Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning af de skiljaktiga besluten i kamrarne, hemställde utskottet, att Första Kammaren måtte biträda medkammarens beslut, och blef utskottets hemställan härom af Första Kammaren godkänd.

1905-02-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1905:7, Betänkande i anledning af de skiljaktiga besluten i kamrarne, hemställde utskottet, att Första Kammaren måtte biträda medkammarens beslut, och blef utskottets hemställan härom af Första Kammaren godkänd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

1

X:o 7.

Ank. till Kiksd. kansli den 28 februari 1905, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af gjorda framställningar om inrättande

af riksbankens af delning skontor i Sundsvall osh Eskilstuna.

Fullmäktige i riksbanken hafva uti en den 26 nästlidne januari

dagtecknad skrifvelse hos utskottet gjort framställning om upprättande

under innevarande år i Sundsvall för provinsen Medelpad af ett afdelningskontor

för riksbanken.

Därjämte har uti en inom Andra Kammaren väckt och till utskottets

behandling hänvisad motion herr G. G. Österberg, med hvilken

herr W. Johansson i Olja instämt, på anförda skäl, beträffande hvilka utskottet

tillåter sig att hänvisa till motionens innehåll, föreslagit inrättande

snarast möjligt af ett riksbankens afdelningskontor i Eskilstuna.

Innan utskottet går att närmare redogöra för dessa framställningar

har utskottet velat erinra om hvad som förekommit hos bankoutskottet

vid föregående års riksdag beträffande en då inom Andra Kammaren

väckt motion om inrättande af ett riksbankens afdelningskontor i Borås.

I afgifvet yttrande anförde fullmäktige med afseende därå följande:

»Det stadgande, som återfinnes i 9 § af lagen för Sveriges riksbank

af den 12 maj 1897, lydde i Kungl. Maj:ts proposition till 1897

års Riksdag, i öfverensstämmelse med hvad kommittén af 1889 hade

föreslagit, sålunda:

Bih. till Biksd. Prot. 1905. 6 Sami. 1 Afd. 7 Käft. (N o 7).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

»Riksbanken drifver sin rörelse vid hufvudkontor i Stockholm

samt vid afdelningskontor inom riket; och skall ett sådant kontor finnas

inom hvarje län utom Stockholm.»

Det särskilda utskottet vid 1897 års riksdag föreslog för sin del

ingen ändring i aflat t nb gen af nämnda §, hvilken ock blef af Första

Kammaren antagen, men vid behandlingen i Andra Kammaren af utskottsbetänkandet

föreslogs, att ordet »minst» skulle inskjutas framför

»ett sådant». Andra Kammaren godkände det föreslagna tillägget, och

då utskottet afgaf förnyadt betänkande i anledning af de skiljaktiga

besluten i kamrarne, hemställde utskottet, att Första Kammaren måtte

biträda medkammarens beslut, och blef utskottets hemställan härom af

Första Kammaren godkänd. I följd häraf lyder 9 § i sin senare del

nu: »och skall minst ett sådant kontor finnas inom hvarje län utom

Stockholms».

Den sålunda af Riksdagen beslutade ändringen i affattningen af

stadgandet ger vid handen, att, såsom ock vid diskussionen i Andra

Kammaren uttryckligen angafs, ett riksbankskontor bör kunna få komma

till stånd inom ett län, äfven där ett sådant kontor förut finnes inrättadt.

Såsom grund till medgifvaudet härutinnan anfördes, att det skulle

kunna inträffa, att det funnes i länet någon plats, som i betydenhet

vida öfverginge den, där afdelningskontor redan funnes. I själfva verket

är detta fallet i mer än ett län och i vissa andra gifves det utom residensstäderna

orter, hvilkas befolkningsförhållanden och affärslif äro

af beskaffenhet att kunna föranleda till anordnandet därstädes af ett

riksbankskontor. Riksbankens verksamhet i och för sig fordrar visserligen

icke för närvarande med nödvändighet, att nya afdelningskontor

öppnas, sedan i hvarje län utom Stockholms dylika kontor blifvit inrättade,

men däremot torde det för affärslifvet inom landet få anses

fördelaktigt, om riksbankens verksamhet utsträckes till vissa mera betydande

städer; och tillåta sig fullmäktige med afseende härpå erinra,

att, utom den i motionen framhållna staden Borås, följande städer

kunna, från söder til! norr räknadt, nämnas såsom lämpliga platser för

afdelningskontor af riksbanken, nämligen Helsingborg, Norrköping,

Eskilstuna och Sundsvall.

