Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1903-04-24 · 52 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 51 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:63, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

1

9T:o 03.

Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1903, kl. 2 e. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det

nya reglementet för riksgäldskontor et.

(E. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden

i det nya reglementet för riksgäldskontor, hvilka stadganden angå: riksgäldskontorets

föremål; riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar

för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; återstående

utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar; med statsregleringen

gemenskap ägande utgifter; riksgäldskontorets inkomster och öfriga

tillgångar utom lånefordringarna; redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel; styrelsen för riksgäldskontoret; fullmäktiges sammankomster;

fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; betjäningen

vid riksgäldskontoret; behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser

m. m. samt pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning.

Till den nuvarande § 47, angående dispositionen af till riksgäldskontoret

inflytande köpeskillingar för försålda mindre kronoegendomar, har

i förslaget gjorts ett tillägg i anledning af Riksdagens bifall till Kungl.

Maj:ts proposition n:o 6 (statsutskottets utlåtande n:o 18). I öfrigt äro

de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande stadganden i

nu gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 8, 9, 10, 16, 17, 18, 20

och 87, hvilka innehålla uppdrag, som numera blifvit fullgjorda.

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 42 Häft. (N:o 63.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets Memorial N:o 63.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras,

hemställer utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 24 april 1908.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

3

Reglemente för riksgäldskontoret.

§ i
Riksgäldskontoret

har till föremål:

a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller

Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade

öfverskott och behållningar Riksdagen till handa;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för

öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke

inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer,

äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk

utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse

infrias.

Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 63.

tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan

skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige

göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i

dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo

kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i

afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets

räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;

b) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontor medför

olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontor af förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias;

för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser

med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen;

samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontor till inlösen företes,

fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med

riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af

riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår

till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst

en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000

kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,

då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt

myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid

nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad

bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående

riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma

föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

§ 8.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års

svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

5

förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas

en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna

valuta, eller 885,338 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års

lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden

medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets

förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år

1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall

utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas

till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret

må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

§ 5-

Enligt 1901 års Eiksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska

statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgäldskontorets

förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen

utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå

ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden

medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

Angående riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 6.

Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och

å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 63.

reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,

jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande

tjäna till efterrättelse.

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

Riksdagen har år 1879 till Kungl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt

och i den ordning, Kungl. Maj:t skulle äga att närmare bestämma, användas

till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby järnväg tillika med allt hvad därtill

hörer, såväl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar

till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och

signaleringsinrättning, ställt ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt

bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att genom försäljning af då

återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller

1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med

Kungl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså riksgäldskontoret att

tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyfts.

§ 8.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslån ef onden må under

hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som

jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst

en milhon kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla

godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande

till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 9.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kro
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

7

nor, att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej

påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så

stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör

utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen

den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och,besiktning

af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 63.

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till

staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta,

med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så

länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd

medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för

trafik öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och

materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om

bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets

järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran

hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

för förut lyfta andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen

meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af

staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och

revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de

villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.

Maj: t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå

upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

9

mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är

om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes

upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med

gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans

ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara

disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

de belopp, Kungl. Maj:t kar* komma att å detta anslag anvisa.

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1901 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000

kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:
l:o)

att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det

sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst

så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt

Bih. till liiksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 42 Häft, 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 63.

tillskott, skola ske i förhållande tilläde andelar af lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen

den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning

af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträck - ningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet

godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande

fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande

anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets

skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg

med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos

bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

11

hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad

;

6: o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla

de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;

samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t

så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse

af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som

står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord

eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten

kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande

expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ U
Riksdagen

har år 1900 beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande

ett belopp af 4,795,000 kronor, att anvisas såsom lån åt Borås—

Alfvesta järnvägsaktiebolag för utförande af järnvägsanläggning mellan

Borås och Alfvesta och utgå med ena hälften under år 1901 och andra

hälften under år 1902, under de villkor och bestämmelser, som för understödjande

medelst lån af enskilda järnvägsanläggningar blifvit uti Riksdagens

skrivelser den 15 maj 1896 och den 30 april 1897 fastställda;

och har berörda belopp, 4,795,000 kronor, blifvit af Riksdagen å riksgäldskontoret

anvisadt, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 12-

1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,

af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 63.

förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen

Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg och angående öfvertagande

af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå järnväg, bemyndigat riksgäldskontoret

att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra

likviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.

§ 13.

Riksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens

understödjande, särskildt tillverkningen af bränntorf och torfkol samt

framställandet af torfströ, att förvaltas och användas i öfverensstämmelse

med vissa angifna grunder, bemyndigat riksgäldskontoret att för ändamålet

i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst

1,500,000 kronor samt medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som skola å

de från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången af år 1908

tilläggas fonden.

§ 14.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1902 års

Riksdag för år 1903 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat

2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 15.

1902 års Riksdag har för år 1903 beviljat:

till utförande af provisoriska anordningar vid centralstationen och norra

stationen i Stockholm .................................... kronor 1,368,000: —

till påbörjande af permanent godsbangård vid Norrtulls

station...................................................... » 414,000: —

och till påbörjande af en rangeringsbangård vid

Tomteboda........................................................ » 390,000: —

eller tillsammans kronor 2,172,000: —

att utgå från riksgäldskontoret; och åligger det till följd häraf fullmäktige

att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetala de sålunda beviljade

beloppen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

13

§ 16.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning

af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i

Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning

för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling

efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om

densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den

genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia

Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,

som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag

fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent

ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må

vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till

större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskildt

fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses

räkning; dels oclc att statsmedel icke må användas till reparation

eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för

densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontor att, därest den ifrågavarande

försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. aj omförmälda

årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga

medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna

för stiftelsens räkning förekomma.

