Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition angående ändrade bestämmelser rörande trafikerandet af järnvägen Gellivare—Riksgränsen äfvensom angående beviljande åt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Gellivare malmfält af ett lån å 20,000,000 kronor m. m., dels ock inom Riksdagen väckta motioner vidkommande berörda ämne.

1903-05-15 · 42 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 37 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1903:96, Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition angående ändrade bestämmelser rörande trafikerandet af järnvägen Gellivare—Riksgränsen äfvensom angående beviljande åt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Gellivare malmfält af ett lån å 20,000,000 kronor m. m., dels ock inom Riksdagen väckta motioner vidkommande berörda ämne.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

1

N:o 96.

Ank. till Riksd. kansli den 15 maj 1903, kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition angående

ändrade bestämmelser rörande trafikerandet af järnvägen

Gellivare—Riksgränsen äfvensom angående beviljande åt

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget

Gellivare malmfält af ett lån å 20,000,000 kronor m. m.,

dels ock inom Riksdagen väckta motioner vidkommande berörda

ämne.

(R. A.)

1 proposition af den 28 nästlidne april har Kungl. Maj:t, under åberopande

af propositionen bifogadt utdrag af protokollet öfver civilärenden

för samma dag, föreslagit, att Riksdagen, under medgifvande att Kungl.

Maj:t å statens vägnar ägde med trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund,

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Gellivare

malmfält ingå öfverenskommelse af den lydelse, det i statsrådsprotokollet

omförmälda förslag utvisade, måtte bevilja, såsom lån till Luossavaara—

Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Gellivare malmfält, ett belopp af

20,000,000 kronor, att af riksgäldskontoret utbetalas på de villkor, som i

nämnda öfverenskommelse närmare angåfves.

I anledning af denna Kungl. Maj:ts proposition hafva följande motioner

blifvit inom Riksdagen väckta, nämligen:

Bill. till Riksd. Prot. 1903. 4 Sami. 1 Band. 59 Häft. (N:o 96.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

af herr A. Bergström (motionen n:o 62 i Första Kammaren) och af

herr S. Nordström i Höglunda (motionen n:o 201 i Andra Kammaren),

hvilka motionärer sammanstämmande föreslagit, att Riksdagen, med afslag

å Kungl. Maj:ts proposition, måtte anhålla om förnyad utredning i ärendet

i det syfte, som motionerna omfattade, och grundad på att staten ingår i

ett bolag, hvilket öfvertager brytning och drift af de stora norrbottniska

järnmalmsgrufvorna, såsom delägare med ett penningbelopp, som kan

anses erforderligt för att trygga företagets soliditet och handlingskraft;

samt af herr G. W. Boos (motionen n:o 202 i Andra Kammaren),

hvaruti hemställts, att Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts proposition

i ärendet, måtte besluta att i skrifvelse till Kung]. Maj:t anhålla, det

Kungl. Maj:t ville inleda underhandlingar rörande förvärfvande till billigaste

pris åt staten af aktiebolaget Gellivare malmfälts och Luossavaara—

Kiirunavaara aktiebolags malmtillgångar m. m. eller, om hinder därför

mötte, af det antal aktier, minst hälften i hvardera bolaget, som kunde

erhållas, äfvensom till nästa års Riksdag inkomma med det förslag, hvartill

dessa underhandlingar kunde föranleda.

1 sammanhang härmed har utskottet äfven till behandling förehaft

en af herr P. E. Lithander i Första Kammaren väckt motion (n:o 28),

däruti föreslagits, att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla,

att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, på hvilka villkor och till hvilket

pris statsverket eventuellt borde söka förvärfva äganderätt till Gellivara

och Kiirunavara malmfält af det eller de bolag, som visat sig vara rätte

ägare till desamma.

Af det vid ifrågavarande proposition fogade statsrådsprotokollet inhämtas,

att styrelsen för trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund i en

till Kungl. Maj:t ställd skrift af den 1 april 1903 meddelat, att trafikbolaget

träffat villkorlig öfverenskommelse om köp af 5,750 aktier i aktiebolaget

Gellivare malmfält och 1,774 aktier i Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag, i följd hvaraf, och då det förra af dessa båda norrbottniska

bolag ägde 3,609 aktier i det senare, trafikbolaget skulle, om köpet ginge

i fullbordan, genom detsamma erhålla bestämmanderätten öfver omkring

90 procent af hvartdera bolagets till ett antal af 6,000 uppgående aktier.

På närmare angifna skäl hade trafikbolaget i berörda skrift hos Kungl.

Maj:t hemställt om vidtagande af erforderliga åtgärder för åstadkommande

af ett aftal mellan svenska staten, å ena sidan, och nämnda tre bolag, å

andra sidan, i enlighet med ett ansökningen bifogadt förslag till grunder

för dylikt aftal.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

3

Detta aftal skulle afse dels bestämmelser i fråga om frakten för

den malm, som skall transporteras från Kiruna till riksgränsen och från

Gellivare till Luleå, dels nedläggande af den rättegång, som staten anställt

emot aktiebolaget Gellivare malmfält angående rätten till åtskilliga

grufveutmål vid Gellivare malmberg, dels och beviljande åt trafikaktiebolaget

af ett statslån å 20,000,000 kronor.

I statsrådsprotokollet meddelas härefter redogörelse för nu gällande

bestämmelser angående malmfrakten å ifrågavarande järnväg.

Hvad då först anginge bestämmelserna om frakten från Kiruna till

riksgränsen, hade, enligt hvad i statsrådsprotokollet erinrats, dessa bestämmelser

tillkommit i sammanhang med beslutet om anläggande af järnvägen

mellan Gellivare och riksgränsen.

I den kungl. proposition, som till 1898 års Riksdag afläts angående

byggande af nämnda järnväg, förutsattes nämligen upprättandet af ett

kontrakt mellan staten och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, som

skulle hafva till syfte att tillförsäkra staten full ersättning för de kostnader,

staten komme att för järnvägsanläggningen få vidkännas. Och

sedan Riksdagen beviljat anslag till järnvägsbyggnaden under villkor bland

annat af vissa ändringar i det föreslagna kontraktet, hade den 2 juli

1898 emellan staten och bolaget upprättats ett kontrakt af följande lydelse:

»Sedan innevarande års Riksdag beviljat medel till anläggande af Nu gällande

en statsbana från Gellivare förbi Luossavaara och Kiirunavaara malmfält

till riksgränsen i riktning mot Ofoten, är mellan svenska staten och Luossa- Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag följande öfverenskommelse träffad: ^nZaara ''

aktiebolags

malmtransporter

m. m.

§ 1.

Staten anlägger en järnväg från Gellivare förbi Luossavaara och

Kiirunavaara malmfält i Jukkasjårvi socken af Norrbottens län till riksgränsen

mellan Sverige och Norge i riktning mot Ofoten i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det af kungl. järnvägsstyrelsen jämlikt nådigt bref

den 28 maj 1897 upprättade förslag. Byggnaden påbörjas under loppet

af sommaren 1898 och bedrifves så, att järnvägen är färdig att öppnas

för allmän trafik innan 1903 års början.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

§ 2.

Staten åtager sig att, sedan banan blifvit färdigbyggd, å densamma

mot ersättning, som i § 3 här nedan sägs, dels från Luossavaara och

Kiirunavaara till riksgränsen för bolagets räkning frakta årligen högst en

miljon två hundratusen ton järnmalm eller af sagda myckenhet vunnen

förädlad produkt, dels ock till Luossavaara och Kiirunavaara frakta hvad

för bolagets rörelse erfordras af byggnadsmateriel och bränsle, dock att

staten fritager sig från ansvar för den minskning i den transporterade

malmmängden, som kan uppstå, därest bolaget icke med största möjliga

jämnhet fördelar malmafsändningen på årets särskilda månader.

§ 3.

Bolaget betalar till staten:

1) statens utgifter dels för järnvägens Gellivare—riksgränsen drift,

så vidt af järnvägens räkenskaper icke kan utrönas, att samma utgifter

föranledts allenast af den i § 4 omförmälda persontrafik, postbefordran

och godstransport, dels ock för underhåll af järnvägen med allt hvad därtill

hörer; ''

2) tre och åtta tiondedels (3,s) procent årligen å anläggningskostnaden

för järnvägen Gellivare—riksgränsen med tillbehör. Med anläggningskostnad,

däri inbegripes jämväl kostnad för anskaffande af rullande

materiel äfvensom ränta å statens utgifter för banan, intilldess densamma

öppnas för allmän trafik, förstås icke blott den ursprungliga kostnaden

vid järnvägens första anläggande, utan jämväl all annan kostnad, som

därefter å järnvägen nedlägges och icke afser allenast underhåll utan

ökar järnvägens kapitalvärde.

Det belopp, som utgöres af skillnaden mellan, å ena sidan, den af

bolaget enligt denna punkt erlagda afgift af 3,8 procent och, å andra

sidan, den ränteutgift, som förorsakas staten genom upplåning af de till

gäldande af ofvanberörda anläggningskostnad erforderliga medel eller,

därest medel därtill helt och hållet eller delvis på annat sätt anskaffas,

den summa, hvartill statens ränteutgift enligt riksgäldskontorets beräkning

skulle uppgå, i händelse medlen upplånades, beräknas till banans amortering.

För bestämmandet af hvad af statens utgifter för banan med tillhörande

materiel skall hänföras till underhåll, skola de för statens järnvägar

i sådant afseende gällande föreskrifter lända till efterrättelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

5

§ 4.

Bolaget ersätter årligen den förlust, som enligt järnvägens räkenskaper

må hafva uppkommit genom uppehållandet å järnvägen Gellivare—

riksgränsen af persontrafik och postbefordran samt annan godstransport än

den, som enligt § 2 åligger staten. Den vinst, som af sådan trafik uppstår,

tillfaller staten.

§ 5.

Sedan banan blifvit för bolagets malmtrafik öppnad, skall bolaget

månadsvis i förskott till staten utgifva den staten enligt § 3 tillkommande

ersättning; åliggande bolaget att före den 1 december hvarje år hos kungl.

järnvägsstyrelsen anmäla ungefärliga storleken af malmtransporten under

det nästkommande året. Sist en månad efter sådan anmälan skall kungl.

järnvägsstyrelsen hafva meddelat bolaget uppgift å det provisoriskt beräknade

beloppet af driftkostnaden för det kommande året och anläggningskostnaden

vid samma års slut, hvarefter bolaget under det nya kalenderåret

å första helgfria dag i hvarje månad till kungl. järnvägsstyrelsens

hufvudkassa inbetalar en tolftedel af den i § 3 omförmälda ersättning.

Under första trafikåret skall storleken af malmtransporten för bestämmandet

af förskottslikviden beräknas till åttahundratusen ton för

året. Skulle bolaget något år underlåta att hos kungl. järnvägsstyrelsen

göra sådan anmälan, som här ofvan är sagdt, skall transportmängden för

nyssnämnda ändamål beräknas komma att uppgå till samma myckenhet

som nästföregående år, dock ej under en miljon ton; skolande i sistnämnda

två fall storleken af bolagets månatliga förskottslikvid bero på den uppgift

därom, som varder bolaget af kungl. järnvägsstyrelsen tillställd minst

fjorton dagar före första förfallodagen under det ifrågavarande året.

Vid beräkningen af förskottslikviden må kungl. järnvägsstyrelsen —

bortsedt från det första trafikåret — icke för något år utgå från lägre

transportmängd än en miljon ton, äfven om bolaget anmält en mindre

myckenhet.

Så fort ske kan efter hvarje års slut uppgöres af kungl. järnvägsstyrelsen

sluträkning mellan staten och bolaget för det gångna året, upptagande

jämväl hvad bolaget på grund af § 4 här ofvan tilläfventyrs har

att erlägga; skolande bolaget sist en månad efter erhållen del af denna

sluträkning till kungl. järnvägsstyrelsen inbetala den skuld, bolaget enligt

sluträkningen må äga; hvaremot, därest öfverskott till bolagets förmån af

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

sluträkningen utvisas, detsamma i nya årets räkning godtgöres bolaget

medelst afdrag af därunder skeende förskottslikvid.

§ 6.

De i §§ 2—5 träffade bestämmelser skola gälla, intill dess anläggningskostnaden

blifvit eldigt Kungl. Maj:ts uträkning till fullo amorterad,

eller, därest staten dessförinnan finner skäligt uppsäga överenskommelser),

till dess tre år efter uppsägningen förflutit; dock att uppsägning, därtill

bolaget icke äger rätt, icke må å statens sida ske inom de tjugu första

åren efter järnvägens öppnande.

§ 7.

För underlåtenhet att fullgöra sina åtaganden utfäster härmed bolaget,

jämte den ersättningsskyldighet, som kan för bolaget uppkomma,

ett vite af två miljoner kronor, hvilket vite skall utgå i den mån Kungl.

Magt finner skäligt därom förordna; dock att för försummelse å bolagets

sida allenast i fråga om afgifvande af de i § 5 omförmälda uppgifter,

vitet ej kommer att tillämpas; och medger bolaget till säkerhet för berörda

vite första inteckning i all den fasta egendom inom Jukkasjärvi

socken, som bolaget må komma att äga.

§ 8.

