Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af § 71 regeringsformen och § 65 riksdagsordningen.

1905-05-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1905:12, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af § 71 regeringsformen och § 65 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12,

9

mo 12.

Ank. till Eiksd. kansli den 11 maj 1905, kl. 4 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion

om ändrad lydelse af § 71 regeringsformen och § 65

riksdagsordningen.

Uti en inom Andra Kammaren af herrar E. Åkerlund och Oskar Nyländer

väckt, till konstitutionsutskottet öfverlämnad motion, i hvars syfte

herr E. A. Trana instämt, hafva motionärerne föreslagit, att Riksdagen

ville såsom hvilande för vidare grundlagsenlig behandling antaga följande

förslag till ändrad lydelse af § 71 regeringsformen och § 65 riksdagsordningen:
-

§ 7 1 regeringsformen.

På enahanda sätt förfares jämväl, där kamrarne sig icke förena om

grunderna för någon bevillning, sättet för deras tillämpning eller bevillningens

fördelning till utgörande; dock att, då fråga år om bevillnings

utgörande efter progressiv skala eller med olika skattesatser för olika slag

af inkomst eller förmögenhet, det erfordras att tre femtedelar af de afgifva

rösterna om beslutet sig förenat vid fastställande eller ändring af

bestämmelser rörande skatteskala, förhållandet mellan skattesatser för in.

Bih. till Eiksd. Prof. 1905. 3 Sami 10 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N-o 12.

konst eller förmögenhet eif olika slag, äfvensom jordbrukets beskattning,

den procent af inkomst eller förmögenhet, hvartill skatten högst må uppgå,

skattefrihet för viss inkomst eller förmögenhet samt taxeringsmyndigheternas

s ammans ättning.

§ 65 riksdagsordningen.

När i fråga om statsutgifter eller bevillning med det undantag.

hvarom i regeringsformens 71 § förmdles, eller om reglementariska föreskrifter

-----förstöres.

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerne anfört följande:

»Sedan längre tillbaka är vår skattelagstiftning — för ^den direkta

beskattningen — under ombildning. Bevillningsförordningen såsom grundval

på samma gång för den kommunala och för statsbeskattningen håller

på att utdömas. Inkomstskattelagen är hittills beslutad blott såsom provisorisk;

ett inom finansdepartementet utarbetadt förslag, granskadt af

kammarrätten, kommer antagligen att föranleda ny kungl. proposition till

nästkommande riksdag, och detta förslag gar ut pa sa betydande förändringar

som total omläggning af jordbeskattningen, samtidigt med en

väsentlig afprutning för såväl bolag, som de högst beskattade enskilde.

»Förmögenhetsskatt» -— man kan säga en ny grundskatt — på all fastighet

skall införas samtidigt därmed, att bevillningsförordningen dock ännu

komme att beskatta den skuldsatta fastigheten lika med den icke belånade.

Våra taxeringsmyndigheters ombildning star snart pa dagordningen

__ motion därom bär redan hunnit framkomma vid innevarande riksdag.

Kommer själfdeklaration för jordbruk att flyttas öfver från taxeringsvärdets

uppgifvande till den s. k. »verkliga» inkomstens deklaration,

så " blifver nog ombildning af taxeringsmyndigheterna ett oafvisligt kraf.

Och slutligen har den progressiva skattemetoden kommit som en nyhet:

ännu har man väl ej hunnit fram till förslag om äfven kommunal skattskyldighets

utgörande efter sådan skala, men faktiskt kan man hvilken

dag som helst nå dit genom de årligen framkommande klufven på ytterligare

degression för de smärre inkomstbeloppen, hvarigenom belastningen

blir så mycket tyngre för de öfriga.

Inför alla dessa snart på dagordningen stående frågor manas man

omedvetet till eftertanke: hurudan är grunden för besluts fattande i alla

dessa frågor? Svaret är nog så lätt att ge: genom gemensam omröstning

skola de afgöras. Om än önskningarna äro aldrig så delade i det stora

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

11

hela, kunna de olika förslagen dock genom ett skickligt grupperande

genomdrifvas det ena efter det andra. Och skulle meningarna ställa sig

så helt och hållet oberäkneliga, att Riksdagen vore delad H två lika stora

hälfter, så kunde en enda röst — genom tillfällig sjukdom eller dylikt —

afgöra det hela.

Månne då ej tiden kan anses vara inne att mer noga granska den

hitintills lagda grunden? Månne ej vår tids större kraf på direkt beskattning

nödvändiggöra betryggande anordningar för att besluten härom

ej få bero af — slumpen?

I fråga om kommunala utgifter bär vår kommunal-lagstiftning —

af yngre datum är grundlagsbudet: gemensam omröstning — infört en

garanti, som måste anses mycket klok och befogad: beslut om skuldsättning

för längre tid än 2 år skall underställas Kungi. Maj:ts godkännande

och fordrar jämväl två tredjedelars majoritet af de afgifna rösterna. Och

vår landstingsförordning stadgar i § 40: »För att såsom landstingets beslut

gälla, skall i följande ämnen erfordras, att två tredjedelar af de afgifna

rösterna om beslutet sig förenat:

a)----------

b) påläggande af afgifter, som erfordra uttaxering för längre tid än

fem år;

c) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än fem år;

Därjämte fordras äfven här Kungl. Maj:ts bifall.

