskild ersättning med
belopp motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.
§ 65.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess statsutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers
beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.
§ 66.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna
begära råd och yttranden.
Statsutskottets Memorial N:o 63.
23
Angående fullmäktiges sammankomster.
§ 67.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 68.
Med undantag af de enligt § 64 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.
§ 69.
o
Astundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 70.
Ar fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.
§ 71.
Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.
§ 72.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, i fall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.
24
Statsutskottets Memorial N:o 63.
% 73.
Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens
röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.
§ 74.
Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att bos revisorerna eller statsutskottet
anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade
beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;
hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige,
af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller
statsutskottet öfverlämnas.
Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller revisorernas
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till statsutskottet eller revisorerna inlämnas.
Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden
och uppdrag.
§ 75.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
Statsutskottets Memorial N:o 63.
25
och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.
§ 76.
En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å det till lokal
för riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes
bör besiktning årligen af fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket
jämväl står under deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.
§ 77.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna
varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ 78.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade
byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggBih.
till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 42 Haft. 4
26
Statsutskottets Memorial N:o 63.
nader för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med
de närmare föreskrifter, som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12 maj
1888 blifvit af Riksdagen meddelade.
Riksdagen har år 1902 uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att med anlitande af förslagsanslaget till riksdagskostnader låta ombesörja
erforderlig möblering af lägenheterna i det nya riksdagshuset.
§ 79.
Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.
Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till statsutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 80.
Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.
Derest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.
§ 81.
Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af
statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser
jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges
försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas.
§ 82.
Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
Statsutskottets Memorial N:o 63.
27
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets
som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens
hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.
För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.
§ 83.
Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med de af Kungl. Maj:t för Dalslands
kanalaktiebolag den 7 april 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 september
1874 fastställda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska
hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper.
§ 84.
Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civil
-
28
Statsutskottets Memorial N:o 63.
departementet insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta likviderande.
§ 85.
Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje
ar efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.
§ 86.
Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.
§ 87.
Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.
§ 88.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)
;
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevil lningens hela belopp är bestämdt,
men kamrarne icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §
regerin gsformen);
c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riks
-
Statsutskottets Memorial N:o 63.
29
dagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §
regeringsformen);
d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.
Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige
i hvartdera verket vara tillstädes.
§ 89.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.
Angående betjäningen vid riksgäldskontoret.
§ 91.
De å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjänstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman,
en kamrerare,
en kassör,
en revisor,
en kassabokhållare,
en lånebokhållare,
en registrator och kanslist samt
två kammarskrifvare.
30
Statsutskottets Memorial N:o 63.
§ 92.
Vaktbetjäningen utgöres af:
en förste vaktmästare och
tre vaktmästare.
§ 93.
För tillgodonjutande af de för riksgäldskontorets tjänstemän och
vaktbetjening i staten fastställda aflöningsförmåner gälla följande villkor och
bestämmelser:
l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara
underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles
kunna varda meddelade.
2:o) Riksgäldskontorets tjänstemän äga, såvidt sådant utan hinder
för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half
månad och de öfriga tjänstemännen under en månad hvarje år.
3:o) De med hvarje befattning förenade tjänstgöringspenningar eller
missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han
eljest varit från tjänstgöringen befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat,
dock må fullmäktige kunna medgifva den tjänsteman eller vaktbetjänt, som
af sjukdom hindras från bestridande af sin tjänst, att uppbära de för samma
tjänst anvisade tj änstgöringspen n in gar och missräkningspenningar eller någon
del däraf, och äga fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester,
anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjänstemans ledighet på
förordnande sköter hans tjänst, må komma i åtnjutande af ersättning till
belopp, motsvarande de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.
4:o) Då tjänsteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande
erhållit tjänstledighet, bör han själf vidkännas kostnaden för tjänstens
förrättande under den tid, tjänstledigheten fortfar.
Statsutskottets Memorial N:o 63.
31
5: o) Tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande
af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar
eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.
6:o) Där förhöjning af aflöningen efter viss tids tjänstgöring är enligt
stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att inträda
efter fem år, under villkor att tjänsteinnehafvaren af denna tid mer
än fyra år själf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjänst
inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år under samma vilkor.
