Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, angående disposition af hufvudgården till förra skvadronschefsbostället Wången n:o 1 i Jämtlands län för anordnande af en uppfödning sanstalt för afvelshingstar.

1903-04-28 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:67, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, angående disposition af hufvudgården till förra skvadronschefsbostället Wången n:o 1 i Jämtlands län för anordnande af en uppfödning sanstalt för afvelshingstar.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande iV;o 67.

21

N:o 67.

Ankom till Riksd. kansli den 28 april 1903 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, angående

disposition af hufvudgården till förra skvadronschefsbostället

Wången n:o 1 i Jämtlands län för anordnande

af en uppfödning sanstalt för afvelshingstar.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för den 13 mars 1903 har Kungl. Maj:t i en till Riksdagen

samma dag aflåten proposition (n:o 85) föreslagit Riksdagen medgifva,

att hufvudgården, 37Ui mantal, af förra skvadronschefsbostället lVs

mantal Wången n:o 1 i Alsens socken och Offerdals härad af Jämtlands

län måtte få upplåtas åt Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands och

Jämtlands läns hushållningssällskap att af dem från den 14 mars 1904

utan afgift disponeras, så länge hemmansdelen användes för en af dessa

hushållningssällskap gemensamt underhållen anstalt för uppfödning af

hingstar af nordsvenskt eller norskt slag samt med rätt för sällskapen att

af den hemmansdelen tillhörande skog bekomma för anstalten nödigt bränsle

samt byggnads- och stängselvirke efter utsyning enligt plan, som blefve på

domänstyrelsens föranstaltande upprättad.

Departementschefen har i denna fråga till statsrådsprotokollet anfört

följande:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

»Inom större delen af Norrland, särskildt inom femte hästpremieringsdistriktet,

hvilket omfattar Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands och

Jämtlands län, har uppmäi’ksamheten under senare år alltmera riktats på

önskvärdheten af att genom renafvel af den inhemska nordsvenska hästen

utan annan tillförsel af främmande afvelsmaterial än den närbesläktade

norska östlandshästen söka få fram en för de norrländska förhållandena

fullt lämplig hästt37p.

Då det under arbetet härpå visade sig vara förenadt med stora

svårigheter att erhålla för ifrågavarande afvel fullt lämpliga hingstar, tillsattes

år 1901, på förslag af Gäfleborgs läns hushållningssällskap, af hushållningssällskapen

inom femte hästpremieringsdistriktet en kommitté med

uppdrag att till sällskapen inkomma med förslag till gemensamma åtgärder

för främjandet af uppfödandet af hingstar af nordsvensk ras och dessas

tillgodogörande för hästafveln inom länen. Denna kommitté, som utgjordes

af två ombud för hvart och ett af ofvannämnda fyra hushållningssällskap

samt ordföranden i femte hästpremieringsdistriktets premieringsnämnd,

afgaf sitt betänkande i ämnet den 27 september 1902, i hvilket kornmitterade,

bland annat, föreslogo hushållningssällskapen att gemensamt anordna

en uppfödningsanstalt för afvelshingstar af nordsvensk ras. Såsom

en för en dylik hingstuppfödningsanstalt lämplig plats förordade kommittén

det i Alsens socken af Jämtlands län belägna, till statsverket indragna

förra skvadronschefsbostället IV3 mantal n:o 1 Wången, som, sedan en del

skogsmark blifvit afsatt till kronopark, skulle, enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 24 januari 1902, försäljas i skilda lotter, af hvilka en utgjordes af

själfva hufvudgården och de öfriga af egendomen tillhöriga torplägenheter.

Hufvudgården, som vore den enda, hvilken för hushållningssällskapens

behof kunde komma i fråga, hade vid ägostyckning åsatts skatt af 37/ö4

mantal och omfattade en ägovidd af 235 hektar 46,9 ar, hvaraf 24 hektar

4,7 ar vore åker och tomter samt 42 hektar 76,1 ar äng och odlingsmark.

Uti sitt berörda betänkande anförde kommittén, bland annat, följande.

