Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kungl. Majds proposition med förslag till förordning angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och Norge.

1905-05-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1905:23, Betänkande, i anledning af Kungl. Majds proposition med förslag till förordning angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och Norge.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23.

1

N:o 23.

Ank. till Kiksd. kansli den 1 snaj 1905, kl. 6 e. m.

Betänkande, i anledning af Kungl. Majds proposition med

förslag till förordning angående vissa bestämmelser

rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige

och Norge.

I en till bevillningsutskottet hänvisad proposition, n:o 112, har

Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen bilagdt

förslag till förordning angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten och

gränstrafiken mellan Sverige och Norge, så lydande:

§ i
Alla

i Norge inhemska fartyg och båtar, öppna eller däckade och

af hvad slag och dräktighet som helst, skola, ehvad de där äro byggda

eller naturaliserade, äfven i Sverige behandlas såsom inhemska och åtnjuta

alla därmed förenade rättigheter samt må således, utan afseende

därå om de ankomma eller afgå från eller till in- eller utländsk ort

eller om de äro barlastade eller lastade med in- eller utländska varor,

icke åläggas andra eller högre afgifter till kronan, städer eller särskilda

inrättningar, än af inhemska fartyg och båtar skola utgöras.

Norska fartyg och båtar må ock inom svenskt område idka fraktBih.

till Riksd. Prot. 1905. 5 Sami. 1 Ajcl 23 Höft. (B: o 23). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23.

fart med samma rätt och under enahanda villkor, som för inhemska

fartyg och båtar äro bestämda.

För tillgodonjutande af dessa och öfriga för varuskeppningen medgifna

förmåner skola norska fartyg vara försedda med sådana handlingar,

som till bestyrkande af deras nationalitet, äro i Norge föreskrifna.

§ 2.

Mom. 1. Vid resa landvägen från Norge till Sverige vare det

med undantag för spelkort, livilka äro underkastade såväl stämpelafgif

som tull, samt brännvin och sprit jämte därmed beredda drycker äfvensom

vin, för livilka senare varor tull skall erläggas, medgifvet att af

till införsel tillåtna, tull underkastade naturalster eller tillverkningar

tullfritt medföra följande mindre partier, nämligen:

bröd It) kg.,

fläsk 10 kg.,

garn, alla slag, tillsammans 5 kg.,

kaffe och kaffesurrogat tillsammans 5 kg.,

malt 10 kg.,

risgryn 5 kg.,

socker 5 kg.,

spannmål, omalen, 40 kg.,

» malen, 25 kg.,

tobak 1 kg.,

väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett

sammanlagdt värde af 25 kronor,

Öl 5 liter samt

andra varor till ett sammanräknadt värde af 20 kronor;

dock att för det fall, att resan sker öfver den del af gränsen, som

är belägen mellan tullstationen Medskogen i Värmland och Ljusnebäcken

i Härjedalen, eller öfver gränsen mot Frostvikens socken i Jämtland och

norr om denna belägna orter, ofvan stadgade myckenheter i fråga om

nedannämnda varor sålunda ökas, att det skall vara den resande tillåtet

att af dem tullfritt medföra följande partier, nämligen:

bröd 20 kg.,

malt 40 kg.,

socker 10 kg.,

spannmål, omalen, 150 kg.,

» malen, 100 kg.,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23.

väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett värde

af 40 kronor,

Öl 10 liter,

andra varor, rörande Indika icke här ofvan i detta mom. särskildt

stadgats, till ett sammanräknadt värde af 30 kronor.

För vara, som af resande medföres i större myckenhet, än ofvan

stadgats, skall tull, enligt hvad eljest gäller, erläggas för hela den af varan

anförda kvantiteten.

Tullfrihet, hvarom i detta mom. sägs, gäller icke för varor, som i

handel saf sikt införas vare sig för att i vanlig ordning försäljas eller för att

utlämnas såsom ersättning för verkställdt arbete, ej heller för varor, som

af handlande eller för handlandes räkning införas, såvidt de äro af de

slag, med hvilka han idkar handel.