Att emellertid de nya kontor, som anses kunna eller böra anordnas,

endast efter hand må öppnas, torde knappast närmare behöfva

motiveras, och bör enligt fullmäktiges åsikt under inga förhållanden

ett nytt afdelningskontor under innevarande år ifrågakomma, i följd af

de förändringar, som vidtagits i riksbankens inre förvaltning i sammanhang

med indragningen af de enskilda bankernas sedlar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

3

Vid sådant förhållande anse fullmäktige det icke vara af behofvet

påkalladt, att Riksdagen redan i år fattar beslut därom, att ett nytt afdelningskontor

skall upprättas vare sig på den ena eller andra platsen.»

Fullmäktiges ordförande hade dock haft en afvikande mening och

anfört, att, då under de senaste åren ett större antal riksbankens afdelningskontor

blifvit inrättade i sammanhang med indragningen af den

enskilda sedelutgifningsrätten, han ansåge lämpligast, att någon tids erfarenhet

af dessa åtgärder afvaktades, innan riksbanken ytterligare utvidgade

sin verksamhet genom inrättande af nya afdelningskontor,

samt att något behof af ökade lånetillfällen ej heller syntes förefinnas,

då den enskilda bankverksamheten samtidigt i synnerligt hög grad utvidgats.

För egen del fann bankoutskottet, att riksbanken genom inrättande

af afdelningskontor i vissa större städer, som voro centralpunkter för affärslit

och industri, skulle befordra sin uppgift att underlätta och reglera

den allmänna rörelsen inom landet samt därigenom gagna både affärsliivet

och den enskilda bankrörelse, som kunde drifvas på en dylik ort.

Dock syntes tidpunkten för det dåvarande icke vara inne för eu sådan

utsträckning af riksbankens verksamhet, då icke ens ett år förflutit från

det afdelningskontor blifvit öppnade inom samtliga residensstäder samt

det måste anses lämpligast, att någon tids erfarenhet af dessa kontors

verksamhet afvaktades, innan riksbanken ytterligare utvidgade sin rörelse.

Därjemte uttalade utskottet sin uppfattning, att riksbankens fullmäktige

ej torde underlåta att, när de funne tidpunkten lämplig för utvidgning

uti ifrågavarande riktning af bankens verksamhet, hos Riksdagen

därom gorå framställning och samtidigt föreslå den ordning, i

hvilken nya afdelningskontor af riksbanken borde inrättas.

I enlighet med hemställan af utskottet afslog Riksdagen på anförda

skäl omförmälda motion.

I nu föreliggande framställning hafva fullmäktige erinrat, att

bland de mera betydande städer, dit riksbankens verksamhet syntes

böra till fördel för affärslifvet inom landet utsträckas, Sundsvall angifvits,

samt framhållit, att denna stad särskildt syntes böra komma i åtanke, då

fråga uppstode om inrättande af vissa nya kontor, som skulle kunna

efter hand öppnas.

Kontoret i Härnösand, till hvars distrikt provinsen Medelpad hörde,

hade utvecklat en verksamhet, som år efter år tilltagit i omfattning.

Att härvid Sundsvall och Medelpad spelat en väsentlig roll, framginge

af följande sifiror.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

Af växlar, som diskonterats i riksbanken under år 1904, hade i

Sundsvall inkasserats 20,550 st. till ett belopp af 51,904,000 kronor, så

att endast i Sundsvall riksbanken haft att inkassera i medeltal dagligen

närmare 70 växlar till ett värde af cirka 173,000 kronor.

Vidare märktes, att af riksbankens växelportfölj den 13 januari

1905 växlar å tillsammans 6,498,000 kronor voro diskonterade af bankinrättningar

inom Medelpad samt af enskilda personer inom samma distrikt,

äfvensom att nämnda dag funnos vid afdelningskontoret i Härnösand

utestående 22 st. hypotekslån å tillsammans 192,050 kronor till låntagare,

som bodde inom Medelpad.