Då kommittén i sitt val af plats för hingstuppfödningsanstalten

stannat vid Wången, hade detta skett icke endast med hänsyn till egendomens

synnerliga lämplighet för det afsedda ändamålet, utan äfven af

det skäl, att kommittén ansett det önskvärdt att till plats för anstalten

erhålla just ett kronohemman. Det hade nämligen synts kommittén uppenbart,

att den fråga, kommittén haft att utreda, måste anses vara af så

stor och allmän betydelse, att hushållningssällskapen med allt fog för dess

lyckliga lösning borde kunna påräkna statens medverkan. Staten hade

här ock obestridligen ett direkt och ej oviktigt intresse att främja genom

sitt behof af kraftiga, jämförelsevis lätta och i öfrigt för de norrländska

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

23

förhållandena fullt lämpade träng- och artillerihästar, hvilket behof en

ökad och förbättrad stam af nordsvenska hästar utan tvifvel bäst vore i

stånd att fylla.

I fråga om sättet för denna statens medverkan funnes olika utvägar.

För sin del hade kommittén ansett, att det icke vore välbetänkt, om hushållningssällskapen

bestämdt bunde sig vid endast en lösning af denna

fråga, enär, därest Kungl. Maj:t och eventuellt Riksdagen skulle finna annat

sätt att stödja sällskapens sträfvan lämpligare, frågan därigenom kunde

kompliceras och dess afgörande undanskjutas. Ett oafvisligt villkor för

att, hushållningssällskapen skulle kunna vid Wången anordna en hingstuppfödningsanstalt

och därpå nedlägga nödiga kostnader vore emellertid

uppenbarligen, att sällskapen komme i besittning af egendomen på ett för

framtiden fullt betryggande sätt. Såsom det ur flera synpunkter sedt för

sällskapen tryggaste och äfven i öfrigt fördelaktigaste hade man inom

kommittén påyrkat, att sällskapen skulle söka förvärfva egendomen med

full äganderätt. I betraktande af de ej obetydliga kostnader, som anstaltens

anordnande och drifvande i alla händelser måste ådraga hushållningssällskapen,

kunde det dock icke sättas i fråga, att sällskapen skulle

inköpa egendomen, med mindre densamma erhölles för ett pris, som med

visshet kunde antagas icke öfverstiga dess verkliga värde, hvilket törhända

icke blefve händelsen, därest egendomen skulle i den för kronoegendomar

vanliga ordningen försäljas, och sällskapen därvid skulle uppträda bland

andra spekulanter. Man hade därför inom kommittén såsom en lösning

ifrågasatt, att sällskapen skulle få förvärfva egendomen för det densamma

vid saluvärderingen åsätta värdet 15,000 kronor och mot att kronan, såsom

i nådiga brefvet den 24 januari 1902 i fråga om den redan beslutade

försäljningen blifvit bestämdt, vidkändes den ersättning, som till egendomens

arrendator vid arrendets frånträdande skulle utgå för öfverbyggnad.

Såsom en annan lösning, hvilken af kommitténs majoritet förordats, hade

ifrågasatts, att egendomen skulle af staten på hushållningssällskapen öfverlåtas

att af dem utan afgift disponeras, så länge egendomen användes för

det med densamma nu afsedda ändamål samt med rätt för sällskapen att

af egendomens skog efter utsyning kostnadsfritt bekomma nödigt bränsle,

byggnads- och stängselvirke för anstalten. Med allt fog hade emellertid

synts, som om hushållningssällskapen, hvilka med begränsade tillgångar

hade att fylla så många andra viktiga uppgifter och som här skulle ikläda

sig ej obetydliga kostnader för ett ändamål, hvilket måste anses i icke

mindre grad vara statens än deras eget, borde för detta ändamål kunna

påräkna ytterligare något bistånd från statsmakternas sida. Kommittén

hade på grund häraf ansett sig kunna ifrågasätta, att, Kungl. Maj:t och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

Riksdagen skulle vilja bevilja ett anslag en gång för alla af åtminstone

20,000 kronor såsom bidrag till täckande af de för sällskapen så dryga

organisationskostnaderna.

