Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets Memorial N:o 2

1904-02-12 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1904:2, Bankoutskottets Memorial N:o 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 12 februari 1904, kl. 1,30 e. m.

Memorial, om verkställd granskning af riksbankens styrelse och

förvaltning.

Till följd af den bankoutskottet enligt § 4 i dess instruktion åliggande

skyldighet att undersöka och granska riksbankens tillstånd samt huru

densamma styrd och förvaltad blifvit, har utskottet tagit del af dels fullmäktiges

i riksbanken allmänna och särskilda protokoll för tiden från och

med den 15 januari 1903, intill hvilken dag ansvarsfrihet blifvit för deras

i protokollen antecknade beslut och åtgärder beviljad, och till början af

innevarande års riksdag, dels af de af vederbörande revisorer afgifna berättelser

om verkställd granskning af riksbankens såväl hufvudkontors som

de särskilda afdelningskontorens i Göteborg, Malmö, Falun, Galle, Halmstad,

Hernösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping,

Luleå, Mariestad, Nyköping, Umeå, Visby, Vänersborg, Västerås,

Växjö, Örebro och Östersund förvaltning under år 1902, dels ock af fullmäktiges

med utskottets memorial n:o 1 till Riksdagen öfverlämnade berättelse

angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning år 1903

äfvensom af de utaf styrelserna för riksbankens i verksamhet varande

kontor i afseende på dessa kontors förvaltning under samma år lämnade

redogörelser; och får utskottet, efter nu fullbordad granskning, härmed

till Riksdagen afgifva berättelse i ämnet.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgifningen, in- och utlåningsrörelsen

äfvensom öfrig verksamhet vid riksbankens hufvud- och

Bill. till Riksd. Prot. 1,004. 6‘ Samt. 1 Åfd. 2 Häft. (N:o 2.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

afdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för en

närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga

sifferredogörelser, som lämnats i de berättelser, hvilka afgifvits af Riksdagens

revisorer och riksbankens fullmäktige liksom i utskottets förut till

Riksdagen aflåtna memorial n:o 1.

Dock anser sig utskottet böra framhålla följande siffergrupper, som

kunna hafva allmännare intresse.

Metalliska kassan, hvilken enligt § 8 i lagen för Sveriges riksbank

den 12 maj 1897 består af allt riksbanken tillhörigt och inom landet befintligt

svenskt och utländskt guldmynt samt omyntadt guld, var vid

början af år 1903 kronor 52,020,852: 91 samt har därefter under året ökats

till det belopp kronor 59,006,044: 61, hvartill metalliska kassan uppgick

den 31 december 1903.

Riksbankens fordringar i löpande räkning i utlandet, hvilka vid ingången

af år 1903 utgjorde kronor 23,949,446: 87, nådde sin höjdpunkt under

året den 7 mars, då de uppgingo till kronor 31,150,962: 58, samt sjönko

den 20 juni till lägsta beloppet under året kronor 5,838,180: 97. Vid

årets slut uppgick ifrågavarande behållning till kronor 18,472,233: 75.

Sedelutgifningsrätten, som vid början af år 1903 uppgick till kronor

187,991,152: 69, var vid samma års slut kronor 196,484,322: 97. De utelöpande

sedlarne voro vid samma tidpunkter kronor 137,408,673: 96 och

kronor 165,843,364: 78 samt den obegagnade sedelutgifningsrätten kronor

50,582,478: 73 och kronor 30,640,958: 19.

Omfattningen af riksbankens utlåningsrörelse under år 1903 framgår

af följande siffror vid årets slut, fördelade efter utlåningens särskilda

hufvudgrupper:

diskonterade växlar ......................................................... kronor

utlåning mot hypotek af obligationer, aktier m. m. »

utlåning mot pant af varor.......................................... »

kassakreditiv........................................................................ »

utestående å bankkreditiv och å banklån enligt

lagen för Sveriges riksbank ....... »

89,356,754: 36

17,010,901: 79

1,522,810: —

4,635,881: 98

_» 52,229,651: 54

summa kronor 164,755,999: 67

Dessutom hade, enligt uppgifter öfver riksbankens utlåning från den

s. k. afbetalningslånefonden, denna utlåning den 31 december 1903 omfattat

följande belopp:

lån på 5 år........................................................................... kronor 6,693,955: 60

