Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition om anslag för Sveriges deltagande i världsutställningen i S:l Louis år 100i, dels ock två i samma ämne väckta motioner.

1903-05-12 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:90, Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition om anslag för Sveriges deltagande i världsutställningen i S:l Louis år 100i, dels ock två i samma ämne väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

I

JT:o OO.

Ank. till Riksd. kansli den 12 maj 1903 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition om

anslag för Sveriges deltagande i världsutställningen i S:l

Louis år 100i, dels ock två i samma ämne väckta

motioner.

(2:a U. A.)

Uti en den 17 april 1903 aflåten proposition (n:o 101) har Kungl.

Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att för Sveriges

deltagande inom konst- och undervisningsafdelningarna af 1904 års världsutställning

i S:t Louis på extra stat för år 1904 anvisa ett anslag af

120,000 kronor.

Till omförmälda statsrådsprotokoll har föredragande departementschefen

anfört följande.

»Sedan presidenten i Amerikas förenta stater inbjudit andra staters

regeringar, däribland Sveriges, att deltaga i en världsutställning i S:t

Louis, ursprungligen afsedd att hållas år 1903, men numera bestämd att

äga rum under tiden den 1 maj—den 30 november 1904, hvilket ärende

hittills behandlats inom finansdepartementet, har den 2 april 1903 till

Bih. till Riksd. Prat. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 55 Haft. (N.is 90, 91). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

ecklesiastikdepartementet inkommit en underdånig framställning från akademien

för de fria konsterna om anslag för Sveriges deltagande i nämnda

utställnings konstafdelning. I denna framställning anföres följande.

Uti en den 20 december 1902 till akademien inlämnad skrifvelse

anhöll styrelsen för svenska konstnärernas förening, att akademien ville, i

likhet med hvad som skedde för jubileiutställningen i Miinchen år 1901,

inbjuda samtliga svenska konstnärer, tillhörande olika konstnärsgrupper,

till ett allmänt möte för att afhandla frågan om deltagande från de svenska

konstnärernas sida i världsutställningen i S:t Louis, till hvilken de svenska

konstnärerna erhållit inbjudning. Som det samtidigt upplystes, att äfven

andra konstnärsföreningar delade denna svenska konstnärernas förenings

önskan, utlyste akademien genom annonser och notiser i allmänna tidningar

för ändamålet ett offentligt möte, till hvilket samtliga svenska

konstnärer inbjödos. Vid detta möte, som hölls i konstnärshuset i Stockholm

den 30 januari 1903 och vid hvilket 43 konstnärer antecknade sig

såsom närvarande, uttalade sig hela församlingen af konstnärer för, att

underhandlingar måtte inledas emellan de olika konstnärsgruppernas förtroendemän

angående deltagandet i utställningen och villkoren därför;

och skulle resultatet af dessa underhandlingar sedermera delgifvas akademien.

Den 23 mars 1903 mottog akademien en skrifvelse, undertecknad å

styrelsernas för konstnärsförbundet, svenska konstnärernas förening och de

Frie vägnar, således från de tre konstnärsföreningar, som utgöra nästan

hela den svenska konstnärskåren. Sedan i skrifvelsen meddelats, att nämnda

tre konstnärsföreningar bestämt uttalat sig för önskvärdheten af, att den

svenska konsten bereddes möjlighet att på ett värdigt sätt framträda vid

världsutställningen i S:t Louis, anfördes vidare följande:

»Vikten af att svensk konst sättes i tillfälle att deltaga i den stora

amerikanska utställningen nästa år framgår tydligt, när man betänker,

att vårt land, om än i mycket de stora kulturländerna underlägset, dock

på flera områden, och alldeles särskildt på konstens, förvärfva t sig erkännande

ej blott som med de främsta jämnstarkt, utan ock som en banbrytande

nation. Att vid S:t Louis-utställningen, där våra europeiska

medtäflare uppträda med samlad energi, icke söka häfda denna plats vore

att beklaga, desto mera som just för närvarande bland de svenska utvandrarna

vaknat behof och vilja att göra det gamla fäderneslandets insats

i kulturarbetet kändt, förstådt och aktadt. Undertecknade få därför

hemställa, att kungl. akademien, för uppnåendet af en svensk konstafdel
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

3

ning vid världsutställningen i S:t Louis 1904, ville hos Kungl. Maj:t

begära ett anslag af 45,000 kronor, ett belopp som beräknats med ledning

af Chicago-utställningens kostnad.