Med stöd af dessa siffror, hvilkas vittnesbörd syntes tillräckligt

talande, och då eu utbrytning af ett särskildt kontor ur det i Härnösand

befintliga måste anses äfven med afseende på mångfalden af göromålen

därstädes synnerligen lämplig, hvartill komme den för närvarande mindre

bekväma postgången mellan Härnösand och Sundsvall, hade fullmäktige

icke tvekat såsom sin åsikt uttala, att ett afdelningskontor för riksbanken

borde upprättas snarast möjligt i Sundsvall med provinsen

Medelpad till lånedistrikt. Rörelsen vid detta kontor syntes redan från

början kunna beräknas blifva af den betydenhet, att kontoret i likhet

med kontoren i Häfte och Härnösand borde hänföras till grupp I af riksbankens

afdelningskontor. Att åtminstone till en början minskning i

arbetet vid Härnösandskontoret skulle uppkomma genom öppnande af

kontor i Sundsvall vore gifvet, men rörelsen vid det äldre kontoret

syntes i allt fall blifva af den omfattning, att det fortfarande borde

hänföras till samma grupp som hittills, dock att en nu öfver stat därstädes

anstäld bokhållare ej längre blefve där behöflig.

Därjämte hafva fullmäktige meddelat, att de, för det fall att Riksdagen

innevarande år skulle besluta inrättande åt ett afdelningskontor

i Sundsvall, villkorligt därstädes förhyrt lämplig lokal för detta kontor.

Till ytterligare belysning af rörelsens omfattning vid kontoret i

Härnösand och i hvad mån denna berördes af affärsförhållanden i Medelpad

har utskottet ansett sig böra meddela hvad förste deputeraden inom

fullmäktige, friherre K. Langenskiöld därom anfört uti berättelse

öfver den af honom enligt fullmäktiges uppdrag den 13 och 14 juli

1904 verkställda inspektion af kontoret. Dettas växelportfölj hade förstnämnda

dag uppgått till 4,510 st. å kronor 13,632,020: so. Beräknadt

från ingången af år 1904, hade vid kontoret till och med den 13 juli

diskonterats 14,146 st. växlar å sammanlagdt kr. 31,524,826: 88, däraf

11,290 st. å kr. 24,924,909:60 voro lokala växlar och 2,856 st. å kr.

6,599,917: 28 remissväxlar eller betalbara inom annat kontors låne
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotlets Utlåtande N:o 7.

5

distrikt. Emot dessa senast nämnde växlar, h vilka sålunda af kontoret

öfversändts till hufvudkontoret, hade afdelningskontoret under samma

tid från hufvudkontoret mottagit inom sitt distrikt betalbara växlar till

ett antal af 5,106 st. å kr. 13,153,896: 74, eller således till såväl antal

som belopp inemot dubbelt mer, än hvad från kontoret afsändts. Af det

vid kontoret direkt diskonterade belopp kr. 31,524,826: 88 hade under

samma tid af enskilda bankinrättningar rediskonterats kr. 24,799,051: —.

Förklaringen till denna betydande rediskonteringsverksamhet vid kontoret

vore att söka i den omständigheten, att Sundsvall räknades till

kontorets distrikt. Omkring 3/5 &f det rediskonterade beloppet hade

nämligen insändts från banker i Sundsvall. Den betydelse, Sundsvall

ägde med hänsyn till afdelningskontoreis verksamhet, belystes äfven

däraf, att af 1,289 st. växlar å kr. 4,325,857:37, som vid inspektionen

voro afsända till riksbankens ombud å de särskilda bankplatserna inom

distriktet för att där inkasseras, ej mindre än 1,040 st. å kr. 4,063,150: so

voro öfversända till bankens ombud i Sundsvall. Det framställde sig

osökt den frågan, om icke vid en så betydande växelrörelse på Sundsvall

det skulle ligga i allmänhetens och riksbankens intresse, att banken

erhölle ett eget kontor därstädes.

Enligt den till utskottet öfverlämnade sifferredogörelse öfver rörelsen

vid riksbankens kontor i Härnösand under år 1904 utgjorde behållna

vinsten för året kronor 446,237:85. Endast hufvudkontoret både

för samma år större vinst, hvaremot öfriga större afdelningekontors

vinster voro afsevärdt niindre, nämligen kontorets i Malmö kronor

354,609:01, kontorets i Örebro kronor 327,457:93, kontorets i Göteborg

kronor 290,628: 79 och kontorets i Galle kronor 189,000: —.

Uti det yttrande, som utskottet infordrat från fullmäktige öfver

den af herr C. G. Österberg afgifna motionen, hafva fullmäktige, under

hänvisning till sin framställning om inrättande af ett afdelningskontor

i Sundsvall, anfört, att beslut vid innevarande riksdag om öppnande af

två nya afdelningskontor icke syntes vara önskvärdt med afseende å de

omfattande anordningar inrättandet af nya afdelningskontor alltid medförde,

och att de grunder, som kunde framställas till förmån för förläggandet

af ett nytt kontor, när det kunde ifrågakomma, till Eskilstuna,

syntes fullmäktige icke så tungt vägande, att andra betydande

orter utan vidare borde lämnas ur räkningen.

