Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående beskattningen af socker.

1905-05-01 · 110 sidor, varav 107 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 107 av 110 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1905:21, Betänkande, angående beskattningen af socker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

1

N:o 21.

Anki till Riksd. kansli den 1 maj 1905, kl. 6 e. in.

Betänkande, angående beskattningen af socker.

Genom proposition, n:o 76, af den 6 mars innevarande år har

Kung!. Magt, under åberopande af propositionen bilagdt protokoll öfver

finansärenden för samma, dag föreslagit Riksdagen att antaga ett vid

propositionen fogadt förslag till förordning om beskattning af socker.

Vidare har i en till Riksdagen aflåten proposition, n:o 77, Kung!.

Maj:t, under åberopande af hvad som finnes anfördt i ofvan omförmälda

statsrådsprotokoll jämte ett propositionen bilagdt protokoll öfver finansärenden

för nyssnämnda dag, föreslagit Riksdagen att besluta:

dels att tullsatsen å socker, raffinerad!, alla slag, såsom topp-,

kandi- och käle- samt krossadt eller pulveriseradt socker, skall från

och med den 1 januari 1906 utgå med 30 öre för kilogram;

dels att tullsatsen å socker, oraffineradt, till färgen icke mörkare

än n:o 18 af den i världshandeln gällande holländska standard/likaledes

från och med den 1 januari 1906 skall utgå med 30 öre för

kilogram;

dels att den i 9 § i underrättelser om hvad vid tulltaxans

tillämpning iakttagas bör under vissa villkor medgifna restitution af

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. (N:o 21.) 1

Kungl. Mcij:ts

proposition

n:o 76.

Kungl. Maj it s

proposition

n:o 77.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts

proposition

n:o 78.

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

tullmedlen vid utförsel sjöledes från stapelstad af raffineradt socker,

topp-, kandi- och kak-, hvilket tillverkats inom riket af utländskt

råämne, skall från och med den 1 januari 1906 utgå med 26 öre för

kilogram sådant socker;

dels att den i nyssnämnda § medgifna restitution af tullmedlen

för karameller och andra konfityrer från och med den 1 januari 1906

skall utgå med 27 öre för kilogram;

dels —■ under förutsättning af bifall till Kungl. Maj:ts ofvan - berörda nådiga proposition n:o 76 med förslag till förordning om beskattning

af socker •—

a) att tullsatserna å nedannämnda slag af socker från och med

den 1 september 1906 skola utgöra följande belopp, nämligen:

å socker, raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kaksamt

krossadt eller pulveriseradt socker, 17 öre för kilogram;

å socker, oraffineradt, till färgen icke mörkare än ofvannämnda

i världshandeln gällande standardnummer, likaledes 17 öre för kilogram;

å socker, till färgen mörkare än samma standardnummer, äfven

om varan inkommer i upplöst eller flytande tillstånd, 11,75 öre för

kilogram;

b) att från och med den 1 september 1906 den jämlikt 9 § i ofvan

omförmälda underrättelser undei; vissa villkor medgifna restitution af

tullmedlen vid utförsel af förenämnda där angifna slag af inom riket

utaf utländskt råämne tillverkadt socker skall utgå med 13 öre för

kilogram; samt

c) att den i 9 § 1 inom. tulltaxeunderrättelserna förekommande

bestämmelse om restitution af tullmedlen för karameller och andra

konfityrer från och med den 1 september 1906 skall upphöra att gälla;

dels ock att de i tulltaxan bestämda tilläggsafgifter till nu gällande

tullsatser å vissa slag af socker, som tillverkats i vissa där särskildt

angifna länder, skola beräknas i förhållande till de, enligt hvad

ofvan sagts, för hvarje tid bestämda tullsatser.

I afseende å Kungl. Maj:ts sistberörda förslag har utskottet ansett

sig böra omförmäla, att, enligt från finansdepartementet ingånget skriftligt

»meddelande, i tredje stycket under momentet a) här ofvan efter

ordet »socker» bort stå »oraffineradt».

Slutligen har genom proposition. n:o 78, Kungl. Maj:t, under

åberopande af propositionen bilagdt protokoll öfver finansärenden för

den 6 mars innevarande år, föreslagit Kiksdagen att besluta,

dels att § 2 i kungl. förordningen om beskattning af hvitbeta
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2i. 3

sockertillverkningen i riket den 19 maj 1893, sådan nämnda § lyder

enligt kungl. kungörelsen den 12 augusti 1902, skall erhålla följande

förändrade lydelse:

Det enligt § 1 beskattningspliktiga råsockret beräknas efter de

för tillverkningen använda betornas vikt sålunda, att etthundra kilogram

råa (ej torkade) hvitbetor antagas lämna ett utbyte af tretton

kilogram socker;

dels ock att berörda § i dess sålunda förändrade lydelse skall lända

till efterrättelse från och med den 1 september 1905.

Jämlikt 40 § riksdagsordningen afgifver bevillningsutskottet härmed

utlåtande öfver dels ofvan omförmälda kungl. propositioner, hvilka

samtliga hänvisats till bevillningsutskottets förberedande behandling

och af utskottet ansetts böra i ett sammanhang behandlas, dels ock

följande inom Riksdagen väckta, till bevillningsutskottet likaledes hänvisade

motioner, vidkommande nu ifrågavarande ämne, nämligen n:o 38

inom Första Kammaren af herr friherre De Geer, samt inom Andra

Kammaren n:o 59 af herr O. A. Brodin, n:o 240 af herr C. Faxe,

n:o 261 af herr K. G. Karlsson jämte två andra af kammarens ledamöter,

n:o 262 af herr N. Åkesson och n:o 274 af herr ,J. P. Jesperson.

För dessa motioners innehåll kommer utskottet att här nedan närmare

redogöra.

Såsom i först åberopade statsrådsprotokoll omförmäles, anhöll

Riksdagen i skrifvelse (n:o 96) den 12 maj 1902 i anledning af en

inom Riksdagen väckt motion, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda,

hvilka fördelar och olägenheter, i jämförelse med nu gällande skatteform,

införandet af produktbeskattning å socker — vare sig fabrikateller

konsumtionsskatt — skulle kunna medföra, samt för Riksdagen

framlägga resultatet af denna undersökning till vidare behandling och

vidtagande af de åtgärder, som kunde vara nödiga och nyttiga.

Vid föredragning den 31 oktober 1902 af Riksdagens berörda

skrifvelse uppdrog Kungl. Magt åt en kommitté af sju personer att

utreda, ej mindre hvilka fördelar och olägenheter i jämförelse med nu

gällande skatteform införande af produktbeskattning å socker — vare

sig fabrikat- eller konsumtionsskatt — kunde komma att medföra, än

äfven — under förutsättning att den nuvarande skatteformen bibehölles

— hvilka förändringar af bestämmelserna om beräkning af hvitbetssockertillverkningsskatten

som borde vidtagas för att bringa den till

grund för nämnda skatt stadgade beräkningen af sockerutbytet till

Riksdagens

skrifvelse.

Kommittén.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

närmare öfverensstämmelse med det utbyte, som i verkligheten erhölles,

eller Indika eljest kunde finnas behöfliga, samt att afgifva de förslag,

hvartill utredningen kunde föranleda.

Den af Käng], Maj:t tillsatta kommittén afgaf den 17 maj 1904

betänkande och förslag i ämnet. I betänkandet redogöres till en början

för olika sätt för anordnande af sockerbeskattningen, och anhåller utskottet

att få hänvisa till denna redogörelse, hvilken återfinnes å sid.

42—46 i betänkandet. Efter att sedermera hafva i korthet omnämnt

anledningen till och innehållet i den år 1902 afslutade sockerkonventionen

i Bryssel lämna kommitterade dels en framställning af tull- och

skattelagstiftningen i de förnämsta sockerproducerande länderna i Europa,

sådan densamma därstädes utvecklat sig och för närvarande vore gestaltad,

dels ock en redogörelse för den svenska sockerbeskattningen

samt sockerindustriens utveckling och nuvarande läge i Sverige jämte

de på senare tider framställda förslag till ändringar i nämnda beskattning.

Sedan kommitterade härefter redogjort för huru tillämpningen

i Sverige af en konsumtionsskatt, eu fabrikatskatt eller en beskattning

efter betornas vikt och so eker halt kunde tänkas anordnad samt anställt

en jämförelse mellan beloppet af kontrollkostnaden vid det nu gällande

systemet och den beräknade kostnaden för kontrollen vid hvart och

ett af omförmälda ifrågasatta beskattningssystem äfvensom lämnat en

utredning om livilka skattesatser i ena eller andra fallet ansåges böra

tillämpas, öfvergå kommitterade slutligen till att yttra sig om valet af

skattesystem; och tillåter sig utskottet att hänvisa jämväl till detta

kommitterades yttrande, livilket återfinnes å sid. 118—122 i betänkandet.

Kommittén har utarbetat och med sitt betänkande öfverlämnat dels

förslag till förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen efter

de använda betornas vikt och sockerhalt, dels utkast till förordning om beskattning

af socker enligt konsumtionsskattesystemet. Inom kommittén

hade nämligen olika meningar gjort sig gällande i fråga om livilketdera

systemet som borde väljas. Fyra af kommitténs ledamöter hade stannat

vid att förorda det förstnämnda beskattningssättet, hvaremot kommitténs

tre öfriga ledamöter i särskild! yttrande (sid. 201—204 i betänkandet)

tillstyrkt införandet af en konsumtionsskatt.

Skattesystem. Den kungl. propositionen n:o 76 har nu upptagit detta sistnämnda

system; och har chefen för finansdepartementet till stöd för införandet

här i landet af eu konsumtionsbeskattniug anfört följande:

Departements■ »Enligt den nu gällande förordningen om beskattning af hvitbets
chefens

ytt- sockertillverkningen i riket utgår, som bekant, skatten för det inom

randa. ö ö ’

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 5

landet tillverkade sockret efter de för tillverkningen använda livitbetornas

vikt på det sätt, att en viss vikt råa (ej torkade) hvifbetor

antages lämna ett visst utbyte i råsocker. Detta beräkningssätt livilar

således på ett — så länge den stadgade utbytesberäkningen gäller —

en gång för alla fastslaget antagande i fråga om betornas sockerhalt.

Då emellertid sockerlialten i betorna är underkastad högst betydliga

växlingar, icke blott från det ena året till det andra utan äfven under

samma år inom olika odlingsområden, medför detta beskattningssystem

den olägenheten, att skatten kan komma att drabba sockerindustrien

tämligen ojämnt. Betornas alltjämt fortgående förädling, i förening med

en alltmer utvecklad teknik inom sockerindustrien, leder ock därtill,

att sockerutbytet ofta i verkligheten varder större än det antagna,

hvaraf åter följer, att statens behållning af skatten i mån däraf varder

mindre, än som vedex*borde. Sistberörda olägenhet har man visserligen

sökt afhjälpa genom tid efter annan företagna höjningar i det beräknade

sockerutbytet. Men då de särskilda fabrikerna bedrifva sin tillverkning

under tämligen olika villkor, i det att somliga hämta sitt råmaterial

från trakter, där betor med hög sockerhalt frambringas, medan

andra äro hänvisade till förarbetande af ett material, som lämnar ett

betydligt lägre sockerutbyte, kan skattesatsen billigt vis ej sättas högre,

än som står i förhållande till de för sin tillverkning sämst situerade

fabrikerna, Indika eljest skulle få betala högre skatt, än som motsvarar

deras verkliga sockerutbyte. Häraf blifver emellertid lätteligen en följd,

att de bättre situerade fabrikerna på statens bekostnad skörda eu oskäligvinst,

ett förhållande, som gifvetvis ur statsfinansiell sjmpunkt måste

betecknas såsom synnerligen otillfredsställande.

På grund af berörda olägenheter, hvilka, med bibehållande af

det nuvarande systemet oförändradt, icke kunna undvikas, ligger det

nära för handen j att tänka på en öfvergång till en beskattningsform,

som, på samma gång densamma kan leda till större jämnhet och rättvisa

i beskattningen, äfven kan lämna staten en jämnare och pålitligare

inkomst, än med det nu tillämpade sj^stemet står att vinna.

Därvid synes det med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke dessa

syftemål enklast och säkrast skulle vinnas genom en öfvergång till

produktbeskattning i form af fabrikat- eller af konsumtionsskatt.

Hvad fabrikatskatten angår, hafva kommitterade påvisat, att vid

sidan af vissa fördelar, framför allt möjligheten dels att, såsom hittills,

låta raffinaderierna vara fria från kontroll dels att exportera obeskattadt,

inom landet tillverkadt råsocker, denna skatteform äfven lider af högst

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

betänkliga olägenheter. Den mest framträdande af dessa sammanhänger

därmed, att skatteobjektet, råsockret, är af mycket olika beskaffenhet.

Detta måste nämligen därför, likasom brännvinet vid våra

brännerier, i och för beskattningen reduceras till en och samma normalkvalitet.

Denna reduktion försiggår i fråga om brännvinet lätt och

säkert med tillhjälp af termoalkoholmetern. För att afgöra, huru mycket

rent socker, som innehålles i hvarje parti råsocker, skulle däremot fordras

eu fullständig sackarimetrisk analys, hvilket förutsätter anställande af

ett stort antal kemiskt bildade kontrollörer vid sockerfabrikerna. Enligt

hvad kommitterade påpekat, skulle ock införandet af fabrikatskatt lätt

leda till premiering af raffinationsindustrien. Då enligt kommitterades

mening dessa jämte andra olägenheter mer än uppvägde systemets

fördelar, hafva kommitterade icke ansett sig böra förorda fabrikatskattens

införande hos oss, en uppfattning, som jag i allo delar.

Hvad åter konsumtionsbeskattningen beträffar, torde det icke kunna

förnekas, att detta system i möjligaste mån uppfyller alla fordringar

på ett rättvist och i tillämpningen säkert beskattningssystem.

Att kommitténs flertal ej ansett sig böra förorda konsumtionsskattens

införande hos oss, har ock, på sätt af dess betänkande framgår,

hufvudsakligen berott af följande skäl. Vid detta system måste,

framhålla kommitterade, både råsockerfabriker och raffinaderier till

förekommande af skatteförsnillning ställas under en noggrann kontroll,

som ej kunde aflöpa utan afsevärda kostnader, hvartill komme, att,

därest denna kontroll skulle göras fullt effektiv, staten ej kunde undgå

att beträffande flera äldre fabriker vidkännas kostnaden för anbringande

af nödiga inhägnader och andra dylika anordningar vid fabrikerna.

Kommitterade hafva vidare anmärkt, att den bevakning och kontroll,

som sålunda af konsumtionsbeskattningen nödvändiggjordes, skulle medföra

åtskillig olägenhet för tillverkarne, som därigenom hindrades från

att anordna fabriksdriften på det för dem bekvämaste och mest ändamålsenliga

sätt. Sannolikt skulle äfven, ifall en konsumtionsbeskattning

å socker blefve införd, ett mindre intensivt utnyttjande af råmaterialet

vid sockertillverkningen visa sig ekonomiskt fördelaktigt, och det kunde,

anse kommitterade, ifrågasättas, om icke, därest ett sådant system antoges,

de dyrbara anläggningar för melassursockring, som vid de flesta

af våra råsockerfabriker blifvit gjorda, skulle komma ur bruk.

Enligt den mening, hvartill kommitterades flertal anslutit sig,

skulle man genom en jämförelsevis obetydlig förändring af den nu

gällande materialskatten kunna vinna i det närmaste samma fördelar

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande A.-o 21.

som genom en konsumtionsskatt. Denna förändring skulle enligt kommitterades

förslag bestå däri, att hvitbetorna beskattades icke blott

efter sin vikt utan äfven efter sin genom direkt polarisation utrönta

sockerhalt. Alldenstund vid ett sådant system den genom betorna

i fabriken verkligen införda sockermängden komma att beskattas, skulle

därigenom full rättvisa komma att skipas mellan fabrikerna. Dessa

finge nämligen med en sålunda ordnad beskattning betala skatt i förhållande

till det förarbetade råmaterialets värde. Äfven finge fabrikerna

genom systemet en sporre att alltjämt söka utveckla fabrikationens

teknik för att verkligen tillvarataga så mycket som möjligt af det

redan beskattade sockret i de förarbetade hvitbetorna. De i melassursockrings-

eller så kallade sackaratfabrikerna nedlagda kapitalen komme

därför fortfarande att lända industrien till fromma.

I särskild! yttrande hafva emellertid tre af kommitténs ledamöter

uttalat eu afvikande mening och föreslagit, att man vid ändring af

sockertillverkningens beskattning bör omedelbart öfvergå till en konsumtionsbeskattning;

och då jag, hufvudsakligen på de af reservanterna

anförda grunder, delar nämnda uppfattning, tillåter jag mig att

i detta sammanhang erinra om de viktigaste af de skäl, de till stöd

för sin mening anfört. Reservanterna framhålla, att vid en konsumtionsbeskattning

afgiften för allt socker, som uttages till inhemsk förbrukning,

blir lika, ehvad betorna äro bättre eller sämre eller lämna

större eller mindre utbyte. Någon undersökning af sockret erfordrades

således icke. Den enda undersökning, som kräfdes, vore den, som

måste utföras å sådan i sammanhang med sockerfabrikationen framställd

vara — sirap eller melass — hvilken ej skulle beskattas såsom

socker; men denna undersökning vore tämligen enkel. Några premier

förekomme icke i någon form, och beskattningen hvarken inverkade

på betornas odlingssätt eller förledde till mera invecklade eller kostsamma

fabriksinrättningar eller arbetssätt än sådana, som betingades

af förhållandenas egen natur och skulle användas, äfven om ingen skatt

på sockret funnes. Under konsumtionsbeskattning vore det vidare lätt

att ordna utförseln af socker äfvensom denaturering med ty åtföljande

skattefrihet för socker, som vore afsedt att användas till tekniskt bruk

eller till utfodring af kreatur. Det läge i sakens natur, att skatten ej behöfde

erläggas, förr än sockret uttoges till förbrukning, hvilket jämväl

för statskassan medförde en jämnare inkomst än andra former för sockrets

beskattning. Systemet läte ock väl förena sig med en inhemsk tillverkning

af skattefri sirap under en föga betungande eller dyrbar kontroll.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

För öfrigt måste man, enligt reservanternas mening, vara betänkt

på att förr eller senare öfvergå till systemet med konsumtionsbeskattning,

hvilket redan införts i de länder, som anslutit sig till Brysselkonventionen

utan att, såsom Sverige gjort, förbehålla sig en undantagsställning;

och ju längre man dröjde med införandet af nämnda

beskattningssätt, desto större svårigheter och kostnader syntes blifva

förenade med öfvergången därtill.

Det har anmärkts, att konsumtionsskatten skulle blifva dyrbar

för staten och lägga alltför mycket band på tillverkarne.

I likhet med en af reservanterna är jag emellertid för min del

öfvertygad, att eu fullt betryggande kontroll, åtminstone hvad råsockerfabrikerna

beträffar, bör kunna vinnas på ett vida enklare och billigare

sätt, än det kommittén i sitt ofvanberörda utkast till förordning om beskattning

af socker medelst konsumtionsskatt föreslagit. Om konsumtionsskatten

likväl skulle komma att betinga en högre kontrollkostnad än

skatten efter betornas vikt och sockerhalt, torde dock skillnaden mer än

ersättas af den högre statsinkomst, konsumtionsskatten kan antagas komma

att lämna. Hvad beträffar de anmärkta inskränkningarna i fabrikationens

frihet, bestående i uppförande af stängsel kring fabrikerna för undvikande

af skatteförsnillning eller andra anordningar i liknande syfte,

så är det visserligen sant, att man, om konsumtionsbeskattning införes,

svårligen kan helt och hållet undvara dylika kontrollåtgärder, men,

utom det att dessa, ifall de begränsas på sätt jag ofvan antydt, svårligen

torde kunna anses i allmänhet blifva för fabrikanterna i afsevärd

mån betungande, torde det, såsom förenämnde tre reservanter inom

kommittén jämväl framhållit, med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke

de olägenheter, berörda kontrollåtgärder må komma att medföra för

tillverkarne, uppvägas häraf, att ett system med konsumtionsbeskattning

medför full rättvisa i beskattningen och i långt mindre grad är underkastadt

rubbningar än andra former för sockerbeskattningen, äfvensom

häraf att med ifrågavarande system låter förena sig lämnande af anstånd

med skattens erläggande, till dess varan uttages till förbrukning, hvarigenom

tillfälle beredes raffinaderierna att arbeta med en betydligt

billigare råvara än eljest.

Det af kommitténs majoritet förordade, på sockerhalten i betorna

grundade beskattningssätt borde visserligen bättre än det nuvarande

komma att träffa det verkliga sockerutbytet, men då systemet hittills

ingenstädes blifvit pröfvadt, saknas nödig erfarenhet om dess tillförlitlighet.

Äfven om man antager, att sockerhalten i själfva betorna kan

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

med tillförlitlighet bestämmas, hvithet i viss mån synes vinna stöd af

de på kommitténs begäran anordnade kontroll försöken vid Kjeflinge

och Svedala, skulle dock enligt kommitténs förslag förhållandet mellan

sockret i betan och det socker, för hvilket skatt skulle erläggas, bero

af flera antaganden. Enligt hvad erfarenheten gifver vid handen, kan

man nämligen aldrig afvinna betorna allt däri befintligt socker. En

del däraf kvarstannar i betsnitseln eller bortföres med kalken och sköljvattnet.

Denna del utgjorde vid de nämnda försöken i Kjeflinge 0,6 2,

i Svedala 0,8 3 procent af betvikten. En annan del åter kvarstannar

i melassen, huru mycket är emellertid mera ovisst och beroende af

fabrikationssättet, allteftersom ursockring äger rum eller ej. Häraf

synes framgå, att de två procent socker, som enligt kommittémajoritetens

förslag skulle vara skattefria, skulle kunna vid olika fabriker i olika grad

tillgodogöras, hvilket således för vissa fabriker kunde medföra en premie.

Dessutom kan såsom en inkonsekvens hos systemet anmärkas, att å

ena sidan den polarimetriskt utrönta sockerhalten hos betorna utgöres

af kemiskt rent socker och således är att betrakta såsom raffinad, men

att skatten likväl fortfarande skulle utgå i form af en råsockerskatt,

beräknad i förhållande till tullen å råsocker af viss kvalitet. Häraf

blir ock en följd, att man, med det föreslagna systemet, i sjkifva verket

svårligen kan rätt träffa den sockermängd, som man vill beskatta.

Det har också vid en jämförelse mellan betornas polarimetriskt bestämda

sockerhalt och det verkligen utvunna råsockret visat sig, att under

de senare åren det utvunna råsockret vid ett flertal fabriker varit afsevärdt

större än sockerhalten, minskad med två procent. Man kan visserligen

invända, att de af fabrikerna nu utförda sockerbestämningarna

ej gorå anspråk på större noggrannhet, men äfven kontrollförsöken

vid Kjeflinge och Svedala utvisa ett liknande resultat, såsom framgår

af följande ur kommitténs betänkande hämtade siffror. (Jfr sid. 105

och 203 i betänkandet.)

vid Kjeflinge vid Svedala

De vid försöken pröfvade betpar
tiernas

sockerhalt utgjorde....................... 4,809,684 kg. 5,675,051,2 kg.

Afdragas härifrån två procent af

betornas vikt ................................................ 593,736 „ 736,700 „

skulle skatt erläggas för........................... 4,215,948 kg. 4,938,351,2 kg.

Sockerutbytet utgjorde, reduceradt

till första produkt, ....................................... 4,620,200 kg. 5,234,600 kg.

Obeskattadt blefve således ............ 404,252 ,, 296,248,8 „

eller i procent af betvikten ..................... 1,3 6 procent 0,8 o procent.

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 5 Sami. 1 Afd. 21 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

Härtill kommer ytterligare det socker, som kurmat utvinnas ur

sista fyllmassan och melassen.

Såsom man häraf finner, är den sockerkvantitet, som med användning

af det föreslagna systemet skulle komma att undgå all beskattning,

ganska afsevärd. Därjämte skulle eu tämligen stor ojämnhet i beskattningen

de olika fabrikerna emellan kunna förekomma. Det ifrågavarande

beskattningssättet är därför ej så tillförlitligt, som man vid

första påseendet vore benägen att tro.

Slutligen kan det ifrågasättas, om melassursockringen, hvilken

under hvarje materialskattesystem utvecklas till allt större fulländning,

verkligen innebär någon nationalekonomisk vinst. För denna ursockring,

hvarigenom ur melass något socker af sämre kvalitet erhålles,

kräfvas så stora kostnader (för kol, kalk, arbete in. m.), att tillverkningen

ej skulle löna sig, om icke beskattningssättet vore sådant, att

skatten blifver lika stor, vare sig detta socker framställes eller ej, och

att således denna produkt varder så att säga skattefri. Helt säkert

skulle denna sockerkvantitet, till större fördel för det svenska jordbruket,

kunna erhållas genom en något ökad hvitbetsodling, under det

att melassen i stället användes till kreatursfoder, hvartill den genom

sin sockerhalt väl lämpar sig.

I detta sammanhang tillåter jag mig ock erinra därom, att Svenska

betodlareföreningen genom utsedde kommitterade, i samband med en

hos sockerbeskattningskommittén gjord framställning rörande införande

af en af staten kontrollerad betvägning, tillika med afseende å de olika

beskattningssystemen betonat, att betodlarne för sin del ej kunnat

undgå att finna det rättvisa i införandet af produktbeskattning.

Af de myndigheter, som yttrat sig om sockerbeskattningskommitténs

förslag, förorda öfverståthållareämbetet äfvensom Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Kalmar, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län,

under åberopande af i hufvudsak enahanda skäl, som ofvan härför anförts,

införande af konsumtionsbeskattning, hvaremot Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Hallands och Skaraborgs län tillstyrka beskattning

efter betornas vikt och sockerhalt enligt konnnitterades förslag, samt

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands, Gottlands, Blekinge

och Kristianstads län samma skattesystem, ehuru med den af en reservant

inom kommittén föreslagna progressiva »afverkningsskatten».

En af kommitténs medlemmar, herr Westrup, har nämligen i särskild^

vid kommitténs betänkande fogadt yttrande framhållit, att de äldre råsockerfabrikerna

under de år, det legala utbytet var relativt lågt, hunnit konsolidera

sin ställning och komma till välstånd, så att de kunde ytterligare be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

skattas, hvaremot de efter år 1894 anlagda fabrikerna, därest en skatteförhöjning

ifrågakomme, skulle få stora finansiella svårigheter att bekämpa, ja

kanske till och med nödgas nedlägga sin verksamhet. Enligt hans mening

skulle därför alla berättigade intressen bäst tillgodoses genom en progressiv

extra beskattning i form af afverknings- eller tillverkningsskatt,

vare sig att skatten bestämdes ätt utgå efter betornas vikt och sockerhalt

eller såsom konsumtionsskatt.

Med afseende å detta förslag tillåter jag mig erinra, att inom

sådana industrier, där man verkligen kan tala om stora och små fabriker,

t. ex. maltdryckstillverkningen, det visserligen synes föreligga goda

skäl för att lagstiftningen genom progressiva skattesatser i någon mån

söker utjämna skillnaden i produktionskostnader dem emellan. Men i

fråga om de svenska hvitbetssockerfabrikerna har man knappast anledning

att i förevarande afseende skilja mellan stora och små fabriker,

enär allesammans måste anses såsom, åtminstone efter våra förhållanden,

särdeles störa industriella etablissement, då de, utom två äldre och väl

situerade fabriker, hvar för sig kraft eu million kronor eller däröfver i

anläggningskostnad; och, hvad särskildt de s. k. yngre fabrikerna beträffar,

hafva de flesta bland dem åtnjutit den i kungi. förordningen den 19

maj 1893 medgifna lägre utbytesberäkningen för fabriker, som anlades

på mer än trettio kilometers afstånd från annan i gång varande fabrik.

Flertalet af de yngre fabrikerna hafva därför ock i början af sin verksamhet

åtnjutit en så afsevärd skattelindring, att ytterligare lagstiftningsåtgärder

i sådant syfte enligt min mening icke böra ifrågakomma.

Vid öfvervägande af de skäl och grunder, som från olika håll

anförts angående företrädet af det ena eller andra systemet för beskattning

af socker, har jag, på sätt jag redan förut antydt, kommit till den

bestämda uppfattning, att en öfvergång till en konsumtionsbeskattning

enligt i hufvudsak de grunder, som af ofvan förstnämnde tre reservanter

inom kommittén förordats, innefattar den bästa lösningen al förevarande

spörsmål.»

Såsom redan blifvit nämndt, grundar sig det kungl. förslaget på Frih de Gccrs

principen af en konsumtionsskatt. Häremot riktar sig ofvan berörda, motion.

af herr friherre De Geer väckta motion, hvilken upptager det af kom- 0,s a,J''

mittens flertal förordade beskattningssättet efter betornas vikt och sockerhalt;

och har i anslutning härtill motionären framlagt förslag till förordning

i ämnet. Berörda förslag, hvilket är i hufvudsak lika med

det af kommittén afgifna, är af följande lydelse:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

Förslag

till

förordning om beskattning af hvitbetssockertiiiverkningen,

Ivap. I. Om skattens beräkning och erläggande.

1 §•

För all tillverkning af hvitbetssocker i fast eller flytande form skall,

med det i 2 § stadgade undantag, erläggas tillverkningsskatt i förhållande

till det socker, som de för tillverkningen använda betor beräknas innehålla;

och skall denna skatt utgöra hälften af gällande tullsats för utländskt

råsocker af mörkare färg än n:o 18 af den i världshandeln antagna

holländska standard.

Det skattepliktiga sockret beräknas för hvarje tillverkningsdygn

efter vikten af de för tillverkningen använda betorna samt deras genom

direkt polarisation utrönta sockerhalt, minskad med två procent. Vid

sockerhaltens bestämmande uttryckes densamma till och med i tiondedels

procent.

2 §•

För tillverkning af sirap, som utan sammanhang med sockertillverkning

äger rum genom afverkning af hvitbetor, skall erläggas

tillverkningsskatt med ett öre för hvarje kilogram sirap, som utvinnes,

dock att afgiften för hvarje tillverkningsdygn skall i medeltal utgöra

minst tjugu kronor.

Till sirap må vid tillverkning, hvarom i denna § förmäles, allenast

hänföras vara, i hvilken invertsocker ingår till minst tio procent. .

3 §•

Tillverkningsår räknas från och med den 1 september till och

med den 31 augusti.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

Med tillverkningsdygn förstås tiden från klockan sex förmiddagen

ena söckendagen till samma tid nästpåföljande söckendag.

4 §•

Tillverkningsskatten för de under en kalendermånad till aftorkning

uppvägda betorna eller för den under månaden vunna sirupen skall

före utgången af nästföljande månad inbetalas till landtränteri i det

län, där fabriken är belägen. Betalas ej skatten å föreskrifven tid,

återkallas det för tillverkningens företagande meddelade tillståndsbevis

och utmätes skatten.

5 §•

Afskrifning eller återbetalning af tillverkningsskatt äger ej rum i

anledning däraf, att hvitbetorna eller däraf framställda fabrikater blifvit

skadade eller förstörda.

Ivap. II. Om anmälan till tillverkning.

« §•

Med tillverkare förstås i denna författning den person, hvilken i

egenskap af ägare, innehafvare, disponent eller verkställande direktör

har högsta inseendet öfver fabriks skötsel och för hvilken därför tillståndsbevis

för tillverknings utöfvande skall utfärdas.

7 §•

Minst fjorton dagar, innan arbete för tillverkning af socker första

gången börjar i fabrik, skall tillverkaren till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i två exemplar inlämna dels skriftlig anmälan om sin afsikt att

använda fabriken för tillverkning af socker (fabrilcsanmälan), innefattande

jämväl eu enligt de i den ordningsstadga, Kungl. Maj:t vill fastställa,

meddelade särskilda föreskrifter affatta^ beskrifning å densamma, dels

ock planritning öfver samtliga fabrikslokalerna med tydligt angifvande

af hvars och ens ändamål.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

Enahanda anmälan skall göras minst fjorton dagar, innan arbete

i fabrik för tillverkning af sirap, utan sammanhang med sockertillverkning,

första gången börjar.

8 §•

Då fabriksanmälan skett, läte Kung!. Maj:ts befallningshafvande

öfverlämna handlingarna i ärendet till öfverkontrollör, som bar att vid

besiktning tillse, att anordningarna vid fabriken icke strida mot gällande

föreskrifter, att de af tillverkaren lämnade uppgifterna äro riktiga samt

att kärl och fasta apparater äro försedda med ordningsnummer och de

förra jämväl med uppgift om rymden. Kontrollmätning af pannor och

andra fasta kärl företages likväl endast, när särskilda omständigheter

därtill föranleda, och vare i sådant fall tillverkaren pliktig att ställa

nödigt antal arbetare samt erforderliga målkärl till öfverkontrollörens

förfogande.