7:o) Tjänsteman vid riksgäldskontoret får icke annan tjänstebefattning
utom riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjänsteman vid riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjänstebefattning
genast frånträda.
§ 94.
Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller
annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förordnande
bestrider vaktmästarsyssla, äger därför tillgodonjuta ersättning med
samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten
anslagen.
§ 95.
Yid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan
stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjänst, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt
till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial å
tjänsten blifvit af fullmäktige utfärdadt.
§ 96.
Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
32
Statsutskottets Memorial N:o 63.
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande, dock beror af fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 97.
För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på
dem, som i domarevärf må begagnas.
§ 98.
Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande
den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest
skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,
äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.
Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser
m. m.
§ 99.
Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
Statsutslcottets Memorial N:o 63.
33
tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande
användas.
§ 100.
Derest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.
§ ioi.
Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjänst.
§ 102.
Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.
§ 103.
Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör, jämte hänvisning för besvärs anförande,
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som, till följd af sådant beslut, blir
ledig, får, diirest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta. .
Bih. till Biksd. Frot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 42 Häft. ö
34
Statsutskottets Memorial N:o 63.
§ 104.
Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 99 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning.
§ 105.
Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön
såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan
finnas villig att i tjänsten qvarstå.
§ 106.
Den tjänsteman eller vaktmästare, som, efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjänstår.
Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje öfver
-
Statsutskottets Memorial N:o 63.
35
skjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.
§ 107.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som
af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.
36
Statsutskottets Memorial N:o 63.
Riksgäldskontorets vid 1902 års slut utbalanserade skulder.
Reglemen
tets
-
Årtal.
§•
Återstående kapitalskuld den 31 december
Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.
Räntefot.
Fonderad skuld.
1902.
Icke fonderad
skuld.
1880
38
Obligationer för 1880 års
statslåns tre emissioner å
tillsammans kr. 119,790,000,
motsvarandet st.6,600,000,
francs 166,320,000 eller
rmk 134,640,000 ............
1880 d. V,
1886
1887
1888
1890
42
40
40
39
Obligationer för 1886 års
statslån å kr. 72,000,000
eller rmk 81,000,000, hvaraf
blifvit utlämnade obligationer
å tillsammans kr.
60,673,333:33.....................
Obligationer för 1887 års
statslåns fem emissioner å
tillsammans kr. 50,000,000,
hvaraf blifvit utlämnade
obligationer å.....................
Obligationer för 1888 års
statslån å kr. 26,666,666:67,
motsvarande rmk 30,000,000
eller £ st. 1,470,000 eller
francs 37,020,000 ............
Obligationer för1890 års statslån
å kr. 35,555,555:66,mot
-
1886 d. */,
1887 d. »•/„
1888 d. 7„
Kr. 93,545,100
£ St. 5,154,000
Frcs 129,880,800
Rmk 105,141,600
37,
/Kr. 57,320,888:88
/Rmk 64,486,000
37,o %
Kr. 48,803,500
Kr. 25,lll,lll:n
Rmk 28,250,000
£ St. 1,384,250
Frcs 34,860,500
Statsutskottets Memorial N:o 63.
37
Reglemen
-
Artal.
1894
1899
1900
1866
1866
1895
1895
42
42
43
44
16
svarande rmk 40,000,000,
£ st. 1,960,000 eller francs
49.360.000 ........................
Obligationer för 1894 års statslån
å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ st. 1,980,000 eller rmk
40.400.000, hvaraf hälften
utlämnats...........................
Obligationer för 1899 års statslån
å kr. 72,000,000, motsvarande
francs 100,000,000,
£ st. 3,960,000 eller rmk
80.800.000, hvaraf hälften
utlämnats.''..........................
Obligationer för 1900 års statslån
å kr. 36,320,000, motsvarande
£ st. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs
50.400.000 ........................
Det s. k. gamla lånet, utgörande
ouppsägbara skulder
till Södertälje stads kyrka
och skepparesocieteten i
Stockholm...........................
