Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion angående befrielse för allmänna hypotekskassan för Sveriges städer frän skyldighet att förse sina obligationer med stämpel.

1905-02-10 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1905:4, Betänkande, i anledning af väckt motion angående befrielse för allmänna hypotekskassan för Sveriges städer frän skyldighet att förse sina obligationer med stämpel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 10 februari, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion angående befrielse för

allmänna hypotekskassan för Sveriges städer frän skyldighet

att förse sina obligationer med stämpel.

(l:a A.)

I en inom Första Kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, n:o 7, har herr Gustaf Axel Berg föreslagit,

»att allmänna hypotekskassan för Sveriges städer befrias från skyldigheten

att med svensk stämpel belägga de obligat!oner, som af kassan

utlärdas, samt att därför i nu gällande stämpelförordning § 8 under

rubriken ''obligation7 den sats som nu lyder: ''dock att frihet från sådan

stämpel äger rum för svenska statens och Sveriges allmänna hypoteksbanks

obligationer7 måtte ändras till: dock att frihet från sådan stämpel äger

ram för svenska statens, Sveriges allmänna hypoteksbanks och Allmänna

hypotekskassans för Sveriges städer obligationer.»

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Enligt gällande förordning angående stämpelafgifter skall obligation,

som utlärdas här i riket, af obligationsutgifvaren före utlämnandet förses

med stämpel åt 30 öre för belopp, ej öfverstigande 100 kronor, och därutöfver

30 ore lör hvarje påbörjadt hundratal kronor, dock att frihet från sådan

stämpel äger rum för svenska statens och Sveriges allmänna hypoteksbanks

obligationer.

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 5 Sand. I Afd. 4 Höft. (JS:o 4).

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4. .

l)en befrielse från stämpelafgift, som sålunda tillkommer Allmänna

hypotek sbank ens obligationer, infördes, i enlighet med beslut af 1904 års

Riksdag, genom Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 1 juni samma år

och trädde i kraft den 1 januari innevarande år. Dessförinnan och alltifrån

år 1895, då ofvanberörda stämpelafgift å obligationer började tillämpas,

hade frihet från stämpelafgift gällt endast för svenska statens obligationer.

Vid det betänkande, som af bevillningsutskottets vid nämnda riksdag

i frågan afgafs, fogades eu reservation af tre utaf utskottets herrar ledamöter,

hvilka på anförda skäl förklarade sig anse med rättvisa och billighet

förenligt att utskottets betänkande bort innehålla förslag, att frihet från

stämpel skulle äga rum, förutom för svenska statens och Sveriges .allmänna

hypoteksbanks, äfven för Allmänna hypotekskassans för Sveriges

städer obligationer.

Sveriges allmänna liypoteksbank — yttrade dessa reservanter — hade

till ändamål att för de inom riket bildade hypoteksföreningar för ägare

eller innehafvare af jord ombesörja all den upplåning, som erfordras för att

åt dessa föreningar bereda medel till de lan, som aj dem enligt fastställda

grunder skola deras delägare tillhandahållas.

Allmänna hypotekskassan för Sveriges städer hade till ändamål att

»för hypoteksföreningar mellan fastighetsägare i rikets städer och köpingar

äfvensom de järnvägsstationer och andra platser, där, på grund af Kungl.

Maj:ts förordnande, ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan

för rikets städer gälla, ombesörja all den upplåning, som erfordras för att

åt dessa föreningar bereda medel till de lan, som aj dem enligt. fastställda

grunder skola deras delägare tillhandahållas. Denna ordagrant lika lydande

affattning — ansåge reservanterna — bevisade, att de bada institutionernas

anda och mening vore identiskt desamma.

Hypotek skassan ägde äfven att anskaffa lan åt kommuner, hvilka erhållit

Kungl. Maj:ts tillstånd att för kommunens allmänna behof upptaga

amorteringslån. •

Anledningen till den framställda begäran om stämpelfrihet för Sveriges

allmänna hypoteksbanks obligationer — fortsatte reservanterna — vore den,

att dessa därigenom skulle i detta hänseende blifva likställda med^ statens

obligationer och på den grund möjligen kunna betinga sig förmånligare

villkor vid låns upptagande på den utländska fondmarknaden, hvilket däremot

ansåges och påstods blifva mindre sannolikt, om de uppträdde på

densamma »stämplade» — i olikhet med statsobligationer. Om detta skäl

kunde gälla för denna institutions obligationer, syntes naturligt, att samma

skäl skulle föreligga för Allmänna hypotekskassans för Sveriges städer

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillning!nitskottets Betänkande N:o 4.