På kallelse af öfverkontrollören skall tillverkaren själf eller genom

ombud närvara vid besiktningen, vid äfventyr att densamma inställes

och ny sådan endast medgifves på tillverkarens bekostnad. Öfver förrättningen

skall föras protokoll i två exemplar, som undertecknas ej

mindre af tillverkaren eller hans ombud än äfven af öfverkontrollören,

hvilken senare till Kungl. Maj:ts befallningshafvande insänder det ena

exemplaret och till tillverkaren eller hans ombud öfverlämnar det

andra.

Sedan tillverkaren, om så erfordras, lämnats tillfälle att vid ny

besiktning styrka, att de föreskrifter, öfverkontrollören meddelat, blifvit

iakttagna, meddele Kungl. Maj;ts befallningshafvande beslut, huruvida

anordningarna godkännas. Godkännas desamma, läte Kungl. Maj:ts

befallningshafvande teckna beslutet därom å planritningen samt öfverlämna

det ena exemplaret af planritningen och anmälan jämte besiktningsprotokoll

till öfverkontrollören, som insänder handlingarna till kungl.

finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, och det andra exemplaret

af planritningen och anmälan till tillverkaren, som är skyldig

att, när så påfordras, hålla desamma tillgängliga för kontrolltjänstemännen.

9 §•

Byggnader, lägenheter, fasta apparater och fasta kärl, som icke

blifvit upptagna i fabriksanmälan eller som godkänts men sedermera

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

iindrats, må icke vid tillverkning af socker eller sirap af hvitbetor användas

utan att kafva blifvit af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkända.

10 §.

När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik äldre ritning

icke vidare anses användbar, äge Kungl. Maj:ts befallningshafvande

förelägga tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrifning, med hvilka

förfares enligt 8 §.

11 §•

1. Då fabrik för tillverkning af socker skall sättas i gång, åligger

tillverkaren att minst tio dagar, förrän betafverkningen företages, till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig driftsanmälan med

uppgift om

a) dagen, då han ämnar börja afverkningen,

b) den vikt betor, han beräknar i medeltal skola komma att afverkas

för hvarje tillverkningsdygn under den tid, för hvilken driftsanmälan

gäller, samt

c) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänstemännen.

2. Då fabrik för tillverkning af sirap, utan sammanhang med

sockertillverkning, skall sättas i gång, åligger tillverkaren att minst tio

dagar, förrän betafverkningen företages, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ingifva skriftlig driftsanmälan med uppgift om

a) dagen, då han ämnar börja afverkningen,

b) den vikt sirap, han beräknar att i medeltal för hvarje tillverkningsdygn

kunna vinna, samt

c) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänstemännen.

3. Samtidigt med den i 1 mom. omnämnda anmälan skall tillverkaren

hos Kungl. Mapt.s befallningshafvande ställa säkerhet för så stort

skattebelopp, som svarar mot den uppgifna medelafverkningen under

sextio tillverkningsdygn. Härvid antages den beskattningsbara sockerhalten

i hvitbetorna vara tretton procent.

Vid anmälan enligt 2 mom. skall ställas säkerhet för ett skattebelopp,

som svarar mot den beräknade sirupstillverkningen under sextio

tillverkningsdygn, dock minst för tolfhundra kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

4. Varder säkerheten af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd

och finnes ej heller annat hinder för handteringens utöfvande,

meddele Kungl. Majds befallningshafvande tillståndsbevis för tillverkningens

företagande.

5. Vill tillverkare, sedan driftsanmälan skett, ändra lämnad uppgift,

vare han pliktig sådant ofördröjligen anmäla hos Kungl. Maj:ts

befallningshafvande.

6. Har under tjugu på hvarandra följande tillverkningsdygn i

medeltal för hvarje dygn afverkningen af betor eller tillverkningen af

sirap med mer än en femtedel öfverstigit hvad i driftsanmälan uppgifvits,

skall tillverkaren ofördröjligen ställa säkerhet för det mot den ökade

afverkningen eller tillverkningen svarande skattebeloppet, vid äfventyr

att tillståndsbeviset eljest återkallas.

7. Driftsanmälan äfvensom anmälan enligt 5 mom. skall tillverkaren

i två exemplar ingifva till Kungl. Maj ds befallningshafvande,

som behåller det ena och öfverlämnar det andra till vederbörande

öfverkontrollör, för att af honom tillställas den vid fabriken anställde

förste kontrollören.

8. Till kontroll- och justeringsbyrån skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande

första helgfria dag i hvarje vecka insända uppgift å de

tillståndsbevis, som under föregående vecka utfärdats.

12 §.

Så snart tillverkare i sockerfabrik afslutat betafverkningen eller

tillverkare i sirupsfabrik afslutat tillverkningen, skall tillverkaren genast

skriftligen anmäla sådant för förste kontrollören, hvilken det åligger

att härom lämna tillverkaren bevis samt ofördröjligen underrätta Kungl.

Maj:ts befallningshafvande.

När i denna § omförmäld anmälan skett, må betafverkning ej äga

ruin utan nytt tillståndsbevis, dock att, efter Kungl. Maj ds befallningshafvandes

pröfning, afverkningen i sådant fall må kunna upptagas inom

kortare tid från driftsanmälan än tio dagar.

13 §.

Företages ej af verkning af hvitbetor inom fem helgfria dygn, efter

det densamma enligt tillståndsbevis må taga sin början, eller underlåter

tillverkare att om afverknings eller tillverknings upphörande göra anmälan,

på sätt i 12 § sägs, eller af bry tes afverkning utan sådan anmälan,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

som i 12 § omförmäles, och utan att ånyo företagas inom tio helg-fria

dygn, det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde, åligger tillverkaren att

för hela den tid, afverkning icke ägt rum men kontrollpersonal varit

vid fabriken anställd, till Kung!. Maj:ts befallningshafvande inbetala det

kontrollpersonalen vid fabriken tillkommande arfvode, hvilket Kung!.

Maj:ts befallningshafvande eljest låter hos honom utmäta.

Kap. III. Om kontrollen vid fabrikerna.

14 §.

Öfverinseendet öfver kontrollen vid tillverkning af socker eller

sirap af hvitbetor utöfvas af chefen för finansdepartementets kontrolloch

justeringsbyrå.

15 §.

1. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i ordningsstadgan,

skall kontrollen vid fabrikerna för tillverkning af socker eller

sirap af hvitbeta- under tillsyn af öfverkontrollörer utöfvas af förste

kontrollörer, assistenter och kontrollörer.

2. Öfverkontrollörer förordnas af Kung!. Maj:t, som bestämmer

dem tillkommande ersättning.

3. Förste kontrollörer, assistenter och kontrollörer utses af Kung!.

Maj:ts befallningshafvande efter förslag af vederbörande öfverkontrollör,

samt, hvad förste kontrollörerna angår, efter chefens för kontroll- och

justeringsbyrån hörande.

4. Dagarfvode utgår af statsmedel till förste kontrollör med tolf

kronor, till assistent med åtta kronor och till kontrollör med sex kronor;

och erhåller enhvar af dem dessutom, om resa förekommer, reseersättning

med tio kronor för hvarje gång, han inträder i tjänstgöring eller

från en till annan fabrik förflyttas.

5. Vid sockerfabrik skola såsom kontrollpersonal vara anställda

en förste kontrollör, två assistenter och fyra kontrollörer. Där särskilda

omständigheter sådant föranleda, äger dock Kung!. Maj:ts befallningshafvande

förordna ett större antal kontrollörer.

6. Vid sirupsfabrik skall vara anställd en förste kontrollör.

7. Tillverkare vare skyldig att, så länge förste kontrollör, assistent

Bih. till Ri/csd. Prof. 1905. 5 Sami. 1 Afd. 21 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

eller kontrollör skall uppehålla sig vid fabriken, åt hvar och eu af dem,

som sådant önskar, déls i fabrikens närhet kostnadsfritt upplåta ett

eldadt, städadt och med nödiga- möbler försökt boningsrum, dels ock

anskaffa lämplig kost mot eu ersättning af én kröna ofta dagen.

16 §.

1. I sockerfabrik skola de råa betorna af kontrollörerna uppvägas

omedelbart innäil de bringas i rif- eller sfcärinaskiherna samt i den

mån afverkningen fortgår. Väg och vikter för betornas uppvägning

anskaffas och underhållas af tillverkaren. Denne skall ock lämna allt

arbetsbiträde, som erfordras för betornas framskaffande till och bortförande

från vågen.

2. För bestämmandet äf sockerhalten i betorna skall i sockerfabrik

förste kontrollören eller assistent flere gånger på dygnet taga

prof af de sönderskurna betorna. Bestämmelser om undersökningen

af sockerhalten meddelas i ordningsstadgan.

Tillverkaren eller den, han därtill utser, äger följa undersökningen,

(föres anmärkning mot undersökningen af visst prof, skola förste kontrollören

och de båda assistenterna samtidigt undersöka polarisationsinstrumentet

och profvet; och skall hvad två af dem bestämma vara

afgörande för skatteberäkningen.

3. I sockerfabrik åligger tillverkaren dels att till kontrollörernas

förfogande ställa ett behörigen uppvärmdt och upplyst kontrollrum så

beläget, att vakthafvande kontrollören därifrån kan ej mindre sköta

vågen än äfven öfvervälla betornas inmatning i rif- och skärmaskinerna,

dels ock ätt lämna förste kontrollör och assistenter tillträde till fabrikens

laboratorium för utförandet af behöfliga undersökningar, skolande tillverkaren

härjämte inom laboratoriet tillhandahålla erforderligt skåp till

förvarande af statens kontrolleffekter. Vill tillverkaren hellre åt kontrollpefsönälén

upplåta särskilt laboratorium vare sådant honom obetagen

17 §.

1. I fabrik för tillverkning af sirap af Hvithet or skall sirapen

från vakuumpannan genom en förledning, som Oj får äga någon sidoöppning,

föras till en på våg uppställd, låst behållare. Sedan förste

kontrollören vägt den å behållaren uppsamlade sirupen och tagit prat

af densamma, skall sirapen genast i förste kontrollörens närvaro tappas

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

af behållaren, som för sådant ändamål skall hafva en tillräckligt stor

afloppskran. Tillverkaren äger därefter att fritt förfoga öfver sirapen.

Såväl behållaren som afloppskranen skola vara så anordnade, att

de kunna sättas under kronans läs.

2. Förste kontrollören skall undersöka det uttaga profvet för

bestämmande af dess halt af invertsocker. År tillverkaren ej näjd med

undersökningen, skall prof af sirapen, försedt med förste kontrollörens

och tillverkarens sigill, insändas till kontroll- och justeringsbyrån för

ny undersökning, hvars resultat blir afgörande.

3. Behållare, våg och vikter anskaffas och underhållas af tillverkaren.

4. Uppvägning af sirap må ej påkallas mellan klockan åtta eftermiddagen

och klopkan sex förmiddagen.

5. Det åligger tillverkaren att till förste kontrollörens förfogande

ställa ett inom fabriken beläget, behörigen uppvärmdt och upplyst

kontrollrum; och skall detsamma vara försedt dels med särskild dragskorsten

att användas vid kemiska analyser, dels ock med fönster såväl

utåt som inåt fabriken, de sistnämnda så anbragta att vågen och vakuumpannan

kunna från kontrollrummet iakttagas.

18 §.

Å sön- eller helgdag mellan klockan sex förmiddagen och klockan

sex eftermiddagen må uppvägning af betor eller deras afverkning å

rif- och skärmaskiner icke äga rum.

19 §.

Tillverkare'' åligger att öfver tillverkningens gång föra sådan bok,

att därur med lätthet kan inhämtas, huru stor ytvidd varit använd för

odling af de betor, som inom fabriken afverkats, huru stor mängd hvitbetor

vid tillverkningen användts, huru mycket af särskilda fabrikater

i fabriken vunnits, äfvensom i öfrigt sådana upplysningar erhållas, som

för upprättande af en tillförlitlig statistik öfver sockerindustrien erfordras;

och vape tillverkare skyldig att i afseende å bokens anordning och

förande ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som chefen för kontrolloch

justeringsbyrån meddelar. Nämnda bok skall, när helst så påfordras,

hållas tillgänglig för den öfverkontrollör och den förste kontrollör,

under hvilkas inseende fabriken är ställd.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

20 §.

Tillverkaren ställe sig till efterrättelse livad ordningsstadgan innehåller

om hans åligganden samt de föreskrifter, chefen för kontrolloch

justeringsbyrån eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet

med denna förordning eller ordningsstadgan meddelar.

Öfverkontrollör och den kontrollpersonal, som är anställd vid fabrik,

äge när som helst för undersökning tillträde till alla inom fabriken

befintliga lägenheter, till boningsrum dock endast mellan klockan nio

förmiddagen och klockan nio eftermiddagen.

22 §. , .1.,’ ,;:;,.

Allmän åklagare äge anställa undersökning för upptäckande af förbrytelser

mot denna förordning.

Sådan undersökning bör göras i två vittnens närvaro, och bör

förrättningsmannen för att tillgodonjuta det skydd, som honom därvid

tillkommer, vid förrättningen på sig synbart bära påbjudet tjänstetecken

eller, innan förrättningen företages, uppvisa fullmakt eller förordnande.

Bor förrättningsmannen inom orten eller är där allmänt känd,

vare han frikallad från skyldigheten att sålunda styrka sin behörighet.

Kap. IV. Om ansvar lör öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

23 §.

Den, som utan tillståndsbevis af hvitbetor tillverkar socker i fast

eller flytande form, hvartill äfven hänföres sirap, böte från och med

etthundra till och med tvåtusen kronor eller straffes med fängelse från

och med en till och med sex månader samt gälde den i 1 § stadgade

tillverkningsskatt.

I sådant fall beräknas tillverkningsskatten efter den betafverkning,

som med ledning af redskapens beskaffenhet, den tid, densamma må

hafva varit i bruk, och hvad i öfrigt i målet förekommit, kan antagas

hafva ägt rum.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 21

Skulle i sådan fabrik, där på grund af tillståndsbevis tillverkning

af sirap, utan sammanhang med annan sockertillverkning, bedrifves,

sirapen vid proftagning befinnas innehålla mindre än tio procent invertsocker,

vare dock tillverkaren ej förfallen till ansvar, men gälde för

den vikt sirup, profvet afser, skatt, motsvarande hälften af gällande

tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af den i

världshandeln antagna holländska standard.

24 §.

1. Den, som i fabrik, där tillverkning af hvitbetssocker på grund

af tillståndsbevis bedrifves,

å urlakningskärl fyller eller i rif- eller skärmaskin olofligen inmatar

hvitbetor, Indika icke blifvit af vederbörande kontrolltjänsteman

uppvägda,

eller vidtager åtgärd, hvarigenom betornas vikt eller sockerhalt

vid kontrollen angifves för låg,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,

som kontrolltjänsteman åsatt,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med

ett år. Den sakfällde erlägge ock den tillverkningsskatt, hvaraf kronan

gått i mistning.

2. Där omständigheterna ådagalägga, att sådant fyllande af hvitbetor

å urlakningskärl eller inmatande af hvitbetor å rif- eller skärmaskin,

hvarom i 1 mom. förmäles, skett utan uppsåt att begå skatteförsnillning,

skall dock den skyldige umgälla sin förseelse med böter

från och med tio till och med femhundra kronor.

3. Om någon i fabrik, där tillverkning af sirup af hvitbetor, utan

sammanhang med annan sockertillverkning, på grund af tillståndsbevis

bedrifves,

från beskattning undansnillar något af den sirup, som tillverkas,

eller begagnar tillverkningsredskap, ledningsrör eller behållare med

dold öppning eller afledning, hvarigenom sirup kan lönligen uttagas,

eller vidtager åtgärd, hvarigenom vid vågning af sirap mindre

än sirupens rätta vikt af vågen angifves,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,

som kontrolltjänsteman åsatt,

straffes han, såsom i 1 mom. sägs.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

25 §.

Den, som under pågående lofgifven tillverkning af hvitbetssocker

till därvid begagnad rif- eller skärmaskin eller urlakningskärl framför

hvitbetor, som icke blifvit af kontrolltjänsteman uppvägda, böte, ändå

att oloflig afverkning ej följt, från och med femtio till och ined femhundra

kronor, där ej af omständigheterna finnes, att framförandet icke

skett i uppsåt att begå skatteförsnillning.

26 §.

För förbrytelse, hvarom handlas i 23, 24 eller 25 §, af arbetare

eller annan vid fabrik för tillverkning af socker eller sirup af hvitbetor

anställd person ansvare tillverkaren, såsom vore förbrytelsen af honopi

sjäif begången, såframt ej omständigheterna göra sannolikt, att den

skett utan hans vetskap och vilja. Begagnar tillverkare ombud vid

rörelsens utöfvande, ansvare dock ombudet jämte tillverkaren och lika

med denne för sådan förbrytelse.

27 §.

Underlåter tillverkare att, i enlighet med därom gifna föreskrifter,

föra den bok, som omförmäles i 19 §, eller vägrar han öfverkontrollör

eller förste kontrollör tillgång till samma bok eller vederbörande kontrolltjänsteman

eller den, hvilken äger anställa undersökning om förbrytelse

mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad, där

undersökning må ske, eller till ritning och beskrifning öfver fabriken,

straffes med böter från och med etthundra till och med ettusen kronor.

28 §.

Qfverträdes förbud, som i 18 § gifvet är, böte tillverkaren hvarje

gång sådant sker från och med fem till och med etthundra kronor.

29 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något ^f hvad

i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de

föreskrifter i fråga om tillverkares åligganden, vederbörande kontroll
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

BevttlnihtysMsköttds Betänkande N:o 21.

tjänsteman i enlighet med denna förordning eller ordningsstadgan meddelar,

straffes, där ej särskild! ansvar är bestämdt, med böter från och

med fem till och med etthundra kronor; och äge Kungl. Maj:ts befallningshafvande

att vid lämpligt vite ålägga honom att sill skyldighet

genast eller inom utsatt tid fullgöra eller ock att låta tills vidare afbryta

betafverkningen.

30 §.

Tillverkare, som åt någon vid hans fabrik anställd kontrolltjänsteman

såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och med tjugu

till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som gåfvan mottager,

vård lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.

31 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han

om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid, då

han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med femtio

till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada eller begagnar

hatt sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till egen eller

annans fördel, då må till fängelse från och med en månad till och med

två år dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgöranden

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

32 §.

När undersökning, hvarom i 22 § förmäles, anställeS mellan klockan

nio om aftonen och klockan fem om morgonen å ställe, dit kontrollpersonalen

då ej äger fritt tillträde, men förbrytelse ej upptäckes, böte

förrättningsmannen från och med fem till och med femtio kronor, där

han ej haft giltig anledning till undersökningen.

33 §.

Bötfet, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång

till deras gäldande brister^ förvandlas enligt allmän strafflag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

Motivering.

34 §.

Då tillverkningsskatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning,

må, där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna

ej kunna med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället

undergå motsvarande förvandlingsstraff.

35 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla med en tredjedel

kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,

tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej

angifvare, då angifvelse skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,

makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den, hos

hvilken han njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar

eller tjänare mot husbondfolk under den tid de äro i tjänsten.

36 §.

Förbrytelse mot denna förordning må endast åtalas af allmän

åklagare.

Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda

åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1905, med hvilken dag

förordningen om beskattningen af hvitbetssockertillverkningen i riket

den 19 maj 1893 med däri vidtagna ändringar upphör att gälla.»

Till stöd för sitt ifrågavarande förslag har motionären åberopat

följande motivering:

»Genom nådig proposition den 6 innevarande mars har Kungl. Maj:t

föreslagit införande af konsumtionsbeskattning af socker. Kungl. Maj:t

har alltså för sockerbeskattningsfrågans lösning valt den utväg, som

förordats af tre reservanter inom 1902 års sockerbeskattningskommitté.

Majoriteten inom nämnda kommitté hade afgifvit förslag till en ny form

af råvarubeskattning, och då jag, som deltagit i kommitténs arbete och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 25

delat majoritetens mening, fortfarande är af den åsikt, att frågan bäst

kunde lösas på sätt kommittén föreslagit, tillåter jag mig genom denna

motion i korthet framlägga mina skäl härför.

Det hittills tillämpade beskattningssättet har det stora felet, att

man med skatten icke träffar det verkliga sockerutbytet vid hvarje

fabrik. Då sockerutbytet beror dels på de förarbetade betornas sockerhalt,

som i olika trakter är mycket olika, och dels på i hvilken grad

hvarje fabrik — genom mer eller mindre fulländade tekniska anordningar

— utnyttjar sitt råmaterial, blir detta sockerutbyte mycket växlande

vid olika fabriker. När nu skatten, såsom hittills varit fallet,

skolat bestämmas efter ett visst antaget, generellt utbyte, har man vid

fixerande af detta antagna utbyte alltid måst taga hänsyn till de fabriker,

som haft det lägsta verkliga utbytet, och följden häraf har naturligen

blifvit den, att de fabriker, som haft ett högre utbyte, skördat

en stor vinst, hvilken vinst synnerligen för längre tid tillbaka, då det

antagna utbytet var mycket lågt, ofta uppgått till högst betydande

belopp.

Att detta orättvisa och för statskassan ofördelaktiga beskattningssätt

måste ändras, är klart. Hvad skall då sättas i stället? Naturligtvis

konsumtionsbeskattning, svarar man. Ja, det lider intet tvifvel, att detta

beskattningssystem ur rent skatteteknisk synpunkt är fullt tillfredsställande,

och dessutom är det ju tillämpadt i Tyskland och andra stora,

sockerproducerande länder.

Systemet har dock sina olägenheter. Först och främst fordrar

det en omfattande och dyrbar kontroll. Ej blott råsockerfabrikerna,

ritan äfven de för närvarande från all kontroll fria raffinaderierna skola

vid en konsumtionsbeskattning natt som dag och året om vara ställda

under bevakning till förekommande, att obeskattadt socker smugglas ut.

I ett land som Tyskland, där man gärna lär vilja hafva god tillgång

på tjänstebefattningar, bland annat som reträttplatser för uttjänt underbefäl,

torde det icke anses som en olägenhet att hafva en mycket stor

personal för beskattningsväsendets handhafvande*, men här i landet

har man ju i allmänhet af sparsamhetshänsyn varit rädd för att skapa

nya tjänster, där det icke varit oundgängligen nödvändigt. Att det för

anordnande af eu tillfredsställande sockerbeskattning ej är nödigt kosta

på sig hela den personal, som konsumtionsskattesystemet kräfver, skall

* Se sid. 36 och 37 i den vid sockerbeskattningskommitténs betänkande fogade reseberättelsen,

där en redogörelse för tull- och kontrollpersonalen i konungariket Preussen finnes intagen.

Bill. till Riksd. Frat. 1905. 5 Sami. 1 Afd. 21 Käft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

jag strax söka visa. Jag ville här blott uttala den mening, att det nog

kan finnas anledning tillse, att skaran af kontroll tjänstemän ej alltför

hastigt tillväxer. Dessa tjänstemäns afton ingsansp råk komma naturligtvis

att småningom stiga, och kanske blir det slutligen, om man skall

fa pålitligt folk, nödvändigt gifva dem fast anställning med tv åtföljande.

pensionsrätt.

Kostnaden för den nuvarande sockerkontrollen utgör 48,000 kronor

om året. Vid tillämpning af konsumtionsskatt skulle denna årliga

kostnad enligt kommitténs beräkning komma att uppgå till i rundt tal

300,000 kronor eller mer än sex gånger hvad kontrollen nu kostar.

Enligt kommitténs förslag till beskattning efter betornas vikt och sockerhalt

skulle kontrollen komma att kosta 114,000 kronor eller eventuellt,

enligt hvad nedan skall närmare angifvas, endast 104,000 kronor om

året; alltså föga mer än två gånger den nuvarande kostnaden. Herr

statsrådet. och chefen för finansdepartementet säger visserligen (sid, 23

i propositionen), att en fullt betryggande kontroll, åtminstone hvad råsockerfabrikerna

beträffar, bör kunna vinnas på ett vida enklare och

billigare sätt än det kommittén i sitt utkast till förordning om beskattning

af socker medelst konsumtionsskatt föreslagit, men hvad besparingen

i fråga om kontrollpersonal beträffar, synes denna (se sid. 39 i

prop.) . icke kunna komma att blifva synnerligen stor, om ens någon.

Huruvida det öfver hufvud är tillrådligt att vid en till underslef så

frestande skatteform som konsumtionsskatten gifva efter på de fordringar

på en effektiv kontroll, som i det inom kommittén utarbetade föriattningsutkastet

uppställts, därom vågar jag ej yttra mig.

Förutom den ökade kontrollkostnaden, som ju drabbar endast statsverket,

nödvändiggör konsumtionsskattesystemet eu hel del för fabriksrörelsen

hinderliga anordningar, hvilka dessutom medföra kostnad såväl

för statsverket vid systemets törsta införande som sedan alltjämt för

industrien. Särskildt blifva dessa anordningar hinderliga för raffinaderierna,

som måste vara bevakade ungefär som fängelser och liksom

dessa försedda med galler för fönsterna och omgifna af stängsel. Att

sådant i många afseenden skall vålla olägenhet, är tydligt, och mig

synes, att i hela detta afspärrningssystem måste ligga någonting förhatligt.

Slutligen medför konsumtionsskattesystemet eu verkan, som väl

från nationalekonomisk synpunkt måste anses vara en olägenhet, att

nämligen vid detta system ej förefinnes det intresse, som vid en råvarubeskattning

att i högsta möjliga grad utnyttja råmaterialet, så att dettas

värdefulla beståndsdelar så mycket sig gorå låter tagas till vara. Chefen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 27

för finansdepartementet ifrågasätter visserligen (sid. 25 i prop.), huruvida

den nu använda melassutsockringen verkligen innebär någon nationalekonomisk

vinst, och yttrar på tal härom, att »helt säkert skulle

denna sockerkvantitet (som erhålles genom berörda förfarande) till större

fördel för det svenska jordbruket kunna erhållas genom en något ökad

hvitbetsodling, under det att melassen i stället användes till kreatursfoder,

hvartill den genom sin sockerhalt väl lämpar sig». Det är möjligt,

att vid höga betpris detta kunde vara till fördel för odlarne af sockerbetor,

men i stort sedt eller från rent nationalekonomisk synpunkt tror

,lag e.b aD detta resonemang kan hålla streck, ty melassen är visserligen

ett användbart fodermedel, men ingalunda ett särskildt godt sådant,

som utan fara för djurens välbefinnande kan användas i större

kvantiteter. Ett riktigare och säkerligen för jordbruket i det hela förmånligare

sätt är nog, att man så mycket som möjligt tillgodogör sig

hvitbetsskörden för det ändamål, hvartill den är afsedd, nämligen till

framställning af socker, och för resten odlar foderbetor, rofvor och

dylikt i stället för att i onödan utsträcka hvitbetsodlingen. Otvifvelaktigt

har jordbrukaren större fördel af ökad tillgång på foderrotfrukter

— ett bland de yppersta fodermedel, som finnas — än af eu utsträckt

användning af melass.

Om, såsom antagligt är, konsumtion ssystemet skulle medföra, att ett

mindre intensivt utnyttjande af‘råmaterialet visade sig för fabrikanterna

fördelaktigare, blefve de dyrbara anläggningar för melassutsockring,

som numera finnas vid de flesta fabriker, värdelösa, och de kapital,

som däri nedlagts, att betrakta som bortkastade, en omständighet, som

no g kan förtjäna något afseende.

Då 1902 års sockerbeskattningskommitté i likhet med näst föregående,

år 1891 för utredning af samma fråga tillsatta kommitté med

hänsyn till ofvan i korthet antydda olägenheter vid konsumtionsskattesystemet

ansåg, att detsamma icke utan tvingande skäl borde hos oss

införas, gällde det för kommittén att se till, huruvida icke på annat sätt

skulle kunna anordnas en tillfredsställande sockerbeskattning. En särskild

anledning att noggrant undersöka, huruvida icke den nuvarande råvarubeskattningen

skulle kunna så förändras, att ett tillfredsställande resultat

kunde uppnås utan att öfvergå till produktbeskattning, hade kommittén

dessutom däri, att i bevillningsutskottets vid 1902 års riksdag afgifna

betänkande i anledning af väckta motioner rörande beskattningen af

hvitbetssockertillverkningen uttryckligen framhölls, att utskottet ingalunda

ville på förhand uttala sig för införande af produktbeskattning,

utan ansåg det kunna ifrågasättas, huruvida icke hot för nu rådande

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

missförhållanden vid sockerbeskattningen skulle kunna åtminstone i

någon män vinnas genom någon anordning, hvarigenom, utan att det

nu gällande beskattningssättet i princip förändrades, skatten komme att

utgå i närmare öfverensstämmelse med det verkligen erhållna utbytet.

Det låg då nära till hands för kommittén att tänka på en beskattning

af råmaterialet, hvitbetorna, icke såsom nu blott och bart efter

deras vikt, utan jämväl efter deras halt af socker. Att kommittén ansåg

sig kunna ifrågasätta en på betornas sockerhalt grundad beskattning,

berodde därpå, att, enligt hvad från sakkunnigt håll inhämtades,

det numera måste anses som eu synnerligen enkel sak att tillförlitligt

utröna denna sockerhalt. Det uppgafs för kommittén, att med nu tillgängliga

hjälpmedel en noggrann bestämmelse af sockerhalten i betor

eller betsnitsel kunde med någon öfning utföras af snart sagdt hvilken

pålitlig person som helst, utan att därför erfordrades några som helst

kemiska insikter. Det skulle därför icke möta någon svårighet att

vid hvarje råsockerfabrik låta genom vanliga kontrollörer — under

uppsikt af en i kemi förfaren förste kontrollör — undersöka sockerlialten

hos betsnitseln. Dessa undersökningar, som skulle ske genom

hvarje tillverkningsdygn såväl dag som natt flere gånger upprepade,

medelst direkt polarisation verkställda prof å betsnitseln, ansåg man

skulle lämna ett för skattens bestämmande fullt tillräckligt noggrant

resultat. Kommittén ansåg sig emellertid icke utan praktisk erfarenhet

kunna bilda sig ett säkert omdöme om metodens användbarhet och tillförlitlighet,

hvarför kommittén utverkade, att under 1903—04 års kampanj

omfattande försök därmed blefvo under ledning af sakkunniga

personer anställda. Dessa försök, för hvilka redogörelse lämnats i

kommitténs betänkande (sid. 104—105) samt i bilagorna 2 och 3 till

nämnda betänkande, bekräftade i allo, att en tillförlitlig grund för skattens

bestämmande efter betornas sockerhalt på denna väg stode att finna.

Sedan denna erfarenhet vunnits, tvekade kommitténs flertal icke

att förorda eu råvarubeskattning efter sockerhalten. Genom denna

jämförelsevis enkla förändring af det nuvarande systemet vunne man

ju alldeles samma fördelar som genom konsumstionsbeskattningen med

dess invecklade och kostsamma apparat. Om skatten, i stället för att

såsom vid konsumtion sskattesystemet läggas på det färdiga sockret, lades

så att säga på sockret, sådant det innehölles i sjkifva betorna, komme

ju skatten att drabba fabrikanterna fullt rättvist. Den, som hade mera

socker i sina betor, finge betala mera skatt än den, som hade mindre,

och ej som nu lika, vare sig sockerhalten vore större eller mindre.

Staten behöfde ej som hittills vid skattesatsens bestämmande vara bun
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

den af hänsyn till de fabriker, som hade de sockerfattigaste betorna,

utan kunde bestämma skatten uteslutande efter hvad man ansåge industiden

i sin helhet skäligen kunna bära. Den enda olikhet, som emellan

de särskilda fabrikerna komme att kvarstå, vore den, att en fabrik, som

bättre än en annan tillgodogjorde sig det råmaterial, för hvilket skatt

erlagts, därigenom kunde bereda sig en något bättre behållning af sin

rörelse än den andra fabriken, som ej så omsorgsfullt utnyttjade sitt

råmaterial. En sådan verkan af det föreslagna beskattningssystemet

synes mig vara god och riktig, och att jag ej står ensam i denna min

uppfattning, synes bland annat af diskussionen i Första Kammaren vid

1902 års riksdag, då en talare yttrade: »ty det är väl gifvet, att så

länge man beskattar råvaran, ligger det i de respektive bolagens eller

fabrikanternas intresse att få fram det största möjliga utbyte af råbetorna,

men att i samma stund, man öfvergår till produktbeskattning, blir detta

någonting för producenterna af väsentligen underordnad vikt. Således

är det alldeles gifvet, att med råvarubeskattningens bibehållande höjes

fabrikationen med hänsyn till det tekniska, och detta är dock en sak

att taga vara på.»

