Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1903-02-13 · 47 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:8, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 13 februari 1903, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

(I. A.)

Ordinarie anslag-.

Stämpelomkostnader.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t

under sjunde hufvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget

till stämpelomkostnader med 60,000 kronor från 174,000 kronor

till 234,000 kronor.

Enligt hvad i det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 12 nästlidne januari meddelas, skulle berörda

anslagsförhöjning föranledas af — förutom anslagets otillräcklighet

under de senare åren och dess däraf föranledda öfverskridande — de utgifter,

som vore förenade med införande af punschstämpel, hvarom Kungl.

Maj:t hade för afsikt att, i sammanhang med förslag till förordning angående

en särskild afgift för punsch, göra framställning.

Sedan sådan framställning inkommit och Riksdagen med anledning

däraf fattat beslut, kommer utskottet att afgifva yttrande angående förenämnda

anslagsfråga; hvilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Bih. till Bitcad. Prot. 1903. 4 Sami. 1 A/d. 8 Haft. (N:o 8.)

I fråga om

höjande af

anslaget till

stämpelomkostnader.

[!•]

l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Angående

anslag till

tullverket.

[2-]

Tullverket.

2:o) Kungl. Maj:t har beträffande tullverket föreslagit, att Riksdagen,

med godkännande af de utaf generaltullstyrelsen föreslagna ändringar i

tullverkets stater, för år 1904 bestämma anslaget för tullverket till ett

mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,982,000 kronor, att såsom

förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen.

Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har statsrådet och chefen för

finansdepartementet i förevarande ärende anfört följande:

»Sedan Eders Kungl. Maj:t den (> november 1900 uppdragit åt en

kommitté att granska tullverkets stater och afgifva förslag till de förändringar

i dessa stater, hvilka kunde anses af omständigheterna påkallade,

har bemälda kommitté den 10 november 1902 inkommit med underdånigt

betänkande och förslag i ämnet, öfver berörda betänkande och förslag

har generaltullstyrelsen den 17 sistlidne november afgifvit infördradt underdånigt

utlåtande, som tillika innefattar underdånigt förslag till tullverkets

förslag till utgiftsstater för år 1904.

Då det emellertid kunde förutses, att den tid, som aterstode för statsregleringens

verkställande, icke medgåfve, att tullstatskommitténs betänkande

och förslag underkastades den pröfning och behandling, som erfordrades

för att därå skulle kunna grundas en framställning till nästinstundande

Riksdag, har jag i skrifvelse den 18 berörda november anmodat

generaltullstyrelsen att till Eders Kungl. Maj:t skyndsamt inkomma med

det lörslag till tullverkets utgiftsstater för år 1904, som styrelsen vid nu

angifna förhållande funne sig böra afgifva; och har i anledning häraf

generaltullstyrelsen i underdånig skrifvelse den 20 i sistnämnda månad

inkommit med förnyadt förslag till reglering af tullverkets stater för sagda

år. Hvad jag vid allåtandet till generaltullstyrelsen af förenämnda skrifvelse

förutsåg har också inträffat. Mängden af de på min föredragning

hopade frågor, delvis af ganska omfattande betydelse, som måste föreläggas

nästinstundande Riksdag redan vid början af densamma, har gjort, att

tiden icke medgifvit att åt frågan om tullstatens definitiva reglering ägna

den grundliga förberedande behandling, som bör föregå frågans framläggande

till Riksdagens pröfning.

I sistberörda underdåniga skrifvelse har nu generaltullstyrelsen beträffande

aflöning sstaten hemställt, att å densamma måtte upptagas ytterligare

en vaktmästare i andra lönegraden, hvarigenom antalet vaktmästare

i nämnda grad koinme att ökas från 124 till 125, men att däremot antalet

vaktmästare i första lönegraden mätte minskas med en från 43 till 42,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

3

samt att ordinarie aflöningsstatens slutsumma, senast fastställd till 2,216,300

kronor, sålunda måtte ökas med 100 kronor till 2,216,400 kronor.

Enligt hvad generaltullstyrelsen vidare anmäler har öfvergångsajlönmgsstaten,

för år 1903 beräknad till 4,000 kronor, icke undergått någon för*

ändring.

Indragningsstaten, för sistnämnda år upptagen till 7,300 kronor, har

genom därå uppförda personers afgång minskats med 1,620 kronor, eller

till 5,680 kronor.

I tullverkets öfriga ordinarie utgiftsstater har generaltullstyrelsen icke

ifrågasatt annan ändring, än att det å omkostnadsstaten uppförda iörslagsanslaget

till diverse utgifter, hvilket visat sig vara för sitt ändamål otillräckligt,

måtte i någon mån ökas, i hvilket afseende styrelsen föreslår, att

det belopp, 1,620 kronor, hvarmed indragningsstaten, enligt hvad ofvan

nämnts, minskats, måtte, efter afdrag af hvad som motsvarar det belopp,

hvarmed aflöningsstaten skulle höjas, tilläggas anslaget till diverse utgifter

med 1,520 kronor.

Med iakttagande af sålunda föreslagna ändringar skulle tullverkets

ordinarie utgiftsstater för år 1904 komma att upptaga följande slutsummor,

nämligen:

aflöningsstaten ........................................................................

öfvergångsaflöningsstaten......................................................

åld ersti lläggsstat en..................................................................

indragningsstaten ..................................................................

pensionsstaten för afskedade tjänstemän och betjänte

pensionsstaten för aflidna tjänstemäns och betjäntes

efterlämnade änkor och barn (däraf 10,000 kronor

bestämdt anslag)...................................................

omkostnadsstaten ..................................................................

kronor 2,216,400: —

> 4,000:

220,000: —

* 5,680: —

227,000: —

41,800: —

267,120: —

summa kronor 2,982,000

eller samma belopp, hvarå motsvarande stater för år 1903 sluta.»

Jämte erinran, att Riksdagen till förstärkning af arbetskrafterna vid

tullverket på extra stat för år 1903 beviljat ett anslag af 217,600 kronor

samt att departementschefen hade för afsikt att tillstyrka Kungl. Maj:t att

för år 1904 af Riksdagen för samma ändamål begära ett extra anslag till

belopp af 231,800 kronor, har departementschefen, som icke funnit något

att erinra vid hvad generaltullstyrelsen i omförmälda afseende föreslagit,

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra ofvannämnda framställning

i fråga om det ordinarie anslaget till tullverket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Angående

anslag till

palent- och

registreringsverket.

[3.]

Beträffande den föreslagna höjningen i ordinarie aflöningsstaten med

100 kronor för ökning af antalet vaktmästare i andra lönegraden och

motsvarande minskning i den första, far utskottet meddela, att densamma,

enligt hvad i generaltullstyrelsens ofvannätnnda skrifvelse den 20 november

1902 anföres, föranledes däraf, att, sedan Lysekils köping beviljats stapelstadsrätt

och tullkammare antagits komma att därstädes öppnas vid innevarande

års början, tullvaktmästaren i Lysekil, hvilken hittills åtnjutit aflöning

i törsta lönegraden med 500 kronor i lön och 300 kronor i tjänstgöringspenningar

med tva ålderstillägg, hvartdera å 75 kronor, ansetts

böra i aflöningshänseende likställas med vaktmästarne i andra, mindre

stapelstäder i riket och alltså erhålla aflöning i andra graden med 600

kronor i lön samt enahanda tjänstgöringspenningar och åldertsillägg, som

nyss nämnts.

Då förslag om tullstatens definitiva reglering är att under den närmaste

tiden .emotse, torde det visserligen kunna ifrågasättas, huruvida någon

ökning i tullverkets ordinarie aflöningsstat lämpligen nu bör beslutas;

men då den föreslagna ändringen synes vara af billighet påkallad och är

af ringa betydelse, har utskottet icke ansett sig böra motsätta sig hvad

Kungl. Maj:t i. förevarande afseende föreslagit; och då utskottet funnit sig

böra förorda jämväl Kungl. Maj:ts öfriga framställningar i fråga om tullverkets

stater, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med godkännande af de utaf generaltullstyrelsen

föreslagna ändringar i tullverkets stater,

må för år 1904 bestämma anslaget för tullverket till ett

mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,982,000

kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen.

Patent- och registreringsverket.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande af

det enligt statsrådsprotokollet för den 12 januari innevarande år tillstyrkta

förslag till ut giftsstat för patent- och registreringsverket för år 1904, inå

medgifva,

att afgifterna för patent samt för registrering af varumärken äfvensom

af mönster och modeller ma användas till bestridande af de utgifter, hvilka

i enlighet med den godkända utgiftsstaten för patent- och registreringsverket

betingas al tillämpning under år 1904 af förordningen angående

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

patent, lagen om skydd för varumärken samt lagen om skydd för vissa

mönster och modeller, samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag och föreningar för ekonomisk

verksamhet och för andra uppgifter till aktiebolags- och föreningsregistren

äfvensom för anmälanden till han delsregistren må användas till

bestridande af de utgifter, hvilka antingen i enlighet med nyssberörda

utgiftsstat betingas af tillämpning under år 1904 af lagen om aktiebolag,

lagen om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, och lagen om registrering

af bankaktiebolag, eller ock af Kungd. Maj:t iinnas betingade af tilllämpning

under år 1904 af lagen om registrerade föreningar för ekonomisk

verksamhet, lagen om handelsregister, firma och prokura tillika med lagen

om ändring i vissa delar af sistnämnda lag samt lagen om handelsbolag

och enkla bolag.

I förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen meddelat följande:
»Genom

nådigt bref den 6 juni 1902 har Eders Kungl. Maj:t, i enlighet

med Riksdagens samma år fattade beslut, fastställt utgiftsstat för innevarande

år för patent- och registreringsverket. Denna utgiftsstat omfattar

följande hufvudafdelningar:

A. Aflöningar .............................................................. 71,000 kronor

B. Omkostnader, förslagsanslag ............................. 139,000 »

summa 210,000 kronor.

Beträffande patent- och registreringsverkets inkomster under år 1902

har ämbetsverkets chef i afgifven promemoria meddelat, att dessa inkomster

utgjort:

vid patent-, varumärkes och mönsterafdelningen:

afgifter för 2,316 patentansökningar

(däraf 9 obetalda) .............................. kronor

årsafgifter för patent .............................. »

afgifter för 563 ansökningar om registrering

af varumärken (däraf 2

obetalda) ................................................

afgifter för 70 ansökningar om förnyad

registrering af varumärken ... *

afgifter för 33 ansökningar om registrering

af vissa mönster och modeller

...................................................... »

46,140:

144,465:

22,440:

700:

........... » 330: —

Transport kronor 214,075: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Transport kronor 214,075

försålda publikationer.............................. » 3,798

återburen prenuinerationsafgift........ » 8

ersättning för lösen af ett bref........... » —

vid aktiebolagsafdelningen:

afgifter för 2,479 ansökningar ............ » 72,991

försålda publikationer.............................. » 826

tillsammans kronor 291,699: 39

I underdånig skrifvelse den 27 oktober 1902 har patent- och registreringsverket

afgifvit förslag till utgiftsstat för år 1904. Detta förslag skiljer

sig från den för ämbetsverket nu gällande stat endast i fråga om beloppet

af anslaget till ålderstillägg samt beträffande två af de å omkostnadsstaten

upptagna förslagsanslag.

Hvad angår det under aflöningar uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg,

i gällande stat upptaget med 3,000 kronor, har ämbetsverket, enär

för beredande af ålderstillägg åt de tjänstemän och betjänte, som i ämbetsverket

erhållit sina nu innehafvande befattningar år 1898, erfordrades en

höjning i anslagsbeloppet med 2,300 kronor, föreslagit, att detsamma måtte

i utgiftsstaten för år 1904 utföras med förslagsvis 5,300 kronor.

Beträffande de i staten under omkostnader upptagna förslagsanslag

har patent- och registreringsverket icke föreslagit någon ändring i de anslag,

som senast fastställts med 3,000 kronor till återställda registreringsafgifter

och med 1,600 kronor till bidrag till patentunionens internationella

byrå i Bern.

