Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af Jcamrarnes skiljaktiga beslut i vissa frågor rörande anslagen under riksstatens femte hufvudtitel.

1903-04-29 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:73, Memorial, i anledning af Jcamrarnes skiljaktiga beslut i vissa frågor rörande anslagen under riksstatens femte hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial JN:o 73.

1

N:o 73.

Ank. till Riksd. kansli den 29 april 1903, kl. 11 f. m.

Memorial, i anledning af Jcamrarnes skiljaktiga beslut i vissa frågor

rörande anslagen under riksstatens femte hufvudtitel.

(l:a U. A.)

Statsutskottet, som erhållit del af kamrarnes beslut i anledning

af utskottets utlåtande n:o 6, angående regleringen af utgifterna under

riksstatens femte hufvudtitel, får här nedan afgifva de förslag, hvartill

samma beslut funnits böra föranleda.

1.

Under punkten 2 af femte hufvudtiteln hade Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

föreslagit Riksdagen,

dels att godkänna stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår,

för flottans sjömanskår samt å dagaflöning till officerare

och underofficerare vid flottan af den lydelse, bilagorna n:is 1—4 vid

statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 sistlidne januari

utvisade;

dels att godkänna stat för flottans marinintendenturkår af den

lydelse, bilagan n:o 6 vid samma statsrådsprotokoll utvisade, att genomföras

i mån af afgång från flottans civilstat;

Bih. till lliksd. Prof. 1903. 4 Samt. 1 Afd. 45 Höft. (N:o 73.)

t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

* Statsutskottets Memorial N:o 73.

dels att godkänna följande villkor för åtnjutande af aflöning å

marinintendenturkårens stat:

a) att den, som innehade tjänst med lön å denna stat, ej finge

därmed förena annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej

heller annan tjänstebefattning, med mindre den funnes icke vara hinderlig

för fullgörande af tjänsten vid flottan;

b) att en hvar, som tillhörde personalen vid marinintendenturkåren,

skulle vara skyldig att tjänstgöra vid flottan och kustartilleriet

såväl i land som ombord å fartyg i den befattning, hvartill han kommenderades,

dock att auditör, advokatfiskal, vice auditör, väbel och vaktmästare

endast skulle vara skyldiga att förrätta eu hvar den tjänst,

hvartill han blifvit utnämnd eller förordnad;

c) att en hvar af marinintendenturkårens personal, med undantag

af auditör, advokatfiskal och vice auditör, finge årligen åtnjuta semester,

marinöfverintendenten, förste marinintendent och marinintendent af l:a

graden under en och en half månad samt öfriga under en månad, då

sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kunde ske;

d) att en hvar, som tillhörde marinintendenturkåren, skulle, då han

uppnått 65 lefnads- och 35 tjänsteår, vara förpliktad att med pensionsrätt

enligt därom gällande bestämmelser afgå från tjänsten, Kungl.

Maj:t dock obetaget att med hans begifvande låta honom i tjänsten

kvarstå, så länge han funnes på ett tillfredsställande sätt gagna det

allmänna; samt

e) att enahanda förpliktelse skulle åligga tjänsteman af kåren,

hvilken efter uppnådda 60 lefnads- och 30 tjänsteår varit af sjuklighet

under minst sex månader af ett år hindrad att förrätta sin tjänst samt

icke med läkarebetyg styrkte, att han ägde utsikt till återvinnande af

sin tjänstbarhet;

dels att för genomförandet af marinintendenturkårens organisation

godkänna följande öfvergångsbestämmelser:

a) att med fullmakt eller konstitutorial försedd tjänsteman vid

flottans civilstat, auditör, advokatfiskal, väbel eller vaktmästare, som

inom den tid, Kungl. Maj:t bestämde, hos Kungl. Maj:t anmälde sin

önskan att öfvergå till marinintendenturkåren, skulle vara därtill berättigad

;

b) att auditör, väbel eller vaktmästare, som öfvergått till marinintendenturkåren,

måtte för rätt till erhållande af ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid, han innehaft motsvarande befattning vid flottans

civilstat; samt

c) att innehafvare af tjänst på stat med väldighet lika med kap
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 73.

