Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Knngl. Maj:ts proposition, angående inrättande af en ny skogsskola i Norrland.

1903-04-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:68, Utlåtande, i anledning af Knngl. Maj:ts proposition, angående inrättande af en ny skogsskola i Norrland.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 68.

1

Nso 68.

Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1903, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Knngl. Maj:ts proposition, angående inrättande

af en ny skogsskola i Norrland.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden

för den 13 mars 1903, har Kungl. Maj:t i en samma dag

till Riksdagen aflåten proposition (n:o 87) föreslagit Riksdagen medgifva,

att, för uppförande å lägenheten Kronlund på kronoparken Skatan i Degerfors

socken af Västerbottens län af för inrättande af en ny skogsskola

erforderliga byggnader i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af domänstyrelsen

till Kungl. Maj:t ingifna ritningar och kostnadsförslag, måtte

af innevarande och nästkommande års skogsmedel få användas sammanlagdt

högst 34,000 kronor.

Till åberopade statsrådsprotokoll har departementschefen angående

detta ärende yttrat följande.

»Uti underdånig skrifvelse den 10 nästlidne februari har domänstyrelsen

väckt förslag om inrättande af en ny skogsskola i Norrland;

och har styrelsen såsom skäl härför anfört följande.

Den utveckling inom näringslifvet, som under senaste tiden ägt rum,

hade genom ökade tillfällen för afsättning af skogsprodukter beredt möjligheter

för en förbättrad skogsvård i de norra orterna. Ett otvetydigt

Bih. till Biksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft. (N:is 68—72) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 68.

tecken därtill vore den omständigheten, att enskilde skogsägare allt mer

anställde fackmässigt utbildade personer. Men då äfven staten på senaste

tiden väsentligt förstärkt sin skogspersonal, måste såsom en naturlig följd

häraf det förhållande efter hand inträda, att antalet elever, som utbildades

vid de allmänna skogs!äroverken, icke räckte till för det ökade

person albehofvet.

Genom förstärkande af skogsinstitutets lärarepersonal och inrättande

af en förberedande kurs vid Kloten hade redan blifvit sörj dt för utbildande

af aspiranter till jägmästare- och skogsförvaltarebefattningar. Men

hvad kronojägare eller skogvaktare beträffade, återstodo ännu att tillse,

hvad som borde göras.

I detta afseende vore det Norrland och särskildt dess öfre delar,

som påkallade uppmärksamhet. Att där anställda kronojägares uppgift

till en början endast varit att freda och bevaka kronans skogar, utsatta

som dessa skogar då varit för åverkningar och tillgrepp från alla håll,

vore lika naturligt, som att, allt efter som ordning vunnits och för skogarnes

tillgodogörande och vård gynnsammare förhållanden inträdt, på

dem måste ställas andra och mera fordrande uppgifter, nämligen att,

jämte fredhållningen, biträda revirförvaltarne vid utförande och ledande

af afverkning, hyggesrensning, skogsodling, dikning eller andra till skogshushållningen

hörande arbeten. Ehuru de äldre kronojägarne i de norra

orterna i allmänhet saknat utbildning vid skogsskola, hade de likväl

under först nämnda förhållanden kunnat väl fylla sin uppgift, men att

så icke numera i allmänhet kunde vara fallet, syntes af det redan anförda

framgå. Det blefve därför en angelägenhet af vikt att tillse, det

vid deras afgång funnes att tillgå personer, som för de lediga befattningarna

vore fullt kompetenta och vid ortsförhållandena vana.

Kändt vore, att enskilde större skogsägare eller bolag numera vore

mera benägna än förut att vid sin rörelse och för skogarnes förvaltning

anställa såsom förmän personer, som fått utbildning vid skogsskola. Betydelsen

häraf för skogshushållningen inom öfre Norrland kunde ej underskattas,

och det borde därför ligga i statens intresse att tillse, det äfven

för den enskildes hushållning med skogarne funnes att tillgå lämplig

personal.

Af de statens skogsskolor, till antalet fem, som hade till uppgift att

utbilda kronojägare eller skogvaktare, vore blott en belägen i Norrland,

nämligen den vid Bispgården i Jämtland förlagda. Hvad åter beträffade

den till Grönsinka kronopark vid gränsen mellan Dalarne och Gästrikland

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 68.

