Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående ändrade bestämmelser i fråga om taxeringsmyndigheternas sammansättning och arbetssätt samt grunderna för fastighetstaxeringen.

1905-02-10 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1905:6, Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående ändrade bestämmelser i fråga om taxeringsmyndigheternas sammansättning och arbetssätt samt grunderna för fastighetstaxeringen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande K:o 6.

1

N:o 8.

Ank. till Eiksd. kansli den 10 februari 1905, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse

till Kungl. Maj:t angående ändrade bestämmelser

i fråga om taxeringsmyndigheternas sammansättning

och arbetssätt samt grunderna för fastighetstaxeringen.

(2:a A.)

I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 9, har herr grefve G. E.

Lewenhaupt hemställt, »att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning rörande de förändrade

bestämmelser angående taxeringsmyndigheternas sammansättning,

arbetssätt och grunderna för fastighetstaxeringen, som närmast för vinnande

af en jämnare fastighetstaxering inom riket kunna erfordras, och

därefter för Riksdagen framlägga det förslag i ämnet, hvartill utredningen

kan föranleda.»

Till stöd för denna hemställan har motionären anfört följande:

»De egentliga, enligt bevillningsförordningen tillsatta taxeringsmyndigheterna

utgöras, som bekant, af bevillningsberedningarna samt taxerings-

och pröfningsnämnderna. Mot dessas sammansättning och, i följd

däraf, emot resultaten af deras verksamhet ha under årens lopp allt fler,

Bill. till Biksd. Prof. 1905. 5 Sami. 1 Afä. G Höft. (N:o 6). - 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

i stort sedt, fullt befogade anmärkningar gjorts. Uppmärksamheten härå

fästes af Riksdagen senast år 1902 i sammanhang med det att Riksdagen

hos Kung! Maj:t anmälde sitt beslut om inkomstskatten. Utom det att

taxeringsmyndigheternas sammansättning icke läte sig förenas med eu

fullgiltig inkomstskattetaxering, framhöll Riksdagen, att taxeringsmyndigheternas

tid redan under förutvarande förhållanden vore alltför mycket

upptagen för att icke stora svårigheter skulle möta vid eu ytterligare utvidgning

af deras verksamhetsområde.

Men äfven om man lämnar nämnda af Kungl. Maj:t, såvidt bekant

är, hittills obeaktade förhållande ur räkningen, är dock taxeringsmyndigheternas

sammansättning och arbetssätt af sådan beskaffenhet, att för bevillningstaxeringarnas

skull eu snar ändring är af nöden. Närmast härvid

afser jag förhållandena på landet och taxeringsmyndigheternas fastighetstaxeringar.

Som bekant, sammansättes bevillningsberedning på det sätt, att Konungens

befallningshafvande utser till ordförande lämplig, helst inom beredning

sdistriktet bosatt person, medan beredningens ledamöter väljas å kommunalstämma

bland i orten bosatta personer, hvilka under nästföiflutna

år erlagt fastighets- eller inkom stbevinning inom distriktet. Att en dylik

sammansättning af beredningen icke i och för sig innebär någon trygghet

för opartiskhet vid ärendenas behandling, synes själffallet, allra helst beredningsdistriktet,

i regel utgörande en kommun, är alltför litet för att

icke de särskilda ledamöterna skola alltemellanåt invecklas i intressekonflikter

vid taxeringar af grannarnes egendomar. Och då dessa ledamöter

i regel icke torde i sin verksamhet ledas af sådan ansvarskänsla,

som eljest följer med statens eller kommunens tjänstemän i utöfningen af

tjänstegöromålen, måste för allmänheten uppstå eu känsla af otrygghet vid

taxeringarna, som blir så mycket större som de, med vetskap om ,de faktiska

förhållandena, veta sig i stort sedt sakna möjlighet att draga sina

besvär under en fullt kompetent och i förhållande till beredningarna fullt

fristående myndighet.

Dylika myndigheter borde visserligen stå till buds i taxerings- oek

pröfningsnämnderna, men i verkligheten torde detta dock icke vara fallet.