Enligt kommitténs mening borde emellertid icke något af hushållningssällskapen

för sitt bifall till kommitténs förslag uppställa något villkor

om statshjälp under viss form eller till visst belopp, utan åt den blifvande

anstaltens styrelse öfverlämna att, med ledning af hvad ofvan anförts

och hvad af hushållningssällskapen möjligen ytterligare kunde komma

att anföras hos Ivungl. Maj:t, göra erforderliga framställningar i ämnet.

Angeläget vore emellertid, att hushållningssällskapen nu beviljade så pass

rikliga anslag till anstaltens anordnande, att densamma kunde förverkligas,

äfven om, mot förmodan, statsmakterna skulle ställa sig något mindre

tillmötesgående mot anspråken på bistånd från statens sida, än hvad kommittén

ansett sig kunna våga antaga.

Med anledning af Kungl. Maj:ts föreskrift, att egendomen Wången

skulle försäljas, hvilken försäljning skulle hafva ägt rum hösten 1902,

hade kommitténs ordförande hos Kungl. Maj:t i underdånighet hemställt,

att med försäljningen af hufvudgården å Wången måtte få anstå, till dess

hushållningssällskapen hunnit fatta beslut med anledning af kommitténs

förslag. Detta hade ock i så måtto bifallits, att Kungl. Maj:t föreskrifvit,

att med försäljningen finge anstå, samt uppdragit åt domän styrel sen att

vidtaga nödiga mått och steg för egendomens skötsel under tiden till den

14 mars 1904. För att förebygga, att egendomen under denna tid skulle

öfverlåtas på någon annan samt hushållningssällskapen därigenom utestängas

från möjligheten att redan under år 1903 disponera egendomen för sitt

behof, hade kommitténs ordförande genom kontrakt med Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Jämtlands län i kommitténs namn arrenderat hufvudgården

å Wången för tiden intill den 14 mars 1904 mot en årlig arrendeafgift

af 180 kronor och skyldighet att svara för egendomen åliggande

onera och utskylder, men utan nybyggnadsskyldighet.

Hushållningssällskapens utgifter för den ifrågasatta anstalten under

de tre första åren beräknades af kommittén sålunda:

l:a året (1903) 2:dra året (1904) 3:dje året (1905)

Organisation skost nader.....

... kr.

12,000: —

kr.

9,600: — kr.

Arliga driftkostnader........

... »

7,000: —

11,000:— »

19,000: —

För köp af föl...................

... »

9,000: —

»

9,000: — »

9,000: —

Summa kr.

28,000: —

kr.

29,600: — kr.

28,000: —

eller för hvarje hushållningssällskap första året 7,000 kronor, andra året

7,400 kronor och tredje året 7,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

25

Från och med tredje årets början ansåg kommittén, att anstalten

borde vara i full verksamhet och att således närmaste årens utgifter komme

att ställa sig lika med utgifterna under tredje året.

För betäckande af de sålunda beräknade utgifterna ansåg kommittén,

att hvarje hushållningssällskap kunde påräkna årligen såsom inkomst fem

hästar, däraf två hingstar till ett sammanlagdt värde af 4,000 kronor och

de öfriga tre till ett värde af tillhopa omkring 1,200 kronor eller för samtliga

fem hästar sammanlagdt omkring 5,200 kronor.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt anförts, ansåge sig kommittén

böra föreslå, bland annat, dels att hushållningssällskapen måtte ej mindre

besluta att gemensamt anordna en uppfödningsanstalt för afvelshingstar af

nordsvensk ras och för denna anstalt antaga ett af kommittén utarbetadt

förslag till reglemente, enligt hvilket. anstalten skulle förestås af en styrelse,

bestående af fyra ledamöter, af hvilka hvart och ett af förenämnda fyra

hushållningssällskaps förvaltningsutskott utsåge en, än äfven bemyndiga

den blifvande styrelsen att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad i

betänkandet angifvits, på lämplig plats inom Jämtlands län anordna anstalten

i fråga samt att å hushållningssällskapens vägnar sluta de aftal

och göra de framställningar till myndigheter och enskilde, hvilka erfordrades

för anstaltens åvägabringande och anordnande, dels ock att hvart och

ett af hushållningssällskapen måtte anvisa, för anordnande af anstalten ett

anslag af 5,400 kronor, till anstaltens driftkostnader under år 1903 ett

förslagsanslag af 1,750 kronor samt till inköp af fem lofvande hingstföl

af nordsvensk ras likaledes ett förslagsanslag af 2,250 kronor.