Alltså — huru stora utgifter som helst kunna beslutas, men de beslutande

skola hufvudsakligen själfva vara med om betalningen af desamma

och få ej på andra öfverflytta betalningsansvaret, med mindre

Kungl. Maj:t gillar ett sådant beslut. Häri ligger onekligen en stark

garanti mot onödigtvis och alltför hardt tyngande beskattning på det

kommunala området.

Men beträffande den direkta beskattningen till staten och medelbart

äfven kommunen föreligger ingen som helst garanti. Det synes dock vara

ett oafvisligt behof detta, att ej längre låta det bero så att säga på ett

tärningskast .. . Hvar är då botemedlet?

Från Första Kammaren föreligga i år som i fjor flera motioner, som

allesammans beröra detta. Alla öfverensstämma de däri, att båda kamrarnas

samstämmiga beslut skulle erfordras för lösande af de viktigare

skaf tespörsmålen, alltså ett slags lagfara. härför. Invändningar kunna dock

tänkas häremot, och det synes nog mången lämpligare att kvarstå på den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

gemensamma omröstningens grund, då vår statsförfattning nu så länge

baserats därpå. Ur landstings- och kommunalförordningarna, som båda

erkänts arbeta synnerligen väl, synes oss, att en lämplig förebild kan

hämtas. Och det är blott en konsekvent utveckling af hvad vi redan

en gång hafva, om vi nu söka lösningen jämväl af våra allra viktigaste

skatteproblem i den kvalificerade majoriteten.

Med utgång från antalet ledamöter i Riksdagen och tanken »kammare

mot kammare» blir proportionen själfmant gifven: Andra Kammaren

utgör närmast tre femtedelar och Första Kammaren två femtedelar af hela

Riksdagens ledamotsantal. Från dessa siffror synes man ock böra utgå:

det bör erfordras, att åtminstone tre femtedelar af hela Riksdagen är ense

i viktigare skattefrågor.

Såsom det nu är, kunna 188 röster fälla utslaget i gemensam votering

mot 187, under antagande att, praktiskt räknadt, 375 röster äro

effektiva. Med tre femtedelars majoritet ställer man siffran 225 mot 150.

Bland de viktigaste skattefrågorna räkna vi förutom progression och

degression i skatten — med andra ord skatteskalan — jämväl belastningen

af vissa skatteobjekt, som i framtiden torde komma att framför andra

uppmärksammas, nämligen fastighet och annan förmögenhet. Och då en

rösträttsutvidgning snart nog torde förestå, hvarigenom den besuttna jordbrukareklassens

representanter gifvetvis komma att till antalet förminskas,

synes nödvändigheten bjuda, att jordbrukets beskattning beredes någon

garanti, helst dess bedrifvande nu och framdeles torde komma att i järn

förelse med industrien ske under tryckta förhållanden. Äfven taxeringsmyndigheternas

sammansättning spelar en viktig roll, då man vill att

svenska folket skall fortfarande »sig själf beskatta».

Ovissa om huru Riksdagen kommer att ställa sig till de afgifna motionerna

från Första Kammaren, hafva vi velat bringa ett annat moderatare

förslag under debatt redan nu, då detta synes oss äga det företrädet,

att det ej bryter med, utan direkt anknyter sig till "bestående förhållanden.

Då den möjligheten ej är utesluten, att Riksdagen skulle kunna antaga

båda förslagen såsom hvilande, så skulle svenska folket sedermera vid valen

kunna närmare gifva till känna, hvilketdera som synes landet riktigast.»

Utskottet vill till en början erinra, att utskottet vid innevarande års

riksdag i utlåtande n:o 5, i anledning af en utaf herr Hugo Tamm inom

Första Kammaren väckt motion, tillstyrkt antagande af ett förslag till

ändrad lydelse af § 71 regeringsformen och § 65 riksdagsordningen i syfte

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12. 13

att för beslut i vissa frågor rörande den progressiva beskattningen skulle

påfordras samstämmighet mellan Kamrarne. Detta utskottets förslag har

emellertid till följd af Kamrarnes skiljaktiga beslut förfallit.

• Af hIado- ^örevarande motion anförts, har utskottet icke funnit anledning

frångå] sin uppfattning, att åtskilliga i samband med antagande

den progressiva skattemetoden uppkommande spörsmål, i sig själfva

svårlösta, därjämte äro af den djupt ingripande betydelse med hänsyn

till våra ekonomiska samhällsförhållanden, att de böra allenast genom

Kamrarnes sammanstämmande beslut afgöras. Endast härigenom vinnes

enligt utskottets förmenande erforderlig "trygghet mot förhastade och ensidiga

beslut i dessa frågor.

Genomförande af motionärernes förslag skulle medföra, att med

afseende å skilda punkter i samma skatteförslag olika slags majoritet

för uppnående af beslut skulle erfordras, ett förhållande, som otvifvelaktigt

skulle leda till betydande praktiska svårigheter.

Pa grund af hvad sålunda anförts och då mot ifrågavarande förslag

äfven kunna riktas teoretiska invändningar af icke oväsentlig beskaffenhet,

får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må föranleda någon

Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 maj 1905.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

Reservation

af herrar af Callerholm, Elowson, Johnsson, Nydal, Jansson, Bergström,

Barm och Staajf mot utskottets motivering, särskilt mot de delar af densamma,

som innefatta ett fasthållande vid de i utskottets utlåtande n:o 5

vid årets riksdag i anslutning till hr Hugo Tamms motion uttalade åsikter

och framställda förslag.

Bill, till Biksd. Prof. 1905. 3 Sami. 10 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.