Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående en inkomstskatt för år 1906.

1905-05-05 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1905:28, Betänkande, angående en inkomstskatt för år 1906.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

i

Mko 28.

Ank. till Riksd. kansli den 5 maj 1905, kl. 3 e. m.

Betänkande, angående en inkomstskatt för år 1906.

I en till bevillningsutskottet hänvisad proposition, n:o 126, af den 13

nästlidna april har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt

utdrag af protokollet, öfver finansärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
dels

att för år 1906 till upptagande i riksstaten för samma år åtaga

sig en särskild bevillning af 11,000,000 kronor under namn af inkomstskatt,

att på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt af inkomst

vid de år 1907 infallande uppbördsstämmor uppbäras och i behörig

ordning redovisas,

O 7 it

dels ock att besluta, att nämnda inkomstskatt skall utgå i enlighet

med gällande förordning om inkomstskatt.

Vid tillstyrkandet af berörda proposition bär föredragande departementschefen

anfört följande:

»Vid föredragning den 14 sistlidne januari af de till statsregleringen

för år 1906 hörande ämnen hemställde jag i underdånighet, att i samma

års riksstat skulle bland statsverkets inkomster upptagas skattetiteln inkomstskatt,

beräknad till enahanda belopp, hvarmed inkomstskatten finnes

upptagen i 1905 års riksstat, eller 11,000,000 kronor. I sammanhang

därmed meddelade jag tillika, att jag låtit föranstalta om utarbetande af

förslag till förändrade bestämmelser rörande inkomstskatten, i syfte hufvudsakligen

att åstadkomma en jämnare och rättvisare fördelning af skattebördan.

Då det emellertid var ovisst, huruvida detta förslag, hvilket

tarfvade åtskillig ytterligare beredning, innan detsamma kunde under
Bih.

till Rikscl. krut. 1805. 5 Sami. 1 Afd. 28 Raft. (N:o 28.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

ställas Kung!. Maj:ts pröfning, kunde i så god tid under innevarande år

hinna att undergå den ytterligare bearbetning, som möjligen erfordrades,

att därå kunde grundas någon framställning till innevarande års Riksdag,

ansåg jag det lämpligt, att vid beräkningen af statsverkets inkomster för

år 1906 förutsattes, att inkomstskatten äfven för nyssnämnda år skulle

komma att utgå enligt samma grunder som den inkomstskatt, hvilken

Riksdagen för innevarande år åtagit sig.

Under arbetets fortgång liar det och, på grund af arbetets omfattning,

visat sig nödvändigt att afstå från tanken att redan för innevarande års

Riksdag framlägga förslag till en förändrad anordning af inkomstskatten».

Bevillningsutskottet, som med hänsyn till hvad för fyllande af statens

skattebehof kräfves, anser sig böra tillstyrka, att Riksdagen jämväl för år

1906 åtager sig en särskild direkt skatt under namn af inkomstskatt, har

vidkommande den förordning i ämnet, hvilken bör för samma år följas,

funnit sig kunna tillstyrka, att med här nedan omförmälda undantag nu

gällande förordning om inkomstskatt fortfarande skall vinna tillämpning.

Enligt 6 § i förordningen angående inkomstskatt får vid taxering af

inkomst afdrag icke ske för den skattskyldiges och hans familjs utskylder,

hvilka i detta afseende likställas med den skattskyldiges lefnadskostnader

samt därtill hänförliga utgifter. Med fullt skäl kan emellertid ifrågasättas,

huruvida icke utskylder i stället för att hänföras till en pei^sons direkta

lefnadskostnader, fastmer torde vara att jämställa med honom åliggande

skuldräntor; och då jämlikt 8 § samma förordning afdrag må ske för

skattskyldig åliggande ränta å gäld, synes ock dylikt afdrag böra inedgifvas

jämväl i fråga om utskylder. Det bör särskildt bemärkas, att då inkomstskatten

är afsedd att drabba den behållna inkomsten, det måste

anses vara i viss mån oegentlig^ att från denna inkomst ej få afräknas sådana

direkta tvångsutgifter som utskylder. Denna oegentlighet faller särskildt

i ögonen, om man erinrar sig, att personer, som äro boende i kommuner

med olika höga kommunalskatter, men hvilka i öfrig! hafva samma

ekonomiska ställning, drabbas af lika hög inkomstskatt trots skillnaden

i utgifter för de kommunala skatterna. An tydligare framträder ifrågavarande

missförhållande vid en progressiv beskattning, där genom en bestämmelse

sådan som den, hvilken uti ifrågavarande afseende för närvarande

gäller hos oss, det lätt kan inträffa, att skattskyldig kan komma att taxeras

efter en högre skattefot än fallet skulle blifva, därest utskylderna först

afdragits. Också är i sådana utländska skattelagar, som i hufvudsak

byggts på den rena inkomstskattens grund, afdrag för utskylder vanligen

medgifvet, om än i några länder med vissa inskränkningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

