Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ägobyte med Karlskrona stad.

1903-04-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:72, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ägobyte med Karlskrona stad.

Dokumentets text

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

Uso 72.

Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1903, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

ägobyte med Karlskrona stad.

(I. A.)

I en till Riksdagen den 13 sistlidne mars aflåten proposition

(n:o 83), hvilken för förberedande behandling hänvisats till statsutskottet,

har Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver landtförsvarsärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

medgifva,

att, i öfverensstämmelse med ett af stadsfullmäktige i Karlskrona

afgifvit anbud, de staten tillhöriga förutvarande fästningsvallarna, om tillhopa

1,720 kvadratmeter, i stadsdelen Pantarholmen måtte till nämnda

stad upplåtas genom byte mot ett å upprättad karta genom gränslinjerna

H—X—L—M—X—O—G—H betecknadt område om 45,430 kvadratmeter

af hemmanen Sunda och Gullberna samt de å samma karta med

1, 2 och 3 betecknade ägofigurer om 10,470 kvadratmeter af hemmanet

Inra Wämö.

Med afseende å detta ämne har departementschefen, efter gemensam

beredning med statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet, till

statsrådsprotokollet anfört följande:

»Genom nådigt bref den 15 juli 1876 bemyndigades arméförvaltningen

å fortifikationsdepartementet att för befästningsanläggningar vid

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

21

Hvita krog å Karlskrona landsida — numera Oscarsvärnslinjerna — inköpa

den hemmanet 5/8 mantal Hästö n:o 1 tillhörande Koholmen, hvilket

köp därefter verkställdes. TJti underdånig skrifvelse den 20 september

1899 anmälde arméförvaltningen, att holmens strandlinje dels genom naturlig

uppvällning och dels genom uppläggande af de muddermassor, som

måst ur kanalen mellan Yämö och fastlandet upptagas för vidmakthållande

af stormfritt djup, betydligt vuxit ut i omfång; att såväl af denna anledning

som ock för att städse kunna hålla en stormfri vattengraf öppen

rundt omkring själfva holmen det vore behöfligt att åt kronan ytterligare

förvärfva ett för berörda ändamål tillräckligt stort område rundt omkring

Koholmen, hvars gränser lämpligen borde dragas, såsom en skrifvelsen

bifogad karta utvisade, utefter linjen a—F—G—H—-I—K—L—M—P—

Q.—K—S—a; att af detta område de å kartan med 1—3 betecknade

ägofigurerna tillhörde hemmanet Inra Wämö, ägofigurerna 4—8 hemmanet

Sunda och 9—10 hemmanet Gullberna, till hvilka hemman staden Karlskrona

hade äganderätt, hvaremot ägofigurerna 11—19 tillhörde hemmanet

15/28 mantal Hästö n:o 1; samt att försäljningsanbud afgifvits af ägaren

till sistnämnda hemman, men icke kunnat från Karlskrona stad erhållas.

Sedan armé förvaltningen, jämlikt nådigt bemyndigande den 23 mars

1900, inköpt förberörda, hemmanet Hästö tillhöriga delar, erbjöd sig

staden att till kronan försälja antingen alla de staden tillhöriga, ofvanomfbrmälda

hemmansdelar, ägofigurerna 1—10, om tillhopa 94,070 kvadratmeter,

till ett pris af 10 öre kvadratmetern eller ock, därest kronan

kunde åtnöjas med att gränsen förlädes till linien H—X—L, dels ägofigurerna

1 — 3, utgörande tillhopa 10,470 kvadratmeter, dels ock det å

kartan med linjerna H—X—L—M—N—O—G—H begränsade området,

utgörande 45,430 kvadratmeter, allt till ett pris af 5 öre kvadratmetern

eller tillhopa 2,795 kronor.