För att först hålla mig till taxeringsnämnderna, må erinras, att desamma

omöjligen kunna medhinna ens eu ytlig granskning af beredningarnas förslag

beträffande fastighetstaxering å landet. Oaktadt sålunda beredningarnas

arbeten allenast äro afsedda att utgöra underlaget för taxeringsnämndernas

värdesättningar, blifva beredningarnas förslag i regel ganska

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

3

kritiklöst af taxeringsnämnderna följda. Någon annan ordning är under

nuvarande förhållanden otänkbar. Man behöfver allenast känna den tid,

hvarpå taxeringsnämnd å landet i regel fullgör sitt arbete. Som bekant,

sammanträder nämnden vanligen allenast en dag. En sådan tid medgifver

knappast en ytlig granskning af från missnöjde skattskyldige inkomna

framställningar, ännu mindre någon egentlig pröfning af beredningens förslag

i öfrig!,. Taxeringsnämndens ledamöter äro sålunda i stort sedt hänvisade

till nämnda förslag och kronoombudets upplysningar. Lägger man

så härtill, att taxeringsdistrikten äro alltför små för att ledamöterna

skola kunna befria sig från den grann-synpunkt, som förut anmärkts vidkommande

beredningarna, blir för eu hvar, som har någon kännedom om

hithörande förhållanden, klart, att taxeringsnämnderna icke alltid besitta

den kompetens och den opartiskhet, som för taxeringarnas jämnhet erfordras.

Om under sådana förhållanden de lägre taxeringsmyndigheterna icke

blott icke innehafva nödiga förutsättningar för fullgörandet af sina grannlaga

värf, utan till och med i sin sammansättning kunna gifva anledning

till åtskilliga svåra anmärkningar, må man ännu mindre undra öfver att

pröfningsnämndernas arbeten icke lämna något synnerligen godt resultat.

Utan tillfredsställande material för bedömandet af taxeringarna och med

tiden för arbetet knappt tillmätt, förflyter pröfningsnämndens tid hufvudsakligen

under eu mer eller mindre ytlig pröfning af inkomna besvär.

Under dessa omständigheter lär någon jämnhet i fastighetstaxeringarna

icke stå att vinna. För öfrigt kan man icke rimligen begära, att

taxeringsmyndigheterna med deras nuvarande sammansättning skola kunna

fullt tillfredsställande bedöma alla på en egendoms värde inflytande omständigheter.

Äfven om areal å inägor och utägor är något så när känd,

blifva ägornas af kas Aningsförmåga och värde beroende på förhållanden,

såsom afsättningsmöjligheter, jordarter, ägornas belägenhet, växande skogs

afkastningsförmåga med uthållighetsprincipen som grundval in. m., hvilka

svårligen kunna af taxeringsmyndigheterna under nuvarande förhållanden

tagas ens i ringa grad i beaktande. Härtill kommer, att bevillningsförordningens

stadgande!! rörande grunderna för fast egendoms taxering äro

alltför svagt bestämda. Man må allenast erinra sig frågan om skogens

beskattning. I detta afseende torde skiljaktigheterna vid taxeringarna vara

mest i ögonen fallande. A ena orten inbegripes i fastighets taxeringsvärde

värdet å hela skogsbeståndet och å en annan ort uppskattas fastigheten

utan att skogens lulla värde ens tillnärmelsevis därvid tages i beräkning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

Den ojämnhet vid taxeringarna, hvarom förut talats, träffar också

särskild! fastighetstaxeringarna. Under det att på vissa håll fastigheterna

äro så lågt taxerade, att de vid utarrendering lämna ägaren 6 procent af

taxeringsvärdet, får å annan ort ägaren i arrende icke ens 4 procent af

samma värde. På en plats värderas skogsmark till 30 kronor eller därunder

per hektar, på eu annan ort taxeras skogsmark, med samma växtlighet

och afsättningsmöjligheter, till 100 kronor och därutöfver per hektar.

Såsom exempel på nu rådande oefterrättlighetstillstånd må vidare erinras,

hurusom på grund af bevillningsförordningens stadganden, att köpeskilling

bör läggas till grund för taxeringen, det alltför ofta händer, att egendomar,

som gå i handel, taxeras långt högre än egendomar åt faktiskt

motsvarande värde, som stanna inom familjen och öfverlåtas genom, arf,

för att icke nämna de icke så sällsynta fall, då fastighetsägare i belåningssyfte

lyckas förhöja taxeringsvärdet.

För att i någon män råda bot på dessa missförhållanden, måste eu

grundlig omgestaltning af hela taxeringsväsendet äga rum. För att vinna

större jämnhet i fastighetstaxeringarna, böra först och främst distriktsområdena

betydligt utvidgas. De synas mig lämpligen böra omfatta, berednings

distriktet helt härad och taxeringsdistrikt hel domsaga. För öfrig!

vill jag närmast ur fastighetstaxeringens synpunkt ifrågasätta, huruvida

icke vid en omgestaltning af taxeringsväsendet bland annat följande regler

skulle kunna vinna tillämpning.

Till beredningarnas förfogande ställes ett i möjligaste mån fullständigt

material för bedömande af fastigheternas arealer, afkastningsförmåga och

beskaffenhet i de öfriga hänseenden, som böra vid taxeringarna vara

kända. På hvad sätt ett dylikt material skall kunna anskaffas torde

blifva föremål för den utredning i ämnet, jag på sätt nedan sägs anser

nödig.