Utan att ingå på ett eventuellt anslags disposition eller de olika

utgiftsposternas fördelning vilja konstnärsgrupperna dock föreslå, att, då

en kommissarie vid detta tillfälle torde blifva öfverflödig, den eljest för

kommissariens aflöning reserverade summan måtte fördelas mellan gruppernas

montörer.

Skall Sverige emellertid på den internationella konstens område

kunna, såsom sig bör och såsom dess hittills varande ställning på detta

område med bestämdhet kräfver, göra en verkligt stor och minnesvärd

insats i den nationernas täflan, som förestår i S:t Louis, så torde det för

alla vara klart, att den svenska utställningen måste kunna påräkna stöd

såväl af de styrande för landets offentliga konstsamlingar som af enskilda

ägare af konstverk. Endast i det fall, att möjlighet finnes att kunna

komplettera den samling arbeten, konstnärerna själfva kunna disponera

för utställningen, med vissa framstående tidigare verk, som nu äro i offentlig

eller privat ägo, skall utsikt kunna finnas för, att utställningen verkligen

skall komma att ge en fullständig och åskådlig bild af den rika konstutvecklingen

i vårt land. Med hänsyn till den fosterländska innebörden

häraf hysa vi dock den säkra tillförsikten, att staten skall föregå de enskilde

med till efterföljd manande exempel genom utlämnandet af för

utställningen eventuellt erforderliga konstverk.»

För egen del yttrar härefter akademien:

»De skäl, som i denna konstnärsföreningarnas skrifvelse finnas anförda

för att den svenska konsten må beredas tillfälle att på ett värdigt

sätt deltaga i världsutställningen i S:t Louis 1904, synas akademien väl

grundade. För att detta skall kunna ske fordras dock, att den ekonomiska

sidan af företaget blir fullt betryggad. Konstnärerna själfva hafva,

lika litet som kungl. akademien, några medel för ändamålet till förfogande,

och att söka vädja till enskilda konstvänners offervillighet torde

under nuvarande tryckta ekonomiska förhållanden ej röna någon afsevärd

framgång. Det återstår då ingen annan utväg, än att staten träder emellan.

Och det synes kungl. akademien, att staten i detta afseende har

förpliktelser att uppfylla mot konsten och konstnärerna. Tack vare de

nu lefvande svenska konstnärernas oaflåtliga bemödanden att, så vidt

möjligt, icke försumma något tillfälle att inför utlandet visa, hvad den

moderna svenska konsten förmår, har densamma vunnit ett högt aktadt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

namn i utlandet, till heder och berömmelse för fosterlandet. Många uttalanden

i den kontinentala pressen — såväl dagpressen som konsttidskrifterna

— skulle kunna anföras till bevis härför. Här är icke platsen att

upprepa dessa för öfrigt vidt kända loford. Dock begagnar kungl. akademien

tillfället att såsom en sammanfattning af desamma anföra ett uttalande

från kompetentaste håll. Efter jubileiutställningen i Mtinchen år

1901, i hvilken den svenska konsten bereddes tillfälle att deltaga tack

vare det understöd, Eders Kungl. Maj:t täcktes i nåder anvisa, aflat presidenten

för Miinchenerkunstlergenossenschaft till hans excellens herr

ministern för utrikes ärendena en skrifvelse, som i öfversättning lyder:

''Jag kan icke underlåta att meddela eders excellens, att Bajerns och

hela Tysklands konstnärer äro oändligt tacksamma för att Sverige och de

svenska konstnärerna sände sin samling konstverk till Miinchenutställningen.

Utan afund och utan meningsskiljaktighet blef det af alla nationers

press och konstnärer erkändt, att den svenska konsten är en af de allra

förnämsta i hela kulturvärlden, och Sverige kan följaktligen vara stolt

öfver sina konstnärer.’