Utskottet tiar således, med begagnande af den enligt 40 § riksdagsordningen

utskottet tillerkända befogenhet, funnit sig böra föreslå sådan

ändring i förevarande förordning, att vid taxering af inkomst afdrag ''må

ske för den skattskyldiges och hans familjs utskylder; och torde därvid

böra fastslås, att afdraget skall afse sådana utskylder till stat och kommun,

som blifvit under det nästföregående året erlagda.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet, som först framdeles,

sedan Riksdagen fattat beslut i förevarande ämne, kommer att utlåta sig

angående det belopp, som bör såsom inkomstskatt för år 1906 anslås,

hemställa,

l:o) att Riksdagen ville besluta, att förordningen

om inkomstskatt skall fortfarande under år 1906 bibehållas

vid dess nuvarande lydelse, dock att 6 och 8 §§

i förordningen skola erhålla den förändrade lydelse,

bilagan litt. A vid detta betänkande utvisar.

Sedan Riksdagen fattat beslut i anledning af hvad utskottet här ofvan

hemställt, vill utskottet afgifva förslag till möjligen erforderliga ändringar

af det vid förordningen fogade uppgiftsformulär, hvilket utskottet får för

Riksdagen

2:o) anmäla.

Enligt hvad utskottet ofvan angifvit, kommer utskottet. att framdeles

afgifva utlåtande öfver hvad Kungl. Maj:t i förevarande proposition föreslagit

beträffande inkomstskattesummans storlek; hvilket utskottet får för

Riksdagen

3:o) anmäla.

Gällande inkomstskatteförordning föreskrifver i 34 § 3 mom., att följes

icke af skattskyldig lämnad uppgift vid hans taxering, skola skälen därför

tydligen angifvas af bevillningsberedning genom anteckning å den

skriftliga uppgiften och af annan taxeringsmyndighet i dess protokoll;

och skall tillika underrättelse därom med allmänna posten den skattskyldige

kostnadsfritt, så fort ske kan, tillsändas.

Enligt hvad inom bevillningsutskottet uppgifvits, har det inträffat,

att vederbörande myndigheter underlåtit att, såsom inkomstskatteförordningen

föreskrifver, tillsända skattskyldig dylik underrättelse. Följden

häraf har blifvit den, att den skattskyldige först sedan han emottagit sin

debetsedel och tiden för anhängiggörande af talan mot vederbörande taxeringsmyndighets

beslut gått tillända, erhållit kännedom därom, att den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

till ledning vid taxeringen lämnade uppgiften icke följts vid taxeringen.

Någon rättelse i den beslutade taxeringsåtgärden lärer under sådana förhållanden

icke stå att vinna, hvarigenom en till äfventyrs orättvis beskattning

icke heller kan undanröjas. Det vill emellertid synas, som om i de

fall, där en dylik försummelse visas vara för handen, skattskyldig borde

medgifvas rätt att, oaktadt den eljest stadgade besvärstiden tilländalupit,

ändock föra talan mot den ifrågavarande taxeringsåtgärden.

Utskottet, som icke kunnat undgå att åt denna fråga ägna uppmärkrnärksamhet,

har likväl icke ansett sig böra nu framlägga något bestämdt

förslag i ämnet. Frågan om hvilka bestämmelser i förevarande afseende

böra införas i förordningen torde enligt utskottets åsikt lämpligast böra

öfverlämnas åt Kung! Magt för att vid nu pågående revision af inkomstskatteförordningen

tagas under öfvervägande.

