Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring af 4 och 1.5 §§ i förordningen angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

1905-05-05 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1905:30, Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring af 4 och 1.5 §§ i förordningen angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutakottets Betänkande N:o 30.

1

N:o SO.

Ank. till Riksd. kansli den 5 maj 1905 kl. 4 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring af 4 och

1.5 §§ i förordningen angående tillverkning och beskattning

af maltdrycker.

(2:a A.)

4 § 1 inom. samt 15 § i kungl. förordningen angående tillverkning

och beskattning af maltdrycker den 17 juni 1903 äro af följande lydelse:

4 §•

1. I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker användas

endast torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och vatten,

där ej för visst bryggeri Kungl. Maj:t medgifver, att under föreskrifna

villkor socker eller dextros må i lagerkällaren användas såsom tillsats till

porter.

15 §.

Om maltkrossning ej företages inom fem dygn efter det, då enligt

tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller afbrytes utan sådan

Bill. till Riksd. Blot. 1905. 5 Sund. 1 Afd. 30 Häft. (N:o 30.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.

anmälan, som i 14 § omförmäles, och icke ånyo företages inom fem dygn,

det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde, åligger det tillverkaren att för

hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt ruin, till Kung!. Maj:ts befallningshafvande

inbetala det på bryggeriet belöpande kontrollörsarfvodet,

hvilket Kungi. Maj:ts befallningshafvande eljest låter hos honom utmäta.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 77, har herr D. M.

Lyckhohn föreslagit, att Riksdagen måtte besluta, »att i 4 § 1 mom. efter

orden ''torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och vatten’ må inskjutas

orden ''samt under de villkor Kungl. Maj:t föreskrifver sockerkulör’,

och att orden ''fem dygn’ i 15 §, hvarest de förekomma två gånger,

å senare stället ändras till Rio helgfria dygn’».

Till stöd för hvad sålunda föreslagits, har motionären anfört följande:
»Det

har visat sig, att i förordningen angående tillverkning och beskattning

af maltdrycker vissa detaljbestämmelser vålla industriidkarne

både olägenheter och kostnader, som det helt visst icke varit lagstiftarnes

mening att bereda dem.

Af de bestämmelser, som gjorts till föremål för anmärkningar och

klagomål, är det två, som för de mindre, skattepliktiga bryggeriernas

vidkommande särskilt varit betungande.

Den ena af dessa bestämmelser återfinnes i § 4 mom. 1 af kungl.

förordningen af den 17 juni 1903. 1 nämnda paragraf och moment stad
gas,

att i skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker användas

endast torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och vatten.

Detta hindrar den skattepliktige tillverkaren från att för svagdrickats bibringande

af den af allmänheten åstundade färgen använda något annat

ämne än brändt malt, s. k. färgmalt. Den skattefrie tillverkaren har däremot

enligt kungl. förordningen rätt att för svagdrickats färgning tillsätta

sockerkulör, som är både billigare och ändamålsenligare, enär den icke

såsom färgmaltet efterlämnar bismak. Denna olikhet i bestämmelser bäfver

för den skattepliktige utöfvaren af bryggerinäringen så mycket kännbarare,

som den skattefrie tillverkaren af svagdricka redan genom skattefriheten

intager eu gynnad ställning gentemot honom. I själfva verket

kommer den skattepliktige tillverkaren genom båda dessa omständigheter

i ett så ofördelaktigt konkurrensläge, att hans rätt att af det beskattade

maltet tillverka svagdricka betydligt reduceras.

Den andra af de för klagomål utsatta paragraferna gäller en tidsbestämmelse.

Uti 15 § af förenämnda kungl. förordning föreskrifves

nämligen bland annat, att om maltkrossningen utan föregången anmälan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.

o

om ti 11 verkningens eller maltkrossningens upphörande afbrytes och icke

ånyo företages inom fem dygn, det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde,

åligger det tillverkaren att inbetala det på bryggeriet för afbrottstiden

belöpande kontrollörsarfvodet. En sådan anmälan, som här afses, medför

emellertid, att bryggarens tillståndsbevis för maltkrossnings företagande

och tillverkning af maltdrycker upphör att gälla, och då anmälan för

erhållande af nytt tillståndsbevis måste göras minst tio dygn innan ny

maltkrossning må företagas samt dessutom före sistberörda anmälan eu

del formaliteter äro att iakttaga, är det uppenbart, att en bryggare icke

kan för ett afbrott i maltkrossningen af endast några få dagar göra anmälan

om tillverkningens eller maltkrossningens upphörande. Den i § 15

angifna fristen är uppenbarligen för kort och ställer ofta, såsom erfarenheten

visat, industriidkare!! inför det svåra valet att antingen anordna

driften på ett mindre ekonomiskt sätt eller ock utsätta sig för extra utgifter

såsom ett föga välkommet skattetillägg. Rätt inånga skattepliktiga

bryggerier behöfva åtminstone under någon del af året icke brygga mer

än en gång i veckan och andra hafva ordnat sig så, att de helst brygga

två, tre 0eller flera dagar å rad och därpå göra ett uppehåll om flera

dagar. Åter andra bryggerier, som med hänsyn till affärens framtida

utveckling satt upp materiel, som är tilltagen större än hvad nuvarande

behofvet krafvel-, behöfva för att på lämpligt sätt tillgodogöra sig densamma

inskränka antalet brygder men öka deras storlek. Den nu ifrågavarande

bestämmelsen lämnar emellertid icke tillverkaren frihet att

välja det arbetssätt, som bäst lämpar sig för bryggeriet, så mycket mindre,

som den i § 15 angifna fristen beräknats utan hänsyn till inträffande

sön- och helgdagar.

