Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring af 4 och 1.5 §§ i förordningen angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.
1905-05-05 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1905:30, Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring af 4 och 1.5 §§ i förordningen angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutakottets Betänkande N:o 30.
1
N:o SO.
Ank. till Riksd. kansli den 5 maj 1905 kl. 4 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring af 4 och
1.5 §§ i förordningen angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker.
(2:a A.)
4 § 1 inom. samt 15 § i kungl. förordningen angående tillverkning
och beskattning af maltdrycker den 17 juni 1903 äro af följande lydelse:
4 §•
1. I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker användas
endast torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och vatten,
där ej för visst bryggeri Kungl. Maj:t medgifver, att under föreskrifna
villkor socker eller dextros må i lagerkällaren användas såsom tillsats till
porter.
15 §.
Om maltkrossning ej företages inom fem dygn efter det, då enligt
tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller afbrytes utan sådan
Bill. till Riksd. Blot. 1905. 5 Sund. 1 Afd. 30 Häft. (N:o 30.) 1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.
anmälan, som i 14 § omförmäles, och icke ånyo företages inom fem dygn,
det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde, åligger det tillverkaren att för
hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt ruin, till Kung!. Maj:ts befallningshafvande
inbetala det på bryggeriet belöpande kontrollörsarfvodet,
hvilket Kungi. Maj:ts befallningshafvande eljest låter hos honom utmäta.
I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 77, har herr D. M.
Lyckhohn föreslagit, att Riksdagen måtte besluta, »att i 4 § 1 mom. efter
orden ''torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och vatten’ må inskjutas
orden ''samt under de villkor Kungl. Maj:t föreskrifver sockerkulör’,
och att orden ''fem dygn’ i 15 §, hvarest de förekomma två gånger,
å senare stället ändras till Rio helgfria dygn’».
Till stöd för hvad sålunda föreslagits, har motionären anfört följande:
»Det
har visat sig, att i förordningen angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker vissa detaljbestämmelser vålla industriidkarne
både olägenheter och kostnader, som det helt visst icke varit lagstiftarnes
mening att bereda dem.
Af de bestämmelser, som gjorts till föremål för anmärkningar och
klagomål, är det två, som för de mindre, skattepliktiga bryggeriernas
vidkommande särskilt varit betungande.
Den ena af dessa bestämmelser återfinnes i § 4 mom. 1 af kungl.
förordningen af den 17 juni 1903. 1 nämnda paragraf och moment stad
gas,
att i skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker användas
endast torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och vatten.
Detta hindrar den skattepliktige tillverkaren från att för svagdrickats bibringande
af den af allmänheten åstundade färgen använda något annat
ämne än brändt malt, s. k. färgmalt. Den skattefrie tillverkaren har däremot
enligt kungl. förordningen rätt att för svagdrickats färgning tillsätta
sockerkulör, som är både billigare och ändamålsenligare, enär den icke
såsom färgmaltet efterlämnar bismak. Denna olikhet i bestämmelser bäfver
för den skattepliktige utöfvaren af bryggerinäringen så mycket kännbarare,
som den skattefrie tillverkaren af svagdricka redan genom skattefriheten
intager eu gynnad ställning gentemot honom. I själfva verket
kommer den skattepliktige tillverkaren genom båda dessa omständigheter
i ett så ofördelaktigt konkurrensläge, att hans rätt att af det beskattade
maltet tillverka svagdricka betydligt reduceras.
Den andra af de för klagomål utsatta paragraferna gäller en tidsbestämmelse.
Uti 15 § af förenämnda kungl. förordning föreskrifves
nämligen bland annat, att om maltkrossningen utan föregången anmälan
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.
o
om ti 11 verkningens eller maltkrossningens upphörande afbrytes och icke
ånyo företages inom fem dygn, det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde,
åligger det tillverkaren att inbetala det på bryggeriet för afbrottstiden
belöpande kontrollörsarfvodet. En sådan anmälan, som här afses, medför
emellertid, att bryggarens tillståndsbevis för maltkrossnings företagande
och tillverkning af maltdrycker upphör att gälla, och då anmälan för
erhållande af nytt tillståndsbevis måste göras minst tio dygn innan ny
maltkrossning må företagas samt dessutom före sistberörda anmälan eu
del formaliteter äro att iakttaga, är det uppenbart, att en bryggare icke
kan för ett afbrott i maltkrossningen af endast några få dagar göra anmälan
om tillverkningens eller maltkrossningens upphörande. Den i § 15
angifna fristen är uppenbarligen för kort och ställer ofta, såsom erfarenheten
visat, industriidkare!! inför det svåra valet att antingen anordna
driften på ett mindre ekonomiskt sätt eller ock utsätta sig för extra utgifter
såsom ett föga välkommet skattetillägg. Rätt inånga skattepliktiga
bryggerier behöfva åtminstone under någon del af året icke brygga mer
än en gång i veckan och andra hafva ordnat sig så, att de helst brygga
två, tre 0eller flera dagar å rad och därpå göra ett uppehåll om flera
dagar. Åter andra bryggerier, som med hänsyn till affärens framtida
utveckling satt upp materiel, som är tilltagen större än hvad nuvarande
behofvet krafvel-, behöfva för att på lämpligt sätt tillgodogöra sig densamma
inskränka antalet brygder men öka deras storlek. Den nu ifrågavarande
bestämmelsen lämnar emellertid icke tillverkaren frihet att
välja det arbetssätt, som bäst lämpar sig för bryggeriet, så mycket mindre,
som den i § 15 angifna fristen beräknats utan hänsyn till inträffande
sön- och helgdagar.
