Sök i Ratio Lex

Memorial, angående verkställd granskning af tulltaxan.

1905-04-28 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1905:19, Memorial, angående verkställd granskning af tulltaxan.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 19.

*

N:o 19.

Ank. till Eiksd. kansli den 28 april 1905, kl. 5 e. in.

Memorial, angående verkställd granskning af tulltaxan.

(l:a A.)

Med begagnande af den enligt 40 § riksdagsordningen bevillningsutskottet

tillkommande befogenhet har utskottet genomgått och granskat

de tullbevillningen rörande bestämmelser, beträffande kvil.ka någon framställning

icke blifvit från kamrarna till utskottet hänvisad; och har utskottet,

som framdeles kommer att yttra sig rörande de till utskottet remitterade,

ännu icke afgjorda ärenden angående tullbevillningen, därvid funnit sig

föranlåtet att till Eiksdagen inkomma med de framställningar, hvarom här

nedan vidare förmäles.

l:o)

Tullen å papperstapeter och bårder utgår för närvarande med 25 öre

för kilogram.

Ifrågavarande artiklar voro i 1863 års tulltaxa åsätta eu tull af 40

öre för skålpund (— 94 öre för kilogram), men på grund af traktat med

Frankrike nedsattes tullsatsen från och med år 1868 till belopp, motsvarande

19 öre för kilogram. 1882 års tullkommitté hemställde, att tullsatsen

måtte höjas till samma belopp som tullsatsen för papper, förgylldt,

försilfradt in. in. eller 20 öre för kilogram. På grund af ny traktat med

Frankrike nedsattes emellertid tullen i 1882 års tulltaxa till 13 öre för

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 5 Sami. 1 Afd. 19 Höft. (N:o 19). 1

Papperstapeter

och

bårder.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 19.

kilogram. 1888 års tullkommitté ansåg tullsatsen böra liöjas till 25 öre

för kilogram. Enligt kommittén meddelade upppgifter växlade varans pris

från 8 öre för rulle, vägande 1ji kilogram, till 20 kronor för rulle, vägande

ä 1 kilogram. Kommerskollegium beräknade priset till 4 kronor

för kilogram. Yid meddelande af dessa uppgifter erinrade kommittén

tillika, att någon införsel af de billigaste slagen af tapeter icke ägde rum.

I enlighet med kommitténs förslag fastställdes vid 1892 års riksdag tullen

å ifrågavarande artiklar till 25 öre för kilogram.

Införsel, utförsel och tillverkning af papperstapeter och bårder under

nedannämnda år utvisas af följande från den officiella statistiken hämtade

siffror:

År

Införsel

Utförsel

Tillverkning

Kg-

Kr.

Kg.

Kr.

Rullar

Kr.

1893 .............

80,386

321,544

289,673

1,158,692

6,343,929

929,629

1894 ................

91,364

251,251

320,196

880,539

6,841,500

903,945

1895 ..

103,375

284,281

255,895

703,711

7,265,050

1,059,833

1896 .......

147,687

272,802

372,254

372,254

7,221,000

1,050,593

1897 .

205,399

362,238

462,629

462,629

7,916,630

1,171,951

1898 ........

145,045

384,459

276,888

276,888

8,467,810

1,207,342

1899 .......

141,720

373,331

223,825

223,825

8,280,846

1,176,625

1900

146,140

392,558

228,445

228,445

7,738,360

1,232,550

1901 ..

149,584

387,273

182,850

182,850

7,718,378

1,242,338

1902

127,689

347,673

260,305

260,305

7,897,912

1,264,572

1903

156,335

418,758

320,397

160,199

*2,764,500

1,308,183

I en vid förlidet års riksdag inom Första Kammaren väckt motion

framställdes förslag, att nu gällande tullsats för här ifrågavarande artiklar

måtte höjas till 50 öre för kilogram. Den föreslagna tullsatsen syntes

emellertid bevillningsutskottet vara alltför hög; och stannade utskottet vid

att föreslå en höjning till allenast 40 öre för kilogram. Denna utskottets

hemställan blef af Första Kammaren bifallen, hvaremot Andra Kammaren

afslog utskottets hemställan och den i ämnet väckta motionen. Yid därefter

* Denna siffra afser ej rullar, utan kilogram.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 19.