Både 1881 och 1891 års maltskattekoininittéer satte på sin tid

fristen till tio dygn, men 1902 års kommitté minskade den utan motivering

till fem dygn.»

Beträffande det af motionären väckta förslaget om medgifvande af

rätt åt tillverkare vid skattepliktigt bryggeri att för färgning af svagdricka

använda sockerkulör vill utskottet erinra, att vid tillverkning inom skattefritt

bryggeri må för berörda ändamål enligt 28 § 2 mom. ofvannämnda

förordning dylikt färgämne användas.

Nyssnämnda moment är i sin helhet af följande lydelse:

2. I skattefritt bryggeri eller tillhörande lägenheter Dna icke finnas

stärkelse, sackarin eller annat, som kan vid tillverkning af svagdricka användas

i stället för malt; dock må för färgning af svagdricka användas

sockerkulör.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.

Det torde för frågans bedömande vara belysande att erinra om huru

ifrågavarande moment i dess nuvarande lydelse tillkommit. I den af Kung!.

Maj:t för 1903 års Riksdag framlagda propositionen med förslag till förordning

angående tillverkning och beskattning af maltdrycker innehöll

andra momentet i 28 § endast bestämmelse därom, att sackarin ej finge i

skattefritt bryggeri användas vid tillverkning af svagdricka och ej heller

finnas i dylikt bryggeri.

Med anledning af en inom Andra Kammaren väckt motion, hvari

hemställts om förbud mot användande af alla surrogat för malt äfven vid

tillverkning i skattefritt bryggeri, föreslog bevillningsutskottet, att momentet

skulle erhålla den lydelse, det nu har, och motiverade utskottet

detta förslag i sitt i anledning af nämnda proposition afgifna betänkande,

n:o 54, sålunda:

»I likhet med motionären anser utskottet, att icke heller för skattefria

bryggerier användning af maltsurrogat bör vara tillåten, dels af det

skäl, att ett sådant medgifvande utan tvifvel i många fall skulle medföra,

att en sämre vara kornme att tillverkas, dels äfven därför, att alla tillverkare

af svagdricka böra vara likställda i hvad angår själfva tillverkningen,

vare sig svagdricka! tillverkas i skattefria eller skattepliktiga

bryggeri ej''. På grund häraf och med hänsyn äfven till hvad motionären

i öfrig! anfört, har utskottet ansett sig höra föreslå, att i nu förevarande

moment af 28 § intages bestämmelse, att i skattefritt bryggeri eller tillhörande

lägenheter icke må finnas stärkelse, socker, sackarin eller annat,

som kan vid tillverkning af svagdricka användas i stället för malt. Dock

har utskottet ansett, att detta förbud icke bör omfatta sockerkulör, enär,

enligt hvad inom utskottet blifvit upplyst, det är af vikt för svagdrickstillverkningen,

att sockerkulör får användas för färgning af drycken

och ett medgifvande härtill icke synes kunna föranleda till missbruk.»

Såsom af denna motivering framgår, åsyftade bevillningsutskottet

med de af utskottet föreslagna bestämmelserna i momentet att åstadkomma

likställighet i allmänhet mellan skattepliktiga och skattefria bryggerier i

fråga om svagdrickstillverkningen, hvarifrån dock eu afvikelse gjordes

genom de! till förmån för de skattefria bryggerierna lämnade medgifvande!

att använda sockerkulör.

Behofvet att för färgning af svagdricka använda sockerkulör lärer

emellertid få anses förefinnas i lika hög grad vid skattepliktiga som vid

skattefria bryggerier, hvadan, på sätt motionären framhållit, nuvarande

bestämmelser i hithörande afseende lända de förra bryggerierna till en viss

nackdel vid deras tillverkning af svagdricka. För färgningen är man nära
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.

ligen på grund af stadgandet i 4 § 1 inom. vid dessa bryggerier hänvisad

till att använda färgmalt, hvarför skatt måste erläggas och hvaraf bismak

å brygden uppgifves kunna uppstå.

Den sålunda uppkomna olikheten i tillverkningsvillkor med afseende

å svagdricka synes utskottet icke böra bibehållas utan utjämnas genom en

ändring i den riktning motionären föreslagit.

Emot den ifrågasatta förändringen har anförts, att ett dylikt medgifvande

kunde medföra att i form af sockerkulör sackarin eller andra

sötämnen kunde komma till eljest icke tillåten användning vid tillverkningen.