»Om», fortsätter akademien, »det i allmänhet är af vikt för oss att

begagna de tillfällen, som erbjudas att häfda den ställning, vi intaga på

kulturens olika områden, så gäller detta icke minst vår konst. För det

målets vinnande böra vi, synes det kungl. akademien, vara beredda att

göra äfven jämförelsevis afsevärda uppoffringar.

Det anslag, som här ifrågasättes, kan väl synas stort. Men det är

också en stor sak det gäller, och därför vågar kungl. akademien i underdånighet

anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes till innevarande års Riksdag

aflåta nådig proposition, att ett belopp af 45,000 kronor måtte anvisas

för vårt lands deltagande i konstafdelningen vid världsutställningen

i S:t Louis 1904.»

Vid nämnda världsutställning förekommer en annan afdelning af speciellt

intresse för Sverige, nämligen afdelningen för undervisning. Denna

afdelning är enligt meddeladt tryckt program afsedd att dels lämna en

öfverskådlig bild af alla sidor af Förenta staternas undervisningsväsen,

dels ock att vinna en jämförande öfversikt af andra länders undervisningssystem.

För att bilda mig ett omdöme, huru ett deltagande från Sveriges sida

i denna afdelning af utställningen skulle komma att utfalla särskilt med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

5

hänsyn till kostnadsfrågan, har jag låtit inom ecklesiastikdepartementet

uppgöra en beräkning i detta hänseende.

Man har därvid tänkt sig, att Sveriges representerande borde omfatta

å ena sidan de allmänna läroverken, samskolorna och flickskolorna samt

de tekniska skolorna, å andra sidan folkskolorna och folkhögskolorna.

För de allmänna läroverken, samskolorna och flickskolorna synas

hufvudsakligen ritningar och fotografier af nyare läroverkshus och deras

inredning samt redogörelser för organisation och läroplaner böra utställas.

Kostnaden härför kan säkerligen begränsas till 2,000 kronor.

De tekniska skolornas utställning kräfver omkring 6,000 kronor.

I fråga om folkskoleväsendet synes en mera omfattande utställning

vara lämplig. Den borde anordnas i sex afdelningar, nämligen en för ritningar

och, där så kan finnas lämpligt, äfven fotografiska afbildningar af

skolhus jämte skolmöbler och tillhörande anläggningar, särskilt planer

för skolträdgårdar, en för undervisningen i läsämnena med därtill afsedd

åskådningsmateriel, en för tecknings- och skrifundervisningen, en för manlig

och en för kvinnlig slöjd samt en för undervisning i huslig ekonomi.

För beräkning af kostnaderna kunna utgifterna för Stockholms folkskoleutställning

i Paris år 1900 läggas till grund. Dessa utgifter uppgingo

till omkring 8,000 kronor. Med hänsyn därtill, att nu ifrågavarande utställning

skulle omfatta såväl stad som land och komma att anordnas på

ett betydligt längre afstånd från hemlandet än den i Paris, måste kostnaderna

ställa sig betydligt högre och torde icke kunna beräknas till lägre

belopp än 15,000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet och Nääs slöjdlärarseminarium böra

vid en svensk utställning icke saknas. Kostnaderna härför synas kunna

betäckas med 1,000 kronor för hvardera anstalten.

Folkhögskolorna, hvilka äro karakteristiska för de skandinaviska länderna,

böra särskilt representeras från Sveriges sida. För detta ändamål

torde ett belopp af 1,000 kronor vara tillräckligt.

Dessutom böra beräknas omkring 7,500 kronor till montrer, 3,000

kronor till frakter och 2,000 kronor till uppsättning, försäkring m. in.,

allt med stöd af motsvarande kostnader vid Parisutställningen, samt 5,000

kronor till resekostnader och arfvoden för två personer, som ombesörja

uppställningen af utställningsföremålen.

För att utställningen må blifva till verkligt gagn bör finnas en utställningskominissarie,

med skyldighet att vissa timmar dagligen förevisa

och lämna upplysningar om utställningen. För en sådan kommissarie,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statutskottets Utlåtande N:o 90.

hvilken torde kunna hafva inseende jämväl öfver den ifrågasatta svenska

konstafdelningen vid utställningen, om en sådan skulle där förekomma,

kräfves omkring 10,000 kronor.

