Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förändrad lydelse af §§ 2, 10 och 17 i kungl. förordningen angående villkoren för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887.

1905-05-05 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1905:27, Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förändrad lydelse af §§ 2, 10 och 17 i kungl. förordningen angående villkoren för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.

1

N:o 27.

Ank. till Kiksd. kansli den 5 maj 1905, kl. 4 e. m.

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

förändrad lydelse af §§ 2, 10 och 17 i kungl.

förordningen angående villkoren för tillverkning af

brännvin den 13 juli 1887.

I en till bevillningsutskottet hänvisad proposition n:o 124 af den 7

nästlidna april har Kungl. Maj:t, under åberopande af ett vid propositionen

fogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma

dag, föreslagit Kiksdagen att antaga här nedan intagna förslag till förändrad

lydelse af §§ 2, 10 och IT i kungl. förordningen angående villkoren

för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887, äfvensom i sammanhang

härmed att de förändrade bestämmelserna skola träda i kraft den

1 oktober 1905.

Det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till förändrad lydelse af ofvanberörda

§§ i brännvinstillverkningsförordningen är af följande lydelse:

Förslag

till förändrad lydelse af 2, 10 och 17 i nådiga förordningen angående

villkoren för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887.

§ 2.

1. Brännvinstillverkning vare i allmänhet tillåten allenast från k-locBih.

till Biksd. Prof. 1905. 5 Sami. 1 Afd. 27 Höft. (N:o 27.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.

kan tolf på dagen första kelgfria dag i oktober månad till första helgfria

dag i maj månad det därpå följande året vid samma timme.

2. I sammanhang med pressjästberedning äfvensom vid bränneri, där

allt det tillverkade brännvinet göres till förtäring obrukbart (denatureras),

må jämväl under den del af året, då brännvinstillverkning på grund af

1 mom. i allmänhet icke är tillåten, brännvinstillverkning äga rum under

de särskilda villkor, Kungl. Maj:t pröfvar erforderliga.

3. Brännvinstillverkning eller mäskberedning därtill vare ej medgifven

från klockan tio om aftonen näst före sön- eller helgdag till klockan

tio om aftonen å sådan dag; dock att, om för särskilda tillverkningsmetoders

begagnande undantag från denna bestämmelse skulle finnas oundgängligen

nödigt, Ivungl. Maj:t vill på särskild underdånig ansökning

pröfva, huruvida sådant undantag må medgifvas.

4. Kungl. Maj:t vare, oberoende af hvad förut i denna § är stadgadt,

obetaget att, där högst viktiga omständigheter sådant föranleda, föreskrifva

inställande under viss tid af all brännvinstillverkning.

§ io.

1. För brännvin, tillverkadt inom landet, skall efter afdrag af två

procent, som äro skattefria, tillverkaren påföras skatt med 65 öre för

hvarje liter af normalstyrka, hvarmed förstås brännvin, som vid +15° å

Celsii termometer innehåller 50 volymprocent alkohol.

2. Inbetalning af tillverkningsskatt verkställes i landtränteriet, dock

hvarje gång icke för mindre än 1,500 liter.

3. Vid utförsel af brännvin må, efter hvad särskilt finnes stadgadt,

åtnjutas restitution med 66,3 öre för hvarje liter renadt och med 65 öre

för hvarje liter icke renadt brännvin af normalstyrka.

4. Restitution af tillverkningsskatt må under de villkor och den

kontroll, Kungl. Maj:t vill föreskrifva, åtnjutas

för brännvin, som vid staten tillhörigt krutbruk användes för tillverkning

af krut, afsedt för krigsbruk eller för öfningar i försvarsändamål;
för

finkelolja, afsedd till tekniskt ändamål; samt

för brännvin, som denaturerats.

För brännvin, som denaturerats vid bränneri, där tillverkningsrätt

gäller, må åtnjutas skattefrihet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27. 3

Afgift för undersökning af finkelolja i och för restitution af tillverkningsskatt

utgår med två öre och för denaturering af brännvin med

ett öre för hvarje liter af normalstyrka; dock att sistnämnda afgift icke

utgår för brännvin, tillverkadt vid bränneri, där allt det tillverkade brännvinet

denatureras.