Innestående fond för Göta
kanals underhållande ......
Af Malmö —Billesholms järnvägsaktiebolag
upplagdt obligationslån,
för hvilket staten
i sammanhang med Västkustbanans
förvärfvande öfvertagit
betalningsskyldigheten
.................................
Kommunlån, för hvilka staten
i sammanhang med
Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.
1890 d. V,
1894 d. IS/10
1899 d. ''7.
1900 d. ''78
f1798 d.
\1811 d.
7
/ 11
1833 d. •*/,,
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 december
1902.
Fonderad skuld.
37, %
3 %
37,
4 X
t. o. m.
d 15/
u- / 8
1910,
derefter
37,
4 X
Kr. 31,592,444:14
Rmk 35,541,500
£ St. l,741,533:io
Frcs 43,858,211
Kr. 18,000,000
Frcs 25,000,000
£ St. 990,000
Rmk 20,200,000
Kr. 36,000,000
Frcs 50,000,000
£ St. 1,980,000
Rmk 40,400,000
Kr. 36,320,000
£ St. 2,000,000
Rmk 40,800,000
Frcs 50,400,000
Icke fonderad
skuld.
Kr.
Kr.
10,125
140,889
Kr. 1,178,000
38
Statsutskottets Memorial N:o 63.
Återstående kapitalskuld den 31 december
Tiden, då för-
1902.
bindelserna blif-
Räntefot.
Icke fonderad
skuld.
vit utfärdade.
Årtal.
§■
Fonderad skuld.
Västkustbanans förvärfvau-
de öfver tagit betalnings- skyldigheten .....
5 •/
Kr. 654,194:62
Kr. 123,799:39
1895
16
Dito dito...................
4,7 %
1899
18
Enligt kontraktet om för-
värfvande åt staten af ban- delen Örebro—Frövi inne-
stående andel af köpeskil- lingen för nämnda handel
__
4 %
—
Kr. 3,000,000
1902
23
Innestående köpeskilling för
fastigheten n:o 1 kvarteret
Lejonet i Stockholm (f. d.
Arffurstens palats) ............
4 °4,
Kr. 2,250,000
1899
18
Af statskontoret till riks-
gäldskontorets förvaltning
öfverlämnade kassabehåll-
ningar ....................
Kr. 17,000,000
Kr. 2,442,561:28
—
—
Öfriga diverse skulder.........
__
1890
14
Obligationer å 30,000,000
kr., hvilka utfärdats såsom
grundfond för Sveriges all-
männa hypoteksbank, bok- förda inom linien med
nämnda belopp..................
1890 d. 16/6
37, X
—
1866
15
Ännu icke till inlösen före-
tedda Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med r:mt 1,250
r:dr, jämte upplupen ränta
r:mt 2,286:88 ..................
1750 d. V,
6 %
1866
16
Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 r:dr
(icke kapitaliseradt)............
1815 d. Y„
1866
17
Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Statsutskottets Memorial N:o 63.
39
Reglemen
tets
-
Årtal.
1866
1866
1882
1866
1866
1869
20
21
3
23
25
77
Konung Carl XIII, hemgiftskapital,
bok före] t inom
linien med runt 150,000
r:dr .................................
Fond för Hjelmare kanals och
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)......
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito) ........................
Dito för Södertälje kanals dito
(dito) .................................
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med r:mt 100,777:16
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
Brudgåfvovinsten (kapitalskulden
afskrifven); (statsutskottets
utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)!
Post-ass uransfonden (ingår
bland riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller)
..............................
liden, dä förbindelserna
blifvit
utfärdade.
1778
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 december
1902.
Fonderad skuld.
Summa Kr.
Inom linien balanserade skulder Kr.......... 30,254,314:o4
Icke fonderad
skuld.
316,693,044:43 26,799,569:29
40
Statsutskottets Memorial N:o 63.
Riksgäl dskontorets vid 1902 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de
af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån.
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
belounet.
Kapitalåterstod
vid 1902 års
Årtal.
§•
SIW.
1866
43
a) Byggnadslån.