Under åberopande af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

4:o) att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till

Kung!. Maj:t anhålla, det Kung!. Maj:t ville i sammanhang

med utarbetande af förslag till förändrade bestämmelser

rörande inkomstskatten taga under öfvervägande,

i hvad mån stadgandet i 34 § 3 mom. inkomstskatteförordningen

att, då af skattskyldig lämnad uppgift icke

följes vid hans taxering, underrättelse därom skall med

allmänna posten den skattskyldige kostnadsfritt tillsändas,

kan fullständigas därhän, att skattskyldigs rätt att

föra talan mot beskattningsmyndighets beslut utsträckes

i det fall, att sådan underrättelse icke kommit skattskyldig

tillhanda.

Stockholm den 5 maj 1905.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

Herrar A. Flammarström, G. Jansson och E. A. Lindblad hafva begärt

få antecknadt, att de icke deltagit, herr Hammarström i den slutliga

behandlingen af detta betänkande samt herrar Jansson och Lindblad — på

grund af arbete inom särskilda utskottet n:o 2 — i behandlingen af

samma betänkande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

5

Bil. A

Nuvarande lydelse.

6 §.

Vid taxering af inkomst må afdrag

icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans

familjs utskylder och lefnadskostnader

samt därtill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde å

sådan, järnväg, kanal och annan farled

samt flottled tillhörande mark

och byggnad, för hvilken till följd

af medgifven frihet från fastighetsbevillning

inkomst icke blifvit efter

de i 2 § angifna grunder taxerad;

c) för ränta å den skattskyldiges

eget, i hans fasta egendom, rörelse

eller yrke nedlagda kapital;

d) för hvad som användes till fast

egendoms förbättring, tillökning af

inventarier eller kapitalafbetalning å

skuld.

8 §•

Föreslagen lydelse.

6 §.

Vid taxering af inkomst må afdrag

icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans

familjs lefnadskostnader samt därtill

hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde å

sådan, järnväg, kanal och annan farled

samt flottled tillhörande mark

och byggnad, för hvilken till följd

af medgifven frihet från fastighetsbevillning

inkomst icke blifvit efter

de i 2 § angifna grunder taxerad;

c) för ränta å den skattskyldiges

eget, i hans fasta egendom, rörelse

eller yrke nedlagda kapital;

d) för hvad som användes till fast

egendoms förbättring, tillökning af

inventarier eller kapitalafbetalning å

skuld.

8 §•

1 mom. Från skattskyldigs inkomst

må afdrag vidare ske för den skattskyldiges

och hans familjs under det

nästföregående året till stat och kommun

erlagda utskylder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets

Nuvarande lydelse.

1 mom. Från skattskyldigs inkomst

må afdrag vidare ske för

skattskyldig åliggande ränta å gäld.

Svensk medborgare, som icke är i

riket mantalsskrifven, äfvensom utländing

äge dock åtnjuta afdrag

endast för ränta å sådan gäld, som

ådragits för förvärfvandet af inkomst,

för hvilken inkomstskatt skall här i

riket erläggas.

2 mom. Vid taxeringen för inkomstskatt

må skattskyldig njuta afdrag

för sådan förlust å rörelse eller

yrke, som ej är att hänföra till kapitalförlust.

Utvisar vid beräkning enligt 7 §

h) och c) af skattskyldigs inkomst

viss inkomstkälla förlust, må dylik

förlust afdragas från den skattskyldiges

öfriga inkomst; dock må sådant

afdrag ej åtnjutas af svensk medborgare,

som icke är i riket mantalsskrifven,

ej heller af utländing.

Betänkande N:o 28.

Föreslagen lydelse.

2 inom. Från skattskyldigs inkomst

må afdrag ske för skattskyldig

åliggande ränta å gäld.

Svensk medborgare, som icke är

i riket mantalsskrifven, äfvensom

utländing äge dock åtnjuta afdrag

endast för ränta å sådan gäld, som

ådragits för förvärfvandet af inkomst,

för hvilken inkomstskatt skall här i

riket erläggas.

3 mom. Vid taxeringen för inkomstskatt

må skattskyldig njuta afdrag

för sådan förlust å rörelse eller

yrke, som ej är att hänföra till kapitalförlust.

Utvisar vid beräkning enligt 7 §

b) och c) af skattskyldigs inkomst

viss inkomstkälla förlust, må dylik

förlust afdragas från den skattskyldiges

öfriga inkomst; dock ma sådant

afdrag ej åtnjutas af svensk medborgare,

som icke är i riket mantalsskrifven,

ej heller af utländing.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1905.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:180 Skrifvelse till Konungen, angående en inkomstskatt för år 1906. s. 3 i texten