3

förflyttade, förut vid Marma i Uppland förlagda skogsskolan, vore denna

genom sitt läge fortfarande mera ägnad att tillgodose Dalarnes och Bergslagernas

än Norrlands behof. Ehuru vid statens skogsskolor till en

början endast 10 elever emottagits, hade, efter hand som tilloppet af inträdessökande

blifvit större, elevantalet vid flera af dessa skolor och däribland

Grönsinka och Bispgården ökats till 14 eller 15. Men därutöfver

hade någon väsentlig ökning ej kunnat med skolornas nuvarande organisation

åvägabringas, enär i sådant fall lärarepersonalen måst väsentligt

förstärkas, hvartill komme svårigheten att för ett större antal elever bereda

tillfälle i skolans närhet för omväxlande och instruktiva öfningsarbeten.

Att allenast med elever från Bispgården rekrytera såväl kronoj ägarepersonalen

i de norrländska länen, utgörande, förutom tillfälligt tjänstgörande,

173 ordinarie och 80 extra kronojägare, som ock den personal,

som för enskilde skogsägares räkning toges i anspråk, läte sig påtagligen

icke göra. Redan den omständigheten, att antalet inträdessökande vid

Bispgården mångdubbelt öfverstege det antal, som kunde i skolan intagas,

och att detta antal år från år stegrades, tydde på de nuvarande skolornas

otillräcklighet. Under år 1899 hade de inträdessökandes antal vid Bispgården

uppgått till 58, år 1900 till 80 och år 1901 till 100.

Af det anförda syntes framgå, att ytterligare en skogsskola vore för

Norrland behöflig; och då det kräfdes flera år, innan en sådan skola

kunde anordnas och träda i verksamhet för att lämna sitt bidrag till

fyllande af föreliggande behof, syntes det styrelsen, att åtgärder för en

sådan skolas inrättande icke längre borde uppskjutas.

Vid de utredningar, som genom styrelsen företagits rörande lämplig

förläggningsort för den nya skolan och beträffande kostnaden för dennas

anordnande, hade styrelsen funnit skolan böra förläggas i öfre Norrland,

antingen inom Västerbottens eller Norrbottens län, helst invid stambanan

för att blifva lätt tillgänglig samt i omedelbar närhet af lämpliga öfningsskogar.

Med hänsyn härtill hade styrelsen, efter att hafva inhämtat

upplysningar från orterna, vid valet emellan de såsom lämpliga ifrågasatta

platser stannat vid kronoparken Skatan i Degerfors socken och Västerbottens

län, belägen 6 kilometer från Hällnäs station på norra stambanan

invid Vindelälfven och allmänna landsvägen mellan Degerfors och Lycksele.

Denna kronopark vore i anseende såväl till belägenheten i en af

länets större älfdalar med goda kommunikationer och liflig trävarurörelse

som oek till beskaffenhet och areal — 4,629 hektar — för ändamålet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 68.

fullt lämplig. För att i tillräcklig mån hafva att tillgå för elevernas

öfningar omväxlande mark och skogsbestånd, borde de närliggande smärre

kronoparkerna Pyttisberget och Surtjälen ställas till disposition för undervisningen.

Beträffande därefter kostnaden för de för skolan erforderliga

byggnaderna hade styrelsen i öfverensstämmelse med de vid Bispgården

år 1895 uppförda låtit upprätta vid den underdåniga skrifvelsen fogade

ritningar och kostnadsförslag, med iakttagande därvid af de ändringar

och tillbyggnader, som vid Bispgården visat sig nödiga. Byggnaderna

utgjordes af dels skolhus, innehållande i nedre våningen fem rum och

två kök, hvaraf två rum och kök vore afsedda för skogsrättaren, samt

i öfre våningen åtta logementsrum, afsedda för 16 elever, dels bostad åt

skolföreståndaren om fyra rum och kök jämte vindsrum, båda dessa byggnader

under plåttak, dels ock nödiga uthus, bestående af förrådshus,

brygghus, hvari inrymts drängkammare, ladugårdsbyggnad och stall samt

hemlighus. Under förutsättning att virket toges fråD kronoparken, hade

kostnaden beräknats till 33,800 kronor, som dock syntes böra afrundas

till 34,000 kronor. Bispgårdens skolhusbyggnader, beräknade till 24,000

kronor, hade uppförts för detta belopp efter vissa i den ursprungliga planen

gjorda uteslutningar, men under åren 1900 och 1903 hade tilläggsarbeten

mast utföras för en kostnad af 8,100 kronor, hvadan Bispgårdens

skolbyggnader kostat tillhopa 32,100 kronor. Emot ritningarna och kostnadsförslaget

hade styrelsen ej funnit anledning till annan anmärkning

än i fråga om logementsrum men i skolhuset, af hvilka ett, nämligen det

vid trappuppgången belägna, borde uteslutas, då detsamma allt för mycket

inkräktade på utrymmet af den utanför de öfriga rummen belägna vinden,

och dessa väl kunde inrymma 16 elever.