Att den förtjänst, en fabrikant skulle kunna bereda sig genom

ett intensivt utnyttjande af det beskattade råmaterialet, skulle, såsom

det blifvit påstådt, kunna betraktas som en obehörig premie, kan jag

ej förstå. Likaväl skulle det då vara en obehörig premie, om af två

fabrikanter, som använde något importeradt, med tull belagdt råmaterial,

den ene, A, lyckades af sitt råmaterial framställa en större mängd förädlad

vara än den andre, B. A förtjänade då på rörelsen mer än B,

fastän staten af A ej fick mer i tull än af B, men icke kunde väl därför

A sägas hafva till följd af tullagstiftningen åtnjutit någon obehörig

premie?

Att kommittén vid bestämmande af den sockerhalt hos betorna, som

skulle ligga till grund för skattens debitering, föreslagit, att två procent

skulle afdragas från den genom polarisation bestämda verkliga sockerhalten,

beror därpå, att allt det socker, som finnes i betorna, faktiskt

ej kan utdragas. Skälen, hvarför kommittén förslagsvis stannade vid

denna siffra, två procent, återfinnas å sid. 115 i kommitténs betänkande.

I verkligheten har emellertid detta afdrag i och för sig icke någon afgörande

betydelse i fråga om beskattningsresultatet, ty detta beror

naturligtvis helt och hållet på skattesatsen.

Därmed är jag inne på den skenbarligen gravaste anmärkning,

som gjorts mot kommitténs förslag. Herr statsrådet och chefen för

finansdepartementet säger nämligen (sid. 23 i propositionen): »Om kon
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

sumtionsskatten likväl skulle komma ett betinga en högre kontrollkostnad

än skatten efter betornas vikt och sockerhalt, torde dock skillnaden

mer än ersättas af den högre statsinkomst, konsumtionsskatten kan antagas

komma att lämna.» Så kan väl ändock icke vara förhållandet,

ty skattens afkastning beror väl ej på skatt ^systemet, utan på skatte■satsen.

Det finns naturligtvis icke i och för sig det ringaste hinder

att, med hvilketdera skattesystemet man än begagnar, höja och sänka

skattesatserna efter behag, men afpassa!- man vid två olika skattesystem

skattesatserna så, att bruttoafkastningen af skatten vid båda systemen

blir lika och sedan från bruttoafkastningen afdrager hvad skattens utkräfvande

i ena eller andra fallet kostat, så måtte väl nettobehållningen

blifva större vid tillämpning af det system, som krafvel- mindre kostnad

för utkräfvandet (eller kontrollen), än det andra.

Det enda, som är af verkligt afgörande betydelse i fråga om denna

som andra skatters afkastning, är skatteförmågan hos de skattdragande.

Finner man här, att sockerindustrien kan bära en större skatteförhöjning,

än kommitténs flertal ansett, så får man vare sig höja skattesatsen

eller minska på det af kommittén föreslagna skattefria afdraget

af två procent.

Af det anförda torde framgå, att man ej får fästa någon afgörande

vikt vid de jämförande beräkningar angående skattens afkastning, som

återfinnas å sid. 117 och 118 i betänkandet. Har kommittén misstagit

sig om hvad industrien kan tåla af skatteförhöjning i ett slag, så må

man höja skattesatsen på ena eller andra sättet, men må man då blott

se till, att man ej höjer skatten så raskt, att man helt och hållet ruinerar

en del af de ekonomiskt svagare fabriker, som vuxit upp under

skydd af rådande beskattningslagstiftning. För min del anser jag nämligen

rättvisan fordra, att man tager hänsyn jämväl till dessa yngre

fabriker, som arbeta under ganska svåra finansiella förhållanden, och ej

blott till de äldre fabrikerna, som under den gyllene tiden, då skatten

var mycket låg, amorterat sina anläggningskostnader och samlat betydande

fonder. Hvad de sålunda förvärfvat kan man ej gärna nu

genom beskattning återtaga, utan man får väl nöja sig med att beskatta

industrien efter hvad den i nuvarande tid verkligen afkastar.

Såsom eu särskild fördel med konsumtionsskattesystemet hör man

ofta anföras, att med dess införande skulle stadga och säkerhet ernås i

sockerbeskattningen, och man skulle slippa ifrån dessa äfven för industrien

ofördelaktiga ändringar i skattesatserna. För min del tror jag

ej härpå. Ingen kan på förhand med säkerhet afgöra, hvilken skattesats

är den rätta. Endast erfarenheten kan gifva någon visshet härom,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 31

och växlingar härutinnan äro vid konsumtionsskatten lika litet uteslutna

som vid ^något annat system. Huruvida den af reservanterna föreslagna

och af Kungi. Maj:t godkända skattesatsen, 13 öre för kilogram socker,

är den rätta, torde ej vara så lätt att afgöra. Kommitténs flertal ansåg

den antagligen komma att drabba industrien val hardt och satte

därför i sitt förslag en skattesats, som skulle göra skatteförhöjningen

något mindre — och detta med det oväntade resultat, att kommitténs

sjkifva beskattningssysfm ansågs mindre gifvande än konsumtionsskatten.

Hvilkendera skattesatsen är den rätta, vågar jag ej bestämdt afgöra,

men då jag i detta afseende slöt mig tiir’kommitténs flertal, berodde

detta därpå, att jag. ansåg, att man borde gå varsamt till väga särskilt

under dessa tider, då stegrade arbetspris framkallat befogade

anspråk från jordbrukarnes sida på högre pris å betorna. Visade det

sig, att industrien kunde tåla mera, vore det en enkel sak att sedan

efter behof höja skattesatsen.

Hvad kontrollkostnaden vid en beskattning'' efter betornas vikt

och sockerhalt angår, hänvisar jag till kommitténs beräkningar (sid. 111

i betänkandet) samt till den åt undertecknad och en annan kommittéledamot

vid betänkandet fogade reservation (sid. 205). Med iakttagande

af den besparing för statsverket, som i nämnda reservation förordas,

skulle hela kontrollkostnaden belöpa sig till 104,000 kronor. Därtill

kommer visserligen en årlig kostnad vid hvarje råsockerfabrik af högst

500 kronor (se bil. 2 vid betänkandet) för undersökningsmaterial, men

denna lilla kostnad uppväges mer än väl af räntan å kostnaden för de

anordningar vid fabrikerna, som vid konsumtionsskattesystemets införande

skulle af statsverket bestridas, och behöfver sålunda vid en

jämförelse ej tagas med i räkningen.

Slutligen ber jag få påpeka, att den omständigheten, att en beskattning

efter betornas sockerhalt ingenstädes i utlandet varit försökt, icke

behöfver visa, att systemet därför ej duger, ty väl att märka är, att vid

den tid, konsumtionsbeskattningen allmänt började tillämpas, existerade

icke nuvarande enkla metod för sockerhaltens utrönande. Då erfordrades

därför kemisk analys och ej som nu endast ett rent mekaniskt handterande

af polarimetern. Att under sådana förhållanden någon tanke

på att basera beskattningen på sockerhaltsundersökning ej kunde uppstå,

är ju fylligt. Skall man försöka med ett system, som möjligen kan

bevara råvarubeskattningens fördelar utan att bibehålla dess olägenheter,

så skall det naturligtvis vara vid ett sådant tillfälle som det nu förevarande,

innan någon kostnad nedlagts på införande af konsumtionsbeskattning.

Ilar man väl fått i ordning hela den för konsumtions
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

32 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

beskattningen erforderliga apparaten, är det för sent. Nu däremot kan

utan svårighet eller risk ett försök göras. Allt, som därtill erfordras,

är att inköpa några enkla instrument och till nästa kampanj förordna

några fler kontrollörer än förut. Visar sig det nya beskattningssystemet

icke fungera på ett tillfredsställande sätt, kan man ju när som helst

öfvergå till kousumtionsskatten.

Att Kung! Maj:t ej velat föreslå Riksdagen ett försök med ett

hittills opröfvadt sockerbeskattningssystem, utan funnit tryggare hålla

sig till ett i andra länder allmänt tillämpad! och erkändt sådant, finner

jag helt naturligt, men för Riksdagen själf ställer sig ju saken något

annorlunda, och jag har därför ansett mig genom denna motion böra

påkalla Riksdagens uppmärksamhet på de fördelar och den besparing,

som enligt mitt förmenande stå att vinna genom en tillämpning af

sockerbeskattningskommitténs förslag.

Då detta kommitténs förslag, som ofvan antydts, för sitt genomförande

icke krafvel’ några vidlyftiga anordningar, kunde detsamma,

om det blefve antaget, börja tillämpas redan vid nästa kampanjs början,

hvadan vid sådant förhållande den af Kungl. Maj:t genom nådig proposition

n:o 78 föreslagna åtgärden att ytterligare höja den nuvarande

rendementsberäkningen kunde undvikas.

Mot kommitténs förslag till förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen

har jag icke annat att anmärka, än att i enlighet

med den af mig jämte eu annan kommittéledamot afgifna, ofvan omförmälda

reservationen arfvodena för förste kontrollörerna synas mig

kunna nedsättas till tolf kronor och för kontrollörerna till sex kronor

om dagen, samt att i öfrig! bestämmelserna i förslagets § 15 böra

ändras så, att tillverkaren såsom tillförene ålägges förse hela kontrollpersonalen

med fri bostad äfvensom med kost till ett pris af en krona

om dagen.))

Af den i detta ämne åstadkomna utredning framgår otvetydigt,

hvad som ock vid upprepade tillfällen med styrka framhållits, att det

hos oss hittills tillämpade systemet för beskattning af hvitbetssockertillverkningen

— en råämnesbeskattning, därvid beskattningen grundas på

de afverkade hvitbetornas vikt och ett till viss procent fastställdt sockerutbyte

— är förenad! med afsevärda olägenheter. Erfarenheten har nämligen

ådagalagt, att det beräknade utbytet i allmänhet understigit det,

som vid utverkning af betor verkligen erhållits. Följden häraf har

blifvit, att de skattebelopp, som erlagts till statsverket, blifvit väsentligt

mindre än de, som skolat inflyta, därest skatten beräknats efter det

sockerutbyte, som ur betorna vid utverkning faktiskt erhållits. Detta

opaginerad Kontrollera mot PDF

83

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

utbyte tiar ej heller vant lika utan växlat, understundom ej obetydligt,

på olika ställen, och beskattningen har följaktligen träffat tillverkarne

ojämnt. Genom stigande kultur vid betodlingen och däraf orsakad ökad

sockerlialt i betorna samt förbättrad teknik inom sockerindustrien har

möjliggjorts att ur betorna afvinna allt större sockermängd, och har

denna omständighet framkallat nödvändigheten af att gång efter annan

höja den legala utbytesprocenten.

Naturligt är, att dessa rubbningar, som understundom följt tätt

på hvarandra, vållat ett osäkerhetstillstånd inom industrien. Ett bibehållande

af nu gällande skattesystem i oförändrad form torde därför äfven

af denna orsak, enligt hvad ock allmänt erkänts, icke böra ifrågasättas.

Om sålunda full enighet synes hafva ridt därom, att det nuvarande

bcskattningssättet bör förändras och ersättas med en skatteform, hvarigenom

det blir möjligt att bättre än hittills tillgodose de många viktiga

och berättigade intressen, som vid ordnandet af en fråga sådan

som denna måste tillvaratagas, hafva däremot meningarna varit delade,

då det gällt att träffa valet af den nya skatteformen.

I sådant afseende torde till en början böra erinras, hurusom såväl

vid kommitténs öfverläggningar som oek vid föregående tillfällen, då

frågan om sockerbeskattningens ordnande stått på dagordningen, det

ansetts ligga närmast till hands att tänka på en öfvergång till en —

vare sig i form af fabrikat skatt eller såsom konsumtionsskatt anordnad —

produktbeskattning, hvarigenom den färdiga varan rättvisare än efter

andra beskattningssystena träffades af skatten.

Af dessa olika former för produktbeskattningen har fabrikatskatten

på grund af, enligt hvad kommittén anfört, de med systemet

förenade synnerligen invecklade kontrollanordningar icke vunnit någon

anslutning och torde därför kunna lämnas å sido.

Beträffande åter komsumtionsbeskattningen lärer det icke kunna

förnekas och har äfven äf kommittén framhållits, att detta system i

möjligaste män uppfyller alla fordringar på ett rättvist och i tillämpningen

säkert beskattningssystem. Att det oaktadt kommitténs flertal

icke ansett sig kunna förorda konsumtionsbeskattningens införande hos

oss har, på sätt framgår, af hvad här nedan anföres, berott hufvudsakligen

på, enligt kommittéflertalets mening, rent praktiska hänsyn.

Såsom redan blifvit nämndt, har kommitténs flertal i stället ansett

sig böra stanna vid att förorda en råämnesbeskattning, på sådant sätt

anordnad att livitbetorna beskattas.: ej blott såsom nu är fallet efter sin

vikt utan äfven efter den utrönta sockerhalten. Enligt kommitténs förslag,

hvilket, såsom förut erinrats, upptagits af herr friherre De Geer

Bih. till Bilcsd. Prof. 1905. 5 Sami. 1 Afd. 21 Käft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

i hans ofvanberörda motion, skall skatt erläggas i förhållande till det

socker, som de för tillverkningen använda betorna beräknas innehålla,

samt det skattepliktiga sockret beräknas efter vikten af de för tillverkningen

använda betorna och deras genom direkt polarisation utrönta

sockerhalt, minskad med 2 procent.

Att en dylik minskning ansetts böra föreskrifvas finner enligt

kommitténs åsikt sin naturliga förklaring däri, att, enligt hvad erfarenheten

visat, man aldrig kan ur betorna utvinna allt däri befintligt socker.

Då den sockermängd i betorna, som sålunda ej kan uttagas, äfven om

den i någon fabrik kan nedgå under 1 procent af betvikten, vid andra

fabriker dock kan komma att öfverstiga 2 procent, har kommittén ansett

sig böra föreslå, att medelsockerhalten i betorna för hvarje tillverkningsdygn,

minskad med sistnämnda procenttal, skulle läggas till grund för

skatteberäkningen.

Det kan och bör ingalunda förnekas, att den ifrågavarande af

kommitténs flertal föreslagna metoden rent teoretiskt utgör en afsevärd

förbättring af det nu gällande systemet. Men det får å andra sidan

icke heller förbises, att den sålunda ifrågasatta beskattningsformen i

likhet med den nuvarande om också icke i samma grad måste lida af

den bristen, att man med skatten icke förmår träffa allt det ur betorna

utvunna sockret, likasom ock att skatten kommer att olika träffa de

olika fabrikerna.

Redan ett noggrann! bestämmande af sockerhalten i betorna eller

betsnitseln är nämligen förenadt med icke obetydliga svårigheter och

det torde i detta sammanhang böra erinras, att de undersökningar, som

för berörda ändamål erfordras, synas vara af sådan beskaffenhet, att deras

utförande ställer ganska stora kraf på de personer, åt hvilka de komma

att anförtros. Och äfven om erforderlig säkerhet härutinnan kunde

stå att vinna med de anordningar, kommittén förutsatt, något som i

saknad af tillräcklig erfarenhet väl svårligen kan med visshet göras

gällande, måste likväl bestämmandet af storleken utaf det skattefria

afdrag, som enligt kommitténs förslag skulle få göras från betornas

utrönta sockerhalt, i viss mån vara beroende på ett antagande; och det

lider väl intet tvifvel, att i de flesta fall det verkliga sockerutbytet

blifver ett annat än det beräknade. Härtill kan läggas, att i den mån

för utrönande af sockerhalten hos betorna antalet undersökningar kunde

behöfva ökas, detta åter komme att medföra ej obetydligt större kostnader.

Utskottet förbiser visserligen icke, att den ifrågavarande skatteformen,

jämte det att den skulle komma att verka rättvisare än det

nuvarande systemet, tillika skulle nära ansluta sig till nu bestående

förhållanden; men detta oaktadt håller utskottet likväl före, att sagda

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

fördelar icke förmå uppväga här ofvan anmärkta olägenheter. Dessa

senare torde väl ock enligt utskottets mening svårligen kunna aflägsnas

annorledes än genom eu öfvergång till konsumtionsskattesystemet.

Det har redan framhållits, hurusom detta sistnämnda system i

möjligaste mån motsvarar anspråken på ett rättvist och i tillämpningen

säkert beskattningssystem. I sådant afseende torde till en början kunna

fastslås, att allt socker, som afvinnes betorna, varder beskattadt. Föremål

för skatten är nämligen den färdiga produkten, då denna i ett för

konsumtion lämpadt skick öfverlämnas i handeln. Äfven om beskaffenheten

hos produkten icke allestädes är densamma, torde dock de olikheter,

som kunna förefinnas, icke höra tillmätas någon i beskattningshänseende

afgörande betydelse och synes därför hinder icke mola att å

allt det färdiga konsumsockret lägga eu och samma skatt. Hvarje

ojämnhet de olika fabrikerna emellan med däraf följande premieringar

för somliga fabriker är i och med antagande af konsumtionsskattesystemet

utesluten. Vidare må i detta sammanhang framhållas, hurusom

skal ten icke behöfver erläggas, förr än varan uttages till förbrukning,

en omständighet, som är till fördel för tillverkarne, Indika sålunda

befrias från att bära räntor å förskottsvis gjorda inbetalningar.

Uppenbart är ock, att detta system, enligt hvilket allt det utvunna

sockret blifver föremål för beskattning, måste vara det mest fördelaktiga

från synpunkten att staten beredes den största möjliga inkomst af skatten.

Till denna redan i och för sig synnerligen betydelsefulla omständighet

kan ock läggas en annan, nämligen att, i samma mån skatten drabbar

den till förbrukning utlämnade varan, skatteinkomsterna komma att

inflyta mera jämnt, enär den årliga förbrukningen gifvetvis i allmänhet

är mera konstant än den årligen afverkade betmängden.

Vidare är att märka, att några sådana undersökningar af sockret

som de, af livilka det utaf kommitténs flertal förordade systemets tillförlitlighet

är så väsentligt beroende, icke förekomma vid en konsumtionsbeskattning.

Den enda undersökning, som erfordras, är den, som

måste utföras i sammanhang med den enligt systemet jämväl medgifna

skattefria tillverkning af sirap eller melass, en undersökning, som icke

torde vara förenad med svårighet.

Fn annan omständighet, som väl icke heller bör lämnas obeaktad,

är, att systemet medgifver skattefrihet för socker, som denatureras för

att användas vare sig till tekniskt bruk eller till utfodring af kreatur.

Många och tungt vägande äro alltså de skäl, som tala för en

konsumtionsbeskattning. Rättvisan i skattesystemet och den säkerhet

i tillämpningen, som medföljer detta system, synas icke heller hafva

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

jäfvats i do många länder, där den ifrågavarande beskattningsmetoden

kommit till användning.

För genomförandet af en konsumtion sskatt kräfves emellertid en

fullt betryggande kontroll från statens sida och mot systemet har i

främsta rummet riktats den anmärkningen, att den kontroll, som sålunda

erfordrades, vore icke blott synnerligen omfattande och kostsam

utan äfven till väsentligt hinder för näringens behöriga utöfvande.

Hvad anmärkningen i dess förra del beträffar, låter det visserligen

icke förneka sig, att den ifrågavarande kontrollen är ganska omständlig

och äfven dyrbar, men reservanterna inom kommittén förmena, att efter

någon tids erfarenhet ej obetydliga förenklingar med afseende å kontrollens

anordnande skola låta sig genomföra, hvarigenom kostnaderna

torde kunna nedbringas. Med hänsyn till systemets äfgjorda företräde

ur rent skatteteknisk synpunkt anser utskottet i alla händelser

kostnadsbeloppen, äfven om de i och för sig må anses höga, icke böra

tillerkännas större betydelse, helst den ökade kontrollkostnaden väl uppväges

af konsumtionsskattens större effektivitet. Vidkommande den

senare delen af den nyss framställda anmärkningen vill utskottet i likhet

med reservanterna inom kommittén ifrågasätta, om ej tillverkarens

olägenheter af konsumtionsskatten till afsevärd del uppvägas af fördelarne

af ett fullt rättvist och rubbningar mindre underkastadt beskattningssätt,

af anståndet med skattens erläggande, till dess varan uttages till

förbrukning, och af det därigenom beredda tillfället för raffinaderierna

att arbeta med en billigare råvara. För öfrigt ligger det i sakens

natur, att kontrollen bör begränsas till hvad som må finnas oundgängligen

nödigt för tillvaratagande af statens rätt, och utskottet förutsätter

därför, att, därest lättnader i ett eller annat afseende utan risk för

statens anspråk å skatt skulle kunna vidtagas, utvägar ock skola beredas

för att söka genomföra djdika lättnader, så att industriens berättigade

anspråk varda tillfredsställda.

Mot konsumtionsbeskattningen bär ock anmärkts, att dess införande

skulle föranleda ett mindre intensivt utnyttjande af råmaterialet.

I detta hänseende torde emellertid de uttalade farhågorna vara öfverdrifna,

då det väl måste anses ligga i fabrikanternas intresse att i

den mån det är ekonomiskt fördelaktigt tillgodogöra sig det betalda

råmaterialet. Fn dylik uppfattning synes ock hafva ett visst stöd i

erfarenheten från Tyskland och andra länder, där systemet vunnit tillämpning.

Vid öfvervägande af alla de skäl för och emot konsumtionsskattesystemet,

som sålunda blifvit framhållna, har, såsom redan antydts, be
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 37

villningsutskottet icke kunnat undgå att finna fördelarna af systemet

långt uppväga dess befarade olägenheter; och har utskottet därför icke

tvekat att förorda införandet här i landet af eu konsumtionsbeskattning.

Då utskottet härefter öfvergå!- till att yttra sig om den skattesats,

som vid ett konsumtionsskattesystem bör tillämpas, har utskottet ock

att i sammanhang därmed till behandling upptaga frågan om det tullskydd,

som den svenska sockerindustrien anses böra åtnjuta.

Hvad först skattesatsen beträffar, har Kungl. Maj:t funnit denna

böra bestämmas till 13 öre för kilogram. Frågan om tullskyddet åter

sammanhänger med det förslag till förändrade tullsatser å socker, hvithet

innefattas i den här ofvan i detta betänkande (sid. 1 och 2) intagna

kungl. propositionen n:o 77, därtill utskottet anhåller få hänvisa.

Till stöd för hvad i sistberörda hänseenden föreslagits, har chefen

för finansdepartementet enligt här ofvan först omförmälda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Hvad skattesatsen vid en konsumtionsbeskattning beträffar, hafva

kommitterade tänkt sig, att densamma borde sättas till 13 öre för kilogram,

en siffra, som i det närmaste motsvarar den nu gällande, till ll3/d

öre för kilogram beräknade tillverkningsskatten på råsocker. Kommitterade

hafva emellertid därvid uttalat eu viss tvekan, huruvida icke

denna skattesats möjligen skulle komma att drabba industrien väl hardt.

Vid pröfningen af denna fråga torde man emellertid icke böra förbise,

att, då det gäller en konsumtionsskatt, skattefoten i och för sig är för

industrien tämligen likgiltig. Med afseende härå och då en skattesats

af 13 öre för kilogram, såsom jag nyss nämnt, i det närmaste

motsvarar den redan nu fastställda skattesatsen på råsocker men icke

dess mindre, på grund af konsumtionsskattens förmåga att på ett enkelt

och säkert sätt träffa det verkligen vunna sockerutbytet, skulle vara

ägnad att i afsevärd mån höja statens behållning af sockerskatten, har

jag ansett mig böra föreslå nämnda skattesats, eller 13 öre för kilogram.

Huruvida med denna skattesats en förändring af nu gällande tullsats

å råsocker erfordras, torde tarfva någon belysning.

Härvid är till en början att beakta, att tullskyddet för råsocker,

tack vare den omständigheten att det legala utbytet alltid understigit

det verkliga, faktiskt varit ej obetydligt större än skillnaden mellan

tullen och tillverkningsskatten.

Om man, med tagen hänsyn till det verkliga utbytet, anställer en

beräkning beträffande de fem senaste kampanjerna, för hvilka fullstän
-

Skaitesats

och tullsatser.

Departementschefens

yttrande.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

diga utbytestal äro kända, finner man sålunda, att tillverkningsskatten

och tullskyddet, ehuru nominellt utvisande andra siffror, ställt sig på

följande sätt.

Utbyte, rcduceradt

till

l:sta produkt.

1903 — 04 14,15 %

1902—03 14,21 %

1901—02 13,69 %

1900—01 12,94 %

1899—1900 12,80 %

Tillverkningsskatten, be- Tullskyddet, sådant det

räknad i förhållande till kan sägas hafva i verkdet

verkliga utbytet. ligheten gestaltat sig.

9,96

öre

P1''

kg.

13,54

öre

pr

kg,

9,92

77

77

77

13,58

77

77

77

9,87

77

77

77

13,63

77

77

77

9,53

77

y>

77

13,9 7

v

77

77

9,6 3

77

77

77

13,87

77

77

77

Håller man sig till denna beräkning allena, skulle således tullskyddet

för råsocker, ehuru detsamma under de senare åren skenbarligen

utgjort endast IVU öre, i verkligheten under samma tid aldrig

hafva understigit 13 Va öre.

Vid beräkningen af det skydd, sockertillverkningen faktiskt

under nämnda tidsperioder åtnjutit, bör man emellertid taga ännu eu

sak i betraktande, nämligen att de utförselpremier, som i många länder

existerat, naturligtvis haft till mål att så långt som möjligt neutralisera

tullen i de sockerimporterande länderna. Den tyska utförselpremien på

råsocker, som för oss sannolikt haft största betydelsen, var före år 1903

2 V* pfennigo, motsvarande 2 1!i öre per kilogram råsocker, hvilket, försåvidt

importen af socker utgjordes af i Tyskland tillverkad vara, var

liktydigt med att det svenska tullskyddet för råsocker minskades med

större delen af detta belopp. Genom Brysselkonventionen, hvilken äfven

Sverige biträdt, hafva utförselpremierna visserligen afskaffats och deras

nyssberörda inflytande på tullskyddet i Sverige därmed bortfallit. Men till

hösten 1903, då konventionen trädde i kraft, kunde på grund af de i

utlandet gällande exportpremier de svenska sockerfabrikerna ej utnyttja

hela det tullskydd af 13V2 öre, som, enligt hvad af det förestående

framgår, utgjorde skillnaden mellan tullen och tillverkningsskatten,

beräknad i förhållande till det verkliga utbytet, utan detta skydd minskades

i följd af premierna med kanske 2 öre d. v. s. till IIV2 öre. Då

emellertid vår sockerindustri äfven med detta skydd obestridligen måste

anses hafva redt sig synnerligen väl och de tid efter annan företagna

höjningarna af den legala utbytesberäkningen vid tillverkningen alltid

torde hafva afsett att begränsa skyddet till den ofvannämnda, nominellt

gällande tullsatsen å råsocker, 11Vr öre för kilogram, synes mig

ingen anledning nu föreligga att höja detta skydd. Tvärtom torde,

äfven under förutsättning af eu konsumtionsskatt af 13 öre, den nu
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

BevillningsulsJcottets Betänkande N:o 21.

varande tullsatsen å råsocker, beräknad efter afdrag af konsumtion sskatten

till förenämnda belojop, ll3/* öre för kilogram, kunna anses fullt

tillgodose alla industriens och jordbrukets berättigade anspråk.

Mot en råsockertull af li 3/4 öre svarar, vid ett antaget raffinädrendement

af nittio procent, i det allra närmaste en raffinadtull på 13 öro.

Denna tull bör dock ökas med en viss summa, representerande det

sedan gammalt åt raffinationsindustrien beviljade särskilda skyddet.

Detta kan enligt kommitténs utredning för närvarande beräknas till

7 öre men var vid den tid, då de nuvarande tullsatserna bestämdes,

blott 4,8 öre för kilogram raffinad.

Visserligen hafva kommitterade, på den grund att det högre skjMdet,

7 öre, länge varit ett bestående faktum och att raffinaderierna fortfarande

syntes vara i behof däraf, ej föreslagit någon ändring beträffande

skyddets storlek, men åtskilliga skäl synas dock tala för dess sänkning.

Dels voro nämligen i Tyskland före Brysselkonventionens tillkomst

utförselpremierna för raffinad (3 å 3,5 5 pfennige) afsevärdt högre

än utförselpremien för råsocker i och för sig bort föranleda, så att det

extra raffinadskyddet i Sverige kan sägas med deras bortfallande hafva

stigit med minst Va öre, dels torde —■ och detta är det viktigaste —

raffinationsindustrien hafva kommit i åtnjutande af ett ej oväsentligen

ökadt skydd i följd af förbättringar i fabrikstekniken och äfven i råsockrets

beskaffenhet. Därjämte är att märka, att, sedan könsumtionsbeskattningen

hunnit genomföras, raffinaderierna komma att arbeta med

en skattefri råvara, hvilket naturligen kommer att medföra minskning

i dessa fabrikers behof af förlagskapital. Oberoende af sistberörda omständighet

torde det emellertid icke kunna förnekas, att tullskyddet för

raffinationsindustrien redan nu är obehöflig!; stort. Ehuru, på sätt jagsenare

får anledning att närmare omförmäla, konsumtionsbeskattningen

icke lämpligen torde kunna träda i tillämpning förrän nästkommande

års höst, anser jag mig dock böra förorda, att en sänkning af tullen å

raffineradt socker (och därmed likställdt slag af råsocker) vidtages redan

dessförinnan. Då det emellertid knappast kan anses lämpligt att utan

alldeles speciella skäl, som i förevarande fall icke föreligga, under

löpande finansår nedsätta en gällande tullsats, torde dock den nämnda

förändringen i tullsatsen å raffineradt och därmed likställdt slag af

socker icke böra träda i tillämpning förr än den 1 januari nästkommande

år.

Gifvet är, att en dylik sänkning i tullen bör åtföljas af en motsvarande

jämkning i den restitution, som enligt tulltaxeunderrättelserna

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

är medgifven vid utförsel af raffineradt socker, tillverkad t af importeradt

råsocker.

Med afseende å livad nu blifvit anfördt anser jag det särskilda

skyddet för raffinationsindustrien kunna nedsättas till 4 öre för kilogram

eller till ett något lägre belopp än det, som vid de nuvarande

tullsatsernas åsättande varit afsedt.

I enlighet härmed skulle från och med den 1 nästkommande

januari tullen å raffineradt socker — äfvensom å oraffineradt, till färgen

icke mörkare än n:o 18 af den i världshandeln gällande holländska

standard, hvilket enligt tulltaxan är likställdt med raffineradt — nedsättas

till 30 öre samt restitutionen vid utförsel af raffineradt socker,

i de fall då sådan är medgifven, utgå med endast 26 öre för kilogram.

I sammanhang med konsumtionsbeskattningens införande åter skulle

tullen å nämnda slag af socker, hvilket, under förutsättning af konsumtionsbeskattning

äfven där det införes från utlandet, skulle draga

en konsumtionsskatt af 13 öre för kilogram, sättas till 17 öre för

kilogram och restitutionen utgå med 13 öre för enahanda viktmängd.

I 9 § 1 mom. tulltaxeunderrättelserna är restitution af tullmedlen

under enahanda villkor som vid export af raffineradt socker medgifven

jämväl vid utförsel af karameller och andra konfityrer. Då tullen å

raffineradt socker sänkes från 33 till 30 öre för kilogram, lärer emellertid

detta böra medföra eu därefter afpassad minskning i restitutionen

för konfityrer, eller från 30 till 27 öre för kilogram. Vid införandet

af konsumtionsbeskattning å socker synes äter tullrestitution för sistnämnda

varor icke vidare höra utgå i den form, som bestämmes i 1

mom. af 9 § tulltaxeunderrättelserna, utan, där den ifrågakommer, hellre

böra ske under den kontroll, som förutsättes i 5 inom. af samma §.

Bestämmelsen i 9 § 1 mom. tulltaxeunderrättelserna torde därför, i hvad

detta stadgande afser sistberörda slag af varor, böra upphöra att gälla

samtidigt därmed att det nya skattesystemet träder i tillämpning.

Att ofvan omförmälda förändringar i fråga om tullsatserna å socker

icke böra verka till rubbning i de på grund af Brysselkonventionen

särskild! åsätta tilläggsafgifter till tullsatserna å socker tillverkadt i

vissa länder, som icke biträdt konventionen, faller af sig själft. Gifvet

är emellertid, att tilläggsafgifterna böra beräknas i förhållande till de

nya tullsatserna.