3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.

§ 24.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret

att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga

anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det

belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock

med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,

återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 63.

Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarna.

§ 42.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,

under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas

eller användas till andra behof, än dem Eiksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och

må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens

särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 43.

Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta

vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas

auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans

i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, såvida

ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål

anvisade.

§ 44.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,

beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,

alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,

från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda

verk angår med följande villkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen

till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller

ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,

till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,

som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter

erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att ägarna af detta verk före 1878 års slut

till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad

med 11,844 kronor 60 öre; och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

15

c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta

verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling

för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af

befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de

ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för

sådan befrielse bestämda; så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp,

hvilka till följd af ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret

inbetalas.

§ 45.

Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande

anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,

sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 46.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1903 och 1904 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående

från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötesoch

revisionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar

å statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;

börande i den likvid, som skall för det sistförflutna året i riksgäldskontoret

med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras

det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda

anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda

utgifter, efter framräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret

utgått.

§ 47.

Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller

därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,

af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11

i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 63.

där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande

till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i

den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, bvilka af Kungl.

Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från

de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af

Kungl. Maj:t disponeras.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa

andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna

försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven

dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontor och där bokföras

på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,

som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag

medgifvit, att de sålunda, efter försäljning, jämlikt kungl. brefvet den

18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifua

ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,

af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra

mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om

försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens

inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående

stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för

de kronoegendomar, rörande livilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet

den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år

1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning

på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid

fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen bar vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser

rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven

den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till

och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till

och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med

utgången af år 1908.

Ar 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre

kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge

försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande

och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riks
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

17

gäldskontoret och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,

af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna

för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,

rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande

beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för

inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t

disponeras.

Slutligen har Riksdagen år 1903 medgifvit, att köpeskillingarna för

de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,

rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888,

den 29 maj 1891 och den 23 maj 1902 fattades under tiden till och

med utgången af år 1906, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl.

Maj:t disponeras.

På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts

rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade

försäljningsmedel.

§ 48.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet

af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,

intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,

till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas

till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana

mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess

rekvisitioner tillhandahålla.

§ 49.

Riksdagen har år 1899 bemyndigat riksgäldskontoret att i utlandet

mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor

att tillhandahållas riksbanken, som å sin sida har att å tid samt på sätt och

villkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan fullmäktige i riksbanken

och fullmäktige i riksgäldskontoret kan komma att träffas, till riksgäldskontoret

återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta kontoret alla de

utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas kontoret för

den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras.

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 42 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial iV.-o 63.

§ 50.

(kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut om riksgäldskontorets

upplåning.)

§ 51.

Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäld skontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af

sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta

likvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till riksgäldskontorets allmänna

kassa, för att till fyllande af kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 52.

De till riksgäldskontoret influtna medel eller aflämnade behållningar

äfvensom de för järnvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga

kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas

för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken eller

hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande genom deras utlåning

på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet;

ägande fullmäktige jämväl att för sådana medel uppköpa antagliga

obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och

kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola riksgäldskontorets

räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför

hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande

till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till riksgäldskontoret

erläggas, må, med afseende å såväl penningställningen som

säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.

§ 53.

För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million

fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de

uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

19

§ 54.

Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga

medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller

begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande

fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning

åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets

skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till

inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret

verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med

hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,

bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa

obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer

lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 55.

Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, däruti jämväl inberäknade de för järnvägsbyggnaderna

upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och

afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör

föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens likvidations- och

amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven

dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma

under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som den särskilda

redovisningen för likvidations- och amortissementsfonderna skola inom den

1 maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade

och renskrifna samt före den 1 därpå följande juli behörigen granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas statskontoret

till handa, på det att riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar

må kunna jämväl i rikshufvudboken intagas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 63.

§ 56.

Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda

ändamål lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående

året genom trycket offentliggöras och jämte allmänna tidningarna

utdelas.

§ 57.

I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med

statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt

godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit

försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör

till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok

biläggas.

Angående styrelsen för riksgäldskontoret.

§ 58.

Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är

utaf Eiksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Eiksdagen

blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig

välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

59.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af

Eiksdagen bestämd ordning.

§ 60.

Ar styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N.o 63.

21

§ 61.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente

samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige

doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,

som tyst vara bör.

§ 62.

Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 63.

Jämte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af

riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige

att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån

samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för

verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige

gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill

gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster,

med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning

till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest

tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen

varder betäckt.

§ 64.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 73 innehåller,

två deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa

de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider,

anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen

bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut

och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande deputerade att sig emellan

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 63.

närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst

böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges

näst föregående sammankomst förflutna tid.

En af dessa deputerade utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det

sätt, hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges

beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att

under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter

samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet

under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande

intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl

beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen

i sådant afseende innehåller.

Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta

ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som

af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår

af de till riksgäld skontoret anslagna medel särskild ersättning med

belopp motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för

lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.

§ 65.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående

användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,

få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för

sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess statsutskott och revisorer

allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar

ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers

beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 66.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,

för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och

bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna

begära råd och yttranden.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

23

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 67.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 68.

Med undantag af de enligt § 64 åt vissa deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.

§ 69.

o

Astundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla

samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 70.

Ar fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje

gång tillkännagifva.

§ 71.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän

vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida

icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 72.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro

af Konungens ombud, i fall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,

skulle vid deras sammankomst sig infinna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 63.

% 73.

Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,

hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra

de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas.

Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens

röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,

som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett

föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 74.

Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att bos revisorerna eller statsutskottet

anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning

upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade

beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;

hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad

före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,

därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige,

af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller

statsutskottet öfverlämnas.

Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller revisorernas

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar

efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande

till statsutskottet eller revisorerna inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 75.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och

kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

25

och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och

säkerhets- med flere handlingar.

§ 76.

En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å det till lokal

för riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes

bör besiktning årligen af fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket

jämväl står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid

skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 77.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna

varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,

utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;

ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som

fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 78.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret

att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade

byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,

som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggBih.

till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 42 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 63.

nader för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med

de närmare föreskrifter, som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12 maj

1888 blifvit af Riksdagen meddelade.

Riksdagen har år 1902 uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att med anlitande af förslagsanslaget till riksdagskostnader låta ombesörja

erforderlig möblering af lägenheterna i det nya riksdagshuset.

§ 79.

Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen

afgifva och till statsutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 80.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Derest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna

sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 81.

Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning

och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af

statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser

jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges

försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas.

§ 82.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

27

papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets

som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af

de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde

erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens

hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flere arbeten.

För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets

tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje

kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa

af honom mottagna effekter.

§ 83.

Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets

räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den

ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för

hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med de af Kungl. Maj:t för Dalslands

kanalaktiebolag den 7 april 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 september

1874 fastställda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska

hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 84.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och

kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civil
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 63.

departementet insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser

taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för

bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens

fortsatta likviderande.

§ 85.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså

utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje

ar efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 86.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

§ 87.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i

riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för

utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 88.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets

fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden

omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevil lningens hela belopp är bestämdt,

men kamrarne icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §

regerin gsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit

utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riks
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

29

dagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom

utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde

efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet

eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §

regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige

i hvartdera verket vara tillstädes.

§ 89.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående betjäningen vid riksgäldskontoret.

§ 91.

De å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjänstemän äro följande:

en sekreterare och ombudsman,

en kamrerare,

en kassör,

en revisor,

en kassabokhållare,

en lånebokhållare,

en registrator och kanslist samt

två kammarskrifvare.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 63.

§ 92.

Vaktbetjäningen utgöres af:

en förste vaktmästare och

tre vaktmästare.

§ 93.

För tillgodonjutande af de för riksgäldskontorets tjänstemän och

vaktbetjening i staten fastställda aflöningsförmåner gälla följande villkor och

bestämmelser:

l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;

och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare

utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara

underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles

kunna varda meddelade.

2:o) Riksgäldskontorets tjänstemän äga, såvidt sådant utan hinder

för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta

semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half

månad och de öfriga tjänstemännen under en månad hvarje år.

3:o) De med hvarje befattning förenade tjänstgöringspenningar eller

missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han

eljest varit från tjänstgöringen befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat,

dock må fullmäktige kunna medgifva den tjänsteman eller vaktbetjänt, som

af sjukdom hindras från bestridande af sin tjänst, att uppbära de för samma

tjänst anvisade tj änstgöringspen n in gar och missräkningspenningar eller någon

del däraf, och äga fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester,

anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjänstemans ledighet på

förordnande sköter hans tjänst, må komma i åtnjutande af ersättning till

belopp, motsvarande de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

4:o) Då tjänsteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande

erhållit tjänstledighet, bör han själf vidkännas kostnaden för tjänstens

förrättande under den tid, tjänstledigheten fortfar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

31

5: o) Tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande

af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar

eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna

tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.

6:o) Där förhöjning af aflöningen efter viss tids tjänstgöring är enligt

stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att inträda

efter fem år, under villkor att tjänsteinnehafvaren af denna tid mer

än fyra år själf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjänst

inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han

åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter

ytterligare fem år under samma vilkor.

7:o) Tjänsteman vid riksgäldskontoret får icke annan tjänstebefattning

utom riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjänsteman vid riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjänstebefattning

genast frånträda.

§ 94.

Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller

annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förordnande

bestrider vaktmästarsyssla, äger därför tillgodonjuta ersättning med

samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten

anslagen.

§ 95.

Yid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter

afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,

hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan

stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjänst, tillfalla

änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt

till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial å

tjänsten blifvit af fullmäktige utfärdadt.

§ 96.

Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de

med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken

sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N:o 63.

inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande, dock beror af fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 97.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli

eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,

bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 98.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest

skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,

tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,

som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,

äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser

m. m.

§ 99.

Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten

ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit

beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i

allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför

fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt

undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige

att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets Memorial N:o 63.

33

tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller

halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande

användas.

§ 100.