Däremot har patent- och registreringsverket föreslagit, att det å omkostnadsstaten

uppförda anslag till adjungerade ledamöter, biträdande

ingeniörer, amanuenser, särskildt tillkallade tekniska biträden, extra skrifbiträden,

extra vaktmästare, vikariatsersättningar, renskrifning och skrifmaterialier,

postafgift er, hyror, ved, lyse, renhållning och städning samt

inventariers anskaffande och underhåll m. m. måtte höjas med 7,000 kronor;

och har ämbetsverket därvid, med erinran, att ifrågavarande anslag senast

bestämts till 78,000 kronor, anfört, att utgifterna å anslaget redan år

1901 uppgått i rundt tal till 85,700 kronor, af hvilket belopp dock omkring

700 kronor belöpte å en utgift af tillfällig beskaffenhet, nämligen å

de genom nådigt bref den 21 juni 1901 medgifna understöd till sex af

verkets tekniskt bildade tjänstemän för besök vid årets industri- och slöjdutställning

i Gäfle jämte i trakten af Gätle belägna industriella verk. Frånräknades

beloppet af detta understöd, hade utgifterna å anslaget för år

40 217,881: 40

: 90

: 00 73,817: 99

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

7

1901 utgjort omkring 85,000 kronor. De olika ändamål, som med anslaget

skulle tillgodoses, vore visserligen af beskaffenhet, att utgifter för

samma ändamål kunde något växla det ena året mot det andra, men denna

omständighet syntes desto mindre böra föranleda att för år 1904 beräkna

utgifterna å anslaget i dess helhet lägre än det belopp, hvartill de uppgått

redan under år 1901, som från den 1 april 1902 måst för ämbetsverket

förhyras ytterligare en våning, hvilket medförde högre årliga utgifter ej

blott för hyra, utan äfven för ved, lyse, renhållning och städning; och

sedan genom nådigt bref den 21 mars 1902 Eders Kungl. Maj:t medgifvit,

bland annat, att, i afvaktan på möjligheten af att lämplig ämbetslokal

bereddes patent- och registreringsverket i något statens hus, nytt hyresaftal

för tiden från den 1 april 1903 till den 1 oktober 1905 finge träffas

rörande verkets lokaler, komme de för ämbetsverket förhyrda lägenheter

från den 1 april 1903 att betinga en årlig hyra 11,000 kronor i stället

för under år 1901 i sådant afseende utgifna 8,800 kronor. Af dessa skäl

hade ämbetsverket ansett anslaget böra höjas till 85,000 kronor.

Jämväl i fråga om anslaget till böcker och tidskrifter, trycknings- och

bindningskostnader, kungörelser och publikationer m. m. efter afdrag af

influtna prenumerationsafgifter och dylikt, hvilket anslag i staten för innevarande

år upptagits till 56,400 kronor, har patent- och registreringsverket

föreslagit höjning. Till stöd för framställningen i denna del har anförts,

att utgifterna å anslaget efter nämnda afdrag uppgått i runda tal:

år 1899 till................................................ kronor 47,300: —

» 1900 » ................................................ » 56,200:

» 1901 * ................................................ » 67,200

Å kungörelser och publikationer hade belöpt:

år 1899 ..................................................... kronor 44,700

» 1900 ......................................................

» 1901 ......................................................

................................................. » 53,500: —

................................................. » 65,200: —

i hvilka belopp jämväl inginge kostnaderna för den af ämbetsverket utgifna

»samling af anmälningar till aktiebolags-, förenings- och handelsregistren».

Stegringen i utgifter berodde framför allt på ökning i antalet

meddelade patent, som publicerats under de senare åren. Detta antal hade

uppgått:

år 1899 till ......................................................... 1,053 patent

> 1900 » ........................................................ 1,317

» 1901 » ......................................................... 1,710 » .

Huruvida denna ökning komme att fortgå, kunde naturligtvis icke

med visshet förutsägas; men om patentansökningarnas antal fortfore att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

årligen stiga, vore det ganska sannolikt, att detta skulle medföra en årlig

stegring jämväl i antalet meddelade patent. Publiceringskostnaden, fördelad

på antalet patent, kunde visserligen det ena året ställa sig något

högre eller lägre än det andra, beroende på patentbeskrifningarnas sidotal

jämte storlek och antal af de till dessa beskrifningar hörande ritningar,

men verkan af denna omständighet kunde mer än motvägas af ökningen

i antalet publicerade patentskrifter och syntes i allt fall icke böra föranleda

att för år 1904 sätta anslaget till väsentligt lägre belopp än det,

hvartill utgifterna å anslaget för senast afslutade räkenskapsår visat sig

hafva uppgått. Af sådan anledning hade det synts patent- och registreringsverket,

att berörda anslag för år 1904 åtminstone icke borde sättas lägre

än till omkring 65,000 kronor; och hade ämbetsverket för den skull samt

för vinnande af en jämnare slutsumma å utgiftsstaten i dess helhet upptagit

ifrågavarande anslag för sistnämnda år till 65,100 kronor, motsvarande

i förhållande till anslagsbeloppet för innevarande år en förhöjning af 8,700

kronor.

Under erinran, att med de anslagsförhöjningar, som sålunda föreslagits,

utgiftsstaten för patent- och registreringsverket skulle för år 1904 komma

att sluta å en summa af 228,000 kronor, har ämbetsverket slutligen anfört,

att någon farhåga, att dessa utgifter icke skulle kunna bestridas med de

under året inflytande patent- och registreringsafgifter, enligt ämbetsverkets

förmenande icke borde förefinnas, då enligt verkets räkenskaper inkomsterna

under de tre senaste åren i runda tal utgjort, år 1899 232,800 kronor,

år 1900 244,600 kronor och år 1901 297,300 kronor, samt anledning icke

syntes vara för handen, att inkomsterna under den närmaste framtiden skulle

afsevärdt nedgå.

Det förslag till patent- och registreringsverkets utgiftsstat för år 1904,

som af ämbetsverket sålunda afgifvits, är af följande lydelse:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

9

Utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år 1904.

''

Kronor.

A. Aflöningar.

Lön.

Tjänst-

görings-

penniu-

gar.

Summa

aflöning.

1 öfverdirektör....................

1 öfveringeniör.....................

1 öfveringeniör.....................

1 ledamot och sekreterare ...

2 ledamöter och sekreterare...

1 registrator och arkivarie...

1 notarie..............................

1 byråingeniör.....................

7 byråingeniörer..................

1 bokhållare........................

1 förste vaktmästare............

1 vaktmästare .....................

2 vaktmästare ....................

5.000

8.700

3.700

3.000

6.000

1,800

1,800

1,800

12,600

1,800

800

500

1,000

2,000

1,800

1,800

1,500

3,000

1.200

1,200

1.200

8,400

1,200

300

300

600

7.000

5,500

5.500

4.500

9.000

3.000

3.000

3,000

21,000

3,000

1,100

800

1,600

Lönen kan

efter 5 år höjas

med 500 kr.

Lönen kan

höjaä efter 5 år

med 500 kr.

och efter 10 år

med ytter- ligare 500 kr.

Lönen kan

1 efter 5 år höjas

1 med 100 kr.

68,000

Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall,

så länge denna förmån kvarstår, lönen minskas med 150

kronor.

Anslag till ålderstillägg, förslagsvis ...

5,300

—

73,300

—

B.

Omkostnader.

Förslagsanslag.

Till adjungerade ledamöter, biträdande ingeniörer, amanuenser, sär- skilt tillkallade tekniska biträden, extra skrifbiträden, extra vakt- mästare, vikariatsersättningar, renskrifning och skrifmaterialier,

postafgifter, hyror, ved, lyse, renhållning och städning samt in- vpntariprs anskaffandp oph underhåll in. m.............................

85,000

65,100

3,000

1,600

» böcker och tidskrifter, trycknings- och bindningskostnader, kun- görelser och publikationer m. m. efter afdrag af influtna prenu-

merationsafgifter och dylikt......................................................

» återställda registreringsafgifter ...............................................

» bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern ............

—

154.700

summa kronor

—

—-

228,000

—

Då de af patent- och registreringsverket föreslagna ändringarna i anslagen

under oinkostnadsstaten synas mig vara af omständigheterna påkallade,

finner jag mig böra förorda desamma. Jag har alltså icke något

Bih. till Riked. Prat. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

att erinra mot det afgifna förslaget till utgiftsstat för ämbetsverket för

år 1904.

1 skrifvelse den 15 maj 1902 har Riksdagen medgifvit, att inflytande

afgifter för patent samt för registrering af varumärken, äfvensom af mönster

och modeller samt för registrering af aktiebolag in. m. finge under år

1903 användas till bestridande af vissa angifna utgifter.

Då de förhållanden, som påkallat Riksdagens berörda beslut, fortfarande

förefinnas, lärer Eders Kungl. Maj:t finna det nödigt att göra

framställning till Riksdagen om meddelande för år 1904 af enahanda

bemyndigande angående dispositionen af nämnda afgifter, som för innevarande

år lämnats.»

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställde departementschefen

om ifrågavarande framställnings aflåtande till Riksdagen.

Under erinran att förhöjningen i aflöningsstatcn endast afser förslagsanslaget

till ålderstillägg och då ökningarna i omkostnadsstaten synas vara

af förhållandena påkallade, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med godkännande af det i statsrådsprotokollet

för den 12 januari innevarande år omförrnälda

förslag till utgiftsstat för patent- och registreringsverket

för år 1904, må medgifva:

att afgifterna för patent samt för registrering af

varumärken äfvensom af mönster och modeller må användas

till bestridande af de utgifter, hvilka i enlighet

med den godkända utgiftsstaten för patent- och registreringsverket

betingas af tillämpning under år 1904 af

förordningen angående patent, lagen om skydd för varumärken

samt lagen om skydd för vissa mönster och

modeller, samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag och föreningar

för ekonomisk verksamhet och för andra uppgifter

till aktiebolags- och föreningsregistren äfvensom

för anmälanden till handelsregistren må användas till

bestridande af de utgifter, hvilka antingen i enlighet

med nyssberörda utgiftsstat betingas af tillämpning under

år 1904 af lagen om aktiebolag, lagen om aktiebolag,

som drifva försäkringsrörelse, och lagen om registrering

af bankaktiebolag eller ock af Kungl. Maj:t finnas betingade

af tillämpning under år 1904 af lagen om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet, lagen om

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

11

handelsregister, firma och prokura tillika med lagen om

ändring i vissa delar af sistnämnda lag samt lagen om

handelsbolag och enkla bolag.

Kontroll å tillverkningsafgifter.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det å förevarande

hufvudtitel uppförda förslagsanslaget för kontroll a tillverkningsafgifter nin* i anslamed

300,000 kronor från 450,000 kronor till 750,000 kronor. Cifä t,°u-''

Enligt hvad i ofvan åberopade statsrådsprotokoll meddelas, kommer verkningsden

ifrågasatta förhöjningen i berörda anslag att erfordras, därest det för- afgifter.

slag till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker, [4.J

som Kungl. Maj:t har för afsikt att förelägga Riksdagen, varder godkändt;

och kommer utskottet, sedan beslut i detta ämne blifvit i vederbörlig ordning

fattadt, att meddela yttrande angående den nu omförmälda anslagsfrågan;

hvilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Öfriga ordinarie anslag.

5:ol Beträffande öfriga ordinarie anslag under denna hufvudtitel har Angående

någon förändring icke ifrågasatts. narie anslag.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna

hufvudtitel, i hvilka utskottet icke härofvan föreslagit

förändring, må i riksstaten för år 1904 uppföras med

oförändrade belopp, dock att i anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. måfå göras den jämkning,

som till jämnande af hufvudtitelns slutsumma kan

erfordras.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N;o 8.

Extra anslag.

Arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå.

Angående 6:o) I öfverensstämmelse med Kung! Maj:ts

e&n byrlasd- n''mg hemställer utskottet,

atent å fioansdepartementets

bankbyrå.

ämnet gjorda framställ
-

[5.]

att Riksdagen må till beredande af arfvode för en

byråassistent ä finansdepartementets bankbyrå på extra

stat för år 1904 anvisa ett belopp af 4,500 kronor.

Ordnande ocli registrerande af vissa handlingar i kammararkivet.

ordnande^och 7:0) Kung!- Maj:fc liar föreslagit Riksdagen att till ordnande och regirlgUtrerande

strerande af visso, handlingar i kammararkivet af förut beviljadt anslag å

»f vissa hand-20,000 kronor på extra stat för år 1904 anvisa 5,000 kronor.

''mararkiveT^ statsrådsprotokollet har departementschefen erinrat, hurusom 1901

[6.] äTs. Resdag med anledning af en af Kungl. Maj:t gjord framställning beviljat

till ordnande och registrerande af vissa handlingar i kammararkivet ett

anslag af 20,000 kronor, att utgå under fyra år. Af detta anslag hade

Riksdagen för hvartdera af åren 1902 och 1903 anvisat å extra stat under

sjunde hufvudtiteln 5,000 kronor, att ställas till kammarkollegii disposition

mot den redovisning och kontroll, som Kungl. Makt kunde finna lämpligt

föreskrifva.