Vidare böra på engelska affattade redogörelser för undervisningsväsendets

skilda delar finnas att tillgå i utställningen, och beräknas kostnaderna

härför till 2,500 kronor.

För oförutsedda utgifter torde äfven något belopp afses, förslagsvis

10,000 kronor.

För utställningens förberedande och ordnande och för handhafvande

af alla de ärenden, som därmed stå i samband, måste tillsättas en kommitté

med rättighet att antaga behöfiiga biträden. Kostnaderna för en

dylik kommitté torde kunna begränsas till 4,000 kronor.

Utställningen koirime säkerligen att vinna, om enskilda förläggare

af undervisningsmateriel kunde förmås att deltaga i utställningen. Detta

skulle nog lättare ske, om utställarne kunde erhålla något bidrag till kostnaderna

för montrer och frakter. Ett belopp af förslagsvis 5,000 kronor

bör ställas till kommitténs förfogande att användas i sådant syfte.

Enligt denna beräkning skulle till bestridande af kostnaderna för

Sveriges deltagande i utställningens afdelning för undervisningsväsendet

med inbegripande af kommittéutgifter komma att kräfvas ett anslag af

omkring 75,000 kronor.

Af de handlingar, som funnits att tillgå beträffande världsutställningen

i S:t Louis, synes denna utställning skola blifva mycket storartad och

komma att öfverträffa de senaste världsutställningar i Amerika, i hvilka

Sverige deltagit. Det skulle då enligt mitt förmenande vara beklagligt,

om Sverige komme att helt och hållet saknas vid denna utställning, där

nästan alla öfriga bildade nationer kunna förväntas blifva representerade.

Äfven om Sveriges officiella deltagande i såväl industri- som konstutställningen

nu icke bör, med hänsyn till därmed förenade synnerligen

dryga omkostnader, ifrågasättas, torde vårt land likväl böra vara representeradt

vid ett par af de afdelningar inom utställningen, där Sverige

har att särskildt försvara en framstående plats bland kulturfolken.

Detta är händelsen med afdelningarna för konst och för undervisning.

Enligt uppgjorda beräkningar torde kostnaderna för ett deltagande i utställningen

i denna inskränktare omfattning kunna begränsas till en måttlig

summa, och den uppoffring, som en sådan utgift innebär, synes mig

väl uppvägas af de fördelar, som Sveriges deltagande i utställningen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

7

skulle medföra och bland hvilka jag ej räknar såsom den minsta befästandet

af de band, som förena oss med våra många i Amerika bosatta

landsmän.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag, efter samråd med

chefen för finansdepartementet, hemställa, det Eders Kungl. Maj:t ville

förslå Riksdagen att för Sveriges deltagande inom konst- och undervisningsafdelningarna

af 1904 års världsutställning i S:t Louis på extra stat

för år 1904 anvisa ett anslag af 120,000 kronor.»

Uti två särskilda motioner, väckta den ena (n:o 61) i Första Kammaren

af friherre Chr. Rappe och herr Hugo Tamm, den andra (n:o 200) i

Andra Kammaren af herr K. H. G. von Schéele m. fl., har hemställts,

att Riksdagen ville å extra stat för nästkommande år anslå inalles 400,000

kr. för Sveriges deltagande i världsutställningen i S:t Louis 1904; och

åsyftas med detta högre anslag dels uppförande af en särskild svensk

utställningspaviljong och dels åstadkommande af en utställning af svenska

industriprodukter.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för sistberörda förslag,

tillåter sig utskottet att hänvisa till motionerna.

Utskottet anser sig böra omförmäla, att af chefen för ecklesiastikdepartementet

till utskottet öfverläinnats åtskilliga af svenskamerikanare

undertecknade, till Hans Maj:t Konungen ställda petitioner, i hvilka

uttalats önskvärdheten af att Sverige och Norge blefve officielt representerade

vid ifrågavarande utställning och framhållits de fördelar, som

de förenade rikenas deltagande i utställningen kunde väntas för dem

medföra.

