Utlåtande, i anledning af herr V. L. Molls motion om skrifvelse till Kung!. Maj:t angående förändrad organisation af den kontroll, som af staten utöfvas öfver bankverksamheten.
1905-03-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BLU 1905:2, Utlåtande, i anledning af herr V. L. Molls motion om skrifvelse till Kung!. Maj:t angående förändrad organisation af den kontroll, som af staten utöfvas öfver bankverksamheten.
Dokumentets text
1
Sffrnmansatht: Banko,- (och,, Lagfutskottets Utlåtande N:o, 2.
Hso 2.
Ank. till JGiksd, kansli flen 6 mars 1905, kl. 3 e. m.
Sammansätta banko- och lagutskottets utlåtande, i anledning af
herr V. L. Molls motion om skrifvelse till Kung!. Maj:t
angående förändrad organisation af den kontroll, som
af staten utöfvas öfver bankverksamheten.
Uti en inom Andra Kammaren af herr V. L. Moll väckt motion,
n:o 20, har föreslagits, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t
hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda frågan om förändrad
organisation af den utaf staten öfver bankverksamheten utöfvade kontrollen
samt förelägga Riksdagen de förslag, hvartill utredningen kunde
gifva anledning.
Denna motion har hänvisats till lagutskottet, som efter öfverenskommelse
med bankoutskottet hänvisat den till behandling af sammansatt
banko- och lagutskott.
Motionären har genom sammanställning af antalet hanker samt den
summa, hvarmed samma bankers tillgångar och skulder balanserade vid
slutet af vissa är från och med 1871 till år 1904, framhållit de yttre
konturerna af bankverksamhetens utveckling inom landet samt därefter
redogjort för den af staten öfver bankerna utöfvade kontrollens organisation
och hufvudsakliga ändamål; och tillåter sig utskottet hänvisa till
hvad motionen härom innehåller.
Bill, till Biksä. Prof. 1905. G Samt, 2 Afd. 2 Raft. (N:o 2)
1
2 Sammansatta Banko- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 2.
Vidare har motionären anfört följande.
»Om man med denna redogörelse för bankinspektionens ändamål för
ögonen jämför bankverksamhetens utveckling med utvecklingen af bankbyrån,
kan man näppeligen värja sig för den tanken, att den senare utvecklingen
icke hållit jämna steg med den förra. Om bankinspektionen
i afseende å organisation och arbetskrafter kvarstår oförändrad (under de
senaste femton åren har bankbyråns sammansättning icke undergått någon
förändring), under det bankverksamheten stadigt utvecklas till allt större
omfattning och mångsidighet, är det klart, att inspektionen skall möta
allt större svårigheter vid fyllandet af sitt grannlaga värf. Då bankverksamheten,
såsom utgörande själfva nerven i landets hela affärsrörelse,
bör stå under en möjligast effektiv och tillfredsställande kontroll, och då
vidare denna kontroll ådrager staten ett slags moralisk proprieborgen för
bankverksamheten, är det af största vikt, att kontrollen är så anordnad,
att den förmår hålla jämna steg med bankverksamhetens utveckling.
I hvilken riktning bankkontrollen bör reformeras, därpå lämna nu
gällande, bestämmelser angående kontrollen öfver försäkringsanstalterna
anvisning. Då emellertid bankverksamheten till sin natur är vidt skild
från försäkringsverksamheten, kunna gifvetvis bestämmelserna rörande
kontrollen öfver den senare ej utan vidare tillämpas på kontrollen öfver
den förra; men ingen lärer kunna bestrida, att icke bankverksamheten
är af lika stor allmän betydelse som försäkringsverksamheten och följaktligen
förtjänt att i afseende å den af staten utöfvade tillsynen likställas
med den senare.
Några ökade kostnader för statsverket behöfva icke bli en följd af
bankkontrollens reorganisation i nu antydd riktning. Tvärtom borde härigenom
besparingar uppstå, då bankerna liksom försäkringsanstalterna
gifvetvis själfva böra bära kostnaderna för kontrollen, hvilket så mycket
hellre bör kunna åläggas dem, som dels kontrollen är till gagn lika mycket
för bankerna själfva som för det allmänna, dels kostnaderna, fördelade på
samtliga banker, ej kunna sägas medföra någon kännbar börda.
De löneförmåner, bankinspektören för närvarande åtnjuter, kunna
ingalunda sägas motsvara de anspråk, som måste ställas på denna befattnings
innehafvare. Särskild! gynnsamma omständigheter ha medverkat till,
att befattningens nuvarande bepröfvade och skicklige innehafvare kunnat
åtaga sig densamma. Men dylika omständigheter få ej härvidlag tagas
med i räkningen. Skulle den nuvarande bankinspektören afgå, skulle det
säkerligen möta mycket störa, kanske oöfvervinneliga svårigheter att med
3
Sammansatta Banko- (och Lagutskottet^ Utlåtande N:o 8.
nuvarande löneförmåner finna en kompetent efterträdare. Den åt försäkringsinspektören
vid den år 1903 genomförda reorganisationen af försäkringsinspektionen
anslagna aflöningen kan sägas innebära ett indirekt
erkännande, att aflöningen åt bankinspektören är otillräcklig.»
För vinnande af det med bankinspektionen afsedda hufvudsakliga
ändamålet att tillse, det bankerna förvaltas efter sådana grunder, att allmänhetens
förtroende till desamma ej rubbas, är det nödvändigt, att bankinspektionen
i afseende å organisation och arbetskrafter är så ordnad, att
den utöfvade kontrollen blir fullt effektiv och utvecklas i samma mån,
som bankoverksamheten både till innehåll och omfattning utvidgas. Med
hänsyn till det svenska bankväsendets synnerligen kraftiga utveckling
under de senaste årtiondena synes det därför uppenbart, att, då samtidigt
bankinspektionen kvarstått hufvudsakligen oförändrad, det för denna måste
möta allt större svårigheter att tillfredsställande fylla sitt mål. En omorganisation
af bankinspektionen är därför, såsom äfven erfarenheten lärer
visat, i hög grad påkallad, hvarför utskottet utan tvekan ansluter sig till
motionärens nu framlagda förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må i skrifvelse till Kungl. Maj:t
hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda frågan
om förändrad organisation af den utaf staten öfver
bankverksamheten utöfvade kontrollen samt förelägga
Riksdagen de förslag, hvartill utredningen kan gifva
anledning.
Stockholm den 6 mars 1905.
På sammansatta banko- och lagutskottets vägnar:
F. A. BOSTRÖM.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1905:24 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående förändrad organisation af den kontroll, som af staten utöfvas öfver bankverksamheten. a1 i texten