Derest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid

detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges

särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer

afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ ioi.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller

utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende

fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande

tjänst.

§ 102.

Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på

ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,

antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos

fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 103.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit

infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för

alltid skiljes från tjänsten, bör, jämte hänvisning för besvärs anförande,

honom skriftligen meddelas. Tjänst, som, till följd af sådant beslut, blir

ledig, får, diirest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig

ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af

statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens

fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas

till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner

åtnjuta. .

Bih. till Biksd. Frot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 42 Häft. ö

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 63.

§ 104.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne

efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig

att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin

rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman

eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig

försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 99 stadgas,

blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret

skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning.

§ 105.

Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt

trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön

såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med

afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna

i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan

finnas villig att i tjänsten qvarstå.

§ 106.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som, efter ådagalagdt välförhållande

anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst

trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar

af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem

tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till

vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter

tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel

för hvarje bristande tjänstår.

Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas

det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje öfver
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

35

skjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande

åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden

utfalla förmånligare.

§ 107.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,

kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som

af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett

tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked

anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga

tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna

lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,

dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående

paragraf belöper.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial N:o 63.

Riksgäldskontorets vid 1902 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen
tets
-

Årtal.

§•

Återstående kapitalskuld den 31 december

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

Räntefot.

Fonderad skuld.

1902.

Icke fonderad

skuld.

1880

38

Obligationer för 1880 års

statslåns tre emissioner å

tillsammans kr. 119,790,000,

motsvarandet st.6,600,000,

francs 166,320,000 eller

rmk 134,640,000 ............

1880 d. V,

1886

1887

1888

1890

42

40

40

39

Obligationer för 1886 års

statslån å kr. 72,000,000

eller rmk 81,000,000, hvaraf

blifvit utlämnade obligationer

å tillsammans kr.

60,673,333:33.....................

Obligationer för 1887 års

statslåns fem emissioner å

tillsammans kr. 50,000,000,

hvaraf blifvit utlämnade

obligationer å.....................

Obligationer för 1888 års

statslån å kr. 26,666,666:67,

motsvarande rmk 30,000,000

eller £ st. 1,470,000 eller

francs 37,020,000 ............

Obligationer för1890 års statslån

å kr. 35,555,555:66,mot
-

1886 d. */,

1887 d. »•/„

1888 d. 7„

Kr. 93,545,100

£ St. 5,154,000

Frcs 129,880,800

Rmk 105,141,600

37,

/Kr. 57,320,888:88

/Rmk 64,486,000

37,o %

Kr. 48,803,500

Kr. 25,lll,lll:n

Rmk 28,250,000

£ St. 1,384,250

Frcs 34,860,500

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

37

Reglemen
-

Artal.

1894

1899

1900

1866

1866

1895

1895

42

42

43

44

16

svarande rmk 40,000,000,

£ st. 1,960,000 eller francs

49.360.000 ........................

Obligationer för 1894 års statslån

å kr. 36,000,000, motsvarande

francs 50,000,000,

£ st. 1,980,000 eller rmk

40.400.000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

Obligationer för 1899 års statslån

å kr. 72,000,000, motsvarande

francs 100,000,000,

£ st. 3,960,000 eller rmk

80.800.000, hvaraf hälften

utlämnats.''..........................

Obligationer för 1900 års statslån

å kr. 36,320,000, motsvarande

£ st. 2,000,000,

rmk 40,800,000 eller francs

50.400.000 ........................

Det s. k. gamla lånet, utgörande

ouppsägbara skulder

till Södertälje stads kyrka

och skepparesocieteten i

Stockholm...........................

Innestående fond för Göta

kanals underhållande ......

Af Malmö —Billesholms järnvägsaktiebolag

upplagdt obligationslån,

för hvilket staten

i sammanhang med Västkustbanans

förvärfvande öfvertagit

betalningsskyldigheten

.................................

Kommunlån, för hvilka staten

i sammanhang med

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

1890 d. V,

1894 d. IS/10

1899 d. ''7.

1900 d. ''78

f1798 d.

\1811 d.

7

/ 11

1833 d. •*/,,

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december

1902.

Fonderad skuld.

37, %

3 %

37,

4 X

t. o. m.

d 15/

u- / 8

1910,

derefter

37,

4 X

Kr. 31,592,444:14

Rmk 35,541,500

£ St. l,741,533:io

Frcs 43,858,211

Kr. 18,000,000

Frcs 25,000,000

£ St. 990,000

Rmk 20,200,000

Kr. 36,000,000

Frcs 50,000,000

£ St. 1,980,000

Rmk 40,400,000

Kr. 36,320,000

£ St. 2,000,000

Rmk 40,800,000

Frcs 50,400,000

Icke fonderad

skuld.

Kr.

Kr.

10,125

140,889

Kr. 1,178,000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Memorial N:o 63.

Återstående kapitalskuld den 31 december

Tiden, då för-

1902.

bindelserna blif-

Räntefot.

Icke fonderad

skuld.

vit utfärdade.

Årtal.

§■

Fonderad skuld.

Västkustbanans förvärfvau-

de öfver tagit betalnings- skyldigheten .....

5 •/

Kr. 654,194:62

Kr. 123,799:39

1895

16

Dito dito...................

4,7 %

1899

18

Enligt kontraktet om för-

värfvande åt staten af ban- delen Örebro—Frövi inne-

stående andel af köpeskil- lingen för nämnda handel

__

4 %

—

Kr. 3,000,000

1902

23

Innestående köpeskilling för

fastigheten n:o 1 kvarteret

Lejonet i Stockholm (f. d.