3

ten eller löjtnant, hvilken från civilstaten öfverginge till marinintendenturkåren,

icke skulle, så länge han bibehölle den värdighet, han

sålunda innehaft vid civilstaten, vara underkastad förflyttning till annan

station, än den han vid öfvergången tillhörde;

dels att medgifva, att marinintendent eller marinunderintendent i

flottans reserv, hvilken fullgjort den tjänstgöringsskyldighet, som vore

eller kunde vara stadgad, måtte efter uppnådda femtiofem års ålder

under sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af trehundra

kronor;

dels ock att i riksstaten för år 1904 höja anslaget till aflöning

för flottans kårer och stater från 3,313,469 kronor till 3,809,824 kronor,

eller med 496,355 kronor.

Utskottet hade med anledning häraf hemställt uti punkten 2:o af

ifrågavarande utlåtande n:o 6,

att Riksdagen måtte:

dels godkänna stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår,

för flottans sjömanskår samt å dagafiöning till officerare och

underofficerare vid flottan af den lydelse, bilagorna n:is 1—4 vid samma

utlåtande utvisade;

dels godkänna stat för flottans marinintendenturkår af den lydelse,

bilagan n:o 5 vid samma utlåtande utvisade, att genomföras i mån af

afgång från flottans civilstat;

dels godkänna följande villkor för åtnjutande af aflöning å marinintendenturkårens

stat:

a) att den, som innehade tjänst med lön å denna stat, ej finge

därmed förena annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat,

ej heller annan tjänstebefattning, med mindre den funnes icke vara

hinderlig för fullgörande af tjänsten vid flottan;

b) att en hvar, som tillhörde personalen vid marinintendenturkåren,

skulle vara skyldig att tjänstgöra vid flottan och kustartilleriet såväl i

land som ombord å fartyg i den befattning, hvartill han kommenderades,

dock att auditör, advokatfiskal, väbel och vaktmästare endast skulle

vara skyldiga att förrätta en hvar den tjänst, hvartill han blifvit utnämnd

eller förordnad;

c) att en hvar af marinintendenturkårens personal, med undantag

af auditör och advokatfiskal, finge årligen åtnjuta semester, marinöfverintendenten,

förste marinintendent och marinintendent af l:a graden

under en och en half månad samt öfriga under en månad, då sådant

utan hinder för göromålens behöriga gång kunde ske; samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 73.

d) att en hvar, som tillhörde marinintendenturkåren, skulle, då

han uppnått 65 lefnads- och 35 tjänsteår, vara förpliktad att med pensionsrätt

enligt därom gällande bestämmelser afgå från tjänsten, Kungl.

Maj:t dock obetaget att med hans begifvande låta honom i tjänsten

kvarstå, så länge han funnes på ett tillfredsställande sätt gagna det

allmänna;

dels för genomförandet af marinintendenturkårens organisation

godkänna följande öfvergångsbestämmelser:

a) att med fullmakt eller konstitutorial försedd tjänsteman vid

flottans civilstat, auditör, advokatfiskal, väbel eller vaktmästare, som inom

den tid, Kungl. Maj:t bestämde, hos Kungl. Maj:t anmälde sin önskan

att öfvergå till marinintendenturkåren, skulle vara därtill berättigad;

b) att auditör, väbel eller vaktmästare, som öfvergått till marinintendenturkåren,

finge för rätt till erhållande af ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid, han innehaft motsvarande befattning vid flottans

civilstat; samt

c) att innehafvare af tjänst på stat med värdighet lika med kapten

eller löjtnant, hvilken från civilstaten öfverginge till marinintendenturkåren,

icke skulle, så länge han bibehölle den värdighet, han sålunda

innehaft vid civilstaten, vara underkastad förflyttning till annan station,

än den han vid öfvergången tillhörde;