1903 års bevillningsutskott fann dock, att medgifvandet i detta

hänseende för de skattefria bryggerierna icke syntes kunna föranleda till

missbruk. Då det föreliggande förslaget afser, att användning af sockerkulör

vid skattepliktiga bryggerier skulle få äga rum endast under de villkor

Kungl. Maj:t föreskrifver, synes berättigad anledning till farhågor för

missbruk icke heller förefinnas beträffande det nu ifrågasatta medgifvandet.

Ytterligare garanti härutinnan vinnes, därest det till Riksdagens behandling

nu föreliggande förslaget till förordning angående försäljning af vin

och maltdrycker vinner Riksdagens bifall. I detta författningsförslag finnes

nämligen intaget förbud mot saluhållande af maltdryck försatt med sackarin.

På ofvan angifna skäl finner utskottet sig böra tillstyrka, att i 4 §

1 mom. af förordningen angående tillverkning och beskattning af maltdrycker

införes en bestämmelse af innehåll, att inom skattepliktigt bryggeri

sockerkulör må kunna få användas under de villkor, som Kungl. Maj:t

föreskrifver.

Stadgandet i 15 § af berörda förordning afser att förebygga, att staten

skulle utan motsvarande skatteinkomst betungas med kontrollkostnader

vid bryggeri, där maltafverkning under längre tid icke äger rum. Den

tid, hvarunder maltkrossning skulle få ligga nere, utan att kontrollkostnaden

öfverflyttades på tillverkaren, hade af 1881 och 1891 års maltskatt ekommittéer

föreslagits till tio dagar samt af 1902 års kommitté till fem

dygn, hvilken tidsbestämmelse på förslag af Kungl. Maj:t äfven ingått i

den nu gällande förordningen. Någon motivering vare sig till det ena eller

andra af dessa förslag finnes icke i kommittébetänkandena. Den nuvarande

bestämmelsen om fem dygn har, såsom äfven af motionären anförts, medfört

olägenheter, i det att till följd af nämnda tids korthet svårigheter

med afseende å tillverkningens ekonomiska anordning uppstått för tillverkarne.

Sålunda har exempelvis, enligt hvad inom utskottet blifvit upplyst,

därigenom i vissa fall inträffat, att vid mindre bryggerier tillverkaren

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 30.

fått betala afsevärdt större belopp i kontrollörsarfvoden än i skatt för det

vid bryggeriet afverkade maltet. Äfven för tillverkningen vid större bryggerier

lär nu ifrågavarande bestämmelse visat sig vara otillfredsställande,

så att dessa vid inträffande längre upphåll i maltkrossningen hellre än att,

på sätt i förordningen är förutsatt såsom det regelmässiga förfarandet, göra

den i 14 § omförmälda anmälan och förskaffa sig nytt tillståndsbevis, betala

det på bryggeriet belöpande kontrollörsarfvodet. Billighetshänsyn synas

utskottet tala för att den tid, hvarunder afbrott i maltkrossning vid skattepliktigt

bryggeri må äga rum utan påföljd för tillverkaren, må utsträckas

till det af 1881 och 1891 års maltskattekommittéer i detta hänseende förordade

maximum af tio dygn. En utsträckning af sagda tid till tio helgfria

dygn, såsom motionären föreslagit, finner utskottet däremot icke erforderlig.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet,

att Riksdagen, i anledning af herr Lyckholms förevarande

motion, måtte besluta att 4 § 1 mom. och 15 §

i kungl. förordningen angående tillverkning och beskattning

af maltdrycker den 17 juni 1908 skall erhålla

följande förändrade lydelse:

4 §•

1. I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning

af maltdrycker användas endast torkadt, rostadt eller

brändt malt, humle, jäst och vatten, samt, under de

villkor Kungl. Maj:t föreskrifver, sockerkulör.

Kungl. May.t äger att för visst bryggeri medgifva,

att under föreskrifna villkor socker eller dextros må i

lagerkällaren användas såsom tillsats till porter.

15 §.

Om maltkrossning ej företages inom fem dygn efter

det, då enligt tillståndsbevis densamma må taga sin

början, eller afbrytes utan sådan anmälan, som i 14 §

omförmäles, och icke ånyo företages inom tio dygn,

det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde, åligger det

tillverkaren att för hela den tid, maltkrossning sålunda

icke ägt ruin, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 30.

7

betala det på bryggeriet belöpande kontrollörsarfvodet,

hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter

hos honom utmäta.

Stockholm den 5 maj 1905.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

Reservation

af herr Cavalli mot utskottets hemställan om förändrad lydelse af

15 § i förevarande förordning.

Herrar A. Hammarström, G. Jansson och E. A. Lindblad hafva

begärt få antecknadt, att de icke deltagit — de båda sistnämnda på grund

af arbete inom särskilda utskottet n:o 2 — i behandlingen af detta betänkande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1905:151 Skrifvelse till Konungen angående ändrad lydelse af 4 § 1 mom. och 15 § i förordningen angående tillverkning och beskattning af maltdrycker den 11 juni 1903. s. 6 i texten