Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7

1905-04-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1905:7, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

1

ft:o 7.

Ank. till Kiksd. kansli den 4 april 1905, kl. i e. m.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande N:o 3 i

anledning af väckt motion om försäljning af s. k. välgörenhetsfrimärken

till förmån för svenska nationalföreningen

mot tuberkulos.

I motion n:o 34 har Herr A. von Möller hemställt:

»Att Första Kammaren för sin del beslutar att Riksdagen i skrifvelse

till Kungl. Majestät anhåller, att Kungl. Maj:t ville genom kungl.

poststyrelsens försorg låta tillverka frimärken af olika valör, hvilka

genom postverket komma att tillhandahållas allmänheten till åsatt pris

jämte en lämpligt afpassad tiiläggsafgift, hvilken efter afdrag af försäljningsprovision

öfverlämnas till svenska nationalföreningen mot tuberkulos.

»

Efter en redogörelse för den under senaste tiden använda idén

att medelst begagnande af så kallade välgörenhetsmärken bereda åt en

i människovänligt syfte verkande förening en väl behöflig inkomst

genom frivilliga bidrag från allmänheten och för de genom denna idés

tillämpning intill tiden för motionens afgifvande vunna resultat har

motionären framhållit olägenheterna af ett värdemärke, som utan att

äga postal valör kan åsättas postförsändelser. Han har därför ansett fördelaktigt,

om det extra märket kunde utbytas mot verkliga frankotecken af

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 6 Häft. (N:o 7.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första Kammarens Tillfälliga TJtshotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

vanligast förekommande slag, för hvilka utöfver befordringsafgiften erlades

en tilläggsafgift i form af antingen ett fast belopp eller vissa

procent af frimärkets valör, hvilken tilläggsafgift skulle efter afdrag af

försäljningsprovision tillfalla svenska nationalföreningen mot tuberkulos.

Därjämte har motionären redogjort för några inom andra länder verkställda

emissioner af dylika märken.

Utskottet hänvisar till motionens innehåll i afseende på detaljerna

i ofvan berörda synpunkter och kan helt instämma med motionären i

hans önskningsmål och till hufvudsaklig del i sättet för dess genomförande.

För att vinna vidsträckt användning af frankotecken med tilläggsafgift

erfordras:

l:o) att världspostföreningens medgifvande kan erhållas för dessa

märkens användning i internationel korrespondens;

2:o) att tilläggsafgiften icke blir betungande;

3:o) att korrespondenternas besvär med märkets åsättande så

mycket som möjligt inskränkes;

4:o) att lämpliga valörer utväljas, och möjligen

5:o) att filatelisternas intresse beaktas.

Utskottet tillåter sig att angående enhvar af dessa punkter anföra

följande erinringar.

l:o) Under det att öfriga af motionären omförmälda och jämväl

andra af utskottet kända märken synas vara auvändbara endast för inhemsk

korrespondens, torde de ryska medföra en vidsträcktare giltighet.

Enär emellertid äfven angående de ryska märkena tvekan uppstått angående

rätten att — med hänsyn till världspostföreningens reglementen

— i internationel korrespondens använda vare sig vanliga frankotecken

eller dylika af enahanda valör med tillagd välgörenhetsafgift, har utskottet

med afseende på dessa märken inhämtat följande:

A. Ryska post- och telegi’afverkets cirkulär af den 21 november

1904 meddelar angående försäljning på post- och telegrafverkets

kontor af brefmärken, som utsläppas af kejserliga patriotiska kvinnoföreningen,

åtskilliga föreskrifter, af hvilka nedanstående må anföras:

Märkena utsläppas af fyrfat digt värde, 3, 5, 7 och 10 kopek;

Försäljningspriset för dem bestämmes med tillägg af 3 kopek

till hvarje märkes nominella belopp, hvarom äfven står tryckt

på själfva märkena, t. ex. på 3 kopeks märket jämte postala

valören, 3 kopek: »Försäljningspris 6 kopek till förmån för

den aktiva arméns döda krigares barn»;

Korrespondens af alla slag, frankerad med sådana märken,

försändes af post- och telegrafverket enligt samma stadgar

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

som den korrespondens, hvilken är frankerad med brefmärken

tillverkade af post- och telegrafverket, hvarvid postafgiften

betalas med märkenas nominella pris men icke med deras försäljningspris.