§ 17.

1. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t till erforderligt antal

att hafva tillsyn å förordningens efterlefnad. Öfverkontrollör åtnjuter det

arfvode samt den ersättning för rese- och expeditionskostnader, som af

Ivungl. Maj:t bestämmas.

2. Tillsyn vid bränneri skall, då, efter erhållet tillståndsbevis, tillverkningsrätt

där är medgifven, utöfvas af kontrollör.

3. Kungl. Maj:ts befallningshafvande äger att, efter förslag af vederbörande

öfverkontrollör, utse kontrollörer.

Kontrollör åtnjuter af staten:

a) arfvode under tjästgöringstiden med tio kronor om dagen vid tillsyn

å ett och tolf kronor om dagen vid tillsyn å två brännerier;

b) reseersättning med femton kronor för hvarje gång, han inträder

i tjänstgöring eller från ett till annat bränneri förflyttas; och

c) ersättning för skråf- och förseglingsmaterialier samt postporto med

tio öre för hvarje dag, han varit i tjänstgöring;

dock att vid bränneri, där allt det tillverkade brännvinet denatureras,

det åligger tillverkaren att godtgöra statsverket hvad sålunda i arfvode

eller ersättning till kontrollör vid bränneriet utgått.

4. Kontrollör skall hafva sin bostad vid eller så nära intill bränneriet,

som öfverkontrollören anser erforderligt. Möter hinder att anskaffa

bostad och kost på tillräckligt närbeläget ställe, vare tillverkare på öfverkontrollörens

tillsägelse skyldig att mot tre kronor om dagen, som af

Kungl. Maj:ts befallningshafvande godtgöras genom afdrag å kontrollörsarfvodet,

tillhandahålla kost samt ett möbleradt, eldadt och städadt bonings

rum å plats, som af öfverkontrollören godkännes.

5. Nederlag vid bränneri, där tillverkningsrätt upphört, skall handhafvas

af särskild tillsyningsman.

6. Tillsyningsman förordnas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som äfven bestämmer honom tillkommande arfvode; och åligger det till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.

verkaren att före nederlagets utrymmande eller öfverlämnande till kontrollör

hafva till tillsyningsmannen betalt arfvode.

Till stöd för hvad sålunda föreslagits, har chefen för finansdepartementet

vid ärendets föredragning inför Kung], Maj:t anfört följande:

»Genom kung!, förordningen den 18 juli 1887 angående villkoren för

tillverkning af brännvin medgafs för första gången, att, då brännvin

under de villkor och den kontroll, Kungl. Maj:t föreskrifver, göres till

förtäring obrukbart (denatureras), restitution må åtnjutas för den på brännvinet

belöpande tillverkningsskatten. Den sålunda beviljade rättigheten

till skatterestitution inträdde med början af år 1888, och denaturerades

under detta år 725,575 liter brännvin af normalstyrka. Beloppet

af det årligen denaturerade brännvinet steg sedan ganska hastigt; det

hade sålunda redan år 1891 stigit till mera än en million och år 1897

till två millioner liter brännvin; år 1903 öfverskreds den tredje millionen

och sistlidet år uppgick beloppet till 3,152,879,4 liter brännvin, allt af

normalstyrka. För de senaste åren har dock härvid äfven medräknats det

brännvin, som vid Åkers krutbruk användes för tillverkning af krut och

för hvilket skatt restitueras, fastän brännvinet ej undergår någon särskild

denaturering.

Det denaturerade brännvinet användes för skilda ändamål. Sålunda

förbrukas vid åtskilliga vetenskapliga institutioner mindre belopp, tillsammans

uppgående till 10,000 ä 20,000 liter om året. Vid offentliga sjukhus

användas numera omkring 20,000 liter om året. För ättiktillverkning

förbrukas omkring 300,000 liter och för tillverkning af fernissa,

polityr och dylikt dels vid särskilda färg- och fernissfabriker dels hos

enskilda yrkesidkare omkring 350,000 liter. Till kruttillverkningen åtgick

sistlidet år något mer än 400,000 liter. Yid sockertillverkningen

användes under åren 1888—1895 denatureradt brännvin till belopp växlande

mellan 60,000 och 100,000 liter årligen.