Såsom redan af det sagda lärer framgå, innebär en konsumtionsskatt

af 13 öre med ty åtföljande råsockertull af 11 % öre och raffinadtull

af 17 öre för råsockerindustrien i det allra närmaste samma skatt

liksom ock samma tullskydd, som förefinns före Brysselkonventionens

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 41

tillkomst, samt för raffinaderierna ungefär samma tullskydd som vid införandet

af nu gällande tullsatser. Sannolikt kommer emellertid i följd

af tullens sänkning priset å raffineradt socker att, till fördel för den

konsumerande allmänheten, i någon mån sjunka.))

Ofvan omförmälda, af herrar Brodin, Karlsson, Åkesson och Jesporson

väckta motioner beröra samtliga frågan om Indika tullsatser som

höra åsättas socker, och sistnämnda motion därjämte storleken af

skattesatsen.

Herr Brodin anför i sin motion följande:

»Den svenska sockerindustrien har varit mycket omhuldad af

Riksdagen, som under eu lång följd af år beviljat densamma höga

tillverkningspremier. Detta har medfört den goda verkan, att landets

behof af socker nu tillverkas inom landet, på samma gång som jorden

i de trakter, där betodling idkats, upparbetats i hög kultur, och torde

antagligen vederbörande jordägare härigenom erhållit större afkastning

af sin jord än annorledes varit möjligt. Sockerbruken hafva äfven i

allmänhet gjort särdeles goda affärer, och hafva dess aktieägare, förutom

goda utdelningar, i flera fall fått sitt kapital betydligt förökad t.

Då premieringen för sockerindustrien nu pågått under en lång

följd af år och denna premiering Ökats genom högre sockerutbyte än

som beräknats för skatten, torde tiden vara inne att äfven taga någon

hänsyn till den sockerkonsumerande allmänheten, som fått bekosta

premieringen genom oskäligt höga sockerpriser. Denna allmänhetens

oskäliga beskattning har blifvit särskildt påtaglig, sedan sockerbruksbolagen

genom sammanslutning hindrat nya bolags uppträdande och

därigenom monopoliserat sockeraffärerna i Sverige.

Om man på grund af senaste kommittébetänkande angående

beskattning af hvitbetssockertillverkningen, afgifvet den 17 maj 1904,

och med ledning af eu i Ekonomisk Tidskrift, käft. 12, år 1904 intagen

artikel, »Reformen af vår sockerbeskättning» af Joll. C. Lembke, söker

utreda hithörande förhållanden, så finner man:

att, enligt ofvannämnda kommittébetänkande, priset på världsmarknaden

för tyskt betsocker af 88 procent f. o. b. Hamburg var,

reduceradt till svenskt mynt, såsom här nedan’ uppgifves. Priserna

på svenskt råsocker upptagas äfven enligt samma betänkande, men då

priset på det, svenska råsockret ar upptaget till 92 procent rendement,

Bill. till Riksd. Frat. 1905. 5 Sund. 1 Afd. 21 ljuft. 6

Herr Brodins

motion.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

liar en särskild tabell upprättats, reducerande världsmarknadspriset för

socker af 88 procent rendement till 92 procent, hvarvid enligt kommitténs

anvisning för hvarje procent tillägges 25 pf. Om denna prisnotering

lägges till grund och frakt, assurans och lossningskostnader,

beräknade sammanlagda till 1 krona pr 100 kilogram, samt tull tillägges,

blir priset på tyskt råsocker i Sverige som här nedan angifves.

Genomsnittspriset på svensk raffinad upptages enligt omförmäld a

artikel i Ekonomisk Tidskrift.

Tyskt råsocker å 88 %

f. o. b. Hamburg

'' i kronor per 100 kg.

Tyskt råsocker å 92%

med, tull och frakt

! i kronor per 100 kg.

Svenskt råsocker å 92 %

pris i kronor

pr 100 kg.

1

!! Pris- 1

Genom- skillnad!

snitts- ; 1 emellan

pris för |j svenskt!

; svenskt råsocker!

och !

Lägst

Högst

Medel-

tal

1 Lägst

Högst

Medel-

tal

Lägst

Högst “

! raffi- nad

raffi- i

i nåd

i 1898

22,3 9

38,3 0

27,15

47,7 9

58,7 0

52,5 5

46,40

'' |

47,60 ! 47,oo

61,40

14,40

i 1894

15,41

23,18

20,3 6 40,8 1

48,5 8

41,7 1

37,5 o

47,40 42,45

53,8 4

11,39

1895

16,43

19,5 8

17.54

41,83

44,9 8

42,94

36,0 0

41,60 | 38,80

57,6 7

18,87

1896

15,98

22,0 1

18,7 9

41,38

48,01

44,19

38,io

44,oo 41,05

58,4 9

17,44

1897

14,9G

17,21

15,86

40,3 6

42,61

41,26

29,oo

38, so 33,7 5

54,6 7

20,9 2 i

1898

16,2 8

18,3 8

17,02

41,6 8

43,7 8

42,4 2

35,2 0

38,oo 36,60

56,19

19,59

1899

16,2 0

20,0 3

18,04:

41,60

45,4 3

43,44

37,4 0

39,oo 38,20

55,5 0

17,30

1900

16,20

22, i o

18,5 6

41,60

47,56

43,96

37,40

39,40 [ 38,40

58,7 8

20,3 8

1901

11,8 1

16,70

14,48 j

37,2 1

42,1 g

39,8 8

36,oo

39,40 37,7 o

56,88

19,18

1902

10,58

14,40

12,08;

35,9 8

39,80

37,48 j

35,oo

36,4 0 ■ 35,7 0

52,5 6

16,86 ,

Nu anförda siffror tala sitt eget språk, och utan att vara initierad

i sockerbruksindustriens mysterier kan man på grund af dessa tabeller

göra vissa slutsatser.

Sålunda framgår däraf, att priserna på svenskt råsocker städse

varit lägre än utländskt råsocker med tull, frakt och kostnader, undantagande

1894 och detta förhållande har varit gällande icke allenast då

den inhemska produktionen varit större än konsumtionen, utan äfven

då import af tyskt betråsocker förekommit. Sålunda importerades under

1899 —- 12,329 tons råsocker och under 1900 — 12,492 tons,

Om man däremot granskar tabellen angående raffinerad vara, så

framgår däraf, att priset på raffinad under de 10 åren 1893—1902 i

medeltal varit 17,0 3 5 öre per kilogram högre än råsockerpriset. Då

tullen för raffinad är 33 öre eller 97* öre per kilogram högre än tullen

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

på råsocker, så framgår häraf, att raffinaderierna kunnat tillgodogöra

sig eu oskälig avance på förädlingen af råsocker. Detta till skada för

såväl konsumenter som råsockerfabriker och betodlare. Då prisskillnaden

emellan råsocker och raffinad var kronor 11,39 år 1894 och kronor

18,8 9 år 1895, så framgår däraf, att vid denna tidpunkt måste något

sär skil dt inträffat, som kunde föranleda eu sådan prisstegring. Då stor

prisskillnad mellan råsocker och raffinad sedan fortfarit, så att under

do 8 åren 1895—-1902 medeltalet på donna prisskillnad var kronor 18,8 0

per 100 kilogram, är antagligt, att sockerraffinaderierna vid tidpunkten

1894—95 lyckats få betsockerfabrikerna under sin ledning och därigenom

kunnat monopolisera sockeraffärerna till sin fördel.

Af hvad här ofvan anförts torde framgå, att något bör göras

från Riksdagens sida för att i någon mån reglera denna extra beskattning,

som sockerraffinadintresset lyckats åstadkomma. Detta torde

kunna ske endast genom att nedsätta tullen på raffinad och därmed

jämförligt socker, då råsockerfabrikerna och betodlarna blifva oberörda

af nedsättningen.

För bestämmande af råsockertullen till 23,5 öre per kilogram och

raffinadtullen till 33 öre per kilogram har legat till grund antagandet,

att 100 kilogram råsocker lämna 83 V3 kilogram raffinad. Enligt detta

antagna utbyte är restitution vid utförsel af raffinad bestämd till 28,2

öre per kilogram. 4,8 öre per kilogram synes sålunda vara det tull - skydd raffinadindustrien beräknats åtnjuta. Då 100 kilogram råsocker

nu lämna 90 kilogram raffinad, så skulle enligt samma beräkning

restitutionen bort vara 23,5 0:90 = 26,1 öre per kilogram och tullskyddet

sålunda varit 6,9 öre per kilogram. Genom Bryssélkonventionen

har den tyska exportpremien cirka 3 öre per kilogram bortfallit och

har det svenska skyddet för raffinad ökats med dessa 3 öre vid konkurrens

från Tyskland, och kan tullskyddet sålunda anses vara 6,9 + 3

eller cirka 10 öre i rundt tal per kilogram.

Genom den stora prisstegring, som socker undergått på världsmarknaden

under slutet af 1904 och 1905, hafva raffinaderierna gjort

storartade extra förtjänster delvis genom konstlade medel, och är äfven

af denna anledning nödigt att nedsätta tullen på raffinad, så att dylika

extra beskattningar kunna begränsas genom möjlighet till import.

På grund af hvad bär ofvan anförts, hemställes, att Riksdagen

behagade besluta, att gällande tulltaxa genast förändras sålunda, att

rubriken Socker får följande förändrade lydelse:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

Socker

5D1. raffineradt alla slag, såsom topp-, kandiocli

kak-, samt krossadt eller pulveriseradt

socker.................................................................... 1 kilogram 25 öre.»

Den af borr Karlsson väckta motionen är af följande lydelse:

»Kungl. Maj:t föreslår Riksdagen i proposition n:o 77 att från

och med den 1 januari 1906 nedsätta tullsatsen å raffinad och andra

därmed jämförbara sockersorter med 3 öre per kilogram samt att i

samband därmed vidtaga nödiga ändringar i tulltaxan och i § 9 i underrättelsen

om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör.

Detta Kungl. Maj:ts förslag har på många håll och med all rätt

vackt stor tillfredsställelse. Men då man erinrar sig den våldsamma

stegring sockerpriserna under den senast förflutna tiden undergått, torde

1 ullgiltigä skäl föreligga att tillse, om icke allmänhetens hårda beskattning

till förmån för den inhemska sockertillverkningen kan ytterligare

något minskas utan att man därmed skadar nämnda industri och därmed

förenade verksamhetsgrenar.

Motiveringen för Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag återfinnes i

Kungl. Maj:ts proposition n:o 76 (sid. 28 och 29), och däraf framgår,

att förslaget hufvudsakligen afsor att återföra raffinationsskyddet till

ungefär samma belopp, hvartill det uppgick, då de nuvarande tullsatserna

bestämdes. Fråga är emellertid, om icke på sockermark mulen

mträdt sådana förhållanden, som kunna väl motivera eu något starkare

minskning i sagda skydd, än i kungl. propositionen föreslås.

hinder det mångåriga arbete, som föregick afslutandet af Brysselkonventionen,

utgick man från att borttagandet af exportpremierna skulle

förbättra sockerpriserna på världsmarknaden. Äfven senaste sockerskattekommitté,

inom hvilken sockerindustrien hade framstående målsmän,

säger (sid. 116): »det får emellertid icke förbises, att Brysselkonventionen

antagligen skall komma att verka till förhöjning af sockerpriset

på världsmarknaden. Häraf åter kan följa, att de svenska sockerfabrikanterna

blifva i tillfälle att något höja priset inom landet.» Fn

så oerhörd prisstegring som den, hvilken ägt rum under senaste tiden,

hade väl dock ingen förutsett. Inom loppet af några månader steg

priset å raffinadsocker här i landet med icke mindre än 10 öre pr kg.,

och fortfarande förefalla priserna fasta med snarast uppgående tendens.

Om det ock är sant, att denna prisstegring delvis förorsakats af felslagen

betskörd, torde man dock ej'' misstaga sig, om man i dessa för
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bevillningsutskottets Betänkande N:0 21.

hållanden äfven spårar verkningarna af Brysselkonventionen. Ett noggrannare

aktgifvande på hithörande omständigheter skall otvifvelaktigt

gifva stöd för tlenna uppfattning. Det land, våra sockeriäbrikantor i

främsta rummet torde ha att räkna med i fråga om konkurrens från

utlandet, är Tyskland. Själfklart torde vara, att med den minskning

af »surtaxen:» (d. v. s. skillnaden mellan de skatter eller utgifter, som

träffa utländskt socker, och de skatter eller utgifter, hvilka det inhemska

Sockret är underkastad!) från mark 20 till mark 4,8 0, som meranämnda

konvention medförde för Tyskland, ett prisfall måste äga rum inom

sagda land. Förut hade det höga tullskyddet tillsamman med trustbildningen

inom den tyska sockerindustrien satt fabrikanterna i stånd

att hålla så höga priser inom landet, att de härigenom och genom exportpremierna

holk) sig mera än skadeslösa för de förluster, de eljest skulle

gjort genom underpriserna för det till utlandet, framför allt till England,

exporterade sockret.. När så på grund af tullens nedsättning med 15,2

mark pr 100 kg. priset inom landet måste gå ned och då exportpremierna

samtidigt borttogos, var man ovillkorligen tvingad att höja priset å

exportsockret. Man kunde ej längre i lika hög grad som förut skydda

sig genom konstlade inländska priser, och därför måste man äfven på

den utländska marknaden rätta sina noteringar efter varans verkliga värde.

Om Riksdagen nu beslutade eu något större minskning i raffinationsskyddet,

än Kung!. Maj:t föreslagit, vore detta endast ett utslag

af den aktgifvenhet på företeelserna å hithörande område, söm det är

statsmakternas skyldighet att utöfva i fråga om eu så starkt statssubventionerad

näring som vår sockerindustri. Så vidt vi kunna förstå,

talar nämligen allt för, att, så länge Brysselkonventionen består, förhållandena

på sockermarknaden ; åtminstone några år framåt i stört sedt

skola utveckla sig i samma riktning som för närvarande. Men ixndér

sådana omständigheter är det af vikt, att man tillser, att den tunga,

som pålägges landets befolkning för ifrågavarande industris upprätthållande,

, icke blir större än nödigt är. Klagomålen i detta afseende

äro redan mycket starka.

Visserligen kan invändas, att man ej vet, hur länge Brysselkonventionen

kommer att bestå och ej heller om icke andra förhållanden kunna

uppstå, som bringa sockerindustrien in i ett annat och mindre gynnsamt

läge. Beträffande konventionen vet man emellertid med säkerhet, att

den är gällande åtminstone till den 1 september 1908. Ilar den då ej

blifvit uppsagd, gäller den fortfarande år från år, tills den af någon af

de fördragsslutande makterna uppsäges. Och för öfrigt kunna vi vara

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsulskottets Betänkande N:o 21.

fullt förvissade om, att för flen händelse å sockermarknaden skulle

inträda några ändrade förhållanden, som kunna berättiga ett ökadt

tullskydd, sockerindustriens målsmän icke skola försumma att därom

underrätta.

Vid bedömandet af denna sak bör man erinra sig, att här endast

är fråga om raffinatioHsskyddet samt att i öfriga stater, som anslutit sigill

Brysselkonventionen, icke numera förekommer något särskilt skydd

för raffinationsiudustrien.

Äfven bör måhända påpekas, att en stor skillnad mellan tullen å

råsocker och tullen å raffinad icke kan vara till förmån för landtbruket,

emedan ett sådant förhållande kan locka till import af utländskt råsocker

i stället för att uppmuntra den inhemska betodlingen.

I herr O. A. Brodins motion, n:o 59 Andra Kammaren, föreslås en

sänkning af raffinadtullen med 8 öre, eller från 33 till 25 öre. Detta

tro vi vara eu för stark sänkning, och den kan i alla händelser icke

komma till stånd utan en samtidig sänkning af råsockertullen. Däremot

finna vi eu minskning af 2 öre utöfver hvad Kungl. Maj:t föreslagit

vara fullt berättigad. Utöfver den egentliga sockertullen, som

skulle förblifva oförändrad, skulle då likväl kvarstå 2 öre som särskild!

skydd för raffinationsiudustrien.

Beträffande den tid, då den ifrågasatta tullnedsättningen skulle

träda i kraft, saknas ej starka skäl för att bestämma denna till exempelvis

den 1 juli innevarande år. Men då Kungl. Maj:t icke ansett skäligt

att låta den i Kungi. Majrts proposition föreslagna tullnedsättningen

träda i kraft under löpande finansår, finna vi bäst att i detta afseende

ansluta oss till Kungl. Maj:ts förslag.

På grund af hvad ofvan anförts och med anledning af Kungl.

Maj:ts proposition n:o 77. få vi alltså vördsamt föreslå, att Riksdagen

måtte besluta:

dels att tullsatsen å råsocker, raffineradt, alla slag, såsom topp-,

kandi- och kak- samt krossadt eller pulveriseradt socker, skall från

och med den 1 januari 1906 utgå med 28 öre för kilogram;

dels att tullsatsen å socker, oraffineradt, till färgen icke mörkare

än n:o 18 af den i världshandeln gällande holländska standard, likaledes

från och med den 1 januari 1906 skall utgå med 28 öre för

kilogram;

dels att den i 9 § i underrättelser om hvad vid tulltaxans

tillämpning iakttagas bör under vissa villkor medgifna restitution af

tullmedlen vid utförsel sjöledes från stapelstad af raffineradt socker,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 47

topp-, kandi- och käle-, hvilket tillverkats inom riket af utländskt

råämne, skall från och med den 1 januari 1906 utgå med 26 öre för

kilogram sådant socker;

dels att den i nyssnämnda § medgifna restitution af tullmedlen

för karameller och andra konfityrer från och med den 1 januari 1906

skall utgå med 25 öre för kilogram;

dels — under förutsättning af bifall till Kungl. Maj:ts nådiga

proposition n:o 76 med förslag till förordning om beskattning af socker —

a) att tullsatserna å nedannämnda slag af socker från och med

den 1 september 1906 skola utgöra följande belopp, nämligen:

å socker, raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kaksamt

krossadt eller pulveriseradt socker, 15 öre för kilogram;

å socker, oraffineradt, till färgen icke mörkare än ofvannämnda

i världshandeln gällande standardnummer, likaledes 15 öre för kilogram;

å socker, till färgen mörkare än samma standardnummer, äfven

om varan inkommer i upplöst eller flytande tillstånd, 11,75 öre för

kilogram;

b) att från och med den 1 september 1906 den jämlikt 9 § i ofvan

omförmälda underrättelser under vissa villkor medgifna restitution af

tullmedlen vid utförsel af förenämnda där angifna slag af inom riket

af utländskt råämne tillverkadt socker skall utgå med 13 öre för

kilogram; samt

c) att den i 9 § 1 mom. tulltaxeunderrättelserna förekommande

bestämmelse om restitution af tullmedlen för karameller och andra

konfityrer från och med den 1 september 1906 skall upphöra att gälla;

dels ock att de i tulltaxan bestämda tilläggsafgifter till nu gällande

tullsatser å vissa slag af socker, som tillverkats i vissa där särskilt

angifna länder, skola beräknas i förhållande till de, enligt hvad

ofvan sagts, för hvarje tid bestämda tullsatser.»

Herr Åkesson anför i sin motion följande:

»Uti Kungl. Maj:ts nådiga proposition n:o 77 till innevarande års

Riksdag föreslås eu förändring af tullen å raffineradt socker.

Skulle. import till Sverige af raffineradt socker ifrågakomma, blefve

det sannolikt från Tyskland. På grund af Brysseltraktaten har detta

land borttagit exportpremierna å socker. Dessa utgjorde förut för

raffinad in. 3: 55 och för råsocker m. 2: 50 per 100 kg. Skillnaden

mellan dessa båda belopp utgör knappast 1 öre per kg., och kan häri
-

Herr Åkessons

motion.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

genom ingalunda motiveras nedsättningen af skillnaden mellan raffinadoch

råsockertullen med 3 öre per kg.

Man har visserligen väntat, att på grund af Brysseltraktaten en

allmän stegring af sockerpriserna skulle inträffa. Den stegring, som nu

ägt rum, torde emellertid åtminstone till allra största delen få tillskrifvas

felslagna skördar. Att man ingalunda väntar, att sockerpriserna

å världsmarknaden skola förblifva desamma som nu, framgår däraf, att,

under det att råsocker f. o. b. Hamburg per 100 kg. för närvarande

noteras m. 29: 70, samma vara per november noteras med endast 23 m.

Inom den internationella sockerhandeln förutses sålunda ett fall i

priserna af m. 6: 70 per 100 kg. På grund af hvad här ofvan anförts

hemställes,

att Riksdagen, i händelse Kung]. Maj:ts nådiga proposition n:o

76 beträffande införande af konsumtionsskatt för hvitbetssocker bifalles,

behagade besluta, att rubriken Socker i tulltaxan får följande förändrade

lydelse:

Socker: raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak- samt

krossadt eller pulveriseradt socker, pr kilo 20 öre.

Socker: oraffmeradt:

a) till färgen icke mörkare än n:o 18 af den i världshandeln

gällande holländska standard, hvarå normalprof genom generaltullstyrelsens

försorg hållas vederbörande tullkammare till banda, pr kilo

20 öre;

b) till färgen mörkare än nämnda standardnummer, äfven om

varan inkommer i upplöst eller flytande tillstånd, pr kilo 11 zu öre.»

Ben-Jesper. Herr Jesper sons motion är af följande lydelse:

S0HS moUon• )>I nådiga propositionen n:o 76 till Riksdagen detta år föreslår

Kung!. Maj:t ändradt beskattningssystem för sockertillverkningen, nämligen

konsumtionsskatt för allt till fritt bruk utlämnadt socker med 13

öre pr kilogram, samt på samma gång tullens sänkning till 1 Y''U öre

för mörkt råsocker och 17 öre för raffinad, pr kilogram.

Då det är min bestämda uppfattning, att dessa bestämmelser, om

de blifva af Riksdagen antagna, skola ruinera flera fabriker och låta

dem som kunna hålla sig kvar föra eu tynande tillvaro, vågar jag vördsamt

föreslå någon ändring af bestämmelserna i den kung!, propositionen.

Då, såvidt jag kunnat utröna, stämningen inom Andra Kammaren

tämligen allmänt är för, att sockret bör blifva billigare, har jag icke

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

velat föreslå, att skatt och tull tillsammans skulle blifva lika med nuvarande.

tullen å raffinad, 33 öre pr kilogram, utan hållit mig till i

propositionen föreslagna 30 öre, hvilket tyckes mig vara lyckligt funnet,

och vill därför föreslå, att konsumtionsskatten bestämmes till 12 öre, i

stället för 13 öre, och att tullen å raffinad blifver 18 öre. Då 13 öres

konsumtionsskatt ungefär sammanfaller med den nuvarande skatten,

1174 öre pr kilogram råsocker, kan det möjligen förefalla, som om det

föreslagna skulle innebära en sänkning af beskattningen, men man måste

då komma ihåg, att, med nuvarande beskattningssystem, en del socker

blifver obeskattadt, hvilket gör, att den föreslagna beskattningen ändock

blifver väsentligt högre än nu. Visserligen skulle den af mig föreslagna

nedsättningen i beskattning åstadkomma en minskad inkomst för statskassan

af omkring 1 million kronor emot det beräknade, men ökningen

af statskassans inkomster skulle dock blifva omkring 3 millioner, hvilket

ju är ganska afsevärdt. Skulle däremot den kungl. propositionen blifva

antagen oförändrad, är jag alldeles viss om, att inkomsterna från detta

håll till statskassan icke skola blifva hvad man beräknat, ty fabrikerna

skola blifva nödsakade att nedsätta betpriserna, och då de icke ens med

de för innevarande år gällande betpriser kunnat erhålla tillräcklig betodling,

följer ju alldeles tydligt, att sockerbetsodlingen kommer att aftaga

och möjligen alldeles upphöra, hvilket skulle vålla, förutom minskad

arbetstillgång vid rasockerfabrikerna, att dels de omkring 4 miljoner

kronor,. som utgå till arbetare för betornas skötsel, icke skulle komma

dessa till. godo, hvilket kan orsaka ökad utvandring och dels göra, att

många miljoner kronor skulle gå ur landet för inköp af socker, hvilket

skulle skada vår handelsbalans och säkerligen återverka på hela landets

näringslif. På grund af hvad jag nu anfört vill jag vördsamt föreslå,

att konsumtionsskatten å socker, som utlämnas till fritt bruk, måtte

bestämmas till 12 öre pr kilogram, samt tullen å raffineradt och därmed

likställdt socker blifva 18 öre pr kilogram, äfvensom att andra bestämmelser,

som därmed hafva sammanhang, måtte ändras därefter.»

Till upplysning i saken har utskottet ansett sig böra här nedan

införa hvad gällande tulltaxa innehåller i fråga om tullsatserna å artikeln

socker.

Gällande

tullsatser.

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets .Betänkande N:o 21.

Kvantitet för

tullberäkningen.

Socker:

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och

kak- samt krossadt eller pulverisadt socker.

oraffineradt:

a) till färgen icke mörkare än n:r 18 af den

i världshandeln gällande holländska standard,

hvarå normalprof genom Generaltullstyrelsens

försorg hållas vederbörande tullkammare

tillhanda ..................................................

b) till färgen mörkare än nämnda standard

nummer, äfven om varan inkommer i upplöst

eller flytande tillstånd.............................

tillverkadt i följande länder och af nedanstående

slag, belägges med en tilläggs afgift till nämnda

tullsatser, hvilken afgift skall utgöra för socker,

tillverkadt

i Spanien:

raffineradt och oraffineradt 1 kilogram

19,4 4 öre

i Danmark:

raffineradt 1 kilogram 2,52 öre

oraffineradt 1 kilogram 1,2 6 öre

i Japan:

raffineradt kandisocker 1 kilogram 1,8 8

öre

i Rumänien:

raffineradt 1 kilogram 16,20 öre

oraffineradt 1 kilogram 12,78 öre

i Ryssland:

socker med minst 99 % sockerhalt 1

kilogram 5,8 6 öre

socker med minst 88 % sockerhalt 1

kilogram 5,16 öre

socker med mindre än 88 % sockerhalt

1 kilogram 4,4 6 öre

1 kilogram

il kilogram

1 kilogram

Tullsats.

Kronor

öre

33

|33

23,5

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

51

Kvantitet för

tullberäk- ningen,

Tullsats.

Socker:

■ .

Kronor öre

Argentina:

och oraffineradt 1

kilogram

stycken eller krössaft 1

eller malet 1 kilo-''

sirap

raffineradt

36 öre

Chili:

raffineradt,

kilogram 9,7 3 öre

hvitt, i kristaller

gram 7,8 2 öre

i kristaller af första produkt eller pudersocker

1 kilogram 4,6 4 öre

oraffineradt (chancaca eller concreto) 1

kilogram 4,31 öre

i Costa Rica:

hvitt 1 kilogram 14,7 6 öre

andra slag:

raffineradt 1 kilogram 10,8 0 öre

oraffineradt 1 kilogram 10,98 öre

i Dominikanska republiken:

raffineradt och oraffineradt 1

36 öre

och melass ......................................

kilogram

Anm. 1. Därest ett och samma kolli innehåller särskilda

sockerslag, underkastade olika tullafgifter, tillämpas den:

högre tullsatsen för hela innehållet; skolande dock afseende

ej fästas å stärkelsesocker eller stärkelsesirap,

som ingår i vanlig sirap af brun eller ljusbrun färg.

Anm. 2. Om ursprungsbevis för raffineradt och oraffineradt

utländskt socker gäller hvad i kungl. kungörelsen

den 1 juli 1904 stadgas.

1 kilogram

10

I 1 § af det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till förordning

om beskattning af socker föreslås, att för allt socker, som inom riket

tillverkas eller dit införes, skall, på sätt i förordningen närmare be
-

TJtskottets

yttrande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

stämmes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas skatt med 13

öre för hvarje kilogram, hvarförutom för socker, som till riket införes,

skall erläggas tull enligt tulltaxan.

Vid bestämmandet af denna skattesats har Kungi. Maj:t liksom

ock kommittén utgått därifrån, att någon ändring icke borde vidtagas i

det hos oss sedan länge antagna förhållandet mellan tullen för importeradt

och skatten för inhemskt råsocker, eller med andra ord att den

svenska råsockerindustrien borde bibehållas vid det tullskydd, som

kommer densamma till del därigenom, att skatten för råsocker bestämts

till att utgöra hälften af tullen lör utländskt råsocker, mörkare än n:o 18

efter den holländska standarden.

Då tullen för råsocker mörkare än n:o 18 utgör 23,5 öre för

.Kilogram, lärer således med tillämpning af ofvan angifna grundsats

skatten för råsocker böra vara 11,75 öre för kilogram, hvilket med ett

numera antaget raffinadrendement af 90 procent motsvarar en konsumtionsskatt

af 13,0 5 5 öre för kilogram, och har denna sistnämnda skattesats,

såsom ofvan synes, afrundad till 13 öre, upptagits i Kung!. Maj:ts

förslag. Med en dylik skattesats, hvilken skulle drabba allt socker,

som utlämnas till fritt bruk, vare sig sockret är af inländskt eller utländskt

ursprung, äro följaktligen vissa jämkningar i tulltaxan och tulltaxeunderrättelserna

erforderliga. Då enligt kommitténs uppfattning

den utländska raffinaden borde drabbas af lika hög afgift som nu samt

förhållandet mellan de nuvarande tullsatserna å olika slags socker icke

borde rubbas i vidare mån än som påkallades däraf, att förhållandet

mellan råsocker och raffinad rättades i öfverensstämmelse med den nuvarande

uppfattningen däraf, hade kommittén föreslagit, att tullsatserna

för raffinad och oraffineradt socker till färgen icke mörkare än n:o 18

skulle utgöra 20 öre för kilogram, att tullsatsen för oraffineradt socker,

mörkare än nämnda standardnummer, skulle vara 11,7 5 öre för kilogram

samt att vid export af raffinad, tillverkad af utländskt råsocker, skulle

jämte frihet från konsumtionsskatt lämnas en restitution af 13 öre för

kilogram, motsvarande den för råsockret erlagda tullafgift.

Genom dessa bestämmelser kornrne utländsk raffinad att vid utlämnandet

till fritt bruk inom landet få bära i tull och skatt tillhopa

33 öre eller ett belopp, motsvarande den nuvarande raffinadtullen. Utländskt

råsocker, som importerades för att här raffineras, komme att

drabbas dels till hela sin vikt af tullen, 11,75 öre för kilogram, dels

ock vid sockrets utlämnande till fritt bruk med 13 öre för hvarje kilogram

därur vunnen raffinad.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

Med afseende å den sålunda förordade råsockertullen har Kung!.

Maj:-t icke föreslagit någon ändring, och synes däremot, likasom emot

en skattesats af 13 öre, icke vara något att erinra.

Vidkommande åter tullen för raffinad och därmed likställdt slag af

råsocker har Kungl. Maj:t funnit densamma kunna nedsättas från sitt

nuvarande belopp 33 öre till 30 öre, hvilka siffror under förutsättning

af en konsumtionsskatt af ofvan angifna storlek motsvaras af resp.

20 och 17 öre, allt för kilogram räknadt, hvarjämte Kungl. Maj:t ansett

denna nedsättning liksom vissa af densamma föranledda ändringar i

tulltaxeunderrättelserna böra träda i kraft redan den 1 januari 1906.

Herrar Karlsson och Brodin hafva hvar för sig påyrkat en ytterligare

sänkning af den ifrågavarande tullen, den förre "till 28 öre och den

senare till 25 öre eller vid införandet af konsumtionsskatt till resp.

15 och 12 öre, för kilogram. Herr Brodin har dessutom hemställt, att

tullen skulle träda i kraft genast och således vinna tillämpning redan

under innevarande år. Herr Åkesson har yrkat bibehållande af nu gällande

raffinadtull, vid konsumtionsskatt evalverad till 20 öre, likaledes

för kilogram räknadt. Hvad herr Jespersons förslag angår, har han

utgått från att skatt och tull skulle tillhopa uppgå till det af Kungl.

Maj:t föreslagna belopp, 30 öre, och, då han ansett skatten böra bestämmas

till 12 öre, följaktligen yrkat, att tullsatsen å raffinad blefve

18 öre, allt för kilogram.

Beträffande den af Kungl. Maj:t föreslagna nedsättningen af

raffinad tullen, afses därmed, enligt hvad motiveringen angifver, hufvudsakligen

att återföra raffinationsskyddet till ungefär samma belopp,

hvartill det uppgick, då de nuvarande tullsatserna bestämdes.

Departementschefen har enligt den af kommittén lämnade utredningen

ansett raffinationsskyddet kunna för närvarande beräknas till

7 öre, hvaremot detsamma vid den tid, då de nuvarande tullsatserna

bestämdes, uppgifves hafva varit allenast 4,8 öre, allt för kilogram raffinad.