3

inom kamrarna anställd gemensam omröstning beslöt Riksdagen med 192

röster mot 155 afslå utskottets hemställan och den i ämnet väckta motionen.

Under innevarande riksdag föreligger väl icke någon motion i detta

ämne, men bevillningsutskottet har fått emottaga en till utskottet ställd,

af sex tapetfabrikanter i riket undertecknad skrift, däri anhållits om

utskottets medverkan för åstadkommande af ett ökadt tullskydd åt ifrågavarande

industri; och då bevillningsutskottet icke kunnat undgå att finna

omförmälda framställning förtjänt af synnerlig uppmärksamhet, har utskottet,

med begagnande, på sätt redan nämnts, af den utskottet tillerkända särskilda

befogenhet, ansett sig böra ånyo taga under ompröfning frågan om ökad

tull å tapeter.

Berörda till utskottet ingifna skrift är af följande lydelse:

»Behofvet af ett ökadt skydd för papperstapeter och bårder har under

de senaste åren allt mer och mer blifvit en lifsfråga för den svenska

tapetindustrien, sedan det visat sig, att den nuvarande tullsatsens förmåga

att motverka importen af utländskt, förnämligast tyskt fabrikat under årens

lopp successivt minskats.

Denna nuvarande tullsats af 25 öre per kilogram, motsvarande i

genomsnitt 6 å 10 öre per rulle för tapeter af billigare kvaliteter (s. k.

naturelltapeter, d. v. s. tapeter, tryckta på i pappersmassan färgadt papper)

samt 12 ä 18 öre per rulle för tapeter af bättre kvaliteter (s. k. bottentapeter,

eller tapeter, tryckta på i tapetfabrikerna särskilt färgadt eller

måladt, ursprungligen hvita papper), af det här i landet allmännast använda

och de svenska tapetfabrikerna tillverkade slaget, har, så länge konkurrensen

i branchen de olika länderna emellan hållit sig inom rimliga gränser och

priserna i följd däraf hållits uppe, varit tillräcklig att skydda såväl de

billigaste Naturelltapeterna som de bättre af samma art och delvis äfven

bottentapeter af ofvannämnda slag, men lemnar numera endast skydd för

naturelltapeter af de allra billigaste sorterna, hvilka på grund af den

inländska konkurrensen och öfverproduktionen säljas, till så låga priser, att

en tillverkning, grundad hufvudsakligen på dessa sorter, omöjligen kan

bära sig.

Det är i synnerhet tyska fabrikanter, som de senaste åren försålt

sina varor här i landet till så ytterligt låga priser, att de svenska tapetfabrikerna,

så länge den nuvarande låga tullsatsen tillämpas, omöjligt kunna

konkurrera med dessa tyska fabrikanter. Det industriella uppsvinget i

Tyskland särskild! under förra delen af det senaste årtiondet har nämligen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 19.

dels skapat åtskilliga nya tapetfabriker därstädes och dels orsakat storartade

utvidgningar af en del förutvarande fabriker: följden däraf har

blifvit eu öfverproduktion, som särskild! under tider som de nuvarande,

då den inhemska konsumtionen därstädes till följd af dåliga leonjukturer

betydligt minskats, blir kolossal och måste finna ett aflopp. De tyska

fabrikanterna, som i sitt hemland äro bundna af öfverenskomna priser å

fabrikatet, afsätta därför i andra länder denna öfverproduktion till priser,

som i de flesta fall blott betäcka kostnaderna för tillverkning och råmaterial,

men intet häröfver, hvarvid de gynnas af billiga exportfrakter per järnväg

samt tidsenliga och regulier ångbåtsförbindelser med alla länder.