Till byggnadstomt hade öfverjägmästaren i distriktet efter besiktning

föreslagit en vid kronoparkens gräns mot Bergnäs hemman invid landsvägen

belägen, afröjd och till en del odlad plats, som, bebyggd med stuga,

ladugård och smärre uthus, innehades af torparen Jonas Andersson, hvilken

enligt nådigt bref den 29 januari 1892 erhållit tillstånd att under

sin lifstid bruka denna lägenhet, Kronlund kallad, dock med skyldighet

för Andersson att, därest domänstyrelsen funne omständigheterna sådant

påkalla, genast från lägenheten afflytta.

Som emellertid Andersson uppodlat och bebyggt platsen, därvid byggnadsvirket

till hufvudsaklig del afgiftsfritt hämtats från kronoparken, ansåge

styrelsen det billigt, att han vid afflyttningen bekomme skälig er
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 68.

5

sättning för odlingskostnaden och finge behålla sina för skolan ej användbara

byggnader, med villkor att de bortflyttades. I fråga om för denna

ersättning erforderliga medel, hvilka syntes böra utgå från skogsväsendets

reservationsanslag, hade styrelsen för afsikt att framdeles, när frågan om

den nya skolans inrättande blifvit afgjord, göra underdånig framställning.

Den nu föreslagna skogsskolan ansåge styrelsen böra efter den närmast

belägna järnvägsstationen på norra stambanan benämnas Hällnäs

skogsskola. I likhet med de flesta af nu befintliga skogsskolor, kräfde

den nya skolan en särskild föreståndare, enär jägmästaren i Degerfors

revir, dit skolan vore afsedd att förläggas, helt upptoges af revirets förvaltning.

Men då skolan i anseende till erforderliga nybyggnader kunde

träda i verksamhet först under år 1905, ansåge styrelsen frågan om anslag

till lärarepersonal, expensmedel m. m., som för öfriga skogsskolor

nu utginge med 3,800 kronor från det bestämda anslaget till statens

skogsläroverk och med 1,800 kronor från skogsväsendets reservationsanslag,

icke nu behöfva upptagas.

På grund af hvad i ärendet anförts har domänstyrelsen hemställt om

anvisande af 34,000 kronor till inrättande af skogsskola på kronoparken

Skatan i Degerfors socken och Västerbottens län, därvid styrelsen, då

reservationsanslaget för skogsväsendet, där uti förhöjning för år 1903 icke

ifrågasatts, icke lämnade tillgång till ifrågavarande utgift, föreslagit, att

denna borde bestridas direkt af innevarande och nästkommande års skogsmedel.

Af hvad domänstyrelsen i detta ärende anfört synes mig framgå, att

behofvet af en skogsskola i Norrland är af den trängande beskaffenhet,

att åtgärder för en sådan skolas inrättande böra snarast möjligt vidtagas;

och då, enligt hvad jag inhämtat, icke inom ifrågavarande del af landet

lärer finnas någon kronan tillhörig, redan bebyggd egendom, som kan för

ändamålet lämpligen tagas i anspråk, finner jag mig böra biträda domänstyrelsens

förslag om uppförande af för ändamålet erforderliga byggnader.

Emot den af styrelsen ifrågasatta plats för skolans förläggande har jag,

då annan lika lämplig byggnadstomt icke lärer stå att i trakten finna

samt ifrågavarande lägenhets innehafvare, på sätt domänstyrelsen framhållit,

torde kunna från reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet beredas skälig ersättning

för de odlingskostnader, han å lägenheten nedlagt, intet att erinra,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 68.

likasom icke heller mot de af styrelsen ingifna ritningar och kostnadsförslag.

»

Departementschefen hemställde fördenskull, att ifrågavarande proposition

måtte till Riksdagen aflåtas.

Statsutskottet, till hvilket detta ärende för förberedande behandling

remitterats, har icke haft något att erinra emot hvad Kungl. Maj:t sålunda

föreslagit, hvadan utskottet hemställer,

att Riksdagen må medgifva, att, för uppförande

å lägenheten Kronlund på kronoparken Skatan i Degerfors

socken af Västerbottens län af för inrättande

af en ny skogsskola erforderliga byggnader i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med af domänstyrelsen till

Kungl. Maj:t ingifna ritningar och kostnadsförslag, må

af innevarande och nästkommande års skogsmedel användas

sammanlagdt högst 34,000 kronor.

Stockholm den 28 april 1903.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:93 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj.-ts proposition angående inrättande af en ny skogsskola i Norrland. s. 6 i texten