Kommittén anför härom följande:

»För bestämmandet af råsockertullen till 23,5 öre och raffinadtullen

till 33 öre för kilogram har legat till grund antagandet, att 100

kilogram råsocker lämna 83 V3 kilogram raffinad. Enligt detta antagna

utbyte är restitutionen vid utförsel af raffinad bestämd till 28,2 öre.

4,8 öre synas sålunda vara det tullskydd, raffinationsindustrien åtnjuter.

Vid tillämpning af konsumtionsskatten och de af kommittera de för

sådant fall föreslagna tullsatserna skulle raffinad, som framställts af

utländskt råsocker, komma att drabbas af tull och skatt till sammanlagdt

belopp af 26 öre för kilogram. Då direkt importerad raffinad,

såsom nyss nämnts, komme att drabbas af motsvarande utgifter af

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

sammanräknadt 33 öre för kilogram, synes som om det extra skyddet

för raffinaderierna skulle komma att höjas till 7 öre för kilogram, utgörande

skillnaden mellan 33 öre och 26 öre. Då det högre utbytet

emellertid länge varit ett bestående faktum och industrien sålunda redan

nu i verkligheten åtnjuter det högre skyddet, samt de uppgifter, kommitterade

inhämtat rörande raffinaderiernas ställning, angifva, att desamma

fortfarande äro i behof af detta skydd, kunna kommitterade icke

föreslå någon ändring beträffande skyddets storlek. Det får ej heller

förbises, att en minskning af raffinadtullen skulle medföra en nedsättning

af det skydd, som tillkommer hvitbetssockertillverkningen.i»

Då följaktligen lika väl Kung!. Maj:ts förslag som ofvan ornförmälda

förslag af motionärer, hvilka påyrkat en ytterligare minskning

af raffinationsskyddet, utgår från antagandet att berörda skydd, sådant

det nu består, är vida högre än hvad ursprungligen afsedt varit, har

det synts utskottet nödigt att till en början undersöka riktigheten af

denna utgångspunkt, och får utskottet därvid erinra om den beräkningsgrund

uti ifrågavarande afseende, som angifves i 1863 års tullkommittés

betänkande och hvilken synes hafva följts, då nu gällande tullsatser fastställdes.

Kommittén beräknade raffinationsskyddet enligt följande grunder.

100 tf råsocker (rörsocker) antogos lämna 83,3 8 tf raffinad och 16,04 tf

sirap, af hvilken senare produkt 3 tf ansågos i värde motsvara 1 tf

raffinad. Följaktligen beräknades 100 tf råsocker lämna i raffinad eu

totalafkastning af, med utelämnande af ett obetydligt bråktal, 89 tf.

Med denna beräkning såsom utgångspunkt skulle enligt nu gällande

tullsatser skyddet för raffinationsinclustrien, så länge denna industri

uteslutande förädlade rör-socker, hafva utgjort för kilogram raffinad (inberäknadt

sirap) 6,6 öre, hvilken siffra erhålles på följande sätt. För

100 kilogram raffinerad vara, raffinad och sirap, den senare beräknad i

värde till Vs af den förra, erfordras 112,36 kilogram råsocker, som draga

en tull af 26 kronor 40 öre efter 23,5 öre för kilogram. Tullen för 100

kilogram raffinad utgör efter 33 öre för kilogram 33 kronor, och dragés

härifrån nyssnämnda belopp 26 kronor 40 öre, utgör resten, 6 kronor 60

öre, det skydd, som, räknadt för 100 kilogram, tillkommer raffinationsindustrien.

För kilogram blir det alltså, såsom ofvan är sagdt, 6,6 öre.

Med användande af samma beräkningsgrund skulle, sedan man öfvergått

till att raffinera uteslutande hvitbetsråsocker, därvid till matlagning

duglig sirap icke lärer erhållas, skyddet, under antagande att 100 kilogram

dylikt råsocker lämna 90 kilogram raffinad, utgöra 6,9 öre för

kilogram, hvilken siffra erhålles på följande sätt. För framställande af

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 55

100 kilogram raffinad erfordras, med ett beräknadt utbyte af 90 procent,

111,1 kilogram hvitbetsråsocker, därför tullen utgör 26 kronor 11 öre. Då

tullen för 100 kilogram raffinad utgår med 33 kronor, blir således

skyddet, räknadt för 100 kilogram, 6 kronor 89 öre, motsvarande för

kilogram i afrundadt tal 6,9 öre.

Af hvad ofvan blifvit anfördt, framgår, att det skydd, raffinationsindustrien

ursprungligen ansetts böra åtnjuta, uppgått till i det närmaste

samma belopp som det nuvarande skyddet. Den skillnad, som sålunda

förefinnes mellan Kungl. Maj:ts enligt kommitténs utredning verkställda

beräkning och den, för hvilken här ofvan redogjorts, synes hafva berott

därpå, att vid beräkningen af skyddets storlek bortsetts från det förhållande,

att vid förädling af rörsocker erhölls en viss myckenhet

sirap, som ansågs i värde motsvara eu tredjedel så stor kvantitet

raffinad.

Den af Kungl. Maj:t föreslagna nedsättningen af raffinadtullen

synes sålunda icke skäligen böra uppfattas såsom ett återförande af

raffinationsskyddet till ursprungligen afsedt belopp, utan såsom en

verklig nedsättning; och för eu sådan torde icke heller skäl saknas.

Vid bedömande af denna fråga får nämligen icke förbises, att

genom Brysselkonventionens tillkomst andra förhållanden inträdt å

sockermarknaden, hvilka i förening med, efter konsumtionsbeskattningens

införande, påräknad dels minskning i produktionskostnaderna dels ock

inbesparing af ränta å skattebeloppet komme att i verkligheten öka

storleken af det ifrågavarande skyddet med ett belopp, som torde kunna

beräknas till 2 Va å 3 öre för kilogram.

Med hänsyn härtill anser utskottet, att en nedsättning af raffinadtullen

är af omständigheterna betingad, och då det belopp, hvartill en

dylik nedsättning bör bestämmas, såsom af det sagda framgår, utgör

omkring 3 öre, har utskottet ansett lämpligt att förorda Kungl. Maj:ts

förslag om den ifrågavarande tullens sänkning med 3 öre för kilogram.

Att på sätt två motionärer hemställt gå ännu längre i fråga

om nedsättning af tullen vågar utskottet däremot icke tillstyrka, då

utskottet anser nödigt, att med varsamhet förfares gent emot sockerindustrien,

för hvars främjande staten hittills underkastat sig så betydande

uppoffringar, och då för denna industris fortbestånd otvifvelaktigt

erfordras, att det råsocker, som inom landet produceras, äfven

kan därstädes raffineras.

Då här ofvan anförda förhållanden, hvilka ansetts påkalla en nedsättning

af tullen, visserligen delvis hänföra sig till Brysselkonventionen,

men dock till allra största delen stå i samband med öfvergången till eu

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

konsumtionsbeskattning, synes emellertid den ifrågavarande nedsätiningen

icke böra träda i kraft, förrän det nya skattesystemet ansetts böra

vinna tillämpning. Utskottet bar alltså icke kunnat tillstyrka bifall till

Kungl. Maj:ts förslag om den nedsatta tullens tillämpning före den 1

september 1906, vid hvilket förhållande bestämmelserna om restitution

för socker äfvensom karameller och andra konfityrer ock ansetts böra

för tiden till den 1 september 1906 bibehållas oförändrade. Mot de

föreslagna jämkningarna i dessa bestämmelser för tiden efter berörda

dag synes däremot icke något vara att anmärka.

Till ytterligare belysning af frågan om sockerbeskattningen hav

utskottet ansett lämpligt att här nedan meddela till utskottet aflämnad

uppgift om dels de svenska fabrikernas genomsnittspris, för kilogram

räknadt, å raffineradt socker under åren 1871—1904, dels ock medelpriset,

för 100 kilogram räknadt, å ej mindre 88-procentigt råsocker

samt raffineradt socker i Magdeburg än äfven samtliga sorter raffineradt

socker i Stockholm under tiden september—december 1903, januaridecember

1904 och januari—mars 1905.

År

öre

1871

1872

1873

1874

1875

1876

1877

1878

1879

1880

1881

1882

1883

1884

1885

1886

1887

1888

1889

1890

1891

1892

102,oo

97,71

72,07

88,43

89,65

87,23

94,82

87.28

88,64

90,4 9

93.29

91,22

86,53

76.61

71,39

68,48

62,60

65,80

69.61

64,50

64,9 3

67,27

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

År öre

1893 ........................................................................... 68,50

1894 ........................................................................... 61,40

1895 .......................................................................... 53,84

1896 ........................................................................... 57,67

1897 ........................................................................... 48,49

1898........................................................................... 54,6 7

1899 ....................... 56,19

1900 ............................. 56,99

1901 ........................................................................... 54,74

1902 ........................................................................... 51,07

1903 .......................................................................... 52,50

1904 .......................................................................... 53,35

57

Medelpriset å 88 %

råsocker i Magdeburg.

Medelpriset å raffmeradt

socker i Magdeburg.

Medelpriset å samt- liga sorter raffineradt

socker i Stockholm, j

1903

september

M. 18.30

M.

46.90

Er.

!

52.88

»

oktober

» 16.9 0

»

46.64

»

52.7 9

»

november

)) 16.50

y>

44.4 0

)>

53.04

december

)) 17.—

43.9 0

»

52.9 9

1904

januari

)) 16.60

»

43.—

»

53. i o

»

februari

» I6.10

»

42.50

53.05

y>

mars

)) 16.94

»

42.50

»

53.03

»

april

» 17.50

42.7 4

* »

53.04

maj

»_ 18.90

»

45.—

52.95

juni

)) 18.2 0

»

45.—

»

52.94

))

juli

» 19.30

y>

46.—

52.77

»

augusti

» 21.2 0

»

47.50

52.75

»

september

» 22.3 0

»

48.50

52.86

oktober

)) 21.50

»

48.50

53.04

»

november

» 28.2 0

»

53.—

»

53.7 2

december

)) 29.—

»

54.50

»

56.26

1905

januari

» 32:—

57.50

58.93

februari

1 » 30.2 0

))

57.50

»

61.62

»

mars

| » 30.—

uppgift saknas

»

60.42

Utskottet har vidare att yttra sig om Kungl. Maj:ts i propositionen

n:o 78 framlagda förslag, att, i afvaktan på den blifvande nya lagfftiftBih.

till Riksd. Prof. 1905. 5 Sami. 1 Åfd. 21 Häft. '' 8

Utbytes
procenten.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

ningens ikraftträdande, utbytesberäkningen vid beskattningen af hvitbetsockertillverkningen

skulle från och med den 1 september innevarande

år höjas med en procent, så att ett hundra kilogram råa (ej

torkade) hvitbetor antoges lämna ett utbyte af 13, i stället för nu 12,

kilogram socker.

Till stöd härför har departementschefen enligt det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet anfört följande:

Departements- »Enligt nu gällande lagstiftning om beskattning af hvitbetssocker
chefens

ytt- tillverkningen i riket skall tillverkningsskatt, utgörande hälften af gälranäe.

jande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af den

i världshandeln antagna holländska standard, erläggas i förhållande till

det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetorna

antagas hafva lämnat. Detta antagna sockerutbyte bestämdes vid beskattningens

införande till 6,2 5 kilogram af 100 kilogram råa (ej

torkade) hvitbetor. Men sedermera har den lagstadgade utbytesberäkningen

flera gånger höjts, nämligen år 1893 till 7,5, år 1894 till 8,2 5,

år 1895 till 9, år 1896 till 10,5, år 1901 till 11,5 och slutligen år

1902 till 12, allt beräknadt i procent af de för tillverkningen använda

råa betornas vikt. Dessa förhöjningar, som vidtagits i den mån hvitbetorna

visat högre sockerhalt och utbytet af socker såväl till följd

däraf som ock genom tillverkningsmetodernas förbättrande stigit, har

haft till syfte att låta skatten såvidt möjligt drabba allt inom landet

tillverkadt socker.

Huru sockerhalten hos betorna växlat under de senaste tillverkningsåren,

framgår af följande siffror, som jag erhållit från finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå:

Tillverknings-

år.

Antal

fabriker, där betornas sockerhalt var

lägre än 13 %

mellan 13 %

och 14 %

mellan 14 %,

och 15 %

mellan 15 %

och 16 %

större än 16 %\

■ , 5 >

1895—1896

2

10

1

1

1896—1897

2

9

6

—

1897—1898

—■

10

7

1

- 1

1898—1899

—

9

9

—

1

1899—1900

—

4

11

3

_ |

1900—1901

—

5

12

1

—

1901—1902

—

1

9

5

2

1902—1903

—

—

5

11

1

1903—1904

--

—

8

8

1

1904—1905

—

—

1

8

12

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 59

Senaste, cl. v. s. nu innevarande, tillverkningsår hade betorna lägsta

sockerhalten, 14,20 procent, vid Lidköpings sockerfabrik; därnäst var

sockerhalten lägst vid Köpinge (15,11 procent) och Karpalunds (15,17

procent) fabriker, båda belägna i Skåne; vid samtliga öfriga fabriker

var sockerhalten öfver 15,5 procent, högst var den vid Staffanstorps

(16,9 5 procent) och Keflinge (17,14 procent) äfvenledes i Skåne belägna

fabriker.

Det vunna utbytet af råsocker, reduceradt till första produkt,

utgjorde för tillverkningsåret 1895—1896 11,34 procent af de afverkade

betornas vikt och har sedan stigit oafbrutet ända till år 1902—1903,

då det uppgick till 14,21 procent; följande år var det 14,15 procent.

För innevarande tillverkningsår är sockerutbytet icke ännu kändt, men

torde detsamma, att döma af betornas sockerhalt, säkerligen komma

att stiga till 14,5 procent. Dock är härvid att märka, att vid vissa

fabriker utbytet antagligen blir något lägre.

Kungl. ''Maj:t har visserligen denna dag beslutat nådig proposition

till Riksdagen angående förändradt sätt för beskattning af socker, men

då den nya beskattningen ej skulle träda i kraft förr än den 1 september

1906 och sockerutbytet, som nämndt, i verkligheten är åtskilligt

större än det nuvarande legala utbytet, 12 procent, synes

intet skäl förefinnas att, i afvaktan å införandet af det nya beskattningssystemet,

låta skatten å hvitbetssockertillverkningen fortfarande

utgå efter nyssnämnda grund. Då emellertid de särskilda fabrikerna

i afseende å sockerutbytet äro tämligen olika situerade och skatten icke

bör sättas högre, än som motsvarar det utbyte, de industriföretag,

hvilka härutinnan befinna sig i det minst gynnsamma läget, kunna

antagas vinna, synes mig dock söm om det lagstadgade utbytet icke

bör sättas högre än till 13 procent.

Det beräknade utbytets förhöjning med 1 procent medför vid en

betafverkning af 750,000 ton, hvilket torde kunna anses såsom ett

normalt medeltal, en ökad skatteinkomst af i rundt tal 880,000 kronor.

Äfven om betafverkningen ej skulle uppgå till högre belopp än under

innevarande tillverkningsår, eller omkring 560,000 ton, skulle statsverkets

inkomst likväl ökas med öfver 650,000 kronor.»

Det torde icke kunna förnekas, att öfvergången till det nya beskattningssystemet

kommer att i flera afseenden rätt kännbart träffa

industrien. Utom det att fabrikerna måste erlägga eu i många

fall afsevärdt högre skatt, än hittills varit fallet, hafva de ock

att bära ej obetydliga kostnader för fabriksdriftens anordnande i öfver
-

Utskottets yttrande.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Herr Faxes

motion.

60 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

ensstämmelae med det nya systemets fordringar. Hvad särskilt beträffar

de anläggningar för melassutsockring, syna förekomma vid de

flesta af våra fabriker, kanna de efter konsumtionsskattesystemets införande

icke användas med samma fördel som nn. I följd häraf gå

ock de på dessa anläggningar nedlagda kostnader till väsentlig del

förlorade. Äfven i detta afseende synas följaktligen ekonomiska uppoffringar

vara att befara.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden och då det synes olämpligt

att under det sista året, ett skattesystem tillämpas, höja skattesatsen,

har utskottet ansett nu gällande utbytesprocent böra bibehållas

oförändrad. Utskottet har alltså icke kunnat tillstyrka bifall till Kungl.

Maj:ts förevarande framställning.

Hvad till sist angår den af departementschefen berörda omständigheten,

att med den tidpunkt, som valts för den nya skatteformens trädande

i tillämpning, eller den 1 september 1906, skatten för nämnda års betskörd

åtminstone till allra största delen icke komme att inbetalas förr än

efter 1906 års utgång, hvilket så till vida innebure en olägenhet, som det

inkomstbelopp, hvilket i det för Riksdagen framlagda förslaget till riksstat

för år 1906 upptagits under skattetiteln hvitbetssockertillverkningsafgift,

icke under året kunde annat än till en del påräknas, har utskottet

visserligen icke förbisett, att en dylik olägenhet svårligen synes kunna

undvikas. Utskottet har likväl ansett departementschefens framställning

i denna del icke föranleda annat utskottets yttrande än det, som påkallas

i sammanhang med utskottets förslag till beräkning af de särskilda

bevillningarnas belopp för år 1906.

Utskottet öfvergår nu till granskning af de särskilda paragrafer

i det af Kungl. Maj:t framlagda författningsförslaget, i hvilka utskottet

funnit sig böra vidtaga ändringar eller rörande hvilka ändringsförslag

blifvit framställda.

Herr Faxe har i sin ofvan omförmälda motion n:o 240 beträffande

4, 5, 10, 11, 14, 17, 25, 28 och 47 §§ framställt särskilda förslag.

Vid införande här nedan af berörda förslag har, för vinnande af öfverskådlighet,

ansetts lämpligt att jämsides upptaga den af Kungl. Maj:t

föreslagna lydelsen af ifrågakomma paragrafer:

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kung!. Maj:ts förslag.)

(Herr Faxes förslag.)

61

4 §•

Från fabrik, som står under (Utgår.)

kontroll, eller från allmänt sockernederlag

må socker, utan erläggande

af sockerskatt, från riket utföras,

om utförseln sker genom tullkammare

under den kontroll och de

villkor, som i tullstadgan bestämmas

för utförsel af nederlagsgods.

Om och under hvilka villkor

frihet från sockerskatt må äga rum

för socker, som användes för tillverkning

af andra varor, hvilka

ur riket utföras, därom förordnar

Kungl. Maj:t.

5 §•

1. Innan socker från fabrik

eller allmänt sockernederlag utlämnas

till fritt bruk, skall den därå

belöpande skatt inbetalas till landtränteriet

i det län, där fabriken

eller nederlaget finnes, eller, hvad

fabrik eller sockernederlag i Stockholm

angår, till öfverståthållareämbetet;

dock att, därest tillverkaren

eller nederlagsinnehafvaren ställer

säkerhet, som af Kungl. Maj :ts befallningshafvande

godkännes, han

må för eu tid af två månader åtnjuta

anstånd med erläggande af

skatt.

5 §■

1. Innan socker från fabrik

eller allmänt sockernederlag utlämnas

till fritt bruk, skall den därå

belöpande skatt inbetalas till landtränteriet

i det län, där fabriken

eller nederlaget finnes, eller, hvad

fabrik eller sockernederlag i Stockholm

angår, till öfverståthållareämbetet;

dock att, därest tillverkaren

eller nederlagsinnehafvaren ställer

säkerhet, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

godkännes, han

må för en tid af tre månader åtnjuta

anstånd med erläggande af

skatt.

10 §.

Fabriksbyggnaden skall varafullomgifren

af ett minst två

10 §.

1. Vid råsockerfabrik skall

fabriksbyggnaden ligga fritt, utan ständigt

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bevillningsutskottets

(.Kungl. Maj:ts förslag.)

samband med andra byggnader, och

må icke, med undantag för kontorslokal,

innehålla andra lägenheter än

dem, som äro behöfliga för sockertillverkningen.

De lägenheter, i

hvilka råsockrets centrifugering och

uppvägning försiggå, skola bilda eu

särskild afdelning af byggnaden

(sockerhusetj, så att de, om så erfordras,

må kunna afstängas från

öfriga delar af densamma.

2. Mellan sockerhuset och den

öfriga delen af fabriken må endast

finnas en genomgång. Vid denna

genomgång skall för de vid fabriken

anställde kontrollörer finnas vaktrum

med åt genomgången vettande

fönster. Om magasin för sockers

uppläggande gränsar till sockerhuset,

må genomgång finnas äfven

till magasinet.

3. Fönstren på centrifugrumrnets

ytterväggar skola vara försedda

med järngaller samt fönstren till öfriga

lägenheter i sockerhuset äfvensom

gluggarna till under detsamma

belägna källare med järngaller eller

nät af järntråd på sätt i ordningsstadgan

föreskrifves.

11 §■

1. Vid fabrik för framställning

af raffineradt socker skall antingen

fabriksbyggnaden ligga fritt, utan

samband med andra byggnader, samt

hafva samtliga utåt vettande fönster

försedda med järngaller eller nät af

järntråd, eller ock skall fabriksom
-

Betänkande N:o 21.

{Herr Faxes förslag.)

meter högt stängsel af sten eller

järn, därest ej Kungl. Maj:t finner

mindre fiälständig anordning hunna

medgifvas. Till stängslet må dock

räknas brandmur, sä ock till fabriken

hörande byggnad, som till fabriksområdets

utsida ej har annan öppning

än sådan ingång, som är bevakad

eller ställd under kronans

läs, eller ock fönster, försedda med

galler eller nät af järntråd med

högst fem centimeter mellan stängerna

eller trådarna.

Stängsel skall så anbringas, att

detsamma ej ligger på mindre än

fem meters afstånd från byggnad,

som ej utgör del af stängslet.

För fabrik, som ligger vid öppen

plats eller trafikerad gata i stad

samt vid stationsområde å statens

järnvägar samt vid hamn, hvarest

övervakning lätt låter sig verkställa,

må förenkling i afstängning

mot ifrågavarande platser medgifvas

af finansdepartementets kontroll- och

justering sbyrå.

11 §•

I fabrik skall vid hvarje ingång,

som icke i allmänhet hålles stängd,

finnas vaktstugor eller vaktrum för

de till ingångens bevakning anställda

kontrollörer. Från lägenheten skall

finnas fönster åt ingången till fabriken.

För trafiken till och från fa
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

rådet vara fullständigt omgifvet af

ett minst två meter högt stängsel,

där ej på grund af särskilda förhållanden

Kungl. Maj :t finner mindre

fullständig anordning kunna medgifvas.

Till stängslet må räknas

brandmur så ock till fabriken hörande

byggnad, som till fabriksområdets

utsida ej har annan öppning än

sådan ingång, som är bevakad eller

ställd under kronans lås, eller fönster,

försedda med järngaller eller

nät af järntråd.

Stängsel skall så anbringas, att

detsamma ej ligger på mindre än

fem meters afstånd från byggnad,

som ligger inom och ej utgör del

af stängslet.

2. För trafiken till och från

fabriken må i stängslet kring densamma

i regel ej hållas öppna mer

än två ingångar om dagen och en

om natten. Alla andra ingångar

skola vara stängda med kronans

lås, och få de vid behof öppnas

allenast i kontroll tjänstemans närvaro.

3. Vid hvarje ingång, som icke

i allmänhet hålles stängd, skall

finnas vaktstuga eller vaktrum förde

till ingångens bevakning anställde

kontrollörer. Från vaktrummet

skall finnas fönster, vettande åt

ingången till fabriken.

14 §.

1. Tillverkare äger att äfven

utom fabriksområdet men i fabrikens

(Herr Faxes förslag.)

hriken må i stängslet ikring densamma

i regeln icke hållas öppna

mer än två ingångar om dagen och

en om natten. Alla andra ingångar

skola vara stängda med kronans

lås, och få de vid behof öppnas

allenast i kontrolltjänstemans närvaro.

14 §.

1. Tillverkare äger att äfven

utom fabriksområdet, men i fabri
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

64

(Kungl. Maj:ts förslag.)

närhet upplägga obeskattadt socker

i magasin, som uteslutande användes

till förvarande af sådant socker.

Sådant magasin räknas till fabriken

och skall stå under kronans lås.

17 §•

1. Då fabrik skall sättas i gång

eller vid början af ett tillverkningsår

fortfarande vara i verksamhet, åligger

det tillverkaren att minst tio

dagar förr, än rörelsen må börja,

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ingifva skriftlig driftsanmälan

med uppgift om

a) dagen, då han ämnar börja

rörelsen,

b) huruvida arbetet skall fortgå

dag och natt eller endast om dagen,

c) antalet ingångar, som i allmänhet

skola hållas öppna,

d) huruvida socker skall förvaras

utom fabriksområdet, samt

e) det ombud, som i tillverkarens

frånvaro skall företräda honom

inför kontrolltjänstemännen, hvarjämte,

därest fabriken ej står under

kontroll, då anmälan göres, vid

densamma skall fogas intyg af vederbörande

öfverkontrollör, att anordningarna

vid fabriken icke strida

mot denna förordnings eller ordningsstadgans

föreskrifter.

(Herr Faxes förslag.)

kens närhet upplägga obeskattadt

socker i magasin, som uteslutande

användes till förvaring äf sådant

socker. Sådant magasin räknas till

fabriken och skall stå under kronans

lås. Såvida icke kontroll- och

justering sbyrån medgifver undantag,

skäll sådant magasin ligga inom

en kilometers afstånd från fabriken.

17 §•

1. Då-----;---

— — — — — — — — — om

a)----------

b)---- ---_____

c) -------

d) __ -1=^ - ----

e) det ombud, som i tillverkarens

frånvaro skall företräda honom

inför kontrolltjänstemännen, jämte,

om han så önskar, en eller flera

ställföreträdare för detta,

hvarjämte —----före
skrifter.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Bevillningsutskottets

(Kungl. Maj d s förslag.)

25 §.

6. År fabrik belägen, utom

stad eller köping, vare tillverkaren

pliktig att på anmodan af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande åt enhvar

af den vid fabriken anställda

kontrollpersonal utan ersättning

upplåta ett eldadt, städadt samt

med nödiga möbler och sängkläder

försedt boningsrum, beläget i fabrikens

närhet. Oafsedt fabrikens belägenhet

vare tillverkare ock skyldig

att, på anmodan af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande, åt enhvar

af kontrollpersonalen, som sådant

önskar, anskaffa lämplig kost

mot ersättning af två kronor om

dagen. Sistnämnda ersättningsbelopp

afdrages från det vederbörande

tillkommande arfvode och tillhandahålles

tillverkaren genom Kungl.

Maj:ts befallningshafvande.

7. Då arbete i sockerfabrik ej

pågår och allt socker inlagts i

magasin under kronans lås, skola

förste kontrollör och kontrollörer

återkallas och tillsynen vid magasinet

öfverlämnas åt en af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande utsedd

tillsyningsman, hvilken i arfvode

af statsmedel erhåller tio kronor

för hvarje dag hans verksamhet vid

magasinet påkallats. Påkallas tillsyningsmannéns

åtgärd under tillverkningsåret

mer än trettiofem

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 5 Sami.

Betänkande N:o 21.

(Herr Faxes förslag.)

25 §.

6. År fabrik belägen utom stad,

köping eller municipalsamhälle, vare

tillverkare pliktig att på anmodan

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

åt enhvar af den vid fabriken

anställda kontrollpersonal till ett

pris af en krona om dagen i fabrikens

närhet upplåta ett eldadt,

städadt samt med nödiga möbler

och sängkläder försedt boningsrum.

Oafsedt fabrikens belägenhet vare

tillverkare ock skyldig att på anmodan

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

åt enhvar af kontrollpersonalen,

som sådant önskar, anskaffa

lämplig kost mot en ersättning af

två kronor om dagen. De i detta

mom. omförmälda ersättningsbelopp

afdragas från det vederbörande tillkommande

arfvode och tillhandahållas

tillverkaren genom Kungl.

Maj:ts befallningshafvande.

7. Då arbetet i råsockerfabrik

icke pågår och allt socker inlagts

i magasin under kronans läs, skall

förste kontrollör och kontrollörer

återkallas och tills}men vid magasinet

öfverlämnas åt en af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande utsedd

tillsyningsman, hvilken i arfvode af

statsmedel erhåller 10 kr. för hvarje

dag hans verksamhet i magasinet

påkallas. Påkallas tillsyningsmannens

åtgärd under tillverkningsåret

mer än nittio särskilda dagar, skall

1 Afd. 21 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

särskilda dagar, skall ersättningen

för de Överskjutande dagarna gäldas

af tillverkaren.

28 §.

1. När socker skall uttagas från

fabrik, göre tillverkaren hos förste

kontrollören eller tillsyningsmannen

skriftlig anmälan därom, med angifvande

af sockrets slag och vikten

af hvarje kolli äfvensom huruvida

sockret skall utlämnas till fritt bruk

eller försändas till annan fabrik,

allmänt sockernederlag eller tullkammare.

47 §.

Beträffande de fabriker, inom

Indika arbete bedrifvits under tillverkningsåret

1904—1905 och som

skola vara i gång under tillverkningsåret

1906—1907, skall dock särskild!

till efterrättelse lända:

a) De i 10 och 11 §§ omförmälda

galler och järntrådsnät samt

de i 11 § omförmälda vaktstugor

skola första gången bekostas af

staten. Detsamma galle om de i

11 § omförmälda stängsel, såvida

de utgöras af träplank, men om tillverkaren

önskar uppföra stängslet

af annat material, erhåller lian af

statsmedel såsom bidrag därtill ett

belopp, motsvarande kostnaden för

ett stängsel af träplank.

b) Därest afsevärda svårigheter

möta att inskränka antalet af fabri
-

(Ilerr Faxes förslag.)

ersättning för de öfverskridande

dagarna gäldas af tillverkaren.

28 §.

1. När socker skall uttagas från

fabrik, göre tillverkaren hos förste

kontrollören eller tillsyningsmannen

skriftlig anmälan därom med angifvande

af sockrets slag och kvantitet

äfvensom huruvida sockret skall

utlämnas till fritt bruk eller försändas

till annan fabrik, allmänt

sockernederlag eller tullkammare.

47 §.

Beträffande — — —---

— — —----lända:

a) De i §§ 9 och 10 omförmälda

galler och järntrådsnät samt de i

§ 10 omförmälda vaktstugor och

vaktrum skola första gången bekostas

af staten. Detsamma galle

om de i § 9 omförmälda stängslen.

b) Därest afsevärda svårigheter

möta att inskränka antalet af fabri
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. May.ts förslag.)

k ens ingångar till två eller att i

öfrigt vidtaga föreskrifna anordningar

vid fabrik, vill Kungl. Maj:t

på framställning af tillverkaren och

efter rederi ovan des hörande för falriken

meddela de förändrade lestämmelser,

som af omständigheterna kunna

påkallas.

67

(Herr Faxes förslag.)

kens ingångar till två eller att i

öfrigt vidtaga föreskrifna anordningar

vid fabrik, skall tillverkaren

dock vara berättigad att fortfarande

drifva sin rörelse, och skall kontrollen

då ordnas enligt de föreskrifter,

som kungl. kontroll- och

justeringslyrån har att lämna, på

sådant sätt, att den lufver betryggande

för staten och så litet som

möjligt hindrande för tillverkaren.

4 §•

Rörande de i denna § meddelade bestämmelser anför chefen för

finansdepartementet följande:

»I 4 § meddelas stadgande om villkoren för export af socker. Då

i nämnda paragraf föreskrifvits, att från fabrik, som står under kontroll,

eller från allmänt sockernederlag socker må från riket utföras utan

erläggande af sockerskatt, om utförseln sker genom tullkammare under

den kontroll och de villkor, som i tullstadgan bestämmas för utförsel

af nederlagsgods, har därmed åsyftats en anordning, hvarigenom all

restitution af konsumtionsskatt vid export af socker skulle kunna undvikas.

Den olägenhet, som vidlåder råämnes- eller betsaftbeskattningen därigenom

att export ej kan ske, med mindre skatterestitution medgifves,

och att restitutionen vanligen medför någon premie för exportören, är

sålunda undanröjd. För att bereda möjlighet till befrielse från erläggande

af konsumtionsskatt för socker, som användes för tillverkning af

andra varor, hvilka ur riket utföras, har i sistnämnda § jämväl införts

en bestämmelse i sådant syfte. Då emellertid en dylik skattebefrielse

förutsätter, att tillverkningen i fråga sättes under särskild kontroll,

och bestämmelserna härom icke torde böra erhålla sin plats i nu förevarande

förordning, har jag ansett lämpligast, att meddelandet af de

föreskrifter, som härutinnan må finnas erforderliga, öfverlämnas åt

Kungl. Maj:t.»