Lån till Västerås domkyrka,
för densammas reparation
1860
28,000
28,000
1866
36
Lån till staden Jönköping,
för uppförande därstädes af
ett nytt lärohus för elemen- tarläroverket .....................
1861
5 X
4 X
120,000
19,002
08
1866
90
Lån till apotekare-societe- ten, för uppförande af en
byggnad åt farmaceutiska
institutet...........................
1862
5 X
4 X
50,000
2,489
74
1866
37
Lån till staden Umeå, för
uppförande af byggnader för
Umeå läroverk ..................
1864
5 X
4 X
25,000
8,403
50
Transport
—
57,895
32
41
Statsutskottets Memorial N:o 63.
c
-
Reglementets
Tiden, då
lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1902 års
utbetalts.
Deioppet.
slut.
Årtal.
§•
Transport
_
_
_
57,895
32
1866
87
Lån till staden Falun, för
uppförande af ett nytt läro- verkshus därstädes ............
1864
5 X
4 X
40,000
13,503
44
1866
37
Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro-
verkshus därstädes ............
1865
5 X
4 X
12,000
4,010
16
1866
37
Lån till staden Halmstad,
för uppförande af byggnad
för ett fullständigt elemen-
tarläroverk därstädes.........
1866
5 X
4 X
25,000
—
10,141
73
/1866
37 \
Lån till Kalmar domkapitel,
(1899
7 1
för uppförande af en ny
byggnad för läroverket i
Kalmar ..............................
1866
4 7, X
4 X
22,000>
21,656
62
1866
1482)
Lån till staden Yänersborg,
för uppförande af en ny
byggnad för högre elemen-
tarläroverket därstädes......
1867, 1868
5 x
4 X
40,000
_
17,616
07
1866
1483)
Lån till staden Västervik,
för uppförande af ny bygg- nad åt elementarläroverket
därstädes ...........................
1867, 1868
5 X
4 X
20,000
9,069
21
1866
1484)
Lån till Upsala domkapitel,
för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar-
läroverket därstädes .........
1867, 1808
5 X
4 X
140,000
—
63,363
68
1866
1486)
Lån till Karlstads domka-
pitel, för uppförande af ny
byggnad för högre elemen- tarläroverket därstädes ......
1868
5 X
4 X
40.000
18,894
38
Transport
—
—
—
216,150
61
'') Sedan ifrågavarande lån, som år 186ö utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts
till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande af 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 4 ''/s % återbetalas.
*) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
s) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.
4) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
c) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
Bih. till Riksd. Vrot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 43 Haft.
Ii
42
Statsutskottets Memorial N:o 63.
V.-------------~......
—
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1902 års
slut.
Årtal.
§■
Transport
—
—
—
—
216,150
61
1866
148‘)
Lån till Skara domkapitel,
för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden därstädes .........
1868, 1869
5 %
4 X
40,000
31,966
50
1866
1482)
Lån till staden Kristianstad,
för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes .............................
1873, 1875
5 X
4 X
20,000
12,706
37
1874
5
Lån till direktionen för se- minarium för bildande af
lärarinnor, för inköp af
byggnad åt nämnda semi- ti ar i n m ............................
1875
5 X
4 X
59,000
31,390
29
1882
17
Lån till föreståndarne för
Linköpings domkyrka, för
fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan .........
1883
5 X
4 X
30,000
21,716
19
1887
15
Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som
uppkommit i den beräknade
kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka
jämte därmed i samman- hang stående arbeten.........
1888
5 X
4 X
30,000
24,518
89
1892
17
Lån till Skara domkyrka,
för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma
1893
5 X
4 X
40,000
35,801
89
Transport
1
!
!_
374,250
74
'') Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.
*) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt
5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.
Statsutskottets Memorial N:o 63.
43
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1902 års
Årtal.
§•
Transport
_
—
—
374,250
74
1896
16
Lån till Hernösands dom-
*
kapitel, för uppförande af
Lånet
ny byggnad för allmänna
las med
läroverket i Östersund......
1897
500 kr.
årligen
—
15,000
—
12,500
—
1898
17
Lån till Vadstena och S:t
under
30 Ar
Pers församlingar, för full- bordande af Vadstena klo-
Lånet
åter-
betalas
sterkyrkas restaurering ...