dels medgifva, att marinintendent eller marinunderintendent i

flottans reserv, hvilken fullgjort den tjänstgöringsskyldighet, som vore

eller kunde varda stadgad, måtte få efter uppnådda femtiofem års ålder

under sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af trehundra

kronor;

dels ock i riksstaten för år 1904 höja anslaget till aflöning för

flottans kårer och stater från 3,313,469 kronor till 3,669,075 kronor,

eller med 355,606 kronor.

Hvad utskottet sålunda hemställt, har Andra Kammaren bifallit,

hvaremot Första Kammaren antagit det förslag, som innefattades i den

af herr Chr. Lundeberg m. fl. vid förevarande punkt afgifna reservation,

däruti hemställts,

att Riksdagen måtte,

dels godkänna stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår,

för flottans sjömanskår samt å dagaflöning till officerare och

underofficerare vid flottan af den lydelse, bilagorna n:is 1, 2 a), 3 a)

och 4 a) vid utskottets ifrågavarande utlåtande utvisade;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 73 5

dels godkänna — — — — — — — — — — trehundra

kronor;

dels ock i riksstaten för år 1904 höja anslaget till aflöning för

flottans kårer och stater från 3,313,469 kronor till 3,759,639 kronor,

eller med 446,170 kronor.

För frågans afgörande genom gemensam omröstning får utskottet

föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen må,

dels godkänna stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår,

för flottans sjömanskår samt å dagaflöning till officerare och

underofficerare vid flottan af den lydelse, bilagorna n:is 1, 2 a), 3 a)

och 4 a) vid statsutskottets utlåtande n:o 6 utvisa;

dels godkänna stat för flottans marinintendenturkår af den lydelse,

bilagan n:o 5 vid samma utlåtande utvisar, att genomtöras i mån åt

afgång från flottans civilstat;

dels godkänna följande villkor för åtnjutande af aflöning å marinintendenturkårens

stat:

a) att den, som innehar tjänst med lön å denna stat, ej må därmed

förena annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej

heller annan tjänstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig

för fullgörande af tjänsten vid flottan;

b) att en hvar, som tillhör personalen vid marinintendenturkåren,

skall vara skyldig att tjänstgöra vid flottan och kustartilleriet såväl i

land som ombord å fartyg i den befattning, hvartill han kommenderas,

dock att auditör, advokatfiskal, väbel och vaktmästare endast skola vara

skyldiga att förrätta en hvar den tjänst, hvartill han blifvit utnämnd

eller förordnad;

c) att en hvar af marinintendenturkårens personal, med undantag

af auditör och advokatfiskal, må årligen åtnjuta semester, marinöfverintendenten,

förste marinintendent och marinintendent af l:a graden

under eu och en half månad samt öfriga under eu månad, då sådant

utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske; samt

d) att en hvar, som tillhör marinintendenturkåren, skall, då han

uppnått 65 lefnads- och 35 tjänsteår, vara förpliktad att med pensionsrätt

enligt därom gällande bestämmelser afgå från tjänsten, Kungl.

Maj:t dock obetaget att med hans begifvande låta honom i tjänsten

kvarstå, så länge han finnes på ett tillfredsställande sätt gagna det

allmänna;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 73.

