Banlcoutslcottets Memorial N:o 5
1905-02-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1905:5, Banlcoutslcottets Memorial N:o 5
Dokumentets text
Banlcoutslcottets Memorial N:o 5.
1
N:o 5.
Ant till Riksd. kansli den 17 februari 1905, kl. 3 e. m.
Memorial, angående arbetspremier åt personalen vid Tumba pappersbruk.
Fullmäktige i riksbanken hafva i fråga om arbetspremier åt personalen
vid Tumba pappersbruk till utskottet afgifvit en så lydande,
den 26 januari 1905 dagtecknad framställning:
»För tillverkning af sedelpapper finnas och användas redan vid
Tumba bruk fem dubbelkypar eller det högsta antal sådana, som med nuvarande
utrymme vid bruket kunna där anbringas. Emellertid möta
svårigheter att tillfredsställa det ökade behof af sedelpapper, som gör
sig gällande för såväl riksbanken som nationalbanken i Köpenhamn.
Det är därför af stor vikt att kunna med nu befintliga formningsapparater
åstadkomma största möjliga mängd af leveransgiltigt papper;
och är i detta sammanhang att bemärka, hurusom arbetsproduktens
godhet vid ifrågavarande tillverkning är i synnerligen hög grad beroende
på noggrannheten af dem, som utföra tillverkningen.
Det har sålunda visat sig, att utskottsprocenten betydligt varierat.
Under de tio åren 1894—1903 har nämligen utskottsprocenten utgjort:
beträffande riksbankens småsedlar:
för 10 partier 4—8 procent, för 5 partier 8—12 procent, för 5 partier
12—16 procent och för 3 partier respektive 18,28, 21,48 och 30,t;procent;
medeltalet nära 11 procent,
Bill- till Riksd. Prot. 1905. 6 Sami. 1 Afd. 5 Häft. (N:o 5).
2
Bankoutshottets Memorial N:o 5.
beträffande riksbankens storsedlar:
för 14 partier 3,«—7,9 procent, för 6 partier 8—11 procent samt för 3
partier respektive 11, 16 och 30 procent; medeltal 9,8 procent.
Medeltalet af utskottsprocenten för papper till riksbankens sedlar
tiar varit 10,92 procent.
Beträffande nationalbankens sedlar utgör utskottsprocenten för 8
partier 8,7—13,3, för 6 partier 15—16 och för 5 partier respektive 18,
19, 20, 20,66 och 22,35; medeltal 15,8 procent.
Visserligen lärer ej kunna undvikas, att vid en tillverkning af den
beskaffenhet, hvarom här är fråga, kassationer måste förekomma, men
det torde kunna förväntas, att, därest de med tillverkningen sysselsatta
göras personligen intresserade af arbetsresultatets beskaffenhet, utskottsprocenten
skall nedbringas till den minsta möjliga. Och betydelsen för
bruket af utskottsprocentens minskning framgår däraf, att hvarje procent
af årstid verkningen, hvarmed kvantiteten fullgod! sedelpapper ökas,
motsvarar papper till omkring 225,000 stycken sedlar, eller en ökning
i leveransvärdet af cirka 2,900 kronor. Fullmäktige anse också därtör
synnerligen önskvärd!, att den vid tillverkningen sysselsatta personalen
får del i den vinst, som uppstår, då utskottsprocenten understiger ett
visst medeltal.
Sedelpapper till riksbanken levereras olimmadt och får innehålla
blad med intill en viss del felaktiga blanketter. Däremot skall papperet
för nationalbanken levereras — med ett obetydligt undantag — limmadt
och i helt felfria blad. För beställningar åt nationalbanken gälla
dessutom numera bestämmelser, Indika något försvåra tillverkningen
mot förut. Med hänsyn härtill och om äfven vid några af leveranserna
under ofvanberörda tioårsperiod utskottsprocenten bör anses hafva varit
oskäligt hög, torde premie till personalen böra ifrågakomma, då under
ett tillverkningsår medelutskottsprocenten nedbringats under 10 beträffande
olimmadt eller under 16 beträffande limmadt papper.
I fråga om premiens storlek, synes denna höra bestämmas till hälften
af papperets försäljningspris. Då emellertid kan inträffa, att för ett år
utskottsprocenten blir väsentligt olika för sedelpapper af en valör mot
sådant för en annan valör med sins emellan skilda pris, synes rättvisast,
att premien uträknas på det sätt, att efter årsslutet beräknas i
kronor för hvarje slag af sedelpapper (limmadt och olimmadt, större
och mindre format) den vinst, respektive förlust, som uppstått därigenom,
att utskottsprocenten understigit, respektive öfverstigit 10 procent beträffande
olimmadt och 16 procent beträffande limmadt papper, hvarefter
premien utgår med hälften af skillnaden mellan vinst- och förlustbeloppen.