Till ytterligare säkerhet för uppfyllande af sina åtagna förbindelser

skall bolaget:

1) såsom pant till staten öfverlämna bevis, att i af staten i sådant

afseende godkänd bankinrättning blifvit för statens räkning deponerade en

miljon femhundratusen kronor, därå bolaget, så länge det fullgör sina

åtaganden enligt detta kontrakt, äger uppbära räntan; ägande staten, därest

enligt Kungl. Maj:ts bepröfvande, bolaget brustit i sina förpliktelser, att

ej mindre till säkerhetens ökande innehålla den för hvarje år å sagda belopp

upplupna ränta, än äfven, till betäckande af sin fordran, använda

panten utan iakttagande af de i lag för realiserande af pant gifna föreskrifter;
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

2) aflämna en för fullgörande af bolagets förbindelser ingången

borgen af »Aktiebolaget Gellivare malmfält».

Vidare åligger bolaget att

a) aflämna fyra i bolaget gällande, till staten med full äganderätt

behörigen öfverlåtna aktier. Talan för aktie, som tillhör staten, föres af

den, som af Kungl. Maj:t därtill förordnas;

b) vidtaga den ändring i sin bolagsordning, att aktie icke må ägas

eller innehafvas af utlänning, och att beslut om ändring i denna bestämmelse

eller om försäljning af grufva eller del däraf, om bolagets upplösning,

om nedläggande af grufdriften och om förändring af bolagsordningens

bestämmelse i afseende på föremålet för bolagets verksamhet icke må

utan Kung]. Maj:ts tillstånd vara giltigt, med mindre samtlige aktieägare

förenat sig därom; skolande hvad i detta moment stadgats äga giltighet

jämväl, efter det de i §§ 2—5 meddelade bestämmelser må hafva upphört

att gälla.

§ 9.

Därest aftal icke kommer att träffas rörande utförande genom statens

försorg och på dess bekostnad af de spår med normal spårvidd, som

befinnas erforderliga för malmens fraktande från Kiirunavaara och Luossavaara

malmfält till bangården vid Luossajaure, förbinder sig bolaget att

verkställa och bekosta sagda spår samt att hafva fullbordat desamma till

den tid, då järnvägen från ofvannämnda bangård till riksgränsen kan

öppnas för malmtrafik.

Ifrågavarande spåranordningar må dock icke af bolaget utföras, utan

att plan därför blifvit af Kungl. Maj:t pröfvad och fastställd; ägande

Kungl. Maj:t därjämte att genom sin järnvägsstyrelse låta öfvervaka berörda

arbetes verkställande, i enlighet med den fastställda planen, därvid

bolaget skall vara skyldigt ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter

och bestämmelser i afseende på arbetets utförande, hvilka af kungl.

järnvägsstyrelsen eller dess i egenskap af kontrollant på arbetsplatsen förordnade

ombud tilläfventyrs varda meddelade.

Kostnaden för denna kontroll ersättes staten af bolaget.

Staten äger rätt att under kontraktstiden, när staten så önskar, inlösa

förenämnda spåranläggningar antingen för det belopp, desamma

kostat bolaget — ränta å anläggningskostnaden dock icke häruti inräknad

— eller ock för den summa, hvartill samma anläggningar värderas af fem

ojäfvige män, af hvilka två utses af Kung]. Maj:t, två af bolaget och den

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

femte af de fyra sålunda valda, eller, om dessa icke blifva i valet af den

femte ense, af landshöfdingen i Norrbottens län.

Staten äger välja mellan de båda angifna inlösningssätten och förty

fordra, att värdering sker, innan staten träffar sitt val.

§ 10.

Detta aftal vare ej gällande, förrän bolaget:

dels styrkt, att bolaget förfogar öfver nödigt kapital ej mindre för

åstadkommande af de anordningar, hvilka erfordras för brytning och lastning

af malm till minst en miljon ton om året, än äfven, därest icke

staten anlägger till malmfälten erforderliga bispår, för anläggande af

sådana;

dels visat, att bolaget med norska staten aftalat om malmtransportens

fortsättning å järnväg från den punkt, där svenska statens järnväg

vid riksgränsen slutar, till tjänlig skeppningsort äfvensom angående anstalter

för malmens inlastning i fartyg eller, där så erfordras, uppläggande

a land eller, därest aftal angående berörda anstalters ombesörjande af

norska staten icke träffas, att bolaget till sådana anstalters vidtagande

förfogar öfver nödiga tillgångar;

dels vidtagit de åtgärder, som enligt § 8 åligga bolaget;

dels ock till staten aflämnat en af aktiebolaget Gellivare malmfält

utfärdad, med borgen af Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag försedd

förbindelse, däri, under villkor att frakten för förstnämnda bolags inalmtransport

å järnvägen Malmberget—Svartön icke förrän tre år efter därom

gjordt tillkännagifvande höjes utöfver tre kronor för ton, en årlig nettovinst

af fyra procent af järnvägen Malmberget—Svartön med därtill hörande

bispår och utlastningsanordningar, rullande och annan materiel garanteras

staten under tiden från och med 1903, till dess detta kontrakt

upphör att gälla eller dessförinnan tre år förflutit, från det staten tillkännagifvit

sig icke längre vilja vara vid ofvannämnda fraktsats bunden.

§ 11.

Skulle i anledning af denna öfverenskommelse skiljaktiga meningar

i något afseende uppstå mellan kontrahenterna, är bolaget underkastadt

Kungl. Maj:ts afgörande.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 06.

9

I öfverensstämmelse med stadgandena i delta kontrakt hade Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag till civildepartementet öfverlämnat, bland

annat, följande handlingar nämligen:

l:o) två af Stockholms enskilda bank utfärdade räntebärande depositionsbevis,

det ena af den 27 juni 1898 å en miljon kronor och det

andra af den 1 juli 1898 å fem hundra tusen kronor, hvilka båda belopp

deponerats af Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag;

2:o) af aktiebolaget Gellivare malmfält den 2 juli 1898 utfärdad

borgen för det härofvan omförmälda kontrakts behöriga fullgörande af

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag;

3:o) fyra å svenska staten med full äganderätt öfverlåtna stamaktier

i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, n:is 2,533, 2,534, 2,547 och

2,612, hvar å 1,000 kronor med tillhörande kuponger från och med n:o 1;

4:o) en af aktiebolaget Gellivare malmfält den 2 juli 1898 utfärdad,

med borgen af Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag försedd utfästelse,

hvarigenom, under villkor att frakten för aktiebolaget Gellivare

malmfälts malmtransport å järnvägen Malmberget—Svartön icke förrän

tre år efter därom gjordt tillkännagifvande höjes utöfver tre kronor för

ton, aktiebolaget Gellivare malmfält garanterat svenska staten en årlig

nettovinst af fyra procent af järnvägen Malmberget—Svartön med därtill

hörande bispår och utlastningsanordningar, rullande och annan materiel

under tiden från och med 1903 till dess det samma dag mellan staten och

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag afslutade kontrakt angående byggandet

och trafikerandet af en statsbana från Gellivare till riksgränsen mot

Norge upphör att gälla eller dessförinnan tre år förflutit från det staten

tillkännagifvit sig icke längre vilja vara vid ofvannämnda fraktsats bunden.

Såväl kontraktet som samtliga öfriga omförmälda handlingar hade enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 1 juli 1898 öfverlämnats till statskontoret

med föreskrift, att det skulle åligga statskontoret att föranstalta om lyftande

för statsverkets räkning af blifvande utdelningar å de fyra å svenska

staten öfverlåtna aktierna, att öfvervaka, att den af aktiebolaget Gellivare

malmfält utfärdade borgensförbindelsen, äfvensom den af samma bolag afgifna,

med borgen af Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag försedda utfästelsen

rörande tillförsäkrande åt staten af viss nettovinst å järnvägen

mellan Malmberget och Svartön blefve, jämväl hvad beträffade sistnämnda

borgen, bibehållna vid gällande kraft, äfvensom att draga försorg därom

att, därest Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag förvärfvade fastighet inom

Jukkasjärvi socknar, sådan inteckning utverkades, som i öfverenskommelsens

7 § afsåges.

Bill. till lliksd. Prut. 1000. 4 Sand. 1 Afd. 50 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

Den 3 februari 1902 meddelade Jukkasjärvi lappmarks tingslags

häradsrätt inteckning i ett Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag tillhörigt,

från den vid afvittringen i Jukkasjärvi socken till kronopark afsätta mark

afsöndradt område om 241,16 hektar i vidd, Kungl. Maj:t och Kronan till

säkerhet för en af nämnda bolags styrelse den 18 november 1901 utfärdad

förbindelse, enligt hvilken bolaget skulle till Kungl. Maj:t och kronan vid

anfordran betala en summa af 2,000,000 kronor.

Då beslut fattades om byggande af järnvägen Gellivare—Riksgränsen,

beräknades anläggningskostnaden för banan till 21,498,000 kronor,

däraf för rullande materiel 4,534,000 kronor. Till följd af inträffade

stegringar i arbets- och materialpris, synnerligen ogynnsamma väderleksförhållanden

samt andra under ai’betets fortgång tillstötande omständigheter

hade emellertid kostnaden för ifrågavarande järnvägsanläggning,

hvilken i slutet af år 1902 öppnades för provisorisk trafik, öfverstigit den

beräknade. De för järnvägens anläggande beviljade anslagsbelopp uppginge

tillsammans till 29,907,000 kronor, däraf 4,889,000 kronor för inköp

af rullande materiel och 25,018,000 kronor för själfva järnvägsanläggningen.

Enligt från järnvägsstyrelsen infordrade uppgifter hade anläggningskostnaden

den 1 mars 1903 uppgått till omkring 29,448,000 kronor. Häri

inginge 401,169 kronor 23 öre, utgörande det bokförda värdet af i statsbanebyggnadens

förråd befintliga inventarier och materialier, för hvilka

dock vid försäljning antagligen endast omkring 25 % af samma värde

kunde påräknas. Kostnaderna efter nämnda tidpunkt för banans komplettering

enligt det till grund för 1901 års Riksdags beslut om beviljande

af ytterligare anslag till banbyggnaden för år 1902 liggande kostnadsförslaget

beräknades uppgå till omkring 279,000 kronor.

Vid bestämmandet af det belopp, som bolaget skulle enligt 3 § af

ofvanintagna öfverenskommelse betala för innevarande år, det första hvarunder

denna öfverenskommelse träd! i tillämpning, hade järnvägsstyrelsen

beräknat anläggningskostnaden till dels de beviljade anslagsmedlen 29,907,000

kronor, dels räntan å statens utgifter för ifrågavarande bana intill den 1

januari 1903, enligt fullmäktiges i riksgäldskontor uppgifter 2,406,114

kronor 84 öre, eller tillhopa i rundt tal 32,313,000 kronor. Det provisoriskt

beräknade beloppet af driftkostnaden för år 1903, därvid man utgått

från en malmtransport af 800,000 ton, uppginge till 1,332,200 kronor.

Den ersättning, som enligt 3 och 5 §§ af öfverenskommelsen bolaget hade

att månatligen under innevarande år till järnvägsstyrelsen inbetala, belöpte

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

11

sig således till 213,350 kronor, däraf driftkostnaden till 111,016 kronor

67 öre och annuiteten till 102,333 kr. 33 öre.

I afseende på fraktafgifterna för aktiebolaget Gellivare malmfälts

transporter hade järnvägsstyrelsen uti infordrad promemoria meddelat malmfälts

följande. transporter.

För begagnande af de för bolagets räkning genom järnvägsstyrelsen

utförda särskilda spåranläggningar från Malmberget till Tingvalls kulle och

till utmålet Välkomman samt från plats å linjen Gellivare—Malmberget till

utmålet Hermelin in. fl. utmål betalade bolaget viss årlig afgift.

Hvad åter beträffade den frakt, aktiebolaget Gellivare malmfält varit

pliktigt erlägga för sina malmtransporter från Malmberget till Svartön vid

Luleå, hade densamma fastställts att utgå efter följande grunder:

Under åren 1893—18.94 enligt kungl. brefvct den 17 april 1893:

4 kronor per ton vid försändning af minst 150,000 ton per år

3: 70 » för hvarje ton utöfver de första » » » »

med rätt för bolaget att, om hela malmkvantiteten för år uppgått till

minst 300,000 ton, få åtnjuta nedsättning i frakten till 3 kronor 70 öre

jämväl för de första 150,000 ton.

Under år 1895 enligt kungl. bref vet den 28 juni 1895:

3: 70 kronor per ton vid försändning af mindre än 600,000 ton under året.

3: 20 » » » » » » minst 600,000 » » »

3: 00 » » » för hvarje ton, som försändts utöfver 600,000.

Under åren 1896—1897 enligt kungl. bref vet den 29 maj 1896:

3: 00 kronor per ton vid försändning af minst 600,000 ton per år.

3: 50 » » » » » » mindre än 600,000 » » »

Under åren 1898—1903 enligt kungl. bref vet den 1 juli 1898:

2: 75 kronor per ton vid försändning af minst 600,000 ton per år.

3: 25 » » » » » » 400,000—600,000 » » »

3: 50 » » » » » » mindre än 400,000 » » »

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

Den från Gellivare till Luleå nedfraktade inaluien hade utgjort:

år

1892..........