Under fortsättningen af underhandlingarna uppstod fråga om byte,

så att staden i vederlag för sistnämnda mark om tillhopa 55,900 kvadratmeter

skulle erhålla de kronan tillhöriga gamla fästningsvallarna i

stadsdelen Pantarholmen, hvilka, omfattande en areal af 1,720 kvadratmeter,

å utdrag af en år 1888 öfver nämnda stadsdel af förste landtmätaren

Carl Slöör upprättad karta betecknats med grön färg och nås

1, 2, 3 och 4.

Sedan arméförvaltningen förklarat, att det med markinköpet från

kronans sida afsedda ändamål, eller möjligheten att åstadkomma en stormfri

vattengraf framför fortet å Koholmen, kunde äfven mod gränslinien

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

H—X—L på ett tillfredsställande sätt vinnas, hafva stadsfullmäktige

erbjudit sig att till kronan med full äganderätt upplåta såväl den af

nämnda linje begränsade, staden tillhöriga mark som ock ägofigurerna

1—3 mot villkor, att staden från kronan erhölle full äganderätt till omförmälda

fästningsvallar å Pantarholmen, och dessutom att staden eller

blifvande annan ägare eller arrendator af hemmanen Sunda Gullberna

och Gullbernatorp skulle äga att vid hemmanens stränder fritt anlägga

lastbryggor, som dock icke finge göra något som helst intrång på kronans

område; att fri trafik till och från sådana bryggor finge för all

framtid äga rum öfver kronans vattenområde och muddring å samma område,

när staden så funne nödigt, genom stadens försorg företagas för att

åstadkomma erforderligt vattendjup för nämnda trafiks behof; samt att

hinder från kronans sida ej finge möta mot framdragande af elektriska

ledningar öfver det norra området af den till kronan upplåtna mark, dock

att anbringandet af ledningarna skulle till förekommande af olägenhet för

kronan ske på sätt, som kunde varda emellan arméförvaltningen och

staden eller annan ägare af ledningarna öfverenskommet eller, därest

öfverenskommelse ej kunde träffas, bestämmas af tre gode män, utsedde

på sätt i lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 stadgades.

Vid värdering af de till utbyte föreslagna områden, som på anmodan

af vederbörande fortifikationsbefälhafvare verkställts, hafva ifrågavarande

fästningsvallar å Pantarholmen, om tillhopa 1,720 kvadratmeter, uppskattats

efter ett pris af 1 krona 50 öre kvadratmetern till 2,580 kronor,

och den staden tillhöriga mark om tillhopa 55,900 kvadratmeter, som

skulle till kronan öfverlåtas, uppskattas till 6 öre kvadratmetern eller

tillsamman 3,354 kronor.

Arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet har i underdånig

skrifvelse den 10 november 1902, med anmälan om hvad i ärendet förekommit,

hemställt, att nådig proposition måtte till Riksdagen aflåtas om

det föreslagna ägobytet i enlighet med det af staden afgifna anbud.

Härtill har marinförvaltningen, som den 27 sistlidne januari i ärendet

afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, tillstyrkt nådigt bifall.»

Som det vore nödvändigt för staten att för uppgifna ändamål kunna

förfoga öfver ifrågavarande, staden Karlskrona tillhöriga områden vid

Oscarsvärnslinjerna, och de i utbyte häremot ifrågasatta gamla fästningsvallarna

å Pantarholmen icke för något statens ändamål numera erfordrades,

ansåg departementschefen sig böra desto hellre tillstyrka bifall till

arméförvaltningens framställning som, enligt verkställd värdering, nämnda

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 73. 23

vallar hade ett lägre värde än den mark, som genom byte skulle tillkomma

kronan.

Efter tagen kännedom af de till ärendet hörande handlingar får utskottet,

som ej haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,

hemställa,

att Eiksdagen må bifalla hvad Kungl. Maj:t i

förevarande afseende föreslagit.

Stockholm den 28 april 1903.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:92 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ägobyte med Karlskrona stad. a1 i texten