3

obligationer, som såldes på utlandet, och den lindring i lånevillkor, som

sålunda skulle beredas det ena låneverket, borde val rättvisligen äfven

komma det andra till godo och därigenom i än större utsträckning bereda

hela landet den ekonomiska nationella fördel, som med förslaget åsyftades.

Dä emellertid frågan om utsträckande af stämpelfriheten till att gälla äfven

nämnda hypotekskassas obligationer ej blifvit i grundlagsenlig ordning

genom motion väckt, kunde denna fråga ej blifva föremål för Riksdagens

pröfning. Då jag är af samma mening, so in i ofvannämnda reservation

uttalats, har jag härmed velat genom motion bringa den i reservationen

berörda frågan under pröfning.

Allmänna hypotekskassan för Sveriges städer bildades i början af

1860-talet genom beslut af fastighetsägare i ett större antal af rikets städer

och köpingar. Förebilden för denna institution var Sveriges allmänna

hypoteksbank, som inrättats genom nådiga förordningen den 26 april 1861,

och hvars reglemente från delaktighet i banken uteslutit stadshypoteksföreningarna,

ehuru frågan om dessas likställande med hypoteksföreningarna

på landet varit på tal under de förberedande arbetena för hypoteksbankens

bildande. Det reglemente för hypotekskassan, som af Kungl. Maj:t fastställdes

genom nådig resolution den 17 november 1865, blef också väsentligen

lika med allmänna hypoteksbankens reglemente, och i den nådiga

resolutionen uttalades uttryckligen, att hypotekskassan komme att i afseende

på stadshypoteksföreningarna bilda en motsvarighet till Allmänna

hypoteksbanken.

Någon förmån, motsvarande den hypoteksbanken medgifna statsgaranti,

tillerkändes dock icke hypotekskassan, hvars reglemente med anledning

häraf också i motsats till hypoteksbankens blef i saknad af bestämmelser

om deltagande från det allmännas sida i förvaltningen.

Sedan allmänna hypotekskassan för Sveriges städer år 1871 börjat

sin verksamhet, har denna alltjämt utvidgats och särskilt under de sist

förflutna åren visat stark tillväxt. Det för kassan nu gällande reglemente,

hvilket, älven då med förebild från Allmänna hypoteksbanken, infört friare

förmer för verksamheten, fastställdes den 14 juni 1894 af Kungl. Maja, som

den 21 augusti 1903 fastställt viss ändring däri. Kassans grundfond utgjorde

vid 1904 års utgång kr. 1,680,200: —, dess reservfond kr. 645,196: 17,

obligationsskulden belöpte sig vid samma tid till kr. 33,002,133: 34. Antalet

af de under kassan sorterande stadshypoteksföreningar är aderton.

Dessa föreningar omfatta de flesta af rikets städer, köpingar och munieipalsamhällen.

Vid sidan af sin verksamhet såsom långifvare åt stadshypoteksför
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

öringarna tillhandahåller kassan, såsom förut är antydt, äfven lån åt kommuner,

såväl stads- som landtkommuner. Sammanlagda summan af sådana

lån utgjorde vid 1904 års utgång kr. 5,520,325: —.

Samma skäl, som tala för medgifvande af stämpelfrihet för obligationer,

utfärdade af Allmänna hypoteksbanken, synas mig föreligga för medgifvande

af enahanda förmån för Allmänna hypotekskassans obligationer.

Hypotekskassan intager ju, enligt sitt reglemente, alldeles samma ställning

till städernas hypoteksföreningar, som hypoteksbanken till hypoteksföreningarna

på landet, och sedt från det allmännas synpunkt torde intresset

att bereda städernas fastighetsägare billigare lånevillkor ej kunna anses i

någon mån mindre än beträffande ägare af landtegendomar.

Den olikhet mellan de båda institutionerna, som ligger däruti, att den

ena tillerkänts en betydande statsgaranti medan den andra nödgats af egna

medel bilda grundfond, synes ej heller rättvisligen kunna anföras såsom

ett skäl för att förneka den i nyssnämnda afseende sämre»ställda äfven

den förmån, som skulle ligga i stämpelfrihet å utgrina obligationer.