..................175,188

ton

å

4: 00

kr.

Summa

701,000 kr.

»

1893..........

.................. 306,315

»

»

3: 70

»

»

1,133,000 »

»

1894..........

..................618,281

»

»

3: 70

»

2,288,000 »

»

1895..........

..................615,611

»

»

3: 20*)

»

»

1,967,000 »

»

1896..........

..................611,593

»

»

3: 00

»

»

1,835,000 »

»

1897..........

.................. 626,171

»

»

3:00

»

»

1,879,000 »

»

1898..........

.................. 846,929

»

2: 75

»

»

2,329,000 »

»

1899..........

-........-...... 843,011

»

2: 75

»

»

2,318,000 »

»

1900..........

.................. 868,326

»

»

2: 75

»

»

2,388,000 »

»

1901..........

.................. 982,016

»

»

2: 75

»

2,701,000 »

»

1902..........

.................. 975,971

»

2: 75

»

2,684,000 »

»

1903 (järn-

—mars) .... 230,368

»

2: 75

»

»

634,000 »

Summa 7,699,780

ton

Summa

22,857,000 kr.

Efter att vidare hafva meddelat upplysningar om de afgifter, bergverksaktiebolaget

Freja hade att erlägga för sina malmtransporter, har

föredraganden å sid. 13—24 i statsrådsprotokollet redogjort för ofvanberörda,

af staten anställda rättegång beträffande bättre rätt till åtskilliga

grufveutmål vid Gellivare malmberg.

Styrelsens för trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund ofvan omförmälda

skrift af den 1 sistlidne april är i sin helhet införd å sid. 24—

29 i statsrådsprotokollet, som därefter meddelar det i denna ansökningsskrift

föreslagna aftalet, hvilket är af följande lydelse:

Trafik- »Förslag till grunder för aftal emellan å ena sidan svenska staten och å

GränaiZraandra sidan Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare

-Oxelösunds malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund.

förslag till

grunder för

aftal med Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag berättigas att efter hand öka

SVstaten. malmtransporten mellan Kiruna och riksgränsen upp till åtminstone

1,500,000, eventuellt 2,000,000 tons per år.

För en period af 30 år fastställes följande fraktaftal:

Hvar sjätte månad erlägges till svenska staten kronor 650,000, motsvarande

3,8 % å anläggningskostnaden för banan Gellivare—Riksgränsen,

hvilken kostnad,, som för närvarande uppgår till c:a kronor 32,400,000,

inom kort torde i och för ytterligare anskaffande af rullande materiel etc.

*) 3: 00 kr. för hvarje ton utöfver 600,000.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

13

stiga till i rundt tal 34,200,000 kronor. Därjämte betalas kronor l,oe

i frakt per ton malm Kiruna—Riksgränsen. Skulle kvantiteten per kalenderår

understiga 1,000,000 tons betalas dock frakt för detta minimikvantum.

Stiger däremot malmtransporten utöfver 1,500,000 tons årligen,

erlägges frakt med ett belopp, motsvarande den efter ofvanstående

grunder utgående frakten per ton vid transport af jämnt 1,500,000 tons

per år, eller således med + l,oe) 1 krona 93 öre per ton.

\ 1,500,000 /

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag erhåller ingen frakfrihet för

materialier, lifsförnödenheter etc., utan betalar frakt därför i likhet med

öfriga större trafikanter.

Under de 30 år, som aftalet afser, få andra malmbefraktare ej tillerkännas

proportionsvis billigare fraktvillkor än Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag.

Malmfrakten å järnvägen Malmberget—Luleå bibehålies vid den nuvarande.

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund ikläder sig ansvar för

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags och aktiebolaget Gellivare malmfälts

fullgörande af de med ofvanstående fraktaftal förenade skyldigheter.

För händelse exporttull åsättes järnmalm, berättigas Luossavaara—

Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Gellivare malmfält till restitution

å sådan tull genom motsvarande nedsättning i malmfrakten, intill utgången

af 3 0-årsperioden.

Kung]. Maj:t och kronan nedlägger pågående rättegång angående

äganderätten till vissa af aktiebolaget Gellivare malmfälts grufvor samt

afstår för framtiden från sina i berörda rättegång framställda påståenden.

På det trafikbolaget ej må nödgas anlita utländskt kapital vid ordnandet

af malmbolagens affärer lämnar svenska staten ett lån å 20,000,000

kronor till skälig ränta och på 30 års amortering mot säkerhet af inteckning

i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags och aktiebolaget Gellivare

malmfälts fasta och lösa egendom, liggande näst efter de för dessa bolags

obligationslån gällande inteckningar, jämte garanti af trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund.

Garantier.

Trafikbolaget utfäster sig att till statens trygghet och till förekommande

af utländskt inflytande å bolagets skötsel, dels hos regeringen deponera

de af trafikbolaget förvärfvade c:a 90 % af aktierna i Luossavaara—

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

Beslutade

ändringar

i trafikaktie■

bolaget

Grängesberg—Ox

eib

sunds bolags

ordning.

Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Gellivare malmfält med rätt för

svenska staten att, därest bolaget vill sälja berörda aktier, till sig lösa desamma

efter parikurs, dels äfven ändra trafikbolagets ordning i syfte, att

Kung!. Maj:t äger utse en ledamot i bolagets styrelse, samt att aktie i

trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund icke må ägas eller innehafvas

af utlänning i vidare mån, än att aktie, som före den 1 april 1903 bevisligen

innehafts af utlänning, må af honom eller hans rättsinnehafvare fortfarande

ägas och innehafvas, hvarjämte, i händelse af ökning af aktiekapitalet,

utlänning må för sina förut ägande aktier deltaga i tecknande af

nya efter samma grunder som öfrige aktieägare, samt äga och innehafva

sådana nya aktier.

o

A extra bolagsstämma den 1 april 1903 har trafikaktiebolaget beslu.

tat nedan angifna ändringar i den för bolaget fastställda ordning, nämligen

:

i § 4 (däruti för närvarande stadgas, att bolagets aktiekapital skall

-utgöra minst fjorton miljoner kronor och högst tjuguåtta miljoner kronor)

den förändring, att aktiekapitalet skulle utgöra minst fjorton miljoner kronor

och högst fyrtiotvå miljoner kronor;

i § 11 det tillägg, att en styrelseledamot jämte en suppleant för

honom utses af Konungen;

samt i § 6 vissa nya föreskrifter (här nedan utmärkta med kursiv

stil), hvartill vid fortsatt extra bolagsstämma den 20 april 1903 beslutats

tillägg (nedan utmärkta med spärrad stil), hvarigenom denna § skulle

erhålla följande lydelse:

»Ä hvarje aktie, som blifvit till fullo inbetald, utfärdas af styrelsen

aktiebref, försedt med ordningsnummer och ställdt till viss man; dock

må, där aktieägare det önskar, fem eller flera aktier i ett aktiebref sammanföras.

Med hvarje aktiebref följa tjugu vinstutdelningskuponger, betecknade

med n:is 1—20, samt talong.

Efter inlösen af dessa kuponger utlämnas, emot talongs aflämnande,

ytterligare kuponger till samma antal jämte ny talong; och förfares allt

framgent på samma sätt.

Aktie må icke ägas eller innehafvas af utlänning i vidare män, än

att aktie, som före den 1 april 1903 bevisligen innehafts af utlänning, må

af honom eller hans rättsinnehafvare fortfarande ägas och innehafvas,

hvarjämte, i händelse af ökning af aktiekapitalet, utlänning må för sina

förut ägande aktier deltaga i tecknandet af nya efter samma grunder som

öfriga aktieägare samt äga och innehafva sådana nya aktier.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o ÖB.

15

Samma inskränkning med afseende å rätten att äga eller

innehafva aktier i bolaget gäller äfven föf svenskt bolag, i hvars

bolagsordning eller bolagsaftal ej finnes intagen dels bestämmelse

därom, att aktie eller andel i bolaget icke må ägas af utlänning

eller utan Kungl. Maj:ts medgifvande af svenskt bolag, dels

ock föreskrift, att denna bestämmelse i bolagsordningen eller

bolagsaftalet. ej må ändras utan Kungl. Maj:ts medgifvande.

Alla aktier skola af bolagets styrelse efter ordningsnummer införas

i eu särskild, för en hvar vid anfordran tillgänglig registerbok, hvilken

för hvarje aktie upptager aktietecknarens namn, stånd eller yrke och hemvist,

de å aktien verkställda inbetalningar samt de med äganderätten till

aktien skeende förändringar, som med uppvisande af aktiebrefvet hos styrelsen

anmälas,

Öfvergår äganderätten till aktie genom öfverlåtelse, arf eller annat

laga fång till annan person, vare, med iakttagande af hvad här ofvan stadgats

om förhud med vissa undantag för utlänning, äfvensom för sådant

svenskt bolag, hvarom förut nämnts, att äga eller innehafva aktier i

bolaget, den nye ägaren berättigad att i bolaget inträda efter anmälan hos

styrelsen, som därom verkställer anteckning i registerboken och meddelar

bevis genom påskrift å aktiebrefvet. Förrän anteckning i registerboken

skett, äge den nye ägaren ej att utöfva rösträtt i bolaget.»

Vid ordinarie bolagsstämma den 27 april 1903 har bolaget enhälligt

fastställt de af extra bolagsstämma den 1 och af fortsatt extra bolagsstämma

den 20 i samma månad beslutade, här ofvan angifna ändringarna

i §§ 4, 6 och 11 af den för bolaget gällande ordning.

Såsom i trafikbolagets ansökning erinrats, äger staten redan nu,

jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 27 juni 1896, att genom särskildt

förordnad person deltaga i granskningen af förvaltningen utaf bolagets

angelägenheter.

I detta ärende hafva järnvägsstyrelsen, kommerskollegium och fullmäktige

i riksgäldskontoret, efter remiss, till Kungl. Maj:t afgifvit särskilda

utlåtanden, Indika finnas i statsrådsprotokollet återgifna, järnvägsstyrelsens

utlåtande sid. 33—43, kommerskollegii sid. 43—46 och riksgäldsfullmäktiges

sid. 46.

I anledning af trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösunds omförmälda

ansökning hafva särskilda framställningar hufvudsakligen i fråga

om malmtransport å statsbanan till Kungl. Maj:t ingifvits af aktiebolaget

Svappavara malmfält, bergverksaktiebolaget Freja och Tuolluvara graf
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

Föredra
gandens
yttrande.

aktiebolag; och lämnas för dessa framställningar närmare redogörelse å

sid 48—52 i statsrådsprotokollet.

För egen del har t. f. chefen för civildepartementet i detta ärende

yttrat följande:

»Hvad nu beträffar den af trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

hos Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningen, skulle genom bolagets

öfvertagande af aktiemajoriteten i aktiebolaget Gellivare malmfält

och därigenom jämväl i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag under de

förutsättningar, som i förslaget till aftal upptagits, utsikt förefinnas, att

de för utvecklingen af en värdefull gren af våra näringar samt utbredande

af odling inom en viktig del af landet betydelsefulla förhållandena vid de

två största gruflföretagen i Norrbottens län blefve för en afsevärd framtid

på ett tillfredsställande sätt ordnade. Förutom detta, som synes mig vara

af stor vikt, skulle vidare genom den ifrågasatta nya ordningen äfven

vinnas den fördelen, att berörda gruflföretag komme att stanna i svenska

händer, äfvensom att staten skulle erhålla ett önskvärdt inflytande på bolagens

verksamhet. I betraktande häraf synas mig talande skäl föreligga

för staten att, därest den föreslagna ordningen i öfrigt befinnes antaglig,

lämna den medverkan, som påkallas för dess genomförande.

I sådant afseende torde först få beröras frågan om äganderätten till

de grufvor, som innehafvas af aktiebolaget Gellivare malmfält. Det är

tydligt, att någon uppgörelse om öfvertagandet af detta bolags aktier icke

kan komma till stånd, utan att den nu mellan staten och bolaget pågående

rättegången om äganderätten till dessa grufvor nedlägges och bolagets

äganderätt till dem lämnas obestridd. För min del kan jag ej heller finna

annat än att de skäl, som förelågo för staten att mot aktiebolaget Gellivare

malmfält anhängiggöra ifrågavarande rättegång, väsentligen förlora

sin betydelse gent emot de fördelar, som den ifrågasatta uppgörelsen mellan

bolagen otvifvelaktigt innebär.

Hvad därefter beträffar den ändring i nu gällande bestämmelser om

malmtransporten å statsbanan mellan Kiruna och Riksgränsen, som af

trafikaktiebolaget ifrågasatts, skulle densamma afse dels transportmängden,

dels sättet för beräkningen af fraktafgifterna, dels tiden för dessa afgifters

erläggande till staten, dels ock tiden för det nya aftalets giltighet, hvarjämte

bolaget föreslagit ett tillägg rörande andra malmbefraktares fraktvillkor.

Sålunda har bolaget föreslagit en ökning af malmtransporten från

nu medgifna högst 1,200,000 ton till åtminstone 1,500,000, eventuellt

2,000,000 ton per år. Såsom af det föregående framgår, har järnvägsstyrelsen

häremot erinrat, att genom en ökning till 2,000,000 ton skulle,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

17

med hänsyn till banans till 2,700,000 ton beräknade transportförmåga,

andra malmtrafikanters berättigade anspråk kunna blifva åsidosatta, hvarför

järnvägsstyrelsen, som ej hade något att anmärka mot en ökning till

1,500,000 ton, ansett malmtransporten för Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag böra tillsvidare begränsas till sistnämnda belopp.