1898
fr. o. m.
år 1000
—
16,000
—
16,000
—
= 402,750: u
med
b) Tomtreglering slån.
''/,» årl.
1872
32
Lån till staden Strängnäs,
■
för ny tomtreglering efter
1871 års eldsvåda ............
1872
6 X
4 X
30,000
_
1,751
32
18771)
7
Lån till staden Strömstad,
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............
1878
6 X
5 X
50,000
_
38,171
26
/1877
81
Lån till staden Söderhamn,
11878
«/
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............
1878, 1879
6 X
5 X
200,000
__
133,868
09
/1880
13)
Lån till staden Hudiksvall,
|1881
10/
för ny tomtreglering efter
1878 och 1879 årens elds-
vådor .................................
1881, 1882
6 X
5 X
200,000
148,319
27
1888
15
Lån till staden Luleå, för
ny reglering efter 1887 års
eldsvåda ...........................
1889
5 X
4 X
100,000
_
87,993
90
1889
17
Lån till staden Umeå, för ny
reglering i följd af den staden
år 1888 öfvergångna brand
1890
5 X
4 X
200,000
_
178,834
40
1896
15
Lån till staden Mariestad,
för ny reglering af viss del
däraf i följd af den släden
år 1895 öfvergångna brand
1897
47,0 X
3710 X
150,000
146,946
= 735,884: 2 4
Transport
—
—
—
1,138,634
98
) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.
44
Statsutskottets Memorial N:o. 63.
Reglementets
Tiden, då
lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1902 års
utbetalts.
ceioppet.
slut.
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
1,138,634
98
c) Lån till kanal- och sluss-
anläggningar.
1866
93 *)
Lån till Dalslands kanal-
94a)
aktiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid
Vänern till sjön Stora Lee
1865, 1867
5 %
3 X
800,000
65,253
09
f
Lån till Kinda kanalaktie-
1866
118
bolag, för utsträckning af
l
143
Kinda båtled medelst kanali-
sering af Stångån från sjön
Rengen till Linköpings
hamn .................................
/ 1865 ]
\1867
5 X
3 X
437,500
325,431
77
= 390,684: 8 6
d) Lån till järnvägsanlägg-
ningar.
1866
79
Lån till Borås järnvägsaktie- bolag, för anläggning af
järnväg mellan Borås och
Herrliunga ........................
1862, 1863
-’)
4- °/.
1,377,055
24
155,758
79
1866
80
Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg
—Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) järnvägsaktie- bolag, för anläggning af
^ /o
järnväg mellan Helsingborg
och Årup ...........................
1864, 1865
5 X
4 %
1,100,000
282,388
41
Transport
—
—
—
—
1,967,467
04
*) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.
!) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;
§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente
§ 24 mom. II och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.
’) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6.
Statsutskottets Memorial N:o 63.
45
Reglementets
Tiden, då
Ursprungliga
Kapitalåterstod
lånet
Annuitet.
Räntefot.
vid 1902 års
utbetalts.
Deioppei.
slut.
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
—
1,967,467
04
1866
80
Lån till Kristianstad—Hess-
leholms järnvägsaktiebolag,
för anläggning af järnväg
mellan Kristianstad och
Hessleholms station på sö- dra stambanan ..................
1864, 1865
5 %
4 X
720,000
151,980
90
1866
80
Lån till Ystad—Eslöfs järn-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Eslöfs
station på södra stambanan
till Ystad...........................
1864-1866
5 X
4 X
2,450,000
651,049
05
1866
80
Lån till Landskrona—Eslöfs
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan
Landskrona och Eslöfs sta-
(1866
82\
tion på södra stambanan...
Lån till Uddevalla—Yäners-
1864-1866
5 X
4 X
1,200,000
—
310,419
89
(1897
13)
borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning
af järnväg från Herrljunga
öfver Yenersborg till Udde- valla samt för järnvägens om- byggnad till normalspårig
(1865-1867)
( 1898 (
5 X
4 X
2,600,000‘)
2,452,078
47
1871
31
Lån till Karlskrona—Yäxiö
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan
städerna Karlskrona och
Växiö.................................