Både 1881 och 1891 års maltskattekoininittéer satte på sin tid
fristen till tio dygn, men 1902 års kommitté minskade den utan motivering
till fem dygn.»
Beträffande det af motionären väckta förslaget om medgifvande af
rätt åt tillverkare vid skattepliktigt bryggeri att för färgning af svagdricka
använda sockerkulör vill utskottet erinra, att vid tillverkning inom skattefritt
bryggeri må för berörda ändamål enligt 28 § 2 mom. ofvannämnda
förordning dylikt färgämne användas.
Nyssnämnda moment är i sin helhet af följande lydelse:
2. I skattefritt bryggeri eller tillhörande lägenheter Dna icke finnas
stärkelse, sackarin eller annat, som kan vid tillverkning af svagdricka användas
i stället för malt; dock må för färgning af svagdricka användas
sockerkulör.
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.
Det torde för frågans bedömande vara belysande att erinra om huru
ifrågavarande moment i dess nuvarande lydelse tillkommit. I den af Kung!.
Maj:t för 1903 års Riksdag framlagda propositionen med förslag till förordning
angående tillverkning och beskattning af maltdrycker innehöll
andra momentet i 28 § endast bestämmelse därom, att sackarin ej finge i
skattefritt bryggeri användas vid tillverkning af svagdricka och ej heller
finnas i dylikt bryggeri.
Med anledning af en inom Andra Kammaren väckt motion, hvari
hemställts om förbud mot användande af alla surrogat för malt äfven vid
tillverkning i skattefritt bryggeri, föreslog bevillningsutskottet, att momentet
skulle erhålla den lydelse, det nu har, och motiverade utskottet
detta förslag i sitt i anledning af nämnda proposition afgifna betänkande,
n:o 54, sålunda:
»I likhet med motionären anser utskottet, att icke heller för skattefria
bryggerier användning af maltsurrogat bör vara tillåten, dels af det
skäl, att ett sådant medgifvande utan tvifvel i många fall skulle medföra,
att en sämre vara kornme att tillverkas, dels äfven därför, att alla tillverkare
af svagdricka böra vara likställda i hvad angår själfva tillverkningen,
vare sig svagdricka! tillverkas i skattefria eller skattepliktiga
bryggeri ej''. På grund häraf och med hänsyn äfven till hvad motionären
i öfrig! anfört, har utskottet ansett sig höra föreslå, att i nu förevarande
moment af 28 § intages bestämmelse, att i skattefritt bryggeri eller tillhörande
lägenheter icke må finnas stärkelse, socker, sackarin eller annat,
som kan vid tillverkning af svagdricka användas i stället för malt. Dock
har utskottet ansett, att detta förbud icke bör omfatta sockerkulör, enär,
enligt hvad inom utskottet blifvit upplyst, det är af vikt för svagdrickstillverkningen,
att sockerkulör får användas för färgning af drycken
och ett medgifvande härtill icke synes kunna föranleda till missbruk.»
Såsom af denna motivering framgår, åsyftade bevillningsutskottet
med de af utskottet föreslagna bestämmelserna i momentet att åstadkomma
likställighet i allmänhet mellan skattepliktiga och skattefria bryggerier i
fråga om svagdrickstillverkningen, hvarifrån dock eu afvikelse gjordes
genom de! till förmån för de skattefria bryggerierna lämnade medgifvande!
att använda sockerkulör.
Behofvet att för färgning af svagdricka använda sockerkulör lärer
emellertid få anses förefinnas i lika hög grad vid skattepliktiga som vid
skattefria bryggerier, hvadan, på sätt motionären framhållit, nuvarande
bestämmelser i hithörande afseende lända de förra bryggerierna till en viss
nackdel vid deras tillverkning af svagdricka. För färgningen är man nära
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.
ligen på grund af stadgandet i 4 § 1 inom. vid dessa bryggerier hänvisad
till att använda färgmalt, hvarför skatt måste erläggas och hvaraf bismak
å brygden uppgifves kunna uppstå.
Den sålunda uppkomna olikheten i tillverkningsvillkor med afseende
å svagdricka synes utskottet icke böra bibehållas utan utjämnas genom en
ändring i den riktning motionären föreslagit.
Emot den ifrågasatta förändringen har anförts, att ett dylikt medgifvande
kunde medföra att i form af sockerkulör sackarin eller andra
sötämnen kunde komma till eljest icke tillåten användning vid tillverkningen.