Resande vare, om tulltjänsteman eller tullbetjänt sådant fordrar,

skyldig att jämte uppgift om yrke och hemvist aflämna en under edlig

förpliktelse afgifven skriftlig försäkran, att de varor, han medför, icke

införas i handelsafsikt, på sätt ofvan förmäles. Införas varorna icke för

resandes egen räkning, skall sådan försäkran afgifvas af den, för hvilkens

räkning de införas. Underlåter någon aflämna dylik försäkran, skola varorna

i vanlig ordning tullbehandlas.

Mom. 2. Om i gränstrakterna någon äger eller brukar egendom på

båda sidor om gränsen, må utsäde, kreatur och redskap, som erfordras för

egendomens skötsel, tullfritt föras öfver gränsen till Sverige.

Mom. 3. Varor, som af gränsbefolkningen för hushålls behof föras

från Sverige till Norge för att förädlas genom blekning, färgning, garfning,

målning, spillning, väfning eller annan dylik bearbetning eller för reparation

och som efter sådan förädling eller reparation återinföras, skola vid återinförseln

vara fria från tullumgäkler.

Likaså skola varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbeliof föras

från Norge till Sverige för att här undergå sådan förädling eller reparation,

om hvilken nyss blifvit sagd!, och därefter till Norge återutföras, vid

införseln till Sverige vara fria från tullunigälder.

Mom. 4. Dragare och fordon, som uppenbarligen användas endast

för transport af gods eller personer från Norge till Sverige, äro ej underkastade

till lafgif ter.

Mom. 5. Till förekommande af missbruk utaf de i mom. 2, 3 och

4 gjorda medgifvanden äger generaltullstyrelsen eller i särskildt fall tullmyndighet

vid gränsen att meddela de närmare kontrollföreskrifter, som

kunna anses erforderliga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23.

8 3.

Varor, som öster om Saltbacken å svenska och Sponviks skansar å

norska sidan öfver Svinesund eller Idefjorden föras från Norge till Sverige

i färja, pråm eller bat under fyra tons dräktighet eller om vintern öfver

isen, skola, med liänsikt till tullväsendet, anses såsom vore de landvägen

införda, såvida de icke antingen sjövägen transporterats till norska sidan

af nämnda färjställe eller fjord och därifrån sedan öfverförts till svenska

sidan eller ock blindt till denna senare öfverförda för att därifrån omedelbart

sändas sjövägen vidare.

Denna förordning skall träda i kraft den 16 maj 1905 och, där

icke annorlunde stadgas, lända till efterrättelse till och med den 15 maj 1906.

I den kung], propositionen har åberopats bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för den 7 nästlidne april, hvaraf inhämtas,

att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning inför

Kung]. Maj:t anfört följande:

»Nu gällande förordning angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten

och gränstrafiken mellan Sverige och Norge den 13 maj 1904

trädde i kraft den 16 berörde maj och upphör med den 15 nästinstundande

maj att gälla.

I skrifvelse till Kung!. Maj:t den 17 maj 1904 anhöll Riksdagen,

att Kung!. Maj:t täcktes låta utreda, om och i hvilken mån eu begränsning

af giltighetsområdet för nämnda förordning eller i öfrigt förändringar

i eller tillägg till dess bestämmelser lämpligen borde ske, samt vid afgifvande

af nytt förslag till förordning taga den hänsyn till skedd utredning,

hvartill skäl kunde föreligga.

Med erinran att under åren 1902 och 1903 från flera håll gjorts

framställningar i syfte, att ändringar måtte vidtagas i gällande bestämmelser

i ämnet, anförde Riksdagen till stöd för sin berörda anhållan hufvudsakligen

följande.

De förhållanden, som ursprungligen föranledt införandet af särskilda

undantagsbestämmelser med afseende å gränstrafiken mellan de förenade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23. 5

rikena, både numera i ej oväsentlig mån förändrats. Vid tiden för berörda

undantagsföreskrifters tillkomst hade särskild! framhållits, att, i saknad af

goda kommunikationer, det syntes vara nödigt att vidtaga sådana åtgärder,

att befolkningen å ömse sidor om gränsen bereddes möjlighet att på någorlunda

nära håll tullfritt förse sig med nödiga förbrukningsartiklar i för

tillfället erforderliga kvantiteter. Med de betydligt förbättrade kommunikationer,