(M CO ^
OO OO OO
vH rH H
5X2)
47, X
2,600,000
1,730,387
88
Transport
j 1
1 1
—
7,263,383
23
*) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 8,240,000 kr. för anläggning af
järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.
2) Se § 8 af 1886 års Reglemente.
46
Statsutskottets Memorial N:o 63.
Reglementets
Tiden, då
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
vid 1902 års
Årtal.
§•
Transport
_
_
_
7,263,383
23
1871
31
Lån till Kry 1 bo—Norbergs
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan
Krylbo och Norberg .........
(18721
(1873/
6 %
5 %
406,000
—
198,479
34
1871
31
Lån till Upsala—Margrete-
hil Is järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Upsala till Gäflo ...............
1873
6 X
5 X
500,000
—
261,364
50
1871
31
Lån till Bergslagernas järn-
vägsaktiebolag, för anlägg-
I18741
ning af järnväg från Lud-
1875
57, %'')
5 X
5,000,000
—
3,974,564
39
vika till Kil........................
[1876/
1876
5
Lån till Yästervik—Åtvida-
berg—Bersbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af
järnväg frånYästervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida-
(18771
1878
berg till Bersbo, med bi- bana till Storsjön...............
5 %2)
47, x
1,865,000
1,572,514
90
(1879/
1876
5
Lån till Hultsfred—Yäster-
viks järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny,
med bibana till sjön Yxern,
(18771
sidospår till Ankarsrum och
1878
5 Xa)
4V2 X
1,750,000
1,551,247
82
hamnspår vid Yerkebäck...
[1879/
Transport
—
—
14,821,554
18
’) Se § 3 af 1883 års Reglemente.
2) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.
Statsutskottets Memorial N:o 63.
47
Reglementets
Årtal.
§■
1876
1876
(1876 5/
\1879
1876
1881
15
Transport
Lån till Vislanda—Bolmens
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg från
Yislanda öfver Ljungby till
sjön Bol men .....................
Lån till Gottlands järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg från Visby till
Hemse kyrka.....................
Lån till Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg från Krylbo
station på statens norra
stambana öfver Avesta, Hedemora
och Säter genom
Gustafs och Tima socknar
Lån till Lenna—Norrtälje
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
Lenna station på Upsala—
Transport |
Tiden, då
lånet
utbetalts.
till Borlänge station å Bergs-
1879
lagernas järnvägsaktiebo-
1880
lags järnväg jämte bibana
1881
till Bispbergs grufvefält ...
[ 1882J
Lån till Varberg—Borås järn-
18791
vägsaktiebolag, för anlägg-
ning af järnväg öfver Fritsla
1880}
till Borås ...........................
18811
(1877/
(1878/
118771
1878}
1187 9j
Annuitet
-
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapilalåtcrstod
vid 1902 års
slut.
5 %'') 47, x
5 X'')
5 %'')
5 X‘)
472 X
472
47* X
785,000
500,000
2,375,000
2,600,000
14,821,554
768,299
415,557
18
12
11
2,055,975
2,250,752
— 120,312,138
81
43
65
) Se § 8 af 1883 och 1880 års reglementen
48
Statsutskottets Memorial N:o 63.
Reglementets
Årtal.
§•
1881
15
1881
15
1881
15
1881
15
1881
15
1886
16
Transport
Lenna järnväg och Norrtälje
.................................
Lån till Siljans järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg från Borlänge
station å Bergslagernasjern|
vägsaktiebolags jernväg till
I Insjön i Dalarne ...............
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg från
Hvetlanda till Säfsjö station
| å statens södra stambana ...
Tiden, då
lånet
utbetalts.
1883
1884
1885
1886
Annuitet.