B. Meddelande från världspostföreningens internationella byrå i

Bern af deri 9 januari detta år till generalpoststyrelsen i Stockholm innehåller

tillkännagifvande om emission af ofvannämnda ryska märken

med tilläggsafgift att användas i ryska postverkets verksamhet jämte

tillännagifvande att tidigare utsläppta frimärken fortfarande gälla samt

att det uteslutande beror på korrespondenterna att begagna sig af den

ena eller andra modellen.

C. _ Svenska postverket synes hafva godkänt dessa ryska märken

såsom giltig betalning för postförsändelser från Ryssland till Sverige,

da bi ef, försedda med dessa frankotecken men utan anteckning om

erlagd lösen, blifvit uppvisade inför utskottet.

Världspostkonventionens artikel 11 mom. 1 innehåller: »Ingen

som hälst försändelse kan frankeras annorledes än medelst de i^afsändningslandet

för enskildas brefpostförsändelser gällande frankotecken.

Det är likväl icke tillåtet att i den internationella postutvexlingen använda

frankotecken, hvilka tillverkats för något visst ändamål af särskild!

intresse för det land, där de utgifvits, såsom s. k. jubileumsfrankotecken

af öfvergående giltighet.))

Förestående artikel synes, med stöd af ofvan under A. B. och C.

anförda upplysningar, hafva tolkats så, att särskilda för visst ändamål

tillverkade frankotecken få användas för såväl inhemsk som utländsk

korrespondens, såvida deras giltighet icke är af öfvergående art, d. v. s.

att giltigheten för sådana märken varar likasom för öfriga uteslutande

posta/,a frimärken till dess de aflysas, och utskottet finner därför att enframställning

kan göras om utgifvande af frankotecken med tilläggsafgift

att användas i internationell korrespondens, såvida tiden för deras giltighet

icke på förhand blifver begränsad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Earamarens Tillfälliga Utskotts. (N;o %) jUtlåtande N:o 7.

2:o) Angående tilläggsafgifiens bestämmande finnas 2 vägar att

välja, nämligen; fastställande antingen, af en fast afgift, hvilken då torde

böra begränsas till eu siffra, som ej öfverstiger frankovärdet af den

lägsta valör, som bör ifrågakomma, antagligen 2 öre, eller och af ett tilllägg

i procent. af frankotecknens valör, hvilket då bör så bestämmas,

att det utfaller i fullt öretal, hvadan lägsta procentsatsen för att träffa

2 öres märket måste utgöra 50 °/0, men denna sats passar ej för 5 öres

nrärket, enär tillägget då skulle blifva fire, och den lärer därför få

höjas till 100 %. Ett tillägg af frankotecknefs hela värde skulle då för

inhemskt brefpojto stiga till 10 öre och för det lägsta förekommande

utländska portot för bref till 20 öre. Utskottet finner sig med anledning

af det nu anförda icke kunna förorda procentberäkning, enär

tillägg''^ då blefve allt för betungande, men vill i stället förorda en viss

fast tilläggsafgift af 2 öre till hvarje frankeringsmärke, som skulle komma

till användning.

3:o) Beträffande korrespondenternas besvär vill det synas nödvändigt

att tilläggsafgiften icke i frankotecknet utmärkes genom särskild

kupong, utan att densamma ingår i märkets försäljningsvärde och med

detta oskiljaktigt sammanhänger; härvid torde böra anmärkas, att alla

valörer, som skola komma ifråga att kombineras med tilläggsafgift

måste tillverkas i två upplagor, den ena med och den andra utan väl- ''

görenhetstillägg, att af korrespondent efter eget val begagnas.

4:o) Valörers bestämmande kan vara vanskligt, men det torde

kunna antagas, att 5 och 10 öres frankotecken mest användas, att 2

och 4 öres märken i stor mängd förbrukas särskild! vid framförande

af jul- och nyårs-hälsningar, då offervilligheten jämväl är större än

eljest, samt att den större affärsvärldens brefväxling med utlandet skulle

medföra en afsevärd användning af 20 öres märken, försedda med tillläggsafgift.

Utskottet vill med anledning af hvad här framhållits förorda,

att frankotecken med tilläggsafgift komma att tillhandahållas af

följande valörer nämligen: »2, 4, 5, 10 och 20 öre, således jämte tillläggsafgiften

4, 6, 7, 12 och 22 öre, hvarjämte utskottet anser önskvärd!,

att brefkort och frankokuvert af vanligast förekommande slag

utfärdas jämte tilläggsafgifter.»