Sedan kammarkollegium afgifvit förslag till användning af förenämnda,

af Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisade anslag å 5,000

kronor, hade Kungl. Maj:t vid ärendets föredragning den 10 oktober 1902

förordnat, att af nyssberörda anslag ett belopp af 4,800 kronor finge utgå

i arfvoden af lika storlek till tre särskilda biträden åt kammararkivarien

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

13

och återstoden, eller 200 kronor, efter kammarkollegii bepröfvande användas

till de särskilda utgifter, som kunde föranledas af arbetet med samma

handlingars ordnande och registrerande.

I sammanhang med beviljande af anslag till kammararkivets ordnande

anhöll Riksdagen, i skrifvelse den 29 maj 1901, att Kungl. Maj:t

täcktes låta genom sakkunnige personer snarast möjligt föranstalta en

undersökning af de i hufvudstaden befintliga centrala ämbetsverkens arkiv

i syfte att få en utredning såväl rörande beskaffenheten, omfånget och

förvaringssättet af deras arkivalier som ock angående möjligheten och

lämpligheten att förena de äldre delarne af nämnda arkiv med riksarkivet

under gemensam styrelse, och att, i fall en dylik förening skulle befinnas

möjlig och önskvärd, Kungl. Maj:t måtte vidtaga de åtgärder, som vore

ägnade att. förbereda och främja densamma.

Enligt hvad utskottet inhämtat, har denna framställning genom Kungl.

Maj:ts beslut den 14 juni 1901 blifvit för behörig handläggning öfverlämnad

till ecklesiastikdepartementet, hvarefter och sedan riksarkivarien

den 5 augusti 1901 i ärendet afgifvit infordradt utlåtande, kammarkollegium

anbefallts inkomma med utlåtande i anledning af ej mindre

Riksdagens uttalande om möjligheten af en närmare samverkan mellan

kammararkivet och riksarkivet vid ordnande af likartade samlingar än

äfven hvad riksarkivarien i sin skrifvelse yttrat i detta ämne; och afgal

kammarkollegium sådant yttrande den 10 maj 1902. Efter det med anledning

af detta kammarkollegii yttrande riksarkivarien den 28 oktober

1902 ånyo utlåtit sig i ämnet, infordrades förnyadt utlåtande från kammarkollegium,

som den 30 december 1902 afgaf och den 3 februari 1903 till

Kungl. Maj:t inkom med sådant utlåtande.

I anledning af riksarkivariens på grund af, bland annat, Riksdagens

ofvanberörda skrifvelse gjorda framställning, anbefallde Kungl. Maj:t vidare

den 28 februari 1902 riksarkivarien att låta utarbeta och till Kungl.

Maj:t afgifva förslag dels till allmänna grunder att följas vid ordnande

af offentliga arkiv, dels ock till planen för särskilda förteckningar öfver

domkapitels, länsstyrelsers och vissa andra lokala eller centrala myndigheters

eller offentliga inrättningars arkiv. Riksarkivarien afgaf sedermera till

Kungl. Maj:t förslag till allmänna grunder angående ordnande och förteckning

af offentliga arkiv, plan till förteckning öfver allmänna läroverks

arkiv samt plan till förteckning öfver rådstufvurätters och magistraters

arkiv. Sedan öfver dessa förslag infordrade utlåtanden blifvit af vederbörande

afgifna, har riksarkivarien i anledning af dessa utlåtanden afgifvit

yttranden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

De åtgärder, som sålunda blifvit med anledning af Riksdagens ofvan

omförmälda skrifvelse af den 29 maj 1901 vidtagna, har utskottet ansett

sig böra bringa till Riksdagens kännedom; och då utskottet icke haft

något att emot Kungl. Maj:ts förevarande framställning erinra, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må till ordnande och registrerande

af vissa handlingar i kammararkivet af förut beviljadt

anslag å 20,000 kronor på extra stat för år 1904 anvisa

5,000 kronor.

Förstärkning af statskontorets arbetskrafter.

i fråga om för- 8:o) Kungl. Maj:t har under punkten 7 af ifrågavarande hufvudtitel

0tat8kontoretDöres^agit Riksdagen dels att till förstärkande af statskontorets arbetsarbetski

after. kraft er på extra stat för år 1904 uppföra ett anslag af 3,000 kronor,

[7.] dels ock att medgifva, att för innevarande år ett mot berörda anslag

svarande belopp af 3,000 kronor må af statskontoret med under händer

varande medel förskjutas för att sedan hos Riksdagen anmälas till ersättande.

öfver detta förslag kommer utskottet framdeles under riksdagen att

afgifva yttrande; hvilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

Angående 9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till gäldande af utaf

s^a^s^on^uret djord a förskott, 147,392 kronor 87 öre, å extra stat för år

toret gjorda 1904 anvisa ett motsvarande belopp, som för undvikande af öretal i riksförskott.

gtaten borde utföras med 147,393 kronor.

[8-] Af statsrådsprotokollet inhämtas, att de af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, som tillhörde sjunde hufvudtiteln och borde till ersättande

hos Riksdagen anmälas, vore enligt uppgift från statskontoret:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

15

till

»

*

»

»

ersättning till ägare af skattefrälsehemman, hvilkas ränta icke blifvit

af statskontoret inlöst ................................................... kronor 21,071: 63

ersättning för förskott till inlösen af skattefrälse
räntor

................................................................................. » 5,583: 25

kommerskollegium, enligt kungl. brefvet den 17

juni 1893, utanordnade medel för godtgörande

af vissa utgifter och kostnader för svenskt sjöfolk

m. m., 12,300 kronor, samt, enligt kungl.

brefvet den 22 januari 1897, angående ordningen

och sättet för gäldande af vissa utgifter, som föranledas

af stadgandena i §§ 319 och 321 i sjölagen,

utanordnade medel, 600 kronor, eller till
-

sammans ...........................................................................

i

12,900:

—

kostnader för kommunalskattekommittén ...............

»

69,838:

57

kostnader för bankkommittén ....................................

kostnader för uppgörande af förslag till inkomst-

»

6,899:

99

skatt och obligatorisk själfdeklaration.....................

kostnader för utarbetande af en statistisk utred-

»

8,476:

55

ning angående bevillningen..........................................

»

22,622:

88

eller tillhopa

kronor

147,392:

87.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till ersättning för ofvanberörda,

af statskontoret gjorda förskott, å extra stat för år 1904

bevilja 147,393 kronor.

Förstärkning af arbetskrafterna vid tullverket.

10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till förstärkning af

arbetskrafterna vid tullverket på extra stat för år 1904 bevilja ett anslag förstärkning

af 231,800 kronor. . . o

Angående denna anslagsfråga har departementschefen till ofvan åbe- tullverket,

ropade statsrådsprotokoll anfört följande. [9.]

»Till förstärkning af arbetskrafterna vid tullverket har Riksdagen på

extra stat för år 1903 beviljat ett extra anslag af 217,600 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

I underdånig skrifvelse den 20 sistlidne november har generaltullstyrelsen,

i sammanhang med afgifvande af förslag till tullverkets ordinarie

utgiftsstater för år 1904, anfört, att styrelsen ansåge, att å den

extra aflöningsstaten nu borde, utöfver de för år 1908 bestämda anslagsbelopp,

uppföras ytterligare aflöning till dels den personal, som med stöd

af nådiga brefvet till generaltullstyrelsen den 13 december 1901 förordnats

vid tullförvaltningen i Eskilstuna, nämligen en tullförvaltare i Eskilstuna

med lön 2,500 kronor och tjänstgöringspenningar 1,000 kronor samt

en vaktmästare vid därvarande tullbevakning med lön 600 kronor och

tjänstgöringspenningar 300 kronor, dels den personal, som jämlikt nådiga

brefvet till generaltullstyrelsen den 17 sistlidne oktober förordnats vid

tullförvaltningen i Riksgränsen, nämligen en kontrollör vid tullkammaren

i Riksgränsen med lön 1,800 kronor och tjänstgöringspenningar 6U0 kronor

samt två vaktmästare vid därvarande tullbevakning, hvardera med lön

600 kronor och tjänstgöringspenningar 300 kronor, dels ock den personal

vid tullförvaltningen i Lysekil, utöfver den därstädes redan å stat uppförda,

om hvars provisoriska anställande styrelsen i underdånig skrifvelse

den 17 sistlidne november gjort framställning, nämligen en tullförvaltare

i Lysekil med lön 2,500 kronor och tjänstgöringspenningar 1,000 kronor

samt vid tullbevakningen därstädes en uppsyningsman med lön 900 kronor

och tjänstgöringspenningar 300 kronor äfvensom en vaktmästare med lön

600 kronor och tjänstgöringspenningar 300 kronor; och bar generaltullstyrelsen

i följd häraf hemställt, att den extra aflöningsstatens slutsumma,

utgörande, såsom förut nämnts, för år 1903 217,600 kronor, måtte för år

1904 ökas med 14,200 kronor till 231,800 kronor.»

Under erinran att Kungl. Maj:t den 5 sistlidne december bifallit

generaltullstyrelsens förenämnda framställning om anställande tills vidare

af viss tullpersonal i Lysekil, har departementschefen, då det af generaltullstyrelsen

ifrågasatta extra anslaget vore af behofvet påkalladt, hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nu ifrågavarande framställning.

Då utskottet icke haft något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t sålunda

föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till förstärkning af arbetskrafterna

vid tullverket, på extra stat för år 1904 bevilja

ett anslag af 231,800 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

17

Underhåll och reparationer af publika byggnader.

ll:o) Kungl. Maj:t

har föreslagit

Riksdagen att till underhäll d“"‘

reparationer af publika byggnader på extra stat för år 1904 bevilja etthån och repaanslag

af 50,000 kronor. 1''at.i°nur af

Till ofvanberörda statsrådsprotokoll har departementschefen i afseende1111 nadér.>gg

å förenämnda framställning anfört följande: [10 |

»I den till 1899 års Riksdag aflåtna nådiga propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att

höja reservationsanslaget till byggnader och reparationer med 100,000

kronor, eller från 200,000 kronor till 300,000 kronor.

Denna Eders Kungl. Maj:ts framställning, närmast föranledd af öfverintendentsämbetets

i underdånig skrifvelse den 15 november 1898 i ämnet

gjorda framställning, blef emellertid af Riksdagen endast på det sätt bifallen,

att Riksdagen höjde berörda anslag med 50,000 kronor, eller från

200,000 kronor till 250,000 kronor, hvarjämte Riksdagen till underhåll

och reparationer af publika byggnader för år 1900 på extra stat beviljade

ett anslag af 50,000 kronor.

Sedermera har Riksdagen, på därom af Eders Kungl. Maj:t gjorda

framställningar, till underhåll och reparationer af publika byggnader på

extra stat för hvartdera af åren 1901, 1902 och 1903 beviljat ett anslag

af 50,000 kronor.

Vid anmälan i skrifvelse angående regleringen af utgifterna under

riksstatens sjunde hufvudtitel den 15 maj 1902 att Riksdagen för år 1903

beviljat berörda extra anslag förklarade Riksdagen tillika, att Riksdagen

velat fästa uppmärksamheten på, att, då med det extra anslaget ursprungligen

afsåga att bereda medel till sådana reparationsarbeten, som år 1898

förklarats hafva blifvit i brist på tillgångar undanskjutna, det syntes kunna

emotses, att dessa eftersatta arbeten nu snart hunnit utföras och att det

extra anslaget för ifrågavarande ändamål alltså icke vidare skulle blifva

behöflig!..

Hvad Riksdagen sålunda anfört meddelades öfverintendentsämbetet

genom nådigt bref den 6 juni 1902.