Och icke blott inom sitt eget land hafva de svenska tapetfabrikanterna

att möta denna osunda konkurrens från de tyska tapetfabrikerna; i hela

det öfriga Skandinavien, Finland, Holland och Belgien är det samma

förhållande.

Exporten från Sverige till dessa länder har i främsta rummet genom

omöjligheten att konkurrera med de tyska fabrikerna, delvis ock af andra

orsaker, såsom i fråga om Norge mellanrikslagens upphäfvande, stadigt

gått tillbaka, så att de svenska tapetfabrikerna numera i betydligt högre

grad än förr äro beroende af den inhemska marknaden.

Följden häraf har blifvit, att de svenska tapetfabrikerna under de

senaste åren måst arbeta under allt ogynnsammare omständigheter och

lemnat ett synnerligen dåligt utbyte i ekonomiskt afseende.

Under dessa förhållanden och då de i Sverige tillverkade tapeterna

och bårderna under de allra sista åren nått eu fulländning, som i fråga

om den allmännast här i landet använda kvaliteten icke är underlägsen

de bästa utländska fabrikat, torde icke en begäran från tapetfabrikanternas

sida om ett ökadt tullskydd få anses obillig.

Utan ett sådant bistånd kan den svenska tapetindustrien endast med

stort bekymmer se framtiden till mötes.

Det är väl sant, att denna industri i vårt land icke är af så synnerligen

stor omfattning, men den lemnar i alla händelser i de billigare

tapeterna en nödvändighetsvara, som, ifall industrien icke kan hållas uppe,

helt säkert blefve i hög grad fördyrad. Och vidare är att märka, hurusom

ett uppsving för tapetindustrien äfven skulle kunna komma andra svenska

industrier, såsom pappersbruk, färgfabriker, limkokerier m. fl. verk, till

godo, hvarjemte det skulle medföra ökadt arbetstillfälle för arbetarne, högre

skatter till stat och kommun m. m., hvarförutom en stor del af den summa,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 19.

5

som nu årligen går till utlandet för importerade tapeter, skulle komma att

stanna i vårt eget land.

Såsom en under nuvarande förhållanden lämplig tullsats tillåta vi oss

vördsamt föreslå 50 öre per kilogram, sålunda motsvarande 12 ä 20 öre

för naturelltapeter och 24 ä 36 öre för bottentapeter, allt pr rulle; om

ett åtminstone i någon mån effektivt tullskydd skall kunna ernås, är 50

öre per kilo den allra lägsta tullsats, som kan föreslås.

Till jämförelse torde få nämnas, att tullen i Danmark uppgår till 32

öre, i Finland till 38 öre och i Eyssland till 117 öre per kilogram och

att Finlands och Danmarks tullsatser icke äro tillräckliga för att skydda

dessa länders tapetfabrikation mot den tyska tapetkonkurrensen.

Fn tullsats af 50 öre per kilogram skulle emellertid med all säkerhet

komma att tillföra de svenska tapetfabrikerna eu afsevärd tillökning i omsättningen

inom landet.

Denna högre tullsats skulle visserligen verka fördyrande med 25 öre

per kilogram å sådana tapetsorter, hvilka på grund af ringa efterfrågan

icke äro föremål för tillverkning inom landet, såsom en del dyrbarare,

pressade m. 11., men då sådana tapeter äro att hänföra till rena lyxartiklar,

torde intet afseende alls kunna böra tillmätas ett i förhållande till de höga

priser, som dylika tapeter betinga, så obetydligt fördyrande.

Såsom ett ytterligare skäl för ett omedelbart ökande af tullsatsen för

papperstapeter och bårder är att framhålla, att, efter hvad man har säker

anledning antaga, den nu gällande arsenikstadgan af den 18 november

1892 inom kort kommer att lemna rum för en betydligt lindrigare förordning

rörande arsenikundersökning; förenämnda stadga har tills dato

verkat som extra tullskydd mot importen af tapeter, och dess ersättande

af eu förordning, endast hälften gynnsammare, skulle med säkerhet drifva

upp importen till betydligt högre värde.