Det brännvin, som nu omnämnts och som uppgår till sammanlagd!

något mer än en million liter, bär blifvit denatureradt hos industriidkarna

själfva, men till än större belopp uppgår det brännvin, som i och för

försäljning denatureras hos destilleringsverlcen, vid brännerier eller af

handlande, som därtill erhållit tillstånd.

Beträffande handeln med denatureradt brännvin stadgades i kungl.

förordningen angående restitution af tillverkningsskatt för brännvin, som

användes för tekniskt eller vetenskapligt behof, den 18 november 1887,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o ,27. '' 5

dels att innehafvare af rättighet till minuthandel med brännvin kunde

erhålla rätt till återbekommande af tiilverkningsskatt för brännvin, som

han låtit denaturera för att hålla till salu, dels oek att denatureradt

brännvin ej finge säljas i mindre myckenhet än tio liter och endast

till den, som företedde bevis, utfärdadt af Kung!. Maj:ts befallningshafvande

om rättighet att för tekniskt eller vetenskapligt behof inköpa

viss myckenhet denatureradt brännvin. Trots dessa inskränkningar

blefvo under de tre år, nyssnämnda förordning förblef gällande, följande

belopp brännvin denaturerade för försäljning, nämligen år 1888:

175,000 liter, år 1889: 256,000 liter och år 1890: 334,000 liter. Genom

kung! förordningen angående denaturering af brännvin den 10 oktober

1890 blef handeln med denatureradt brännvin i det närmaste fri, i det

att en hvar utan all inskränkning blef berättigad inköpa denatureradt

brännvin, under det att tillstånd att sälja sådant brännvin skulle sökas

hos Kung!. Maj:ts befallningshafvande. Beloppet af brännvin, som denaturcrats

för försäljning, steg till följd af den sålunda införda förändringen

redan år 1891 till nära 542,000 liter och har sedermera fortsatt att stiga,

så att det under de senaste åren uppgått till omkring två millioner liter.

Att döma efter förhållandena under åren 1888—1890, då, såsom

nyss nämndes, denatureradt brännvin endast fick säljas för att användas

till tekniskt eller vetenskapligt behof, torde numera ungefär 500,000 liter

af det till försäljning denaturerade brännvinet kunna beräknas åtgå till

dylikt behof, under det att återstoden, omkring 1,500,000 liter, användes

till andra ändamål, i främsta rummet till brännsprit för kokapparater och

i någon ringa mån för lampor, samt vidare till rengöring och andra hushållsändamål.

Tager man i betraktande, att priset på denatureradt brännvin

med eu styrka af 95 procent alkohol sällan om ens någonsin nedgått

under 50 öre för liter utan i allmänhet varit betydligt högre, måste man

medgifva, att användningen af denatureradt brännvin till senast omnämnda

ändamål tagit en oväntadt stor utsträckning. I utlandet har emellertid

denatureradt brännvin funnit ännu större användning, hvithet, hvad exempelvis

Tyskland beträffar, framgår af den reseberättelse, som professor II.

Juhlin-Dannfelt och ingenjör G. Dillner afgifvit till Kung!. Maj:t öfver

ett af dem med understöd af statsmedel är 1902 aflagdt besök vid spritindustriutställningen

i Berlin och hvilken berättelse finnes intagen i

»Meddelanden från kungl. jordbruksdepartementet».