5 X
1883—1886 1
118831
1885 [
(1886)
väg från Finspong till Norsholm
(numera öfvertaget af
Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag)
.................. 1883—1886
Lån till Stockholm—Eimbo
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg från
Stockholm till Eimbo gäst- /1883-1885\
gifvaregård ........................j\ 1887 j
Lån till Kinds härads järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg mellan Bo- |
rås och Svenljunga (numera j
öfvertaget af Borås—Alfve- j (1884)
sta järnvägsaktiebolag) ...... ^ 1887f
Lån till Skara—Kinnekulle
—Yenerns järnvägsaktiebolag,
för anläggning af järn- 118871
väg från Skara till Kinne- r 1888 >
kulle och Yänern ............j {l889j
5 X
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstöd
vid 1902 års
slut. r
HA
472 x
472
5 X
5 X
47*
2 /o
472
472
472
472 X
746,197»)
950,000
300,000
500,000
500,000
94
500,000
324,000
Transport j
20,312,138
746,197
905,444
271,601
448,039
452,669
457,100
298,948
23,892,141
94
85
86
72
21
28
45
*) Återstoden, kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 kronor äger bolaget ej rättighet
att utbekomma.
Statsutskottets Memorial N:o 63,
49
Reglementets
Årtal. §.
1886
1886
1886
1886
1886
1886
16
16
16
16
16
16
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Transport
Lån till Svartälfs järnvägsaktiebolag,
för anläggning af
järnväg mellan Carlsdahl
och Grythyttehed m. m. ...
Lan till Halmstad—Bolmens
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg från
Halmstad till Byholma och
Bolmen med sidospår till
sjön Södra Unnen...............
Lån till Fogelsta—Vadstena j
—Ödeshögs järnvägsaktie-,
bolag för anläggning af järnväg
mellan Fogelsta och
Vadstena till Ödeshög ......
Lån till Mellersta Blekinge
järnvägsaktiebolag, för järnvägsanläggning
från Karlshamn
till Konneby ochGnll
bärna
.................................
Lån till Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg från Mora
strand vid sjön Siljan till
Östra Värmlands järnväg
med bibana ........................
Lån till Mariestad—Kinnekulle
järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Mariestads järnvägsstation
till Gössäters järnvägssta- /1890|
tion med bispår ...............j [1891/
(1887)
1888
ll89<V
(18871
1888
Il890»
(1888)
{1889
''l890''
1888
1889
1890
1893
1889-1893
Transport I
Annuitet.
5 %
5
Räntefot.
5 V
47,
4 7,
47,
47,
Ursprungliga
beloppet.
o %
5 X
341,000
824,915'')
300,000
1,102,250*)!
Kapitalåterstod
vid 1902 års
slut.
47, % 1,000,000
47, X
23,892,141
341,000
767,826
279,238
1,025,976
45
305,000
953,099
294,756
01
24
23
93
78
27,554,038
64
'') ?nligt kung! bref af d. "/, 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor
Återstoden, 18,000 kr, af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta
Bih. till Biksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 42 Häft. n
50
Statsutskottets Memorial N:o 63.
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
innuitet.
Säntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1902 års
slut.
Årtal.
§•
Transport
—
—
_
27,554,038 (
>4
1886
16
Lån för anläggning af järn-
väg mellan Vittsjö och Hess- leholm (numera öfvertaget
af Hessleholm—Markaryds
järnvägsaktiebolag) ............
1890-1892
5 X
4 Va X
404,000
390,431
37
1886
16
Lån till Skymnäs—Munkfors
.
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan
(1891)
5 %
4 ‘/a X
90,835
86,574
34
Björndalsbron och Munkfors
|1892(
1886
16
Lån för anläggning af järn-
väg från Klippan till Rös-
tånga (numera öfvertaget af
Helsingborg — Hessleholms
fl892\
5 X
41/* X
290,000
276,398
98
(1893)
1891
18
Lån till Malmö—Tomelilla
järnvägsaktiebolag, för an-
läggning af järnväg från
Malmö öfver Staffanstorps
(1892,1893)
5 X
4Va X
1,300,000
1,272,191
76
station till Tomelilla .........
(1894,1896)
1891
18
Lån till Norra Söderman-
1
lands järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
| Nyby bruk till Södertelje
med bibanor till Åkers
styckebruk, Strängnäs, Ma- riefred och Igelstaviken......