Sedan kommitténs berörda förslag blifvit af samtliga fyra hushållningssällskapen

godkändt, har den för den blifvande anstalten utsedda

styrelsen, som utgöres af landshöfdingen i Gäfleborgs län grefve H. E. G.

Hamilton, landshöfdingen i Kopparbergs län C. F. Holmquist, disponenten

E. Malmström och landstingsmannen A. J. Hansson nu till Kungl. Maj:t

inkommit med en underdånig skrifvelse, däri styrelsen, bland annat, anfört,

att, såsom af den utaf kommittén verkställda utredningen framginge,

kostnaderna för den ifrågasatta anstaltens anordnande och drifvande vore

så pass betydande, att hushållningssällskapen svårligen skulle kunna bära

dessa kostnader, därest icke staten på det kraftigaste bisprunge dem; att

å andra sidan den beslutade anstalten uppenbarligen borde kunna blifva

af sådan betydelse för den för hela landet ur många synpunkter och icke

minst med hänsyn till arméns behof viktiga hästafveln, att staten väl

måste anses hafva ej mindre intresse än hushållningssällskapen att bringa

densamma till stånd, samt att en begäran om statshjälp därför måste

anses vara fullt motiverad. I öfverensstämmelse med kommitténs förslag

Bill. till Piksd. Prot. 1003. 4 Sami. 1 Afd. 43 Hälft

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

hade styrelsen nu för afsikt att anordna hingstuppfödningsanstalten å

hufvudgården till ofvan omnämnda, till statsverket indragna förra skvadronschefsbostället

l1/3 mantal n:o 1 Wången, därest denna egendom kunde

för ändamålet få disponeras, vare sig därigenom att hushållningssällskapen,

på sätt kommittén ifrågasatt, finge tillösa sig densamma eller ock genom

att egendomen åt hushållningssällskapen öfverlätes att af dem utan afgift

disponeras, så länge den användes för det med densamma nu afsedda

ändamål, samt med rätt för sällskapen, som för anstaltens räkning måste

å egendomen uppföra stallrum för sextio hingstar, att af egendomens

skog efter utsyning bekomma för anstalten nödigt bränsle, byggnads- och

stängselvirke. För anstaltens fortsatta bestånd och utveckling vore det

emellertid af den största betydelse, att jämväl anslag af allmänna medel

kunde påräknas vare sig, såsom kommittén ifrågasatt, en gång för alla,

eller under formen af ett årligt anslag till förvaltningskostnadernas täckande.

Med stöd häraf har styrelsen, som ej ansett sig böra framställa

något bestämdt förslag i fråga om sättet för statens medverkan, i underdånighet

hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes taga den framlagda frågan

under nådigt öfvervägande samt på lämpligaste sätt främja den af hushållningssällskapen

beslutade hingstuppfödningsanstaltens tillkomst och

verksamhet.

Efter erhållen nådig remiss har stuteriöfverstyrelsen i detta ärende

afgifvit underdånigt utlåtande af den 20 nästlidne februari och däruti,

bland annat, anfört, att då den härdiga och förnöjsamma s. k. nordsvenska

hästen, hvilken visat sig väl kunna tåla hård t klimat och umbäranden af

många slag samt förmå utstå allvarliga strapatser i terräng, som näppeligen

skulle vara framkomlig för hästar af annat slag, ovedersägligen gåfve

löfte om sådan utvecklingsmöjlighet, att densamma kunde anses ägnad att

i vissa fall ersätta den ädla hästen, såsom vid remontering för militärt

dragbruk vid träng och artilleri äfvensom för ridbruk för t. ex. beridet

infanteri, hvilket måhända i en framtid kunde finnas nödigt uppställa i

landets nordliga provinser, syntes det stuteriöfverstyrelsen uppenbarligen

ligga i statens intresse att bidraga till bevarandet och höjandet af ifrågavarande

hästslag. För ernående af ett sådant resultat vore det ett oeftergifligt

villkor, att till afvel dugligt hingstmaterial tillvaratoges och genom

tidsenlig uppfödning utvecklades till hvad inneboende anlag medgåfve.