1903 års bevillningsutskott fann dock, att medgifvandet i detta
hänseende för de skattefria bryggerierna icke syntes kunna föranleda till
missbruk. Då det föreliggande förslaget afser, att användning af sockerkulör
vid skattepliktiga bryggerier skulle få äga rum endast under de villkor
Kungl. Maj:t föreskrifver, synes berättigad anledning till farhågor för
missbruk icke heller förefinnas beträffande det nu ifrågasatta medgifvandet.
Ytterligare garanti härutinnan vinnes, därest det till Riksdagens behandling
nu föreliggande förslaget till förordning angående försäljning af vin
och maltdrycker vinner Riksdagens bifall. I detta författningsförslag finnes
nämligen intaget förbud mot saluhållande af maltdryck försatt med sackarin.
På ofvan angifna skäl finner utskottet sig böra tillstyrka, att i 4 §
1 mom. af förordningen angående tillverkning och beskattning af maltdrycker
införes en bestämmelse af innehåll, att inom skattepliktigt bryggeri
sockerkulör må kunna få användas under de villkor, som Kungl. Maj:t
föreskrifver.
Stadgandet i 15 § af berörda förordning afser att förebygga, att staten
skulle utan motsvarande skatteinkomst betungas med kontrollkostnader
vid bryggeri, där maltafverkning under längre tid icke äger rum. Den
tid, hvarunder maltkrossning skulle få ligga nere, utan att kontrollkostnaden
öfverflyttades på tillverkaren, hade af 1881 och 1891 års maltskatt ekommittéer
föreslagits till tio dagar samt af 1902 års kommitté till fem
dygn, hvilken tidsbestämmelse på förslag af Kungl. Maj:t äfven ingått i
den nu gällande förordningen. Någon motivering vare sig till det ena eller
andra af dessa förslag finnes icke i kommittébetänkandena. Den nuvarande
bestämmelsen om fem dygn har, såsom äfven af motionären anförts, medfört
olägenheter, i det att till följd af nämnda tids korthet svårigheter
med afseende å tillverkningens ekonomiska anordning uppstått för tillverkarne.
Sålunda har exempelvis, enligt hvad inom utskottet blifvit upplyst,
därigenom i vissa fall inträffat, att vid mindre bryggerier tillverkaren
6
Bevillning sutskottets Betänkande N:o 30.
fått betala afsevärdt större belopp i kontrollörsarfvoden än i skatt för det
vid bryggeriet afverkade maltet. Äfven för tillverkningen vid större bryggerier
lär nu ifrågavarande bestämmelse visat sig vara otillfredsställande,
så att dessa vid inträffande längre upphåll i maltkrossningen hellre än att,
på sätt i förordningen är förutsatt såsom det regelmässiga förfarandet, göra
den i 14 § omförmälda anmälan och förskaffa sig nytt tillståndsbevis, betala
det på bryggeriet belöpande kontrollörsarfvodet. Billighetshänsyn synas
utskottet tala för att den tid, hvarunder afbrott i maltkrossning vid skattepliktigt
bryggeri må äga rum utan påföljd för tillverkaren, må utsträckas
till det af 1881 och 1891 års maltskattekommittéer i detta hänseende förordade
maximum af tio dygn. En utsträckning af sagda tid till tio helgfria
dygn, såsom motionären föreslagit, finner utskottet däremot icke erforderlig.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet,
att Riksdagen, i anledning af herr Lyckholms förevarande
motion, måtte besluta att 4 § 1 mom. och 15 §
i kungl. förordningen angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker den 17 juni 1908 skall erhålla
följande förändrade lydelse:
4 §•
1. I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning
af maltdrycker användas endast torkadt, rostadt eller
brändt malt, humle, jäst och vatten, samt, under de
villkor Kungl. Maj:t föreskrifver, sockerkulör.
Kungl. May.t äger att för visst bryggeri medgifva,
att under föreskrifna villkor socker eller dextros må i
lagerkällaren användas såsom tillsats till porter.
15 §.
Om maltkrossning ej företages inom fem dygn efter
det, då enligt tillståndsbevis densamma må taga sin
början, eller afbrytes utan sådan anmälan, som i 14 §
omförmäles, och icke ånyo företages inom tio dygn,
det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde, åligger det
tillverkaren att för hela den tid, maltkrossning sålunda
icke ägt ruin, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande in
-
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.
7
betala det på bryggeriet belöpande kontrollörsarfvodet,
hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter
hos honom utmäta.
Stockholm den 5 maj 1905.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CA VALLI.
Reservation
af herr Cavalli mot utskottets hemställan om förändrad lydelse af
15 § i förevarande förordning.
Herrar A. Hammarström, G. Jansson och E. A. Lindblad hafva
begärt få antecknadt, att de icke deltagit — de båda sistnämnda på grund
af arbete inom särskilda utskottet n:o 2 — i behandlingen af detta betänkande.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1905:151 Skrifvelse till Konungen angående ändrad lydelse af 4 § 1 mom. och 15 § i förordningen angående tillverkning och beskattning af maltdrycker den 11 juni 1903. s. 6 i texten