Herr Faxe har i sin ofvanberörda motion yrkat, att denna § måtte

ur förordningen utgå. Till stöd härför åberopar motionären, hurusom

Sverige i Brysselkonventionen förvärfvat sig eu undantagsställning med

Special
motivering.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

villkor att export icke ägde rum och att det därför vore farligt för

vår svenska sockerindustri att äfventyra denna undantagsställning.

Enligt hvad artikeln 6 i Brysselkonventionen af den 5 mars 1902

gifver vid handen, kunna bestämmelserna i konventionen, såvidt de

angå Sverige, uppdelas i två olika klasser, nämligen dels sådana, livilkas

tillämpning är beroende häraf, huruvida export af socker från Sverige

kommer att äga rum, och dels sådana, som skulle träda i kraft omedelbart

efter det konventionen blifvit af Sverige ratificerad.

Till förstnämnda klass höra bestämmelserna i artikel 1 om afskaffande

af direkta eller indirekta premier, som tillverkning eller

utförsel åtnjuter, vidare föreskrifterna i artikel 2 om skyldighet att

ställa råsockerfabriker och sockerraffinaderier under ständig kontroll

samt slutligen stadgandet i artikel 3 angående skyldighet att till visst

belopp begränsa tilläggsafgiften eller den s. k. surtaxe, d. v. s. skillnaden

mellan beloppet af de afgifter och skatter, som påföras utländskt socker,

och beloppet af de afgifter och skatter, som drabba inhemskt socker.

Samtliga dessa föreskrifter skola icke vara för Sverige gällande, så

länge Sverige icke exporterar socker. I konventionen finnes emellertid

icke någon bestämd föreskrift om utsträckningen af den export, som

må förekomma utan att Sveriges undantagsställning i berörda hänseende

skall anses hafva upphört. Afgörande! af denna fråga är öfverlämnadt

åt den med anledning af konventionen inrättade ständiga kommissionen

i Bryssel. Export torde dock, enligt hvad af de vid konferensen förda

protokoll framgår, anses föreligga redan vid upprepad utförsel af ett

kvantum af några tusental kilogram. Därest kommissionen skulle

förklara Sverige tillhöra de sockerexporterande länderna, skulle följaktligen

för Sverige inträda skyldighet att i enlighet med konventionens

bestämmelser ordna sin sockerlagstiftning. Sverige hade därvid att

välja mellan antingen att nedsätta surtaxen till högst 6 francs (4,3 2

kronor) för 100 kilogram för raffinerad! och därmed likställdt slag af

socker samt högst 5,5 0 francs (3,9 0 kronor) för annat socker, hvilket

under den nya ordningen vore liktydigt med en sänkning af tullen

till resp. 4,3 2 och 3,9 6 öre för kilogram räknadt, eller ock att frånträda

sin nuvarande ställning till konventionen och få sin export belagd

med särskild tilläggstull, motsvarande den premie, som skall anses

ligga i den högre surtaxen.

Hvad angår den förstnämnda åtgärden eller tullens sänkning,

lärer industrien icke kunna bestå utan ett vida högre skydd, än som

efter en dylik nedsättning skulle kvarstå, och genom den senare af

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

omförmälda båda åtgärder torde sockrets afsättning i utlandet komma

att omöjliggöras. Det lärer ock med allt skäl kunna ifrågasättas, huruvida

inom en öfverskådlig framtid en förmånlig export verkligen kan

tänkas komma till stånd här ifrån landet. Under sådana förhållanden torde

de i nu omförmälda afseende föreslagna bestämmelserna, såvidt de innefattas

i förra delen af paragrafen, icke böra äga tillämpning, så länge

Brysselkonventionen är för Sverige gällande, och har därför en tillläggsbestämmelse

härom införts i §.

Hvad härefter beträffar stadgandet i senare delen af denna paragraf,

torde detta för närvarande hafva betydelse endast med afseende å

punsch, men väl är det af vikt att så ordna förhållandena, att till denna

ingalunda obetydliga exportartikel svenskt socker må kunna användas.

Såsom framdeles möjliga exportartiklar, hvilka skulle beröras af stadgandet,

märkas tillverkningar af våra skogsbär äfvensom kondenserad

mjölk.

Beträffande artikeln punsch gäller för närvarande jämlikt § 9

mom. 5 tulltaxeunderrättelserna och generaitullstyrelsens med stöd häraf

meddelade resolutioner, att restitution vid utförseln beviljas för den

tull, som erlagts för de till exportvaran använda kvantiteter socker

och arrak, hvilken restitution beräknas och utgår med visst belopp

för liter utförd vara.

Med hänsyn härtill och med afseende å hvad nu föreliggande

författningsförslag i öfrigt innehåller i fråga om tidpunkten och ordningen

för sockerskattens erläggande lärer det kunna ifrågasättas, huruvida ej

lämpligast vore att socker, som användes vid tillverkning af punsch,

afsedd för export, blefve i vanlig ordning beskattadt, med rätt för tillverkaren

att sedermera vid varans utförsel erhålla restitution af skatten

för sockret likaväl som af den tull, som kan belöpa på de vid tillverkningen

använda ingredienser. Därest utländskt socker användes

vid exportvarans framställning, blefve det inkonsekvent om, såsom

Kungl. Maj:ts förslag synes afse, befrielse från skatten skulle äga

rum medelst skatteafföring, under det att belöpande tull skulle erläggas

för att efter exporten restitueras. Samma inkonsekvens komme

äfven i viss mån att göra sig gällande vid användning af svenskt

socker, då i detta fall tullrestitution för arraken skulle ifrågakomma.

Önskligt vore väl, att ett likartadt förfarande med afseende å tull och

skatt i hvilketdera fallet som helst kunde vinna tillämpning. Därest

tullmedlen icke borde definitivt vidkännas en eventuell utgift för sockerskattens

restituerande, kunde väl svårighet icke möta att vederbörligen

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

godtgöra tullverket af det på 7:de hufvudtiteln uppförda anslag till

restitutioner. Kontrollen borde dock ankomma på tullverket, som

ju i hvarje fall hade att anordna kontroll med afseende å arraken

samt äfven i fråga om sockret, därest detta vore importeradt. Men

denna omständighet och det förhållande, att med afseende å tullrestitution

åtminstone för en i varan ingående ingrediens (arraken) bestämmelser

innehållas i de af Riksdagen beslutade tulltaxeunderrättelserna,

synas lämpligen böra föranleda, att hufvudgrunderna för en eventuell

skatterestitution blefve Riksdagen underställda.

Med afseende å sådana artiklar som ofvan omförmälda tillverkningar

af skogsbär samt kondenserad mjölk — därest öfver hufvud

taget det kan anses vara af behofvet påkalladt att i förevarande lagstiftning

redan nu taga hänsyn till dessa eller andra dylika tillverkningar

— torde förhållandena gestalta sig något annorlunda, beroende

därpå, att därvid oftast icke kunde blifva fråga om tullrestitution samtidigt

med skatterestitutionen och att följaktligen kontrollen icke i

regeln kunde läggas å tullverket.

Förevarande fråga synes sålunda tarfva en närmare utredning,

och lärer i afbidan därpå med afgörandet så mycket hellre kunna anstå,

som Riksdagen hinner att ännu en gång sammankomma, innan den

nya sockerbeskattningsformen skulle träda i kraft.

Utskottet har därför ansett nu ifrågavarande del af paragrafen

böra ur förordningen utgå och i stället funnit sig böra hemställa om

aflåtande af eu skrifvelse till Kungl. Maj:t i nu nämndt syfte.

5 §.

Motionären har här yrkat, att den i paragrafen omförmälda tid

af 2 månader för anstånd med skattens erläggande måtte utsträckas

till 3 månader, och anför till stöd härför följande:

»I § 5 bestämmes, att de inhemska fabrikerna icke skola få åtnjuta

anstånd med skattens erläggande mer än två månader, men att importör

af utländskt socker skall erlägga skatten på samma gång som tullen

erlägges. Genom att upplägga sockret på nederlag och betala nederlagsafgift

för tullbeloppet får importören tre månaders kredit äfvenledes

å skattebeloppet, å hvilket dock någon nederlagsafgift icke synes komma

att erläggas. Jag anser, att samma betalningSanstånd, som kommer

importören till godo, äfven bör lämnas den inhemska tillverkaren.»

Enligt § 75 i gällande tullstadga är, då nederlagsvaror angifvas

till förtullning, ägaren mot ställande af viss säkerhet berättigad till

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

anstånd med tullafgiftens erläggande i 90 dagar från angifningsdagen,

om tullbeloppet för det på samma inlaga upptagna gods uppgår till

500 kronor eller därutöfver.

Då således genom det af motionären omförmälda förfarande eu

importör lärer kunna betinga sig 90 dagars anstånd äfven med skattens

erläggande och därigenom kan sägas blifva gynnsammare ställd än

tillverkaren, bär en ändring, på sätt herr Faxe föreslagit, ansetts lämplig.

7 §•

I öfverensstämmelse med såväl förordningen angående villkoren

för tillverkning af brännvin som ock förordningen angående tillverkning

och beskattning af maltdrycker har den af Kungl. Maj:t föreslagna benämningen

tillståndsbref ansetts böra här, och följaktligen äfven på

andra ställen i förslaget, utbytas mot tillståndsbevis.

10 och 11 §§.

Rörande här ifrågavarande §§, hvilka lämpligen synts kunna behandlas

i ett sammanhang, anför departementschefen följande:

»Hvarje fabrik, som afser tillverkning eller raffinering af socker

— sålunda '' både råsockerbruk och raffinaderier — skall, jämlikt 9^§ i

förslaget, vara så byggd och inrättad, att enligt de närmare föreskrifter,

som i förordningen och ordningsstadgan meddelas, en betryggande bevakning

af densamma till skydd mot skatteförsnillning utan svårighet

kan äga ruin.

I afseende härå hyser jag emellertid, såsom jag redan omnämnt, en

från kommitterades i viss mån afvikande åsikt. Kommitterade, eller i hvarje

fall flertalet af dem, hafva nämligen förutsatt, att komsumtionsbeskattningen

skulle fordra, att hvarje fabrik skulle vara fullständigt omgifven

af ett minst två meter högt stängsel. Samtidigt hafva de emellertid

antydt, att vid råsockerbruken kontrollen hufvudsakligen bör förläggas

till de delar af fabrikerna, där råsockret uttages ur centrifugerna, samt

till fabrikernas lager. Utgår man härifrån, synas så vidtgående åtgärder

som de nyssberörda af kommittén föreslagna knappast vara erforderliga,

Härskri rit, med hänsyn därtill, att i nu gällande ordningsstadga för hvitbetssockerfabrikerna

i riket är föreskrifvet, att vid fabrik, som anlägges

sedan ordningsstadgan trädt i kraft, fabriksbyggnaden skall ligga fritt,

utan samband med andra byggnader, och ej innehålla andra lägenheter

än dem, som äro behöfliga för sockertillverkningen, samt att de lägen
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

heter, i livilka råsockrets kristallisering och centrifugering försiggå, skola

bilda en särskild afdelning af byggnaden, så att de, om så erfordras, må

kunna afstängas från öfriga delar af densamma.

De flesta nu befintliga råsockerfabriker äro visserligen byggda år

1893 eller dessförinnan, men med ett eller annat enstaka undantag äro

de alla så anordnade, att de lokaler, där råsockrets centrifugering äger

rum, kunna afstängas från de öfriga delarna af fabriken. Vid sådant

förhållande synes det vara fullt tillräckligt att koncentrera tillsynen öfver

råsockerbruket till den del af fabriken, där sockret centrifugeras, d. v. s.

till det så kallade sockerhuset. Om dettas åt utsidan vettande fönster

förses med galler eller järntrådsnät, blifva kontrollörernas göromål

inskränkta till att dels öfvervaka sockrets uppvägning och inläggning

å magasin, såvida det ej omedelbart bortföres från fabriken, dels ock

tillse, att intet socker olofligen utföres från sockerhuset till den öfriga

delen af fabriken.

Vid raffinaderierna åter, hvilka anlagts utan tanke på en blifvande

kontroll och väl äfven tillbyggts i mån af rörelsens utvidgning, äro i

allmänhet apparaterna för sockrets kristallisering icke sammanförda på

ett ställe inom fabriken. Det går därför ej gärna för sig att beträffande

dessa stanna vid de föreskrifter, som, enligt hvad jag nyss nämnt, synas

vara tillräckliga i fråga om råsockerbruken, utan torde beträffande raffinaderierna

blifva nödvändigt att såsom regel stadga, att sådan fabriks område

skall, därest fabriken ej har en fri belägenhet, utan samband med öfriga

byggnader, vara fullständigt inhägnad! med lämpligt stängsel, dock med

rätt för Kungl. Maj:t att efter pröfning af förhållandena i särskilda fall

härifrån medgifva undantag. År raffinaderiet byggdt på sätt, jag nyss

antydt, synes det däremot vara tillfyllestgörande, ifall fabriksbyggnadens

fönster förses med galler eller järntrådsnät samt dess ytterdörrar antingen

hållas stängda eller ställas under ständig bevakning. Bestämmelserna

härom återfinnas i förslagets 11 §.

Därest det vid fabrik — vare sig råsockerbruk eller raffinaderi —

som vid den tilltänkta n}*a författningens ikraftträdande redan är i

gång, skulle möta afsevärda svårigheter att tillämpa de i förevarande

afseende i allmänhet föreslagna bestämmelserna, synes emellertid billigheten

fordra, att möjlighet beredes till medgifvande af jämkningar häri;

och bär i sådant syfte eu bestämmelse i dylik riktning intagits bland

de i förslagets femte kapitel förekommande öfvergångsstadganden.»

Herr Faxe har till stöd för sitt förslag om förändrad lydelse af

förevarande paragrafer användt en så lydande motivering:

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

jBevillningsutslcottets Betänkande N:o 21.

»§§ 10 och 11 innehålla bestämmelserna om huru fabriker skola

inrättas till beredande af möjlighet för bevakning. Uti det förslag till

förordning om beskattning af socker, som såsom reservation åtföljde det

af kommitterade den 17 maj 1904 afgifna betänkande, innehållas samma

bestämmelser äfvenledes i §§ 10 och 11, men är i princip en viktigförändring

vidtagen. Kommitterade hafva, säkerligen på grund af att

samtliga svenska råsockerfabriker äro byggda utan hänsyn till möjligheten

af införande af konsumtionsbeskattning, föreslagit, att bevakningen skulle

förläggas utikring fabrikerna, hvarigenom tillverkarne blefve i tillfälle att,

så litet som möjligt hindrade af kontrollföreskrifter, bedrifva sin tillverkning.

Den kungl. propositionen däremot förlägger kontrollen inuti

fabriken, hvilken fördelas i två afdelningar, den ena bevakad, den andra

obevakad. Härigenom skulle emellertid för tillverkarne åstadkommas

många svårigheter. Särskild kontroll måste införas beträffande det socker,

som i saften kommer att omsmältas, hvilket ifrån det s. k. sockerhuset

måste föras till andra delar af fabriken. Då det är en absolut omöjlighet

att inom sockerhuset förvara den sirap, som tillverkas vid fabriken, och

hvilken, beroende på det resultat undersökningen däraf lämnar, antingen

skall återföras till fabriken eller gå bort som skattefri melass, blifva

äfven extra kontrollåtgärder härvidlag nödvändiga. Att förbjuda omsmältning

af socker och omarbetning af sirap skulle medföra en fullkomlig

revolution inom hela arbetsmetoden vid de svenska sockerfabrikerna och

bör således icke kunna ifrågakomma. Härtill kommer, att det i flera af

fabrikerna är omöjligt att uppföra någon mur mellan det s. k. sockerhuset

och den öfriga fabriken, och att i hvad fall som helst i de äldre

fabrikerna blifver nödvändigt att mellan sockerhuset och den öfriga

fabriken hålla tre (undantagsvis två) ingångar bevakade. I somliga

fabriker torde det äfven vara omöjligt få plats till de föreskrifna

vaktrummen.

I Kungl. Maj:ts förslag är icke föreskrifvet, att de dörrar, som

från sockerhuset leda ut till fria luften, och hvilka äro nödvändiga för

lastning af socker, skola vara bevakade.

Det torde äfven böra påpekas, att det är nödvändigt för fabrikerna

att hafva smedja, maskin- och snickarverkstad, lagerrum m. m. inom

fabriksbyggnaden, och att, i händelse bostadslägenhet för fabrikens

tjänstemän där förbjudes, i nuvarande dylika kunna inhysas kontrolltjänstemännen.

På grund af hvad nu anförts, och då däraf framgår, att kontrollkostnaden

på grund af de lokala förhållandena i de gamla fabrikerna

Bih. till Biksd. Prat. 1905. 5 Sami. 1 Afd. 21 Käft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

blifver ungefärligen lika dyr efter Kungl. Maj:ts förslag som efter kommittéförslaget,

anser jag det senare i ifrågavarande afseende vara att

föredraga framför Kungl. Maj:ts förslag. Kock torde beträffande fabriker,

som äro belägna vid allmänna platser, såsom t. ex. gator och torg i

städer samt stationsområden vid statens järnvägsstationer och vid hamn,

hvarest öfvervakning lätt låter sig verkställa, en inskränkning kunna

äga rum i anbringandet af galler för fönsterna.»

Såsom af det anförda framgår, har motionären i hufvudsak upptagit

kommitténs förslag till lydelse af ifrågavarande paragrafer.

På de skäl, chefen för finansdepartementet anfört, synas emellertid

de af Kungl. Maj:t föreslagna kontrollföreskrifterna i tillämpningen

vara enklare än de åtgärder, kommittén ifrågasatt. Då härtill kommer,

att, därest det vid redan befintlig fabrik skulle möta afsevärda svårigheter

att vidtaga föreskrifna anordningar, i förslagets 47 § inrymts en

bestämmelse i syfte att medgifva erforderliga jämkningar, finner utskottet

Kung]. Maj:ts förslag vara att föredraga framför de af herr Faxe föreslagna

bestämmelserna.

Beträffande fabrik, som är belägen vid de af herr Faxe angifna

allmänna platser, där bevakning lätt kan ske, torde dock, såsom herr

Faxe föreslagit, eftergift i föreskrifterna om afstängningen kunna medgifvas.

Detta medgifvande synes emellertid böra lämnas af chefen för

finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

I anledning häraf har utskottet föreslagit ett tillägg till 1 mom. i 11 §.

12 §.

Med hänsyn till det begränsade antalet ingångar och genomgångar

till fabriken, som enligt bestämmelserna i 10 och 11 §§ äro medgifna,

har det ansetts nödigt att till förebyggande af fara vid uppkommen

eldsolycka föreskrifva, att fabrik må hafva en eller flere lätt tillgängliga

förseglade eller plomberade reservutgångar. En bestämmelse härom

har intagits såsom särskildt moment i denna paragraf.

13 §.

I fråga om s. It. saftstationer har chefen för finansdepartementet

ansett desamma icke behöfva vara försedda med några särskilda anordningar

för kontrollens utöfvande eller under fabriksdriften stå under

ständig tillsyn af särskild kontrollpersonal. Den kontroll, saftstationerna

borde vara underkastade, kunde därför inskränkas därtill, att vederbörande

öfverkontrollör tid efter annan besökte de inom hans distrikt

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

belägna saftstationer för att tillse, att i dessa fabriker ej dréfves annan

rörelse än den anmälda, en bestämmelse, som lämpligen syntes lämna

erhålla sin plats i ordningsstadgan.

Detta förhållande torde emellertid böra i paragrafen särskild!

omförmälas, och därför har ett tillägg i sådant syfte intagits i paragrafen.

14 §.

Till det af Kung]. Maj:t framlagda förslaget, att tillverkare skulle

äga att äfven utom fabriksområdet men i fabrikens närhet upplägga

obeskattadt socker i magasin, hade kommitterade fogat den bestämmelsen,

att sådant magasin skulle, därest Kungl. Maj:ts befallningshafvande ej

medgåfve undantag, ligga inom en kilometers afstånd från fabriken.

Detta kommitterades förslag har herr Faxe upptagit i sin motion,

och lärer anledningen därtill vara, att vid en af de skånska sockerfabrikerna

för närvarande finnes ett sockermagasin, som, ehuru beläget på mindre

än en kilometers afstånd från fabriken, genom sin belägenhet i öfrigt

till äfventyrs icke skulle anses ligga i fabrikens närhet. Då det torde

ligga i tillverkarnes intresse att för framtiden förlägga dessa magasin

så nära fabriken som möjligt, synes ett allmänt stadgande af den innebörd

kommitterade förordat icke vara af nöden, men med hänsyn till

det omförmälda fallet, torde ett öfvergångsstadgande beträffande redan

befintliga magasin böra i förordningen inflyta och har i följd häraf ett

tillägg gjorts till 47 §.

16 §.

På sätt af 15 § 1 mom. framgår, är tillverkare, innan arbete

första gången må i fabrik taga sin början, skyldig att till öfverkontrollören

öfverlämna beskrifning och planritning öfver fabriken och

fabriksområdet. I förevarande paragraf har Kungl. Maj:t föreslagit, att

byggnader, lägenheter m. in., som icke upptagits i nyssnämnda beskrifning

eller som förändrats, icke få användas, förrän de blifvit af öfverkontrollören

skriftligen godkända.

Någon anledning att i detta fall åt öfverkontrollör inrjunma någon

vidsträcktare befogenhet, än den, som i 15 § medgifves, synes icke

förefinnas, utan har paragrafen omarbetats i syfte att bringas i full

öfverensstämmelse med 15 §.

u §•

Den i paragrafen omförmälda driftsanmälan skall innehålla uppgift

om, bland annat, det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda

s. 76 Kontrollera mot PDF

1 mom.

3 mom.

76 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

honom inför kontrolltjänstemännen, en bestämmelse, som hämtats från

nu gällande förordning i ämnet. Med afseende härå har herr Faxe

framhållit, att då, såsom nu blefve fallet, sådana fabriker, som vore i

verksamhet året om, komme att underkastas kontroll, syntes lämpligt,

att tillverkaren finge hafva flere än ett ombud.

Enligt hvad inom utskottet upplysts, lärer emellertid redan för

närvarande driftsanmälan i detta hänseende vanligen affattas så, att

tillverkaren uppgifver dels ett ombud, dels ock eu ersättare för detsamma

att i händelse af förfall för ombudet inträda i dettas ställe.

Något hinder att där så är nödigt uppgifva vare sig ett eller

flera ombud synes väl näppeligen förefinnas.

Till undanröjande af hvarje tvekan i detta hänseende har emellertid

den ändring vidtagits i §:n, att ordet »det» framför ordet »ombud» uteslutits.

I öfverensstämmelse med den ändring, utskottet ansett böra vidtagas

i 17 §, har utskottet föreslagit, att, jämväl i förevarande paragraf,

första stycket, ordet »det» framför ordet »ombud» måtte uteslutas.

24 §.

Enligt 2 § i förevarande författningsförslag åligger tullverket

kontroll öfver utifrån infördt socker. Afsikten har uppenbarligen icke

varit, att öfverinseendet öfver denna kontroll skulle ankomma på chefen

för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

Ett förtydligande tillägg har emellertid ansetts böra inflyta i

paragrafen, hvaraf ock eu mindre redaktionsförändring i 25 § 1 mom.

påkallats.

25 §.

Den ändring, som vidtagits med afseende å detta moment, sammanhänger

med och är uteslutande föranledd af ändringen i nästföregående

paragraf.

Enligt bestämmelserna i detta moment skola öfverkontrollörerna

förordnas af Kungl. Maj:t, som jämväl bestämmer dem tillkommande

ersättning. Samma befogenheter äro enligt gällande brännvins- och

maltdryckstillverkningsförordningar tillerkända Kungl. Maj:t.

De till öfverkontrollörerna utgående ersättningsbeloppen finnas

bestämda i de ordningsföreskrifter, som blifvit af Kungl. Maj :t utfärdade

rörande brännvinsbrännerierna den 13 juli 1887, § 50 och för maltdrycksbryggerierna

den 26 juni 1903, 52 §. Enligt dessa föreskrifter erhåller

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

dylik tjänsteinnehafvare, då lian är inkallad i tjänstgöring, där ej Kungl.

Maj:t för särskilda fall annorlunda förordnar, dels arfvode beräknadt

för öfverkontrollör vid brännvinstillverkningen efter 8,000 kronor om

året och för öfverkontrollör vid maltdrycksberedningen efter 4,000

kronor om året, dels ock under tjänstgöringstiden ersättning för reseoch

expeditionskostnader med 250 kronor i månaden, hvilket sistnämnda

belopp dock, hvad angår öfverkontrollör vid brännvinstillverkningen, höjes

till 500 kronor i månaden för tiden från och med den 16 september till

och med den 15 maj.

Hvad den öfriga kontrollpersonalen angår, finnas i båda ofvannämnda

förordningar och jämväl i nu föreliggande förslag de grunder

angifna, efter hvilka ersättning till denna personal skall utgå.

Häraf framgår alltså, att aflöningen till den underordnade kontrollpersonalen

fastställes af Riksdagen, under det att däremot ersättningen

åt öfverkontrollörerna bestämmes af Kungl. Maj:t.

Från principiell synpunkt synes olikheten mellan det för öfverkontrollörerna

tillämpade aflöningssättet och det, som gäller för den

öfriga kontrollpersonalen, icke kunna motiveras. Skäl i öfrigt torde

icke heller kunna anses föreligga, hvarför de grunder, efter hvilka öfverkontrollör

skall äga åtnjuta ersättning, icke skulle blifva föremål för

Riksdagens pröfning. Bestämmanderätten i detta afseende borde så

mycket hellre tillhöra Riksdagen, som de till öfverkontrollörerna utgående

ersättningarna för år uppgå till afsevärda belopp. Utskottet

har i detta hänseende ansett sig böra meddela, att utgifterna för kontrollen

å tillverkningen af brännvin, maltdrycker och hvitbetssocker år

1904 uppgått till i rundt tal 843,000 kronor, däraf enligt uppgift från

finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå till öfverkontrollörerna

utbetalats arfvoden och reseersättningar med tillhopa omkring 172,000

kronor.

På grund af hvad ofvan anförts och då det tillhör Riksdagen att

besluta öfver statsutgifter, förutsätter utskottet, som icke ansett sig för

närvarande böra tillstyrka någon ändring i den kungl. propositionen,

att Kungl. Maj:t för Riksdagen framlägger dels förslag till sådan ändring

af förevarande förordning, att bestämmelserna rörande ersättning till

öfverkontrollör komma att intagas i förordningen, dels ock förslag till

motsvarande ändringar i förordningarna angående tillverkning af brännvin

samt tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Hvad förste kontrollörerna angår, skulle dessa, enligt kommit- 3 och 4 mom.

téns förslag, utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter förslag

af vederbörande öfverkontrollör och efter hörande af chefen för

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå. Kung!. Maj:t har

emellertid ansett att, då förste kontrollör måste besitta såväl ett visst

mått af allmänbildning som en särskildt ådagalagd teknisk färdighet,

samt de sökandes kompetens i dessa afseenden bäst syntes kunna bedömas

inom finansdepartementets kontroll- och justerings byrå, dessa

kontrollörer borde förordnas af chefen för nämnda departement.

Det synes emellertid icke stå i öfverensstämmelse med andan i vår

författning att åt chefen för ett statsdepartement öfverlämna tillsättandet

af tjänstebefattningar, något som för öfrigt i detta fall torde medföra

en onödig centralisation af förste kontrollörinstitutionen. Då härtill

kommer, att Kung!. Maj:ts befallningshafvande i regeln torde kunna

förutsättas äga större personlig kännedom om de sökande än chefen

för finansdepartementet samt enligt kommitterades förslag chefens för

kontroll- och justeringsbyrån yttrande i hvarje fall skall inhämtas, torde

sistnämnda förslag vara att föredraga framför det af Kungl. .Maj:t

framlagda. De båda nu ifrågavarande momenten torde vid sådant

förhållande böra sammanföras till ett, på sätt kommittén föreslagit.

5 mom. I fråga om afiöningen åt kontrollpersonalen framhåller chefen för

finansdepartementet, att densamma syntes, åtminstone tills vidare, kunna

sättas till samma belopp som kommitterade föreslagit, nämligen åt

förste kontrollör 12 och åt annan kontrollör G kronor om dagen under

tj änstgö ringstiden.

Mot det föreslagna arfvodet till, kontrollörerna bär utskottet icke

något att erinra.

Hvad åter angår förste kontrollörernas aflöning synes med skäl

kunna ifrågasättas, huruvida icke denna i vissa fall blefve väl hög.

De förste kontrollörer, som äro anställda vid raffinaderierna och följaktligen

i olikhet mot hvad som äger rum vid råsockerbruken tjänstgöra

året om, skulle enligt den bär ofvan angifna beräkningsgrund

komma att uppbära eu ersättning af tillhopa 4,380 kronor. Detta synes

emellertid i förhållande till det arbete, som åligger dessa tjänstemän,

och de kompetensvillkor, som å dem ställas, vara en något för hög aflöning

och torde därför tåla vid eu minskning.

Med eu ersättning beräknad till 8 kronor om dagen för tjänstgöringstid,

som öfverstiger 6 månader, skulle afiöningen komma att

uppgå till 3,640 kronor om året; och torde detta få anses fullt tillräckligt.

Utskottet har fördenskull föreslagit den ändring af paragrafen,

som häraf påkallas.

Vidkommande härefter de af Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna

om reseersättning till förste kontrollör har chefen för finansdepartementet

därom anfört följande:

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

»Kommitterade hafva föreslagit, att, i öfverensstämmelse med livad

nu är fallet, reseersättning skulle utgå till förste kontrollör och öfriga

kontrollörer med 10 kronor för hvarje gång han inträder i tjänstgöring

eller förflyttas från en till annan fabrik. En dylik ersättning synes,

såvidt angår kontrollörerna, vara obehöflig, enär antagligen kontrollörsbefattningen

endast kommer att sökas af personer boende i närheten af

den fabrik, där de skulle komma att tjänstgöra, eller åtminstone inom

samma län, där fabriken ligger. Däremot är nämnda ersättning i hvad

rörer förste kontrollör alldeles för låg, ty det blir säkerligen i många

fall omöjligt att till dessa befattningar erhålla personer, som bo i

fabrikens närhet. Ersättning synes därför till honom böra utgå efter

resereglemente!, och torde densamma lämpligen böra beräknas efter

fjärde klassen i reglementet.»

I motsats mot departementschefen håller utskottet före, att det ej

torde möta svårighet att erhålla till förste kontrollör lämplig person,

boende inom det län, där fabriken är belägen eller i dess närhet, särskild!

om, såsom utskottet föreslagit, Kungl. Maj:ts befallningshafvande får i

uppdrag att utse nämnda tjänstemän. Då härtill kommer, att den förste

kontrollörerna tillerkända dagaflöningen torde vara ganska riklig, har

utskottet, som i likhet med Kungl. Maj:t finner, att någon reseersättning

ej bör tillkomma kontrollörer, ansett, att dylik ersättning åt förste

kontrollörer bör fastställas i enlighet med kommitterades förslag.

Kommitterade hade föreslagit, att det i detta moment intagna 6 mom.

stadgande skulle erhålla följande lydelse:

»År fabrik belägen utom stad, köping eller municipalsamhälle,

vare tillverkare pliktig att på anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

åt enhvar af den vid fabriken anställda kontrollpersonalen till

ett pris af en krona om dagen i fabrikens närhet upplåta ett eldadt,

städadt samt med nödiga möbler och sängkläder försedt boningsrum.

Oafsedt fabrikens belägenhet vare tillverkare ock skyldig att på anmodan

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande åt enhvar af kontrollpersonalen,

som sådant önskar, anskaffa lämplig kost mot en ersättning af två kronor

om dagen. De i detta mom. omförmälda ersättningsbelopp afdragas

från det vederbörande tillkommande arfvode och tillhandahållas tillverkaren

genom Kungl. Mäj:ts befallningshafvande.»

Till stöd härför anförde kommitterade följande:

»En bestämmelse, som af kommitterade ansetts behöfva undergå

en förändring, är den i § 14 mom. 5 af nu gällande förordning intagna,

afseende förhållandet mellan tillverkarne och den vid fabrikerna anställda

kontrollpersonal. Där stadgas nämligen skyldighet för till
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

verkare att åt en hvar af kontrollörerna vid fabriken i fabrikens närhet

kostnadsfritt upplåta ett eldadt, städadt samt med nödiga möbler och

sängkläder försedt boningsrum, dock i intet fall flera än fyra rum, samt

att åt den eller dem bland kontrollörerna, som sådant önska, anskaffa

lämplig kost mot en ersättning af en krona om dagen för hvarje person.