Uppfödning af hingstar förutsatte emellertid större fackkunskap, än som i

allmänhet förefunnes hos den enskilde hästuppfödaren, på samma gång den

vore till sitt resultat oviss och förenad med större kostnader, än den enskilde

i allmänhet förmådde bära.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

27

Då därför Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands och Jämtlands

läns hushållningssällskap beslutat att för den nordsvenska hästafvelns

befrämjande gemensamt anordna en under insiktsfull ledning stående uppfödningsanstalt

för afvelshingstar af nordsvenskt slag, syntes detta stuteriöfverstyrelsen

vara ur hästafvelns synpunkt riktigt och erkännansvärdt.

Detta ingripande af hushållningssällskapen komme för visso att kraftigt befrämja

hästafvelns utveckling och underlätta den enskilda hästuppfödarens

arbete.

Deri af kommittén föreslagna platsen syntes styrelsen vara för ändamålet

synnerligen lämplig.

Hvad åter beträffade planen för uppfödningen ansåge styrelsen, att

det skulle vara välbetänkt, om vid uppfödningsanstalten, jämsides med de

inom landet inköpta hingstfölen af nordsvenskt slag, äfven uppställdes

hingstföl af det dem närstående norska östlandsslaget, enär med utvecklingsarbetets

fortgång äfven tillgång på framstående beskällare af sistnämnda

hästslag borde beredas. Och då möjligheten att från Norge

förvärfva förstklassiga fullåriga norska östlandshingstar alljämt minskades,

vore enda utvägen att erhålla sådana att inköpa föl och genom tidsenlig

uppfödning vid anstalten söka gifva dessa bästa möjliga utveckling. Genom

nämnda tillvägagångssätt kunde vinnas möjlighet att erhålla dylika värdefulla

beskällare, hvilka näppeligen skulle såsom fullåriga hafva försålts

utom Norges gränser.

Beträffande den för uppfödningsanstalten uppgjorda kostnadsberäkningen

syntes det stuteriöfverstyrelsen, som om uti densamma inkomsterna

beräknats väl höga.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och i öfverensstämmelse

med stuterikommissionens vid sammanträde den 29 nästlidne januari i

ärendet uttalade åsikter, hemställde stuteriöfverstyrelsen i underdånighet,

att Kungl. Maj:t på det sätt täcktes främja ifrågavarande hingstuppfödningsanstalts

tillkomst och verksamhet, att åt Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands

och Jämtlands läns hushållningssällskap öfverlätes hufvudgården

till indragna förra skvadronschefsbostället IV3 mantal n:o 1 Wången att

af dem utan afgift disponeras, så länge den användes såsom anstalt för

uppfödning af afvelshingstar af norskt eller nordsvenskt slag samt med

den rätt till utsyning å egendomens skog, som kommittén föreslagit.

Jämväl domänstyrelsen har i afgifvit underdånigt utlåtande af den

27 nästlidne februari förklarat sig anse, att staten på ett verksamt sätt

borde understödja ifrågavarande anstalt, enär inrättandet af densamma

skulle komma att främja ett allmännyttigt ändamål, samt hemställt, att

omförmälda ägolott, till hvilken hörde skogsmark med en areal af 167

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande A:o 61.

hektar, 75,7 ar, därå funnes skog till husbehof, men ej till afsalu, måtte

på sätt stuteriöfverstyrelsen föreslagit upplåtas till de i det föregående

nämnda hushållningssällskapen att af dem från den 14 mars 1904 afgiftsfritt

disponeras.