Arffurstens palats) ............

4 °4,

Kr. 2,250,000

1899

18

Af statskontoret till riks-

gäldskontorets förvaltning

öfverlämnade kassabehåll-

ningar ....................

Kr. 17,000,000

Kr. 2,442,561:28

—

—

Öfriga diverse skulder.........

__

1890

14

Obligationer å 30,000,000

kr., hvilka utfärdats såsom

grundfond för Sveriges all-

männa hypoteksbank, bok- förda inom linien med

nämnda belopp..................

1890 d. 16/6

37, X

—

1866

15

Ännu icke till inlösen före-

tedda Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med r:mt 1,250

r:dr, jämte upplupen ränta

r:mt 2,286:88 ..................

1750 d. V,

6 %

1866

16

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 r:dr

(icke kapitaliseradt)............

1815 d. Y„

1866

17

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, sedermera

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

39

Reglemen
tets
-

Årtal.

1866

1866

1882

1866

1866

1869

20

21

3

23

25

77

Konung Carl XIII, hemgiftskapital,

bok före] t inom

linien med runt 150,000

r:dr .................................

Fond för Hjelmare kanals och

slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)......

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito) ........................

Dito för Södertälje kanals dito

(dito) .................................

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linien med r:mt 100,777:16

(statsutskottets utlåtande

n:o 23 vid 1869 års riksdag)

Brudgåfvovinsten (kapitalskulden

afskrifven); (statsutskottets

utlåtande n:o 15

vid 1859—60 årens riksdag)!

Post-ass uransfonden (ingår

bland riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente innehåller)

..............................

liden, dä förbindelserna

blifvit

utfärdade.

1778

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december

1902.

Fonderad skuld.

Summa Kr.

Inom linien balanserade skulder Kr.......... 30,254,314:o4

Icke fonderad

skuld.

316,693,044:43 26,799,569:29

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Memorial N:o 63.

Riksgäl dskontorets vid 1902 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de

af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

belounet.

Kapitalåterstod

vid 1902 års

Årtal.

§•

SIW.

1866

43

a) Byggnadslån.

Lån till Västerås domkyrka,

för densammas reparation

1860

28,000

28,000

1866

36

Lån till staden Jönköping,

för uppförande därstädes af

ett nytt lärohus för elemen- tarläroverket .....................

1861

5 X

4 X

120,000

19,002

08

1866

90

Lån till apotekare-societe- ten, för uppförande af en

byggnad åt farmaceutiska

institutet...........................

1862

5 X

4 X

50,000

2,489

74

1866

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för

Umeå läroverk ..................

1864

5 X

4 X

25,000

8,403

50

Transport

—

57,895

32

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets Memorial N:o 63.

c
-

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1902 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Årtal.

§•

Transport

_

_

_

57,895

32

1866

87

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nytt läro- verkshus därstädes ............

1864

5 X

4 X

40,000

13,503

44

1866

37

Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro-

verkshus därstädes ............

1865

5 X

4 X

12,000

4,010

16

1866

37

Lån till staden Halmstad,

för uppförande af byggnad

för ett fullständigt elemen-

tarläroverk därstädes.........

1866

5 X

4 X

25,000

—

10,141

73

/1866

37 \

Lån till Kalmar domkapitel,

(1899

7 1

för uppförande af en ny

byggnad för läroverket i

Kalmar ..............................

1866

4 7, X

4 X

22,000>

21,656

62

1866

1482)

Lån till staden Yänersborg,

för uppförande af en ny

byggnad för högre elemen-

tarläroverket därstädes......

1867, 1868

5 x

4 X

40,000

_

17,616

07

1866

1483)

Lån till staden Västervik,

för uppförande af ny bygg- nad åt elementarläroverket

därstädes ...........................

1867, 1868

5 X

4 X

20,000

9,069

21

1866

1484)

Lån till Upsala domkapitel,

för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar-

läroverket därstädes .........

1867, 1808

5 X

4 X

140,000

—

63,363

68

1866

1486)

Lån till Karlstads domka-

pitel, för uppförande af ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket därstädes ......

1868

5 X

4 X

40.000

18,894

38

Transport

—

—

—

216,150

61

'') Sedan ifrågavarande lån, som år 186ö utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts

till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande af 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan

aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 4 ''/s % återbetalas.

*) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

s) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

4) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

c) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

Bih. till Riksd. Vrot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 43 Haft.

Ii

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Memorial N:o 63.

V.-------------~......

—

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1902 års

slut.

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

216,150

61

1866

148‘)

Lån till Skara domkapitel,

för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden därstädes .........

1868, 1869

5 %

4 X

40,000

31,966

50

1866

1482)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes .............................

1873, 1875

5 X

4 X

20,000

12,706

37

1874

5

Lån till direktionen för se- minarium för bildande af

lärarinnor, för inköp af

byggnad åt nämnda semi- ti ar i n m ............................

1875

5 X

4 X

59,000

31,390

29

1882

17

Lån till föreståndarne för

Linköpings domkyrka, för

fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan .........

1883

5 X

4 X

30,000

21,716

19

1887

15

Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som

uppkommit i den beräknade

kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka

jämte därmed i samman- hang stående arbeten.........