I underdånig skrifvelse den 21 oktober sistnämnda år har nu öfverintendentsämbetet

anfört, att, om än, på sätt Riksdagen förmält sig antaga,

åtskilliga af de arbeten, som tidigare måst till följd af otillräckliga

medel eftersättas, kunnat genom tillgången på ifrågavarande extra stats
Bih.

till Iliked. Prål. 1903. 4 Sami. 1 Afd. S Ilaft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

anslag komma till ''utförande, samtliga dessa arbeten dock icke ännu

hunnit bringas till verkställighet. Genom hopade kraf på vidtomfattande

reparationer äfvensom på grund af stegrade arbets- och materialpris hade

nämligen så betydande fordringar ställts på det ordinarie anslag, hvaröfver

ämbetet disponerade, att det icke varit möjligt att från detsamma

lämna bidrag för bestridande af kostnaderna för dylika undanskjutna arbeten,

för hvilkas ombesörjande sålunda allenast de extra anslagen kunna

anlitas. Den underdåniga hemställan, som al öfverintendentsämbetet den

15 november 1898 gjordes och som föranledt, bland annat, beviljandet al

ifrågavarande extra anslag, finge dessutom anses hafva ådagalagt, att det

numera vore så godt som oundgängligen nödigt, att anslagsmedel till det

belopp, hvartill det till ämbetets förfogande ställda ordinarie anslaget till

byggnader och reparationer och extra anslaget till underhåll och reparationer

af publika byggnader tillsammans uppginge, eller 300,000 kronor,

vore för ämbetet att tillgå, därest ämbetet skulle se sig iståndsatt att på

ett tillfredsställande och tidsenligt sätt vidmakthålla de statens hus och

byggnader, som blifvit ämbetet för vård och förvaltning anförtrodda. 1 ill

ytterligare bestyrkande häraf ville öfverintendentsämbetet i främsta rummet

erinra om de betydande förskott, som under åren 1899—1902 måst,

på det att andra berättigade fordringar på underhåll m. m. skulle kunna

samtidigt tillgodoses, af statskontoret enligt Eders Kungl. Maj:ts medgifvande

lämnas ämbetet för att därmed i anseende till inträffade skiften af

boställshafvare iståndsätta utrikesministerhotellet samt landshöfdingebostäderna

i Karlstad, Gäfie, Västerås, Visby, Linköping, Hernösand, Halmstad

och Malmö, förskott, hvilka emellertid alla skulle af för ämbetet

disponibla anslag statskontoret i sinom tid ersättas. Härvid syntes

det öfverintendentsämbetet böra framhållas, att berörda förskott uppginge

till saminanlagdt 248,408 kronor 83 öre, att däraf intill den

21 oktober 1902 ersatts allenast 36,533 kronor 95 öre, hvadan ett belopp

af 211,874 kronor 88 öre ännu återstode att ersätta, att, jämlikt Eders

Kungl. Maj:ts redan fattade nådiga beslut, vissa af dessa förskott skulle

återbetalas genom intagande af föreskrifna belopp i de till användande af

det å sjunde hufvudtiteln uppförda anslag till byggnader och reparationer

upprättade generalförslag till och med år 1905, samt att ofvan angifna

förskott ssumma icke, med hänsyn till öfriga utgifter, syntes kunna, äfven

under antagande af nuvarande medeltillgång, efter öfverintendentsämbetets

omdöme, blifva statskontoret, till fullo godtgjordt förrän under år 1908.

Anledning förefunnes icke heller att antaga, att någon minskning i omkostnaderna

för underhållet af de hus och lokaler, som icke berörts af

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

19

nyss anförda betydande reparationsåtgärder, skulle inträda, och under de

närmaste åren hade öfverintendensämbetet att i sin vård emottaga, utom

andra mindre betydande byggnader m. in., landsarkivbyggnaderna i Lund,

seminarieanläggningarna i Landskrona och Strängnäs samt nybyggnaden

vid länsresidenset i Kalmar jämte därmed förenade underhåll. Under

sådana förhållanden syntes det ämbetet uppenbart, att någon nedsättning

i de för ämbetet för närvarande tillgängliga medel näppeligen kunde,

utan högst betydande skada och olägenheter för den statsegendom, ämbetet

vore satt att förvalta, äga rum.

På grund af hvad sålunda anförts har öfverintendentsämbetet hemställt

om anvisande på extra stat för år 1904 till underhåll och reparationer

af publika byggnader af ett anslag å 50,000 kronor; och har

ämbetet beträffande användningen af ett sådant anslag anfört, att, såvidt

redan nu kunde uppgifvas, ämbetet för sin del ansåge, att detsamma

borde användas för följande ändamål, nämligen:

till iståndsättande till det yttre af statistiska centralbyråns hus medelst

rengöring, lagning eller nygöring af sandstensbeklädnad, fönsteromfattningar

och listerputsning af fasader och brandgafvel, lagning

eller nygöring af port och fönster samt beslagning med blyplåt af

lister m. m........................................................................... kronor 22,000: —

» fortsatt omtäckning med kopparplåt af taket å national
museibyggnaden.

............................................................... »

» anbringande af nytt plåttak på ny underpanel å

folkskolelärareseminariets i Uppsala hus äfvensom

till ny stenläggning omkring dennna byggnad ...... »

» iståndsättande af Halmstads slottsfasader .................. »

» iståndsättande af fasaderna å landshöfdingeresidenset

i Falun................................................................................. »

» anordnande i Linköpings slott af arkivlokaler för

länsstyrelsens i Östergötlands län behof ................... »

» påbörjandet af arbetet med förstärkning af grunden

under vissa delar af Vadstena slott, hvilket arbete

beräknats i sin helhet kosta 14,000 kronor.............. »

3,000:

3,200: —

6,000: —

3,000: —

6,000: —

6,800: —

summa kronor 50,000: —

Enligt hvad jag förut erinrat höjdes det ordinarie byggnadsanslaget

från och med år 1900 med 50,000 kronor från 200,000 kronor till

250,000 kronor. Oaktadt denna höjning af anslaget och ehuru åtskilliga

på grund af anslagets förutvarande otillräcklighet eftersatta arbeten

kunnat verkställas med de extra anslagsmedel, Riksdagen från och med

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

sistnämnda år anvisat till underhåll och reparationer af publika byggnader,

har det ordinarie byggnadsanslaget under de senare åren visat

sig icke räcka till för de utgifter, som för året bort af detsamma bestridas.

Detta har, åtminstone i väsentlig mån, berott därpå, att under

dessa år åtskilliga bostadslägenheter vid inträffadt ombyte af boställshafvare

måst underkastas reparations- och förändringsarbeten, som, då de,

såsom understundom varit fallet, afsett gamla och otidsenliga boställslägenheters

försättande i ett mot tidens fordringar någorlunda svarande

skick, kräft betydande kostnader. Dessa arbeten hafva icke kunnat undanskjutas.

Andra nödiga arbeten hafva samtidigt måst verkställas, och då

det för året disponibla ordinarie byggnadsanslaget icke lämnat tillgång

till samtliga kostnader, som bort utgå af detsamma, har annan utväg

icke förefunnits än att låta statskontoret förskjuta kostnaderna för en

del större arbeten mot godtgörelse af senare års byggnadsanslag. Uppenbart

är således, att det ordinarie byggnadsanslaget, hvilket äfven med

hänsyn till vaidiga förhållanden torde få anses knappt tilltaget, icke

under de närmaste åren, då detsamma kommer att jämväl tagas i anspråk

för återgäldande af en del förskott, kan, utan att andra af behofvet påkallade

arbeten eftersättas, lämna tillgång äfven till bestridande af kostnaden

för de arbeten, för hvilkas utförande öfverintendentsämbetet anser

ett extra anslag för år 1904 vara behöfligt.»

Då ett extra anslag för sistnämnda år till det af öfverintentsämbetet föreslagna

belopp således vore af behofvet högeligen påkalladt, hemställde departementschefen

om aflåtande till Riksdagen af ofvannämnda framställning.

Af hvad till statsrådsprotokollet meddelats, finner utskottet framgå,

att det anslag å extra stat till belopp af 50,000 kronor, som för ifrågavarande

ändamål beviljats för åren 1900—1903, icke heller kan för nästkommande

år 1904 undvaras, hvadan utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till underhåll och reparationer

af publika byggnader, på extra stat för år 1904 bevilja

ett anslag af 50,000 lu-onor.

Kommerskollegium.

Angående 12:o) Kuugl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen under ifrågab"

tlsfntisti- varan de hufvudtitel föreslagit, att Riksdagen måtte till arbetsstatistislca

a onåeisöV-undersökniiiqar på extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af 15,000

niDsar'' kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

21

I detta ämne meddelas i statsrådsprotokollet följande:

»För anordnande af arbetsstatistiska undersökningar under åren 1899

och 1900 beviljade Riksdagen på extra stat ett anslag af 20,000 kronor,

däraf 10,000 kronor anvisades att utgå hvartdera året. Sedan Riksdagen

jämväl för åren 1901 och 1902 för ändamålet beviljat 20,000

kronor, har för hvartdera af sistnämnda båda år anvisats likaledes 10,000

kronor.

T den till 1902 års Riksdag aflåtna nådiga propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att

höja anslaget till kommerskollegium i syfte, bland annat, att bereda tillgång

till arbetsstatistikens ordnande enligt närmare angifven plan. I skrifvelse

den 15 maj 1902 angående reglering af utgifterna under riksstatens

sjunde hufvudtitel anmälde Riksdagen, att berörda framställning af Riksdagen

på det sätt bifallits, att Riksdagen dels för det arbetsstatistiska arbetet

hos kommerskollegium å ordinarie stat uppfört lön till en förste aktuarie,

dels ock för detta arbetes anordnande å extra stat för år 1903 anvisat

ett belopp af 15,000 kronor.

Vid föredragning den 6 juni 1902 af Riksdagens ifrågavarande skrifvelse

anbefallde Eders Kungl. Maj:t kommerskollegium att inkomma med,

bland annat, förslag i fråga om användningen af det för det arbetsstatistiska

arbetets anordnande å extra stat för år 1903 anvisade anslaget af

15,000 kronor; och har, på framställning af kommerskollegium, Eders

Kungl. Maj:t den 12 december 1902 bemyndigat kollegium att anmoda

högst fyra med arbetareförhållandena förtrogne män att jämte den förste

aktuarie, som hade att leda det arbetsstatistiska arbetet inom kollegium,

deltaga i uppgörande af det förberedande förslag i ämnet, som borde

inom kollegium utarbetas, äfvensom meddela dessa kommitterade tillstånd

att, där de sådant pröfvade tjänligt, tillkalla erforderligt antal arbetsgivare

och arbetare för att tillhandagå kommitterade med nödiga upplysningar.

»

Från kommerskollegium hade, enligt hvad departementschefen vidare

anfört, ännu icke inkommit något förslag i fråga om användningen af

ifrågavarande anslag; men då för det arbetsstatistiska arbetets anordnande

anslag till enahanda belopp, som beviljats för innevarande år, vore behöfligt

jämväl för år 1904, hemställde departementschefen, att Kungl.

Maj:t måtte för berörda ändamål af Riksdagen äska ett extra anslag till

ofvannämnda belopp.

Enligt hvad utskottet inhämtat, lära förenämnda kommitterade hafva

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Angående

anslag till

vnfskola» i

Borås.

[12.]

Angående

anslag till

liandelsundervisning.

[13-]

för afsikt att hemställa om ifrågavarande, för år 1904 begärda anslags

disponerande på följande sätt, nämligen:

aflöning till 2 amanuenser.........................

» »3 extra biträden ...................

» » 26 korrespondenter .............

till sakkunnige och diverse ersättningar

» specialundersökning ............................

Utskottet hemställer,

.............. kronor 2.400: —

............... » 3,240: —

............... » 5,450: —

............... » 910: —

............... » 3,000: —

summa kronor 15,000: —

att Riksdagen må för det arbetsstatistiska arbetets

ordnande på extra stat för år 1904 anvisa ett belopp

af 15,000 ki-onor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

13:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

och i öfverensstämmelse med hvad under en längre följd af år ägt rum,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1904 bevilja,

såsom bidrag till upprätthållande af väj skolan i

Borås — med villkor, att från Alfsborgs läns landsting

eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst

hälften af statsanslaget — 3,800 kronor, och såsom bidrag

till aflönande af en andre lärare vid samma skola,

1,000 kronor, under villkor, att enahanda belopp varder

för ändamålet från nämnda läns landsting eller eljest

tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd åt Göteborgs

handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola,

Frans Schartaus praktiska handelsinstitut, på extra stat för år 1904 anvisa

28,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

23

Beträffande denna anslagsfråga liar departementschefen till statsrådsprotokollet

meddelat följande.

»För hvart och ett af åren 1899, 1900 och 1901 har Riksdagen på

extra stat anvisat ett anslag af 20,000 kronor, att af Eders Kungl. Maj:t

användas till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens

i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus praktiska handelsinstitut,

under förutsättning, hvad Göteborgs handelsinstitut beträffade, att

Göteborgs stadsfullmäktige och, hvad Frans Schartaus praktiska handelsinstitut

anginge, att grosshandelssocieteten i Stockholm fortfarande till

instituten lämnade samma understöd som dittills, samt på de villkor i öfrigt,

som Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma. Äfven för år 1902

har för berörda ändamål af Riksdagen på extra stat beviljats ett till

28,000 kronor förhöjdt anslag, och sistnämnda belopp har för ändamålet

af Riksdagen anvisats jämväl för år 1903.