dels_ för genomförandet af marinintendenturkårens organisation godkänna

följande öfvergångsbestämmelser:

a) att med fullmakt eller konstitutorial försedd tjänsteman vid

flottans civilstat, auditör, advokatfiskal, väbel eller vaktmästare, som

inom den tid, Kung], Maj:t bestämmer, hos Kungl. Maj:t anmäler sin

önskan att öfvergå till marinintendenturkåren, skall vara därtill berättigad

;

b) att auditör, väbel eller vaktmästare, som öfvergått till marinintendenturkåren,

må för rätt till erhållande af ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid, han innehaft motsvarande befattning vid flottans

civilstat; samt

c) att innehafvare af tjänst på stat med värdighet lika med kapten

eller löjtnant, hvilken från civilstaten öfvergår till marinintendenturkåren,

icke skall, så länge han bibehåller den värdighet, han sålunda innehaft

vid civilstaten, vara underkastad förflyttning till annan station, än den

han vid öfvergången tillhörde;

dels medgifva, att marinintendent eller marinunderintendent i

flottans reserv, hvilken fullgjort den tjänstgöringsskyldighet, som är

eller kan varda stadgad, må efter uppnådda femtiofem års ålder under

sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af trehundra

kronor;

dels ock i riksstaten för år 1904 höja anslaget till aflöning för

flottans kårer och stater från 3,313,469 kronor till 3,759,639 kronor,

eller med 446,170 kronor; röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,

dels godkänt stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår,

för flottans sjömanskår samt å dagaflöning till officerare och

underofficerare vid flottan af den lydelse, bilagorna n:is 1—4 vid statsutskottets

utlåtande n:o 6 utvisa1;

dels godkänt stat för flottans marinintendenturkår af den lydelse,

bilagan n:o 5 vid samma utlåtande utvisar, att genomföras i mån af

afgång från flottans civilstat;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 73.

7

dels godkänt följande villkor för åtnjutande af aflöning å marinintendenturkårens

stat:

a) att den, som innehar tjänst med lön å denna stat, ej må

därmed förena annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat,

ej heller annan tjänstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig

för fullgörande af tjänsten vid flottan;

b) att en hvar, som tillhör personalen vid marinintendenturkåren,

skall vara skyldig att tjänstgöra vid flottan och kustartilleriet såväl i

land som ombord å fartyg i den befattning, hvartill han kommenderas,

dock att auditör, advokatfiskal, väbel och vaktmästare endast skola vara

skyldiga att förrätta en hvar den tjänst, hvartill han blifvit utnämnd

eller förordnad;

c) att en hvar af marinintendenturkårens personal, med undantag

af auditör och advokatfiskal, må årligen åtnjuta semester, marinöfverintendenten,

förste marinintendent och marinintendent af l:a graden under

eu och eu half månad samt öfriga under en månad, då sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske; samt

d) att en hvar, som tillhör marinintendenturkåren, skall, då han

uppnått 65 lefnads- och 35 tjänsteår, vara förpliktad att med pensionsrätt

enligt därom gällande bestämmelser afgå från tjänsten, Kungl.

Maj:t dock obetaget att med hans begifvande låta honom i tjänsten

kvarstå, så länge han finnes på ett tillfredsställande sätt gagna det

allmänna;

dels för genomförandet af marinintendenturkårens organisation

godkänt följande öfvergångsbestämmelser:

a) att med fullmakt eller konstitutorial försedd tjänsteman vid

flottans civilstat, auditör, advokatfiskal, väbel eller vaktmästare, som

inom den tid, Kungl. Maj:t bestämmer, hos Kungl. Maj:t anmäler sin

önskan att öfvergå till marinintendenturkåren, skall vara därtill berättigad

;

b) att auditör, väbel eller vaktmästare, som öfvergått till marinintendenturkåren,

må för rätt till erhållande af ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid, han innehaft motsvarande befattning vid flottans

civilstat; samt

c) att innehafvare af tjänst på stat med värdighet lika med

kapten eller löjtnant, hvilken från civilstaten öfvergår till marinintendenturkåren,

icke skall, så länge han bibehåller den värdighet, han sålunda

innehaft vid civilstaten, vara underkastad förflyttning till annan station,

än den han vid öfvergången tillhörde;

dels medgifvit, att marinintendent eller marinunderintendent i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 73.

flottans reserv, hvilken fullgjort den tjänstgöringsskyldighet, som är

eller kan varda stadgad, må efter uppnådda femtiofem års ålder under

sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af trehundra

kronor;

dels ock i riksstaten för år 1904 höjt anslaget till aflöning för

flottans kårer och stater från 3,313,469 kronor till 3,669,075 kronor,

eller med 355,606 kronor.