I afseende på den viktigaste ändringen eller sättet för beräkningen

af fraktafgifterna skulle, enligt bolagets förslag, Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolags nuvarande skyldighet att betala statens utgifter för järnvägens

Gellivare—Riksgränsen drift och underhåll samt 3,8 % å anläggningskostnaden

för järnvägen med tillbehör äfvensom att ersätta eventuell förlust

af annan trafik utbytas mot förpliktelse att utgifva en fraktersättning, som

för transport af intill 1,500,000 ton järnmalm om året skulle utgå dels

med 3,8 % af en till 34,200,000 kronor fixerad anläggningskostnad, eller i

rundt tal 1,300,000 kronor årligen, dels ock med l,oe kronor för hvarje

ton, samt för en årlig malmtransport af mera än 1,500,000 ton skulle

utgöra 1,93 kronor per ton. Järnvägsstyrelsen har dock icke kunnat i allo

godkänna trafikbolagets beräkning af de nya fraktafgifterna, utan på

grunder, för hvilka redogörelse i det föregående lämnats, kommit till det

resultat, att för 1,000,000 ton eller därunder borde betalas 2,540,000

kronor samt för hvarje ton utöfver 1,000,000 till och med 1,500,000

ton 78 öre.

Enligt trafikbolagets förslag skulle fraktafgifterna erläggas hvar sjätte

månad, då däremot nu gällande aftal bestämmer, att Luossavaarabolaget

skall för hvarje månad inbetala en tolftedel af det af järnvägsstyrelsen för

året provisoriskt beräknade beloppet af driftkostnaden och räntan på anläggningskostnaden.

Järnvägsstyrelsen har emellertid ansett lämpligast, att

nu gällande tider för likviden bibehölles, och härutinnan uppgjort ett förslag

med de modifikationer, som betingats af den utaf styrelsen föreslagna

afgift sberä kninge n.

Vidare har trafikbolaget föreslagit, att det nya fraktaftalet skulle

gälla en period af 30 år, hvaremot järnvägsstyrelsen framhållit nödvändigheten

däraf, att det nya aftalet skulle afslutas för samma tid som det nu

gällande, eller intill dess anläggningskostnaden blifvit till fullo amorterad

eller tre år förflutit efter uppsägning från statens sida, dock att den tid,

inom hvilken staten ej skulle äga uppsäga aftalet, kunde förlängas från

nu bestämda tjugu till trettio år.

Det tillägg, som trafikaktiebolaget föreslagit till införande i det nya

aftalet utöfver förutvarande bestämmelser, afser, att under tiden för aftalets

giltighet andra malmbefraktare ej finge tillerkännas proportionsvis

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 59 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

billigare fraktvillkor än Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag; och har

järnvägsstyrelsen funnit denna hemställan befogad.

För egen del anser jag de nya bestämmelser för Luossavaarabolagets

malmtransporter, hvilkas medgifvande från statens sida sålunda påkallas,

vara af den beskaffenhet, att de böra kunna med vissa ändringar och med

en något förtydligad affattning antagas. Jag ansluter mig härutinnan till

järnvägsstyrelsens uppfattning och anser de af styrelsen föreslagna ändringar

i hufvudsak välbetänkta och innefatta säkerhet för att icke staten

genom det nya aftalet skall äfventyra de genom det förra aftalet densamma

tillförsäkrade förmåner. I ett afseende synes mig emellertid böra göras

ett tillägg till hvad järnvägsstyrelsen föreslagit. I järnvägsstyrelsens beräkning

af fraktafgifterna har icke för transportmängder under 1,500,000

ton per år förutsetts det fall, att, sedan staten vidtagit nödiga anordningar

för transport af en årlig malmkvantitet af 1,500,000 ton, bolaget något år

inskränker toansporten under sistnämnda kvantitet. För ett sådant fåll

bör räntan naturligtvis beräknas å det högre anläggningskapitalet, 34,900,000

kronor, eller till 1,330,000 kronor, och således sammanlagda afgiften för

en kvantitet af 1,000,000 ton utgöra 2,640,000 kronor. Med denna siffra

till utgångstal skulle, genom ett tillägg af 58 öre för hvarje ton därutöfver,

afgiften för hvarje ytterligare 100,000 ton höjas med 58,000 kronor

och slutligen för en kvantitet af 1,500,000 ton per år ernås samma afgiftsbelopp,

som järnvägsstyrelsen i sin beräkning upptagit för sistnämnda

kvantitet.

I detta sammanhang anser jag mig böra meddela, att enligt från

riksgäldskontoret lämnad uppgift den ränta, som staten fått utgifva för de

till järnvägsanläggningen Gellivare—Riksgränsen beviljade och utbetalda

belopp, uppgått i medeltal till 3,80955787 %. Häraf framgår visserligen, att

den annuitet, Luossavaarabolaget skulle erlägga å järnvägens anläggningskostnader,

i stället för att lämna tillgång till amortering af dessa kostnader,

ej fullt motsvarar den ränta, staten får betala för de till företagets

utförande anskaffade penningarna, men denna omständighet synes mig icke

böra utgöra anledning att nu ifrågasätta annuitetens höjande utöfver hvad

i 1898 års öfverenskommelse fastställdes, enär i följd af den betydande

ökningen af anläggningskostnaderna bolagets utgifter i detta hänseende

komma att vida öfverstiga hvad från början varit beräknadt. Sannolikt

synes för öfrigt vara, att efter hand statens ränteutgifter kunna nedbringas

till det belopp, hvarifrån man utgick vid uppgörandet af 1898 års aftal.

I afseende å den transport af malm från Malmbergets station t ill

Svartön, som bedrifves af aktiebolaget Gellivare malmfält, har trafikaktiebolaget

föreslagit, att gällande fraktsatser skulle bibehållas oförändrade,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

19

och har järnvägsstyrelsen icke haft något att erinra däremot. Härvid har

jag ansett lämpligt att, på sätt äfven järnvägsstyrelsen hemställt, i ett

blifvande aftal fullständigt intagas de i detta afseende, enligt Eders Kungl.

Maj:ts nådiga beslut den 1 juli 1898, gällande fraktsatser, hvarförutom

däri särskildt bör anmärkas, att inskränkning ej sker i den bolaget enligt

utfästelse den 2 juli 1898 åliggande skyldighet att garantera staten viss

årlig nettovinst å järnvägen mellan Malmberget och Svartön.

Vidare har trafikaktiebolaget i sitt förslag till aftal förbehållit sig

att, om under aftalstiden exporttull skulle åsättas järnmalm, Luossavaaraoch

Gellivarebolagen skulle berättigas till restitution af denna tullafgift

genom nedsättning i malmfrakten. Att skäl finnes för denna anhållan,

synes ej kunna förnekas- Därest densamma, på sätt jag anser önskligt,

bifalles, torde dock, såsom järnvägsstyrelsen anmärkt, de belopp, som

kunna komma att restituera, ej böra utbetalas af trafikmedel, likasom

det t.ydligtvis endast är i afseende å en här i landet åsatt exporttull som

restitution kan ifrågakomma.

Hvad därefter beträffar trafikaktiebolagets ansökning om beviljande

åt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Gellivare malmfält

af statslån å 20,000,000 kronor, synes mig för bifall härtill tala

hufvudsakligen samma skäl, som anförts till stöd för trafikbolagets framställning

i dess helhet. Näppeligen torde det erforderliga lånebeloppet

kunna uppbringas å den inhemska lånemarknaden, och att för anskaffande

däraf hänvisa bolagen till utländskt kapital vore att lämna rum för ett

inflytande, som man just sträfvar efter att undvika. Då härtill kommer

att, efter hvad fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande gifver vid handen,

hinder för staten icke torde möta att genom upplåning tillhandahålla bolagen

beloppet, samt den säkerhet, som erbjudes och hvarom jag nu kommer

att närmare yttra mig, synes vara antaglig, tvekar jag icke att äfven

i denna del biträda trafikbolagets ansökning.

Vidkommande denna säkerhet och de garantier i öfrigt, som bolagen

erbjuda för de i ansökningen afsedda förhållandenas tillfredsställande ordnande,

så har till en början trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

förklarat sig villigt att ikläda sig ansvar för fullgörandet af alla de skyldigheter,

som enligt nu ifrågasatta fraktaftal skulle åligga Luossavaara—

Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Gellivare malmfält. Till upplysning

om värdet af den sålunda erbjudna säkerheten tillåter jag mig att

här lämna en öfversikt af trafikaktiebolagets ställning, sådan den enligt

mig tillhandahållna uppgifter visade sig vid 1902 års utgång.

Bolagets tillgångar utgjorde vid nämnda tidpunkt 2(1,453,258 kronor

42 öre, och ägde bolaget till sitt förfogande, förutom 20,1(17 kronor 5 öre,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande, N:o 96.

öfverförda af 1901 års vinst till 1902 års vinst- och förlustkonto, eu behållen

inkomst för året af 2,110,908 kronor 34 öre. Aktiekapitalet uppgår

till 21,116,000 kronor, och till reservfonden, som vid 1902 års slut

utgjorde 1,491,192 kronor 90 öre, har enligt bolagsstämmans beslut den

27 innevarande månad öfverförts 211,090 kronor 83 öre, hvadan densamma

sålunda numera utgör 1,702,283 kronor 73 öre.

Till säkerhet för återbetalningen af statslånet har trafikaktiebolaget

erbjudit, förutom sin egen garanti, inteckning i Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolags och aktiebolagets Gellivare malmfält fasta egendom äfvensom

förlagsinteckning i samma två bolags bergsbruk och grufdrift, med förmånsrätt

näst efter de för dessa bolags obligationslån lämnade säkerheter.

Enligt företedda handlingar utgöras bolagens fastigheter dels af en

Luossavaarabolaget tillhörig afsöndring om 241,16 hektar från Jukkasjärvi

kronopark, dels ock af följande Gellivarebolaget tillhöriga fasta egendomar

nämligen

den s. k. Fjällnäs egendom, bestående af 3/i28 mtl Gellivare n:r 1,

3/128 mtl Gellivare n:r 2, 41/si2 mtl Gellivare n:r 5 och V64 mtl Gellivare

n:r 6;

frälsehemmanet Robsahm n:r 1, 5/32 mtl;

den från 11 /256 mtl Boden n:r 2 afsöndrade lägenheten Bruket n:r 1

om 4 har 84 ar (kallad Storaholms hemman) och en från n/256 mtl Boden

n:r 2 afsöndrad lägenhet om 6 tunnland;

det s. k. Holmfors hemman och tegelbruk, bestående af: i öfverLuleå

socken: u/i28 mtl Buddbyn n:r 4, 13/128 mtl Buddbyn n:r 7, V32

mtl Legoträsk n:r 1, 19/64 mtl Alternäs n:r 1, Ve mtl Kopparberg n:r 1,

n/io24 mtl Buddbyn n:r 3, 17/256o mtl Buddbyn n:r 5, 39/4096 mtl Buddbyn

n:r 7, och i Råneå socken: 9/32 mtl Rörviken n:r 1, 3/i6 mtl Hedträsk

n:r 1;

den s. k. Svartö lotsplats, bestående af: en från Vie mtl Björsbyn

n:r 5 afsöndrad lägenhet om 10,3873 har, kallad Bältet n:r 3, en från 13/256

mtl Björsbyn n:r 5 afsöndrad lägenhet om 8,4397 har, kallad Bältet n:r 4,

och en från 37/128 mtl Björsbyn n:r 6 afsöndrad lägenhet om 73,7990 har,

med undantag af den från dessa tre lägenheter afsöndrade lägenheten

Svartklafven n:r 1 om 17,32 har.

Gravationsbevis rörande de båda bolagens sålunda till säkerhet erbjudna

egendom hafva ingifvits, och enligt dessa besväras för närvarande

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags vid Luossavaara och Kiirunavaara

malmfält idkade bergsbruk och grufdrift af förlagsinteckningar för tillhopa

10,000,000 kronor samt dess fasta egendom endast af den förut

omnämnda inteckningen för 2,000,000 kronor, till säkerhet för bolagets

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N~:o 96.

21

förbindelse till Kungl. Maj:t och kronan af den 18 november 1901. Aktiebolagets

Gellivare malmfält i Gellivare socken idkade bergsbruk och grufdrift

besväras af förlagsinteckningar för tillhopa 10,500,000 kronor och

dess ofvannämnda fastigheter, förutom af inteckningar till säkerhet för

nyttjanderätt och för smärre belopp å tillhopa 11,300 kronor, af inteckningar

å tillsammans 900,000 kronor.

Vidare har trafikaktiebolaget, till statens trygghet och till förekommande

af utländskt inflytande å bolagets skötsel, dels förklarat sig villigt

att hos staten deponera de af bolaget förvärfvade aktierna i Luossavaara—

Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Gellivare malmfält äfvensom de

sistnämnda bolag tillhöriga aktierna i Luossavaarabolaget med rätt för

staten att, därest trafikbolaget ville sälja berörda aktier, till sig lösa desamma

efter parikurs, dels ock vidtagit de ändringar i bolagsordningen,

för hvilka jag förut redogjort.