5:o) Samlare af frimärken önskade förr att förvärfva frankomärken,

försedda med poststämpel såsom bevis för att märket begagnats såsom

befordringsmedel för postförsändelse, men numera lärer för dylika samlingar

större värde sättas på obegagnade märken, och man skulle därför

hafva anledning antaga, att ju flera valörer som utsläppas, desto

större inkomst, skulle dessas införlifvande i samlingar medföra ej blott

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

5

för postverken själfva utan äfven för föreningar, som få draga fördel

af välgörenhetsmärken, där dessa framträda under postförvaltningarnas

hägn; men af uttalanden från filatelistiskt håll framgår, att en viss försiktighet

måste iakttagas, enär man inom dessa kretsar, för att icke betungas

af allt för rikligt material, vill skilja på märken, som äro nödiga

för postbefordran, och sådana, som tillkommit i välgörenhetssyfte, hvilka

senare anses mindre begärliga.

I förenämnda 5 afseende^ bär utskottet tillåtit sig att anföra sin

mening utan att framställa positiva förslag och finner sig böra föreslå

ftiksdagen att öfverlämna bestämmandet därom åt Kongl. Maj:t, som

otvifvelaktigt kan genom generalpoststyrelsen erhålla de mest sakkunniga

upplysningar och råd.

Då motionären föreslagit afdrag af endast försäljningsprovision,

torde han hafva afsett att däruti inbegripa jämväl alla öfriga omkostnader,

som postverket skulle få vidkännas, såsom ökad tillverkningskostnad,

anskaffning af nya perforeringsmaskiner, om åt märkena gifves annan

form än den vanliga, och biträde för räkenskapsföring m. m,, livilket

allt naturligtvis måste afdragas från bruttoinkomsten af tillägsafgifterna,

och utskottet gifver åt detta sitt antagande ett uttryck i nedanstående

hemställan till beslut.

Enär en förmån skulle genom de af motionären föreslagna och

af utskottet tillstyrkta åtgärderna tillfalla en förening, som, om den ock

arbetar uteslutande för allmänt väl, dock icke står under offentlig kontroll,

torde det icke böra förbises, att öfver de inflytande medlens användning

bör öfvas tillsyn, som öfvervakar, att det allmännas intressen blifva

tillbörligen tillgodosedda, och utskottet föreslår därför, att Kungl. Maj:t

behagade i detta afseende meddela nödiga kontrollföreskrifter.

De ryska märkena tillverkas och försäljas af käjserliga patriotiska

kvinnoföreningen och tillhandahållas postverket i mån af behof, men

det synes utskottet fördelaktigare, om postverket öfvertoge befattningen

med såväl tillverkning som distribution af de föreslagna märkena så

mycket hellre som de skola vara verkliga postala frimärken, öfver hvilka

kontrollen från början till slut bör hvila i händerna på den myndighet,

som bättre än en enskild förening kan bedöma, om missbruk kunna

befaras och huru sådana skola förekommas.

Ändamålet med den föreslagna åtgärden att bereda inkomst åt en

Bih. till Biksd. Prof. 1905. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 6 Käft. (N:o 7.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N\o 2) Utlåtande N:o 7.

förening, som till hela svenska folkets framtida välfärd söker bekämpa

en utbredd och tärande folksjukdom, är otvifvelaktigt beaktansvärdt,

och utskottet finner i det intresse som allmänheten ådagalagt för de

redan under slutet af förra året utsläppta välgörenhetsmärkena, ej mindre

ett bevis för lämpligheten af än äfven en borgen för framgången af

här omförmälda förslag.

Med anledning af hvad sålunda förekommit hemställer utskottet,

att Första Kammaren för sin del besluter, att

Riksdagen i underdånig skrifvelse anhåller, att Kungl.

Maj:t behagade medgifva:

dels '' att generalpoststyrelsen må låta tillverka särskilda

frimärken af lämpliga valörer, hvilka märken utöfver

postbefordringsafgift åsättas en efter förhållandena

afpassad tilläggsafgift, att jämte de vanliga frankotecknen

tilhandahållas den korresponderande allmänheten,

och

dels att nämnda tilläggsafgift — efter afdrag af

postverkets särskilda omkostnader för märkenas tillverkning

och postala behandling samt skälig provision

till tjänstemännen öfverlämnas till svenska nationalföreningen

mot tuberkulos, som må under den kontroll,

Kungl. Maj:t behagar föreskrifva, använda de sålunda

inflytande medlen för sitt allmännyttiga ändamål.

Stockholm den 4 april 1905.

På utskottets vägnar

GUST. TAMM.

STOCKHOLM. P. A. NYMANS EFTERTID TRYCKERI, 1905.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.