1892—1896
5 X
41/* X
1,800,000
1,781,595
—
1891
19
Lån till Hernösand—Sol-
lefteå järnvägsaktiebolag, för
1 anläggning af järnväg från
Hernösand till Sollefteå ...
1892—1895
5 X
41/. X
2,350,000
2,350,000
—
1891
18
Lån till Norrköping--Söder-
köping—Vikbolandets jern-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Norr-
köping till Söderköping
m. ...................................
1893—1895
5 X
4 Va X
653,000
635,138
13
Transport
l
—
—
—
|
34,346,369
22
Statsutskottets Memorial N:o 63.
51
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1902 års
Årtal.
§■
Transport
—
—
—
—
34,346,369
22
1891
18
Lån till Uddevalla—Lelån-
gens järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg mel- lan Uddevalla och sjön Le- lången ..............................
1895-1896
5 X
47, %
1,247,000
_
1,220,325
47
1896
14
Lån till Östra Blekinge järn-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Gu 11- bärna station till Thorsås
rl897|
{1898}
11899*
5 .%
47, X
537,500
—
534,812
50
1896
14
Lån till Klintehamn—Roma
järnvägsaktiebolag för an- läggning af järnväg från
Klintehamn till Roma sta-
^1897 ^
tion ....................................
18991
U90(r
5 X
472 X
213,250*)
—
213,250
—
1896
14
Lån till Markaryd—Yeinge
järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från
Markaryds station till Te-
,1897|
inge station ........................
v 1898 V
''1900’
5 X
472 X
563,000*)
—
561,000
1896
14
Lån till Gottlands järnvägs-
aktiebolag, för anläggning
af järnväg mellan Vest- kinde och Tingstäde .........
(1899)
\1902/
5 X
472 X
119,0003)
—
118,029
62
1896
14
Län till Sala—Gysinge—
Gäfle järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
11899!
472 X
1,545,500
1,545,500
Sala öfver Gysinge till Haga-
1900
5 X
—
—
ström .................................
11901) "
Transport
—
1
38,539,286
81
'') Enligt kungl. bref af den 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.
2) Hvaraf vid 1902 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.
8 Enligt kungl. bref af den 7,, 1900 bar statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.
52
Statsutskottets Memorial N:o 63.
Reglementets
Årtal.
§•
1896
14
1896
14
/1900
191
\1901
18/
1896
14
1896
14
11896
!4(
(1901
17/
Transport
Lån till Östra Centralbanans
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg från
Linköping öfver Rimforsa
och Kisa till Vimmerby ...
Lån till Slite—Roma järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg från Roma
jern vägs station å Gottlands
järnvägsaktiebolags järnväg
till Slite lastage- och hamnplats
i Othems socken......
Lån till Borås—Alfvesta
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg mellan
Borås och Alfvesta............
Lån till Falkenbergs järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg mellan
Holtsljunga och Limmared
Lån till Orsa—Herjeådalens
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg från
Orsa station till Sveg i
Herjeådalen........................
Lån till Sköfde—Axvalls
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg från
Sköfde till Axvalls station
å Lidköping—Skara—Stenstorps
järnväg.....................
= 44,072,300: 30
Summa
Tiden, då
lånet
utbetalts.
1899
1900
1901
1902
(1900|
(1902/
|1901|
(1902/
1902
1902
1902
Annuitet.
5 X
5 X
5 %
Räntefot.
47t X
47:
2 /»
4 Vä
47ä
472
47ä %
Ursprungliga
beloppet.
1,710,000
340,000
4,795,000 *)
505,000 a)
1,850,000»)
369,000 *)
Kapitalåterstod
vid 1902 års
slut.
38,539,286
1,710,000
—| 340,000
3,196,666
81
66
336,666 67
1,233,000
246,000
— 45,601,620 14
'') Hvaraf vid 1902 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,598,338; st.
*) D:o vid d:o d:o kr. 168,333: s».
s) D:o vid d:o d:o kr. 617,000: —.
*) D:o vid d:o d:o kr. 123,000:—.
Centraltryckeriet, Stockholm, 1903.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.