Genom nådigt bref den G juni 1902 har Eders Kungl. Maj:t förordnat,

att det för innevarande år anvisade anslaget skulle användas till understöd

åt ofvannämnda två handelsinstitut under villkor, bland andra,

att vid hvartdera institutet tillfälle till afgiftsfri undervisning skulle

beredas för minst femton medellösa elever och att för öfrigt nedsättning

i elevafgifterna borde ske, i den mån institutets styrelse pröfvade eleverna

däraf vara i behof, dock ej till lägre belopp än 100 kronor för hvarje

elev; samt

att understöden skulle i mån af behof fördelas mellan instituten för

att användas i främsta rummet till godtgörande af skillnaden mellan det

belopp, som af nedsatt afgift betalande elever erlagts, och det belopp,

som skulle hafva influtit, om såväl dessa som frielever erlagt hvardera

2G0 kronor, och i andra rummet till gäldande af det belopp, hvarmed,

oaktadt berörda godtgörelse, inkomsterna till äfventyrs understege utgifterna.

1 fråga om fördelningen mellan de båda handelsinstituten af det för

år 1902 anvisade anslaget afgaf kommerskollegium den 9 sistlidne september

underdånigt utlåtande, däri kollegium anförde, bland annat, att,

enligt hvad af handlingarna i ärendet inhämtades, skillnaden mellan det

belopp, som af nedsatt afgift betalande elever erlagts, och det belopp,

som skulle hafva influtit, om såväl dessa som frielever erlagt hvardera

260 kronor, under läsåret 1901—1902 uppgått vid Göteborgs handelsinstitut

till 13,760 kronor och vid Frans Schartaus praktiska handelsinstitut

till 10,080 kronor, hvarjämte vid det senare handelsinstitutet,

äfven om sistnämnda belopp blefve institutet godtgjordt, inkomsterna under

läsåret understigit utgifterna med 3,563 kronor 32 öre, samt att, då, etter

tillgodoseende af berörda understödsbehof, utgörande för Frans Schartaus

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

praktiska handelsinstitut sammanlagdt 13,643 kronor 32 öre, å anslaget

skulle uppstå ett öfverskott af 596 kronor 68 öre och vid sistnämnda

handelsinstitut från läsåret 1900—1901 kvarstode en blåst af 1,553 kronor,

hvilken till följd af dåvarande anslags otillräcklighet icke kunnat fyllas,

af styrelsen för handelsinstitutet gjord framställning om undfående, utöfver

berörda 13,643 kronor 32 öre, af ersättning för sagda under läsåret

1900—1901 uppkomna brist i så måtto syntes böra vinna bifall, att nämnda

öfverskott anvisades åt handelsinstitutet till täckande, så långt det försloge,

af ifrågavarande brist. Enligt nådigt bref den 10 oktober 1902 fördelade

Eders Kungl. Maj:ts sistberörda års anslag sålunda, att Frans Scliartaus

praktiska handelsinstitut tillädes 14,240 kronor och Göteborgs handelsinstitut

13,760 kronor.

I särskilda till Eders Kungl. Maj:t ställda skrifter hafva styrelserna

för ifrågavarande båda handelsinstitut i underdånighet anhållit, att understöd

af allmänna medel jämväl för år 1904 måtte instituten beredas; och

har i sådant afseende anförts:

af styrelsen för Göteborgs handelsinstitut, att antalet elever vid institutet

innevarande läsår utgjorde 176, däraf i första klassen 79, fördelade

på tre afdelningar, i andra klassen 62, likaledes fördelade på tre afdelningar,

och i den ettåriga fackkursen för studenter 35; att 87 af eleverna

vore från Göteborgs stad och de öfriga 89 från olika delar af landet; att

friplatser för innevarande läsår beviljats åt 22 elever och nedsättning af

afgiften till 100 kronor åt 62 elever, samt att skillnaden mellan de avgifter,

som skulle af sistnämnda elever erläggas och hvad som skulle inflyta,

om frielever och nedsatt afgift betalande elever erlade en afgift af

260 kronor, utgjorde 15,640 kronor; och

af styrelsen för grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans

Scliartaus praktiska handelsinstitut, att antalet elever vid institutet innevarande

läsår utgjort 110, däraf 65 erlade full afgift, 22 nedsatt afgift

och 23 innehade friplats; att antalet elever vore större än föregående år

(103) och till och med betydligt större, om hänsyn toges till antalet nyinskrifna

elever (86 mot 61); att, oaktadt antalet elever nu vore något större

än föregående läsår, antalet beviljade friplatser och nedsatta utgifter innevarande

läsår dock vore något mindre än under nästföregående år (23

och 22 mot resp. 24 och 24); att om, såsom styrelsen hoppades, antalet

nya anmälningar nästkommande läsår blefve åtminstone lika stort som

innevarande läsår och totalelevantalet sålunda större än nu, antalet friplatser

och nedsatta afgift er utan tvifvel äfven koinme att ökas; att på

grund af det jämförelsevis stora antalet anmälningar till den tvååriga

kursens första klass (46), styrelsen sett sig föranlåten att dela densamma

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

25

på två parallellafdelningar, hvaremot den andra klassen af samma kurs

innevarande läsår utgjorde blott en afdelning (med 24 elever) såsom fortsättning

af första klassens enda afdelning förra läsåret; att de båda ettåriga

kurserna bildade likasom förut hvardera en afdelning (med resp. 24

och 16 elever), hvadan samtliga eleverna äfven innevarande läsår vore

fördelade på fem afdelningar; att institutets räkenskaper emellertid äfven

för detta läsår komme att uppvisa en brist, om ock sannolikt ej fullt så

stor som föregående års; att äfven för nästa läsår någon brist vore att

förvänta, därest ej antalet nyanmälningar komme att blifva afsevärdt större

än innevarande läsår, samt att styrelsen därför hemställde, att Eders Kungl.

Maj:t, vid beredande af understöd åt institutet för år 1904, måtte taga i

betraktande dels en sannolik ökning af det nuvarande antalet friplatser

och nedsatta afgifter och dels äfven den brist, som kunde antagas komma

att uppstå för läsåret 1903—1904.

Öfver förevarande ansökningar har kommerskollegium den 30 september

1902 afgifvit underdånigt utlåtande, därvid kollegium, under erinran,

att, enligt en af inspektören för instituten afgifven berättelse, undervisningen

vid instituten under läsåret 1901—4902 bedrifvits i sådan omfattning

och utsträckning samt på sådant sätt, att den kunde anses med

institutens ändamål öfverensstämmande, förklarat, att kollegium ansåge,

att understöd af allmänna medel fortfarande borde anvisas åt ifrågavarande

två handelsinstitut, särskildt för beredande af tillfälle åt mindre

bemedlade att utan afgift eller till nedsatt sådan begagna sig af undervisningen;

och har kollegium, som ansett, att statsunderstödet för år 1904

borde bestämmas till enahanda belopp som för åren 1902 och 1903,

hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för beredande

åt instituten af understöd för år 1904 af allmänna medel till belopp af

28,000 kronor.»

Departementschefen, som lika med kommerskollegium ansåge, att ett

anslag till enahanda belopp, som för innevarande år beviljats, eller 28,000

kronor, vore för ifrågavarande ändamål behöfligt jämväl för år 1904, hade

alltså, enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare meddelas, tillstyrkt ifrågavarande

framställnings aflåtande till Riksdagen.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för år 1904 på extra stat anvisa

ett anslag af 28,000 kronor, att af Kungl. Maj:t användas

till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och

grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans

liih, till Rilcsil. Prot. 1903. 4 Samt. 1 Afd. 8 lläft. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 G

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

ScTiartaus praktiska handelsinstitut, under förutsättning,

hvad Göteborgs handelsinstitut beträffar, att Göteborgs

stadsfullmäktige, och hvad Frans Schartaus praktiska

handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i Stockholm

fortfarande till instituten lämna årligt understöd

till minst samma belopp som hittills samt på de villkor

i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

afnslag 15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte å extra stat för

"jandVa"'' år 1904 bevilja dels till befrämjande af afsättning i främmande länder af

''^"^"nji^Falster af svensk industri och svenska näringar ett anslag å 18,000 kronor

utlandet samt och dels till hanclelsstipendier ett anslag å 20,000 kronor.

handels- Departementschefen har i dessa ämnen till statsrådsprotokollet anfört

stipendier. « ,. A

r-j i -| k -iiöljande.

L °‘ d »På extra stat har Riksdagen anvisat till befrämjande af afsättning i

främmande länder af alster af svensk industri och svenska näringar för

hvart och ett af åren 1897 —1903 ett anslag af 15,000 kronor samt till

handelsstipendier för hvartdera året 1897 och 1898 10,000 kronor och lör

hvart och ett af åren 1899 —1903 20,000 kronor.

Hvad angår det för år 1902 beviljade anslaget å 20,000 kronor till

handelsstipendier har Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 18 april samma

år, i enlighet med hvad af kommerskollegium föreslagits, tilldelat fortsättningsstipendier

dels med 2,000 kronor åt en stipendiat för att i Ryssland

verka för afsättning af svenska industrialster, dels med lika belopp åt en

stipendiat för att i Ostasien inhämta erfarenhet om villkoren för afsättning

af svenska exportartiklar, dels med 3,000 kronor åt en stipendiat för att

i någon af Ostasiens hamnstäder, företrädesvis Vladivostok, inhämta ei''- farenhet i sistberörda hänseende, dels ock med 1,500 kronor åt en stipendiat

såsom bidrag till hans verksamhet för afsättning af svenska industrialster

i Kina och Japan. Därjämte har Eders Kungl. Maj:t tilldelat fyra

personer nya stipendier med följande belopp, nämligen dels 3,000 kronor

åt en stipendiat för att i Sydamerika, företrädesvis La Flat aländerna, inhämta

erfarenhet om villkoren för afsättning af svenska exportartiklar,

dels enahanda summa åt en stipendiat för att i sydöstra Europa verka för

afsättning af svenska industrialster, dels likaledes 3,000 kronor åt en stipendiat

för att i Amerikas Förenta Stater inhämta erfarenhet om handelsförhållanden

därstädes och ökade insikter i köpmansyrket i allmänhet samt

därvid söka verka för afsättning af svenska industrialster, dels ock 2,500

kronor åt en stipendiat för att i Ryssland verka för afsättning af svenska

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

27

industrialster; och har åt en person för att i sistnämnda land verka för

samma ändamål beviljats ett belopp om 1,500 kronor, som återstod å 1902

års anslag till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af

svensk industri och svenska näringar.

Anslaget till handelsstipendier för innevarande år har ännu ieke fördelats.

Beträffande det för innevarande år anvisade anslag å 15,000 kronor

till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af svensk industri

och svenska näringar har Eders Kungl. Maj:t den 28 november 1902,

i likhet med hvad under flera föregående år ägt rum, dels af anslaget beviljat

till mejeriagenturen i Manchester 8,500 kronor, däraf 6,000 kronor såsom

arfvode åt agenten och 2,500 kronor att, mot redovisningsskyldighet, i

mån af behof användas till kontorshyra och expenser, och till fiskeriagenturen

i norra Tyskland 5,000 kronor, dels ock förklarat, att å anslaget

återstående 1,500 kronor skulle tills vidare reserveras till användning för

framtida, under år 1903 sig yppande behof, afseende främjande af svenska

alsters afsättning i främmande länder.

I fråga om anslag till sistberörda ändamål för år 1904 har kommerskollegium

i underdånig skrifvelse den 23 oktober 1902 upptagit ett af

landtbruksstyrelsen vid gemensamt sammanträde med kollegium väckt förslag

om vissa ändringar i organisationen af mejeriagenturen i Manchester,

livilka ändringar komme att påkalla ökadt anslag tiil agenturens uppehållande;

och liar landtbruksstyrelsen, enligt hvad kommerskollegium

meddelat, i sådant afseende anfört, att, sedan verksamheten vid sagda

mejeriagentur, som inrättats jämlikt nådiga brefvet den 15 april 1887,

börjats den 1 juni samma år, det till en början ålegat mejeriagenten

att själf förmedla försäljning af svenska mejeriprodukter, så att de

högsta möjliga försäljningspris kunde uppnås och mellanhänder i största

möjliga mån undvikas. För detta biträde hade agenten ägt uppbära

godtgörelse efter öfverenskommelse af de svenska producenter, han tillhand

aginge. Detta hade emellertid snart befunnits vara olämpligt, hvarför

också i den nya instruktion, som af landtbruksstyrelsen den 10

december 1890 utfärdats och som fortfarande vore gällande, det uttryckligen

förbjudits agenten att på något sätt vara ekonomiskt intresserad i

handel med svenska mejeriprodukter eller i andra handelsaffärer. I samma

instruktion hade ändamålet med agentens anställande i allmänhet angifvits

vara att bereda svenska producenter af mejerialster sakkunnigt bistånd

med råd och dåd vid afsättningen af deras produkter på den engelska

marknaden och därigenom verka för att denna afsättning måtte blifva så

stor och lönande som möjligt. Vidare ålåge det honom, bland annat, att

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

förhyra på lämpligt ställe i nämnda stad belägen kontorslägenhet, där

agenten kunde på bestämda tider vara tillgänglig för besökande, och därom

samt om kontorets adress på lämpligaste sätt meddela allmänheten underrättelse;

att i första veckan af hvarje månad till landtbruksstyrelsen insända

rapport såväl om sin verksamhet som om mejeriprodukthandelns

tillstånd i England och utsikterna för den löpande månaden; att utan särskild

godtgörelse hvarje vecka dels till landtbruksstyrelsen afgifva rapport

öfver marknadens ställning i England med hänsyn till artiklarne smör,

margarin, ost, fläsk, ägg och kreatur, dels ock omedelbart efter afslutandet

af veckomarknaden i Manchester och sedan agenten på telegrafisk väg

skaffat sig visshet om ställningen vid samma tid med hänsyn till artiklarne

smör, fläsk och ägg å de öfriga förnämsta marknaderna i England, genom

telegram meddela landtbruksstyrelsen underrättelse om ställningen å nämnda

lands marknader vid tiden för afsändandet af hvarje telegram med hänsyn

till sistnämnda tre artiklar, samt att före utgången af januari månad till

samma myndighet afgifva berättelse för närmast föregående år öfver handeln

i England med mejeriprodukter såväl i allmänhet som särskildt beträffande

de svenska, därvid angifvande de reformer i vår mejerihandtering,

som på grund af den under året vunna erfarenheten kunde befinnas vara

af nöden.