I afseende på statens rätt att lösa de deponerade aktierna efter

parikurs har kommerskollegium framhållit, att detta erbjudande borde

ändras därhän, att staten under angifna förutsättning skulle berättigas

lösa aktierna efter parikurs eller efter det högsta pris, hvarå anbud förelåge,

i fall detta understege aktiernas nominella värde. Denna anmärkning

synes mig vara riktig. Depositionen torde för öfrigt böra få karaktären

af en pantsättning. Visserligen kan, då Luossavaara- och Gellivarebolagen

med all sin fasta och lösa egendom stå i ansvarighet, sådant förefalla

öfverflödigt, men det medför likväl en afgjord förmån därutinnan,

att den del af säkerheten, som motsvaras af nämnda aktier, kommer att

finnas till hands i en lättare användbar form.

Utom den erbjudna och numera äfven beslutade ändringen i trafikaktiebolagets

bolagsordning anser jag staten böra fordra, att äfven Luossavaara-

och Gellivarebolagens bolagsordningar i de delar, hvarom nu är

fråga, bringas till hufvudsaklig öfverensstämmelse med trafikbolagets bolagsordning;

och stadganden i sådant syfte hafva följaktligen blifvit intagna

i förslaget till aftal med bolagen.

I enlighet med den uppfattning, jag nu uttalat, har jag låtit uppgöra

ett nytt förslag till aftal, att gälla från den 1 januari 1904. Då

emellertid inom Jukkasjärvi tingslag icke hålles mera än ett ting om året,

i årets början, kan den inteckning i Luossavaarabolagets fastighet, som

skall läggas som säkerhet för statslånet, ej erhållas under innevarande år,

och med utlämnandet af detta lån måste sålunda anstå, till dess bolagen

blifva i tillfälle att uppfylla sin förpliktelse i detta afseende. Kontraktsförslaget,

som af trafik bolagets styrelse godkänts, är af följande lydelse:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande N:o 96.

»Emellan svenska staten, å ena sidan, samt Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan, är följande öfverenskommelse

träffad:

l:o.

1 det emellan svenska staten och Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag

den 2 juli 1898 afslutade kontrakt om byggande af järnväg från

Gellivare förbi Luossavara och Kirunavara malmfält till Riksgränsen

skola §§ 2—6 erhålla följande ändrade lydelse, att lända till efterrättelse

från och med den 1 januari 1904.

»§ 2. Staten åtager sig att å ifrågavarande bana emot ersättning,

som i § 3 här nedan sägs, från Kiruna malmbangård till Riksgränsen för

bolagets räkning årligen frakta högst 1,500,000 ton järnmalm; dock att

bolaget icke må påfordra transport af mer än 1,200,000 ton förr, än tillräcklig

rullande materiel hunnit anskaffas och öfriga anordningar för dylik

transport hunnit vidtagas, samt att staten fritager sig från ansvar för den

minskning i den transporterade malmmängden, som kan uppstå, därest

bolaget icke med största möjliga jämnhet fördelar malmafsändningen på

årets särskilda månader.

Önskar bolaget att å järnvägen frakta järnmalm utöfver den sålunda

bestämda myckenhet af 1,200,000 resp. 1,500,000 ton om året,

vare bolaget i afseende å rätt till transport af sådan Överskjutande myckenhet

malm likställd med andra befraktare och skyldig att för transporten

utgifva den ersättning, som kan varda bestämd.

§ 3. Bolaget betalar i fraktafgift för transport under ett år af

1,000,000 ton järnmalm eller därunder 2,540,000 kronor samt 78 öre för

hvarje ton utöfver 1,000,000 till och med 1,500,000.

Skulle bolaget, efter det nödiga anordningar för transport af en årlig

malmkvantitet af 1,500,000 ton blifvit af staten vidtagna, något år

inskränka transporten under nämnda kvantitet, utgår frakten under det

året med 2,640,000 kronor för 1,000,000 ton järnmalm eller därunder

samt för hvarje ton därutöfver 58 öre.

§ 4. Af den fraktafgift, som enligt § 3 skall af bolaget erläggas,

skola 3,8 % å det belopp, hvartill järnvägens anläggningskostnad beräknas

uppgå, anses utgöra ränta å och amortering af sagda kostnad; och skall

det belopp, som utgöres af skillnaden emellan å ena sidan nämnda 3,8 %

och å andra sidan den ränteutgift, som förorsakas staten genom upplåning

af de till anläggningskostnaden erforderliga medel, eller, därest medel där
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande N:o 96.

23

till helt och hållet eller delvis på annat sätt anskaffas, den summa, hvartill

statens ränteutgift enligt riksgäldskontorets beräkning skulle uppgå, i

händelse medlen upplånades, beräknas till anläggningskostnadens amortering.

Anläggningskostnaden beräknas, intill dess anordningar för transportens

ökning till 1,500,000 ton vidtagits, till 32,400,000 kronor och

därefter till 34,900,000 kronor.

§ 5. Det åligger bolaget att före den 1 december hvarje år hos

kungl. järnvägsstyrelsen anmäla ungefärliga storleken af malmtransporten

under det nästkommande året; och skall bolaget å första helgfria dag i

hvarje månad till kungl. järnvägsstyrelsens hufvudkassa erlägga en tolftedel

af det fraktbelopp, som på den sålunda angifna kvantiteten enligt föreskrifterna

i § 3 belöper.

Skulle bolaget underlåta göra sådan anmälan, som nyss är sagd,

skall transportmängden beräknas komma att uppgå till samma myckenhet

som nästföregående år, dock ej till mindre än 1,000,000 ton.

Så fort ske kan efter hvarje års slut, uppgöres af kungl. järnvägsstyrelsen

sluträkning emellan staten och bolaget för det gångna året;

skolande bolaget sist en månad efter erhållen del af denna sluträkning

till kungl. järnvägsstyrelsen inbetala den skuld, bolaget enligt sluträkningen

må äga, hvaremot, därest öfverskott till bolagets förmån af sluträkningen

utvisas, detsamma i det nya årets räkning godtgöres bolaget medels

afdrag af därunder skeende förskottslikvid.

§ 6. De i §§ 2—5 träffade bestämmelser skola gälla intill dess

anläggningskostnaden blifvit enligt Kungl. Maj:ts uträkning till fullo amorterad

eller, därest staten dessförinnan finner skäligt uppsäga öfverenskommelsen,

till dess tre år efter uppsägningen förflutit; dock att uppsägning,

därtill bolaget icke äger rätt, icke må å statens sida ske före den 1

januari 1931.

Ej må, så länge detta kontrakt gäller, annan befraktare af malm å

järnvägen Gellivare—Riksgränsen tillerkännas förmånligare fraktvillkor

än bolaget.»

De bestämmelser i kontraktet den 2 juli 1898, som meddelats till

säkerhet för uppfyllandet af hvad bolaget enligt samma kontrakt åtagit

sig, skola hänföra sig äfven till de åtaganden, hvartill bolaget enligt nu

aftalade förändrade föreskrifter förbundit sig.

2:o.

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund ikläder sig borgen såsom

för egen skuld för fullgörande af de förpliktelser, som åligga Luossavaara

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande N:o 96.

—Kiirunavaara aktiebolag enligt det i lista punkten omförmälda emellan

staten och samma bolag den 2 juli 1898 upprättade kontrakt med däri

nu stadgade ändringar, äfvensom af den aktiebolaget Gellivare malmfält

jämlikt 3:dje punkten i detta kontrakt åliggande betalningsskyldighet.

3:o.

Den fraktafgift, aktiebolaget Gellivare malmfält har att erlägga för

transport af malm från Malmbergets station till Svartön, skall för tiden

från den 1 januari 1904 till den 1 januari 1934 utgöra för hvarje ton:

vid försändning af minst 600,000 ton för år 2 kronor 75 öre, vid försändning

af 400,000—600,000 ton för år 3 kronor 25 öre, och vid försändning

af mindre än 400,000 ton för år 3 kronor 50 öre, dock med iakttagande

däraf att vid transport under ett år af 400,000—600,000 ton sammanlagda

fraktafgiften ej må öfverstiga fraktafgiften för 600,000 ton, beräknad efter

2 kronor 75 öre för ton, samt att vid transport under ett år af mindre

än 400,000 ton sammanlagda fraktafgiften ej må öfverstiga fraktafgiften

för 400,000 ton, beräknad efter 3 kronor 25 öre för ton. Genom bestämmelsen

i denna punkt sker ej inskränkning i den bolaget enligt utfästelse

den 2 juli 1898 åliggande skyldighet att ansvara för att staten bekommer

viss årlig nettovinst å järnvägen mellan Malmberget och Svartön.

4:o.

I händelse järnmalm kommer att i Sverige beläggas med exporttull,

skola Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Gellivare malmfält

vara berättigade att af staten erhålla ersättning för den tullafgift,

bolagen få i sådant hänseende vidkännas under den tid, förevarande fraktaftal

komma att gälla, Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag dock icke för

annan malm än den, som transporteras mot den här ofvan i detta kontrakt

bestämda afgift.

5:o.

Kungl. Maj:t och kronan nedlägger den emot aktiebolaget Gellivare

malmfält samt G. H. Erasmie och N. W. Bosaeus vid Gellivare lappmarks

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

25

tingslags häradsrätt anställda rättegång angående rätt till vissa gruffyndigheter

vid Gellivare in. in.; skolande kronan och bolaget vidkännas eu

hvar sina kostnader å rättegången, samt bolaget godtgöra kronan hvad

kronan i sådant hänseende kan dömas att till Erasmie och Bosaeus utgifva.

6:o.

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Gellivare

malmfält erhålla af staten genom riksgäldskontoret ett lån å 20,000,000

kronor med skyldighet för bolagen att å detta belopp årligen betala 6

%, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter 4 1/i % å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör afbetalning å kapitalet; skolande bolagen,

om till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning erlägges,

därå gälda 5 % ränta intill dess samma belopp blifvit behörigen inbetaldt.

För fullgörande af denna bolagens förbindelse ikläder sig trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund borgen såsom för egen skuld.

7:o.

Till ytterligare säkerhet för ej mindre återbetalning af det i 6:tc

punkten af detta kontrakt omförmälda lån med ränta än äfven fullgörande

af öfriga trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag och aktiebolaget Gellivare malmfält åliggande

förpliktelser enligt detta kontrakt och kontraktet den 2 juli 1898

öfverlämnas:

l:o. En af Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget

Gellivare malmfält, en för bägge och bägge för en, utfärdad revers å

20,000,000 kronor med 4XA % ränta, till säkerhet hvarför meddelats dels

inteckning i samtliga nämnda bolag tillhörande fastigheter, dels ock

förlagsinteckning i all den bolagen för deras bergsbruk och grufvedrift

tillhöriga egendom, hvari sådan inteckning lagligen må gälla, jämte bevis

att sagda fastigheter och öfrig egendom icke därutöfver häfta för andra

penningeinteckningar än de, som lämnats såsom säkerhet för de af nämnda

bolag upptagna obligationslån till ursprungligt belopp af sammanlagdt,

20,000,000 kronor, och den för Kurigl. Maj:t och kronan i Luossavaara—

Bill. till Riksd. Prot. 1993. 4 Sami. 1 Afd. 59 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsiitskottcts Utlåtande N:o 06.

Kiirunavaara aktiebolags fasta egendom meddelade inteckning för 2,000,000

kronor.

2:o. De af trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund inköpta

5,750 aktier i aktiebolaget Gellivare malmfält och 1,774 aktier i Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag äfvensom de aktiebolaget Gellivare malmfält

tillhöriga 3,609 aktier i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag.

Därjämte tillförsäkras staten rätt att, i händelse trafikaktiebolaget

eller aktiebolaget Gellivare malmfält sluter aftal om försäljning af omförmälda

aktier eller någon del däraf, till sig lösa samma aktier efter

parikurs eller till det lägre pris, som må vara i aftal bestämdt; åliggande

det dock staten, därest den vill begagna sig af denna rätt, att

härom göra anmälan inom ett år efter det till Kungl. Maj:t inlämnats

behörigt bevis, att aftal om försäljningen ägt rum.

Ofvertager staten sålunda berörda aktier eller någon del däraf, är

staten, där ej annat aftalas, berättigad att innehålla köpeskillingen såsom

säkerhet för fullgörandet af bolagens ifrågavarande förbindelser, mot

skyldighet dock att å beloppet, i den mån detsamma icke användts till

betäckande af förfallen fordran hos bolagen, tillgodoföra bolagen skälig

ränta.

8:o.