Härjämte hafva fullmäktige tillagt, att, såsom utskottet vid förlidet

års riksdag autydt, fullmäktige ej heller torde underlåta att i sinom

tid framställa förslag å ytterligare utvidgning af riksbankens verksam
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

het i orterna, men att för det närvarande fullmäktige ej ansåge skäl

föreligga att föreslå öppnandet af annat kontor än det i Sundsvall.

Ehuru ett år knappt förflutit efter utskottets här ofvan omförmälda

uttalande beträffande ytterligare utvidgning af riksbankens rörelse

och under denna jämförelsevis korta tid någon afsevärdt större

erfarenhet om de redan inrättade riksbankskontorens verksamhet ej torde

kunna hafva vunnits, finner utskottet likväl nu framlagda skäl visa önskvärdheten

af att ett afdelningskontor af riksbanken upprättas i Sundsvall

med Medelpad såsom distrikt, hvilket kontor skulle kunna upptaga

en väsentlig de! af kontorets i Härnösand år från år ökade verksamhet.

Därigenom skulle äfven vinnas, att riksbanken omedelbart kunde bereda

det starkt utvecklade affärslifvet i Medelpad med Sundsvall såsom hufvudort

den lättnad och bekvämare tillgång på rörelsemedel, riksbankens

verksamhet har till ändamål att lämna. Och då därför fullmäktige, som

med sin öfverblick öfver affärslifvet och dess behof inom hela landet

bättre än någon annan böra vara i tillfälle att rätt bedöma, huru riksbanken

lämpligast kan och bör genom inrättande af afdelningskontor på

ena eller andra orten ordna sin verksamhet, nu utan meningsskiljaktighet

enat sig om förevarande framställning, anser sig utskottet böra under

förhandenvarande förhållanden förorda densamma.

På grund af den förmodade omfattningen af rörelsen vid nu ifrågasatta

kontor har utskottet ej haft något att erinra mot fullmäktiges förslag,

att detta kontor bör redan från början hänföras till grupp 1 af

riksbanken i grupper indelade kontor.

De åtgärder, som finnas erforderliga för kontorets öppnande, torde

fullmäktige erhålla i uppdrag att vidtaga.

Da utskottet sålunda förordat inrättande af ett afdelningskontor i

Sundsvall, finner utskottet i likhet med fullmäktige det ej böra ifrågasättas

att samtidigt upprätta ännu ett kontor af riksbanken och får

därför under anslutning jämväl i öfrigt till hvad fullmäktige anfört afstyrka

bifall till omförmälda motion.

Äfven om Riksdagen, genom att nu bifalla förslaget om upprättande

af ett nytt afdelningskontor af riksbanken, går öfver den hittills

iakttagna begränsningen af riksbankskontorens antal till blott ett i

hvarje län utom Stockholms, synes det utskottet, att den sålunda in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7. 7

slagna vägen bör fortsättas endast med synnerlig varsamhet. När härvid

icke finnes någon på förhand gifven norm att följa, är det sannolikt,

att anspråk på afdelningskontor af riksbanken skola framkomma från

skilda orter, där affärsverksamheten nått en större utveckling. Det torde

därför vara .nödvändigt, att med största noggrannhet pröfva dessa anspråk

och tillse, att riksbankens verksamhet på detta sätt utvidgas

endast. 1 den män sådant är pakalladt af verkligt behof samt kan anses

vara till afsevärdt gagn för vederbörande ort och förenligt med ändamålet

föi riksbankens rörelse utan att samtidigt och för framtiden medföra

alltför betungande ökning af riksbankens förvaltningsutgifter.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

l:o)

a) att Riksdagen må besluta, att under innevarande

år skall i. Sundsvall för provinsen Medelpad upprättas

ett afdelningskontor för riksbanken;

J?) att. Riksdagen må . medgifva., att detta kontor

hänföies till gruppen I af riksbankens afdelningskontor

och erhåller samma ordinarie stat, som är fastställd för

hvartdera af kontoren i Gäfle och Härnösand; samt

c) att Riksdagen må uppdraga åt fullmäktige i

liksbanken att vidtaga erforderliga åtgärder för öppnande

af kontoret i Sundsvall.

2:6)

ati .förevarande af herr C. G. Österberg väckta

motion icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 februari 1905.

På bankoutskottets vägnar:

F. A. BOSTRÖM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.