Under den tid, mejeriagenturen, sedan förberörda instruktion utfärdades,

varit i verksamhet, hade det enligt landtbruksstyrelsens åsikt visat sig, att

förhållandena påkallade vissa ändringar rörande agentens verksamhet.

Skyldigheten för agenten att afgifva rapporter och hålla kontor hade nämligen,

efter hvad erfarenheten ådagalagt, så tagit hans tid i anspråk, att

han icke kunnat medhinna att stå i den lifliga beröring med såväl de

utländska importörerna som de inländska exportörerna, som erfordrades

för ett fullt framgångsrikt arbete i det med mejeriagenturen afsedda syfte.

Mer, än önskligt varit, hade således mejeriagentens verksamhet kommit

att upptagas af skrifgöromål, hvilka, förutom ofvan sagda rapporter, utgjorts

af korrespondens med den svenska allmänheten, en korrespondens,

som ofta berört för agenturens ändamål ganska främmande ämnen. Därtill

hade kommit, att agentens dagliga närvaro under flera timmar å kontoret

medtagit mycket af hans tid och varit hindrande för honom vid utöfvande

af den del af hans verksamhet, som kunde anses vara ännu viktigare och

i det föregående blifvit berörd.

Till sistnämnda gren af agentens verksamhet hörde, att han koinme

i personlig beröring med de engelska köpmännen för ofvan antydda

ändamål samt med de engelska myndigheter, som hade att handlägga

ärenden, viktiga för det svenska landtbruket-, äfvensom den svenska heskick
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

29

ningen och konsulaten i England, hvilka kunde befrämja agentens verksamhet,

vidare att lian genom besök vid de viktigaste importhamnarna,

då sådant erfordrades, mötte det svenska smöret för att blifva i tillfälle

att granska transport- och lossningsförhållanden, samt att han minst en

gång årligen besökte Sverige, helst vid svenska smörprofningarnas årsmöte,

för att taga del af förhållandena i hemlandet samt lämna producenter och

exportörer af mejerialster de upplysningar och råd, hvaraf de kunde vara

i behof.

För att emellertid sätta agenten i tillfälle att företaga sagda resor

ansåge landtbruksstyrelsen något böra eftergifvas i fråga om hans skyldighet

dels att afgifva rapporter, dels att vara för allmänheten tillgänglig,

dels ock att med denna föra korrespondens. Erfarenheten hade visat, att

det svenska landtbruket icke hade genom det stränga iakttagandet af ifrågavarande

skyldigheter dragit samma fördel, som helt visst skulle tillskyndas

detsamma genom att agenten blefve satt i tillfälle att komma i lifligare

beröring med vederbörande myndigheter och den allmänhet, som af hans

verksamhet vore intressera!.

Beträffande rapporterna syntes väsentlig lindring kunna utan olägenhet

medgifvas likasom ock i skyldigheten för agenten att vara för allmänheten

tillgänglig och med densamma korrespondera. Under förutsättning

emellertid att mejeriagenten erhölle en uppgift, som betingade en verksamhet

af mera rörlig art än deri han hittills utöfvat, ansåge landtbruksstyrelsen

hans bostadsort böra utbytas mot London, där han i

långt högre grad, än hvad fallet vore i Manchester, vore i tillfälle att

komma i beröring med såväl de engelska myndigheterna som den svenska

beskickningen och generalkonsulatet och hvarifrån han med de särdeles

goda kommunikationer, som för närvarande utmärkte England, kunde

blifva i tillfälle att besöka olika marknadsplatser och importhamnar.

Lämpligt syntes också vara, att, såsom fallet vore med Danmarks motsvarande

tjänsteman, innehafvaren af ifrågavarande befattning finge en

något vidsträcktare uppgift, så att den komtne att omfatta landtbruksprodukter

i allmänhet, om också med särskildt framhållande af mejeriprodukter.

På samma gång borde befattningens innehafvare erhålla en

benämning, som motsvarade förberörde danske tjänstemans, eller »Sveriges

landtbrukskonsulent i England».

Då lefnadskostnaderna i London ställde sig dyrare än i Manchester

och det ökade antal resor, som det komme att åligga landtbrukskonsulenten

att företaga, skulle medföra väsentligt större kostnader, vore, enligt

landtbruksstyrelsens åsikt, det nu till mejeriagenturen utgående belopp af

8,500 kronor för år, däraf 6,000 kronor i lön och 2,500 kronor i ex
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

pensel-, otillräckligt, om till befattningen städse skulle kunna påräknas en

fullt lämplig person. Till Norges, Danmarks och Finlands motsvarande

tjänstemän utginge arfvodena med högre belopp, nämligen till Norges

med 6,500 kronor i lön och 2,500 kronor i expenser, till Danmarks med

10,000 kronor i lön och 2,500 kronor såsom resekostnadsersättning och

till Finlands med 5,800 kronor i lön jämte vissa andra förmåner, däribland

fri bostad, uppskattade till sammanlagdt värde af omkring 1,000

kronor för år, samt 1 pund sterling i dagtraktamente vid resor utöfver

de direkta resekostnaderna; och har landtbruksstyrelsen särskildt beträffande

den danske konsulentens förmåner anfört, att denne erhölle 12

kronor i dagtraktamente under resa samt reseutgifterna ersatta, äfvensom

att det för honom bestämda reseanslaget i händelse af behof ökades, så

att det till och med för ett år uppgått till 4,700 kronor.

Hvad beträffade beloppet af det anslag, som borde för upprätthållande

af den svenske landtbrukskonsulentens i England verksamhet anvisas, ansågs

landtbruksstyrelsen detsamma böra bestämmas till 11,500 kronor,

däraf 7,500 kronor i lön samt 4,000 kronor till bestridande af konsulentens

resekostnader och expenser i enlighet med de bestämmelser, som

kunde blifva i sådant afseende särskildt meddelade.

För egen del har kommerskollegium med afseende å hvad landtbruksstyrelsen

sålunda anfört hemställt, att åtgärd måtte vidtagas för beredande

af sådan ökning för år 1904 af det till befrämjande af afsättning i främmande

länder af alster af svensk industri och svenska näringar afsedda

anslag, att detsamma lämnade tillgång till åvägabringandet af den af

landtbruksstyrelsen ifrågasatta omorganisationen af mejeriagenturen i Manchester,

därvid dock kollegium utginge från den förutsättning, att den anslagshöjning,

som tilläfventyrs kunde varda beviljad, måtte bestämmas att

utgå med så stort belopp, att anslaget allt fortfarande, på sätt hittills

varit fallet, beredde tillgång för tillgodoseende jämväl af andra med detsamma

afsedda ändamål än upprätthållandet af mejeriagenturen i Manchester

och fiskeriagenturen i norra Tyskland.

För att det svenska landtbruket må af den i England hittills anställde

mejeriagenten kunna hämta största möjliga nytta, synes en förändrad

anordning af hans verksamhet på sätt landtbruksstyrelsen föreslagit vara

erforderlig. Af samma anledning påkallas också, att hans hittillsvarande

bostadsort Manchester utbytes mot London. Med hänsyn till den större

omfattning, som skulle komma att gifvas åt agentens verksamhet, samt

de högre lefnadskostnaderna i London torde det för upprätthållande af

den ifrågasatta svenska landtbrukskonsulentens i England verksamhet af

landtbruksstyrelsen föreslagna anslaget 11,500 kronor, däraf 7,500 kronor

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

31

i arfvode och 4,000 kronor till resekostnader och expenser icke heller

kunna anses vara för högt tilltaget.

Anslaget till mejeriagenturen i Manchester har, såsom förut nämnts,

hittills utgått med 8,500 kronor om året. För att den nya organisationen

skall kunna genomföras bör således å anslaget till befrämjande af

afsättning i främmande länder af alster af svensk industri och svenska

näringar beredas ytterligare tillgång med ett belopp af 3,000 kronor.»

Då anslag till handelsstipendier till samma belopp, som förut anvisats,

och till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af svensk

industri och svenska näringar med ett till 18,000 kronor förhöjdt belopp

vore för år 1904 bchöfliga, har departementschefen hemställt om äskande

hos Riksdagen af nu ifrågavarande två anslag.

Med anledning af hvad landtbruksstyrelsen, enligt hvad i statsrådsprotokollet

meddelats, anfört i fråga om mejeriagentens skyldighet att vara

för allmänheten tillgänglig och med densamma korrespondera, har utskottet,

som visserligen icke förbisett, att denne agents verksamhet icke

bör upptagas af göromål till befordrande af rent privata intressen utan

bör vara ägnad åt främjandet af mejerihandteringen i allmänhet, dock

velat uttala den mening, att i den förnyade instruktion, som torde komma

att för mejeriagenten utfärdas, synas böra intagas föreskrifter, hvarigenom

allmänhetens skäliga anspråk på erhållande af upplysningar och meddelanden

från honom må varda, så vidt möjligt är, tillgodosedda.

Då emellertid utskottet icke haft något att erinra mot hvad Kungl.

Maj:t i förevarande ämnen föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må för år 1904 på extra stat bevilja,

a) ett anslag af 18,000 kronor att af Kungl. Maj:t

användas till befrämjande af afsättning i främmande

länder af alster af svensk industri och svenska näringar

samt

b) ett anslag å 20,000 kronor till handelsstipendier.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

16:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och i likhet med hvad ''j,*"®1*.8

under en följd af år ägt rum, hemställer utskottet, skolorna.

[16.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

att Riksdagen må, under villkor att bergsskolorna

i Filipstad och Falun med därtill hörande skolor för

bergsarbetare komma att jämväl under år 1904 fortsätta

sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som

hittills, hvarom Kungl. Maj:t torde vilja genom inspektion

af sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma

år anvisa ett belopp af 14,000 kronor, att till brukssocietetens

fullmäktige i järnkontoret utbetalas.

Anställande af en extra grufingeniör i norra bergmästaredistriktet.

Ang. anstäi- 17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anställande under

extra"grann-®* 1904 af en extra grufingeniör inom norra bergmästaredistriktet på extra

senior i norragtat för samma år anvisa ett belopp af 1,500 kronor.

''"distriktet.6 I fråga om detta ärende har departementschefen, under erinran att

|-j Riksdagen på särskilda framställningar af Kungl. Maj:t, för anställande

under åren 1902 och 1903 af en extra grufingeniör inom norra bergmästaredistriktet,

på extra stat för hvartdera af nämnda båda år anvisat, ett

anslag af 1,500 kronor, meddelat att sedan Kungl. Maj:t den G juni 1902

förordnat, att inom nämnda distrikt skulle för innevarande år anställas en

extra grufingeniör med arfvode af 1,500 kronor och med i öfrigt samma

skyldigheter och rättigheter, som tillkomme den inom distriktet anställde

grufingeniören, kommerskollegium den 30 september 1902 hos Kungl. Maj:t

hemställt, att för ifrågavarande ändamål måtte jämväl för år 1904 anvisas

ett anslag å 1,500 kronor.

Bergmästaren i norra distriktet, hvilkens yttrande kommerskollegium

infordrat, hade på grund af nuvarande förhållanden ansett sig hafva skäl

antaga, att arbetet inom distriktet icke komme att minskas under den

närmaste framtiden, utan att snarare ett motsatt förhållande vore att motse,

enär, ehuru ett mycket stort antal fyndigheter under 1902 års sommar

hlifvit tilldelade utmål, ett ganska stort antal utmålsförrättningar ännu

återstode att verkställa.