Till förekommande af hvarje slags mellanvarande mellan fabrikerna

och kontrollpersonalen hade det varit önskligt, att stadgandet fått

fullständigt bortfalla. Då det emellertid icke torde vara otänkbart att

för någon af kontrollpersonalen under den tillfälliga tjänstgöringen vid

fabrik, belägen på landsbygden, kan möta svårighet att skaffa sig

bostad och kost, hafva kommitterade i 15 § 7 inom. af förslaget till

förordning upptagit den föreskriften, att tillverkaren skall vara skyldig

att, på anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, åt hvar och en

af kontrollpersonalen, som sådant önskar, dels i fabrikens närhet upplåta

ett eldadt, städadt och med nödiga möbler försedt boningsrum till

ett pris af eu krona om dagen, dels ock anskaffa lämplig kost mot

en efter nutidens prisförhållanden lämpad ersättning af två kronor om

dagen. Genom bestämmelsen, att aftalet om förmånernas åtnjutande

skall ske genom Kungl. Majrts befallningshafvande, samt stadgandet, att

ersättningsbeloppen skola afdragas från det vederbörande tillkommande

arfvode och tillhandahållas tillverkaren genom nämnda myndighet, anse

sig kommitterade hafva åstadkommit eu anordning, hvarigenom kontrollpersonalen

kan blifva tillit själfständig gent emot tillverkaren.»

Kungl. Maj:t har emellertid ansett, att om kontrolltjänstemännen

genom afdrag å arfvodet sj kifva skulle vidkännas kostnad för bostad,

det vore att befara, att svårighet skulle möta att å landsbygden erhålla

tillräckligt antal för ifrågavarande uppdrag lämpliga personer,

och därför föreslagit, att vid utom stad eller köping belägen fabrik

tillverkaren skall utan ersättning upplåta erforderlig bostad åt kontrollpersonalen.

Herr Faxe har i sin ofvan omförmälda motion på de af

kommitterade anförda skäl yrkat, att ifrågavarande moment skulle affattas

i enlighet med kommitténs förslag och sålunda äfven att med

stad eller köping borde likställas municipaisamhälle.

Då utskottet delar kommitterades uppfattning, att genom de af

kommitterade förordade bestämmelserna åstadkommits en anordning,

som bidrager till att ställa kontrollpersonalen fullt själfständig gent

emot tillverkaren, har utskottet ansett, att kommitterades, af herr Faxe

äfven i öfrigt upptagna förslag vore att föredraga framför det af Kungl.

Maj:t framlagda, och följaktligen funnit sig böra förorda bifall till herr

Faxes yrkande.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

I afseende å detta moment liar herr Faxe anfört följande: 7 mom.

»I mom. 7 af denna § lämnas föreskrift om att, då arbetet i sockerfabrik

afslntas, kontrollpersonalen skall indragas. Det torde vara nödvändigt

särskildt betona, att detta gäller råsockerfabrikerna, ty raffinaderierna

måste för sin rörelse hållas öppna hela året, äfven sedan arbetet

afstannat, enär det för dem är nödvändigt att så sköta sin försäljning,

att de hela året rundt hafva socker på lager för att därmed förse sina

kunder. Äfven vid råsockerfabrikerna torde det vara för litet tilltaget,

att en tillsyningsman tjänstgör 35 dagar, enär råsockerfabrikerna icke

kunna afsända sitt socker till raffinaderierna på en gång, utan måste

företaga aflastningen successivt.»

Förevarande stadgande synes äga sin hufvudsakliga tillämpning i

fråga om råsockerfabrik. Då den tid, under hvilken arbete vid dylik

fabrik ej pågår, torde kunna anslås till omkring 35 veckor under året,

har med den ifrågavarande bestämmelsen afsetts, att tillverkaren skulle

äga att en gång i veckan utan särskild kostnad påkalla tillsyningsmans

åtgärd, och lärer detta få anses tillfyllest. Vid sådant förhållande har

utskottet icke kunnat biträda herr Faxes förslag.

28 § 1 mom.

Herr Faxe anför i afseende å detta moment följande:

»I § 28 föreskrifves, att tillverkaren skall hos förste kontrollören

eller tillsyningsmannen göra skriftlig anmälan, då han vill uttaga socker,

och därvid angifva dettas slag och vikten af hvarje kolli. Det är emellertid

omöjligt att väg a hvarje topp särskildt, utan måste dessa likasom

liittintills vägas i större mängd på eu gång. Äfven torde det vara

omöjligt för tillverkaren att, innan uppvägning^ i kontrollörens närvaro

ägt rum, angifva någon vikt på det parti, som skall gå ut.»

Försändning af socker från fabrik lärer i allmänhet äga rum i

större förpackningar, exempelvis för raffinad i säckar, för toppsocker i fat

och för bitsocker i lådor; och torde vid sådant förhållande den af herr

Faxe påyrkade ändringen af förevarande stadgande icke vara af behofvet

påkallad.

47 §.

I detta moment föreskrifves, att galler, järntrådsnät och vakt- M»m. a.

stugor skola första gången bekostas af staten. Herr Faxe har föreslagit,

att häri borde inbegripas äfven vaktrum samt att beträffande de

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

Mom. b.

Mom. d.

82 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

i 11 § omförmälda stängsel dessa ock borde af staten bekostas, dock

att det syntes olämpligt att de utgjordes af träplank, livilka icke kunde

hålla mer än högst 10 år och därjämte kräfde dryga underhållskostnader.

Något skäl för staten att åtaga sig kostnaden för i fabrik redan

befintliga lägenheters inredande till vaktrum synes icke förefinnas; och

hvad stängslen kring raffinaderierna angår, måste det ur kontrollens

synpunkt anses vara till fyllest att använda stängsel af träplank. Vid

sådant förhållande lärer, såsom departementschefen framhåller, statens

skyldighet i fråga om områdenas inhägnande icke böra utsträckas längre

än till bekostande af stängsel af billigast användbara slag, med rättighet

för tillverkaren att på egen bekostnad använda dyrbarare material,

därtill bidrag af statsmedel skulle lämnas till belopp, motsvarande den

beräknade kostnaden för ett stängsel af träplank.

Enligt bestämmelserna i detta moment skall beträffande i gång

varande fabriker Kungl. Maj:t äga att efter omständigheterna meddela

särskilda undantagsföreskrifter. Herr Faxe yttrar med afseende härå,

att »det syntes emellertid vara öfverensstämmande med rättvisa att

fabrikerna oinskränkt bibehölles vid sin nuvarande lagliga rätt att

drifva sin verksamhet».

I sakens natur ligger, att kontroll anordningarna icke böra göras

för näringsidkare mera betungande eller mera hindrande än som för

kontrollen är nödigt, och utskottet förutsätter därföre, att erforderliga

lindringar varda tillverkare lämnade, där sådant utan någon skada

för staten eller utan risk för kontrollsäkerheten kan ske. I följd häraf

lärer någon bestämmelse utöfver hvad Kungl. Maj:t föreslagit icke

vara af behofvet påkallad.

Med afseende å det i detta moment intagna stadgande hänvisas

till hvad utskottet här ofvan under 14 § anfört.

48 §.

Den ändring, som vidtagits med afseende å ingressen till förevarande

paragraf, sammanhänger med den af utskottet föreslagna förändringen

i 25 § 3 och 4 inom., att, på sätt kommittén ifrågasatt, såväl

förste kontrollörer som kontrollörer skola utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Vid sådant förhållande har ingressen erhållit den

lydelse, som af kommittén föreslagits.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

Utskottet hemställer alltså,

l:o) att Riksdagen, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande, i propositionen n:o 76 innefattade

förslag till förordning om beskattning af socker icke

kunnat oförändradt bifallas, måtte antaga samma förslag

med de ändringar och tillägg, utskottets härvid

fogade författningsförslag utvisar;

2:o) att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta

verkställa närmare utredning angående lämpligaste

formen för beviljande af frihet från sockerskål för

socker, som användes vid tillverkning af vissa slag af

exportvaror, samt för Riksdagen framlägga förslag till

de grunder, hvilka därvid böra tillämpas;

3:o) att Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts

proposition n:o 77, angående förändring af tullsatserna

å socker samt om ändrad lydelse af § 9 i underrättelser

om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör, såvidt

denna proposition rör tiden från och med den 1

januari 1906 till den 1 september samma år, måtte besluta,

att gällande bestämmelser i ämnet skola under

berörda tid bibehållas oförändrade;

4:o) att, vid bifall till hvad utskottet under l:o)

här ofvan hemställt, Riksdagen, med godkännande i

öfrig! af nyssnämnda proposition n:o 77, måtte besluta,

a) att tullsatserna å nedannämnda slag af socker

från och med den 1 september 1906 skola utgöra

följande belopp, nämligen:

å socker, raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandioch

kak- samt krossadt eller pulverisera^! socker, 17

öre för kilogram;

å socker, oraffineradt, till färgen icke mörkare

än n:o 18 af den i världshandeln gällande holländska

standard, likaledes 17 öre för kilogram;

å socker, oraffineradt, till färgen mörkare än

samma standardnumraer, äfven om varan inkommer i

upplöst eller flytande tillstånd, 11,7 5 öre för kilogram;

b) att från och med den 1 september 1906 den

jämlikt § 9 i underrättelser om hvad vid tulltaxans

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

tillämpning iakttagas bör under vissa villkor medgifva

restitution af tullmedlen vid utförsel sjöledes

från stapelstad af raft! ner adt socker, topp-, kandi- och

kak-, hvilket tillverkats inom riket af utländskt råämne,

skall utgå med 13 öre för kilogram sådant socker;

c) att den i § 9 mom. 1 tulltaxeunderrättelserna

förekommande bestämmelse om restitution af tullmedlen

för karameller och andra konfityrer från och

med den 1 september 1906 skall upphöra att gälla; samt

d) att de i tulltaxan bestämda tilläggsafgifter

till nu gällande tullsatser å vissa slag af socker, som

tillverkats i vissa där särskilt angifna länder, skola

beräknas i förhållande till de, enligt hvad ofvan

sagts, för hvarje tid bestämda tullsatser;

5:o) att de i detta betänkande behandlade motioner

af

a) herr friherre De Geer

b) » O. A. Brodin, i hvad den afser tullen

å socker från och med den 1 januari 1906,

c) herr C. Faxe

d) » K. G. Karlsson i Göteborg in. fl.

e) » N. Åkesson, och

f) » J. P. Jesper son

måtte anses besvarade genom hvad utskottet här ofvan

hemställt;

6:o) att herr Brodins förenämnda motion, i hvad

den afser tullen å socker under innevarande år, icke

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda; samt

7:o) att Kungl. Maj:ts proposition n:o 78, angående

ändrad lydelse af § 2 i kungl. förordningen

om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket

den 19 maj 1893, sådan nämnda § lyder enligt kungl.

kungörelsen den 12 augusti 1902, icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 1 maj 1905.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C AV ALLT.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

85

Förslag
till
Förordning

om beskattning af socker.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

KAP. I. Om skattens beräkning och erläggande.

1 §•

1. För allt socker, som inom riket tillverkas eller dit införes,

skall, på sätt i denna förordning- närmare bestämmes, vid sockrets

utlämnande till fritt bruk erläggas skatt med tretton öre för hvarje

kilogram. För socker, som till riket införes, skall därjämte erläggas

tull enligt tulltaxan.

2. Till socker räknas ej honung, stärkelsesocker (glykos) och

maltsocker (maltos) samt ej heller sirap eller melass, i livilka den genom

direkt polarisation utrönta sockerhalten är mindre än sjuttio procent af

torrsubstansens vikt.

3. För socker, som enligt de föreskrifter, Kungl. Maj:t vill meddela,

gjorts till förtäring af människor obrukbart (denaturerats), erlägges

ej skatt.

2 §•

Intill dess socker, som inom riket tillverkas eller dit införes,

utlämnas till fritt bruk, skall detsamma stå under statens kontroll.

Denna kontroll utöfvas dels af tullverket öfver infördt socker, tills det

öfverföres till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller utlämnas

till fritt bruk, dels ock, på sätt i denna förordning och särskild af

Kungl. Maj:t fastställd ordningsstadga närmare bestämmes, vid fabriker,

i hvilka socker tillverkas eller raffineras, och i allmänna sockernederlag.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

[Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3 §•

På Kungl. Maj.ts pröfning skall bero, om och under Indika villkor

och kontroller samt mot hvilken afgift allmänt nederlag för obeskattadt

socker utan sammanhang med sockertillverkning må medgifvas.

4 §•

Från fabrik, som står under

kontroll, eller från allmänt sockernederlag

må socker, utan erläggande

af sockerskatt, från riket utföras,

om utförseln sker genom tullkammare

under den kontroll och de

villkor, som i tullstadgan bestämmas

för utförsel af nederlagsgods.

Om och under Indika villkor frihet

från sockerskatt må äga rum för

socker, som användes för tillverkning

af andra varor, hvilka ur riket utföras,

därom förordnar Kungl. Maj:t.

5 §.

1. Innan socker från fabrik

eller allmänt sockernederlag utlämnas

till fritt bruk, skall den därå

belöpande skatt inbetalas till landtränteriet

i det län, där fabriken

eller nederlaget finnes, eller, hvad

fabrik eller sockernederlag i Stockholm

angår, till öfverståthållareämbetet;

dock att, därest tillverkaren

eller nederlagsinnehafvaren

ställer säkerhet, som af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande godkän
-

4 §■

Från fabrik, som står under kontroll,

eller från allmänt sockernederlag

må socker, utan erläggande af

sockerskatt, från riket utföras, om

utförseln sker genom tullkammare

under den kontroll och de villkor,

som i tull stadgan bestämmas för

utförsel af nederlagsgods, dock att,

hvad sålunda är stadgadt, icke skall

äga tillämpning, så länge den i Bryssel

den 5 mars 1902 af slutade konventionen

angående beskattningen af

socker är för Sverige gällande.

5 §•

1. Innan socker från fabrik eller

allmänt sockernederlag utlämnas till

fritt bruk, skall den därå belöpande

skatt inbetalas till landtränteriet i

det län, där fabriken eller nederlaget

finnes, eller, hvad fabrik eller

sockernederlag i Stockholm angår,

till öfverståthållareämbetet; dock

att, därest tillverkaren eller nederlagsinnehafvaren

ställer säkerhet,

som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

godkännes, lian må för en

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj ds förslag.)

•nes, han må för en tid af tvä månader

åtnjuta anstånd med erläggande

af skatt.

2. Försummar tillverkare eller

nederlagsinnehafvare att inbetala

förfallen skatt, skall all ogulden

skatt genast utmätas, och hafve

den försumlige förlorat rätten att

under det tillverkningsår åtnjuta

anstånd med skatts erläggande.

3. Då socker från tullverket

utlämnas till fritt bruk, skall sockerskatt

samtidigt med tullen till

tullverket erläggas. Om betalningsanstånd,

ställande af säkerhet samt

påföljd för fördröjd eller uteblifven

betalning gälle hvad i tullstadgan

beträffande tullafgifter stadgas.

(Utskottets förslag.)

tid af tre månader åtnjuta anstånd

med erläggande af skatt.

2. Försummar tillverkare eller

nederlagsinnehafvare att inbetala

förfallen skatt, skall all ogulden

skatt genast utmätas, och hafve

den försumlige förlorat rätten att

under det tillverkningsår åtnjuta

anstånd med skatts erläggande.

3. Då socker från tullverket utlämnas

till fritt bruk, skall sockerskatt

samtidigt med tullen till tullverket

erläggas. Om betalningsanstånd,

ställande af säkerhet samt

påföljd för fördröjd eller uteblifven

betalning gälle hvad i tullstadgan

beträffande tullafgifter stadgas.

6 §•

Har socker, som utlämnats till fritt bruk, innan köparen mottagit

det, blifvit så skadadt, att tillverkaren önskar omarbeta detsamma, må

under den kontroll, chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå

föreskrifver, sockret för omarbetning åter införas i den fabrik,

hvarifrån det utförts, och socker till lika mängd och af samma slag

utan erläggande af ytterligare skatt från densamma utlämnas till fritt

bruk. Sockrets mängd och slag bestämmas af den vid fabriken anställde

förste kontrollören eller, i tvistigt fall, på tillverkarens bekostnad genom

sakkunnige, som chefen för nämnda byrå tillkallar.

KAP. II. Om tillverkare och hvad honom åligger.

7 §•

1. Med tillverkare förstås i denna

författning den person, hvilken såsom

ägare, innehafvare, verkställande

direktör eller disponent eller i annan

egenskap har högsta inseendet öfver

"• §•

1. Med tillverkare förstås i denna

författning den person, hvilken såsom

ägare, innehafvare, verkställande

direktör eller disponent eller i annan

egenskap har högsta inseendet öfver

s. 88 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

88

(Kungl. Maj:ts förslag.)

sockerfabriks skötsel och för hvilken

därför tillståndsbref för tillverknings

utöfvande skall utfärdas.

2. Ej må tillståndsbref utfärdas

för den, som blifvit dömd till ansvar

för brott, som omförmäles i 34 eller

35 § i denna förordning.

(Utskottets förslag.)

sockerfabriks skötsel och för hvilken

därför tillståndsbevis för tillverknings

utöfvande skall utfärdas.

2. Ej må tillståndsbevis utfärdas

för den, som blifvit dömd till

ansvar för brott, som omförmäles i

34 eller 35 § i denna förordning.

8 §•

Tillverkningsår räknas från och med den 1 september till och

med den 31 augusti.

9 §•

Fabrik, som afser tillverkning eller raffinering af socker, skall

vara så byggd och inrättad, att, enligt de närmare föreskrifter, som i

denna förordning eller i ordningsstadgan meddelas, en betryggande

bevakning af densamma till skydd mot skatteförsnillning utan svårighet

kan äga rum.

10 §.

1. Vid råsockerfabrik skall fabriksbyggnaden ligga fritt, utan

samband med andra byggnader, och må icke, med undantag för kontorslokal,

innehålla andra lägenheter än dem, som äro behöfiiga för sockertillverkningen.

De lägenheter, i hvilka råsockrets centrifugering och

uppvägning försiggå, skola bilda en särskild afdelning af byggnaden

(sockerhuset), så att de, om så erfordras, må kunna afstängas från öfriga

delar af densamma.

2. Mellan sockerhuset och den öfriga delen af fabriken må endast

finnas en genomgång. Vid denna genomgång skall för de vid fabriken

anställde kontrollörer finnas vaktrum med åt genomgången vettande

fönster. Om magasin för sockers uppläggande gränsar till sockerhuset,

må genomgång finnas äfven till magasinet.

3. Fönstren på centrifugrummets ytterväggar skola vara försedda

med järngaller samt fönstren till öfriga lägenheter i sockerhuset äfvensom

gluggarna till under detsamma belägna källare med järngaller eller nät

af järntråd på sätt i ordningsstadgan föreskrifves.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets

(Kungl. Maj:ts förslag.)

11 §•

1. Vid fabrik för framställning

af raffineradt socker skall antingen

fabriksbyggnaden ligga fritt, utan

samband med andra byggnader, samt

hafva samtliga utåt vettande fönster

försedda med järngaller eller nät af

järntråd, eller ock skall fabriksområdet

vara fullständigt omgifvet af

ett minst två meter högt stängsel,

där ej på grund af särskilda förhållanden

Kungl. Maj :t finner mindre

fullständig anordning kunna medgifvas.

Till stängslet må räknas

brandmur så ock till fabriken hörande

byggnad, som till fabriksområdets

utsida ej har annan öppning

än sådan ingång, som är bevakad

eller ställd under kronans

lås, eller fönster, försedda med järngaller

eller nät af järntråd.

Stängsel skall så anbringas, att

detsamma ej ligger på mindre än

fem meters afstånd från byggnad,

som ligger inom och ej utgör del

af stängslet.

2. För trafiken till och från

fabriken må i stängslet kring denBih.

till Riksd. Prof. 1905. 5 Sami.

Betänkande N:o 21. 89

(Utskottets förslag).

11 §•

1. Vid fabrik för framställning

af raffineradt socker skall antingen

fabriksbyggnaden ligga fritt, utan

samband med andra byggnader, samt

hafva samtliga utåt vettande fönster

försedda med järngaller eller nät af

järntråd, eller ock skall fabriksområdet

vara fullständigt omgifvet af

ett minst två meter högt stängsel,

där ej på grund af särskilda förhållanden

Kungl. Maj:t finner mindre

fullständig anordning kunna medgifvas.

Till stängslet må räknas

brandmur så ock till fabriken hörande

byggnad, som till fabriksområdets

utsida ej har annan öppning

än sådan ingång, som är bevakad

eller ställd under kronans

lås, eller fönster, försedda med järngaller

eller nät af järntråd.

Stängsel skall så anbringas, att

detsamma ej ligger på mindre än

fem meters afstånd från byggnad,

som ligger inom och ej utgör del

af stängslet.

För fabrik, som ligger vid öppen

plats eller gata vare sig i stad eller

inom område, tillhörande station å

statens järnvägar, eller vid allmän

hamn, må eftergift i föreskrifterna

angående afstängningen kunna medgifvas

af chefen för finansdepartementets

kontroll- och justering sbyrå.

2. För trafiken till och från

fabriken må i stängslet kring den1

Åfd. 21 Höft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Bevillningsutskottets

(Kungl. Maj:ts förslag.)

samma i regel ej hållas öppna mer

än två ingångar om dagen och en

om natten. Alla andra ingångar

skola vara stängda med kronans

lås, och få de vid behof öppnas

allenast i kontrolltjänstemans närvaro.

3. Vid hvarje ingång, som icke

i allmänhet hålles stängd, skall

finnas vaktstuga eller vaktrum för

de till ingångens bevakning anställde

kontrollörer. Från vaktrummet

skall finnas fönster, vettande

åt ingången till fabriken.

12 §.

1. I hvarje sockerfabrik skall

finnas ett för kontrollpersonalen

afsedt expeditionsrum med minst

tjugu kvadratmeters golfyta.

2. Det åligger tillverkaren att

förse expeditionsrummet och de

i 10 och 11 §§ omnämnda vaktrummen

med erforderliga möbler

samt bekosta deras belysning och

uppvärmning.

3. Vederbörande öfverkontrollör

och förste kontrollör eller dennes

ställföreträdare äge tillträde till fabrikens

laboratorium för utförandet

af behöfliga undersökningar.

Betänkande N:o 21.

(Utskottets förslag.)

samma i regel ej hållas öppna mer

än två ingångar om dagen och eu

om natten. Alla andra ingångar

skola vara stängda med kronans

lås, och få de vid behof öppnas

allenast i kontrolltjänstemans närvaro.

3. Vid hvarje ingång, som icke

i allmänhet hålles stängd, skall

finnas vaktstuga eller vaktrum för

de till ingångens bevakning anställde

kontrollörer. Från vaktrummet

skall finnas fönster, vettande

åt ingången till fabriken.

12 §.

1. Utan hinder af bestämmelserna

i 10 och 11 §§ må i fabrik, jämväl

finnas förseglade eller plomberade

reservutgångar för att begagnas i

händelse af eldfara.

2. I hvarje sockerfabrik skall

finnas ett för kontrollpersonalen

afsedt expeditionsrum med minst

tjugu kvadratmeters golfyta.

3. Det åligger tillverkaren att

förse expeditionsrummet och de

i 10 och 11 §§ omnämnda vaktrummen

med erforderliga möbler

samt bekosta deras belysning och

uppvärmning.

4. Vederbörande öfverkontrollör

och förste kontrollör eller dennes

ställföreträdare äge tillträde till fabrikens

laboratorium för utförandet

af behöfliga undersökningar.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungi. Maj:ts förslag).

(Utskottets förslag.)

13 §.

De i 9, 10, 11 och 12 §§ meddelade

föreskrifter afse ej sådan

sockerfabrik (saftstationj, där arbetet

inskränker sig därtill, att saften

afvinnes betor och i rörledning föres

till annan sockerfabrik för vidare

bearbetning.

13 §.

De i 9, 10, 11 och 12 §§ meddelade

föreskrifter afse ej sådan

sockerfabrik (safIslå tion), där arbetet

inskränker sig därtill, att saften

afvinnes betor och i rörledning föres

till annan sockerfabrik för vidare

bearbetning.

Vid saftstation utöfva£ kontrollen

af vederbörande öfverkontrollör på

sätt ordning sstadgan föreskrifver.

14 §.

1. Tillverkare äger att äfven utom fabriksområdet men i fabrikens

närhet upplägga obeskattadt socker i magasin, som uteslutande användes

till förvarande af sådant socker. Sådant magasin räknas till fabriken

och skall stå under kronans lås.

2. Tillverkare äger att, när han så önskar, få tillträde till magasin,

där han har obeskattadt socker upplagdt, men skall därvid kontrolltjänsteman

vara närvarande.

15 §.

1. Innan arbete för tillverkning eller raffinering af socker första

gången må i fabrik taga sin början, skall tillverkare låta i två exemplar

upprätta och till öfverkontrollören öfverlämna dels en enligt de närmare

föreskrifter, som i ordningsstadgan meddelas, affattad beskrifning å

fabriken med tillhörande område, dels ock planritning öfver fabriksområdet

och samtliga fabrikslokalerna med tydligt angifvande af det ändamål, hvartill

hvarje lokal är afsedd. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras

vid fabriken och det andra insändes af öfverkontrollören till kontrolloch

justeringsbyrån.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik chefen

för kontroll- och justerings byrån anser ritningen öfver densamma icke

vidare vara tillfyllestgörande, åligger det tillverkaren att anskaffa ny

ritning och beskrifning, äfvenledes i två exemplar.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bevillningsutskottets

(Kungl. Maj:ts förslag.)

16 §.

Byggnader, lägenheter, anordningar,

fasta apparater och fasta

kärl, som icke blifvit upptagna i

den i 15 § omnämnda beskrifning

eller som där upptagits men sedermera

ändrats, må icke vid tillverkning

eller raffinering af socker användas

utan att hafva blifvit af

öfverkontrollören skriftligen godkända.

17 §•

1. Då fabrik skall sättas i gång

eller vid början af ett tillverkningsår

fortfarande vara i verksamhet,

åligger det tillverkaren att minst

tio dagar förr, än rörelsen må börja,

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ingifva skriftlig driftsanmälan

med uppgift om

a) dagen, då han ämnar börja

rörelsen,

b) huruvida arbetet skall fortgå

dag och natt eller endast om dagen,

c) antalet ingångar, som i allmänhet

skola hållas öppna,

d) huruvida socker skall förvaras

utom fabriksområdet, samt

e) det ombud, som i tillverkarens

frånvaro skall företräda honom

inför kontrolltjänstemännen,

hvarjämte, därest fabriken ej står

under kontroll, då anmälan göreS,

vid densamma skall fogas intyg; af

O J ö

Betänkande N:o 21.

(Utskottets förslag.)

16 §.

Öfver byggnader, lägenheter, anordningar

, fasta apparater och fasta

häri, som icke blifvit upptagna i den

i 15 § omnämnda beskrifning eller

som där upptagits men sedermera

ändrats, skalf förr än desamma må

användas vid tillverkning eller raffinering

af socker, tillverkare låta i

två exemplar upprätta beskrifning

och ritning, med hvilka förfares på

sätt i 15 § stadgas.

17 §•

1. Då fabrik skall sättas i gång

eller vid början af ett tillverkningsår

fortfarande vara i verksamhet,

åligger det tillverkaren att minst

tio dagar förr, än rörelsen må börja,

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ingifva skriftlig driftsanmälan

med uppgift om

a) dagen, då han ämnar börja

rörelsen,

b) huruvida arbetet skall fortgå

dag och natt eller endast om dagen,

c) antalet ingångar, som i allmänhet

skola hållas öppna,

d) huruvida socker skall förvaras

utom fabriksområdet, samt

e) ombud, som i tillverkarens

frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänstemännen,

hvarjämte, därest fabriken ej står

under kontroll, då anmälan göres,

vid densamma skall fogas intyg af

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets

(Kungl. Maj.is förslag.)

vederbörande öfverkontrollör, att

anordningarna vid fabriken icke

strida mot denna förordnings eller

ordningsstadgans föreskrifter.

2. Finnes ej binder för rörelsens

utöfvande, meddele K ungl.

Maj:ts befallningshafvande tillståndsbref.

3. Vill tillverkare, sedan driftsanmälan

skett, ändra lämnad uppgift,

vare lian pliktig därom ofördröjligen

göra skriftlig anmälan

hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

4. Driftsanmälan äfvensom anmälan

enligt 3 mom. skall ingifvas

i två exemplar, af hvilka Kungl.

Maj:ts befallningshafvande behåller

det ena och ofördröjligen öfverlämnar

det andra till vederbörande

öfverkontrollör.

18 §.

Då arbetet vid fabrik afslutats,

skall tillverkaren ofördröjligen därom

göra anmälan hos förste kontrollören;

och åligger det denne att

lämna tillverkaren bevis om gjord

anmälan äfvensom att, så fort ske

kan, därom underrätta Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, kontroll- och

justeringsbyrån samt öfverkontrollören.

Vill tillverkaren, sedan anmälan

om arbetets afslutande blifvit gjord,

under tillverkningsåret åter upptaga

rörelsen i fabriken, göre ny anmälan

på sätt i 17 § är stadgadt. Finnes

Betänkande N:o 21. 93

(Utskottets förslag.)

vederbörande öfverkontrollör, att

anordningarna vid fabriken icke

strida mot denna förordnings eller

ordningsstadgans föreskrifter.

2. Finnes ej hinder för rörelsens

utöfvande, meddele Kungl.

Maj :ts befallningshafvande tillståndsbevis.

3. Vill tillverkare, sedan driftsanmälan

skett, ändra lämnad uppgift,

vare han pliktig därom ofördröjligen

göra skriftlig anmälan

hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

4. Driftsanmälan äfvensom anmälan

enligt 3 mom. skall ingifvas

i två exemplar, af hvilka Kungl.

Maj:ts befallningshafvande behåller

det ena och ofördröjligen öfverlämnar

det andra till vederbörande

öfverkontrollör.

18 §.

Då arbetet vid fabrik afslutats,

skall tillverkaren ofördröjligen därom

göra anmälan hos förste kontrollören;

och åligger det denne att

lämna tillverkaren bevis om gjord

anmälan äfvensom att, så fort ske

kan, därom underrätta Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, kontroll- och

justeringsbyrån samt öfverkontrollören.

Vill tillverkaren, sedan anmälan

om arbetets afslutande blifvit gjord,

under tillverkningsåret åter upptaga

rörelsen i fabriken, göre ny anmälan

på sätt i 17 § är stadgadt. Finnes

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Bevillningsutskottets

(Kungl. Maj.is förslag.)

ej hinder för rörelsens utöfvande,

meddele Kungl. Majrts befallningshafvande

nytt till stånds/nr;/''.

Betänkande N:o 21.

(Utskottets förslag.)

ej hinder för rörelsens utöfvande,

meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande

nytt tillståndsbevis.

19 §.

Till kontroll- och justeringsbyrån

skall Kungl. Maj ds befallningshafvande

första helgfria dag i hvarje

vecka insända uppgift å de tillståndsbref

som under föregående

vecka utfärdats, och å de anmälningar,

som under samma tid må

hafva gjorts enligt 17 § 3 mom.

19 §.

Till kontroll- och justeringsbyrån

skall Kungl. Majds befallningshafvande

första helgfria dag i hvarje

vecka insända uppgift å de tillståndsbevis,

som under föregående

vecka utfärdats, och å de anmälningar,

som under samma tid må

hafva gjorts enligt 17 § 3 mom.

20 §.

Om i annan fabrik än sådan, som omförmäles i 13 §, arbete för

sockertillverkningen ej företages inom fem helgfria dygn efter den i

driftsanmälan uppgifna tiden, åligger det tillverkaren att för hela den

tid, hvarunder arbete icke ägt rum, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

inbetala det förste kontrollör och öfriga kontrollörer vid fabriken

tillkommande arfvode, vid äfventyr, om betalning ej sker, att Kungl.

Maj ds befallningshafvande låter hos honom utmäta detsamma.

Har under den del af året, arbete i fabriken enligt anmälan fortgått,

icke vid fabriken tillverkats i medeltal femtusen kilogram socker

för hvarje helgfritt dygn, åligger det tillverkaren att till Kungl. Majds

befallningshafvande inbetala hela det förste kontrollör och öfriga kontrollörer

vid fabriken tillkommande arfvode, vid äfventyr, som i

föregående mom. är sagdt.

21 §.

Tillverkare åligger att öfver tillverkningens gång föra sådan bok,

att därur med lätthet kan inhämtas, huru stor ytvidd varit använd för

odling af de betor, som inom fabriken afverkats, huru stor mängd

råämnen vid tillverkningen användts, betornas sockerhalt, huru mycket

af särskilda fabrikater i fabriken vunnits, samt huru mycket socker,

sirup eller melass bortförts från fabriken, äfvensom i öfrig! sådana upplysningar

erhållas, som för upprättande af en tillförlitlig statistik öfver

sockerindustrien erfordras; och vare tillverkare skyldig att i afseende å

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Ma):ts förslag.) (Utskottets förslag.)

bokens anordning och förande ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

som chefen för kontroll- och justeringsbyrån meddelar. Nämnda bok

skall, när helst så påfordran, hållas tillgänglig för den öfverkontrollör

och den förste kontrollör, under hvilkas inseende fabriken är ställd.