» » 2Y2 år........................................................................ »_3,653,580: 76

summa kronor 10,347,536: 36

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

3

Liksom närmast föregående år visar växeldiskonteringen jämväl för

år 1903 en afsevärd stegring, då beloppet af diskonterade växlar vid

1902 års slut utgjorde endast kronor 72,312,676: 19. Ojämförligt största

delen af växeldiskonteringen faller fortfarande på den rediskontering af

växlar, som dels ägt rum på grund af bestämmelsen i 41 § banklagen,

dels ock varit vid riksbankens hufvudkontor och vid 18 af dess afdelningskontor

medgifven åtskilliga enskilda bankinrättningar. Sammanlagda beloppet

af hvad som på grund häraf och enligt banklagens bestämmelser

den 31 december 1903 var rediskonteradt utgjorde 64,644,699 kronor 35

öre mot kronor 52,421,481: 07 samma dag år 1902, under det att diskonteringen

i sin helhet vid hufvudkontoret och samtliga afdelningskontoren

under årsskiftet uppgick år 1903 till kronor 89,356,754: 36 och år 1902

till kronor 72,312,676: 19.

Beträffande växeldiskonteringen har föregående års bankoutskott uti

sitt memorial angående verkställd granskning af riksbankens styrelse och

förvaltning erinrat, att, enligt bestämmelser, som af fullmäktige beslutits

att tillämpas från och med den 1 juli 1902, de diskonterade växlarne skulle

särskiljas i lokala växlar och remissväxlar, därvid med de förra skulle

förstås sådana växlar, som vore betalbara på diskonteringsplatsen eller på

orter, där riksbanken ej hade kontor, samt med de senare sådana, som

vore betalbara annorstädes än å diskonteringsorten å plats, där riksbanken

hade kontor, äfvensom att remissväxlarne skulle omedelbart afföras från

det diskonterande kontorets växelräkning och remitteras till riksbankens

kontor på de respektive betalningsorterna, till hvilka kontors portföljer

växlarne därefter skulle räknas.

I anslutning till hvad fullmäktige i sin ofvan omförmälda berättelse

anfört, har utskottet här velat erinra om, att fullmäktige under september

månad 1903 i fråga om angifna bestämmelser beslutit, att, till förenkling

och förminskande af brefväxlingen vid riksbankens olika kontor, alla uti

riksbanken diskonterade växlar skola inkasseras genom de kontors försorg,

inom hvilkas låneområde betalningsorten är belägen, och att förty såsom

lokala växlar framgent skola anses endast de växlar, som äro betalbara

inom det diskonterande kontorets eget låneområde, men alla öfriga växlar

däremot skola anses såsom remissväxlar och med dem förfaras enligt de

för remissväxlar förut gällande föreskrifter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

O

A sin utlånings- och öfriga rörelse under år 1903 har riksbanken erhållit

en vinst af kronor 4,447,788: 03, nämligen:

Ä riksbankens

Ä afbetalniugs-

egna kapital.

lånefonden.

Kronor.

Kronor.

vid hufvudkontoret...............

1,700,777

05

124,675

69

» kontoret

i Göteborg......

212,467

26

101,863

76

» »

i Malmö .........

281,103

96

27,769

33

» »

i Falun............

41,572

95

18,793

61

» »

i Gäfle ............

136,312

02

5,538

17

» »

i Halmstad ...

48,359

63

14,224

95

» »

i Hernösand...

405,425

13

18,272

26

* »

i Jönköping ...

50,142

14

29,601

94

» »

i Kalmar.........

22,829

04

11,826

16

» »

i Karlskrona...

77,448

81

19,062

75

» »

i Karlstad ......

95,067

13

20,265

56

» »

i Kristianstad

88,428

81

7,729

56

» »

i Linköping ...

88,297

78

42,168

07

» »

i Luleå............

60,550

59

33,751

73

» »

i Mariestad......

12,953

16

l »

i Nyköping ...

10,537

24

7,612

47

» »

i Umeå............

62,171

70

21,289

20

» »

i Uppsala ......

3,330

89

» »

i Visby............

59,255

07

24,607

12

» »

i Vänersborg..

7,830

76

» »

i Västerås ......