Som af bilagda utdrag ur kommerskollegii rapporter framgår, har

exporten af tapeter från Sverige till utrikes ort nedgått från 462,629 kilo

år 1897 till 182,850 kilo år 1901 och 260,305 år 1902, under det att

enligt samma källa, hvilken jämväl bekräftas af bilagda intyg angående

tapetimporten, utfärdadt å tullkammaren i Stockholm, importen af tapeter

till Sverige under de sista åren visat sig vara i stadigt stigande, slutande

med en importsiffra för 1903 af ej mindre än 156,331 kilogram, hvilket

i förhållande till tapetindustriens nuvarande omfattning och utveckling i

Sverige är onormalt.

På grund af hvad vi sålunda haft äran anföra, tillåta vi oss vördsamt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillning sutshottets Utlåtande N:o 19.

hemställa, att Riksdagen behagade taga tullsatsen å papperstapeter och

bårder under särskilt öfvervägande samt bevilja oss dess höjande från 25

öre till 50 öre per kilogram, hvarjämte vore synnerligen förmånligt, om

den sålunda beviljade tullförhöjningen finge träda i kraft omedelbart för

att dymedelst motverka massimport af utländska tapeter och bårder i

spekulationssyfte.

Yäl veta vi, att tiden för begärande af en förhöjd tullsats af flera

skäl måhända kan anses vara mindre gynnsamt vald, men vi förlita oss

på Riksdagens bifall till vår framställning, då af densamma tydligt torde

framgå, att eu förhöjning af den nuvarande tullsatsen är ett existensvillkor

för den svenska tapetindustrien.»

Det lärer förvisso icke kunna bestridas — på sätt jämväl i ofvanintagna

skrift framhållcs — att de svenska tapetfabrikerna hafva att uthärda

en ganska skarp och synbarligen tilltagande konkurrens från utlandet,

särskildt från Tyskland. Gifvet är, att de kapitalstarka tyska fabrikerna,

kvilka äro anlagda för tillverkning i större skala och med långt större

marknad, än de svenska fabrikerna kunna påräkna, med det ringa skydd,

den svenska tapetindustrien för närvarande åtnjuter, söka här i landet

afyttra sina produktionsöfverskott. De anförda statistiska siffrorna gifva

ock vid handen, hurusom värdet af införseln under de sista tio åren ej

obetydligt ökats, under det att värdet af utförseln under samma tid sjunkit.

En jämförelse, hvad särskildt beträffar år 1903 — det sista, för k vilket

officiella statistiska siffror föreligga — mellan in- och utförseln af dessa

artiklar utvisar, att medan under nämnda år till riket infördes 156,335

kilogram med ett värde af 418,758 kronor, utfördes under samma tid

320,397 kilogram med ett värde af allenast 160,199 kronor.

Af det anförda torde framgå, att importen till största delen omfattar

de bättre och dyrare kvaliteterna, under det att endast vissa billigare slag

af de s. k. naturelltapeterna äro föremål för export. Om än med hänsyn

till här ofvan åberopade omständigheter en höjning af tullen för samtliga

slag af tapeter och bårder kunde anses påkallad, har utskottet likväl

funnit sig icke böra föreslå vidtagandet af en dylik åtgärd, hvad angår

de billigare tapetsorterna. Vidkommande åter de dyrare kvaliteterna, till

kvilka äro att hänföra bottentapeter (bottenstrukna) och vissa slag af naturelltapeter,

såsom förgyllda, försilfrade, bronserade, lackerade, pressade eller

sammetsliknande, lärer en höjning af tullen för dessa artiklar vara så.

mycket mer befogad, som desamma torde kunna anses såsom lyxvaror.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 19.