Detta kontrakt varder icke gällande, där ej före den 1 januari 1904

ej mindre till riksgäldskontoret aflämnats af Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag och aktiebolaget Gellivare malmfält, en för bägge och bägge

för en, utfärdadt skuldebref å det i 6:te punkten af detta kontrakt omförmälda

lån, med därför stadgad af trafikbolaget Grängesberg—Oxelösund

ingången borgen, äfvensom de i 7:e punkten angifna aktier,

än äfven till Kungl. Maj:t inlämnats borgensförbindelse af det innehåll,

som här ofvan i 2:a punkten blifvit bestämdt, äfvensom bevis därom att

dels i bolagsordningen för trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

vid bolagsstämma den 27 innevarande april beslutade ändringar blifvit

behörigen fastställda,

dels i aktiebolagets Gellivare malmfält bolagsordning införts och

behörigen framställts bestämmelser, a) att aktie i bolaget icke må ägas

eller innehafvas af utlänning eller, utan Kungl. Maj:ts medgifvande, af

svenskt bolag, b) att Kungl. Maj:t skall äga utse en ledamot i bolagets

styrelse och en revisor samt c) att beslut om försäljning af bolaget tillhörig

grufva eller del däraf, om bolagets upplösning eller om nedläggande

af grufdriften ej skall gälla utan Kungl. Maj:ts godkännande,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

27

dels ock i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag införts enahanda

inskränkning i afseende å rätt för svenskt bolag att äga eller innehafva

aktie i bolaget, äfvensom stadgats, att beslut om ändring i vare sig denna

bestämmelse eller i den uti bolagsordningen redan intagna föreskrift om

rätt för Kungl. Maj:t att utse en ledamot i bolagets styrelse ej skall gälla,

med mindre de i 22 § 2 mom. bolagsordningen uppställda villkor för

giltigheten af där afsedda beslut blifvit. uppfyllda.

Det i 6:te punkten omförmälda lån må dock icke i sin helhet eller

till någon del utbekoinmas, förrän till riksgäldskontor aflämnats, förutom

ofvan omförmälda handlingar, den i 7:e punkten 1 mom. omnämnda inteckningshandling

jämte gravationsbevis.

9:o.

Skulle i anledning af denna öfverenskommelse skiljaktiga meningar

i något afseende uppstå mellan kontrahenterna, äro bolagen underkastade

Kungl. Maj:ts afgörande.»

Hvad slutligen beträffar den af aktiebolaget Svappavara malmfält

gjorda framställningen, att icke annan företrädesrätt till ^fraktning af

malm än den redan nu bestämda måtte Luossavaarabolaget beviljas, torde

det väl icke kunna förnekas, att den företrädesrätt, som i detta afseende

skulle enligt nyss angifna förslag till aftal beredas samma aktiebolag eller

den årliga fraktkvantitetens höjning från 1,200,000 till 1,500,000 ton, är

motiverad af sistnämnda bolags skyldighet att amortera järnvägens Gellivare—Kiksgränscn

hela anläggningskostnad, hvilken numera uppgått till

vida högre belopp än då fraktkvantiteten ansågs böra begränsas till högst

1,200,000 ton. Framställningen torde därför icke böra vinna nådigt afseende,

likasom den af bolaget äfven framställda anhållan om statslån icke

heller synes böra i detta sammanhang föranleda någon Eders Kungl. Maj:ts

åtgärd.

Vidkommande Frejabolagets underdåniga framställning, att med

anledning af trafikaktiebolagets ansökning sådana villkor måtte bestämmas,

att ojämn konkurrens ej måtte uppkomma för bergverksaktiebolaget,

och att detta ej måtte hindras vid utforsling af malm, äfvensom

Tuolluvarabolagets likartade anhållan om rätt att näst efter Luossavaarabolaget

medgifven transport af högst 1,500,000 ton få transportera minst

50,000, helst 100 000 ton malm, torde de sålunda framhållna, önskningarna

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

Utskottets

yttrande.

vara vederbörligen tillgodosedda genom de i det nya aftalet intagna bestämmelser,

hvarigenom dels nu gällande fraktafgifter för aktiebolaget Gellivare

malmfält bibehållits, dels ock Luossavaarabolaget icke för eventuell

frakt utöfver 1,500,000 ton om året tillerkänts bättre rätt än annan trafikant

af malm.»

De anspråk, som enligt den kungl. propositionen ställas på statens

medverkan för att trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund skall kunna

genom definitivt afsilande af nu ifrågasatt köp komma i besittning af

aktiemajoritet inom aktiebolaget Gellivare malmfält och Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag, äro enligt utskottets uppfattning synnerligen stora.

Närmast och direkt går propositionen ut på beviljande för detta ändamål

af ett högst betydande låneunderstöd till de båda norrbottniska malmbolagen.

Det är en helt och hållet ny väg, Riksdagen skulle beträda genom

att sålunda till enskilda industriella företag lämna försträckning, och

utskottet kan icke undgå att hysa betänkligheter med afseende å de följder,

hvartill statens inträde på denna väg kan komma att leda. Under

inga förhållanden torde en sådan åtgärd böra beslutas, så vida man ej är

fullt förvissad att för staten synnerligen viktiga ändamål därigenom skulle

vinnas.

Såsom skäl för att staten skulle genom medverkan på nu föreslaget

sätt göra det för Grängesbergsbolaget möjligt att förvärfva aktiemajoriteten

inom förenämnda båda malmbolag har t. f. departementschefen i första

rummet anfört, att härigenom utsikt skulle förefinnas, att förhållandena

vid de två största grufföretagen i Norrbottens län blefve för en afsevärd

framtid på ett tillfredsställande sätt ordnade. Om utskottet rätt uppfattat

föredragandens mening, grundar sig den af honom sålunda uttalade förhoppningen

därpå, att genom förverkligande af aktieköpet i fråga berörda

grufföretag skulle komma i händerna på ett solidt bolag, som står under

ledning af driftiga och allmänt ansedda män. Betydelsen häraf erkänner

utskottet till fullo; men såväl i det ena som det andra hänseendet kunna

förhållandena vid ett bolag inom kort undergå förändring, och man har

ingen som hälst säkerhet att de fördelaktiga egenskaper, som för närvarande

utmärka ifrågavarande bolag, komma att under någon längre tid

blifva bestående. Den fördel, som i ofvan angifna hänseende skulle stå

att vinna genom den ifrågasatta uppgörelsens åvägabringande, måste därför,

så vida man icke uteslutande fäster sig vid det närvarande, anses

ganska oviss.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

29

De ytterligare fördelar, som enligt föredragandens mening skulle i

sammanhag med den nya ordningens genomförande vinnas, äro dels att

berörda grufföretag komme att stanna i svenska händer, dels ock att staten

skulle erhålla ett önskvärdt inflytande på bolagens verksamhet. Såsom

i statsrådsprotokollet närmare omförmälts, har Grängesbergsbolaget beslutat,

att i sin bolagsordning införa åtskilliga föreskrifter till förebyggande

af att aktier i bolaget skulle kunna öfvergå i utlännings ägo, och enligt

det i propositionen åberopade förslaget till aftal skulle liknande bestämmelser

införas i de båda norrbottniska malmbolagens bolagsordningar.

Huru dessa bestämmelser än må afmattas, synes det dock utskottet uppenbart,

att de icke kunna på ett effektivt sätt uppfylla sitt ändamål att förhindra

utländskt inflytande på vederbörande bolags förvaltning. Såsom

allmänt bekant är, kunna nämligen dylika bestämmelser utan svårighet

kringgås på det sätt, att en utländsk köpare af aktier låter inregistrera

dem på svenska män och genom dessa utöfvar sin rösträtt.

Hvad angår det inflytande på bolagens verksamhet, som staten genom

den ifrågasatta nya ordningen uppgifvits skola erhålla, torde därmed

icke kunna afses annat än att staten beträffande samtliga ifrågavarande

bolag skulle få rätt att utse en styrelseledamot och en revisor. Om ock

en sådan befogenhet för staten icke saknar betydelse, kan man dock hafva

skäl erinra därom, att äfven i bolag, där staten haft och begagnat denna

rätt, därigenom icke alltid kunnat förebyggas beklagliga missförhållanden.

Såsom af det förestående framgår, har utskottet icke kunnat finna

de skäl, som för genomförande af ifrågavarande uppgörelse blifvit anförda,

vara synnerligen kraftiga, och ingalunda har utskottet genom dem kunnat

komma till den öfvertygelsen, att Riksdagen för berörda ändamåls vinnande

bör med afvikande från hittills följda grundsatser skrida till en med afseende

å sina konsekvenser så betänklig åtgärd som att börja lämna låneunderstöd

till enskilda industriella företags bedrifvande.

Utskottet, som på grund häraf finner sig förhindradt tillstyrka den

kungl. propositionen, har vid sådant förhållande saknat anledning att yttra

sig beträffande de särskilda medgifvanden i fråga om fraktbestämmelserna

samt i andra afseenden, som förutom låneunderstödet äskats af staten för

att det ifrågasatta aktieköpet skulle kunna komma till stånd.

Hvad angår de i ämnet väckta motionerna gå de hufvudsakligen ut

därpå, att Riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t begära utredning rörande

förvärfvande åt staten af antingen äganderätt till aktiebolaget Gellivare

malmfälts och Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags malmtillgångar in.

in. eller ock ett större antal aktier i dessa bolag. Med afseende härå

har utskottet endast velat erinra att, äfven om det skulle befinnas önsk
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o D6.

värdt att staten förvärfvade berörda tillgångar, ett i enlighet med motionärernas

förslag fattadt beslut af Riksdagen om anställande af utredningar

och underhandlingar i denna fråga icke synes skola befrämja syftet

att till skäligt pris komma i besittning af ifrågavarande egendom.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

a) att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

icke må vinna Riksdagens bifall; och

b) att ofvan omförmälda, af herrar Lithander,

Bergström, Nordström och Roos i ämnet väckta motioner

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 maj 1903.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Reservation

af herrar Chr. Lundeberg, N. Fosser, friherre J. T. Gripenstedt, K. E. Bohnstedt,

friherre N. A. H. Palmstierna, grefve K .A. Posse, F. G. M. Ridderbjelke,

grefve C. O. Taube och C. J. G. Swartz, hvilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»På de skäl, som i statsrådsprotokollet blifvit anförda, anser sig utskottet

böra tillstyrka, att staten lämnar erforderlig medverkan för att

trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund skall kunna genom definitivt

afslutande af det nu ifrågasatta köpet komma i besittning af aktiemajoritet

i aktiebolaget Gellivare malmfält och därigenom äfven i Luossavaara—

Kiirunavaara aktiebolag. Beträffande den i Kungl. Maj:ts proposition föreslagna

öfverenskommelse, som för sådant ändamål skulle träffas mellan

staten, å ena sidan, och de tre bolagen, å den andra, har utskottet funnit

de däruti intagna bestämmelserna i hufvudsakliga delar vara af beskaffenhet

att kunna förordas till godkännande. I vissa hänseenden har utskottet

emellertid haft anledning föreslå några ändringar ocli tillägg.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

31

Hvad först angår de ifrågasatta ändrade bestämmelserna rörande

Luossavaarabolagets transporter å statsbanan har utskottet icke kunnat

undgå att hysa betänkligheter emot att, såsom förslaget innebär, staten

skulle för en så lång tid som 30 år gent emot nämnda bolag binda sig

vid vissa fraktafgifter utan rätt att, därest driftkostnaderna under tiden

skulle ökas, af bolaget uttaga ersättning härför. Utskottet finner det därför

nödvändigt, att i kontraktet intages bestämmelse om skyldighet för

bolaget att underkasta sig den höjning i fraktafgifterna, som kan finnas

erforderlig för betäckande af en framdeles eventuellt uppkommande ökning

af den del af driftkostnaderna för bandelen Gellivare—Riksgränsen, som,

såvidt af järnvägens räkenskaper kan utrönas, icke föranledts af annan

trafik än den för bolagets räkning bedrifna malmtrafiken. Det torde dock

icke vara behöfligt eller lämpligt att ålägga bolaget skyldighet att oftare

än hvart tionde år underkasta sig dylik förhöjning af fraktafgifterna.

Stadgande i nu angifvet syfte synes utskottet böra införas såsom tillägg

till § 3 i kontraktets lasta punkt.

1 den föreslagna § 2 af samma punkt är beträffande statens åtagande

att åt Luossavaarabolaget från Kiruna till Riksgränsen frakta viss malmkvantitet

intaget förbehåll, att staten fritager sig från ansvar för den

minskning i den transporterade malmmängden, som kan uppstå, därest

bolaget icke med största möjliga jämnhet fördelar malmafsändningen på

årets särskilda månader. Med hänsyn till de synnerligen svåra snöstormar,

som under sistlidna vinter flera gånger inträffat och hindrat trafiken å

ifrågavarande bana, anser utskottet förtänksam heten bjuda, att staten

jämväl för det fall, att naturhinder skulle förorsaka minskning i malmtransporten,

fritager sig från ansvar därför.

Enligt 4:de punkten i kontraktsförslaget skulle, i händelse järnmalm

komme att i Sverige beläggas med exporttull, Luossavaarabolaget och

Gellivarebolaget vara berättigade att af staten erhålla ersättning för den

tullafgift, bolagen finge i sådant hänseende vidkännas under den tid

ifrågavarande fraktaftal komme att gälla. Med afseende å Luossavaarabolaget

är dock härvid stadgad den begränsning, att tullrestitution icke

lämnas för annan malm än den, som transporteras mot den i aftalet. bestämda

afgift, d. v. s. för en malmkvantitet af högst 1,500,000 ton årligen.