Lika litet torde såsom skäl emot mitt förslag kunna åberopas den

omständigheten, att Allmänna hypotekskassans rörelse ej är till sin omfattning

att jämföra med Allmänna hypoteksbankens. Denna omständighet,

hvilken till icke ringa grad torde vara beroende på saknaden för hypotekskassan

af statsgaranti, synes fast mera vara ett vägande skäl för att,

genom beredande af lättnader i annat afseende, understödja hypotekskassans

verksamhet. Den direkta uppoffring, som medgifvande af stämpelfrihet

för hypotekskassans obligationer skulle medföra, vore ju också synnerligen

obetydlig vid jämförelse med motsvarande uppoffring för hypoteksbankens

vidkommande.

Mot en till äfventyra framkommande invändning, att, om allmänna

hypotekskassan erhåller den ifrågasatta förmånen, andra institutioner kunna

komma med samma framställning, torde vara nog att hänvisa därtill, att

ingen inrättning i riket mer än hypotekskassan kan åberopa sig på likhet

med Allmänna hypoteksbanken i afseende å dess organisation och verksamhet.

»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

5

Vid motionen tinnes fogad en så lydande bilaga:

»Transsumt.

FÖRNYA DT REGLEMENTE

för

ALLMÄNNA HYPOTETISKASSAN

för

SVERIGES STÄDER

al Kungl. Magt fastställa den 14 juni 1894. Med däri af Kungl. Maj:t den 21 augusti 1903

fastställd ändring af § 26 mom. f.

VI OSCAR, med Guds nalle, Sveriges, Norges, Götes och Vendes Konung,

göre veterligt: att sedan i eu till Oss ingifven ansökning styrelsen för

Allmänna hypotekskassan för Sveriges städer, efter uppdrag af hypotekskassans

delägare, i underdånighet anhållit om stadfästelse å ett ansökningen

bilagdt, af delägarne för deras del antaget förslag till nytt reglemente°för

hypotekskassan,

så kåfve Vi, som funnit stadfästelse icke böra meddelas å de i § 4

och § 26 mom. e) af förslaget intagna bestämmelser, hvarigenom nu gällande

föreskrift om skyldighet för låntagare att för bildande af grundfond mottaga

viss del af. lånebeloppet i grundfondsobligationer inskränkes, funnit

godt att, efter vidtagande af jämväl i öfrigt nödiga ansedda ändringar i

det in gima förslaget, fastställa följande förnyade

Reglemente

för

Allmänna hypotekskassan för Sveriges städer.

§ I
Allmänna

hypotekskassan för Sveriges städer har till ändamål att för

hypoteksföreningar mellan, fastighetsägare i rikets städer och köpingar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3.

äfvensom de järnvägsstationer oeli andra platser, <^är, pa grund af Kungl.

Maj:ts förordnande, ordningsstadgän, byggnadsstadgan och brandstadgan

för rikets städer gälla, ombesörja den upplåning, som erfordras för att åt

dessa föreningar bereda medel till de lan, som al dem, enligt fastställd a

grunder, skola deras delägare tillhandahallas. o

Hypotekskassan äger ock att för kommun, som erhållit Kungl. Maj:ts

nådiga tillstånd att för kommunens allmänna behof upptaga amorteringslån,

sådant lån anskaffa.

§ 2-

Såsom delägare i hypotekskassan må stadsliypoteksföreniug ingå, hvars

reglemente öfverensstämmer med de i § 26 här nedan stadgade allmänna

grunder och är af Kungl. Maj:t fastställdt. På sådan förening ankommer

att bestämma den summa, för hvilken föreningen vill i hypotekskassan

inträda, dock skall teckningssumman utgöra minst tre hundra tusen kronor,

om föreningen omfattar flere städer eller städer och andra samhällen, samt

minst två millioner kronor, om föreningen omfattar blott eu stad.

§ 3.

Hypotekskassan äger att till de i kassan delägande hypoteksföreningar

utlämna lån att återbetalas antingen genom viss årlig amortering eller

efter viss längre tids förlopp utan fastställd amortering.

Vid utlåningen till hypoteksföreningarne äger. hypotekskassan att

angående ränta, återbetalningstider och öfriga lånevillkor träffa de aftal

och göra de bestämmelser, som, med iakttagande af de för hypoteksföreningarnes

verksamhet fastställda allmänna grunder, befinnas lämpliga

och nödiga. Vid lån med fastställd årlig amortering skall dock denna

amortering utgöra minst tre fjärdedels procent, då belånade fastighetens

hufvudbyggnader äro af sten, sanfl minst en och en fjärdedels procent,

då de är<T af annat byggnadsämne. Å sådan inbetalning räknas föreningen

till godo lika stor ränta, som hypoteksförening för det erhållna lånet till

hypotekskassan erlägger.

§ 4.