6,843

53

3,592

71

» »

i Växjö .........

11,828

94

» »

i Örebro .........

305,685

19

18,708

22

» »

i Östersund ...

116,820

87

13,218

47

hvarifrån afg

år uppkommen

3,870,095

90

600,515

48

4,470,611

38

förlust vid kontoren

i Mariestad.

4,031

69

i Uppsala....

3,701

05

i Vänersborg...........................

14,135

24

i Växjö .......

955

37

22,823

35

hvadan

alltså återstår

vinst....

............. kronor

3,847,272

55

600,515

48

4,447,788

03

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

5

Vid riksbankens clearingsafdelning, som varit i verksamhet sedan

slutet af år 1899, har för sistlidet år beloppet af inlämnade och utgifna

valutor uppgått till sammanlagdt kronor 3,757,690,479: 62 mot kronor

3,782,858,539: 86 för år 1902, sålunda utvisande en minskning i omsättningen

under år 1903 mot föregående år med kronor 25,168,060: 24.

Summan af de å vederbörande bankers särskilda konton på grund af

clearingen debiterade och krediterade belopp belöpte sig till 684,887,036

kronor 54 öre för år 1902 och till 672,671,198 kronor 75 öre för år 1903,

utgörande detta senare i förhållande till år 1902 en minskning i belopp

med kronor 12,215,837: 79.

Antalet af de i denna clearingsrörelse själfständigt deltagande banker

är, förutom riksbanken, fortfarande elfva, hvaremot de särskilda bankinrättningar,

hvilka genom dessa förstnämnda såsom förmedlare indirekt

deltaga i clearingen, hafva, efter afgifvandet af statsrevisorernas senaste

berättelse angående riksbanken, ökats från 79 till 80 stycken.

I den till utskottet hänvisade, af Riksdagens revisorer den 30 november

1903 afgifna berättelsen hafva revisorerna uti berättelsens § 40 gjort uttalande

i fråga om den betydliga mängden af makuleradt sedelpapper, som

ingått i sedelkontorets förråd.

Sedan utskottet anmodat fullmäktige i riksbanken att till utskottet

häröfver afgifva yttrande, hafva fullmäktige i en den 11 innevarande

februari till utskottet aflåten skrifvelse till en början meddelat, att af det

under åren 1903 och 1902 samt under åren 1892—1901 vid Tumba bruk

formade sedelpapper till 10- och 5-kroneblanketter där makulerats respektive

10,33 och 8,66, 10,24 och 7,86 procent för de förstnämnda åren och

i medeltal under 10-års perioden respektive 12,23 och 9,29 procent.

Hvad beträffar det i riksbankens sedelkontor inneliggande förråd af

delvis makuleradt sedelpapper hafva fullmäktige lämnat följande upplysningar.

Enligt gällande kontrakt med tryckeriföreståndaren vore denne ej

skyldig att till tryckning emottaga delvis felaktigt sedelpapper till mer

än en viss mindre kvantitet. Då häraf blefve följden, att en mängd sedelpapper,

som till större eller mindre del vore användbart, måste vid bruket

kasseras, hade med tryckeriföreståndaren träffats öfverenskommelse, att

han skulle mottaga till tryckning sedelpapper i ark, hvaraf en del vore

makuleradt. Tryckningen af sådant delvis felaktigt sedelpapper medförde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

emellertid större tidsutdräkt vid levereringen af färdigtryckta sedlar, hvadan

och då på senare tiden vid indragningen af de enskilda bankernas sedlar tillverkningen

af riksbankssedlar måste påskyndas, det helt och hållet felfria

sedelpapperet företrädesvis användts. Detta hade förorsakat, att delvis

makuleradt papper för tillfället hopat sig i sedelkontorets förråd, hvilket

papper dock småningom, och sedan numera tillverkningen af sedlar ej

behöfde i samma grad som förut påskyndas, komme att i den mån ske

kunde finna användning.

Ofvanberörda åtgärd, hvarigenom beredts utväg att i större utsträckning

än förut kunna få användning för den vid tillverkning af sedelpapper

alltid oundvikliga makulaturen, hafva fullmäktige därför ansett

vara ägnad att leda till fördel för riksbanken.