Att, på sätt detta förslag innebär, i visst afseende binda statens bestämmanderätt

kan utskottet icke tillstyrka, utan bör enligt utskottets mening

sagda stadgande ur kontraktet uteslutas.

Däremot anser utskottet, att såsom någon ersättning för de fördelar,

som genom kontraktet skulle beredas bolagen, i detsamma bör införas en

bestämmelse, hvarigenom bolagen ålägges att, så länge kontraktet gäller,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

oberoende af däri stadgade fraktvillkor, till staten erlägga en särskild afgift

af 50 öre för hvarje ton malm, som fraktas: af Luossavaarabolaget utöfver

1,500,000 ton årligen och af Gellivarebolaget utöfver 600,000 ton

årligen.

I 7:de punkten upptagas de handlingar, som böra såsom säkerhet

för statslånet och vissa andra bolagen åliggande förpliktelser till staten

öfverlämnas. Det synes utskottet böra uttryckligen angifvas, att ifrågavarande

handlingar lämnas att tjäna såsom pant; och för samma ändamål

böra, enligt utskottets mening, jämväl de för malmbolagens obligationslån

å ett sammanlagdt belopp af ursprungligen 20,000,000 kronor hypotiserade

inteckningarna till staten öfverlämnas, i den mån de genom obligationslånens

amortering eller inbetalning blifva tillgängliga.

I sista stycket af samma punkt stadgas om berättigande för staten

att, där ej annat af talas, innehålla köpeskillingen för de aktier i malmbolagen,

som staten, med begagnande af sin rätt enligt kontraktet, kan

hafva öfvertagit. De här ofvan kursiverade orden: där ej annat aftalas

synas utskottet böra, såsom obehöfliga, uteslutas.

Såsom villkor för kontraktets giltighet föreskrifves i 8:de punkten,

bland annat, att före den 1 januari 1904 skall hafva till Kungl. Maj:t

inlämnats bevis, att de i bolagsordningen för trafikaktiebolaget Grängesberg—-Oxelösund

vid bolagsstämman den 27 april 1903 beslutade ändringar

blifvit behörigen fastställda. Dessa ändringar gå väsentligen ut på att förhindra

utländskt inflytande på bolagets förvaltning. För att med än större

säkerhet kunna vinna detta ändamål är det enligt utskottets mening önskvärdt,

att i bolagsordningen jämväl införes bestämmelse om rösträttens begränsning,

så att ej någon får utöfva rösträtt för mer än en tjugondedel

af de vid bolagsstämman representerade aktierna. Att ett stadgande i

detta syfte blifvit i bolagsordningen infördt och behörigen fastställdt torde

böra, såsom beträffande de öfriga ändringarna är föreskrifvet, styrkas före

början af nästa år.

Beträffande aktiebolaget Gellivare malmfält är uti ifrågavarande punkt

af kontraktsförslaget föreskrifvet, att i ordningen för detta bolag skall hafva

införts och behörigen fastställts bestämmelse, bland annat, därom, att aktie

i bolaget icke må ägas eller innehafvas af utlänning eller, utan Kungl.

Maj:ts medgifvande, af svenskt bolag. Då retroaktiv verkan emellertid icke

kan gifvas åt en dylik bestämmelse, synes det utskottet nödvändigt att

här göra det tillägg, att bestämmelsen i fråga ej skall vara gällande med

afseende å aktie, som, då bestämmelsen fastställes, bevisligen innehafves af

utlänning eller svenskt bolag.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

33

I enlighet med hvad utskottet sålunda förordat, skulle kontraktet

erhålla den lydelse, som framgår af följande sammanställning:

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Emellan svenska staten, å ena sidan, samt Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund,

å andra sidan, är följande öfverenskommelse träffad:

l:o.

I det emellan svenska staten och

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

den 2 juli 1898 afslutade kontrakt

om byggande af järnväg från Gellivare

förbi Luossavara och Kirunavara

malmfält till Riksgränsen skola §§

2—6 erhålla följande ändrade lydelse,

att lända till efterrättelse från och

med den 1 januari 1904.

»§ 2. Staten åtager sig att å

ifrågavarande bana emot ersättning,

som i § 3 här nedan sägs, från Kiruna

malmbangård till Riksgränsen för

bolagets räkning årligen frakta högst

1,500,000 ton järnmalm; dock att

bolaget icke må påfordra transport

af mer än 1,200,000 ton förr, än

tillräcklig rullande materiel hunnit

anskaffas och öfriga anordningar för

dylik transport hunnit vidtagas, samt

att staten fri tager sig från ansvar

för den minskning i den transporterade

malmmängden, som kan uppstå,

därest bolaget icke med största möjliga

jämnhet fördelar malmafsändningen

på årets särskilda månader.

Önsk ar bolaget att å järnvägen

frakta järnmalm utöfver den sålunda

bestämda myckenhet af 1,200,000

Bill. till Itiksd. Prot. 1903. 4 Sami.

l:o.

I det emellan svenska staten och

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

den 2 juli 1898 afslutade kontrakt

om byggande af järnväg från Gellivare

förbi Luossavara och Kirunavara

malmfält till Riksgränsen skola

§§ 2—6 erhålla följande ändrade

lydelse, att lända till efterrättelse

från och med den 1 januari 1904.

»§ 2. Staten åtager sig att å

ifrågavarande bana emot ersättning,

som i § 3 här nedan sägs, från

Kiruna malmbangård till Riksgränsen

för bolagets räkning årligen frakta

högst 1,500,000 ton järnmalm; dock

att bolaget icke må påfordra transport

af mer än 1,200,000 ton förr,

än tillräcklig rullande materiel hunnit

anskaffas och öfriga anordningar

för dylik transport hunnit vidtagas,

samt att staten fritager sig från ansvar

för den minskning i den transporterade

malmmängden, som kan

uppstå i följd af naturhinder eller

därigenom att bolaget icke med största

möjliga jämnhet fördelar malmafsändningen

på årets särskilda månader.

Önskar bolaget att å järnvägen

frakta jernmalm utöfver den sålunda

bestämda myckenhet af 1,200,000

1 Afd. Raft. 59. 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

Kungl. Maj:ts förslag.

resp. 1,500,000 ton om året, vare

bolaget i afseende å rätt till transport

af sådan Överskjutande myckenhet

malm likställdt med andra befraktare

och skyldigt att för transporten

utgifva den ersättning, som

kan varda bestämd.

§ 3. Bolaget betalar i fraktafgift

för transport under ett år af

1,000,000 ton järnmalm eller därunder

2,540,000 kronor samt 78 öre

för hvarje ton utöfver 1,000,000 till

och med 1,500,000.

Skulle bolaget, efter det nödiga

anordningar för transport af en årlig

malmkvantitet af 1,500,000 ton blifvit

af staten vidtagna, något år inskränka

transporten under nämnda

kvantitet, utgår frakten under det

året med 2,640,000 kronor för

1,000,000 ton järnmalm eller därunder

samt för hvarje ton därutöfver

58 öre.

Utskottets förslag.

resp. 1,500,000 ton om året, vare

bolaget i afseende å rätt till transport

af sådan Överskjutande myckenhet

malm likställdt med andra befraktare

och skyldigt att för transporten

utgifva den ersättning, som

kan varda bestämd.

§ 3. Bolaget betalar i fraktafgift

för transport under ett år af

1,000,000 ton järnmalm eller därunder

2,540,000 kronor samt 78 öre

för hvarje ton utöfver 1,000,000 till

och med 1,500,000.

Skulle bolaget, efter det nödiga

anordningar för transport af eu årlig

malmkvantitet af 1,500,000 ton

blifvit af staten vidtagna, något år

inskränka transporten under nämnda

kvantitet, utgår frakten under det

året med 2,640,000 kronor för

1,000,000 ton järnmalm eller därunder

samt för hvarje ton därutöfver

58 öre.

Bolaget är skyldigt att underkasta

sig den höjning i fraktafgifterna,

som kan finnas erforderlig för

betäckande af en framdeles eventuellt

uppkommande ökning af den del af

driftkostnaderna för bandelen Gellivare—Riksgränsen,

som, såvidt af

järnvägens räkenskaper kan utrönas,

icke föranledts af annan trafik än

den för bolagets räkning bedrifna

malmtrafiken; dock må dylik förhöjning

af fraktafgifterna icke företagas

oftare än hvart tionde år.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96

35

Kungl. Maj ds förslag. Utskottets förslag.

§ 4. Af deri fraktafgift, som enligt § 3 skall af bolaget erläggas,

skola 3,8 ’/ å det belopp, hvartill järnvägens anläggningskostnad beräknas

uppgå, anses utgöra ränta å och amortering af sagda kostnad; och skall

det belopp, som utgöres af skillnaden emellan å ena sidan nämnda 3,8 %

och å andra sidan den ränteutgift, som förorsakas staten genom upplåning

af de till anläggningskostnaden erforderliga medel, eller, därest medel

därtill helt och hållet eller delvis på annat sätt anskaffas, den summa,

hvartill statens ränteutgift enligt riksgäldskontorets beräkning skulle uppgå,

i händelse medlen upplånades, beräknas till anläggningskostnadens amortering.

Anläggningskostnaden beräknas, intill dess anordningar för transportens

ökning till 1,500,000 ton vidtagits, till 32,400,000 kronor och

därefter till 34,900,000 kronor.

§ 5. Det åligger bolaget att före den 1 december hvarje år hos

kungl. järnvägsstyrelsen anmäla ungefärliga storleken af malmtransporten

under det nästkommande året; och skall bolaget å första helfffria daer i

hvarje månad till kungl. järnvägsstyrelsens hufvudkassa erlägga en tolftedel

af det fraktbelopp, som på den sålunda angifna kvantiteten enligt föreskrifterna

i § 3 belöper.

Skulle bolaget underlåta göra sådan anmälan, som nyss är sagd,

skall transportmängden beräknas komma att uppgå till samma myckenhet

som nästföregående år, dock ej till mindre än 1,000,000 ton.

Så fort ske kan efter hvarje års slut uppgöres af kungl. järnvägsstyrelsen

sluträkning mellan staten och bolaget för det gångna året;

skolande bolaget sist en månad efter erhållen del af denna sluträkning

till kungl. järnvägsstyrelsen inbetala den skuld, bolaget enligt sluträkningen

må äga, hvaremot, därest öfverskott till bolagets förmån af sluträkningen

utvisas, detsamma i det nya årets räkning godtgöres bolaget medels afdrag

af därunder skeende förskottslikvid.

§ 6. De i §§ 2—5 träffade bestämmelser skola gälla intill dess

anläggningskostnaden blifvit enligt Kungl. Maj:ts uträkning till fullo amorterad

eller, därest staten dessförinnan finner skäligt uppsäga öfverenskommelsen,

till dess tre år efter uppsägningen förflutit; dock att uppsägning,

därtill bolaget icke äger rätt, icke må å statens sida ske före den 1

januari 1931.

Ej må, så länge detta kontrakt gäller, annan befraktare af malm å

järnvägen Gellivare—Riksgränsen tillerkännas förmånligare fraktvillkor än

bolaget.»

De bestämmelser i kontraktet den 2 juli 1898, som meddelats till

säkerhet för uppfyllandet af hvad bolaget enligt samma kontrakt åtagit

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

sig, skola hänföra sig äfven till de åtaganden, hvartill bolaget enligt nu

aftalade förändrade föreskrifter förbundit sig.

2:o

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund ikläder sig borgen såsom

för egen skuld för fullgörande af de förpliktelser, som åligga Luossavaara—

Kiirunavaara aktiebolag enligt det i lista punkten omförmälda emellan

staten och samma bolag den 2 juli 1898 upprättade kontrakt med däri nu

stadgade ändringar, äfvensom af den aktiebolaget Gellivare malmfält jämlikt

3:dje punkten i detta kontrakt åliggande betalningsskyldighet.

3:o.

Den fraktafgift, aktiebolaget Gellivare malmfält har att erlägga för

transport af malm från Malmbergets station till Svartön, skall för tiden

från den 1 januari 1904 till den 1 januari 1934 utgöra för hvarje ton:

vid försändning af minst 600,000 ton för år 2 kronor 75 öre, vid försändning

af 400,000—600,000 ton för år 3 kr. 25 öre, och vid försändning

af mindre än 400,000 ton för år 3 kronor 50 öre, dock med iakttagande

däraf att vid transport under ett år af 400,000—600,000 ton

sammanlagda fraktafgiften ej må öfverstiga fraktafgiften för 600,000 ton,

beräknad efter 2 kronor 75 öre för ton, samt att vid transport under ett

år af mindre än 400,000 ton sammanlagda fraktafgiften ej må öfverstiga

fraktafgiften för 400,000 ton, beräknad efter 3 kronor 25 öre för ton.

Genom bestämmelsen i denna punkt sker ej inskränkning i den bolaget

enligt utfästelse den 2 juli 1898 åliggande skyldighet att ansvara för, att

staten bekommer viss årlig nettovinst å järnvägen mellan Malmberget och

Svartön.

4:o.

I händelse järnmalm kommer att

i Sverige beläggas med exporttull,

skola Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

och aktiebolaget Gellivare

malmfält vara berättigade att af

staten erhålla ersättning för den tullafgift,

bolagen få i sådant hänseende

4:o.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

och aktiebolaget Gellivare malmfält

äro skyldiga att, så länge detta

kontrakt gäller, oberoende af de fraktvillkor,

som kunna varda eller, hvad

aktiebolaget Gellivare malmfält beträffar,

redan äro bestämda, till staten

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nso 06.