7

i ullen för dessa dyrare tapetsorter har ansetts lämpligen kunna

bestämmas till 50 öre för kilogram; för tapeter, andra slag, skulle således

den nuvarande tullsatsen, 25 öre för kilogram, bibehållas oförändrad.

I anledning häraf har utskottet upprättat förslag till den förändring

i tull taxan, som af den ifrågasatta tullförhöjningen påkallas, och har ntskottet

därvid förvissat sig om att från tullteknisk synpunkt hinder icke möter

att särskilja de olika slagen af tapeter. Ett ytterligare stöd för den

sålunda föreslagna uppdelningen synes utskottet vara att hämta i den

omständigheten, att i flera af de nya tyska handelsfördragen, hvilka uppgjorts

på grundvalen af den senast antagna, ännu icke tillämpade tulltaxan,

eu dylik uppdelning ansetts lämplig. Härtill kommer, att i

åtskilliga andra länder tulltaxan skiljer mellan nu angifna slag af tapeter.

Bårder torde fortfarande böra tullbehandlas såsom tapeter, men har

det ansetts lämpligt, att den förstnämnda varan upptages särskildt i tulltaxan

med en hänvisning till rubriken »Papperstapeter».

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer bevillningsutskottet,

a) att Riksdagen ville besluta, att ifrågavarande

tulltaxerubrik skall erhålla följande förändrade lydelse:

Papperstapeter:

bottentapeter, alla slag, äfvensom

s. k. naturelltapeter, förgyllda,

försilfrade, bronserade, lackerade,

pressade eller sammetsliknande... 1 kilogram 0: 50,

andra slag ............................ 1 kilogram 0: 25;

samt

b) att, vid bifall till hvad utskottet under a) kär

ofvan hemställt, Riksdagen tillika ville besluta, att å

vederbörligt ställe i tulltaxan måtte införas en så lydande

hänvisning:

Bårder: tullbehandlas såsom Papperstapeter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Brännvin och

sprit.

Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 19.

2:o)

Rörande brännvin och sprit innehåller gällande tulltaxa

följande:

Brännvin och Sprit:

på fat, större eller mindre:

68.

af säd, potatis eller andra jordfrukter

69.

70.

71.

72.

af ris (arrak) ............

af socker (rom) .........

af vindrafvor (konjak)

af annan frakt ........

73.

på andra kärl: alla slag

Kvantitet för

tullberäkningen,

Tullsats.

Kronor öre

( 1 liter af 50 t

I procents alko- 1

| holhalt vid (

I + 15° C. I

dito

dito

dito

dito

II liter utan åt |

(seende på al ko- l

l holhalten. |

1 -

1 —

1 —

1 —

1 —

1 85

Anm. 1. Vid förtullning af brännvin och sprit i kolli,

innehållande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan

för tullberäkning bestämda grunder, skall tullafgiften

förhöjas med 15 öre per liter.

Anm. 3. Brännvin och sprit af annan alkoholhalt än

den här ofvan angifna reduceras till normalstyrka,

eller 50 procent, på sätt därom är särskildt föreskrifvet.

Anm. 3. Finnes varan vara försatt med socker eller

annat främmande ämne, hvarigenom alkoholhalten

angifves oriktigt å profvaren, erlägges tull såsom för

Likör.

Enligt hvad för utskottet blifvit upplyst, har hit till landet importerats

brännvin, som framställes af mosstorf. Då införseln af dylikt

brännvin sker på fat, kan varan ej hänföras under någon af ofvan upptagna

rubriker i tulltaxan, utan torde densamma böra tullbehandlas såsom

kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade, andra slag, med en tullsats

af 15 procent af värdet. På grund af ifrågavarande brännvins särskildt

låga värde kommer följaktligen för sådant brännvin att erläggas eu betydligt

lägre tullafgift än för annat brännvin.

Något skäl, hvarför brännvin, framställdt af mosstorf, skulle betinga

eu lägre tullafgift än annat brännvin, synes så mycket mindre förefinnas,

som eu inhemsk tillverkning af dylikt brännvin lärer kunna emotses.