2.

Efter det Kuugl. Maj:t uti punkten 3 af femte hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att i riksstaten för år 1904 höja i-eservationsanslaget

till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna från

369,500 kronor till 405,020 kronor, eller med 35,520 kronor,

hade utskottet uti punkten 3:o af sitt ifrågavarande utlåtande

hemställt, att Riksdagen måtte i riksstaten för år 1904 höja reservationsanslaget

till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna från

369,500 kronor till 387,260 kronor, eller med 17,760 kronor.

Hvad utskottet sålunda hemställt, har Andra Kammaren bifallit,

hvaremot Första Kammaren antagit det förslag, som innefattades i den

af herr Chr. Lundeberg in. fl. vid förevarande punkt afgifna reservation,

däruti yrkats, att Riksdagen måtte i riksstaten för år 1904 höja

reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna

från 369,500 kronor till 393,920 kronor, eller med 24,420 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t under punkten 4 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att i riksstaten för år 1904 höja förslagsanslaget till

naturaunderhåll åt personal vid flottan från 596,065 kronor till 714,900

kronor, eller med 118,835 kronor,

hade utskottet uti punkten 4:o af ifrågavarande utlåtande hemställt,

att Riksdagen måtte i riksstaten för år 1904 höja förslagsanslaget

till naturaunderhåll åt personal vid flottan från 596,065 kronor

till 674,200 kronor, eller med 78,135 kronor.

Denna utskottets hemställan har af Andra Kammaren bifallits,

hvaremot Första Kammaren antagit det förslag, som innefattades i den

af herr Chr. Lundeberg m. fl. vid förevarande punkt afgifna reservation,

däruti yrkats, att Riksdagen måtte i riksstaten för år 1904 höja

förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid flottan från 596,065

kronor till 693,000 kronor, eller med 96,935 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 73.

9

Då Riksdagens beslut angående de i punkterna 3:o och 4:o gjorda

framställningar, beträffande hvilka alltså kamrarna fattat olika beslut,

lärer böra bero på utgången af den af utskottet uti mom. 1 härofvan

föreslagna gemensamma votering rörande punkten 2:o, anser sig utskottet,

under förutsättning att voteringspropositionen godkännes, böra

hemställa,

att, därest Riksdagen vid den af utskottet uti momentet

1 härofvan föreslagna gemensamma omröstningen

beslutar i öfverensstämmelse med ja-propositionen,

Andra Kammaren må, med frånträdande af sina

i nedannämnda ämnen förut fattade beslut,

dels i riksstaten för år 1904 höja reservationsanslaget

till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna

från 369,500 kronor till 393,920 kronor, eller

med 24,420 kronor;

dels ock i riksstaten för år 1904 höja förslagsanslaget

till naturaunderhåll åt personal vid flottan från

596,065 kronor till 693,000 kronor, eller med 96,935

kronor; samt

att, därest Riksdagen vid den föreslagna gemensamma

omröstningen beslutar i öfverensstämmelse

med nej-propositionen, Första Kammaren må, med

frånträdande af sina i nedannämnda ämnen förut

fattade beslut,

dels i riksstaten för år 1904 höja reservationsanslaget

till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna

från 369,500 kronor till 387,260 kronor, eller

med 17,760 kronor;

dels ock i riksstaten för år 1904 höja förslagsanslaget

till naturaunderhåll åt personal vid flottan från

596,065 kronor till 674,200 kronor, eller med 78,135

kronor.

Stockholm den 29 april 1903.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Bih till Itihsd. Prof. 1003. 4 Sami. 1 Afd. 45 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:112 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvud titel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. s. 1 i texten