som numera kommit till stånd, syntes emellertid denna förutsättning,

åtminstone icke i alla gränsorterna, hafva samma berättigande som

förr. Därjämte hade handel och näringar på senare tider nått ett kraftigt

uppsving, och, hvad särskild! anginge Bohuslän, hade under de sista åren

utefter Idefjorden och å andra platser i närheten uppstått betydande industriella

anläggningar, företrädesvis stenhuggeri^-, till följd hvaraf, för

tillgodoseende af de talrika arbetaresamhällenas behof, landthandlande börjat

drifva verksamhet i trakten. Det syntes icke lida något tvifvel, att med

nu förefintliga bestämmelser, hvilka satte befolkningen i tillfälle att å den

norska sidan om gränsen inköpa vissa varor till billigare pris än inom

eget land, den svenska handeln lede ej ringa afbräck.

Riksdagen har vidare erinrat därom, att föreskrift saknades, huru de

farkoster eller båtar, beträffande hvilka enligt nämnda förordning gällde,

att varor, som med dem infördes, skulle anses såsom voro de landvägen

införda, d. v. s. de, som vore af mindre dräktighet än fyra ton, skulle

med hänsyn till tullväsendet behandlas. Det hade inträffat, att ett norskt

fartyg genom att förtöja vid iskanten på norska sidan om Idefjordens

midtlinje och låta gods forslas på isen från svenska sidan intagit svensk

last och därmed afgått till utrikes ort utan att hafva in- eller utklarerat

i svensk hamn eller erlagt eventuellt belöpande fartygsafgifter. Då ett

likartadt förfarande kunde äga rum äfven vid öppet vatten medelst användande

af farkoster under fyra tons dräktighet för lastens öfverförande

till större fartyg på norska sidan, syntes det vara af vikt att vid en blifvande

utredning äfven tillse, hvilka nya bestämmelser i antydda hänseende

lämpligen borde inflyta i förordningen.

För ett rätt bedömande af frågan om och i hvad mån ändringar

i förordningen borde vidtagas, syntes emellertid en utredning, omfattande

hela riksgränsen mot Norge, vara erforderlig.

Öfver Riksdagens berörda framställning hafva Kung! Majrts befallningshafvande

i samtliga de utmed riksgränsen mot Norge belägna länen,

på grund af särskilda nådiga remisser, afgifvit underdåniga utlåtanden;

och hafva därvid tillika öfverlämnats dels af Kung! Maj:ts befallningshafvande

i Värmlands län ett i ärendet afgifvot yttrande af tullkontrollören

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28

i Charlottenberg, dels af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs

och Bobus län åtskilliga protokoll och andra handlingar, innefattande

yttranden, afgifna vid sammanträden, som på föranstaltande af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande inför vederbörande kronofogde hållits med

invånarne i de socknar inom Bohuslän, hvilka gränsa till norskt område,

äfvensom af kronofogden och länsmännen i dessa orter afgifna

utlåtanden.

Då jag emellertid vid ärendets beredning funnit ytterligare utredning

i åtskilliga hänseenden nödvändig, men denna icke kunnat åstadkommas

i tillräckligt god tid, för att någon därå grundad framställning

skulle kunna till innevarande års Riksdag aflåtas, får jag, som i frågans

nuvarande läge anser mig sakna anledning föreslå någon ändring i nu

gällande förordnings bestämmelser, i underdånighet hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att antaga ett förslag

till förordning angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken

mellan Sverige och Norge af enahanda lydelse med nu i ämnet

gällande författning, att träda i kraft den 16 nästkommande maj och,

där icke annorlunda stadgas, lända till efterrättelse till och med den 15

maj 1906.»

Bevillningsutskottet, som icke funnit något att erinra mot ifrågavarande

förslag till förordning, hemställer fördenskull,

att förevarande, af Kung]. Maj:t framlagda förslag

till förordning angående vissa bestämmelser rörande

sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och Norge

måtte af Riksdagen antagas.

Stockholm den 1 maj 1905.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C A VALLI.

Herrar G. Jansson och E. A. Lindblad hafva begärt få antecknadt,

att de af arbete inom särskilda utskottet n:o 2 varit förhindrade att deltaga

i behandlingen af detta betänkande.

STOCKHOLM, SVENSKA TRYCKERIBOLAGET EKMAN & Co, 1905

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:121 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maf.ts proposition med förslag till förordning angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken m a1 i texten