För egen del hade kommerskollegium förklarat sig finna de skäl, som

påkallade anställandet för år 1902 af en extra grufingeniör inom norra

bergmästaredistriktet, och för hvilka kollegium redogjort i skrifvelse till

Kung]. Maj:t den 16 oktober 1900, äga giltighet jämväl livad beträffade

anställandet af en dylik tjänsteman för år 1904. Förutom hvad bergmästaren

i nu ifrågavarande hänseende anfört, ansåge kollegium sig böra

särskildt framhålla de förrättningar, som hufvudsakligen inom norra berg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

83

mästaredistriktet komme att, med föranledande af föreskrifterna i lagen

den 20 oktober 1899 om ändrad lydelse af vissa paragrafer i grufvestadgan

den 16 maj 1884 och kungl. kungörelsen om begagnande af kronans jordägareandel

i grufva den 20 oktober 1899, erfordrades för bestämmande

af beloppen såväl af arrendeafgifter för begagnande af kronans andelar i

grufvor som äfven af den i 17 § i grufvestadgan, sådan denna paragraf

numera lyder, omförmälda afgäld.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst hemställer utskottet,

att Riksdagen må för anställande under år 1904

af en extra grufingeniör inom norra bergmästaredistriktet

på extra stat för samma år bevilja ett belopp af 1,500

kronor.

Anordnande af fabriksinspektion.

18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anordnande a/ Allg- ans,ag

fabriksinspektion på extra stat för år 1904 anvisa 57,000 kronor. afTab^kå
Beträffande

denna anslagsbegäran har departementschefen till stats-in8Pektionenrådsprotokollet

anfört följande. [18.]

»För anordnande af fabriksinspektion anvisade Riksdagen på extra

stat för år 1901 dels till aflöning åt åtta yrkesinspektörer 40,000 kronor

med 5,000 kronor till hvar, för år räknadt, dels till arfvode åt en assistent

i kommerskollegium 3,000 kronor, dels till bestridande af kostnader för

skrifbiträden och likartade utgifter 9,600 kronor och dels till Eders Kungl.

Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade inspektörer 2,000

kronor, eller tillhopa 54,600 kronor.

I underdånig skrifvelse den 26 september 1900 redogjorde kommerskollegium

för de särdeles ogynnsamma förhållanden i fråga om yrkesinspektionen,

som, oaktadt den med år 1901 inträdda ökningen af yrkesinspektörernas

antal från fem till åtta, dock enligt kollegii åsikt komme

att blifva rådande; och höll kollegium före, att en lämplig åtgärd i syfte

att förbättra dessa förhållanden vore anställande hos hvar och en af de

åtta yrkesinspektörerna af en tekniskt bildad assistent.

I den till Riksdagen den 14 januari 1901 aflåtna nådiga propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof, föreslog, i enlighet med hvad

kommerskollegium hemställt, Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att, för anordnande

af fabriksinspektion, på extra stat för år 1902 anvisa dels till afBih.

till Riksd. Prot. 1,903. 4 Sami. 1 Afd. 8 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

löning åt åtta yrkesinspektörer 40,000 kronor med 5,000 kronor till hvar,

för år räknadt, dels till arfvoden åt nio assistenter 27,000 kronor med

3.000 kronor till hvar, för år räknadt, dels till bestridande af kostnaden

för skrifbiträden och likartade utgifter 12,000 kronor och dels till Eders

Kungl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade inspektörer

2.000 kronor, eller tillhopa 81,000 kronor.

1 underdånig skrifvelse den 29 maj 1901 angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjunde hufvudtitel anförde Riksdagen, bland

annat, att, som Riksdagen i underdånig skrifvelse den 14 maj 1900 uttalat,

att den princip, att inspektionerna skulle förrättas af inspektörerna

själfva och icke af några dem underlydande tjänstemän, borde åtminstone

tills vidare fortfarande upprätthållas, och sådana nya förhållanden sedan

dess icke syntes hafva tillkommit, som kunde föranleda Riksdagen att

genom ett bifall till Eders Kungl. Maj-.ts hemställan att till hvarje inspektörs

biträde anställa en assistent med viss inskränkt befogenhet nu frångå

sitt förenämnda uttalande, ansåge Riksdagen sig ej kunna biträda Eders

Kungl. Maj-.ts förslag till afhjälpande af den brist i yrkesinspektionens dåvarande

arbetskrafter, som kunde förefinnas; och anmälde Riksdagen, att

Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts berörda framställning,

att Riksdagen, för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat för år

1902 anvisat dels till aflöning åt åtta yrkesinspektörer 40,000 kronor med

5.000 kronor till en hvar, för år räknadt, dels till arfvode åt en assistent

i kommerskollegium 3,000 kronor, dels till bestridande af kostnaden för

skrifbiträden och likartade utgifter 12,000 kronor och dels till Eders Kungl.

Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade inspektörer 2,000

kronor, eller tillhopa 57,000 kronor.

Sedan i anledning af detta Riksdagens beslut Eders Kungl. Maj:t den

14 juni 1901 anbefallt kommerskollegium att till Eders Kungl. Maj:t inkomma

med förslag till den ökning i yrkesinspektörernas antal, som kollegium

kunde finna vara af omständigheterna påkallad, aflät kollegium den

24 september sistnämnda år underdånig skrifvelse i ämnet, däri kollegium

anförde, bland annat, att det icke syntes kollegium lämpligt att med jämförelsevis

korta mellantider efter hand öka yrkesinspektörernas antal och

såsom en nödvändig följd däraf förändra distriktsindelningen, särskildt i

betraktande af såväl den stora betydelse, en noggrann kännedom hos

vederbörande yrkesinspektör om de industriella förhållandena inom hans

distrikt måste äga för ett ändamålsenligt handhafvande af yrkesinspektionsverksamheten,

som ock den olägenhet, som för industriidkarne läge däruti

att nödgas med korta mellanrum underkasta sig kontroll af nya inspektörer.

Det vore nämligen icke möjligt att, med bibehållande af ett lämp
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

35

ligt förhållande mellan antalet arbetsställen inom de olika yrkesinspektionsdistrikten,

öka dessa senare ens med ett enda, utan att utbrytningar af

arbetsställen med däraf följande rubbningar skulle blifva nödvändiga inom

alla de nuvarande distrikten. Att det framdeles kunde komma att visa

sig lämpligt att öka jämväl yrkesinspektionsdistriktens antal, och detta till

och med i ganska stor utsträckning, ville kollegium emellertid ingalunda

hafva förnekat, men hyste dock den bestämda öfvertygelsen, att yrkesinspektionens

intressen alltid skulle till följd af de olika tekniska kvalifikationer,

som kräfdes för tillsyn å efterlefnaden af de båda lagar, hvilkas

tillämpning redan nu folie inom yrkerinspektörernas verksamhetsområde,

bäst och mest ekonomiskt tillgodoses genom tillvaron af två kategorier

af kontrollanter — yrkesinspektörerna och hos dem anställde assistenter.

Af kollegii förenämnda underdåniga skrifvelse den 26 september 1900

framginge också, att det däri framställda förslaget till ökning i yrkesinspektionens

arbetskrafter af kollegium icke ansetts såsom något för en

längre framtid tillfyllestgörande, utan endast afsett att, med minsta rubbning

i de bestående förhållandena och med minsta olägenhet för den

industriidkande allmänheten, fylla det nödvändigaste behofvet af arbetskrafter.

För den händelse Eders Kungi. Maj:t icke skulle anse sig böra

till 1902 års Riksdag i ämnet framlägga nådig proposition al i hufvudsak

enahanda innehåll med den, hvilken aflåtits till 1901 års Riksdag, funne

sig kollegium för det dåvarande icke böra föreslå någon ökning i yrkesinspektionens

arbetskrafter.

Vid anmälan inför Eders ICungl. Maj:t den 11 januari 1902 af kommerskollegii

sistberörda skrifvelse anförde dåvarande statsrådet och chefen

för finansdepartementet, att, då Riksdagen, med förklarande att Riksdagen

icke funnit anledning att frångå sin förut uttalade åsikt, att yrkesinspektörerna

själfva och icke några dem underlydande tjänstemän borde, åtminstone

tills vidare, verkställa inspektionerna, ansett sig icke kunna biträda

det af Eders Kungl. Maj:t till 1901 års Riksdag framlagda förslag

om ökande på det sätt af yrkesinspektionens arbetskrafter, att till biträde

åt hvarje af de nuvarande yrkesinspektörerna anställdes en assistent med

viss begränsad befogenhet, departementschefen ansåge sig icke då böra

tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att hos Riksdagen å nyo göra framställning

om anställande hos yrkesinspektörerna af assistenter. För afhjälpande af

det förefintliga behofvet af förstärkning i yrkesinspektionens arbetskrafter

syntes därför icke finnas annan utväg än att öka antalet yrkesinspektörer,

och denna utväg torde ock inom kort böra anlitas, men onekligen vore,

på sätt kommerskollegium framhållit, vissa olägenheter förenade med allt

för täta rubbningar i den för yrkesinspektionen fastställda di strikt sindel
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

ningen. Då den nuvarande distriktsindelningen tillämpats först från och

med 1901 års början, syntes icke ännu vid detta statsregleringstillfälle

någon rubbning i densamma böra ifrågasättas.

I den till Riksdagen den 14 januari 1902 aflåtna nådiga propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kungl. Maj:t, att

för anordnande af fabriksinspektion enahanda belopp, som för sistberörda

år beviljats, måtte jämväl för år 1903 anvisas. Denna framställning blef

af Riksdagen bifallen.

Med åberopande af hvad kommerskollegium förut anfört i fråga om

olämpligheten af ofta återkommande rubbningar i distriktsindelningen har

kommerskollegium i underdånig skrifvelse den 7 oktober 1902 vid öfverlämnande

af sammandrag af yrkesinspektörernas berättelse för år 1901

anfört, bland annat, att, då ytterligare ökning af yrkesinspektörernas antal,

därest förstärkning af yrkesinspektionens arbetskrafter skulle på sådant

sätt beredas, syntes böra ske i sådan omfattning, att den blefve tillfyllestgörande

för cn jämförelsevis lång tid, men för bedömande häraf det vore

af vikt, bland annat, att vinna större erfarenhet än som för närvarande

förefunnes beträffande tillämpningen af lagen den 17 oktober 1900 angående

minderårigas och kvinnors användande till arbete i industriellt yrke,

kollegium funnit sig icke nu böra göra någon framställning om ökning

af yrkesinspektionens arbetskrafter.»

Då med den i utsikt ställda ökningen af yrkesinspektörernas antal,

enligt hvad kommerskollegium meddelat, syntes böra anstå ännu någon

tid, har departementschefen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för Riksdagen

framlägga ifrågavarande förslag.

Under erinran att det nu ifrågasatta anslaget är öfverensstämmande

med hvad 1901 och 1902 års Riksdagar för samma ändamål beviljat, får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må, för anordnande af fabriksinspektion,

på extra stat för år 1904 bevilja

a) till aflöning åt åtta yrkesinspektörer 40,000 kronor

med 5,000 kronor till en hvar, för år räknadt;

b) till arfvode åt en assistent i kommerskollegium

3,000 kronor;

c) till bestridande af kostnaden för skrifbiträden och

likartade utgifter 12,000 kronor; samt

d) till Kungl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt

tillfälligt förordnade inspektörer 2,000 kronor;

eller tillhopa 57,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

37

Ersättning till sjömanshusen.

19:o) Till ersättning till sjömanshus har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

på extra stat för''år 1904 bevilja ett anslag af 30,000 kronor. ersättning till

I detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört 8Joma“9 U8‘

följande. *- ‘

»Riksdagen har under rubrik »ersättning till sjömanshusen» å extra

stat för hvartdera af åren 1900—1903 anvisat ett anslag å 30,000 kronor

för beredande åt sjömanshusen af skälig ersättning för dem åliggande bestyr

med värnpliktiges inskrifning och redovisning samt med utarbetande

af sjöfartsstatistiska uppgifter, dock under villkor, att aflöningarna till tjänstemännen

vid sjömanshus, som erhölle sådan ersättning, icke linge utan

kornmerskollegii medgifvande höjas.