22 §.

Tillverkare ställe sig till efterrättelse hvad ordningsstadgan innehåller

om hans åligganden samt de föreskrifter, chefen för kontrolloch

justeringsbyrån, eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med

denna förordning eller ordningsstadgan meddelar.

23 §.

Vill någon, utan sammanhang

med sockertillverkning, tillverka

sirap eller melass, hvarom i 1 §

2 mom. förmäles, göre för hvarje

tillverkningsår, minst tio dagar förrän

arbetet i fabriken börjar, hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

anmälan därom, med angifvande af

det ställe, där tillverkningen skall

bedrifvas, och det ombud, som i

yrkesutöfvarens frånvaro skall företräda

honom inför den, som skall

utöfva kontrollen vid fabriken. Finnes

ej hinder för rörelsens utöfvande,

meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande

tillstånds&re/. När tillverkningen

upphört, göre yrkesutöfvaren

ock anmälan hos Kungl. Maj:ts

befallningshafvande. Om inkommen

anmälan underrätte Kungl. Maj:ts

befallningshafvande skyndsamt kontroll-

och justeringsbyrån och vederbörande

öfverkontrollör.

Finnes inom fabrik, hvarom i

denna § är fråga, anordning för

23 §.

\ ill någon, utan sammanhang

med sockertillverkning, tillverka

sirap eller melass, hvarom i 1 §

2 mom. förmäles, göre för hvarje

tillverkningsår, minst tio dagar förrän

arbetet i fabriken börjar, hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

anmälan därom, med angifvande af

det ställe, där tillverkningen skall

bedrifvas, och ombud, som i yrkesutöfvarens

frånvaro skall företräda

honom inför den, som skall utöfva

kontrollen vid fabriken. Finnes

ej hinder för rörelsens utöfvande,

meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande

tillstånds&eths. När tillverkningen

upphört, göre yrkesutöfvaren

ock anmälan hos Kungl. Maj:ts

befallningshafvande. Om inkommen

anmälan underrätte Kungl. Maj:ts

befallningshafvande skyndsamt kontroll-

och justeringsbyrån och vederbörande

öfverkontrollör.

Finnes inom fabrik, hvarom i

denna § är fråga, anordning för

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Majts. förlsag.)

framställning af kristalliseradt socker,

skall densamma sättas under

kronans lås eller försegling''.

Yrkesutöfvare i sådan fabrik

vare ock skyldig att föra bok, i

tillämpliga delar så inrättad som i

21 § sägs. Nämnda bok skall, när

helst det påfordras, hållas tillgänglig

för den öfverkontrollör, under

hvars inseende fabriken är ställd,

äfvensom för den, hvilken eljest äger

anställa undersökning i fabriken.

Hvad i öfrigt i denna förordning

är stadgadt om tillverkare och

fabrik, äger icke tillämpning å

yrkesutöfvare och fabrik, hvarom i

denna § förmäles.

Såsom ersättning för kontrollkostnaden

skall yrkesutöfvaren för

hvarje månad till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

inbetala tio kronor

för hvarje helgfritt dygn, hvarunder

arbetet enligt anmälan kunnat

under månaden pågå. Betalas ej

afgiften inom utgången af den påföljande

månaden, varde densamma

utmätt.

(Utskottets förslag.)

framställning af kristalliseradt socker,

skall densamma sättas under

kronans lås eller försegling.

Yrkesutöfvare i sådan fabrik

vare ock skyldig att föra bok, i

tillämpliga delar så inrättad som i

21 § sägs. Nämnda bok skall, när

helst det påfordras, hållas tillgänglig

för den öfverkontrollör, under

hvars inseende fabriken är ställd,

äfvensom för den, hvilken eljest äger

anställa undersökning i fabriken.

Hvad i öfrigt i denna förordningär

stadgadt om tillverkare och

fabrik, äger icke tillämpning å

yrkesutöfvare och fabrik, hvarom i

denna § förmäles.

Såsom ersättning för kontrollkostnaden

skall yrkesutöfvaren för

hvarje månad till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

inbetala tio kronor

för hvarje helgfritt dygn, hvarunder

arbetet enligt anmälan kunnat

under månaden pågå. Betalas ej

afgiften inom utgången af den påföljande

månaden, varde densamma

utmätt.

KAP. III. Om kontrollen.

24 §.

Ofverinseendet öfver kontrollen

vid sockerbeskattningen utöfvas af

chefen för finansdepartementets kontroll-

och justeringsbyrå.

24 §.

Ofverinseendet öfver kontrollen

vid sockerbeskattningen, för så vidt

denna kontroll icke ankommer på

tullverket, utöfvas af chefen för

finansdepartementets kontroll- och

j usteringsby rå.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets

(Kungl. Maj:ts förslag.)

25 §.

1. Enligt de närmare föreskrifter,

som innehållas i ordningsstadgan,

ntöfvas kontrollen af öfverkontrollörer,

förste kontrollörer, kontrollörer

och tillsyningsman.

2. Öfverkontrollörer förordnas

af Kungl. Maj:t, som bestämmer

dem tillkommande ersättning.

3. Förste kontrollörer förordnas

af chefen för finansdepartementet.

4. Kontrollörer utses af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör.

5. Dagarfvode utgår af statsmedel

under tjänstetiden till förste

kontrollör med tolf och till annan

kontrollör med sex kronor; och erhåller

förste kontrollör dessutom,

om resa förekommer, ersättning efter

fjärde klassen i gällande resereglemente

för hvarje gång han inträder

i tjänstgöring eller från en till annan

fabrik förflyttas.

6. År fabrik belägen utom stad

eller köping, vare tillverkaren pliktig

att på anmodan af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande åt en hvar af

den vid fabriken anställda kontrollpersonal

utan ersättning upplåta ett

eldadt, städadt samt med nödiga

Bih. till Biksd. Prof. 1905. 5 Sami.

Betänkande N:o 21. 97

(Utskottets förslag.)

25 §.

1. Enligt de närmare föreskrifter,

som innehållas i ordningsstadgan,

utöfvas den i 24 § af sedda kontrollen

af öfverkontrollörer, förste

kontrollörer, kontrollörer och tillsyningsmän.

2. Öfverkontrollörer förordnas

af Kungl. Maj:t, som bestämmer

dem tillkommande ersättning.

3. Förste kontrollörer och kontrollörer

utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

efter förslag af

vederbörande öfverkontrollör samt,

hvad förste kontrollörerna angår, efter

chefens för kontroll- och justeringsbyrån

hörande.

4. Dagarfvode utgår af statsmedel

under tjänstetiden till förste

kontrollör med tolf och till annan

kontrollör med sex kronor, dock att,

där förste kontrollör varit inkallad

till tjänstgöring mer än sex månader

om året, arfvodet för öfver skjutande

tjänstetid bestämmes till åtta kronor

om dagen; och erhåller förste kontrollör

dessutom, om resa förekommer,

reseersättning med tio kronor för

hvarje gång han inträder i tjänstgöring

eller från en till annan fabrik

förflyttas.

5. År fabrik belägen utom

stad, köping eller municipalsamhälle,

vare tillverkaren pliktig att på anmodan

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

åt en hvar af den vid

fabriken anställda kontrollpersonal

till ett pris afl en krona om dagen

1 Åfd. 21 Höft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

möbler och sängkläder försedt boningsrum,

beläget i fabrikens närhet.

Oafsedt fabrikens belägenhet

vare tillverkare ock skyldig att, på

anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

åt en hvar af kontrollpersonalen,

som sådant önskar,

anskaffa lämplig kost mot ersättning

af två kronor om dagen. Sistnämnda

ersättningslelopp afdrages

från det vederbörande tillkommande

arfvode och tillhandahålles tillverkaren

genom Kungl. Maj ds befallningshafvande.

7. Då arbete i sockerfabrik ej

pågår och allt socker inlagts i

magasin under kronans lås, skola

förste kontrollör och kontrollörer

återkallas och tillsynen vid magasinet

öfverlämnas åt en af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande utsedd

tillsyningsman, hvilken i arfvode

af statsmedel erhåller tio kronor

för hvarje dag hans verksamhet

vid magasinet påkallats. Påkallas

tillsyni ngsmannens åtgärd under

tillverkningsåret mer än trettiofem

särskilda dagar, skall ersättningen

för de Överskjutande dagarna gäldas

af tillverkaren.

(Utskottets förslag.)

upplåta ett eldadt, städadt samt

med nödiga möbler och sängkläder

försedt boningsrum, beläget i fabrikens

närhet. Oafsedt fabrikens

belägenhet vare tillverkare ock skyldig

att, på anmodan af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande, åt en

hvar af kontrollpersonalen, som sådant

önskar, anskaffa lämplig kost

mot en ersättning af två kronor

om dagen. De i detta mom. omförmälda

ersättningsbelopp afdragas

från det vederbörande tillkommande

arfvode och tillhandahållas tillverkaren

genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

6. Då arbete i sockerfabrik ej

pågår och allt socker inlagts i

magasin under kronans lås, skola

förste kontrollör och kontrollörer

återkallas och tillsynen vid magasinet

öfverlämnas åt en af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande utsedd

tillsyningsman, hvilken i arfvode

af statsmedel erhåller tio kronor

för hvarje dag hans verksamhet

vid magasinet påkallats. Påkallas

tillsyningsmannens åtgärd under

tillverkningsåret mer än trettiofem

särskilda dagar, skall ersättningen

för de Överskjutande dagarna gäldas

af tillverkaren.

26 §.

För uppvägning af socker vare tillverkare skyldig att anskaffa

och underhålla våg äfvensom nödiga vikter.

Allt arbetsbiträde, som erfordras för vägningen, lämnas af tillverkaren.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

27 §.

Allt socker, som i fabrik införes, där tillverkas eller raffineras

eller därifrån ntföres, skall till vikten bestämmas på sätt ordningsstadgan

föreskrifver.

28 §.

1. När socker skall uttagas från fabrik, göre tillverkaren hos

förste kontrollören eller tillsyningsmannen skriftlig anmälan därom, med

angifvande af sockrets slag och vikten af hvarje kolli, äfvensom huruvida

sockret skall utlämnas till fritt bruk eller försändas till annan fabrik,

allmänt sockernederlag eller tullkammare.

2. Utlämnas socker till fritt bruk, skall, sedan vikten däraf blifvit

bestämd samt skatt erlagd eller säkerhet därför ställd, förste kontrollören

eller tillsyningsmannen utfärda vågsedel i två exemplar, af hvilka det

ena öfverlämnas till tillverkaren och det andra, försedt med kvitto af

tillverkaren eller hans ombud, bilägges kontrollhandlingarna.

3. Föres socker till annan fabrik, allmänt sockernederlag eller tullkammare,

skall, sedan vikten däraf blifvit bestämd, försändelsen i öfrigt

sko under de villkor och bestämmelser, som meddelas i ordningsstadgan.

29 §.

1. Innan sirap eller melass utlämnas från fabrik, bestämmes dess

sockerhalt på sätt i 1 § 2 mom. är sagdt. År denna sjuttio procent

eller däröfver af torrsubstansens vikt, förfares med varan på sätt om

socker är stadgadt; är sockerhalten mindre än sjuttio procent af torrsubstansens

vikt, äger tillverkaren att fritt förfoga öfver varan.

2. År tillverkaren ej nöjd med undersökning, som enligt 1 mom.

blifvit i fabriken verkställd å sirap eller melass, tages däraf prof, som,

försedt med förste kontrollörens och tillverkarens sigill, insändes till

kontroll- och justeringsbyrån för verkställande af ny undersökning,

hvars resultat blir afgörande.

30 §.

Där så nödigt aktas, må inventering och uppvägning af allt i

fabrik eller magasin befintligt socker äga rum. När fabrik eller magasin

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

står under tillsyn af tillsyningsman, äge Kungl. Maj:ts befallningshafvande

men eljest chefen för kontroll- och justeringsbyrån förordna om

inventering.

31 §■ ,,

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, för undersökning

äga tillträde till alla inom fabriken befintliga lägenheter, till

boningsrum dock endast mellan klockan nio förmiddagen och klockan

nio eftermiddagen, äfvensom hafva rätt att anställa undersökning å

personer, som lämna, eller varor, som bortföras från fabriken.

32 §.

Ofverkontrollör äge när som helst tillträde till sådan fabrik, som

i 23 § omförmäles, och att där taga prof af tillverkningen för dess

undersökande. Till boningsrum äge han dock ej tillträde mellan klockan

nio eftermiddagen och klockan nio förmiddagen.

33 §.

Allmän åklagare äger anställa undersökning för upptäckande af

förbrytelser mot denna förordning.

Sådan undersökning bör göras i två vittnens närvaro, och bör

förrättningsmannen för att tillgodonjuta det skydd, som honom därvid

tillkommer, vid förrättningen på sig synbart bära påbjudet tjänstetecken

eller, innan förrättningen företages, uppvisa fullmakt eller förordnande.

Bor förrättningsmannen inom orten eller är där allmänt känd,

vare han frikallad från skyldigheten att sålunda styrka sin behörighet.

KAP. IV. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

34 §. 34 §.

Ben, som utan tillståndsåre/ till- Ben, som utan tillståndsåms tillverkar

eller raffinerar socker, böte verkar eller raffinerar socker, böte

från och med etthundra till och med från och med etthundra till och med

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

tvåtusen kronor eller straffes med

fängelse från och med en till och

med sex månader samt gälde den i

1 § stadgade skatt, hvilken i sådant

fall beräknas efter den tillverkning,

som med ledning af redskapens beskaffenhet,

den tid densamma må

hafva varit i bruk och hvad i öfrigt

i målet förekommit kan antagas

hafva ägt rum.

Tillverkar någon utan tillstånds^

bref sirap eller melass, straffes med

böter från och med femtio till och

med ettusen kronor.

35 §.

Deri, som i syfte att undandraga

statsverket skatt

från fabrik, där tillverkning eller

raffinering af socker på grund af

tillståndsbre/ bedrifves, eller från

lägenhet, där obeskattad! sockerförvaras

under kronans lås, eller

under transport af obeskattadt socker

undansnillar sådant,

eller i fabrik för tillverkning eller

raffinering af socker eller i allmänt

sockernederlag eller under transport

af obeskattadt socker olofligen bryter

försegling eller öppnar eller borttager

lås, som kontrolltjänsteman

eller tullförvaltning åsatt,

eller i fabrik eller nederlag, hvarom

ofvan sagts, vidtager åtgärd,

hvarigenom vid uppvägning af socker

mindre än sockrets rätta vikt

af vågen angifves,

eller eljest där svikligen förfar,

101

(Utskottets förslag.)

tvåtusen kronor eller straffes med

fängelse från och med en till och

med sex månader samt gälde den i

1 § stadgade skatt, hvilken i sådant

fall beräknas efter den tillverkning,

som med ledning af redskapens beskaffenhet,

den tid densamma må

hafva varit i bruk och hvad i öfrigt

i målet förekommit kan antagas

hafva ägt rum.

Tillverkar någon utan tillståndsbevis

sirap eller melass, straffes med

böter från och med femtio till och

med ettusen kronor.

35 §.

Den, som i syfte att undandraga

statsverket skatt

från fabrik, där tillverkning eller

raffinering af socker på grund af

tillståndsbevis bedrifves, eller från

lägenhet, där obeskattadt socker

förvaras under kronans läs, eller

under transport af obeskattadt socker

undansnillar sådant,

eller i fabrik för tillverkning eller

raffinering af socker eller i allmänt

sockernederlag eller under transport

af obeskattadt socker olofligen bryter

försegling eller öppnar eller borttager

lås, som kontrolltjänsteman

eller tullförvaltning åsatt,

eller i fabrik eller nederlag, hvarom

ofvan sagts, vidtager åtgärd,

hvarigenom vid uppvägning af socker

mindre än sockrets rätta vikt

af vågen angifves,

eller eljest där svikligen förfar,

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

straffes med böter från ocli med

femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från

och med en månad till och med ett år.

Den sakfällde erlägge ock den

skatt, han undandragit statsverket.

(Utskottets förslag.)

straffes med böter från och med

femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från

och med en månad till och med ett år.

Den sakfällde erlägge ock den

skatt han undandragit statsverket.

36 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot

denna förordning begås af arbetare eller annan vid sockerfabriken

anställd person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången.

Begagnar tillverkaren ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet

jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

Hvad i denna § är stadgadt om tillverkare äge motsvarande

tillämpning å innehafvare af allmänt sockernederlag.

37 §.

1. Underlåter tillverkare att, i enlighet med därom gifna föreskrifter,

föra den bok, som omförmäles i 21 §, eller vägrar han öfverkontrollör

eller förste kontrollör tillgång till samma bok eller vederbörande

kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa undersökning

om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad,

där undersökning må ske, eller till ritning och beskrifning öfver fabriken,

straffes med böter från och med etthundra till och med ettusen

kronor.

2. Underlåter yrkesutöfvare, hvarom i 23 § sägs, att i enlighet

med därom gifna föreskrifter föra bok, som omförmäles i 21 §, eller

vägrar han öfverkontrollör eller den, hvilken eljest äger anställa undersökning

i fabriken, tillgång till nämnda bok eller tillträde till rum eller

byggnad, där undersökning må ske, vare underkastad enahanda ansvar,

som i 1 mom. är stadgadt.

38 §.

Uraktlåter tillverkare eller nederlagsinnehafvare att ställa sig till

efterrättelse något af hvad i denna förordning eller gällande ordningsstadga

rörande sockerbeskattningen föreskrifves eller de föreskrifter i

fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och justeringsbyrån,

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

[Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

vederbörande kontroll tjänsteman eller tillsyningsman i enlighet med denna

förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes, där ej särskilt

ansvar är bestämdt, med böter från och med fem till och med etthundra

kronor; och äge Kungl. Maj:ts befallningshafvande att vid lämpligt vite

ålägga den tredskande att sin skyldighet genast eller inom utsatt tid

fullgöra eller ock att låta tillsvidare afbryta tillverkningen.

39 §.

Tillverkare, nederlagsinnehafvare eller sådan yrkesutöfvare, som i

23 § omförmäles, hvilken åt kontrolltjänsteman, som öfver hans fabrik

eller nederlag utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder,

böte från och med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman,

som gåfvan mottager, vare underkastad lika ansvar och

miste därjämte befattningen.

40 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning med kontrollen vid sockerbeskattningen,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller

affärsförhållanden. Gör han detta och framgår ej af omständigheterna,

att han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom

å tid, då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och

med femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada

eller begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden

till egen eller annans fördel, då må till fängelse från och med en månad

till och med två år dömas.

Har i nu omförmäld a hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgöranden

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

41 §.

Anställes undersökning, hvarom i 33 § förmäles, mellan klockan

nio om aftonen och klockan fem om morgonen å ställe, dit kontrollpersonalen

då ej äger fritt tillträde, men upptäckes ej förbrytelse, böte

förrättningsmannen från och med fem till och med femtio kronor, där

han ej haft giltig anledning till undersökningen.

42 §.

Böter, som enligt denna förordning åd ömas, skola, om tillgång

till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

43 §• , .

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,

där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

förvandlingsstraff.

44 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla med en tredjedel

kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,

tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock

ej angifvare, då angifvelse skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,

makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den, hos

hvilken han njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar

eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

45 §.

Förbrytelse mot denna förordning må endast åtalas af allmän

åklagare.

Finner den, som med kontrollen bär befattning, öfverträdelse

begången, som bör föranleda åtal, anmäle lian det för allmän åklagare.

KAP. V. Öfvergångsstadganden.

46 §.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 september 190G, då

kungl. förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen den

19 maj 1893 med däri gjorda ändringar upphör att gälla; dock att de

i denna förordning meddelade föreskrifter om anmälan och om förordnande

af kontroll tjänstemän för det tillverkningsår, som börjar den 1 september

1906, därförut skola lända till efterrättelse.

47 §. 47 §.

Beträffande de fabriker, inom Beträffande de fabriker, inom

hvilka arbete bedrifvits under till- hvilka arbete bedrifvits under tillverkningsåret

1904—1905 och som verkningsåret 1904—1905 och som

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

{Kungl. Maj:ts förslag.)

skola vara i gång under tillverkningsåret

1906—1907, skall dock

särskild! till efterrättelse landa:

a) De i 10 och 11 §§ omforma!

da galler och järntrådsnät samt

de i 11 § omförmälda vaktstugor

skola första gången bekostas af

staten. Detsamma galle om de i

11 § omförmälda stängsel, såvida

de utgöras af träplank, men om

tillverkaren önskar uppföra stängslet

af annat material, erhåller han

af statsmedel såsom bidrag därtill

ett belopp, motsvarande kostnaden

för ett stängsel af träplank.

b) Därest afsevärda svårigheter

möta att inskränka antalet af fabrikens

ingångar till två eller att

i öfrigt vidtaga föreskrifna anordningar

vid fabrik, vill Kungl. Maj:t

på framställning af tillverkaren och

efter vederbörandes hörande för

fabriken meddela de förändrade bestämmelser,

som af omständigheterna

kunna påkallas.

c) Senast den 1 oktober 1905

skall tillverkare till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande ingifva ritningar

till de stängsel och vaktstugor

samt beskrifning å de galler och

nät, som vid fabriken erfordras,

jämte kostnadsförslag samt förklaring,

till hvilket pris han är villig

utföra arbetet. Till ledning vid förslagens

bedömande skall han därjämte

ingifva den i 15 § omförmälda

beskrifning öfver fabriken

med tillhörande planritning, för
Bih.

till Rilcsd. Prat. 1905. 5 Samt.

(Utskottets förslag.)

skola vara i gång under tillverkningsåret

1906—1907, skall dock

särskild! till efterrättelse lända:

a) De i 10 och 11 §§ omförmälda

galler och järntrådsnät samt

de i 11 § omförmälda vaktstugor

skola första gången bekostas af

staten. Detsamma gälle om de i

11 § omförmälda stängsel, såvida

de utgöras af träplank, men om

tillverkaren Önskar uppföra stängslet

af annat material, erhåller han

af statsmedel såsom bidrag därtill

ett belopp, motsvarande kostnaden

för ett stängsel af träplank.

b) Därest afsevärda svårigheter

möta att inskränka antalet af fabrikens

ingångar till två eller att

i öfrigt vidtaga föreskrifna anordningar

vid fabrik, vill Kungl. Maj:t

på framställning af tillverkaren och

efter vederbörandes hörande för

fabriken meddela de förändrade bestämmelser,

som af omständigheterna

kunna påkallas.

c) Senast den 1 oktober 1905

skall tillverkare till Kungl. Map.ts

befallningshafvande ingifva ritningar

till de stängsel och vaktstugor

samt beskrifning å de galler och

nät, som vid fabriken erfordras,

jämte kostnadsförslag samt förklaring,

till hvilket pris han är villig

utföra arbetet. Till ledning vid förslagens

bedömande skall han därjämte

ingifva den i 15 § omförmälda

beskrifning öfver fabriken

med tillhörande planritning, för1

Afd. 21 Raft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

106

(Kungl. Maj ds förslag.)

sedel med öfverkontrollörens intyg

om verkställd besiktning. Efter

infordrande af yttrande från öfverkontrollör

och en i byggnadsfrågor

och ortens pris förfaren person har

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

att med eget utlåtande insända

handlingarna till Kungl. Maj:t, som

beslutar i ämnet. Vill tillverkaren

ej utföra arbetet till det pris, Kungl.

Maj:t bestämmer, skall arbetets utförande

utbjudas på entreprenad.

48 §.

Vill tillverkare, att socker, som

före den 1 september 1906 tillverkats

eller förtullats, efter nämnda dag

skall lcvarligga inom fabrikens område,

gore före den 1 augusti 1906

anmälan därom hos Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, som öfversänder

densamma till kontroll- och justering

sbyrån, hvarefter chefen för

nämnda byrå föranstaltar, att förste

kontrollör och kontrollörer inkallas

att, mot arfvode enligt 25 §, utöfva

bevakning vid fabriken, sätta sockret

under kronans lås och i vissa

fall, på sätt här nedan sägs, bestämma

detsamma till vikt och

(Utskottets förslag.)

sedd med öfverkontrollörens intyg

om verkställd besiktning. Efter

infordrande af yttrande från öfverkontrollör

och en i byggnadsfrågor

och ortens pris förfaren person har

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

att med eget utlåtande insända

handlingarna till Kungl. Maj:t, som

beslutar i ämnet. Vill tillverkaren

ej utföra arbetet till det pris, Kungl.

Maj:t bestämmer, skall arbetets utförande

utbjudas på entreprenad.

d) För det i 14 § omförmälda

ändamål må redan befintligt, före år

1905 till förvaring af socker användt

magasin, äfven om det icke anses

ig g a i fabrikens närhet, fortfarande

begagnas, för så vidt det icke är beläget

på längre afstånd än en kilometer

från fabriken.

48 §.

Vill tillverkare, att socker, som

före den 1 september 1906 tillverkats

eller förtullats, efter nämnda dag

skall kvarligga inom fabrikens område,

göre före den 1 augusti 1906

anmälan därom hos Kungl. Majrts

befallningshafvande, som förordnar

förste kontrollör och kontrollörer att,

mot arfvode enligt 25 §, utöfva

bevakning vid fabriken, sätta sockret

under kronans lås och i vissa

fall, på sätt här nedan sägs, bestämma

detsamma till vikt och

rendement. Härvid iakttages följande:
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10?

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Ktingl. Maj:ts förslag.)

rendement. Härvid iakttages följ

ande:

a) Socker, som är eller före utgången

af augusti månad blir färdigt

till förbrukning, sättes den 31

augusti under kronans lås och må

af tillverkaren uttagas utan erläggande

af den skatt, som i denna

förordning stadgas.

b) Råsocker sättes den 31 augusti

under kronans lås. Under september

månad äger tillverkaren att i

mån af behof däraf för raffinering

vid egen fabrik eller försändning

till annan fabrik uttaga större eller

mindre partier, som till vikt och

rendement bestämmas, på sätt i

mom. e och g sägs. Det råsocker,

som den 1 oktober finnes kvar, skall

omedelbart på enahanda sätt till

vikt och rendement bestämmas.

c) Den 29, 30 och 31 augusti

får smältning af socker ej äga rum

inom raffinaderi. Det socker, som

ännu den 31 augusti är under arbete,

bestämmes till vikt och rendement

enligt mom. e, f och g.

d) Efter hand som det i mom.

b och c omförmälda socker till

vikt och rendement bestämmes, skall

tillverkaren i vederbörande räkenskap

föras till godo den utrönta

mängden af rendementssocker med

därå belöpande skatt enligt 1 §

eller ock må, där tillverkaren det

begär, detsamma tillgodoföras tillverkare

vid annan fabrik.

e) Vid den i mom. b och c omförmälda

inventering uppväges sock
-

(Utskottets förslag.)

a) Socker, som är eller före utgången

af augusti månad blir färdigt

till förbrukning, sättes den 31

augusti under kronans lås och må

af tillverkaren uttagas utan erläggande

af den skatt, som i denna

förordning stadgas.

b) Råsocker sättes den 31 augusti

under kronans lås. Under september

månad äger tillverkaren att i

mån af behof däraf för raffinering

vid egen fabrik eller försändning

till annan fabrik uttaga större eller

mindre partier, som till vikt och

rendement bestämmas, på sätt i

mom. e och g sägs. Det råsocker,

som den 1 oktober finnes kvar, skall

omedelbart på enahanda sätt till

vikt och rendement bestämmas.

c) Den 29, 30 och 31 augusti

får smältning af socker ej äga rum

inom raffinaderi. Det socker, som

ännu den 31 augusti är under arbete,

bestämmes till vikt och rendement

enligt mom. e, f och g.

d) Efter hand som det i mom.

b och c omförmälda socker till

vikt och rendement bestämmes, skall

tillverkaren i vederbörande räkenskap

föras till godo den utrönta

mängden af rendementssocker med

därå belöpande skatt enligt 1 §

eller ock må, där tillverkaren det

begär, detsamma tillgodoföras tillverkare

vid annan fabrik.

e) Vid den i mom. b och c omförmälda

inventering uppväges sock
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag)

ret, dock att, där sockret är packadt

i kolli med lika vikt, räkning af

antalet kolli och profvägning af två

på hundradet må vara tillfyllest,

därest ej anledning finnes till antagande,

att sockrets vikt ej uppgår

till den uppgifna.

f) Vid inventering af sådana

sockerprodukter, som förvaras å

fasta reservoarer och. kärl, utrönes

vikten genom mätning och bestämmande

af specifika vikten.

g) Vid inventering uttages ur

hvarje likartadt parti prof, därvid i

intet fall ett prof må representera

mer än femtiotusen kilogram. De

uttagna profven underkastas kemisk

undersökning, hvarvid sockerhalten

bestämmes, genom polarisation samt

askhalten utrönes genom profvets

inaskning med svafvelsyra, hvarefter

rendementet bestämmes genom att

från polarisationen afdraga fem gånger

askhalten. Härefter uträknas

för hvarje parti den vikt rendementssocker,

det innehåller. För verkställande

af den kemiska undersökningen

äger förste kontrollören att

på statens bekostnad anlita biträde

af sakkunnige.

(Utskottets förslag.)

ret, dock att, där sockret är packadt

i kolli med lika vikt, räkuing af

antalet kolli och profvägning af två

på hundradet må vara tillfyllest,

därest ej anledning finnes till antagande,

att sockrets vikt ej uppgår

till den uppgifna.

f) Vid inventering af sådana

sockerprodukter, som förvaras å

fasta reservoarer och kärl, utrönes

vikten genom mätning och bestämmande

af specifika vikten.

g) Vid inventering uttages ur

hvarje likartadt parti prof, därvid i

intet fall ett prof må representera

mer än femtiotusen kilogram. De

uttagna profven underkastas kemisk

undersökning, hvarvid soekerhalten

bestämmes genom polarisation samt

askhalten utrönes genom profvets

inaskning med svafvelsyra, hvarefter

rendementet bestämmes genom att

från polarisationen afdraga fem gånger

askhalten. . Härefter uträknas

för hvarje parti den vikt rendementssocker

det innehåller. För verkställande

af den kemiska undersökningen

äger förste kontrollören att

på statens bekostnad anlita biträde

af sakkunnige.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

109

Reservationer:

mot förslaget till förordning om beskattning af socker. (Kungl. Maj:ts

proposition n:o 76.)

Mot 4 §

af herr Östberg, som yrkat, att paragrafen måtte nr förordningen

utgå;

mot förslaget om tullen å socker m. m. (Kungl. Maj:ts proposition

n:o 77.)

åt herr K. G. Karlsson, som anfört:

»Då jag håller före, att den i Kungl. Maj:ts proposition n:o 77

föreslagna nedsättningen af tullen å socker är i hufvudsaklig mån

motiverad af å sockermarknaden genom Brysselkonventionen inträdda

ändrade förhållanden, och då enligt mitt förmenande allmänheten snarast

möjligt bör komma i åtnjutande af den sänkning af sockerpriserna, som

en tullnedsättning möjligen kan komma att medföra, har jag ansett,

att skäl icke saknats för att bestämma tiden för tullnedsättningens

trädande i kraft till exempelvis den 1 juli innevarande år. Men då

Kungl. Maj:t icke ansett skäligt att låta ifrågavarande nedsättning träda

i kraft under löpande finansår, finner jag bäst att äfven i detta afseende

ansluta mig till Kungl. Maj:ts förslag. Under inga förhållanden kan

jag vara med om utskottets förslag att uppskjuta denna tullnedsättning

ända till den 1 september 1906.

På grund af hvad jag sålunda anfört anser jag, att utskottet

bort hemställa om bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:o 77 äfven

hvad denna proposition rör tiden från och med den 1 januari 1906 till

den 1 september samma år.»

samt

af herrar O. A. Ericsson, Beckman och Höjer, hvilka instämt med

herr Karlsson.

Bill. till Bilcsd. Prof. 1905. 5 Sami. 1 Afd. 21 Käft.

15

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

Härjämte hafva nedannämnda herrar ledamöter i utskottet begärt

få antecknadt, att de icke deltagit:

herr A. Hammarström i den slutliga behandlingen af 4 §:ns första

stycke;

herr 0. A. Brodin i den slutliga behandlingen af frågan om bestämmande

af skattesats och tullsatser; samt

herrar G. Jansson och E. A. Lindblad — på grund af arbete

inom särskilda utskottet n:o 2 — i behandlingen af de i detta betänkande

omförmälda frågor.

STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1905.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.