1888

5 X

4 X

30,000

24,518

89

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma

1893

5 X

4 X

40,000

35,801

89

Transport

1

!

!_

374,250

74

'') Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

*) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt

5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

43

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1902 års

Årtal.

§•

Transport

_

—

—

374,250

74

1896

16

Lån till Hernösands dom-

*

kapitel, för uppförande af

Lånet

ny byggnad för allmänna

las med

läroverket i Östersund......

1897

500 kr.

årligen

—

15,000

—

12,500

—

1898

17

Lån till Vadstena och S:t

under

30 Ar

Pers församlingar, för full- bordande af Vadstena klo-

Lånet

åter-

betalas

sterkyrkas restaurering ...

1898

fr. o. m.

år 1000

—

16,000

—

16,000

—

= 402,750: u

med

b) Tomtreglering slån.

''/,» årl.

1872

32

Lån till staden Strängnäs,

■

för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda ............

1872

6 X

4 X

30,000

_

1,751

32

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878

6 X

5 X

50,000

_

38,171

26

/1877

81

Lån till staden Söderhamn,

11878

«/

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878, 1879

6 X

5 X

200,000

__

133,868

09

/1880

13)

Lån till staden Hudiksvall,

|1881

10/

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds-

vådor .................................

1881, 1882

6 X

5 X

200,000

148,319

27

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny reglering efter 1887 års

eldsvåda ...........................

1889

5 X

4 X

100,000

_

87,993

90

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

reglering i följd af den staden

år 1888 öfvergångna brand

1890

5 X

4 X

200,000

_

178,834

40

1896

15

Lån till staden Mariestad,

för ny reglering af viss del

däraf i följd af den släden

år 1895 öfvergångna brand

1897

47,0 X

3710 X

150,000

146,946

= 735,884: 2 4

Transport

—

—

—

1,138,634

98

) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Memorial N:o. 63.

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1902 års

utbetalts.

ceioppet.

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

1,138,634

98

c) Lån till kanal- och sluss-

anläggningar.

1866

93 *)

Lån till Dalslands kanal-

94a)

aktiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid

Vänern till sjön Stora Lee

1865, 1867

5 %

3 X

800,000

65,253

09

f

Lån till Kinda kanalaktie-

1866

118

bolag, för utsträckning af

l

143

Kinda båtled medelst kanali-

sering af Stångån från sjön

Rengen till Linköpings

hamn .................................

/ 1865 ]

\1867

5 X

3 X

437,500

325,431

77

= 390,684: 8 6

d) Lån till järnvägsanlägg-

ningar.

1866

79

Lån till Borås järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

järnväg mellan Borås och

Herrliunga ........................

1862, 1863

-’)

4- °/.

1,377,055

24

155,758

79

1866

80

Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg

—Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

^ /o

järnväg mellan Helsingborg

och Årup ...........................

1864, 1865

5 X

4 %

1,100,000

282,388

41

Transport

—

—

—

—

1,967,467

04

*) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

!) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente

§ 24 mom. II och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

’) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

45

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1902 års

utbetalts.

Deioppei.

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

1,967,467

04

1866

80

Lån till Kristianstad—Hess-

leholms järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

mellan Kristianstad och

Hessleholms station på sö- dra stambanan ..................

1864, 1865

5 %

4 X

720,000

151,980

90

1866

80

Lån till Ystad—Eslöfs järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Eslöfs

station på södra stambanan

till Ystad...........................

1864-1866

5 X

4 X

2,450,000

651,049

05

1866

80

Lån till Landskrona—Eslöfs

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta-

(1866

82\

tion på södra stambanan...

Lån till Uddevalla—Yäners-

1864-1866

5 X

4 X

1,200,000

—

310,419

89

(1897

13)

borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning

af järnväg från Herrljunga

öfver Yenersborg till Udde- valla samt för järnvägens om- byggnad till normalspårig

(1865-1867)

( 1898 (

5 X

4 X

2,600,000‘)

2,452,078

47

1871

31

Lån till Karlskrona—Yäxiö

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

städerna Karlskrona och

Växiö.................................

(M CO ^

OO OO OO

vH rH H

5X2)

47, X

2,600,000

1,730,387

88

Transport

j 1

1 1

—

7,263,383

23

*) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 8,240,000 kr. för anläggning af

järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000

kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å

600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

2) Se § 8 af 1886 års Reglemente.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Memorial N:o 63.

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

vid 1902 års

Årtal.

§•

Transport

_

_

_

7,263,383

23

1871

31

Lån till Kry 1 bo—Norbergs

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Krylbo och Norberg .........

(18721

(1873/

6 %

5 %

406,000

—

198,479

34

1871

31

Lån till Upsala—Margrete-

hil Is järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Upsala till Gäflo ...............

1873

6 X

5 X

500,000

—

261,364

50

1871

31

Lån till Bergslagernas järn-

vägsaktiebolag, för anlägg-

I18741

ning af järnväg från Lud-

1875

57, %'')

5 X

5,000,000

—

3,974,564

39

vika till Kil........................

[1876/

1876

5

Lån till Yästervik—Åtvida-

berg—Bersbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

järnväg frånYästervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida-

(18771

1878

berg till Bersbo, med bi- bana till Storsjön...............

5 %2)

47, x

1,865,000

1,572,514

90

(1879/

1876

5

Lån till Hultsfred—Yäster-

viks järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny,

med bibana till sjön Yxern,

(18771

sidospår till Ankarsrum och

1878

5 Xa)

4V2 X

1,750,000

1,551,247

82

hamnspår vid Yerkebäck...