Vid sådant förhållande torde det få anses vara af behofvet påkalladt, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 19.

9

en ändring vidtages i gällande tulltaxa, i syfte att brännvin af mosstorf

i tullbehandlingshänseende likställes med annat brännvin; och synes en

dylik ändring lämpligast kunna åvägabringas genom att rubriken n:o 72

i tulltaxan »Brännvin och Sprit: på fat, större eller mindre: af annan

frukt» förändras till »Brännvin och Sprit: på fat, större eller mindre:

andra slag.»

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet,

att Riksdagen måtte besluta, att tulltaxans bestämmelser

rörande brännvin och sprit skola erhålla följande

förändrade lydelse:

Kvantitet för

tullberäkningen

Tullsats.

Brännvin och Sprit:

på fat, större eller mindre:

| 1 liter vid 50

Kronor

1

öre

af säd, potatis eller andra jordfrukter.........

I procents alko- 1 holhalt vid

1 + 15° C.

1 1

—

af ris (arrak) ..........................................

dito

1

—

af socker (rom) .......................................

dito

1

—

af vindrafvor (konjak)..............................

dito

1

—i

andra slag .............................................

dito

(1 liter utan af-

1

1

CD 1

Öl 1

j

på andra kärl: alla slag .............................

Anm. 1. Vid förtullning af brännvin och sprit i kolli,

innehållande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan

för tullberäkning bestämda grunder, skall tullafgiften

förhöjas med 15 öre per liter.

Anm. 2. Brännvin och sprit af annan alkoholhalt än

den här ofvan angifna reduceras till normalstyrka,

eller 50 procent, på sätt därom är särskildt före- skrifvet.

Anm. 3. Finnes varan vara försatt med socker eller

annat främmande ämne, hvarigenom alkoholhalten

angifves oriktigt å profvarén, erlägges tull såsom för

Likör.

•Jseende på alko- ( holhalten.

1 1

3:6)

Quebrachoträ, som erhålles af det i Brasilien och andra trakter af

Sydamerika växande quebrachoträdet, har till följd af den mängd garfämne

detsamma innehåller —- inemot 20 procent — vunnit ej ringa anBih.

till Riksd. Brok 1905. 5 Sami. 1 Afd. 19 Höft. 2

Quebracho
trä.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Utlåtande N;o 1,9.

vändning inom garfningsindustrien. Yid införseln, som vanligen sker i

raspadt tillstånd, undantagsvis i block, lärer, enligt hvad från tullverket

upplysts, varan i tullbehandlingsafseende hänföras under färger och fargningsämnen,

andra slag, ej specificerade, och är följaktligen tullfri. Med

hänsyn till den ifrågavarande artikelns användning i den inhemska garfningsindustrien

synes den fortfarande böra vara tullfri. Utskottet har

dock, då det torde vara af intresse att erhålla uppgift om införseln af

quebrachoträ, funnit lämpligt, att artikeln upptages under särskild rubrik

i tulltaxan.

Bevillningsutskottet hemställer alltså,

att Riksdagen måtte besluta, att i tulltaxan skall

intagas en så lydande rubrik:

Quebrachoträ, i block eller raspadt.................. fritt.

Stockholm den 28 april 1905.

På bevillningsutskottets vägnar:

II. CAVAL!!.

Reservation

vid punkten l:o).

af herrar J. Bromée, O. A. Ericsson, K. G. Karlsson, Brodin, Höjer,

J. Larsson och C. J. Hammarström.

Herrar G. Jansson och E. A. Lindblad hafva begärt få antecknadt,

att de af arbete inom särskilda utskottet n:o 2 varit förhindrade att deltaga

i den slutliga behandlingen af punkten l:o) i betänkandet.

Herr Beckman har ock begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

behandlingen af det under punkten l:o) omformälda ärende.

Victor Pettersons A.-B. tryckeri, Stockholm 1905.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.