Vidare hafva Riksdagens revisorer uti § 57 af omförmälda berättelse

yttrat sig angående de lägenheter å Karlsborgs fästning, som blifvit anordnade

till eventuellt förvar af riksbankens redbarheter och handlingar.

Jämväl häröfver har utskottet infordrat yttrande från fullmäktige i

riksbanken. Med anledning häraf hafva fullmäktige i en den 11 denna

månad dagtecknad skrifvelse meddelat, att sedan, på sätt revisorerna erinrat,

fullmäktige i riksbanken efter ifrågavarande byggnads fullbordande under

år 1854 hos chefsämbetet för dåvarande kung! ingenjörskåren gjort framställning

om tillsyn och vård å byggnaden intill dess banken kunde behöfva

att begagna densamma för det därmed afsedda ändamålet, fortifikationsbefälet

å Karlsborg under den 26 oktober 1854 erhållit vederbörlig föreskrift

i ämnet, hvadan följaktligen sådan tillsyn och vård torde få anses

fortfarande utöfvas. Efter uttalande att, om anledning skulle förekomma

att till Karlsborg förflytta större eller mindre del af riksbankens tillhörigheter,

de anstalter, som å platsen erfordrades, kunde vidtagas utan att

därigenom något afsevärdt uppehåll föranleddes, hafva fullmäktige beträffande

afsändningen från hufvudkontoret meddelat, att för inpackning erforderliga

lärår i tillräcklig mängd sedan längre tid tillbaka funnes anskaffade

och inom bankhuset förvarade, så att de genast vore tillgängliga.

Emellertid hafva fullmäktige tillkännagifvit, att de ej skulle underlåta att

vid tillfälle uppdraga åt en af fullmäktige att på platsen taga närmare

kännedom om förhållandena och tillse, huruvida någon åtgärd för närvarande

från riksbankens sida vore påkallad för att lokalerna skulle kunna

vid förefallande behof så godt som omedelbart för det afsedda ändamålet

tagas i besittning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

7

Efter hvad fullmäktige sålunda anfört i fråga om anmärkta punkter

af Riksdagens revisorers föreliggande berättelse, finner utskottet revisorernas

däri gjorda uttalanden ej föranleda något yttrande från utskottets sida.

Ej heller i öfrigt har i förevarande berättelse förekommit något, som

gifvit utskottet anledning till särskild! uttalande.

Den granskning, som af bankoutskottet nu verkställts, omfattar icke

bankofullmäktiges gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontor fattade

beslut och vidtagna åtgärder i fråga om utförande af 1888 års Riksdags

beslut om uppförande på Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen

och dess verk, hvilken granskning liksom föregående riksdagar

verkställes af sammansatt stats- och bankoutskott.

Efter granskning af riksbankens hufvudkontors räkenskaper för år

1902 hafva Riksdagens senast församlade revisorer i sin därom afgifna

berättelse anmält, att mot riksbankens förvaltning under den tid, granskningen

omfattat, ej varit något att anmärka, samt att revisorerna för sin

del ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmäktige beviljas.

De revisorer, som, valda af Riksdagen, granskat afdelningskontorens

i Göteborg, Malmö, Falun, Gäfle, Halmstad, Hernösand, Jönköping, Kalmar,

Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Nyköping,

Umeå, Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund förvaltning

år 1902, hafva likaledes i sina berättelser tillstyrkt ansvarsfrihet

lör kontorens styrelser; och enär utskottet vid den af utskottet nu verkställda

undersökning af riksbanken ej haft något att anmärka, utan funnit,

att fullmäktige med nit och omsorg handhaft sitt uppdrag, får utskottet

hemställa,

att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken beviljas

dels för förvaltningen under år 1902 af bankens

såväl hufvudkontor som afdelningskontor i Göteborg,

Malmö, Falun, Gäfle, Halmstad, Hernösand, Jönköping,

Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping,

Luleå, Mariestad, Nyköping, Umeå, Visby, Vänersborg,

Västerås, Växjö, Örebro och Östersund, dels ock för de

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

beslut och åtgärder, som finnas antecknade till fullmäktiges

protokoll från och med den 15 januari 1903

till samma dag innevarande år.

Stockholm den 12 februari 1904.

På bankoutskottets vägnar:

F. A. BOSTRÖM.

Stockholm, Ivar Haeggströms boktryckeri A. B., 1904.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.