Anledningen till den vida större användning, denatureradt brännvin

erhållit i Tyskland mot i Sverige, är gifvetvis att söka i det tyska dena
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.

tillträde brännvinets låga pris såväl i och för sig som ock i förhållande

till priset å fotogen. Medan t. ex. under nästlidet år i Sverige priset å

donatureradt brännvin om 95 procent styrka i regel utgjorde omkring 50

öre för liter och å fotogen i allmänhet torde hafva varierat mellan 12

och 18 öre för liter, utgjorde priset å denatureradt brännvin af nämnda

styrka i Tyskland vid samma tid endast omkring 30 öre för liter, under

det att priset å fotogen vid samma tid därstädes synes hafva hållit sig

några öre högre än i Sverige. Det låga tyska priset på denatureradt

brännvin beror i någon mån på billiga råmaterial och billig arbetskostnad

men hufvudsakligen på den i Tyskland genomförda sammanslutningen

mellan brännvinstillverkarnc, genom hvilken det blifvit möjligt för tillverkarne

att hålla priset för det till förtäring sålda brännvinet så högt,

att det för tekniska behof afsedda brännvinet kan säljas till lågt pris och

därigenom vinna stor användning.

Under senare tid har emellertid äfven eu sträfvan gjort sig gällande

att söka anskaffa billigare material för tillverkning af brännvin, särskildt

sådant som afses till denaturering. Sålunda hafva försök anställts med

såväl sågspån som torf.

Ehuru i Sverige försök, åtminstone i större skala, ej gjorts att framställa

brännvin af dessa råämnen, lära dock, enligt hvad till min kännedom

kommit, planer vara å bane för anläggande i vårt land af en fabrik

för tillverkning af brännvin af torf. Denna tillverkning tillgår på följande

sätt. Den ur mossen upptagna torfven införes efter föregående pressning

i stora kokapparater af metall, där den tillsammans med svafvelsyra kokas

någon tid under högt tryck, hvarvid en del af dess cellulosa förvandlas

till socker. Efter slutad kokning pressas den kokade massan, hvarefter

den utpressade saften efter vederbörlig behandling bringas till jäsning.

Då torfven, trots den första pressningen, innehåller mycket vatten, kommer

mäsken att blifva synnerligen utspädd, hvarför till dess afverkning

fordras stora redskap och mycket bränsle. Anläggningen blir således

tydligen ganska dyrbar, hvarför det synes vara ett nödvändigt villkor

för dess räntabilitet, att tillverkningen kan drifvas i stor skala. Häremot

lägger emellertid nu gällande lagstiftning i viss mån hinder i vägen.

Då det uppenbarligen vore af synnerligen stor betydelse för landet,

ifall de stora tillgångar på torf, som finnas i våra torfmossar, skulle

kunna på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt tillgodogöras för tillverkning

af brännvin, afsedt ej till förtäring utan uteslutande till denaturering,

och därigenom inom landet frambringas ett material, användbart, utom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande* N:o 27. 7

till andra ändamål, särskild! såsom bränsle och måhända ägnadt att i

stor utsträckning ersätta det från utlandet i stor myckenhet importerade

fotogenet, anser jag det vara synnerligen angeläget, att lagstiftningen

inrättas så, att, om möjligt, en dylik industri må kunna inom landet

uppstå och på ett lönande sätt bedrifvas. Gifvet är, att de lättnader, som

för sådant ändamål synas böra medgifvas, böra gälla icke blott det fall

att vid tillverkningen användes ett visst råämne, t. ex. torf, utan att

desamma böra äga tillämpning å hvarje bränneri, där allt det tillverkade

brännvinet denatureras.

I 2 § af förordningen angående villkoren för tillverkning af brännvin

den 13 juli 1887 stadgas, att brännvinstillverkning, såvida den icke

äger rum i sammanhang med pressjästberedning, endast må pågå undertiden

från början af oktober månad till början af maj månad påföljande

år men ej under den öfriga delen af året.

Till man möjliggöra drifvande! af en sådan industri, som här är i

fråga, lärer det emellertid, då denna, som nämndt, förutsätter eu tillverkning,

drifven i stor skala, vara nödvändigt att medgifva, att vid bränneri,

där allt det tillverkade brännvinet denatureras, tillverkningen må bedrifvas

äfven under den del af året, då brännvinstillverkning i allmänhet icke

får äga ruin.