Genom nådigt bref den 6 juni 1902 anbefalldt att föreslå de belopp,

de särskilda sjömanshusen borde, med iakttagande, att högst 30,000 kronor

i det hela komme till användning, såsom ersättning uti ifrågavarande

hänseende för år 1903 erhålla, inkom kommerskollegium med underdånig

skrifvelse den 9 december 1902, däri kollegium, med förmälan, att kollegium

ansåge, att äfven det för år 1903 beviljade anslaget borde oafkortadt

tilldelas sjömanshusen, afgaf förslag till anslagets fördelning mellan de

olika sjömanshusen i riket med undantag af sjömanshuset i Skellefteå,

hvilket icke erhållit andel i 1901 eller 1902 års anslag och icke heller

till kollegium inkommit med framställning att komma i åtanke vid fördelningen

af 1903 års anslag. Däremot hade sjömanshuset i Luleå,

hvilket förut ej erhållit del af ifrågavarande anslag och före fördelningen

af 1901 års anslag förklarat sig för det dåvarande icke vilja göra framställning

om att komma i åtnjutande af ersättning af förevarande slag,

hos kollegium begärt att erhålla andel i anslaget för år 1903 till belopp

af 200 kronor. Denna framställning hade, med hänsyn till, bland annat,

storleken af förvaltningsbidragen till sjömanshus med ungefär samma antal

inskrifna sjömän som sistnämnda sjömanshus, synts kollegium böra

vinna afseende, hvarför kollegium hemställde om sådan jämkning af de

till sjömanshusen för år 1902 utgående beloppen, att de till sjömanshusen

i Göteborg, Uddevalla och Stockholm utgående bidragen, hvilka vore de

största af alla bidragen och för sistnämnda år utgjorde för sjömanshuset

i Göteborg 4,000 kronor, för sjömanshuset i Uddevalla 2,900 kronor

och för sjömanshuset i Stockholm 2,800 kronor, minskades för sjömanshuset

i Göteborg med 100 kronor och för hvart och ett af de båda öfriga

med 50 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

I berörda skrifvelse erinrade kommerskollegium vidai’e, att — på

sätt i den till 1902 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets

tillstånd och behof finnes omförmäldt — direktionen för sjömanshuset

i Jönköping, utan medgifvande af kollegium, den 6 oktober 1899

beslutit höja ombudsmannens vid sjömanshuset aflöning från 100 till 500

kronor, att med detta högre belopp utgå från och med den 23 augusti

samma år; att direktionen det oaktadt begagnat sig af anslag för såväl

år 1900 som år 1901; att kollegium från sjömanshusets direktion infordrat

yttrande, om densamma vore villig vidtaga rättelse af de på grund af

sagda beslut verkställda utbetalningar; att kollegium vid afgifvande af

förslag till fördelning af 1902 års anslag uttalat, att, innan det anmärkta

förhållandet blifvit på ett tillfredsställande sätt ordnadt, något vidare bidrag

af statsmedel ej borde sjömanshuset tillerkännas, och därför hemställt,

att 250 kronor, motsvarande det belopp, som för år 1901 tilldelats

sjömanshuset i Jönköping, tills vidare måtte reserveras, samt att Eders

Kungl. Maj:t den 13 december 1901 fattat beslut i enlighet med denna

kollegii hemställan. Med åberopande, att direktionen för sistnämnda sjömanshus

i skrifvelse till kollegium meddelat, att det af kollegium i saken

till återbetalning anmärkta beloppet, 443 kronor 69 öre, blifvit sjömanshuset

i dess räkenskaper godtgjordt, hemställde kollegium, ej mindre att

berörda, af 1902 års anslag reserverade 250 kronor mätte till sjömanshuset

i Jönköping utbetalas, än äfven att sjömanshuset måtte af 1903 års anslag

erhålla lika stort belopp.

Jämlikt nådigt bref den 31 december 1902 biföll Eders Kungl. Maj:t

kommerskollegii hemställan om utbetalande till sjömanshuset i Jönköping

af nyssberörda 250 kronor af 1902 års anslag samt beslöt, att det för år

1903 af Riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljade anslag å 30,000

kronor skulle, i enlighet med den af kommerskollegium föreslagna fördelningen

och med föreskrift om iakttagande af det af Riksdagen stadgade

villkor, utdelas till sjömanshusen i riket med undantag af sjömanshuset i

Skellefteå, därvid minsta beloppen tilldelades sjömanshusen i Haparanda och

Kungelf med 50 kronor till hvartdera samt högsta beloppet, 3,900 kronor,

tillerkändes sjömanshuset i Göteborg.

I sin ofvanberörda skrifvelse af den 9 december 1902 hemställer

kommerskollegium jämväl, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd

för beredande åt sjömanshusen äfven framgent af ett bidrag af statsmedel

till belopp af minst 30,000 kronor årligen, att dem emellan fördelas.»

Då ifrågavarande anslag torde jämväl för år 1904 blifva erforderligt,

hemställer utskottet,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande: N:o 8.

39

att Riksdagen må å extra stat för år 1904 under

benämning »ersättning till sjömanshusen» bevilja ett

anslag af 30,000 kronor för beredande åt sjömanshusen

af skälig ersättning för dein åliggande bestyr med värnpliktiges

inskrifning och redovisning samt med utarbetande

af sjöfartsstatistiska uppgifter, dock under villkor,

att aflöning till tjänsteman vid sjömanshus, som erhåller

sådan ersättning, icke må utan kommerskollegii medgifvande

höjas.

Brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm.

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till brandförsäkring b^“|(g"d£

af operabyqqnaden i Stockholm bevilja ett extra anslag för år 1904 afr;n„ af opera

18,814 kronor. _ _ _

Departementschefen har erinrat, hurusom Riksdagen med bifall till ö'' 7''

Kungl. Majt:s därom gjorda framställningar till bestridande af kostnaden L ‘J

för gäldande af årspremie för brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm

för hvart af åren 1900—1903 beviljat ett extra anslag af 18,314

kronor samt meddelat, att, enligt inhämtad upplysning från brandförsäkringsbolagens

tarifförenings delegation i Stockholm, någon höjning i hittills utgående

premiesats för operabyggnadens brandförsäkring icke för närvarande

är ifrågasatt.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till bestridande af kostnaden för

gäldande af årspremie för brandförsäkring af operabyggnaden

i Stockholm bevilja ett extra anslag för år

1904 af 18,314 kronor.

Dyrtidstillägg.

21:o) Kungl. Maj:t han föreslagit Riksdagen att, till beredande, i Angående

enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12 sistlidnedyrtldstlllagg

januari angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del

tjänstemän och betjänte i finansdepartementets afdelning af Kungl. Majrts

kansli samt till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å extra

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

stat för år 1904 anvisa såsom förslagsanslag ett för jämnande af hufvudtitelns

slutsumma till 200,088 kronor jämkadt belopp.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande;

hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 13 februari 1903.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1903,

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGOR.

Bih. till Rikad. Prot. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft.

Ö

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Bil

Tabell öfver ordinarie anslagen unde

1903

års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indeluing och

därmed jämförlig

anvisning på

förslag.

Friheter.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

_

17,000

_

64,000

—

—

64,000

—

122,100

—

—

122,100

—

112,000

—

—

112,000

—

174,000

—

—

174,000

—

140,000

—

—

140,000

—

20,300

—

—

—

20,300

—

10,500

—

—

10,500

—

191,900

—

—

191,900

—

39,100

—

—

—

39,100

—

2,982,000

—

—

2,982,000

—

2,100,000

—

—

2,100,000

—

85,110

—

—

85,110

—

33,000

—

—

—

33,000

—

69,600

69,600

73,500

73,500

11,500

—

—

—

11,500)—

6,245,610

—

t

|-

6,245,610

_

Finans

Departementschefen .............................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli...............

Kammarkollegium.................................................................

Statskontoret .......................................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag *)....................................

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, förslagsans

Mynt- och kon troll verken...................................................

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag.....................

Kammarrätten......................................................................

Öfverintendentsämbetet .......................................................

Tullverket, förslagsanslag att af tullmedlen direkt utgå ......

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag......

Kommerskollegium ...........................................................

Bergsstaten ........................................................................

Statistiska centralbyrån:

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån....................

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande.......................................

» arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikaria

» officiella statistiska trycket ......................................

» en statistisk tidskrift..................................................

» utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik ..

Befrämjande i allmänhet af slöjderna ..............................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ................

Trpt

j Öfver detta anslag kommer utskottet framdeles att afgifva

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o S.

43

TM t. A.

riksstatens Sjunde hufvudtite!.

departementet.

ersättningar

1,500: - 20,000: —

17,300: - 1,400: —

1,000: —

28,400: —

41,200: —

Transport

Förslag till blifvande

riksstat:

Anvisning

kontant.

Indelning och

därmed jämförlig

anvisning på

förslag.

Friheter.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

_

_

17,000

_

64,000

—

—

—

64,000

_

122,100

—

—

122,100

—

112,000

—

—

112,000

—

174,000

—

—

174,000

—

140,000

—

—

140,0U0

—

20,300

—

—

20,300

—

10,500

—

—

—

10,500

—

191,900

—

—

191,900

—

39,100

—

—

—

39,100

—

2,982,000

—

—

—

2,982,000

—

2,100,000

—

—

2,100,000

—

85,110

—

—

85,110

—

33,000

33,000

;

69,600

69,600

73,500

—

_

73,500

—

11,500

—i

•—

-1

11,500

—

1 6,245,610

-|

-i

6,245,610

—

låtande.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o S.

1903 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och

därmed jämförlig

anvisning på

förslag.

Friheter.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Trpt

6,245,610

_

_

_

6,245,610

■_

8,700

—

—

8,700

—

30,000

—

—

30,000

—

250,000

—

—

—

250,000

—

21,550

—

30

—

21,580

15,000

—

—

—

15,000

—

450,000

—

—

—

450,000

—

25,000

—

—

—

25,000

—

75,000

—

—

—

75,000

45,466

—

—

—

45,466

—

18,769

—

—

18,769

—

61,580

—

—

—

61,580

—

32,000

-

—

32,000

—

60,000

-

—

60,000

—

S:a

7,338,675

30

—

7,338,705

—

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket................................

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stock
Byggnader

och reparationer, reservationsanslag........................

Städers friheter, förslagsanslag ................................................

Observations- och uppbördsprocent^- in. m., förslagsanslag ...

Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag*) ....................

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter, för
Restitutioner,

förslagsanslag ......................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag.....................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .....................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.........

Extra utgifter, reservationsanslag..............................................

Kungl. operan...........................................................................

*) Öfver detta anslag kommer utskottet framdeles att afgifva ut
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

45

Förslag till blifvande riksstat :

Indelning och

därmed jämförlig

Anvisning i

kontant.

anvisning pa

förslag.

S u m m a.

Friheter.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

6,245,610

—

—

6,245,610

—

8.700 —

—

8,700

—

holm, förslagsanslag ................................................................

30,000

250,000

_

—

—

30,000

250,000

21,550

_

30

—

21,580

—

15,000

_

—

15,000

—

450,000

—

—

450,000

—

slagsanslag, högst .....................................................................

25.000

75.000

—

----

—

25.000

75.000

—

45,466

—

—

45,466

—

18,769

—

—

18,769

—

61,580

—

—

61,580

—

32,000

—

—

32,000

—

60,000

—

60,000

—

Summa

7,338,675

_

30

—

7,338,705

—

ätande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■10

Slalmlskollelx Utlåtande N:o 8.

Bil. LM. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstalens

Sjunde liufvudtitel.

Kronor.

ö.

Finansdepartementet.

Finansdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

Till arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå ......

4,500

Kammarkollegium:

Till ordnande och registrerande af vissa handlingar i kammararkivet ..

5,000

—

Statskontoret:

Till ersättning för af statskontoret gjorda förskott ................................

147,893

—

Tullverket:

Till förstärkning af arbetskrafterna vid tullverket..................................

231,800

—

Öfverintendentsämbetet:

Till underhåll och reparationer af publika byggnader

50,000

—

Kommerskollegium:

För det arbetsstatistiska arbetets ordnande .............................................

15,000

1

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande af

en andre lärare vid samma skola................................................

4,800

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandels- societetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus

praktiska handelsinstitut.................................................. 28,000: —

» befrämjande af afsättning i främmande länder af alster

af svensk industri och svenska näringar........................ 18,000: —

» handelsstipendier.............................................................. 20,000: —

66,000

Transport

524,493

—

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 8.

47

Kronor.

Ö.

Transport

524,493

—

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ............................. 14,000: —-

» anställande af en extra grufingeniör inom norra berg- mästaredistriktet .............................................................. 1,500: —

15,500

Fabriksinspektion:

För anordnande af fabriksinspektion.......................................................

57,000

—

Diverse .anslag:

Ersättning till sjömanshusen.................................................. 30,000: —

Till brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm............ 18,314: —

48,314

_

Summa

645,307

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.