Bankoutskottets Memorial N:o 5.
3
Rätt till andel af premien torde böra tillkomma alla i förevarande
tillverkning deltagande, således ej blott förmän och manliga arbetare
vid lump-, byk-, holländare-, formnings- och limningsafdelningarna och
i skiljerummet och packkammaren äfvensom de kvinliga arbetarne
på sistnämnda två platser, utan äfven förvaltaren, verkmästaren och
pappersmästaren. Emellan de sålunda premieberättigade torde premien
böra fördelas efter hvars och ens under året uppburna aflöning, hvarvid
dock ej de förvaltaren, verkmästaren och pappersmästaren tillagda personliga
lönetillägg synas böra medräknas, hvaremot i aflöningen borde
intagas de naturaförmåner, som tillkomma förmän och arbetare i spannmål
och bränsle, dessa förmåner beräknade efter de värden, med hvilka
de upptagas i brukets räkenskaper. Då tjänstemännens här ifrågavarande
löneförmåner äro bestämda till respektive 4,000, 2,800 och 2,000
kronor eller tillhopa 8,800 kronor, samt de ifrågavarande förmännens
och arbetarnes löner kunna antagas till cirka 40,000 kronor, skulle således
premien för hvarje enhet, hvarmed utskottsprocenten nedbringas
under respektive 10 och 16, motsvara ett tillskott i aflöningen af cirka
3 procent.
I den öfvertygelse att premiers medgifvande på sätt här angifvits
skall visa sig lämpligt och gagnande för bruksdriften vid Tumba, hafva
fullmäktige för afsikt att från och med innevarande år till dylika premier
för de vid tillverkningen sysselsatta arbetarne använda eu del af
försäljningsvärdet å den kvantitet, hvarmed leveransen öfverstiger 90
procent af tillverkadt olimmadt och 84 procent af tillverkadt limmadt
sedelpapper. Då åter aflöningsstaten för förvaltaren, verkmästaren och
pappersmästaren är fastställd af Riksdagen, och således det ej lärer
tillkomma fullmäktige att medgifva dem ifrågavarande premier, hafva
fullmäktige velat hos utskottet hemställa, att utskottet måtte utverka
sådan jämkning i förevarande tjänstemäns aflöningsvillkor, att dem medgifves
att utan ändring i förut beviljad löneförmån tillgodonjuta andel
efter här angifna grunder i förevarande premier.»
I likhet med hvad fullmäktige sålunda anfört finner utskottet det
vara lämpligt och för bruksdriften vid Tumba gagnande att medgifva
premier åt dem, som halva befattning med tillverkningen af sedelpapper,
särskildt med hänsyn därtill att, såsom fullmäktige också framhållit,
med afseende å denna tillverknings beskaffenhet arbetsprodukten är i
synnerligen hög grad beroende på noggrannheten af dem, som utföra
tillverkningen. Utskottet delar jämväl fullmäktiges uppfattning, att rätt
4
Banlcoutshottets Memorial N:o 5.
till andel i dessa premier bör tillkomma äfven de af fullmäktige omförmälda
tjänstemän vid bruket. Erfarenheten från industriella företag,
där ett dylikt vinstandelssystem för personalen kommit till användning,
har nämligen visat, att det, för fullt ernående af detta systems fördelar,
varit nödvändigt att gifva vinstandelar äfven åt arbetsbefäl och dem, som
hafva företagets ledning sig anförtrodd.
På dessa skäl och då utskottet ej haft något att erinra mot vare
sig storleken af den utaf fullmäktige för personalen föreslagna vinstandelen
eller sättet för dennas fördelning mellan arbetarne och ifrågavarande
tjänstemän, hemställer utskottet,
att Riksdagen må medgifva, att förvaltaren, verkmästaren
och pappersmästaren vid Tumba bruk må,
utan ändring af dem i öfrigt tillkommande löneförmåner,
tillgodonjuta andel efter angifna grunder uti
ifrågavarande premier.
Stockholm den 17 februari 1905.
På bankoutskottets vägnar:
F. A. BOSTRÖM.
Herr A. Hansson i Solberga har begärt få antecknadt, att han ej
deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.
Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1905.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.