För brännvin, som vid bränneri denatureras, utgår visserligen ingen

skatt; och då de tilläggsafgifter, hvarom stadgas i 11 §, endast afse brännerier,

där beskattningsbart brännvin tillverkas, kunna tydligen där omförmälda

afgifter icke ifrågakomma beträffande brännvin, framställdt vid

bränneri, där hela tillverkningen denatureras. Men enligt 10 § 4 mom.

skall för denatureringen erläggas eu afgift af ett öre för hvarje liter af

normalstyrka. Skulle en dylik afgift utgå för brännvin, tillverkad! i den

skala, som här är i fråga, blefve densamma alltför betungande. Jag bär

därför tänkt mig, att vid bränneri, där allt det tillverkade brännvinet

undergår denaturering, denna skulle kunna utan någon särskild ersättning

utföras af den vid bränneriet anställde kontrollören och följaktligen den i

10 § 4 mom. stadgade denatureringsafgiften, som väl egentligen endast

afser att täcka kostnaden för den ersättning, som utgår till kontrollanten

för bestyret med denatureringen, bortfalla.

Kontrollör vid bränneri, hvarom här är fråga, bör naturligen åtnjuta

enahanda förmåner som kontrollör vid annat bränneri. Kostnaden härför

bör visserligen i första hand erläggas af staten, men, då statsverket icke

uppbär någon skatt för den vid bränneriet tillverkade varan, måste det

opaginerad Kontrollera mot PDF

s Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.

gifvetvis åläggas tillverkaren att i sista hand bestrida kontrollkostnaden

och godtgöra statsverket densamma.

I det syfte, jag förut angifvit, har jag låtit verkställa erforderlig omarbetning

af vissa bestämmelser i brännvinstillverkningsförordningen. De

stadgande i förordningen, som däraf beröras, äro 2 §, 10 § 4 mom. och

17 § 3 mom.

Därest de föreslagna ändringarna bifallas, torde däraf föranledas vissa

ändringar äfven i ordningsstadgan för brännvinsbrännerierna i riket äfvensom

i förordningen angående denaturering af brännvin; och torde det

tillåtas mig att framdeles därom framlägga förslag.

De föreslagna ändringarna i tillverkningsförordningen torde lämpligen

höra träda i kraft den 1 nästkommande oktober, då nytt tillverkningsår

tager sin början.»

Såsom departementschefen framhåller, torde det få anses visst, att på

senare tider användningen bär i landet af denatureradt brännvin, särskild!

till hushållsändamål, nått en oväntadt stor utsträckning. I följd häiaf

lärer ock böra tillses, att tillverkningen härstädes af denna artikel i möjligaste

mån underlättas. Den sträfvan, som, enligt hvad kandi är, numera

gör sig gällande, att söka anskaffa billigt material föi tillverkningen af

sådant brännvin, som är afsedt att denatureras, synes sålunda vara värd

all uppmuntran; och då genom ett bifall till de af lvungl. Maj .t nu föieslagna

bestämmelserna möjlighet skulle beredas för uppammande af en

industri, som i åtskilliga afseenden torde kunna blifva af stor betydelse

för landet, har utskottet, som genomgått och granskat det kung!, förslaget,

endast såvidt det afviker från nu gällande bestämmelser i ämnet, icke

tvekat att förorda bifall till förevarande kungl. proposition.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition angående

förändrad lydelse af §§ 2, 10 och 17 i kungl.

förordningen angående villkoren för tillverkning af

brännvin den 13 juli 1887 matte af ''Riksdagen bifallas.

Stockholm den 5 maj 1905.

På bevillningsutskottets vägnar :

H. CAVAL!!.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.

Herrar A. Hammarström, G. Jansson och E. A. Lindblad hafva

begärt få antecknadt, att de icke deltagit, herr Hammarström i den slutliga

behandlingen af detta betänkande samt herrar Jansson och Lindblad

— på grund af arbete inom särskilda utskottet n:o 2 —• i behandlingen

af samma betänkande.

Bill. till Biksd Prot. 1905. 5 Samt. 1 Afd.

27 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:137 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förändrad lydelse af §§ 2, 10 och 17 i förordningen angående villkoren för tillverkn a1 i texten