Såvidt utskottet kunnat bedöma, har något mera allmänt eller lifligt

intresse för deltagande från Sveriges sida i 1904 års världsutställning i

S:t Louis icke inom landet framträdt. Vid sådant förhållande och då,

hvad särskilt angår den ifrågasatta konstutställningen, denna icke synes

kunna förväntas vinna önskvärd fullständighet, med mindre från statens

samlingar för ändamålet utlämnas åtskilliga dem tillhörande märkligare

konstverk, men betänkligheter häremot synas möta på grund af den med

konstverkens förflyttning förenade risk, anser utskottet, med afseende

tillika på angelägenheten af begränsning utaf statens utgifter, sig icke

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

kunna förorda vare sig motionärernas eller Kungl. Maj:ts förevarande förslag;

och får utskottet sålunda hemställa,

att såväl Kungl. Maj:ts förevarande proposition

som herrar friherre Rappes och Tamms samt herr von

Schéeles m. fl. ifrågavarande motioner må af Riksdagen

afslås.

Stockholm den 12 maj 1903.

På statsutskottets vägar:

P. PEHRSON.

Reservationer:

af herrar: N. Fosser, 1 Wijk, F. F. Pettersson och H. R. Törnébladh,

hvilka ansett utskottets yttrande och förslag böra hafva följande lydelse:

»Utskottet anser önskvärdt, att Sverige må blifva officiellt representeradt

vid 1904 års världsutställning i S:t Louis, helst som detta kan antagas

öfverensstämma med önskningarna hos de i Amerikas förenta stater

bosatta svenskarna och vara ägnadt att stärka de band, som fortfarande

förena dem med hemlandet.

I öfverensstämmelse med hvad chefen för ecklesiastikdepartementet

yttrat till statsrådsprotokollet, hyser emellertid utskottet den uppfattning,

att det officiella deltagandet från Sveriges sida bör inskränkas till afdelningarna

för konst och för undervisning, inom hvilka afdelningar vårt

land torde hafva särskilt goda förutsättningar för att kunna med framgång

upptaga en täflan med de större kulturländerna. Motionärernas

förslag om beviljande af nödiga medel för den svenska industriens deltagande

i utställningen och för åstadkommande af en särskild svensk utställningspaviljong

anser sig utskottet sålunda icke kunna förorda; och

vill utskottet i afseende härå framhålla, dels att af motionärernas inom

Första Kammaren framställning framgår, att något afsevärdt intresse för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

9

deltagande i utställningen icke visat sig bland industriidkarne i Sverige

och dels att motionerna icke innefatta någon plan, som visar det begärda

anslagets behöflighet eller tillräcklighet, hvadan någon säkerhet icke synes

förefinnas, att genom dess beviljande verkligen skulle möjliggöras ett vårt

land värdigt deltagande i utställningen i den utsträckning, som motionärerna

afsett.

I de tre konstnärsföreningarnas i statsrådsprotokollet intagna skrifvelse

till akademien för de fria konsterna har uttryckts den önskan, att från

statens samlingar måtte utlämnas de konstverk, som kunde anses erforderliga

för att den ifrågavarande utställningen skulle lämna en fullständig

bild af konstutvecklingen i vårt land. I anledning häraf anser sig utskottet

böra uttala, att då det inträffat, att konstverk, som varit från

statens samlingar utlämnade för att på annan ort utställas, vid återställandet

befunnits mer eller mindre skadade och då vid den förflyttning,

som härvidlag skulle ifrågakomma, full säkerhet för konstverkens återlämnande

i oskadadt skick svårligen lärer kunna vinnas, betänkligheter

synas möta emot sådant medgifvande, som af konstnärsföreningarna blifva

ifrågasatt.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition samt med afslag å herrar friherre

Rappes och Tamms samt herr von Schéeles m. fl.

ifrågavarande motioner, i hvad de skilja sig från nämnda

proposition, för Sveriges deltagande i konst- och undervisa

ngsafdelnin garn a af 1904 års världsutställning i

S:t Louis på extra stat för år 1904 anvisa ett anslag

af 120,000 kronor.»

Det skulle här antecknas, att herrar K. E. Bohnstedt, H. Andersson

och I. Månsson icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

Bih. Ull Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 55 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.