37

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

vidkännas under den tid, förevarande

fraktaftal komina att gälla, Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag dock

icke för annan malm än den, som

transporteras mot den här ofvan i

detta kontrakt bestämda afgift.

betala en särskild afgift af 50 öre

för hvarje ton mahn, som fraktas,

af Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

utöfver 1,500,000 ton årligen

och af aktiebolaget Gellivare malmfält

utöfver 600,000 lön årligen.

5:o.

Kungl. Maj:t och kronan nedlägger den emot aktiebolaget Gellivare

malmfält samt G. H. Erasmie och N. W. Bosasus vid Gellivare lappmarks

tingslags häradsrätt anställda rättegång angående rätt till vissa, gruffyndigheter

vid Gellivare m. m.; skolande kroan och bolaget vidkännas en hvar

sina kostnader å rättegången, samt bolaget godtgöra kronan hvad kronan

i sådant hänseende kan dömas att till Erasmie och Bosams utgifva.

6:o.

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Gellivare malmfält

erhålla af staten genom riksgäldskontoret ett lån å 20,000,000 kronor

med skyldighet för bolagen att å detta belopp årligen betala 6 %y af

hvilken annuitet först gödtgöres ränta efter 41/* % å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör afbetalning å kapitalet; skolande bolagen, om till

betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning erlägges, därå gälda

5 % ränta intill dess samma belopp blifvit behörigen inbetaldt.

För fullgörande af denna bolagens förbindelse ikläder sig trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund borgen såsom för egen skuld.

7:o.

Till ytterligare säkerhet för ej

mindre återbetalning af det i 6:te

punkten af detta kontrakt omförmälda

lån med ränta än äfven fullgörande

af öfriga trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund, Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag och

7:o.

Till ytterligare säkerhet för ej

mindre återbetalning af det i 6:te

punkten af detta kontrakt omförmäkla

lån med ränta än äfven fullgörande

af öfriga trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund, Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag och

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

Kungl. Maj:ts förslag.

aktiebolaget Gellivare malmfält åliggande

förpliktelser enligt detta kontrakt

och kontraktet den 2 juli 1898

öfverlämnas:

l:o. En af Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag och aktiebolaget

Gellivare malmfält, en för bägge

och bägge för en, utfärdad revers å

20,000,000 kronor med % ränta,

till säkerhet hvarför meddelats dels

inteckning i samtliga nämnda bolag

tillhörande fastigheter, dels ock förlagsinteckning

i all den bolagen

för deras bergsbruk och grufvedrift

tillhöriga egendom, hvari sådan inteckning

lagligen må gälla, jämte

bevis att sagda fastigheter och

öfrig egendom icke därutöfver häfta

för andra penningeinteckningar än

de, som lämnats såsom säkerhet för

de af nämnda bolag upptagna obligationslån

till ursprungligt belopp

af sammanlagdt 20,000,000 kronor,

och den för Kungl. Maj:t och kronan

i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags

fasta egendom meddelade inteckning

för 2,000,000 kronor.

2:o. De af trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund

inköpta 5,750

aktier i aktiebolaget Gellivare malmfält

och 1,774 aktier i LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag äfvensom

de aktiebolaget Gellivare malmfält

Utskottets förslag.

aktiebolaget Gellivare malmfält åliggande

förpliktelser enligt detta kontrakt

och kontraktet den 2 juli 1898

öfverlämnas såsom pant:

l:o. En af Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag och aktiebolaget

Gellivare malmfält, en för bägge och

bägge för en, utfärdad revers å

20,000,000 kronor med 4V4 % ränta,

till säkerhet hvarför meddelats dels

inteckning i samtliga nämnda bolag

tillhörande fastigheter, dels ock förlagsinteckning

i all den bolagen för

deras bergsbruk och grufvedrift tillhöriga

egendom, hvari sådan inteckning

lagligen må gälla, jämte bevis

att sagda fastigheter och öfrig egendom

icke därutöfver häfta för andra

penningeinteckningar än de, som

lämnats såsom säkerhet för de af

nämnda bolag upptagna obligationslån

till ursprungligt belopp af sammanlagdt

20,000,000 kronor, och den

för Kungl. Maj:t och kronan i Luossavaara-

Kiir unava ara aktieboi ags

fasta egendom meddelade inteckning

för 2,000,000 kronor; börande jämväl

de för nämnda obligationslån

hypotiserade inteckningar till staten

öfverlämnas, i den mån de genom

obligationslånens amorterande eller

inbetalande blifva tillgängliga.

2:o. De af trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund

inköpta 5,750

aktier i aktiebolaget Gellivare malmfält

och 1,774 aktier i LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag äfvensom

de aktiebolaget Gellivare malmfält

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

åt»

Kungl. Maj:ts förslag.

tillhöriga 3,609 aktier i LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag.

Därjämte tillförsäkras staten rätt

att, i händelse trafikaktiebolaget

eller aktiebolaget Gellivare malmfält

sluter aftal om försäljning af omförmälda

aktier eller någon del däraf,

till sig lösa samma aktier efter

parikurs eller till det lägre pris,

som må vara i aftalet bestämdt;

åliggande det dock staten, därest

den vill begagna sig af denna rätt,

att härom göra anmälan inom ett

år efter det till Kungl. Maj:t inlämnats

behörigt bevis, att aftal om

försäljningen ägt rum,

Öfvertager staten sålunda berörda

aktier eller någon del däraf,

är staten, där ej annat aftalas, berättigad

att innehålla köpeskillingen

såsom säkerhet för fullgörandet af

bolagens ifrågavarande förbindelser,

mot skyldighet dock att å beloppet,

i den mån detsamma icke användts

till betäckande af förfallen fordran

hos bolagen, tillgodoföra bolagen

skälig ränta.

8:o.

Detta kontrakt varder icke gällande,

där ej före den 1 januari 1904

ej mindre till riksgäldskontoret

aflämnats af Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag och aktiebolaget

Gellivare malmfält, en för bägge och

bägge för en, utfärdadt skuldebref

Utskottets förslag.

tillhöriga 3,609 aktier i LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag.

Därjämte tillförsäkras staten rätt

att, i händelse trafikaktiebolaget eller

aktiebolaget Gellivare malmfält sluter

aftal om försäljning af omförmälda

aktier eller någon del däraf,

till sig lösa samma aktier efter parikurs

eller till det lägre pris, som

må vara i aftalet bestämdt; åliggande

det dock staten, därest den vill begagna

sig af denna rätt, att härom

göra anmälan inom ett år efter det

till Kungl. Maj:t inlämnats behörigt

bevis, att aftal om försäljningen

ägt rum.

öfvertager staten sålunda berörda

aktier eller någon del däraf, är staten

berättigad att innehålla köpeskillingen

såsom säkerhet för fullgörandet

af bolagens ifrågavarande

förbindelser, mot skyldighet dock

att å beloppet, i den mån detsamma

icke användts till betäckande af förfallen

fordran hos bolagen, tillgodoföra

bolagen skälig ränta.

8:o.

Detta kontrakt varder icke gällande,

där ej före den 1 januari 1904

ej mindre till riksgäldskontoret

aflämnats af Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag och aktiebolaget

Gellivare malmfält, en för bägge och

bägge för en, utfärdadt skuldebref

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 86.

Kungl. Maj:ts förslag.

å det i 6:te punkten af detta kontrakt

omförmälda lån, med därför

stadgad af trafikaktiebolaget Grängesberg-^—Oxelösund

ingången borgen,

äfvensom de i 7:de punkten

angifna aktier,

än äfven till Kungl. Maj:t inlämnats

borgensförbindelse af det

innehåll, som här ofvan i 2:a punkten

blifvit bestämdt, äfvensom bevis

därom att

dels i bolagsordningen för trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund

vid bolagsstämma den 27 innevarande

april beslutade ändringar

blifvit behörigen fastställda,

dels i aktiebolagets Gellivare

malmfält bolagsordning införts och

behörigen fastställts bestämmelser

a) att aktie i bolaget icke må ägas

eller innehafvas af utlänning eller,

utan Kungl. Maj:ts medgifvande, af

svenskt bolag, b) att Kungl. Maj:t

skall äga utse en ledamot i bolagets

styrelse och en revisor samt c) att

beslut om försäljning af bolaget tillhörig

grufva eller del däraf, om bolagets

upplösning eller om nedläggande

af grufdriften ej skall gälla

utan Kung]. Maj:ts godkännande,

Utskottets förslag.

å det i 6:te punkten af detta kontrakt

omförmälda lån, med därför

stadgad af trafikaktiebolaget Grängesberg-—Oxelösund

ingången borgen,

äfvensom de i 7:e punkten angifna

aktier,

än äfven till Kungl. Maj:t inlämnats

borgensförbindelse af det

innehåll, som här ofvan i 2:a punkten

blifvit bestämdt, äfvensom bevis

därom att

dels de i bolagsordningen för trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund

vid bolagsstämma den 27 april

1903 beslutade ändringar blifvit behörigen

fastställda, äfvensom i samma

bolagsordning införts och behörigen

fastställts bestämmelse att ej någon

må vid bolagsstämma utöfva rösträtt

för mer än en tjugondedel af de vid

stämman representerade aktierna,

dels i aktiebolaget Gellivare

malmfälts bolagsordning införts och

behörigen fastställts bestämmelser a)

att aktie i bolaget icke må ägas

eller innehafvas af utlänning eller,

utan Kungl. Maj:ts medgifvande, af

svenskt bolag; gällande denna bestämmelse

dock ej med afseende å

aktie, som då bestämmelsen fastställes

bevisligen innehafves af utlänning

eller svenskt bolag, b) att

Kungl. Maj:t skall äga utse en ledamot

i bolagets styrelse och en revisor

samt c) att beslut om försäljning

af bolaget tillhörig grufva eller

del däraf, om bolagets upplösning

eller om nedläggande af grufdriften

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

41

Kungl. Maj.is förslag.

dels ock i Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag införts enahanda

inskränkning i afseende å rätt för

svenskt bolag att äga eller innehafva

aktie i bolaget äfvensom stadgats,

att beslut om ändring i vare sig

denna bestämmelse eller i den uti

bolagsordningen redan intagna föreskrift

om rätt för Kungl. Maj:t att

utse en ledamot i bolagets styrelse

ej skall gälla, med mindre de i 22

§ 2 mom. bolagsordningen uppställda

villkor för giltigheten af där afsedda

beslut blifvit uppfyllda.

Det i 6:e punkten omförmälda

lån må dock icke i sin helhet eller

till någon del utbekommas, förrän

till riksgäldskontoret aflämnats, förutom

ofvan omförmälda handlingar,

den i 7:e punkten 1 mom. omnämnda

inteckningshandling jämte gravationsbevis.

Utskottets förslag.

ej skall gälla, utan Kungl. Maj:ts

godkännande,

dels ock i Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag införts enahanda

inskränkning i afseende å rätt för

svenskt bolag att äga eller innehafva

aktie i bolaget äfvensom stadgats,

• att beslut om ändring i vare sig

denna bestämmelse eller i den uti

bolagsordningen redan intagna föreskrift

om rätt för Kungl. Maj:t att

utse en ledamot i bolagets styrelse

ej skall gälla, med mindre de i 22 §

2 mom. bolagsordningen uppställda

villkor för giltigheten af där afsedda

beslut blifvit uppfyllda.

Det i 6:e punkten omförmälda

lån må dock icke i sin helhet eller

till någon del utbekommas, förrän

till riksgäldskontoret aflämnats, förutom

ofvan omförmälda handlingar,

den i 7:e punkten 1 mom. omnämnda

inteckningshandling jämte gravationsbevis.

9:o.

Skulle i anledning af denna öfverenskommelse skiljaktiga meningar

i något afseende uppstå mellan kontrahenterna, äro bolagen underkastade

Kungl. Majrts afgörande.

Då utskottet sålunda funnit skäl att i hufvudsakliga delar biträda

Kungl. Maj:ts förslag, finner utskottet de i ämnet väckta motionerna icke

till något utskottets yttrande föranleda.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa

a) att i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, Riksdagen, under medgifvande att Kungl.

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. Häft. 59. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

Maj:t å statens vägnar må med trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund,

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag

och aktiebolaget Gellivare malmfält ingå öfverenskommelse

af den lydelse, det i statsrådsprotokollet öfver

civilärenden den 28 april 1903 omförmälda förslag med

däruti af utskottet förordade ändringar utvisar, må bevilja,

såsom lån till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag

och aktiebolaget Gellivare malmfält, ett belopp af

20,000,000 kronor, att af riksgäldskontoret utbetalas på

de villkor, som i öämnda öfverenskommelse närmare angifvas;

samt

b) att ofvan omförmälda, af herrar Lithander

Bergström, Nordström och Roos i ämnet väckta motioner

må anses besvarade genom utstottets hemställan i föregående

moment.»

Stockholm 1903. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & S6ner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:159 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade bestämmelser rörande trafikerandet af järnvägen Gellivare—Riksgränsen äfvens s. 6 i texten