De sträfvanden, hvilka under de senaste åren å skilda orter i vårt

land gjort sig gällande att tillvarataga hvad som ännu kan finnas kvar

af den inhemska, såsom dragare vid såväl jordbruket som skogsskötseln

och bergshand teringen så värdefulla, uthålliga och härdade nordsvenska

hästen samt vidare utveckla densamma, för att vi i en framtid måtte

kunna inom eget land producera ett för olika ändamål och för våra förhållanden

passande hästmaterial, synas mig förtjänta af uppmärksamhet,

icke minst från statens sida. Jag grundar denna min uppfattning icke

allenast på de förhoppningar, som bland fackmän hysas om detta hästslags

lämplighet för militärbruk, utan äfven och detta i ännu högre grad på det

lifliga intresse, hvarmed afveln af den nordsvenska hästen omfattas inom

större delen af vårt land. Sedan det i Kungl. Maj:ts förnyade nådiga

reglemente för den med statsmedel understödda hästpremieringen den 23

november 1900 föreskrifvits, dels att af kallblodiga hästslag endast ardenner

och clydesdale jämte dessas typ samt den norska och nordsvenska

typen skulle kunna blifva föremål för premiering, dels ock att stuteriöfverstyrelsen

efter förslag af vederbörande hushållningssällskap skulle bestämma,

hvilken eller hvilka af dessa raser eller typer inom de särskilda

underdistrikten finge premieras, har det visat sig, att man ej endast inom

hela Norrland, utan äfven inom större delen af mellersta och södra Sverige

ansett sig böra genom premiering af den nordsvenska hästen uppmuntra

och befrämja afveln af densamma. För att åskådliggöra, i hvilken utsträckning

detta skett, har jag låtit utarbeta en karta, hvilken såsom bilaga

torde få vidfogas detta protokoll.

Under ofvan angifna förhållanden förtjänar tvifvelsutan äfven hvarje

annan utöfver premieringen vidtagen verksam åtgärd till främjandet af

afveln af nordsvenska hästar det stöd af statsmakterna, som lämpligen

kan lämnas. Särskildt synes mig detta gälla det samarbete, som här blifvit

åvägabragt mellan de fyra hushållningssällskap, hvilkas områden tillsammans

bilda femte hästpremieringsdistriktet, och af hvilket jag, i likhet med

stuteriöfverstyrelsen, väntar mig de bästa resultat. Detsamma är ju baseradt

på en hästtyp, som är så att säga framsprungen ur denna landsdels

jordmån, terräng och lokala förhållanden i öfrigt, något, som redan det

lofvar godt för framtiden. Då man sökt rädda spillrorna af denna gamla

stam, har det visat sig, att tillgången på användvara afvelsston varit, om

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

29

icke riklig, så dock jämförelsevis god. Hvad som däremot saknats, har

varit med dessa ston likartade och för dem i öfrigt passande hingstar af

framstående beskaffenhet. Denna brist har, bland annat, haft till följd,

att den, som ej velat nöja sig med de hingstar, hvilka funnits tillgängliga,

för sina ston måst använda hingstar af främmande raser, hvarigenom en

korsningsafvel uppstått, hvilken hotat att helt och hållet undantränga den

gamla, för sin härdighet, förnöjsamhet, klokhet och rörlighet så högt värderade

nordsvenska hästen.

Det är denna kännbara brist på goda hingstar af nordsvensk ras,

som man nu vill i någon mån söka få undanröjd genom upprättande af

här ifrågavarande uppfödningsanstalt; och då densamma, sådan den blifvit

planlagd, synes mig hafva goda förutsättningar att på ett tillfredsställande

sätt kunna fylla det med densamma afsedda ändamålet, anser jag mig böra

biträda hvad myndigheterna i ärendet föreslagit.»

På grund af hvad sålunda i ärendet förekommit hemställde departementschefen

om ifrågavarande propositions aflåtande till Riksdagen.

Statsutskottet, som tillåter sig hänvisa till den vid den kungl. propositionen

fogade karta, angifvande områdena för de kallblodiga hästrasernas

premiering, mars 1903, hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 28 april 1903.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:90 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående disposition af hufvudgården till förra skvadronschefsbostället Vången n:o 1 i Jämtla s. 1 i texten