Hypotekskassan skall äga en grundfond, som bildas sålunda, att hvalj c

hos kassan låntagande hypoteksförening emottager grundfondsobligationer

för fem procent af lånebeloppet; och skall ett emot grundfonden svarande

belopp alltid finnas i bankdepositionsbevis, räntebärande obligationer, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

lätt kunna realiseras, goda inteckningar, dock ej öfverstigande halfva

taxeringsvärdet, eller kontanta medel.

§ 7.

I fråga om amorteringslån åt kommun förfares sålunda, att, sedan i

den ordning, som föreskrifves i gällande författningar, beslut blifvit fattadt

och af Kung!. Maj:t stadfästadt, att för kommunens räkning till dess allmänna

behof skall upptagas lån, ställdt på återbetalning genom årlig amortering

under viss tid, hypotekskassan må, om dess tillgångar ej för hypoteksföreningars

behof tagas i anspråk, meddela det sökta lånet emot förbindelse,

som skall utfärdas i öfverensstämmelse med det stadfästade beslutet och

undertecknas af kommunens därtill bemyndigade ombud.

f ör sadant lan tecknas kommun icke såsom delägare i kassan.

Stockholms slott den 14 juni 1894.

Under Hans Maj:ts

Min allernadigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

(L. S.)

Er. Gust. Boström.»

I 8 § af förordningen angående stämpelafgiften den 2 juni 1899,

sådan berörda paragraf lyder enligt kungl. kungörelsen den 1 juli 1904,

stadgas, att obligation, som utfärdas här i riket, skall af obligationsutgifvaren

före utlämnandet förses med stämpel af 30 öre för belopp, ej

öfverstigande 100 kronor, och därutöfver 30 öre för hvarje påbörjadt

hundratal kronor; dock att frihet från sådan stämpel äger rum för svenska

statens och^ Sveriges allmänna hypoteksbanks obligationer.

Nu ifrågavarande förslag afser, att obligationer, utfärdade af allmänna

hypotekskassan för Sveriges städer, skulle, i likhet med hvad som äger

rum för statens och Sveriges allmänna hypoteksbanks obligationer, befrias

från utgörande af föreskrifven stämpelafgift.

Ur flera synpunkter måste det anses vara synnerligen olämpligt att

medgifva undantag från den i stämpelförordningen stadgade skyldighet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande N:ö 4.

att före utlämnandet förse obligationer med stämpel. Hvad det af 1904

års Riksdag medgifna undantag angår, torde böra erinras, att anledningen

till Riksdagens beslut i denna fråga synes hafva varit att söka förnämligast

i den omständigheten, att allmänna hypoteksbanken genom den garanti,

densamma erhållit från staten, ansetts intaga en särskild ställning,

till hvilken hänsyn tagits på den utländska lånemarknaden och hvilken

ansågs icke böra i visst afseende äfventyras genom åsättande af svensk

stämpel å bankens obligationer. Ett dylikt förhållande äger emellertid icke

rum med afseende å allmänna hypotekskassan för Sveriges städer.

Det synes vidare förefinnas så mycket mindre skäl att medgifva den

nu ifrågasatta stämpelfriheten, som allmänna hypotekskassan vid sidan af

sin uppgift att ombesörja upplåning af de medel, som de i kassan delägande

hypoteksföreningarna för sin verksamhet behöfva, dessutom jämlikt

§&1 i det för kassan gällande reglemente äger att för kommun, som erhållit

Kungl. Maj:ts tillstånd att för kommunens allmänna behof upptaga

amorteringslån, sådant lån anskaffa. Vunne hypotekskassan stämpelfrihet

för sina obligationer, skulle följaktligen de kommuner, som för sina lanebehof

anlitade hypotekskassan, åtnjuta frihet från stämpel, hvaremot kommuner,

hvilka för enahanda ändamål själfva utfärdade obligationer, vore

skyldiga att för dessa betala stämpel.

Under sådana förhållanden och då slutligen ett bifall till framställningen

lätt kunde hos andra institutioner af liknande slag framkalla anspråk

på motsvarande lindringar, har utskottet ansett sig böra afstyrka

bifall till motionen.

På o-rund af det anförda hemställer bevillningsutskottet,

o

att förevarande motion om befrielse för allmänna

hypotekskassan för Sveriges städer från skyldighet att

förse sina obligationer med stämpel icke måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 februari 1905.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C AV ALLÉ

[Reservation

a''f herrar Almström och Nisser.

StockliUm, Ivar Haggströms Boktryckeri A. B„ 1905.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.