I protokoll eller på annat sätt bör i fall, då det föreslagna taxeringsvärdet

i någon afsevärd grad afviker från det vid taxeringen inom distriktet

i allmänhet följda, såväl af bevillningsberedning som af taxeringsnämnd

angifvas skälen därför.

För att emellertid kunna påräkna ett omsorgsfullare arbete från beredningarnas

sida och eu ingående granskning från taxeringsnämndernas

sida af beredningarnas förslag, måste ledamöternas arbete ersättas af allmänna

medel åtminstone så mycket, att de erhålla godtgörelse för lesekostnader

och genom dagtraktamenten för utgifterna under de dagar,

arbetet pågår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6. g,

11 öfningsnämndens arbeten höra beredas genom en föregående granskning

af de utaf taxeringsnämnderna inom länet bestämda fastighetstaxeringar.

Denna granskning kan lämpligen verkställas af en särskild nämnd,

bestående af landskamererare och två eller flera sakkunnige, inom länet

betrodde män, som äro förfarne i förvaltning af jordegendom samt äga,

disponera eller arrendera fastighet. Om ledamöterna i en dylik nämnd

erhölle ersättning för resor och tidsspillan, torde man af deras arbeten

kunna vänta ett synnerligen godt resultat.

Slutligen vill jag ifrågasätta, huruvida icke såsom närmaste instans

öfver pröfningsnämnderna borde i kammarrättens ställe inrättas särskilda

appellationsnämnder för skilda delar af landet. Eu uppdelning af landet

i särskilda större taxeringsdistrikt, med hvar sin appellationämnd, skulle

säkerligen kunna hos dessa nämnder medföra den specialiserade sakkunskap

rörande jord värdena i de skilda delarna af riket, som icke gärna

kan stå kammarrätten till buds. Förslagsvis skulle jag vilja föreslå en

indelning af fyra distrikt, nämligen Norrland och Dalarne, länen inom

Svea land, Skåne, Blekinge och Halland samt slutligen öfriga län inom

Göta land.»

Syftet med förevarande motion är att medelst omgestaltning af de

nuvarande taxeringsmyndigheternas sammansättning och arbetssätt möjliggöra

eu jämnare och mera likformig fastighetstaxering.

Vid upprepade tillfällen har bevillningsutskottet funnit anledning

framkalla, hurusom de nu tillämpade grunderna för fastigheters taxering

äro i behof af förändring, men att denna fråga enligt utskottets mening

icke kan vinna sin lösning endast genom partiella reformer af det nuvarande

taxeringssystemet. Först i sammanhang med en definitiv lösning

af denna och andra frågor af materiell innebörd med hänsyn till den direkta

beskattningen, hvilka för närvarande stå på dagordningen, torde äfven

spörsmålet om en omorganisation af taxeringsmyndigheterna kunna

rätt bedömas och höra upptagas till behandling.

Utskottet vill här exempelvis framhålla, hurusom särskild! själfdeklarationsprincipens

tillämpande i vidsträcktare omfattning än hittills torde

komma att gifva anledning till en förändrad organisation af taxeringsmyndigheterna.

I ett taxeringssystem, där denna princip finnes genomföid,

komme de skattskyldiges egna uppgifter att i öfvervägande grad

Bih. till Biksd. Prof, 1905. 5 Samt. 1 Afd. 6 Häft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 BevUlninffsiitsJioitetfi Bet-mikmde N:o H.

ligga till grund för taxeringsmyndigheternas arbete. Då materialet för

detta sålunda till hufvudsaklig del komme att föreligga färdigt och. dessa

myndigheters uppgift blefve att kontrollera och vid behof fullständiga de

lämnade uppgifterna, torde nämnda myndigheters sammansättning och

arbetssätt kunna i afsevärd mån förändras.

I betraktande af hvad här ofvan anförts, bär utskottet icke funnit

nödigt upptaga till närmare granskning de regler, som motionären ifrågasatt

böra komma till tillämpning vid en omgestaltning af taxeringsväsendet.

Bevillningsutskottet hemställer,

att förevarande motion om skrifvelse till Kung!.

Maj tf angående ändrade bestämmelser i fråga om taxeringsmyndigheternas

sammansättning och arbetssätt samt

grunderna för fastighetstaxeringen icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 10 februari 1905.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAYÅLLL

Heservationer:

af herr Cawatti; samt

af herrar Weinberg och Lindblad mot motiveringen.

Stockholm 1905. Kéngl. Hofboktoyckeriet. ''Mans

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.