[1879/

Transport

—

—

14,821,554

18

’) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

2) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

47

Reglementets

Årtal.

§■

1876

1876

(1876 5/

\1879

1876

1881

15

Transport

Lån till Vislanda—Bolmens

järnvägsaktiebolag, för anläggning

af järnväg från

Yislanda öfver Ljungby till

sjön Bol men .....................

Lån till Gottlands järnvägsaktiebolag,

för anläggning

af järnväg från Visby till

Hemse kyrka.....................

Lån till Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag,

för anläggning

af järnväg från Krylbo

station på statens norra

stambana öfver Avesta, Hedemora

och Säter genom

Gustafs och Tima socknar

Lån till Lenna—Norrtälje

järnvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg mellan

Lenna station på Upsala—

Transport |

Tiden, då

lånet

utbetalts.

till Borlänge station å Bergs-

1879

lagernas järnvägsaktiebo-

1880

lags järnväg jämte bibana

1881

till Bispbergs grufvefält ...

[ 1882J

Lån till Varberg—Borås järn-

18791

vägsaktiebolag, för anlägg-

ning af järnväg öfver Fritsla

1880}

till Borås ...........................

18811

(1877/

(1878/

118771

1878}

1187 9j

Annuitet
-

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapilalåtcrstod

vid 1902 års

slut.

5 %'') 47, x

5 X'')

5 %'')

5 X‘)

472 X

472

47* X

785,000

500,000

2,375,000

2,600,000

14,821,554

768,299

415,557

18

12

11

2,055,975

2,250,752

— 120,312,138

81

43

65

) Se § 8 af 1883 och 1880 års reglementen

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Memorial N:o 63.

Reglementets

Årtal.

§•

1881

15

1881

15

1881

15

1881

15

1881

15

1886

16

Transport

Lenna järnväg och Norrtälje

.................................

Lån till Siljans järnvägsaktiebolag,

för anläggning

af järnväg från Borlänge

station å Bergslagernasjern|

vägsaktiebolags jernväg till

I Insjön i Dalarne ...............

järnvägsaktiebolag, för anläggning

af järnväg från

Hvetlanda till Säfsjö station

| å statens södra stambana ...

Tiden, då

lånet

utbetalts.

1883

1884

1885

1886

Annuitet.

5 X

1883—1886 1

118831

1885 [

(1886)

väg från Finspong till Norsholm

(numera öfvertaget af

Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag)

.................. 1883—1886

Lån till Stockholm—Eimbo

järnvägsaktiebolag, för anläggning

af järnväg från

Stockholm till Eimbo gäst- /1883-1885\

gifvaregård ........................j\ 1887 j

Lån till Kinds härads järnvägsaktiebolag,

för anläggning

af järnväg mellan Bo- |

rås och Svenljunga (numera j

öfvertaget af Borås—Alfve- j (1884)

sta järnvägsaktiebolag) ...... ^ 1887f

Lån till Skara—Kinnekulle

—Yenerns järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järn- 118871

väg från Skara till Kinne- r 1888 >

kulle och Yänern ............j {l889j

5 X

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstöd

vid 1902 års

slut. r

HA

472 x

472

5 X

5 X

47*

2 /o

472

472

472

472 X

746,197»)

950,000

300,000

500,000

500,000

94

500,000

324,000

Transport j

20,312,138

746,197

905,444

271,601

448,039

452,669

457,100

298,948

23,892,141

94

85

86

72

21

28

45

*) Återstoden, kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 kronor äger bolaget ej rättighet

att utbekomma.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63,

49

Reglementets

Årtal. §.

1886

1886

1886

1886

1886

1886

16

16

16

16

16

16

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Transport

Lån till Svartälfs järnvägsaktiebolag,

för anläggning af

järnväg mellan Carlsdahl

och Grythyttehed m. m. ...

Lan till Halmstad—Bolmens

järnvägsaktiebolag, för anläggning

af järnväg från

Halmstad till Byholma och

Bolmen med sidospår till

sjön Södra Unnen...............

Lån till Fogelsta—Vadstena j

—Ödeshögs järnvägsaktie-,

bolag för anläggning af järnväg

mellan Fogelsta och

Vadstena till Ödeshög ......

Lån till Mellersta Blekinge

järnvägsaktiebolag, för järnvägsanläggning

från Karlshamn

till Konneby ochGnll
bärna

.................................

Lån till Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag,

för anläggning

af järnväg från Mora

strand vid sjön Siljan till

Östra Värmlands järnväg

med bibana ........................

Lån till Mariestad—Kinnekulle

järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Mariestads järnvägsstation

till Gössäters järnvägssta- /1890|

tion med bispår ...............j [1891/

(1887)

1888

ll89<V

(18871

1888

Il890»

(1888)

{1889

''l890''

1888

1889

1890

1893

1889-1893

Transport I

Annuitet.

5 %

5

Räntefot.

5 V

47,

4 7,

47,

47,

Ursprungliga

beloppet.

o %

5 X

341,000

824,915'')

300,000

1,102,250*)!

Kapitalåterstod

vid 1902 års

slut.

47, % 1,000,000

47, X

23,892,141

341,000

767,826

279,238

1,025,976

45

305,000

953,099

294,756

01

24

23

93

78

27,554,038

64

'') ?nligt kung! bref af d. "/, 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor

Återstoden, 18,000 kr, af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta

Bih. till Biksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 42 Häft. n

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Memorial N:o 63.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

innuitet.

Säntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1902 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

_

27,554,038 (

>4

1886

16

Lån för anläggning af järn-

väg mellan Vittsjö och Hess- leholm (numera öfvertaget

af Hessleholm—Markaryds

järnvägsaktiebolag) ............

1890-1892

5 X

4 Va X

404,000

390,431

37

1886

16

Lån till Skymnäs—Munkfors

.

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

(1891)

5 %

4 ‘/a X

90,835

86,574

34

Björndalsbron och Munkfors

|1892(

1886

16

Lån för anläggning af järn-

väg från Klippan till Rös-

tånga (numera öfvertaget af

Helsingborg — Hessleholms

fl892\

5 X

41/* X

290,000

276,398

98

(1893)

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning af järnväg från

Malmö öfver Staffanstorps

(1892,1893)

5 X

4Va X

1,300,000

1,272,191

76

station till Tomelilla .........

(1894,1896)

1891

18

Lån till Norra Söderman-

1

lands järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

| Nyby bruk till Södertelje

med bibanor till Åkers

styckebruk, Strängnäs, Ma- riefred och Igelstaviken......

1892—1896

5 X

41/* X

1,800,000

1,781,595

—

1891

19

Lån till Hernösand—Sol-

lefteå järnvägsaktiebolag, för

1 anläggning af järnväg från

Hernösand till Sollefteå ...

1892—1895

5 X

41/. X

2,350,000

2,350,000

—

1891

18

Lån till Norrköping--Söder-

köping—Vikbolandets jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Norr-

köping till Söderköping

m. ...................................

1893—1895

5 X

4 Va X

653,000

635,138

13

Transport

l

—

—

—

|

34,346,369

22

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

51

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1902 års

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

34,346,369

22

1891

18

Lån till Uddevalla—Lelån-

gens järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg mel- lan Uddevalla och sjön Le- lången ..............................

1895-1896

5 X

47, %

1,247,000

_

1,220,325

47

1896

14

Lån till Östra Blekinge järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Gu 11- bärna station till Thorsås

rl897|

{1898}

11899*

5 .%

47, X

537,500

—

534,812

50

1896

14

Lån till Klintehamn—Roma

järnvägsaktiebolag för an- läggning af järnväg från

Klintehamn till Roma sta-

^1897 ^

tion ....................................

18991

U90(r

5 X

472 X

213,250*)

—

213,250

—

1896

14

Lån till Markaryd—Yeinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Markaryds station till Te-

,1897|

inge station ........................

v 1898 V

''1900’

5 X

472 X

563,000*)

—

561,000

1896

14

Lån till Gottlands järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

af järnväg mellan Vest- kinde och Tingstäde .........

(1899)

\1902/

5 X

472 X

119,0003)

—

118,029

62

1896

14

Län till Sala—Gysinge—

Gäfle järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

11899!

472 X

1,545,500

1,545,500

Sala öfver Gysinge till Haga-

1900

5 X

—

—

ström .................................

11901) "

Transport

—

1

38,539,286

81

'') Enligt kungl. bref af den 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.

2) Hvaraf vid 1902 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

8 Enligt kungl. bref af den 7,, 1900 bar statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Memorial N:o 63.

Reglementets

Årtal.

§•

1896

14

1896

14

/1900

191

\1901

18/

1896

14

1896

14

11896

!4(

(1901

17/

Transport

Lån till Östra Centralbanans

järnvägsaktiebolag, för anläggning

af järnväg från

Linköping öfver Rimforsa

och Kisa till Vimmerby ...

Lån till Slite—Roma järnvägsaktiebolag,

för anläggning

af järnväg från Roma

jern vägs station å Gottlands

järnvägsaktiebolags järnväg

till Slite lastage- och hamnplats

i Othems socken......

Lån till Borås—Alfvesta

järnvägsaktiebolag, för anläggning

af järnväg mellan

Borås och Alfvesta............

Lån till Falkenbergs järnvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg mellan

Holtsljunga och Limmared

Lån till Orsa—Herjeådalens

järnvägsaktiebolag, för anläggning

af järnväg från

Orsa station till Sveg i

Herjeådalen........................

Lån till Sköfde—Axvalls

järnvägsaktiebolag, för anläggning

af järnväg från

Sköfde till Axvalls station

å Lidköping—Skara—Stenstorps

järnväg.....................

= 44,072,300: 30

Summa

Tiden, då

lånet

utbetalts.

1899

1900

1901

1902

(1900|

(1902/

|1901|

(1902/

1902

1902

1902

Annuitet.

5 X

5 X

5 %

Räntefot.

47t X

47:

2 /»

4 Vä

47ä

472

47ä %

Ursprungliga

beloppet.

1,710,000

340,000

4,795,000 *)

505,000 a)

1,850,000»)

369,000 *)

Kapitalåterstod

vid 1902 års

slut.

38,539,286

1,710,000

—| 340,000

3,196,666

81

66

336,666 67

1,233,000

246,000

— 45,601,620 14

'') Hvaraf vid 1902 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,598,338; st.

*) D:o vid d:o d:o kr. 168,333: s».

s) D:o vid d:o d:o kr. 617,000: —.

*) D:o vid d:o d:o kr. 123,000:—.

Centraltryckeriet, Stockholm, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.